 |
Sida: << | 101 | 102 | 103 | 104 | 105 | 106 | 107 | 108 | 109 | >> | Nästa av 138 sidor. | |
||
| Startsida, Bolina, BoRevision, Riksbyggen, SBC - Allt om bostadsrätter | ||||
Nytt forum (ersätter gamla forumet) | ||||
Sveriges största forum för alla i bostadsrätt
Tips önskas om bra bostadsrättsföreningar i Malmö! |
Ett nytt forum för bostadsrätter har startats upp. |
Forum bostadsrätter |
TÄNKVÄRTDet krävs ett helt nytt sätt att tänkaför att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein
|
 | J.A |  |  |  | ||||
| Hej, Såg att det fanns lite frågor om dessa begreppen vårdplikt, lydnadsplikt och lojalitetsplikt. De är huvudsakligen allmänna rättsgrundsatser dvs inte alltid reglerat uttryckligen även om vissa paragrafer kan vara ett utslag av dessa principer. Det föreligger inte någon allmän tystnadsplikt för styrelsen det är snarare som beskrivs nedan att information till skada för föreningen inte skall spridas. Det gäller förstås inte om ett brott begåtts. Syssloman är den som påtar sig ett uppdrag för annan och brist på särskild lag gäller den gamla lydelsen i 18 kap Handelsbalken från 1736 i tillämpliga delar. Vad gäller lojalitetsplikt, innebär det att man som uppdragstagare inte skall vara illojal med uppdragsgivarens sak, vidare skall man i allt väl vårda tex. en sak så den inte förlorar i värde. (jfr. förvaring av ett lager glass en varm dag) Lydnadsplikten talar för sig själv, exvis ett stämmobeslut måste följas av styrelsen om det inte går emot lag eller stadgar. Det här kan man skriva mycket och säkert bättre om man har tid ;).
Så dessa plikter är allmänna rättsgrundsatser och ej specifikt hörande till bostadsrättsföreningar. Vad jag förstår så har någon konkret definition av dessa plikter då ej heller tagits fram. Jag tycker plikterna är bra, och jag tycker föreningarnas stadgar gott kan kompletteras med lite rättsgrundsatser av denna typ (där dessa åtföljs av en definition som alla förstår). Detta skulle inte bara kunna ge bättre riktlinjer för styrelsens arbete, utan även en något förbättrad säkerhet för medlemmarna. Vad gäller tystnadsplikten så tycker jag att man gärna kan börja införa denna i föreningar, men då i reglerad form (så att inte styrelserna fortsätter att göra som idag, där den ej existerande tystnadsplikten utnyttjas av styrelserna för att minska insynen i föreningen och för att skydda sig själva). För trots allt är det så att styrelsen såväl behandlar personuppgifter (säkert ytterst sällan enligt personuppgiftslagen) som får kännedom om personliga förhållanden bland medlemmarna. Självklart ska en styrelseledamot inte sprida information som skadar föreningen. Men, minst lika viktigt måste det vara att styrelsen inte sprider information som skadar enskilda medlemmar. Den första delen (info som skadar föreningen) vet jag inte vad detta skulle vara för information eller om det någonsin har inträffat, men det är säkert ganska sällsynt. Den andra delen (information till skada för medlem) är nog däremot ohyggligt vanligt. Kanske mer regel än undantag. Där måste den utsatta medlemmen ges en möjlighet att hävda sig mot styrelsen/HSB (etc). Sedan måste det finnas stöd i lagen för att styrelsen inte får sprida information (varken under sin tjänstgöringstid eller efter denna) som skadar föreningen alternativt medlemmarna. När det gäller stöd i lagen för att inte sprida info som skadar medlemmarna så tror jag inte det finns något specifikt om detta i någon existerande lag, utan där är det mer generella lagar som träder in utifall att en person (not. ej "medlem") känner sig kränkt. När det gäller information som skadar föreningen... ja, vad skulle detta vara för information, och i vilken lag skulle detta kunna tänkas regleras? PS. Tack för tipset om "syssloman". Eftersom HSB använder sig av "uråldrig" terminologi kan det vara bra att känna till vad HSB avser, dvs vad som står i handelsbalken om detta. För den som tycker det är kul att läsa ett "obegripligt språk" så kommer därför det 18:e kapitlet här (det mesta verkar vara från mitten på 1800-talet till början av 1900-talet 
18 kap. Om sysslomän eller ombudsmän 1§ Varder man av annan ombuden, att å dess vägnar något syssla och uträtta, och säger där ja till; tage fullmakt, och ligge där sedan hans vårdnad å; göre ock redo och besked för det han om händer får. 2§ Vad ombudsman eller fullmakt gör och sluter, det vare så gillt, som huvudman det själv gjort och slutit hade. Går ombudsman vidare, än honom betrott är; rätte själv upp all skada, (och böte tjugu daler), och huvudmannen vare saklös. 3§ Handlar syssloman oredligt, brukar list emot honom, som fullmakt gav, vänder sig hans gods till nytta, lånar hans penningar ut, eller tager penningar upp i hans namn; svare till all skada (,och plikte efter omständigheterna). Vare ock den, som fullmakt gav, saklös i allt, vad syssloman, utom hans ombud eller vilja, av annan lånt, eller med någon slutit haver; utan det vises, att det honom till nytta använt är. 4§ Haver någon fått fullmakt, att för annan göra och låta, och tager den skada därav, som fullmakt gav; skylle sig själv, som sig ej bättre föresåg. Är ombudsman av försummelse, eller svek, vållande till skadan; plikte då han, som sagt är. 5§ Syssloman njute skälig arvodes lön, så ock vedergällning för det, som han å annans ärender rätteligen kostat haver. Är ej avtal därom gjort, eller åsämjer dem ej; ligge det då till rätten. 6§ Haver syssloman borgat sin huvudmans gods och varor ut till den, som för ärlig och riktig man känd var, men finnes sedan så fattig, att han ej gitter det återgälda; vare då syssloman ej skyldig det att fylla, utan han särskild vedergällning njuter för det, han slikt äventyr stånda må. 7§ Nu haver man sig åtagit, att inom viss tid något å annans vägnar syssla och beställa, eller lovat det till slut driva, och varder där ifrån hindrad av Konungens tjänst, eller sjukdom, egna sysslor, eller annan skälig orsak; låte då sin huvudman det så tidigt veta, att han må kunna någon annan i stället taga; sedan vare ombudsman saklös, när han för den tid räkenskap gör, som han sysslan haft haver. 8§ Dör huvudman; göre då syssloman redo och räkning för hans arvingar, och vare sedan vid sysslan skild, där dem ej annorlunda åsämjer. Dör syssloman, och varder något skyldig; svare hans arvingar så långt gods hans räcker. 9§ Var som å sysslomans förättning tala vill; göre det lagligen inom natt och år, sedan han vid sysslan skildes, och redo och räkning gjord är av honom, eller av hans arvingar, där han död är. Haver man laga förfall; njute samma tid därefter. 10§ Är någon frånvarande, och förefaller något, där i han ej kunnat syssloman nämna; då må skyldeman, eller vän hans, för honom tala och svara, sedan han, där så fordras, borgen satt, att den frånvarande skall för gott känna det han gjort haver. Gillar frånvarande det ej; fylle han, som utan fullmakt annans talan sig tagit, eller dess löftesmän, all skada, som därav timat. KF (1855:82 s. 1) ang. löftesmans rätt att uppsäga och betala gäld m.m. Skall förfallotid för gäld efter uppsägning beräknas; have löftesman lika rätt, som gäldenär, att uppsägning göra och gälden å förfallodagen betala. Är ej avtal om förfallotid gjort, äge ock gäldenär eller löftesman rätt att betala när han vill, ändå att borgenär det ej fordrat. KF 1851:55 s. 4 ang. sättet för uppsägning av förbindelser, för vilka flera äro ansvariga. Hava flera förbundit sig att, en för alla och alla för en, betala gäld och skall förfallotid efter uppsägning beräknas; vare uppsägning, som hos endera sker, ej mot de andra gällande. Har löftesman åtagit sig annans gäld, som sin egen, må, där förfallotiden efter uppsägning jämväl beräknas skall, uppsägning som hos endera sker, ej eller mot den andra gälla. Lag samma vare ock där flera, en för alla och alla för en, ingått sådan borgen, nyss sagd är, för gäld, som efter uppsägning betalas bör. Not. Ovanstående lag låter nästan lite poetisk. I väntan på att lagarna ska uppdateras till 2000-talets förutsättningar och det språk vi talar i dag så kan det vara bäst att alla ledamöter lägger undan 20 daler att ha utifall att man skulle råka bli straffad enligt ovanstående lag ;) Se även; - Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!! - En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem ! - Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar - Valberedning, tystnadsplikt - Har HSB-ledamoten tystnadsplikt? - HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll - HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll - Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB - Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras? - Styrelseprotokoll och deras offentlighet | | ||||||
 | |  | ||||||
| Nicklas (medlem) | | | | ||||
| Tystnadsplikt? Med anledning av diskussionen här om tystnadsplikt sÃ¥ hittadejag nedanstÃ¥ende motion frÃ¥n en brf i Uppsala, med styrelsens svar pÃ¥ motionen. Styrelsen använder här argumentet "tystnadsplikt" för att begränsa insynen i styrelsens arbete. Styrelsens förslag m.a.a. motion frÃ¥n xxx xxx har i motion till föreningens Ã¥rsmöte 2003 föreslagit att â€nÃ¥got bör göras för att ge möjligheter för flera att fÃ¥ insyn i hur styrelsen arbetar.†Se Bilaga. Styrelsen välkomnar xxx:s motion. Styrelsen anser i likhet med xxx att det är mycket viktigt att medlemmarna tar en aktiv del i hur föreningen sköts. För att skapa förstÃ¥else och acceptans för olika beslut, vilka ibland kan upplevas som negativa och oönskade, är det mycket värdefullt om vi i föreningen kan finna former som kan ge styrelsen ett bredare och mer nyanserat beslutsunderlag. Den s.k. föreningsenkäten var ett försök frÃ¥n styrelsens sida att skapa sig detta beslutsunderlag. Förslaget att lÃ¥ta nÃ¥gra medlemmar – aspiranter – delta i styrelsens arbete fullt ut, dock â€utan att ha rösträtt eller Ã¥läggas ansvar för beslutenâ€, reser dock nÃ¥gra frÃ¥gor. Som bekant är det styrelsen som kollektiv som företräder föreningen. Varje styrelseledamot har ett ansvar gentemot föreningen samt tystnadsplikt rörande allt som styrelsen avhandlar. En ledamot kan bli skadestÃ¥ndsskyldig redan om han av oaktsamhet skadar föreningen eller bryter mot tystnadsplikten. För skadestÃ¥ndsskyldighet för andra medlemmar i föreningen, t.ex. för en medlem som deltar vid styrelsemöten, krävs dock grov oaktsamhet. Alla styrelseledamöter har bÃ¥de rätt och skyldighet att vid styrelsemöten argumentera för sin uppfattning för att pÃ¥verka övriga ledamöter. En styrelseledamot som inte lÃ¥tit sig övertygas av andras argument kan reservera sig mot beslutet som fattas av majoriteten. Det är ocksÃ¥ viktigt att alla i styrelsen i denna situation öppet kan argumentera för sin sak och tystnadsplikten är därför mycket viktig. Om inte samtliga som deltar i en sÃ¥dan diskussion har samma skyldigheter sÃ¥ kan det pÃ¥verka styrelsearbetet pÃ¥ ett negativt sätt. Styrelsens förslag Styrelsen är naturligtvis mycket angelägen om att finna olika former för att engagera sÃ¥ mÃ¥nga medlemmar som möjligt i föreningens alla angelägenheter. Ett sätt skulle kunna vara att vi i större frÃ¥gor inrättar utskott eller arbetsgrupper där medlemmar kan delta och diskutera. En annan modell skulle kunna vara att styrelsen arrangerar informationsmöten kring aktuella frÃ¥gor av större vikt. Vidare kan det finnas anledning att arrangera utbildning kring olika frÃ¥gor som rör vÃ¥r bostadsrättsförening, t.ex. föreningens ekonomi. Styrelsen föreslÃ¥r att Ã¥rsmötet, som svar pÃ¥ xxx:s motion, uppdrar Ã¥t styrelsen att under kommande verksamhetsÃ¥r öka möjligheterna för medlemmarna att fÃ¥ information om viktigare frÃ¥gor och möjlighet att i beslutsprocessen vara med och pÃ¥verka beslut. ------------------------------------------------------ ---- Bilaga AVSKRIFTMOTION till Brf HSB nr 9 Ã¥rsstämma 2003-05-03 Efter att under mÃ¥nga Ã¥r ha grubblat över svÃ¥righeterna att värva nya medlemmar till styrelsen vill jag komma med ett förslag som bör – om det inte förkastas – sanktioneras av Ã¥rsstämman. Till de argument som framförs mot att lÃ¥ta sig väljas in i styrelsen – förutom överhopningen av arbete och andra engagemang som medför tidsbrist – har ofta varit att man saknar erforderlig kompetens, att man inte vet tillräckligt för att klara det o.s.v. NÃ¥got bör därför göras för att ge möjligheter för flera att fÃ¥ insyn i hur styrelsen arbetar. Ett alternativ är att vi inom föreningen försöker Ã¥stadkomma nÃ¥gra träffar där mer kunskaper kan inhämtas om vad boende i bostadsrätt innebär, ansvarsfrÃ¥gor, ekonomi, etc. Ett annat alternativ vore att annat alternativ bland de som i föreningsenkäten uttryckt sitt intresse skulle en eller tvÃ¥ ledamöter kunna adjungeras till styrelsen – lÃ¥t oss kalla dem aspiranter – som kan delta i styrelsemöten, lyssna till diskussioner och lära sig en del om förekommande ärenden, dock utan att ha rösträtt eller Ã¥läggas ansvar för besluten. Vederbörande aspiranter skall dÃ¥ ha tystnadsplikt angÃ¥ende enskildas Ã¥sikter och vad som framförs under beredning av ärenden. För att stimulera ett sÃ¥dant intresse bör nÃ¥gon stimulanspeng kunna utgÃ¥, dock ej i paritet med styrelsearvoden m.h.t. att deltagandet i mötena ska ses som en form av studier. Om styrelsen i sin beredning av motionen finner skäl tillstyrka, bör förslag till genomförande kunna framföras vid stämman. Alternativt att stämman ger styrelsen i utdrag att utforma regler för sÃ¥dana aspiranter. Uppsala den 28 februari 2003
"Varje styrelseledamot har ett ansvar gentemot föreningen samt tystnadsplikt rörande allt som styrelsen avhandlar". Undrar om styrelsen själv tror på vad den säger, eller om styrelsen bara fritt spånar ihop ett svar på motionen för att medvetet lura medlemmarna. Men det är ju bra om styrelsen verkligen lever upp till sitt motförslag, och ger medlemmarna möjlighet att medverka i beslutsprocessen. Undrar hur det blev med detta egentligen... Se även; - Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!! - En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem ! - Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar - Valberedning, tystnadsplikt - Har HSB-ledamoten tystnadsplikt? - HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll - HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll - Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB - Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras? - Styrelseprotokoll och deras offentlighet | | ||||||
| | | ||||||
| myggan | | | | ||||
| Inspelat? När man sitter i ett längre samtal med ansvarig inom HSB Nord Västra Götaland,kommer den ansvarige på att samtalet skulle kunna vara inspelat. Då får man frågan om det är inspelat och man svarar undvikande... (har inte han med att göra) (du har rätt att spela in allt som du själv deltar i) Då han i alla fall fattar att det är inspelat får man en "order" om att "detta får icke användas i något media, då blir det polisanmälan och jag skall göra allt för att stoppa dig! Är det förstått?" Människan bryter mot grundlag,mänskliga rättigheter osv Denna person som ringde honom mådde inte bra efter detta! Vågar nog förmodligen aldrig ringa en som representerar HSB! Vem är hotad? Tänk på att det är din rättighet att spela in alla dumma eller kloka svar du får från olika makthavare!
Att personal på HSB tror att de kan utgå från ett eget regelsystem är skrämmande. De verkar leva i sin egen lilla värld, men HSB får nog snällt acceptera mänskliga rättigheter och lagarna i Sverige som de är. Det är alltså fullt tillåtet enligt lag för vem som helst att spela in egna (där man själv är den ena parten) telefonsamtal i hemlighet, dvs utan att tala om att man spelar in och utan samtycke! Notera att inspelning är tillåten även om den man talar med inte vet om att han/hon blir inspelad. Detta regleras i brottsbalken, 4:e kapitlet, paragraf 9a. Lagstiftningen gäller alla typer av samtal, inte bara telefonsamtal. Ju fler som börjar spela in alla dumheter som sägs (såväl via telefon som på stämmor), och offentliggör detta, desto fortare kanske det kan bli "ordning på torpet". Att den ansvarige på HSB Nordvästra Götaland reagerade som han gjorde antyder att han var medveten om att han sagt något som inte var sanningsenligt. Om jag minns rätt så vägrar HSB:s s.k. "juridiska rådgivning" att svara på mail samt brev (och tidningen "Vår Bostad" tar bara upp det som passar HSB). För sex år sedan - år 2000 - skrev HSB; "Förbundsstämman beslöt att rådgivningen även skulle kunna ske via e-post, men än så länge fungerar det bara via telefon". Hur många år till kan HSB behöva ha på sig för att få igång e-posten? I alla fall så ger jag inte mycket för kompetensen på denna "juridiska" avdelning, så när man inte kan få svart på vitt vad HSB säger är det bara att spela in telefonsamtal och möten. Om HSB:s juridiska rådgivning (telefonjouren har nummer 08-785 36 36 och är öppen vardagar kl 11-13) blev medveten om att de kan vara inspelade så skulle de tvingas att börja lära sig lagar och regler (alternativt lägga ner denna, under nuvarande omständigheter, ganska meningslösa medlemstjänst). Not. HSB skriver så här om denna tjänst: "En juridisk medlemsrådgivning ingår numera i HSB:s medlemskap. Tjänsten hanteras av förbundets jurister och är öppen två timmar dagligen då det går bra att ringa och ställa frågor som rör boendet". Tjänsten hanteras av förbundets jurister, men vem är det som svarar på de ställda frågorna? OBS! HSB skriver också att de inte svarar på enskilda angelägenheter! | | ||||||
| | | ||||||
| stephan | | | | ||||
| Vårdplikt. Detta är nog betydligt svårare att tolka vad som avses och hur. En styrelse får inte vara passiv. Detta tror jag inte prövats, men att många föreningars styrelser, som överlåter till förvaltare att göra det mesta ligger nog risigt till enligt lagen. Sen kan man diskutera vad som menas med styrelsens passivitet, ofta är det en eller 2 själar som står för detmesta produktiva i en styrelse, då kan man undra var gränsen går för att styrelsen är passiv? ifråga om ansvarsfrihet kan ju 1,2,3 osv. nekas ansvarsfrihet, men vad gäller vårdplikten. De 2 andra "plikterna styrelsen har är, lydnadsplikt och lojalitetsplikt, det sistnämnda tror jag många ledamöter som inte väljs av stämman felar i.
Dessa plikter för en bostadsrättsförenings styrelse är väl inget som regleras i lag (eller stadgar), eller? I så fall har jag missat detta helt. Jag har har hört om vårdplikt förut i mer generella ordalag, men då har det avsett den plikt den boende har avseende sin bostad. Om inte annat så kan det inte vara fel om styrelsernas arbete regleras med definitioner av vårdplikt och lojalitetsplikt... samt lydnadsplikt till medlemmarna (dvs de som bestämmer). Som du säger så är det nog ofta så att ledamöterna presterar olika mycket i sina tjänster. Ännu en anledning till att det är viktigt med insyn (så att medlemmarna kan välja bort de ledamöter som inte är aktiva). PS. Vem avser du med att de inte är särskilt lojala? Det finns inga ledamöter som inte väljs av stämman. | | ||||||
| | | ||||||
| stephan | | | | ||||
| tysnadsplikt Björn Lundén skriver i sina kommentarer: "Styrelseledamöterna har tystnadsplikt och kan bli skadeståndsskyldiga om de sprider uppgifter som kan vålla föreningen ekonomisk skada"
Inte minst eftersom jag tvivlar på att det finns särskilt många föreningar med så dumma medlemmar att de begränsar sina egna demokratiska rättigheter. Betydligt vanligare är nog tyvärr att man uttalar sig om något man inte vet något om. Alternativt så låter man medlemmarna tro att styrelsen har tystnadsplikt som ursäkt för att inte berätta något om styrelsens arbete och för att man inte informerar om vad som händer i föreningen. Det finns säkert väldigt många föreningar som tror att styrelsen har tystnadsplikt. Om dessa rykten spritts enbart av HSB (etc) vet jag inte, men man kan med säkerhet säga att HSB (etc) har stor skuld i denna myt. Inte minst eftersom HSB:s personal själva sprider ryktet. HSB och HSB Gävleborg skriver; "Som styrelseledamot har du en sysslomannaställning och därmed en vårdnadsplikt gentemot föreningen. Du ska vara lojal och främja föreningens intressen. Du måste också iakta tystnadsplikt om angelägenheter och förhållanden som kan skada föreningen." (Känns som mycket "personligt tyckande" i denna formulering. Vad 17 är "sysslomannaställning", varför medför den en vårdnadsplikt mot föreningen, och vad menar HSB att denna "vårdnadsplikt" innebär?) PS. Var (vilken sida) hittade du denna formulering i Lundéns bok, och i vilken upplaga? Jag hittar bara att han skrivit om revisorernas tystnadsplikt (och det är i sig ett ämne som det finns mycket att diskutera om). Björn Lundén verkar annars vara ganska kunnig inom området, så det förvånar mig om han gjort en sådan dundertabbe som att skriva att styrelseledamöterna har tystnadsplikt. Den här myten om tystnadsplikt är ganska underhållande... i klass med att ord med betydelsen "lagom" bara finns i det svenska språket. Det skulle vara intressant att höra vad de som tror att det finns tystnadsplikt anser att tystnadsplikt innebär; - Tystnadsplikt om vad? - Bara under sin tid i styrelsen, eller x antal år efter sin tid som ledamot? - Under hur många år? - Etc. Hur många ledamöter i en föreningsstyrelse har skrivit under ett avtal om tystnadsplikt/sekretess? Är det ens en enda? Och var i lag/stadgar står det att en styrelse har tystnadsplikt? Eftersom det inte finns någon tystnadsplikt så måste man ju fabulera ihop svar på alla andra följdfrågor runt tystnadsplikten. Hur lyckas man med detta? Att myten om tystnadsplikt kunnat leva under så många år beror säkert till viss del på att människor rent generellt inte är särskilt duktiga på att ifrågasätta. Man är helt enkelt inte särskilt kritisk. PS 2. Det är bara att beklaga att det finns styrelser som vilseleder sina medlemmar om tystnadsplikten. Brf Sjötungan skriver så här: "Styrelsemöten är inte öppna för andra medlemmar. Ibland behandlas enskilda medlemmar – som inte har betalat sina avgifter eller kanske stört sina grannar. Det är av hänsyn till dessa personer som styrelsens protokoll inte heller är offentliga. De viktigaste besluten – de som rör alla i området – redovisas i medlemstidningen. Styrelseledamöterna har naturligtvis tystnadsplikt." Brf Lövsmygen och Brf Lärkträdet skriver så här; "Styrelsemöten är inte öppna, vilket betyder att styrelsen själv avgör om någon utöver styrelsen får närvara vid hela eller delar av styrelsemötet. Styrelsens protokoll är inte offentliga. Styrelsen har tystnadsplikt och får inte yppa frågor som rör enskild medlem." Göteborgshus 31 skriver så här: "Givetvis behandlas undertecknade skrivelser konfidentiellt, styrelsen har tystnadsplikt." HSB Brf Fredhäll skriver (avseende elektroniska taggar och tillhörande uppgifter 
"Endast föreningens personal och styrelseledamöter har tillgång till uppgifterna. Personalen och styrelsens ledamöter omfattas av tystnadsplikt vid hanterandet av uppgifterna." Så här skriver Brf Vingen 141 (HSB Stockholm) ! Styrelsemöten är inte öppna för andra medlemmar, annat än om så överenskommits i förväg. Ibland behandlas enskilda medlemmar - som t.ex. inte betalat sina avgifter eller stört sina grannar. Det är bl.a. av hänsyn till dessa personer som styrelsens protokoll inte är offentliga. STYRELSELEDAMÖTERNA HAR GIVETVIS TYSTNADSPLIKT. Styrelsen för Brf Dalen har t.o.m. hittat på en tystnadsplikt för valberedningen! "Valberedningen har tystnadsplikt angående uppgifter de får vetskap om i sin egenskap av valberedning." Inte nog med att denna styrelse sprider lögner om tystnadsplikten, styrelsen verkar heller inte ha en susning om hur valberedningsarbete ska bedrivas. | | ||||||
| | | ||||||
| STEPHAN | | | | |
| hemsida gratis? om man går in på HSB Stockholms hemsida och gör en sökning på tillexempel årstämma, skulle man kunna förvänta sig att få lite information om HSB-centralt? men av de 146 träffar hamnar man hos en brf förening med mycket information som följer. Föreningen anlitar HSB Stockholms Förvaltning för föreningens förvaltning. Förvaltaren företräder styrelsen i förvaltningen Månadsavgiften ska vara HSB:s postgirokonto tillhanda senast den sista i varje månad. Avier för månadsavgifterna skickas kvartalsvis via post till respektive bostadsrättshavare. Det finns möjlighet att ansöka om betalning via autogiro hos HSB.
| | |||
| | | |||
| stephan | | | | ||||
| tystnadsplikt. Ett mycket felaktigt uttryck, som HSB och andra lär ut med felaktig information. Jag vet de ledamöter som har mer än 10 års styrelseerfarenhet som fortfarande har inställningen att allt som sägs på styrelsemöten sker med tystnadsplikt. Inte ens till sin sambo,make, maka får man säga något. Detta är totalt fel självklart, det handlar ju inte om KGB, CIA eller SÄPO-uppgifter som diskuteras på styrelsemötena. Jag anser att 95% av det som diskuteras och skrivs in i styrelsemötesprotokoll kan man diskutera/tala om för vem som helst. Lagen är tydlig och säger att bara sådant som kan skada föreningen får inte yppas. Nämn fgärna fler saker än mina förslag som innebär tystnadsplikt. Anderssson har inte betalt hyran på 3 månader. Svensson har mycket störande barn. Det verkar som persson hyr ut olovligt. Företag x i anbudsgivningen har skatteskulder. det sista är tveksamt och skulle innebära fördelar för föreningar som samarbetar genom att diskutera olika företag, med kritik såväl ris som ros. trevlig helg.
Det sista exemplet (som du är tveksam över) är helt ok att informera om. Det finns mig veterligen inga som helst hinder i lag (eller stadgar), eller ens moraliskt, om att offentliggöra denna information. Jag skulle t.o.m. säga att det är av stor vikt att detta informeras om så att medlemmarna förstår skälet till varför en viss anbudsgivare valts bort. De övriga exemplen är av mer privat natur och bör som du säger alltså inte spridas vidare. Kan tillägga att personligt tyckande, som i exempel två, inte hör hemma i protokoll. Det skulle däremot kunna stå t.ex. "Medlem Nisse Hulth upplever familjen Svenssons barn som störande". Se även; - Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!! - En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem ! - Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar - Valberedning, tystnadsplikt - Har HSB-ledamoten tystnadsplikt? - HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll - HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll - Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB - Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras? - Styrelseprotokoll och deras offentlighet | | ||||||
| | | ||||||
| Richard |  |  | | ||||
| Offentliga protokoll eller inte. Jag är av åsikten att "offentlighet är bra" det förhindrar man tar för stora rättigheter och fel upptäcks i tid. Däremot anser jag att medlemmar integritet måste skyddas. Det finns boende med skyddad identitet, boende som av andra skäl inte vill offentligt få sin hemvist presenterad. Kan ju vara personer med offentliga jobb, åklagare, advokater, socialtjänstemän osv. Hos oss har vi valt att dela upp det i 2 delar. Ett protokoll som har med ekonomi och förvaltning och ett annat som rör medlemmar och deras personliga skrivelser och önskemål. Tystnadsplikt är ett intressant begrepp. Många styrelser hävdar att allt som sägs i ett styrelse rum är under sekretess och därmed tystnadsplikt. Jag hävdar: Tystnadsplikt gäller vid sådana situatioer där enskilda individer behandlas och namnges. Situationer där t.ex entreprenörer kan finansiellt uttnytja situationen vid t.ex offert eller anbudsförfarande Framför allt: Tystnadsplikten gäller för den personliga medlemmen. Allt annat är ju vår gemensamma kassa och som styrelseledamot måste jag ju stå upp för de beslut som handlar om medlemmarnas pengar och förtroende. Därför tror jag på offentliga protokoll men utan person anknytning.
Att, som i er förening, ha en separat protokolldel för medlemmarnas skrivelser och problem löser enkelt och snabbt alla integritetsproblem. Det kan kanske vara ett litet problem att göra denna uppdelning ibland. Allt som rör enskilda medlemmar är ju inte av privat natur. Det kan finnas saker som medlemmar tar upp som dessa medlemmar vill att andra ska kunna se (t.ex. om man ger ett förbättringsförslag). En vidareutveckling på detta med separata protokolldelar för medlemsärenden kan då t.ex. vara att medlemen i sin skrivelse till styrelsen uppger att ärendet ska läggas i den offentliga delen av styrelseprotokollet. Även anbudsförfaranden ska självfallet ligga i den offentliga delen (det absolut enda som inte bör finnas kvar är den summa som gavs i de bud som inte vann). Vad gäller tystnadsplikt så är det som G-I beskriver på sina sidor om Riksbyggen (http://hotpot.se/riksbyggen.htm) faktiskt inget i varken lag eller stadgar som säger att styrelsen har tystnadsplikt. Det kan man kanske tycka är underligt eller t.o.m. skrämmande, men det finns faktiskt ingen tystnadsplikt eller sekretess för styrelser i bostadsrättsföreningar. Fast egentligen är det inte så farligt som det låter. Det är bara lite krångligare. Det finns andra, mer generella lagar, som får ersätta avsaknaden av tystnadsplikt och sekretess. Det kräver då att en medlem känner sig orättfärdigt behandlad av styrelsen och anmäler detta. Not. Offentliga styrelseprotokoll har det diskuterats en del om tidigare i detta forum. Se punkt # 5 i index för detta forum. Se även; - Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!! - En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem ! - Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar - Valberedning, tystnadsplikt - Har HSB-ledamoten tystnadsplikt? - HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll - HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll - Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB - Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras? - Styrelseprotokoll och deras offentlighet | | ||||||
| | | ||||||
| Kristoffer (medlem) | | | | |
| Offentliga styrelseprotokoll. Ser att det diskuterats en del om öppna styrelseprotokoll i detta forum. Vi har inte detta i vår förening men jag har sett att det finns föreningars styrelser som lägger ut styrelseprotokollen på nätet. T.ex. Brf Träffen med webbsida web.telia.com/~u63501054/Styrelseprotokoll.senaste.html Jag förstår inte varför inte alla styrelser ser till så att alla medlemmar enkelt kan ta del av styrelsens protokoll. Det enda skälet jag kan komma på för att de inte gör detta är av rädsla för att medlemmarna ska få för mycket insikt i styrelsens arbete och därför upptäcka att styrelsen gör misstag eller tar sig för stora rättigheter.
| | |||
| | | |||
| Sven (medlem) | | | | |||||
| Om jag förstod henne rätt så var det stycket som jag skrev tidigare om att dörrarna hör till lägenheten som var tvunget att ändras. Jag är dock inte helt säker på att det var det hon menade. Man skulle enligt henne i alla fall skriva om stadgarna så att dörrarna (eventuellt tillfälligt) blir föreningens ansvar. De kunde hjälpa till att göra den ändringen. När det gäller likhetsprincipen så kom hon inte med några argument, men hon tyckte att det var helt solklart att det inte stred mot lagen. Som du själv sa tidigare så är lagen lite luddig, men det kanske finns några rättsfall som man kan kolla upp. Det måste väl vara samma princip som vid tex badrumsrenoveringar i samband med stambyte. De som precis har renoverat sitt badrum borde ju helt klart bli kompenserade.
"till lägenheten hör"; "lägenhetens ytter- och innerdörrar med tillhörande lister, foder, karm, tätningslister, lås inklusive nycklar mm; bostadsrättsföreningen svarar dock för målning av ytterdörrens yttersida. Vid byte av lägenhetens ytterdörr skall den nya dörren motsvara de normer som vid utbytet gäller för brandklassning och ljuddämpning". Men var står det att föreningen inte kan införskaffa nya dörrar åt medlemmarna om så önskas? Vem som ansvarar för underhållet till vilken del av dörren och att föreningen kan köpa in nya dörrar är två olika saker. Stadgarna är skrivna för att kunna tolka dem som man vill. Det brukar HSB göra, men varför inte i just detta fall? HSB:s "juridiskt kunniga" tycker att man ska skriva om stadgarna så att dörrarna blir föreningens ansvar? Jag undrar hur många föreningar som skrivit om stadgarna när föreningen; - renoverat badrummen - glasat in balkonger - bytt ut fönster/balkongdörrar - dragit in bredband (& kabeltv) - etc. Tror inte så många brytt sig om detta. Det var ju generöst av HSB att erbjuda sig hjälpa till med att göra denna onödiga och "ofantligt komplicerade" ändring i stadgarna, där sedan två stämmor efter varandra måste hållas bara för detta (och sedan ytterligare två stämmor för att ändra tillbaka om ändringen skulle vara temporär). Men allt detta skulle bara vara bortkastad tid. Som du nämner så är badrumsrenovering ett liknande exempel där de med nyrenoverade badrum naturligtvis inte kan betala för de medlemmar som får sina badrum renoverade. Det är ju helt absurt att HSB inte förstår att det skulle vara helt lagstridigt att gynna/missgynna vissa medlemmar på detta sätt. Hade någon försökt få mig till att betala för någon annans badrumsrenovering, balkonginglasning (där inte bara de som ev. ej har balkonger måste kompenseras, utan även de som ev. har mindre balkonger där kostnaden är lägre för inglasningen), fönsterbyte, etc så hade jag dragit det genom hela rättsmaskineriet, om så skulle vara nödvändigt (t.o.m. till EU-domstolen, om det svenska rättsväsendet, mot förmodan, inte skulle se det orimliga i detta). Tyvärr finns det nog inte så många rättsfall att luta sig mot. Det är inte så många som orkat ta upp kampen mot HSB (eller sin styrelse). Och när någon väl gör detta och det börjar osa hett om öronen på HSB så blir HSB genast väldigt villig att ordna till förlikning så att "klagan" ej ska registreras. PS. Bara som en lite kul grej kan man läsa följande motion ("Motion till riksdagen 1997/98:Bo403 av Roland Larsson (c)"1 Ökat inflytande för innehavare av bostadsrätter ------------------------------------------------------------------------------ Från den 1 april 1997 får en hyresvärd genomföra standardhöjande ombyggnader i en bostad bara om berörd hyresgäst godkänner det. För ombyggnad av gemensamma utrymmen krävs att en majoritet av hyresgästerna lämnar sitt godkännande. Om hyresgästerna säger nej kan hyresvärden gå vidare och få frågan prövad hos hyresnämnden som kan godkänna renoveringen om hyresvärden har "beaktansvärda intressen" och om det inte är oskäligt mot hyresgästen från det "objektiva hyresgästinflytandet".
Lagen gäller bara för hyresrätter. För bostadsrätter finns inte samma lagstadgade rätt till inflytande. I bostadsrätten är det majoriteten i bostadsrättsföreningens styrelse som avgör vilka ombyggnader som skall göras även inom respektive bostad. Bostadsrättsinnehavaren har därefter bara att underkasta sig beslutet. Det förutsätts att man som medlem i en bostadsrättsförening genom sin medverkan vid val av styrelse har anförtrott denna typ av avgöranden till styrelsen och att denna pÃ¥ bästa sätt värnar även den enskilde medlemmens intressen. DÃ¥ och dÃ¥ förekommer det likväl att en styrelse i en bostadsrättsförening â€kör över†enskilda bostadsrättsinnehavare och mot deras vilja genomför omfattande och standardhöjande Ã¥tgärder i bostaden som de sedan själva fÃ¥r betala. Trots att bostadsrätten traditionellt ansetts vara en mer demokratisk boendeform, har man här sÃ¥ledes i praktiken mindre inflytande över den egna bostaden än vad som sedan den 1 april gäller i hyresrätter. Detta är inte rimligt. En lagändring bör därför ske pÃ¥ sÃ¥ vis att det inflytande som gäller för hyresgäster vid standardhöjande Ã¥tgärder ocksÃ¥ skall gälla för bostadsrättsÂinnehavare. | | |||||||
| | | |||||||
| Sven (medlem) | | | | ||||
| Jag ringde precis HSB:s juridiska rådgivning. Enligt dom kan föreningen inte ta på sig ansvaret för byte av dörrarna utan att föreningen först gör en ändring i stadgarna. Dom tyckte att man bör ersätta de som redan har en säkerhetsdörr, men att det inte stred mot lagen om man väljer att inte göra det. För vem ska jag tro på, tro på, tro på när, tro på när allt är såhär...
Är det kanske biten om att föreningen svarar för utsidan av dörren och medlemmen resten? För i så fall skulle jag vilja veta på vilket sätt denna underhållsfråga skulle förhindra föreningen att byta ut dörrarna. Om HSB tyckte att man skulle ersätta de som redan har en säkerhetsdörr så skulle det vara kul att veta hur de tänkt sig att denna ersättningsnivå ska räknas ut... jag tror inte de tänkt i genom frågan särskilt väl. Det skulle inte strida mot lagen att inte ersätta de som redan har säkerhetsdörr !!!??? Har HSB:s juridiska rådgivning ingen som helst kunskap om lagar och regler??? Varför ska vissa medlemmar få en dörr för 10.000 kr som andra medlemmar (som själv betalat sin dörr) ska vara med och betala på? Om detta inte skulle vara ett skolexempel på hur enskilda medlemmar missgynnas och hur man därmed bryter mot likhetsprincipen så vet jag inte vad som skulle vara detta. PS. Vad jag skrev sist i inlägg 841 är vad jag personligen ser som den bästa lösningen (= enklast att genomföra och där så många som möjligt blir nöjda). Någon annan som har ett bättre förslag? PS 2. Svaret på Di Levas (och din) undran är... kanske inte mig, men definitivt inte HSB ! ;) | | ||||||
| | | ||||||
| Sven (medlem) | | | | ||||
| Någon som har koll på var i bostadsrättslagen det står om likhetsprincipen? Jag hittar det inte. Jag hittade det i lagen om ekonomiska föreningar: 6-13 Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen får inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem. En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstämman eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med denna lag eller stadgarna. 7-16 16 § Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
Synd bara att den är så luddig. Jag tror jag skulle kunna ta nästan vilken fråga som helst i en förening och argumentera för att den aktuella frågan bereder mig eller någon annan medlem en "otillbörlig" fördel/nackdel. Luddigheten gör tyvärr att denna lag förlorar det mesta av sitt värde. Detta eftersom nästan varje fråga där man kan hänvisa till denna lag inte kan klargöras utan rättslig prövning. Den plockar dock bort de allra värsta överträdelserna. Gäller denna lag t.ex. i fallet som i min förening där en styrelseledamot i hemlighet har tillförskansat sig en egen gratis plats för sin motorcykel i en redskapsbod? Ingen annan medlem har denna möjlighet, och dessutom är det i princip ingen utanför styrelsen som ens känner till detta. Följer detta likhetsprincipen när jag får betala extra för en ungf. lika stor yta extra vindsutrymme? PS. Ett tips till alla medlemmar är att be styrelsen redovisa samtliga lokaler, utrymmen och förråd som finns i föreningen, och vilka av dessa som nyttjas av styrelsen (och för vad). Det finns nog en och annan förening där styrelsens ledamöter på ett orättfärdigt sätt lagt beslag på ytor i föreningen för eget "personligt" bruk. | | ||||||
| | | ||||||
| Sven (medlem) | | | | ||||
| När du säger att alt 1 och 2 bryter mot lagen är det då bostadsrättslagen du syfter på? Vad tror du om alternativ 2b? 2b. Alla dörrar byts ut och de med säkerhetsdörr kompenseras med dörrens nuvarande värde.
I allt som görs i en förening måste man ha i åtanke så att ingen enskild gynnas eller missgynnas. Denna regel följs kanske inte alltid i föreningarna. Dels pga att allt är en tolkningsfråga, dels pga att många medlemmar inte känner till denna regel och därför inte klagar. Men i fallet med utbyte av dörrar så kan nog vissa känna sig missgynnade om det inte görs på rätt sätt. Alternativ 2b är onekligen det bästa alternativet. I teorin! Frågan är vem som ska göra denna värdering? Inte ett försäkringsbolag i alla fall. Enligt försäkringsbolagen har allt som hör till bostaden (radiatorer, etc) i princip inget värde redan efter runt 10 år (jag har ägnat några år åt detta så jag har lite koll här). Detta är dock också i teorin. I praktiken kan man överklaga, och till och med få rätt om man anstränger sig. Om alternativ 2b hade kompletterats med en vettig värdering så hade det varit bra, men problemet är hur denna värdering ska utformas. Hur länge håller en säkerhetsdörr (dvs hur lång avskrivningstid)? Jag skulle säga minst 50 år. Men vad säger att en säkerhetsdörr inte kan hålla i 100 år, eller mer? Det är säkert fullt möjligt. Hur ska en dörr värderas som köpts för 17.000 kr, men som föreningen idag kan köpa för 10.000 kr (dessutom en bättre dörr)? Som sagt, inte så enkelt. Det viktiga är att tänka "rättvist". Alla ska känna sig nöjda och att de har fått ett mervärde. De som får nya säkerhetsdörrar till ett mycket förmånligt pris känner sig förmodligen rätt nöjda (även om det alltid finns de som inte är beredda att betala för förbättringar). Hur de som köpt säkerhetsdörrar under de närmaste åren ska känna sig nöjda med affären är det kluriga. Det räcker som regel inte med fördelar som ökad säkerhet för alla, etc, utan de vill se även ekonomiska fördelar. Säg att Kalle köpt en säkerhetsdörr för 2 år sedan för 15.000 kr. Blir Kalle då nöjd att kompenseras med 10.000 kr (om vi säger att detta är inköpspriset per dörr för de andra som får nya dörrar)? Jag tycker han borde bli mer än nöjd med detta... men Kalle kanske inte håller med. Kanske ett alternativ skulle vara: a) man accepterar säkerhetsdörrar ned till en viss given säkerhetsklass. b) man tar ett stämmobeslut på att alla med dörrar som ej uppfyller den givna säkerhetsklassen enligt punkt a måste byta ut sina dörrar. c) föreningen köper in dörrarna men var och en får betala sin nya dörr (antingen via månadsavgift med ränta till självkostnad eller direkt betalning). Då slipper man problemet med att hitta en nivå som de med existerande säkerhetsdörrar ska kompenseras. | | ||||||
| | | ||||||
| Sven (medlem) | | | | ||||
| Tack för ditt svar admin. Så följande text i stadgarna är alltså inget hinder för att föreningen står för kostnaden? Till lägenheten hör bland annat: .... lägenhetens ytter- och innerdörrar med tillhörande lister, foder, karm, tätningslister, lås inklusive nycklar mm; bostadsrättsföreningen svarar dock för målning av ytterdörrens yttersida. Som jag ser det finns det tre alternativ. 1. Alla dörrar byts och inga kompenseras. 2. Alla dörrar byts och de med säkerhetsdörr kompenseras till vis del. 3. Alla dörrar utom säkerhetsdörrar byts. De med säkerhetsdörrar kompenseras mer än i alternativ 2.
Alternativ 1 och 2 vill jag däremot hävda att de bryter mot lagen, så egentligen har du bara alternativ 3. | | ||||||
| | | ||||||
| stephan | | | | |
| Hej Sven. Är det för brevbäraren man ska ha enhetliga dörrar i alla trapphus? Skämt åsido anser jag att detta måste vara en stämmofråga, där medlemmarna får vara med att bestämma. Något som kanske är viktigt att tänka på är att mycket troligt kommer det en ny lag 2011 (tiden går snabbt) avseende postutdelning nere i porten. detta betyder att om dörrbyten ska ske bör föreningen nog se över vad för sorts dörrar som föreningen/medlemmarna bäst har nytta av har. Detta med låscylinder (för tillträde av reparatörer) är ocks något man bör ha med i disskussionen. Lycka till i arbetet att påverka att det sätts in säkra ändamålsriktiga dörrar i din brf, och framförallt att så många som möjligt blir nöjda.
| | |||
| | | |||
| Sven (medlem) | | | | ||||
| Det kan i vår förening bli aktuellt att byta lägenhetsdörrarna till säkerhetsdörrar. Jag tror att de flesta inser att det bästa är om alla dörrar byts samtidigt så att trapphusen blir enhetliga. Enligt stadgarna tillhör dörrarna medlemmarna, men föreningen ska underhålla utsidan. Det bästa vore väl ändå om föreningen och inte de enskilda medlemmarna kan stå för kostnaden. Frågan är dock om föreningen (efter ett stämmobeslut) kan bekosta dörrbytet enligt nuvarande stadgar? Kan de som redan har en säkerhetsdörr kräva någon form av kompensation från föreningen? Dessa personer får ju visserligen en aningen nyare dörr, men de får ju helt klart inte lika stor valuta för den avgiftshöjning som antagligen blir oundviklig. (Jag har läst din motion om dörrar på den här sidan).
Men det finns inget varken i stadgar eller lag som hindrar att inköp av dörrar sker via föreningen. Styrelsen i min förening hävdade att det inte gick att styrelsen/föreningen köpte in dörrar pga "försäkringen". Jag vet inte vad som menas med detta, men jag tror inte för ett ögonblick att det skulle stämma. Naturligtvis kan dörrar köpas in via föreningen utan att det ska ha någon som helst negativ effekt på någons försäkring. Enhetliga dörrar är kanske inte så mycket för brevbäraren som för de boende och deras besökare. Det finns många fler fördelar med denna enhetlighet, utöver att det blir snyggare och billigare (billigare inte bara i inköp, även hemförsäkringen blir billigare om man har en säkerhetsdörr). I Malmö så har några hus köpt in dörrar där brevlådan är placerad några centimeter ovanför golvet. Gissa hur jobbigt det är att lägga något i dessa brevlådor. Brevbärarna vägrade leverera till dessa hus, men vad utgången blev vet jag inte. Full enhetlighet kan förmodligen inte uppnås (med mindre än att det skulle finnas någon förening i detta långa land med en bra framförhållning). Man får nog göra lite avkall på just det estetiska när man planerar vilka dörrar som ska bytas ut (säkerhetsdörrar med bara några år på nacken byts således inte ut). Vad som är viktigt här är att de som köpt dörrar måste kompenseras. Annars blir det inte genomförbart. Det enda komplicerade med detta är med hur mycket de som bytt ut sina dörrar till nya säkerhetsdörrar ska kompenseras. Men allt går att lösa så att alla blir nöjda. Om det kommer en lag om var posten ska delas ut vet vi inte idag. Det har pratats länge om det. Men om så önskas så är det inte komplicerat att sätta igen brevlådefacket i framtiden. Som du kanske läst från vad jag skrivit så sjunker priset på säkerhetsdörrar drastiskt vid lite större inköp. 50 dörrar med "högsta" säkerhetsklass som kostar 17.000 normalt (eller ca. 15.000 via HSB) kan man få för drygt 10.000 kr/st. | | ||||||
| | | ||||||
| stephan | | | | ||||
| BoRevisions tilläggstjänster verkar vara ett aprilskämt. Följande ingår i normalavtalet för brf:er Revision: Innebär att vi utför revision enligt god revisionssed och har kontakter med föreningen vid behov. Vi rapporterar väsentliga iakttagelser avvikelser till föreningen. Sedan går det att köpa Tilläggstjänster: - Årlig obligatorisk träff med medrevisor: Genomgång och diskussion kring väsentliga frågeställningar i granskningen. - Årligt obligatoriskt möte med ordföranden/styrelse: Genomgång av noteringar från vår granskning och möjlighet för ordförande/styrelse att ställa frågor och diskutera problem. Slår man upp synonymer till väsentlig får man fram huvudsaklig, grundläggande, central, avgörande; mycket viktig, nödvändig, oumbärlig, essentiell; betydelsefull, betydande, avsevärd, viktig, substantiell
Kanske till styrelsen, men p.g.a. den jävaktiga situationen har nog BoRevision i mesta möjliga mån hållit sig från att se till så att medlemmarna fått för den för medlemmarna väsentliga informationen. Om BoRevision t.ex. rapporterat till medlemmarna vad som förekommit i styrelsen i min förening - med BoRevisions "goda minne" - så hade föreningen kunnat spara många sköna slantar. Nu är inte BoRevision varken på medlemmarnas sida eller på föreningens sida, så det som BoRevision känt till har inte kommit fram till medlemmarna. | | ||||||
| | | ||||||
| stephan | | | | |
| Det är ingen bra dag att skriva sanningar idag, men 10% på Riksbyggens "aktier", låter för bra för att vara sant. senast när det begav sig för RB "offensiv 91" förlorade alla föreningar, anställda allt. (allt var aprilskämt, men cirka 50% av placerade pengar är inget aprilskämt.
| | |||
| | | |||
| Sven (medlem) | | | | ||||
| Nu har ordförande satt upp en lapp på hissen: "Hissen är tillsvidare avstängd och kommer framöver att användas för stapril". Någon som vet vad stapril är? Låter lurigt ;)
| | ||||||
| | | ||||||
| Per (ledamot) | | | | ||||
| Ang placering av överlikviditet I vår förening har vi köpt andelar i Riksbyggen, genom Inressseföreningen, för 1 miljoner kr. Avkastningen har varit 10% de två senaste åren. Tillägg: Jag skrev överlikviditet. Med det menas det kapital som ej behöver vara tillgängligt löpande utan kan bindas under längre tid (1 år eller mer.) Vår förening har erhållit mellan 6 och 10 procents avskastning de senaste åren. Varav 10% de två senaste åren. Det är givetvis alltid en risk att placera kapital. Det är en bedömning man måste göra löpande. Trots att det finns en hel del att kritisera Riksbyggen för så har de en god ekonomi. Det finns fördelar och det finns nackdelar.
När det gäller mer riskfyllda satsningar så måste det naturligtvis vara möjligt att uppnå bättre resultat än vad man kan få på ett bankkonto. En avkastning på 10 % är inte så illa pinkat (men där finns som sagt inga garantier). | | ||||||
| | | ||||||
Sveriges enda forum för alla brf-medlemmar
Sveriges största forum för alla i bostadsrätt (HSB, Riksbyggen, SBC).
Här diskuteras allt som hör till bostadsrätter;
demokrati, öppenhet, insyn, information, medbestämmande,
rättigheter, lagar, styrelsens ansvar, stamrörsbyte, etc.
Startsidan om bostadsrättsföreningarRiksbyggen
Länka gärna till detta forum
| Sök bland detta forums inlägg | Sök bland Admins kommentarer |
| Du kan för närvarande enbart söka på en söksträng åt gången (dvs du kan inte söka på ord som inte kommer direkt efter varandra). | |
detta forum, så fyll gärna i vilken kategori du tillhör.
1 användare totalt idag - 
1 online - Senaste besök: 