Förhållandet mellan en Riksbyggen-förening och Riksbyggen Hur Riksbyggen har kontroll över din förening Ideer för att förbättra demokrati i din förening
Vissa saker är Riksbyggen bra på Skandaler FAQ
Andra synpunkter Färdiga motioner Jämföra styrelse i en BRF och i ett aktiebolag
Svar från Riksbyggen och HSB om styrelseprotokolls spridning Demokratiseringspaket till din förening
 

FORUM

MEDVERKA I DEBATTEN OM RIKSBYGGEN ! Vad fungerar bra/dåligt i din förening?
 

Ny sida om förvaltning à la Riksbyggen

 
 

RIKSBYGGENS ÅTERBÄRING

För varje hundralapp som bostadsrättsföreningen får i återbäring betalar brf:en 125 kr.

Se Riksbyggens resultat för 2012 blev 216 Mkr

Riksbyggen

En oberoende granskning av Riksbyggen

Förhållandet mellan en Riksbyggen-förening och Riksbyggen

Vad betyder det att din förening är en "Riksbyggen-förening"?

Riksbyggen föreningar är medlemmar i Riksbyggen intresseorganisation. Dessa intresseorganisationer (finns 34 st.) är själva medlemmar i Riksbyggen ekonomisk förening.
En Brf kan inte skicka ombud till Riksbyggen ekonomiska förenings årsstämma, utan detta gör den lokala Intresseföreningen för Riksbyggens bostadsrättsföreningar. För att vara medlem i Riksbyggen ekonomisk förening krävs följande.
-medlemskap i Intresseföreningen för Riksbyggens bostadsrättsföreningar.
-innehav av andelar i Riksbyggen ek.för.

För att en brf ska bli medlem i Intresseföreningen krävs det att man:
- ansöker om medlemskap
- betalar en medlemsavgift på 500 kronor
- har förvaltningsavtal med Riksbyggen ek.för.

I praktiken är det mycket mer än detta. Riksbyggen ställer krav på din förening, t.ex. kräver Riksbyggen att stadgarna i din föreningen ska innehålla vissa paragrafer som ger dem makt (läs mer om det i Paragraf 45). Dessutom kräver Riksbyggen att ha en ledamot i din styrelse.

Har Riksbyggen kontroll över din förening?


Min erfarenhet är att Riksbyggen har mycket bra kontroll över föreningarna. Detta kan variera från förening till förening, beroende på hur mycket erfarenhet Riksbyggens representant har, och på hur villiga de övriga ledamöterna är att låta sig styras (eller manipuleras, kan man kanske säga).

Vad gör Riksbyggens representant i styrelsen?

Vem representerar Riksbyggen-representanten i styrelsen? De övriga ledamöterna representerar föreningens medlemmar.
I många fall köper föreningen tjänster från Riksbyggen, t.ex. ekonomisk förvaltning och/eller teknisk förvaltning. Då kan man undra om Riksbyggen-representanten sitter i styrelsen för föreningens bästa, eller om han/hon kan vara intresserad av att bevaka Riksbyggens intressen. Det är i alla fall uppenbart, att det finns en konflikt mellan Riksbyggens bästa och styrelsens bästa. Riksbyggens representant representerar en leverantör, han/hon är alltså (delvis) en säljare. Riksbyggen säljer tjänster och förvaltning, men också kurser, webbhotelltjänst, m.m.

Alltså finns det förutsättningar för att Riksbyggens representant inte ska kunna vara lojal med föreningen, om han/hon också vill vara lojal mot Riksbyggen. Denna situation är i verkligheten helt oetisk. Det finns en intressekonflikt.

Måste vi då acceptera en sådan situation i våra föreningar?

Har styrelsen tystnadsplikt?

En viktig sak som dyker upp vid det första konstituerande mötet efter årsstämman är tystnadsplikten som Riksbyggen försöker få att råda för alla ledamöter. Riksbyggen använder mallar för styrelsemötenas protokoll, så ni har kanske sett protokollmallen som jag pratar om.

Jag har studerat lagen om brf:ar och ekonomiska föreningar, och kunde inte hitta ett spår om tystnadsplikt. En sak som stör mig mycket angående tystnadsplikten är inte så mycket idén runt tystnadsplikten i sig, utan det faktum att Riksbyggen påstår sig veta att tystnadsplikt gäller, när den inte gör det (se förklaring vad tystnadsplikt är). Jag har i alla fall bett Riksbyggen att visa mig var det stod i lagen, men utan resultat än så länge.

Själv tycker jag att styrelsen har som uppgift att vara lyhörd mot medlemmarna, och att försöka veta vad medlemmarna vill. För att uppnå detta måste ledamöterna prata med medlemmarna så mycket som möjligt. Ju mer kommunikation, desto mer kommer det fram önskemål, förslag och idéer från medlemmarna.

Jag tycker att det är synd att Riksbyggen inte säger ett ord om detta. Riksbyggen skulle till exempel kunna säga på det första mötet: ”Vi på Riksbyggen tycker att det är viktigt att informera medlemmarna, och att vara lyhörd mot dem", etc. Eller "Riksbyggen tycker att det är viktigt att arbeta öppet med medlemmarna så mycket som möjligt".

Men vad är tystnadsplikt för något? I den offentliga sektorn har de anställda tystnadsplikt samtidigt som offentlighetsprincipen gäller. Betyder det att de måste säga ingenting, fast ändå allt?

Nej, naturligtvis inte. En läkare får inte prata om sina patienter, men den administrativa delen av verksamheten på ett sjukhus ska vara offentlig (rätta mig om jag har fel). En arbetsgivare har tystnadsplikt mot sina anställda.

Vad innebär detta i en styrelse för en brf? Vi har inga patienter, men vi kan ha anställda, t.ex. en fastighetsskötare. Styrelsen har tystnadsplikt mot fastighetsskötaren.

I praktiken är det klokt och förnuftigt att inte prata om privata ärenden som gäller enskilda medlemmar.

Men, genom att Riksbyggen pratar om hur viktig tystnadsplikten är, att man inte får prata utanför styrelsen, att man kan vara skyldig ett ekonomiskt skadestånd om man orsakar skador för föreningen, leder detta till en rädsla hos ledamöterna att prata utanför styrelsen överhuvudtaget. Jag har hört om en förening där t.o.m. en ledamot har hotats med att bli anmäld till polisen om hon fortsatte prata med medlemmar (detta hände för några år sedan).

Kan detta vara ett sätt för Riksbyggen att ha ännu mer kontroll över styrelsen?

Se även bl a;
Tystnadsplikt och offentliga protokoll
Tystnadsplikt/sekretess gentemot medlemmar
Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar
Tystnadsplikt för styrelseledamot?
Har revisorn i en brf tystnadsplikt?
Tystnadsplikt fastighetsskötare från Riksbyggen
Om tystnadsplikt - Är detta ett skämt?

Styrelse, arbetsutskott, tystnadsplikt i brf

Arbetsordning för styrelse

Valberedning, tystnadsplikt

Har HSB-ledamoten tystnadsplikt?

HSB-ledamoten - styrelsebeslut - ingen tystnadsplikt (motion)

Utdrag från styrelseprotokoll (motion)
Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras?
Styrelseprotokoll och deras offentlighet
Sekretess på styrelseprotokoll?
Styrelseprotokoll - Rätt att ta del av?

Offentliga styrelseprotokoll (motion)
Offentliga styrelseprotokoll (motion till HSB)
Offentliga styrelseprotokoll
Tystnadsplikt, vårdplikt, lydnadsplikt, lojalitetsplikt
Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej!

Kan styrelsen visa sina protokoll för medlemmarna?

Det är otroligt hur svårt det kan vara för en styrelse i en Riksbyggen förening att vara öppen mot medlemmarna. Enligt Riksbyggen ska styrelsen i en brf arbeta ungefär som styrelsen i ett aktiebolag, d.v.s. en styrelse ska styra. Kolla min analys till varför detta är omöjligt.

Men vad får mig att tycka att Riksbyggen vill att styrelsen inte ska vara öppen mot medlemmarna?

Jag kan berätta en mängd detaljer samt viktiga fakta som stödjer mitt påstående. Det viktigaste av dessa fakta är det som handlar om styrelsemötesprotokoll.

En sak ska läsaren få veta med en gång: det finns ingenting i lagen som hindrar en styrelse att visa sina protokoll till medlemmarna. Här är lagtexten om styrelsemötesprotokollen:

Lagtexten paragraf 8, kapital 6 i Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar: ”Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll som undertecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till det. Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.

Låt oss göra en analys av följande del av texten ”… förvaras på betryggande sätt”. Detta betyder, enligt min analys, att protokollen ska ligga på ett säkert ställe, så att det blir lätt att hitta dem när behovet uppkommer (t.ex. vid revision). Den här textens syfte är att försäkra att det ska alltid vara möjligt att kunna titta i protokollen när det behövs, att styrelsen alltid ska veta var protokollen finns, på ett tryggt ställe, där få har tillgång, så att protokollen inte försvinner. Det som är poängen med texten, anser jag, är att det är viktigt att protokollen inte slarvas bort eller försvinner på ett eller annat sätt, eftersom det kan finnas behov att titta i dem i oöverskådlig framtid.

MEN, lagen säger ingenting om att det inte skulle gå att göra kopior av protokollen. Lagen säger ingenting om vad man får eller inte får göra med kopiorna. Lagen säger ingenting om att man inte skulle få sprida innehållet på ett protokoll. Det enda viktiga är att man ska kunna hitta tillbaka till ett protokoll vid behov.

Jag ser inte att det går att tolka lagtexten på något annat sätt.

Man kan också jämföra den här texten med texten som handlar om protokollen från årsstämman. Protokollen från årsstämman ska vara tillgängliga för medlemmarna, det är alla överens om. Texten säger så här om årsstämmans protokoll:

Lagtexten paragraf 10, kapital 7 i Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar: "Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt."

Här ser man att texten säger samma sak för bägge typer av protokoll. Det är ett bevis på att de kan hanteras på samma sätt. Förvisso står det också i lagen: "Senast tre veckor efter stämman skall det justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar". Lagen är mycket tydlig: spridningen av årsstämmans protokoll måste ske. I fallet om styrelsemötesprotokoll, om spridningen inte fick ske, skulle det stå i lagen.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

Den här analysen har tydligen inte Riksbyggen eller HSB lyckats göra på rätt sätt, däremot har de flesta författare av fackböcker gjort samma tolkning som jag.

Du kan se vilket svar du kommer att få om du frågar Riksbyggen eller HSB vad de anser om styrelsemötesprotokollen.

En sak ska man komma ihåg: Om din styrelse vägrar visa dig sina styrelsemötesprotokoll så kan de på inget sätt hänvisa till lagen. Det finns bara tre orsaker till varför en styrelse inte vill visa sina protokoll för en medlem, antingen tror styrelsen på Riksbyggens (eller HSB:s, eller dyl.) representant att man inte får visa protokollen (de har fel), eller så vill de inte visa ett protokoll för att det innehåller känsliga uppgifter om enskilda medlemmar i föreningen, eller så är styrelsen rädd att medlemmarna ska få inblick i styrelsearbetet och sla börja protestera mot styrelsens agerande . Den andra orsaken är ganska berättigad, kan man tycka, men det hindrar inte att styrelsen kan visa resten av protokollet ändå.

Paragraf §45

Finns det en paragraf §45 i stadgarna i din förening? Paragraf §45 ser ut så här:


§ 45 SÄRSKILDA KRAV FÖR GILTIGHET AV VISSA BESLUT

För giltighet av följande beslut fordras godkännande av Riksbyggen:

Beslut om ändring av dessa stadgar.

Vad innebär denna paragraf i teorin? Den innebär att, för att din förening ska kunna ändra sina stadgar så krävs det, utöver de vanliga kraven att ändringarna ska godkännas i två stämmor i rad, att Riksbyggen också måste godkänna ändringarna.

Detta innebär i praktiken att om en medlem i din förening lämnar en motion (för att ändra stadgarna) till styrelsen, så kommer Riksbyggens representant att kolla om Riksbyggen godkänner motionen. Om Riksbyggen inte godkänner ändringarna i stadgarna som motionen innebär, kommer motionen att avslås, ÄVEN OM ALLA ANDRA MEDLEMMAR I FÖRENINGEN VILL BIFALLA MOTIONEN.

Till Riksbyggens försvar vill jag säga att syftet med denna paragraf är att Riksbyggens jurister ska kunna granska om en motion strider mot lagen. Förhoppningsvis ska inte Riksbyggen avslå motioner för egen vinning. Den här granskningen av en motion är i sig bra att ha, men jag tycker att det är helt oetiskt att en representant i styrelsen ska kunna ha sådan makt att han/hon kan avslå en motion. Självklart är Riksbyggen jävig i frågor om motioner angående stadgar som reglerar en förening som är kund av Riksbyggen. Det kanske låter långsökt, men det är det inte. Denna granskning av motioner av en jurist borde göras av en utomstående organisation.

Vad kallas detta? Det kallas för "förutsättningar för maktmissbruk". Jag är väldigt nyfiken på om det finns någon förening som har drabbats av detta problem.

Varför inte ta bort denna paragraf från stadgarna. Här håller Riksbyggen din förening i ett järngrepp. För att ta bort paragraf §45 behövs det en motion för att ändra stadgarna. Riksbyggen använder då paragraf §45 för att skydda mot att paragraf §45 ska bort. Enkelt.

Det finns ett sätt att få bort paragraf §45, men då krävs det att föreningen går ut ur Riksbyggen. Riksbyggen kan inte tänka sig att ha en medlem som de inte har makt över, verkar det som. Självklart är det så att "att gå ut ur Riksbyggen" är ett stort steg, för stort för många styrelseledamöter och medlemmar.

Vad ska styrelsen göra?

Vem ska styrelsen representera? Ska styrelsen styra eller representera? Ska styrelsen ta strategiska beslut?

Det finns saker som styrelsen inte ska göra, enligt lagen. Lagen ger också mycket utrymme för vad styrelsen får göra.

Jag vill inte här lista alla uppgifter som styrelsen ska göra, utan mer beskriva en attityd och inställning som styrelsen borde ha (skriv gärna i forumet om du inte håller med min argumentation).

Traditionellt har styrelsen agerat ungefär som en styrelse i ett aktiebolag. Det är inget fel med det så länge styrelsen inte blandar ihop sina anställda med sina uppdragsgivare (med uppdragsgivare menar jag medlemmarna, självklart!). En styrelse i ett aktiebolag har en grupp anställda som den använder för att nå sina finansiella eller strategiska mål. Styrelsen i en brf har knappast sådana medel, bara kanske några fastighetsskötare. Det är mycket viktigt att styrelsen förstår att medlemmarna är de som bestämmer, och att styrelsen jobbar för medlemmarna, på samma sätt som styrelsen arbetar för ägarna i ett aktiebolag.

En brf är en förening. Idén med en förening är att alla i föreningen kan känna en viss gemenskap, och kan hjälpas åt för att uppnå en optimal effektivitet på sin förening. Denna möjlighet borde styrelsen försöka ta vara på.

Styrelsen kan göra allt som finns att göra i en förening, men den kan också försöka arbeta väldigt nära medlemmarna, genom att kontinuerligt informera och genom att kontinuerligt fråga om hjälp.

Jag ser det som ett nytt sätt att organisera en förening: att försöka blanda in så många som möjligt för att göra en del av arbetet.

En utmärk idé är arbetsgrupper. Det finns vissa föreningar som redan idag arbetar med arbetsgrupper (trädgårdsgrupp, fritidsgrupp, mm).

En annan idé (obeprövad hittills?) är att ta vara på experthjälpen som finns i föreningen: om en eller flera boende arbetar inom byggbranschen med måleri, borde det vara en bra ide att få deras experthjälp vid ett styrelsemöte där ommålning är på agendan. Det är viktigt att inte köpa en tjänst av en boende (jäv situation), men de boende borde vara ganska rättvisa i fråga om att bedöma om det behövs ommålning eller inte. De vet att det är föreningens pengar som det handlar om, vilket också är deras pengar. Riksbyggen är jävig i frågan om det ska ommålas eller inte, eftersom Riksbyggen tar en administrativ avgift vid planerat underhåll och ombyggnad upp till några procent av den totala kostnaden. Därför är det bäst med egna experter.

Är alla styrelseledamöter lika värda?

Är Riksbyggens representant lika viktig som alla andra i styrelsen? I vissa föreningar är Riksbyggens representant principiellt (inte i praktiken) mer värd än alla andra ledamöterna.

I någon förening (i din också?) bestämmer styrelsen nästa styrelsemötes datum när Riksbyggens representant är tillgänglig. Det spelar mindre roll om någon annan styrelsemedlem inte är tillgänglig den dagen, det viktigaste är att Riksbyggens representant ska kunna komma till mötet. Orsaken är att RB-representanten inte vill missa något möte. Heder åt honom kan man tycka.
Där problem uppstår, är om andra ledamöter anser att ännu ett styrelsemöte behövs tidigare än det representanten hade tänkt sig. Då kan representanten låta så här: "Visst kan ni ha ett möte utan mig, men ni får kalla det ett arbetsutskottsmöte (AU-möte). Det är inget styrelsemöte." Och så bli det.
Ett arbetsutskott har ingen beslutsrätt. Alla beslut som diskuteras på ett AU-möte är inte legala, innan de har tagits officiellt på ett styrelsemöte.

Om jag inte kan komma på ett styrelsemöte, kan jag däremot inte kräva att mötet (där RB-representant närvarar), ska kallas för AU-mötet. Detta accepterar inte de övriga i styrelsen, och inte Riksbyggen representant.
I vissa föreningar verkar det är vara ett accepterat faktum att Riksbyggens representant är lite mer värd än vi övriga styrelseledamöter. Helt i striden med lagen.

Varför avslås motioner så ofta?

Det är ett faktum att motioner på årsstämmor oftast avslås. Då pratar jag om motioner som har skrivits av medlemmar. Motioner som styrelsen skriver kallas för propositioner och bifalles för det mesta.

Vi kan ta ett exempel om en förening där ungefär 20 st. kommer på årsstämman varje år. Av de 20 närvarande är nästan hälften involverade i styrelsen, d.v.s. 5-6 styrelseledamöter, 1 Riksbyggen representant, några suppleanter. Totalt blir det ungefär 9 röster som har tagit ställning mot motionen. Motionens författare behöver då övertyga ALLA andra närvarande medlemmar att motionen är bra, i motsats till vad styrelsen tycker. Chansen för att lyckas med detta är ytterst liten.

Egentligen är det inte säkert att alla i styrelsen är emot motionen, med det ser inte bra ut, tänker en del ledamöter, att rösta mot styrelsen i vilken man själv sitter. Det kan tolkas som illojalitet. Fast lojalitet är ett koncept som inte hör hemma just i detta sammanhang, och är bara ett sätt för några ledamöter att utöva makt över de andra övriga ledamöterna. Integritet och lojalitet mot sina egna åsikter borde gäller i alla sammanhang. det kallas ockspå civilkurage i vissa fall.

Vad kan göras för att motioner ska ges en större möjlighet att bifallas? Det gäller att se till att fler medlemmar dyker upp på årsstämman ). Om 60 medlemmar kommer till årsstämman, behöver motionsförfattaren övertyga 30 medlemmar, av de 51 som inte tillhör styrelsen. Oddsen att lyckas är självklart mycket högre.

Detta betyder att ett större antal närvarande på årsstämman gynnar demokratin i föreningen .

Ideer för att förbättra demokrati i din förening

Försök dra nytta av kunskapen inom din förening

Styrelsen borde försöka ta reda på vilken kunskap som finns i föreningen. Anta att ett antal medlemmar är målare. Då kan det vara en bra ide att bjuda in en av dem till styrelsemötet, när ommålning är på agendan. En bankman kan vara en värdefull gäst på mötet när lån står på agendan.
Jag tycker att styrelsen kan, i mycket större utsträckning än vad som är brukligt, försöka utnyttja kunskap inom föreningen.

Gå ut ur Riksbyggen

Läsaren kan på denna internetsida hitta många anledningar till varför en förening borde lämna Riksbyggen.
Här är några:
- föreningens stadgar är låsta av Riksbyggen (se $45),
- Riksbyggens representant representerar inte medlemmarna utan i stället en underleverantör till föreningen, vilket gör hans roll jävig i många situationer (t.ex. vid ombyggnad tar Riksbyggen en administrationsavgift, vilket betyder att det är Riksbyggens intresse att föreningen ska bygga om),
- Riksbyggens representant har rösträtt för beslut som kan vara positiva för föreningen men negativa för Riksbyggen (intressekonflikt för representant: ska han rösta för sitt bästa eller för medlemmarnas bästa), m.m.

Det finns ett stort antal föreningar som klarar sig bra (eller mindre bra) utan Riksbyggen (eller HSB för den delen). Jag har pratat med ledamöter i föreningar som är självständiga: de arbetar ofta hårdare än styrelser i vanliga RB-föreningar, eftersom de måste hitta svaren själva. (Riksbyggen har en tendens att ha svar på allt, men ofta ett enda svar, det svaret som gynnar Riksbyggen. Så upplever jag det i alla fall). Sådana styrelse blir också snabbt duktiga.

Det finns också säkert självständiga föreningar som inte klarar sig så bra (där kanske maktmissbruk förekommer, eller slarv). För att undvika denna fallgrop borde makten ges tillbaka till medlemmarna, vilket är fullt möjligt att göra. Detta kräver lite engagemang från medlemmarna, och ett antal motioner.

Kort sagt: en styrelse som arbetar självständigt, som letar efter svaren till sina problem själv och som försöker få hjälp av sina egna medlemmar, kommer att nå hög effektivitet samtidigt som livet i föreningen blir trevligare (eftersom engagemang bidrar till trivsel).

Gör en enkät bland medlemmarna

En enkät kan var en bra idé. Meningen är att enkäten ska lämnas till varje medlem, och att en medlem i styrelsen ska hämta enkäten efter 1-2 veckor. Det är viktigt att hämta enkäten, och att försöka ha en pratstund med medlemmen. I många fall kan det vara så att enkäten inte kommer att vara ifylld med särskilt många svar. Styrelseledamöterna kan passa på att fylla i enkäten tillsammans med medlemmen. En effekt av det blir att medlemmen kommer att känna sig glad att styrelsen visar intresse för honom/henne. Det ökar chansen att denna medlem dyker upp på årsstämman.

Öka deltagandet på årsstämman

Det är viktigt att öka deltagande på årsstämman, för att gynna demokrati, så att motionerna får en chans att bifallas eller avslås på en bredare demokratisk basis. Om bara en liten grupp medlemmar kommer till årsstämman (t.ex. bara styrelsen) kan denna grupp anta motioner som den stora majoriteten egentligen inte vill ha.

Riksbyggen har ingen särskild strategi för detta, vilket är förvånande med tanke på erfarenheten de har. Men jag tror personligen att Riksbyggen inte har någon intresse i att gynna demokratin i föreningar. Riksbyggen sitter i styrelsen och har mycket av makten. Har någon ledamot som läser dessa rader hört att en Riksbyggens representant haft förslag på att utöka antal deltagare på en årsstämma. Om ja, var snäll och berätta för mig.

Det finns säkert tusen sätt att öka deltagande på en årsstämma. Jag tror att en förening där medlemmarna känner att de INTE är nonchalerade av styrelsen, men däremot DELAKTIGA i föreningens arbete, gärna kommer till årsstämman.
 
Så ett sätt som jag tror fungerar är att visa medlemmarna att de behövs, att deras åsikter är viktiga, att deras hjälp är välkommen. Detta gör man genom att arbeta med det året runt. Det finns andra ställen på den här sidan som berättar olika sätt för att förbättra delaktigheten. T.ex. en enkät till alla medlemmar, och att bjuda medlemmarna till styrelsemöte (utan rösträtt), och att informera hela tiden vad styrelsen håller på med, och att svara på medlemmarnas skrivelser, och att vara lyhörda mot dem, mm. Mycket handlar om attityd. Vill en styrelse ignorera medlemmar, blir styrelsen ignorerad av medlemmarna.

Inför demokratiseringspaket

Jag har fått tag på en powerpoint-presentation som jag kallar för "demokratiserings paket ". Det är en lista åtgärder som man kan införa i föreningen. Den har presenterats för medlemmar i någon förening, och den har gjort ett mycket bra intryck. Tyvärr tog inte styrelsen hänsyn till det på något sätt. Läsaren kan ladda ner den, anpassa den till sina behov, och presentera den för medlemmarna och styrelsen.

Syftet med åtgärderna är att försöka få medlemmarna att intressera sig mer i föreningens arbete, och att få styrelsen att bli mer lyhörd mot medlemmarna.

Vissa saker är Riksbyggen bra på

Billig el-leverans

Riksbyggen har lyckats upphandla bra elpriser åt sina föreningar. Bra gjort.

Skandaler

Fifflet i Årsta

Ni har kanske hört om det som hänt i en förening i Årsta. Det kan man läsa om här.  Föreningen hade inga ekonomiska medel av att kämpa mot Riksbyggen. Advokater rentvättade Riksbyggen. Advokaterna var betalda av Riksbyggen (källa: journalist på DN).
Signatur: G-I


SS har skrivit följande texter. SS har arbetat i 21 år på Riksbyggen och vet mycket bra hur Riksbyggen fungerar, vilken stämning och attityd som gällt under dessa år. Han har upplevt många konstigheter på Riksbyggen, och berättar här för oss om en del av det han har upplevt. Han har lovat att det kommer mera. SS och G-Is förhoppning är att läsaren ska få en känsla av hur Riksbyggen har fungerat så att bättring sker.

Golfbanan i Täby

Vår kanske mest kända ishockeyspelare Sven ”Tumba” Johansson, startade ett samarbete på 70-talet med Riksbyggen. De byggde en golfbana bortanför Täby, Ullna golfbana.
Som vanligt på den tiden/så även idag så blir kostnaderna och samarbetet mellan beställare och entreprenörer inte vad som överenskommits. Det blir tillägg hit och dit. Entreprenörerna gör som ni vet ”allt” för att håva in så mycket pengar/vinst det bara är möjligt. I fall som detta går man från början ut med att kooperativet är bra, samarbete är bra, och drar nytta från den reklam man får när kändisar är inblandade.
Som så många andra större projekt, gick detta inte som det skulle. Tumba som hade en liten slant från sin kunnighet i rinken la på mer och mer av sina resurser. Tvisten blev till slut ett faktum. Inspelade samtal i taxibilar och allt mellan himmel och jord togs upp. Några dagar efter Tumbas nya stämning av Riksbyggen på 90-talet spred sig ryktet bland arbetarna, att f.d. chefen för Ullna golfbana, som hade gått i pension några år innan , ”hämtade” en hel del från förråden. Det var samma chef, som (om ni läst ett av mina tidigare inlägg) för Whisky köpte vedhuggare vars tid på chefens sommarstuga betalades av Årstaföreningarna. Jag tror inte att han behövde arkivpärmarna som tändved till sina brasor i öppna spisen.
Signatur: SS

Lånemissen

En annan RB-förening i Årsta där jag arbetade skulle göra ett stambyte (mitten av 90-talet). De lämnade RB 3 år efter arbetets slut. Hamnade i tvist med RB på grund av att ”någon missat” skickat in låne- och bidragshandlingar i rätt tid.
Brukligt var att RB som kan och vet bäst, skulle hålla i alla trådar (utom själva arbetet). Planering, ekonomi och byggherreledning låg på deras lott.
Föreningen kom in i en ond cirkel under entreprenadtiden. Inga pengar, låna till dyra räntor, höja avgifterna. Jag är inte 100 men mitt minne säger mig att höjningarna blev 300% under en 4 års period. Det bodde många gamla i området som fick utstå allt vad det innebär med stambyte d.v.s. bo i baracker etc. Många gav upp och sålde sina bostadsrätter, fick jag höra när jag ”hälsade på” och träffade några av de boende som jag kände mycket väl.
Tvistens slutresultat: RB blev skyldig att betala 11 miljoner till föreningen för ”slarv”. Uttalandet från RB-chefen hörde jag själv på radion, och har även läst överenskommelsen (blev ingen rättssak):
”Reportern: hur kan det komma sig att föreningen får 11 miljoner i skadestånd, med klausul om tystnadsplikt. Låter ju skumt”
Chefen” Nej det är vanligt att man gör så i uppgörelser”.

Signatur: SS

Offensiv 91

Då kom den stora satsningen OFFENSIV 91. Jag hade lärt mig så pass vid denna tid att jag insåg att vad RB behövde så var det kapital. Och det fixade man genom offensiv 91. Stor satsning i LO-Borgen (Norra Bantorget) gav en miljard i kapital 1 000 000 000 kr.
Hur då, blir väl frågan, där svaret i mina öron var: lura alla anställda och alla sina föreningar.
Alla RB-involverade skulle bli aktieägare. Informationen var att om du köper aktier för 50 kr stycket blir du rik. Har du inga pengar så har RB ordnat så att du kan låna med mycket bra villkor. "Vi har förhandskontrollerat och aktierna, när de går ut på börsen om ett tag, är redan värda 67,50 kr". Underförstått, ju mer du satsar desto rikare blir du på en dag.
Jag känner/kände massvis av arbetare som under några dagar istället blev slavar i ny förpackning gentemot 1800-talets slavhandel. Det lånades pengar av arbetare som aldrig förr; 20 000, 30 000, 50 000 kr. Många var unga och kampanjen/informationen var otroligt påkostad. Avslutningen var ett bildspel på det som hänt senaste 2 timmarna. Mycket häftigt, hörde man från personer, där är jag!!
Vad hände? Jo RB introducerades på börsen i någon form av prövotid (kan inte alla detaljer, och kommande nerläggning sköttes mycket professionellt och hemligt).
Inte många som erkänner sitt livs misstag. Men det var nog kalkylerat med i upplägget från början.
Nu kan jag inte hålla dig på halster mer. Värdet var 67,50 kr per aktie några dagar. Sedan började nergången. (ingen kunde förstå något, det var ju så förberett). När aktien efter några månader var nere i 6,50 kr, trädde storebror in. Detta får inte hända våra föreningar och anställda. Alla måste hjälpa till att ta sig ur krisen. Förslag, RB som värnar om sina föreningar och personal tar fram barmhärtighetsklausulen och köper tillbaka aktierna av alla som vill.
30 kr stycket fick arbetare och föreningar per investerad 50-lapp. Surdegar efter blev ju att alla fick ut en klumpsumma, vilket gjorde dem rika över en postanvisning. Tyvärr glömde alltför många att lånen kvarstod. Än idag tror jag folk har skulder kvar av detta sanna skämt.
Hört talas om detta? Det var mycket lite korridorssnack om denna skandal som jag anser är det rätta ordet.

Själv var jag ju insider så jag avstod investera på grund av insiderlagen. :).

Signatur: SS

Styrelseuppgörelse

(Not från admin: detta brev fick jag från en läsare (W.N.T))


Jag måste delge så många som möjligt om denna märkliga händelse som inträffade då jag ställde upp för val till föreningsstyrelsen 2005-06.  
Under 2005 ökade min irritation över utebliven information från styrelsen ang. vår pågående fasadmålning, fick ej inf. trots begäran.(ekonomisk) styrelsen svarade besvärat och arrogant (som jag upplevde det.)  
Vid samtal med vår Ordf. ang. en nyplantering som skulle utföras på föreningens område fick jag svaret att vår fastighetsskötare fått ”fria händer ” att genomföra detta? Noteras att fastighetsskötarens bak- grund är städerska samt att ingen kostnads kalkyl el. annan ekonomisk kontroll nämndes?(jag erbjöd min hjälp gratis då jag är trädgårdsutbildad.)  
Med anledning av ovanstående blev jag än mer misstänksam på vår styrelses kompetens för uppdraget (ny styrelse vald 2003). Då föreningen genomförde en miljonsatsning på våra fasader 2005 var en vaksam styrelse ett måste, gällande arbetets utförande, föreslagna tilläggsbeställningar, tillkomna extraarbeten, nyinköp, byggmöten mm.  
Som medlem i vår ekonomiska förening var jag extra observant på vad som hände, men detta var inte lätt då ingen som helst fortlöpande information gavs från vår styrelse. Förvånansvärt var att inga infomöten genomfördes förutom ett möte före byggstart som var utan skrivna ekonomiska beräkningar, endast ca. kostnader gavs till medlemmarna. Jag fick intrycket av att styrelsen helt överlämnat objektet till Riksbyggen representanterna, förvaltaren (ingick i vår styrelse) samt en byggkonsult från, naturligtvis Riksbyggen.  
Under arbetets gång ifrågasatte jag inköp av nya cykelställ som lätt kunnat rep. för en betydligt billigare kostnad och som beställda av Rb. s förvaltare (enl. entreprenadpersonalen) ej av vår styrelse och utan styrelsebeslut? Jag konstaterade att allt som finns skrivet i § 15 , föreningens stadgar fördes över till Rb. s förvaltare (och representant. i vår styrelse, organisation, ekonomi och andra angelägenheter)av våra vicevärdar och styrelse. Med anledning av ovanstående anser jag att vi enbart har en styrelse på pappret och föreningen styrs av Rb. s förvaltare (styrelseledamot.)  
Skrämmande är att GI. s analys i Oberoende granskning av Riksbyggen stämmer exakt in på vår förening. Rb. skrämmer upp nyvald styrelse med ”Tystnadsplikten” därefter hålls dialog och beslut och föreningens angelägenheter mellan Rb. s representant och våra föreningsrepresentant i tysthet och utan information och insyn i styrelsearbetet för medlemmarna. Har föreningen gjort misstaget att ha valt en styrelse utan kompetens och känsla för föreningen och dess ekonomi, ser de uppdragen som makt och egen status? är vi illa ute. Helt i händerna på Rb. skulle det visa sig.  
Inför Årsstämman 2005 studerade jag ingående årsredovisningen och försökte sätta mig in i och förstå de punkter som skulle godkännas i den ekonomiska redovisningen. Jag gjorde jämförelser med föregående år och upptäckte förlust på nära 1000 kr i ” uthyrning av garage”. Det kan tyckas vara blygsam summa men att det aldrig hänt tidigare och med en kö på cirka 35 st. var det ett dåligt omen. En av de 4.a vicevärdarna ansvarade för uthyrningen hade ”missat” detta under 5 månader. Denna person hade orsakat förlust på större belopp i ett annat sammanhang, och på annan ort visade det sig.  
2004 blev jag invald i föreningens valberedning och till valet 2005 strök jag denna person för eventuell omval. Vid förfrågan från en medlem om inte jag kunde ställa upp till valet av styrelseledamot vid årsstämman 2005. (medlemmen hade liksom jag inget förtroende för styrelsen), då jag har många års erfarenhet av styrelsearbete, fackligt, politiskt och i samfällighetsförening samt en stark känsla för bostadsrätts idén, undersökte jag om detta var möjligt med tanke valberedningsuppdraget. Detta var helt OK. om jag avsade mig valberedningsuppdraget.  

Föreningen hade i nära 20-års tid före den nya styrelsens tillträde haft en styrelse och med en vicevärd som minutiöst kontrollerat fakturor och ifrågasatt alla utgifter innan beslut. Under dessa år hade också listor på uthyrning garage och källarutrymmen upprättats, kaos gällande vindsförråd rättats till mm. mm. Ekonomin hade sakta men säkert trots stora investeringar i underhåll, stammar, badrum, balkonger, nya tak mm. byggts upp genom att pengar avsattes till vår likviditetsfond, och när de avgick uppgick till nära 4 miljoner. En ekonomisk välskött ekonomisk förening tom. 2003, men med medlemmar som inte insett eller förstått förra styrelsens goda förvaltning av vår förening.  
En medlem som flyttat in för några år sedan ställde upp när tillfälle gavs som suppleant i styrelsen, men personkemin med vår vicevärd stämde inte och hans mål var att få bort denne och själv ta över, visade det sig. (Han frågade mig personligen: hur bär man sig åt för att få bort någon ur styrelsen. Någon kunskap om hur en styrelse och demokratiska regler fungerar Hade han inte, möjligen maktbegär.  
2003 hade denne lyckats och nästan trängt bort alla i den förra styrelsen, han och några fler relativt nytillkomna i styrelsen bildade ett sammansvetsat gäng som tycktes trivas i sina positioner i styrelsen. Deras kompetens kände ingen till eller ifrågasatte, men den fanns inte visade det sig senare.  
Jag noterade att den nya styrelsens arbete bestod av ett styrelsemöte i månaden där Rb. s representant var tongivande samt uppkomna frågor och arbeten delegerades till denne, för åtgärd. Föreningsexpedition hölls öppet 1 timme i veckan uppdelat på 4 st. vicevärdar utan att medlemmarna informerades om vem som ansvarade för vad?? När styrelsemötena var planerade och vad som skulle tas upp var och förblev en hemlighet hela året Ingen som helst information förekom. Inga medlemsmöten, ingen information, en hemlig klubb som fungerar?
I tysthet, bekvämt. Till jul betalades arvodet ut, för vad kan undra.  
Jag började ställa frågor angående kostnader för fasaderna, kritiserade som jag tidigare nämnt vissa inköp mm. Inget svar men stor irritation från ordföranden.  
Inför Årsstämman 2005 bestämde jag mig att ställa upp för val till styrelsen efter samtal med vår förre vicevärd som lovade vara mig behjälplig angående vicevärdsarbetet om jag blev vald. Jag ansåg att på detta sätt kan styrelsearbetet inte fortgå.  
På stämman lades förslagen fram och där jag fanns med och valdes in i styrelsen. Ingen reagerade förutom de som satt kvar i styrelsen som upptäckte att en av kompisarna inte blev vald. Då endast en av gamla styrelsen var närvarande började en intensiv telefonkontakt till de övriga. Ingen frågade varför han inte blev vald.  
Vid konstituerande sammanträde efteråt hade de hittat lösningen tillsvidare, 2 ordinarie och 1 suppleant avsade sig uppdragen men fortsatte sitta kvar på de efterföljande styrelsemötena. De som avsagt sig uppdragen samt Rb. s representant började nu ett intensivt arbete att få till en extrastämma? där en helt ny styrelse skulle väljas? Jag protesterade och påpekade att styrelsen var beslutsmässig.   
Deras målsättning var klar” jag skulle bort” och den gamla styrelsen återväljas om man fick till en extrastämma. Ryktesspriding om att jag planerade ”att ta över föreningen” mm. spreds.  
Riksbyggens förvaltare ledde hela operationen, struntade i mina åsikter, regler och våra stadgar.  Med en svag tillfällig ordförande som överlät till Rb. s representant att göra som han ville, och med flera telefonsamtal till henne om godkännande, drev igenom en extrastämma.  
På extrastämman valdes jag bort och de gamla gänget valdes åter in i vår styrelse, kampanjen hade lyckats. Även den person som orsakat hyresförlust fanns åter som vicevärd. Någon saklig anledning till att jag inte kunde väljas in framfördes inte. Min förvåning och missbedömning av medlemmarna var stor då jag upptäckte att min sakliga information inte noterades, däremot den svartmålning av mig som person som skapats framkom på stämman.  
Emellertid använde jag den tid jag var vald till att skaffa mig den information angående den totala kostnaden som vår fasadrenovering av Rb. s ekonom.  
Som invald styrelseledamot kunde de inte neka mig den informationen, samma information som jag bad vår ordförande om men som jag inte fick. Jag misstänker att hon inte hade en susning om beloppet eller om hur hon kunde få fram detta, troligen ingen i styrelsen. Jag fick i alla fall informationen och kunde omgående notera att arvodet till Rb. s byggkonsult var för högt, nära 10 %, skulle vara 5%. Ekonomen lovade kontrollera detta, summan var 77.000 kr och var attesterad av vår ordförande. Efter 3 st. påstötningar fick jag inte något svar, tiden gick och efter extra- stämman fanns jag ej längre i styrelsen.  
Uppgifterna fanns dock kvar hos mig och jag kontaktade vår nyvalde föreningsrevisor och överlämnade dessa till honom med önskan att han slutförde kontrollen. Vår revisor gick igenom alla fakturor noggrant och fann att nära 100.000:- attesterats av vår ordf. som var felaktiga. Föreningen fick summan återbetald av Riksbyggen.  
Som medlem i denna förening blir man rädd, har flera liknande fakturor inte kontrollerats? Kan vi lita på vår styrelses kompetens, kan vi lita på Riksbyggen. Efter detta NEJ! Vem som helst kan ta sig in i styrelsen, våra medlemmar bryr sig inte, saknar kunskap, kan inte läsa årsredovisning, inga krav ställs på de som ställer upp i styrelseval, vad gör man? Upprättar kompetenskrav, anställer en kanslist/vicevärd? Tacksam för förslag. Om ingen ändring sker ämnar jag lämna det ”sjunkande skeppet” dvs. Flytta.                                             

 


Har det hänt fler konstiga saker med Riksbyggen? Bidra gärna i forumet.

FAQ (vanliga frågor)

Får en medlem se styrelseprotokollen?

Ingenting i lagen hindrar en styrelse att visa sina protokoll. Om din styrelse inte vill visa protokollen, bryter inte din styrelse mot lagen, men de kan inte hänvisa till någon lag för att stödja sitt beslut att inte visa sina protokoll. Egentligen handlar detta om attityd. Går styrelsen med på att visa protokollen, visar styrelsen att den vill vara öppen mot medlemmarna. Om styrelsen inte vill visa sina protokoll, kan det bero på en mängd orsaker:

- styrelsen har en Riksbyggen- eller HSB-representant som har ljugit och sagt att protokollen inte får visas, eller
- styrelsen har någonting att dölja, kan vara nästan vad som helst, eller
- styrelsen är okunnig när det gäller lagen.

Se även en detaljerad analys av lagtexten som handlar om styrelseprotokoll lite högre upp på den här sidan.

Har styrelsen tystnadsplikt?

Nej, och ja.

Frågan är för generell för att kunna besvaras.

Fråga 1: Har styrelsen tystnadsplikt när det gäller medlemmar?
Svar nej.

Fråga 2: Har styrelsen tystnadsplikt när det gäller styrelsens arbete?
Svar nej.

Fråga 3: Har styrelsen tystnadsplikt när det gäller eventuella anställda i föreningen?
Svar ja.

Förklarning till svar på fråga 1:
Svaret kan vara förvånande för några läsare. Sanningen är att det inte går att hitta någonting om tystnadsplikt någonstans i lagen om ekonomiska föreningar, eller i lagen om bostadsrättsföreningar.
Däremot är det inte sagt att man inte får tillämpa tystnadsplikten om man vill. Väldigt många tycker förmodligen att det är olämpligt att tala offentligt om ärenden som handlar om enskilda medlemmar i föreningen. Bråk mellan grannar eller obetalda avgifter är ingenting som en styrelseledamot ska vilja prata om offentligt om han/hon har god etik och god moral. MEN, denna tillämpning av tystnadsplikt ska inte vara ett ursäkt för styrelsen för att inte tala med medlemmarna över huvud taget. Och, eftersom sådana ärende ska protokollföras, ska inte tystnadsplikten vara en ursäkt för att styrelsen ska vägra visa resten av protokollet till en medlem som har frågat om att se den (det är bara att göra en kopia av protokollet, och att där ta bort den lilla paragrafen som handlar som känsliga ärenden). Man får aldrig glömma att medlemmarna är uppdragsgivare till styrelsen.

Förklarning till svar på fråga 2:
Det finns ingenting i lagen som hindrar styrelseledamöterna att prata med vem som helst om vad de gör i styrelsen. Det enda styrelsen som jag vet inte får prata om öppet, är styrelsen i börsnoterade bolag, på grund av lagar som reglerar aktiemarknaden. Enligt min åsikt, borde styrelseledamöterna informera föreningen så mycket som möjligt och vara öppen för förslag och extra hjälp från medlemmarna. Ett undantag till detta är under den tiden som styrelsen håller på med en offertförfrågan. I syfte att inte påverka budgivningen, kan det vara lämpligt att inte prata öppet om offertförfrågan.


Förklarning till svar på fråga 3:
Så här står det på
försäkringskassans hemsida: ” Arbetsgivaren har tystnadsplikt när det gäller uppgifter om anställdas hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt som framkommer i samband med hantering av sjuklön och rehabilitering. Tystnadsplikten gäller alla som handlägger frågor som rör rätten till sjuklön för de anställda eller deltar i anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.”
Tyvärr hittar jag inte stycket som handlar om just detta i lagen (känns alltid säkrare att gå till källan).

Kan medlemmar sitta med på styrelsemöte?

Jag tycker att det är önskvärt att fler än bara styrelseledamöterna sitter med på styrelsemöte. Vissa medlemmar kan vara intresserade av att sitta med vid några tillfällen, och det finns inget hinder för detta. Men dessa "besökare" har ingen rösträtt. Det är en bra vana att bjuda in medlemmarna till styrelsemötet, för att visa att styrelsen arbetar öppet och inte har någonting att dölja. Det finns självklart en gräns för hur många man kan vara på ett möte, men en eller två besökare borde gå att ordna.


Andra synpunkter

Valberedningens roll

Valberedningens roll är att förbereda valet, d.v.s. att försäkra sig att de bästa förutsättningarna finns för att valet ska vara så demokratiskt som möjligt.
Sanningen är att valberedningens roll inte är att välja den bästa kandidaten. Valberedningen ska agera självständigt, och ska inte rapportera till styrelsen i förväg vilka kandidaterna är, detta för att undvika eventuella intriger. Alla medlemmarna ska få veta samtidigt vilka kandidaterna är, på stämman eller innan.

Med tanke på att det är medlemmarna som väljer vilka av kandidaterna som blir valda, är det självklart att valberedningen inte får ta på sig denna uppgift. Detta borde vara självklart, men det finns många exempel där valberedningen tror sig veta bättre än medlemmarna om vem som är mest lämplig att bli vald. För ett tag sen blev Kds ledare vald på ett mycket odemokratiskt sätt. Läs min artikel om detta.

Traditionen som går ut på att valberedningen läser en lista över de kandidater som den anser vara de bästa är förkastligt. Alla kandidaterna ska få en chans att bli valda. Därför borde valberedningen presentera alla kandidater. Det är också sant att, i många fall, medlemmarna inte vet vad kandidaterna står för, och därför är det ytterst viktigt att kandidaterna ska presentera sig själva, berätta om sin motivering till att bli vald, varför de passar bra i rollen, etc... Bara då har medlemmarna en grund att gå på för att utöva sin demokratiska rätt.

Så vad ska valberedningen göra egentligen? Är det gott om kandidater så behöver valberedningen inte göra någonting mer än att försäkra sig om att kandidaterna kommer till stämman och presenterar sig själva. Om kandidater saknas, behöver valberedningen dessutom leta efter kandidater.

Färdiga motioner


Motion för att styrelseprotokoll ska vara tillgängliga för medlemmarna

                   

Bakgrund:
Lagen lämnar utrymme för att en förening ska antingen ”styras” utan så mycket inblandning av medlemmarna, eller tvärtom, så att varje litet beslut ska tas tillsammans med medlemmarna. I teorin är det medlemmarnas sak att välja vilket av dessa alternativ de vill ha, eller om de vill ha något mellanalternativ.

I dagsläget är det inte olagligt för styrelsen att visa styrelseprotokoll, men det är inte heller obligatoriskt. Om inget står i stadgarna, är det upp till styrelsen att bestämma sig i frågan.

Tyvärr, i alla fall när det gäller bostadsrättföreningar, verkar det som om styrelsen ofta tar till sig mycket makt, och slarvar i informationen till medlemmarna (och ännu mer i att fråga vad medlemmarna tycker). Detta sätt att agera stöds dessutom av byggföreningar som Riksbyggen, HSB och ett flertal fackböcker.

Denna motion har för syfte att hindra eventuellt maktmissbruk av styrelsen, och att öka chansen att medlemmarna ska bli intresserade i styrelsens arbete (och på sikt utöka demokratin i föreningen),

Motionens innehåll
Jag föreslår att följande två paragrafer läggs till i stadgarna:

1. Styrelsemötesprotokollen ska delas upp i två delar:
- den första delen innehåller alla punkter som handlar om föreningen,
- den andra delen innehåller punkter som kan anses vara kränkande för vissa medlemmar i föreningen, t.ex. punkter som handlar om medlemmar som inte har betalt sin avgift, eller dylikt. Sekretesslagen, som egentligen inte gäller här, kan användas som inspirationskälla för att bestämma vad som ska vara i den första eller i den andra delen. Möjligtvis ska fakta om offertförfrågor också hamna i den andra delen.

2. Styrelsemötesprotokollen första del ska vara tillgänglig till alla medlemmar i föreningen.

 

Tipsa en vän






Skriv till media ! NU !!!


  " LÄNKAR TILL WEBBSIDOR OM HSB & BRF "  
  Certifiering av bostadsrätt
  Vad innebär det att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet?
 
 
 
 
  DN Bostad - Håll koll på styrelsen
  DN Bostad - Samarbete är nödvändigt
 
 
 
  HSB Bolina - bredband
 
 
Länkar till lagar och föreskrifter  
 
 
 


Riksbyggen
Se länkar ovan