Har revisorn i en brf tystnadsplikt?

Admin · #1 2010-07-01, 14:51

Jag ställde en fråga om revisorns tystnadsplikt till Ernst & Young;

Citat:

Hur vill Ernst & Young mer konkret definiera den eventuella "tystnadsplikt" som
en auktoriserad revisor från Ernst & Young har som revisor i en
bostadsrättsförening, i relation till medlemmarna i föreningen, och baserat på
vilka regelverk (med ref. till paragrafer)?
Dvs inom vilka ramar kan revisorn prata om föreningens förhållanden för
medlemmarna i denna förening (gärna med konkreta exempel)?

Det första svaret jag fick var generellt;

Citat:

Svaret på din fråga är att en revisor kommunicerar med medlemmarna i bostadssrättsföreningen via revisionsberättelsen och eventuellt på årsmötet. All annan kommunikation går till styrelsen och inte till enskilda medlemmar.

Min respons;

Citat:

Ja, min fråga var alltså i vilket regelverk detta står?
Jag har hört revisorer säga det du säger många gånger, men det verkar inte finnas någon som kan peka på ett regelverk som styr detta.
Själv har jag forskat en hel del i detta, och jag har to.m. läst andras utredningar i denna fråga om revisorns tystnadsplikt, och det tycks inte finnas någon som lyckas peka på ett regelverk som definierar revisorns eventuella tystnadsplikt i en brf, dvs vad tystnadsplikten innebär rent praktiskt i förhållande till medlemmarna.

Ett exempel.
Revisorns uppgift är att granska föreningen, vilket i praktiken innebär att revisorn granskar styrelsens arbete, inte bara räkenskaperna, utan allt!
När en medlem då upptäcker misstänkta oegentligheter som begåtts av styrelsen så måste medlemmen följaktligen ha möjlighet att diskutera detta med revisorn för att kunna rikta in revisorn på de eventuella oegentligheterna.
Utan en dialog mellan denna medlem och revisorn kan det bli svårt att reda ut något.

Har då revisorn själv begått fel i sin revision, eller kanske t.o.m. rena oegentligheter, så är en naturlig följd av detta att revisorn försöker gömma sig bakom en påstådd tystnadsplikt, alltså en tystnadsplikt som egentligen inte finns på det sätt som revisorn vill försöka göra gällande.

Så när du skriver;
"All annan kommunikation går till styrelsen och inte till enskilda medlemmar",
så vill jag hävda att detta inte är korrekt och det finns inget regelverk till stöd för detta påstående.

Vad som inte är helt oviktigt i detta sammanhang är den speciella situation som gäller i en brf.
Även om det finns många likheter mellan ett AB och en brf så kan man inte jämställa dem rakt av.

Uppdragsgivaren i en brf är inte styrelsen utan delägarna, dvs medlemmarna. Medlemmarna är inte "utomstående", utan de är såväl uppdragsgivare som föreningens delägare.
Det är viktigt att det ska finnas en möjlighet till en dialog mellan uppdragsgivaren (medlemmarna) och revisorn eftersom det annars är ett slutet system som enbart kan gynna styrelsen (speciellt de styrelser som begår oegentligheter) och försätter medlemmarna i en högrisksituation.

Jag har själv gått igenom mängder av regelverk och till min stora förvåning har jag inte lyckats hitta något som helst stöd för det som revisorer, och många med dem, hävdat under nu så många år, dvs att det skulle råda någon tystnadsplikt för revisorn gentemot uppdragsgivaren.

En s.k. vårdplikt (precis som för styrelsen i en brf, som med 100% säkerhet inte lyder under tystnadsplikt, därom råder inget tvivel) är självklar för revisorn i en brf, men det är en mycket stor skillnad på vårdplikt och tystnadsplikt. Att revisorn inte kan/får röja någon information om enskilda medlemmar och om sådant som kan skada föreningen (inom ett starkt begränsat område) är givet. Men enligt min mening är det precis lika givet att det måste kunna finnas en öppen dialog mellan medlemmar och revisor, för föreningens bästa.

Sedan har jag naturligtvis förståelse för att en revisor vill ha minsta möjliga kontakt med sin uppdragsgivare.
Jag vill bara fastställa att det inte får finnas några hinder för en revisor att vara öppen i en dialog med enskilda medlemmar eftersom det i annat fall blir närmast omöjligt att någonsin kunna utreda eventuella oegentligheter som begåtts i föreningen.

Jag nämnde här ovan att styrelsen inte har tystnadsplikt (ett uttryckt som löst använts av många). Att styrelsen har tystnadsplikt är en myt som förekommit under väldigt många år och de flesta tror säkert än idag att så är fallet. Denna fråga är däremot numera utredd in i sista detalj, och det finns ingen expert inom området idag som kan hävda att styrelsen har tystnadsplikt. Nu känns det som hög tid att även avfärda myten om att revisorn skulle lyda under strikt tystnadsplikt gentemot föreningens medlemmar.

Jag kan en del om hur man läser lagar och regelverk och vet att härledningar ofta måste göras. Men det är alltså inte bara så att denna ofta hävdade tystnadsplikt för revisorn i en brf inte uttrycks i klartext någonstans (det tror jag vi alla kan vara överens om), utan jag kan heller inte finna något som gör att man kan tolka det som att dialog mellan revisor och enskilda medlemmar inte får förekomma. Faktiskt snarare tvärtom.

Ernst & Youngs jurister svarar;

Citat:

I 26 § revisorslagen anges att revisorn inte obehörigen får röja uppgifter som han eller hon erhållit i yrkesutövningen. Branschorganisationen Far har i sina yrkesetiska regler, Regel 5 - Tystnadsplikt, utvecklat detta närmare.

I regel 5 anges följande ”En medlem får inte röja sådana sakförhållanden eller uppgifter för utomstående som medlemmen har fått kännedom om i sin yrkesutövning, om medlemmen inte har upplysningsplikt enligt författning, professionell skyldighet eller rätt att yttra sig eller behörigt tillstånd i övrigt. Medlemmen får inte heller utnyttja sådan information på ett sätt som är till fördel för medlemmen själv eller till skada eller nytta för någon annan.”

Med utomstående avses i detta sammanhang någon utanför revisionsteamet. Den yrkesetiska regeln innebär att huvudregel är tystnadsplikt. Det är enbart i det fall det finns stöd för något annat som revisorn kan uttala sig. Exempel på fall då revisorn har upplysningsplikt enligt författning är t.ex. i de fall revisorns ska uttala sig i revisionsberättelsen, eller då revisorn ska lämna uppgifter till en eventuell konkursförvaltare, en förundersökningsledare i brottmål eller då föreningsstämman begär information och detta inte kan leda till väsentlig skada för föreningen.

Professionell skyldighet kan vara fall som då revisorn är underkastad kvalitetskontroll av annan revisionsfirma. Slutligen kan revisorn ha rätt att uttala sig om stämman har gett revisorn i uppdrag att göra detta eller t.ex. då en styrelse har bett revisorn följa med till banken för att i dennas närvaro kunna lämna information om föreningens ställning.

Tystnadsplikten är således mycket vidsträckt. Vid tvekan är alltid rådet att iaktta tystnadsplikten.

Ytterligare en aspekt som ska beaktas i detta sammanhang är revisorns oberoende. I 20 § revisorslagen anges att revisorn ska vara opartisk och självständig samt vara objektiv i sina ställningstaganden. Detta krav anses i praxis vara så vidsträckt att det inte enbart ska röra sig om att revisorn de fakto ska vara opartisk och självständig utan kravet går så långt att revisorn inte ens får misstänkas vara beroende. Samtliga intressenter till revisionen ska kännas sig trygga med att revisorn är oberoende och att han eller hon inte lierar sig särskilt med en intressent. Detta innebär att uppkommer det en konflikt mellan t.ex. två aktieägare eller en medlem och styrelsen i en förening så kan revisorn inte engagera sig för en parts räkning i denna fråga.

Givetvis är det ofta värdefullt för revisorn att få del av information från olika partner som revisorn kan beakta i sin planering av revisionen, men dessa parter kan inte räkna med att få del av någon information från revisorn på annat sätt än genom den sedvanliga rapporteringen via revisionsberättelsen eller vid eventuellt framförande på föreningsstämman, om denna begär det. Det räcker således inte med att en enskild medlem begär detta.

När det gäller revisorns granskningsuppdrag så är det begränsat. Revisorn ska inte granska allt. Revisorn ska granska utifrån väsentlighet och risk.

Revisorn ska förutom räkenskaperna granska styrelsens förvaltning i den utsträckning som krävs för att revisorn ska kunna uttala sig om ansvarsfrihet för styrelsen (i förhållande till föreningen inte dess medlemmar) samt i den utsträckning som krävs för att kunna dra slutsatsen om styrelsen agerat i strid med årsredovisningslagen eller stadgarna.
En synpunkt i sammanhanget som inte är helt oviktigt är också att revisionskunden mycket sällan är beredd att betala dvs. acceptera att revisorn lägger ned tid på att kommunicera med enskilda intressenter. Detta ingår inte i granskninguppdraget såvida man inte kommit överens om det eller revisorn anser att det utgör en del av den informationssamling som revisorn bedömer som viktig för att kunna utföra sitt granskninguppdrag.

Svaret på min fråga om revisorns tystnadsplikt är alltså att de enda regelverk som reglerar detta är revisorslagen, 26 §;
"26 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 27 b och 27 c §§ samt i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:564)".

samt regel 5 i FARs yrkesetiska regler enligt följande;
"En medlem får inte röja sådana sakförhållanden eller uppgifter för utomstående som medlemmen har fått kännedom om i sin yrkesutövning, om medlemmen inte har upplysningsplikt enligt författning, professionell skyldighet eller rätt att yttra sig eller behörigt tillstånd i övrigt. Medlemmen får inte heller utnyttja sådan information på ett sätt som är till fördel för medlemmen själv eller till skada eller nytta för någon annan."

Sedan är allt annat fria tolkningar utifrån detta.

Jag svarade Ernst & Young;

Citat:

Det finns således bara två ställen där frågan om tystnadsplikt för revisorn regleras (§26 i revisorslagen, samt regel 5 i FARs yrkesetiska regler).
Allt annat är sedan enbart personliga tolkningar, och det finns inget regelverk - eller ens tokning av regelverk - som hindrar en revisor att föra dialog med enskilda medlemmar i en brf.

Jag vill bara passa på att nämna två felaktigheter i det svar du fått av Ernst & Youngs jurister;

1.
"Med utomstående avses i detta sammanhang någon utanför revisionsteamet".

Detta är definitivt en felaktig tolkning av regelverket, och att denna tolkning som du fått av Ernst & Youngs jurister är felaktig följer av resterande del av meningen i regel 5.
Medrevisorer inte bara får diskutera och informera varandra, det är t.o.m. snarare normalfallet, eller hur?
Skulle vara svårt att få en revision värd namnet annars.

De utomstående som de yrkesetiska reglerna syftar på är i detta fall följaktligen någon utanför föreningen, dvs icke-medlem i brf:en.

2.
"Den yrkesetiska regeln innebär att huvudregel är tystnadsplikt. Det är enbart i det fall det finns stöd för något annat som revisorn kan uttala sig".

Detta stämmer inte heller, utan det är precis som det står i de yrkesetiska reglerna.
T.ex. är revisor skyldig att yttra sig i enlighet med "professionell skyldighet".

Dvs revisor kan diskutera föreningsfrågor med enskilda medlemmar och det är t.o.m. revisorns skyldighet att göra detta för att reda ut misstänka fel och oegentligheter (såväl direkta fel i årsredovisningen som ev. oegentligheter begångna av styrelsen i föreningen).

Inte minst viktigt är sedan att föreningens medlemmar, efter utredning, får ta del av de fel & oegentligehter som revisorn upptäcker i sin roll som revisor.

MikHo · #2 2010-07-02, 11:13

Citat:

26 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller
till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som
revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte
heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till
att biträde till honom eller henne iakttar dessa
föreskrifter.

Man skulle kunna tolka denna lagtext (revisorslagen http://www.riksdagen.se/webbnav/inde...1&bet=2001:883 )
som att om en revisor upptäcker felaktigheter av styrelsen i en revision av en bostadsrättsförening så får revisorn INTE yppa detta för föreningens medlemmar som inte sitter i styrelsen.
Eftersom detta kan "skada" någon annan.

Enda sättet att komma runt detta är att i stadgarna skriva in att Revisorn skall redogöra på stämma för eventuella felaktigheter som upptäckts under revisionen.

EDIT:

Länk till yrkesetiska regler (FAR) http://www.far.se/pls/portal/docs/PA...TIKR012009.PDF

tette · #3 2010-07-02, 12:35

kontroll av styrelser måste ändras. idag funkar det så i de flesta bostadsrättföreningar att man kritiserar inte de som "föder en".

Och HSB:s system skall vi inte tala om, BoRevision fick skydda styrelser som dotterbolag i 70 år, när det började uppdagas gjorde man en "skrivbordsprodukt" = de som var chefer fick köpa bolaget, och som många tror drivs enskilt och utanför HSB idag. Nonsens tror jag mig veta, det har inte ändrats tillvägagångssätt på något vis, skydda styrelserna och framförallt HSB ledamöterna det vill säga "nickedockorna" i styrelserna som bara har en uppgift skaffa uppdrag åt HSB.
Medlemmar i brf:er VAKNA det är era pengar som försnillas.

Pensionär · #4 2010-07-08, 20:39

När vi medlemmar kräver att få ta del av styrelsens protokoll, blir svaret ofta "om medlemmarna misstänker oegentligheter får de vända sig till revisorerna".

Revisorns syn på sitt uppdrag ger inte mycket hopp om hjälp.

Citat:

Ytterligare en aspekt som ska beaktas i detta sammanhang är revisorns oberoende. I 20 § revisorslagen anges att revisorn ska vara opartisk och självständig samt vara objektiv i sina ställningstaganden. Detta krav anses i praxis vara så vidsträckt att det inte enbart ska röra sig om att revisorn de fakto ska vara opartisk och självständig utan kravet går så långt att revisorn inte ens får misstänkas vara beroende. Samtliga intressenter till revisionen ska kännas sig trygga med att revisorn är oberoende och att han eller hon inte lierar sig särskilt med en intressent. Detta innebär att uppkommer det en konflikt mellan t.ex. två aktieägare eller en medlem och styrelsen i en förening så kan revisorn inte engagera sig för en parts räkning i denna fråga.

Detta svammel tycks ha skapats av revisorskåren själv, som en ursäkt för att slippa redovisa huruvida man alls utfört något arbete. Såvitt jag vet existerar denna löjliga föreställning om en absolut opartiskhet annars endast i religiösa sammanhang.

Låt oss konstatera:
A Det är stämman som väljer revisor
Vilket betyder att stämman (=medlemmarna, ej styrelsen) är uppdragsgivare.

B Uppdraget består i att (för medlemmarnas räkning) granska att styrelsen ej begår fel.

Sannolikt innehåller mer än 99% av alla revisorsrapporter idag ingenting annat än en försäkran om att man granskat enligt god revisonssed.

Hur kan jag någonsin veta om jag får någon valuta för pengarna?
En revisor som lämnar sin årliga försäkran om att ha granskat enligt god revisionssed, kan naturligtvis ljuga lika väl som jurister och tjänstemän inom t ex röda korset och HSB. Även präster, poliser och politiker gör bevisligen så ibland. Revisorer har inte utrustats med någon bevisad högre moral än andra kategorier.

Det borde följaktligen finnas någon som löpande/kontinuerligt kan granska att revisorn utför ett seriöst och kompetent arbete.

Låt oss då konstatera ytterligare två saker:

C en valberedning har inget lagstöd för att ens försöka uppträda i den rollen. (Därför tror jag inte på den lösningen).

D Endast medlemmarna själva skulle (ibland) kunna upptäcka en revisors underlåtenhet att reagera på felaktigheter från styrelsen, om de hade tillgång till styrelsens protokoll.

E för en någorlunda effektiv kontroll skulle krävas en lagändring (eller av rättslig instans framtvingad omtolkning av lagen) som satte stopp för revisorernas möjligheter att slippa samarbeta med sina uppdragsgivare, med ovan anförda svepskäl.

Punkten A gäller och punkten B gäller, och även en revisor borde kunna avkrävas att han ska arbeta flitigt och lojalt mot sin uppdragsgivare, på samma sätt som en advokat arbetar för, och visar lojalitet mot sina klienter.

Såvitt jag begriper fungerar i praktiken revisorn idag tvärtom som ett hinder mot en rimligt fungerande kontroll och granskning av styrelsernas förehavanden, eftersom den ju anses kunna ersätta medlemmarnas egenkontroll. Revisorn fungerar m a o som ett skydd för styrelsen och ett hinder mot medlemmarnas rättmätiga krav på insyn och granskning. Även detta betalar vi för!

Fråga: ska vi medlemmar fortsätta betala för något så orimligt?

Gällande regelverk säger att Stämman (-inte styrelsen-!) ska välja revisorer.

Fråga: Varför har man gjort ett nummer av detta, om det saknar betydelse? Inte var det väl lagstiftarnas tanke att konstruera ett system som bara ser ut att ge någon form av skydd mot direkta falsarier, eller felbeslut pga okunnighet. Men som i praktiken fungerar som styrelsens skydd mot upptäckt av bedrägerier och felhandlingar.

Admin · #5 2010-09-06, 16:06

Till Ernst & Youngs regionchef i Malmö, Per Karlsson, skickade jag följande mejl efter att han konstaterat att alla fel Ernst & Young begått inte begåtts;

Citat:

Jag vet inte varför du vill undvika att skicka epost, utan föredrar det sätt att kommunicera som var vanligt under 1900-talet.
Jag har erhållit ditt svar, daterat den 27 augusti 2010, och kan bara beklaga att du inte bemött en enda punkt eller besvarat en enda fråga, Du bara upprepar vad jag redan hört.
Detta alltså trots att jag så noga beskrivit bristerna som gjorts i revisionen.
Om Ernst & Young tycker att en revision, där t.ex. varje årsredovisning reviderad av Ernst & Young bevisligen innehåller mängder med fel, är en revision utförd enligt god revisionssed så är det inte utan att man undrar vilka tolkningar Ernst & Young lägger in i rättesnöret "god revisionsed".

Du skriver;
"Ernst & Young har i brev tidigare till dig beskrivit de regler en revisor har att leva efter bl a att man som revisor inte kan kommunicera med en enskild medlem".
Det stämmer inte att Ernst & Young för mig beskrivit reglerna som en revisor har att leva efter.
Jag vill särskilt understryka att Ernst & Young inte beskrivit några regler som säger att en revisor inte kan kommunicera med en enskild medlem.
Tvärtom. Ernst & Young har för mig bekräftat att det inte finns något regelverk som på något sätt reglerar revisorns möjlighet att kommunicera med en enskild medlem.
Det är i stället så att det är en revisors skyldighet, enligt god revisionssed, att beakta enskilda medlemmars synpunkter och rätta upp de fel som begåtts.

Därav min fråga till dig här;
Kan du precisera ordagrant (i form av exakta citat) vad det, enligt dig, står i regelverken som förhindrar revisorn att kommunicera med enskilda medlemmar?

Till svar fick jag bara en kopia (via snigelpost) av samma text som i det första inlägget i denna tråd.
Jag har nu därför skickat ett nytt mejl till regionchef Per Karlsson;

Citat:

Tack för kopian (som jag erhöll den 2/9) av den text jag erhållit tidigare, men det var dock inte riktigt vad jag efterfrågade.

Svaret på min fråga om revisorns tystnadsplikt är att de enda regelverk som reglerar detta är;
1. revisorslagen, 26 §;
"26 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 27 b och 27 c §§ samt i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:564)".

2. regel 5 i FARs yrkesetiska regler enligt följande;
"En medlem får inte röja sådana sakförhållanden eller uppgifter för utomstående som medlemmen har fått kännedom om i sin yrkesutövning, om medlemmen inte har upplysningsplikt enligt författning, professionell skyldighet eller rätt att yttra sig eller behörigt tillstånd i övrigt. Medlemmen får inte heller utnyttja sådan information på ett sätt som är till fördel för medlemmen själv eller till skada eller nytta för någon annan."

Sedan är allt annat fria tolkningar från Ernst & Young utifrån detta, och det finns inget i ovanstående regelverk som på det minsta sätt förhindrar en revisor att ha en dialog med enskild medlem, om anledning till dialog fanns på något sätt (t.ex. om fel begåtts i revisionen).

Jag vet vad det står i revisorslagen och FARs yrkesetiska regler och har inga frågor om detta.
Mina frågor avser istället Ernst & Youngs personliga tolkningar (som bara Ernst & Young kan förklara) och varför ni valt att göra just de fria tolkningar som ni har gjort.

Med ditt svar har du bekräftat att det inte finns något som helst regelverk som begränsar revisorns möjlighet att kommunicera med enskilda medlemmar.

A. Ernst & Young gör en personlig tolkning enligt;
"Med utomstående avses i detta sammanhang någon utanför revisionsteamet".

Detta är definitivt en felaktig tolkning av regelverket.
Att Ernst & Young ser en medlem i en brf (dvs revisorns uppdragsgivare) som utomstående är häpnadsväckande.
Ernst & Young säger alltså här att Ernst & Young bara kommunicerar med den som revisorn har att granska, och inte med Ernst & Youngs uppdragsgivare.
Med detta sätter sig Ernst & Young i en jävsituation.

De utomstående som de yrkesetiska reglerna syftar på är i detta fall följaktligen någon utanför föreningen, dvs icke-medlem i brf:en.

1. Kan du förklara varför Ernst & Young valt att göra denna speciella tolkning av FARs yreksetiska regler (det är ju något som endast Ernst & Young kan svara på)?
b. Dvs vad baseras denna tolkning på av vad som inbegrips i termen "utomstående", där revisionsfirmans uppdragsgivare räknas som utomstående av Ernst & Young?

B. Ernst & Young gör en personlig tolkning enligt;
"Den yrkesetiska regeln innebär att huvudregel är tystnadsplikt. Det är enbart i det fall det finns stöd för något annat som revisorn kan uttala sig".

Detta stämmer inte heller, utan det är i stället precis som det står i de yrkesetiska reglerna, t.ex. är revisor skyldig att yttra sig i enlighet med "professionell skyldighet".

Dvs revisor kan diskutera föreningsfrågor med enskilda medlemmar och det är t.o.m. revisorns skyldighet att göra detta för att reda ut misstänka fel och oegentligheter (såväl direkta fel i årsredovisningen som ev. oegentligheter begångna av styrelsen i föreningen).

Inte minst viktigt är sedan att föreningens medlemmar, efter utredning, får ta del av de fel & oegentligehter som revisorn upptäcker i sin roll som revisor.

2. Kan du förklara varför Ernst & Young har valt att göra denna speciella tolkning (det är ju något som endast Ernst & Young kan svara på);
"Den yrkesetiska regeln innebär att huvudregel är tystnadsplikt. Det är enbart i det fall det finns stöd för något annat som revisorn kan uttala sig"?
b. Vilket regelverk baserar Ernst & Young sig på när Ernst & Young säger att huvudregeln är tystnadsplikt?
c. Varför anser Ernst & Young inte att "Det är enbart i det fall det finns stöd för något annat som revisorn kan uttala sig" inbegriper t.ex. detta fall där revisionen från Ernst & Young falerat på så många olika och allvarliga sätt?

Vi kan väl emellertid förutsätta att när Ernst & Young nu kommit till det läge att det inte längre går att slingra sig och undvika svara så gör Ernst & Young precis som HSB. Dvs jag kommer inte att få svar på mina frågor.

tette · #6 2010-09-18, 11:50

http://bostad.lansfast.se/data/CFil/...ile_cmNone.pdf

Detta är en förening förvaltad av den mycket tveksamma förvaltaren Tony Boding Adex. Jag har skrivit några brev och berättat om deras förvaltares sätt att arbeta. Det enda svar fick jag från ordföranden att jag borde sitta bakom lås och bom som ifrågasätter Adex.

Detta var en parentes. Nu har man lagt ut en årsredovisning där man beskriver årets vinst 152 miljoner.

Förklaringen som går att läsa medupskrivningsfond och att föreningen köpte ett aktiebolag istället för fastigheterna är lite svåra i alla fall för mig att förstå.

I ett sådant fall som beskrivs, borde inte revisorerna förklara något?

Ämnesverktyg
Visa utskriftsvänlig version Tipsa om detta inlägg via e-post
Visningsalternativ
Linjär visning Växla till hybrid-visning Växla till trådad visning

Liknande ämnen
Ämne	Startat av	Forum	Svar	Senaste inlägg
Vad får förenings revisor granska?	sophi	Styrelse - arvode, styrelseprotokoll, arbetsordning, revisorer	7	2010-06-10 10:48
Tystnadsplikt fastighetsskötare från Riksbyggen	Beaufort	Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF	3	2010-03-03 13:36
Revisorn ska ej revidera styrelse/VD enl. Ernst & Young	Admin	Styrelse - arvode, styrelseprotokoll, arbetsordning, revisorer	4	2008-04-11 11:53
lekmannaevisor sitter med på styrelsemöte	MrDean	Styrelse - arvode, styrelseprotokoll, arbetsordning, revisorer	7	2008-03-20 14:30
Har HSB-ledamoten tystnadsplikt?	Admin	Bostadsorganisationerna HSB, Riksbyggen, SBC - Fullmäktige	11	2008-03-15 19:05

Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)