Tipsa en vän
Väggar i lägenhet |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Lägenhetsavskiljande och bärande vägg | * | ||
| Icke bärande innervägg | * | ||
| Ytskikt på vägg inklusive underliggande behandling som krävs för att anbringa ytskiktet | * | Insidan av lägenhetesavskil- jande och bärande vägg, t.ex. tapet och puts, inkl fuktisolerande skikt i våtrum |
Golv |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Ytskikt på golv inkl underliggande behandling som krävs för att anbringa ytskiktet. | * | T.ex. tråd- eller kemsvetsad golvmatta, keramiska plattor. Bakomliggande fuktisolerande skikt, parkettgolv inkl under- liggande sand. |
Innertak i lägenhet |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Innertak inkl underliggande behandling som krävs för att anbringa ytskiktet | * | T.ex. puts och stuckatur |
Dörrar |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Ytbehandling utsida ytterdörr | * | Om fönsterdörr (balkongdörr) se särskild rubrik | |
| Ytterdörr inklusive ytbehandling insida, lister, foder, karm, tätningslister, lås inkl låscylin- der, låskista, beslag, nycklar, handtag, ringklocka m.m. |
* | Vid byte av dörr ska gällande normer för ljud och brandklassning uppfyllas | |
| Innerdörr | * |
Fönster och fönsterdörrar |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Karm och båge | * | ||
| Yttre målning | * | ||
| Glas, spröjs, kitt | * | ||
| Beslag, spanjolett, handtag, gångjärn, tätningslister m.m. | * | ||
| Inre målning samt målning mellan bågarna | * |
VVS-artiklar m.m. |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Avloppsledning med golvbrunn | * | Föreningen ansvarar för rensning av avloppsledning, brh svarar för rensning av golvbrunn | |
| Klämring | * | (För fixering av golvmatta till golvbrunn) | |
| Tvättställ. Blandare, vattenlås, avstängningsventil, bottenventil och packning. Badkar, dusch- kabin och duschslang. WC- stol |
* | ||
| Tvättmaskin, torktumlare. Torkskåp. Tvättbänk | * | ||
| Kall- och varmvattenledning inkl armatur | * | Till de delar som är synliga i lägenheten och bara försörjer den egna lägenheten |
Ventilation och värme |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Ventilationskanaler som utgör del av husets ventilation | * | Om den tjänar fler än den egna lägenheten | |
| Ventilationsdon | * | Från- och tilluftsventiler. Inställningen får inte ändras. Brh svarar för rengöring | |
| Utluftsdon, springventil | * | ||
| Vädringsfilter samt filter till köksfläkt och spiskåpa | * | ||
| Vattenradiator, värmeledning, ventil, termostat | * | Målning svarar bostadsrätts- havaren för | |
| Elektrisk golvvärme, handdukstork | * | Som bostadrättsinnehavaren har försett lägenheten med |
Köksutrustning |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Diskmaskin, diskbänk, kyl och frys, spis och mikrovågsugn | * |
El-artiklar |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Säkringsskåp och elledningar i lägenhet | * | Till de delar som är synliga i lägenheten och bara försörjer den egna lägenhten | |
| Belysningsarmatur, eluttag, strömbrytare o jordfelsbrytare | * | Samma regler som för lägenheter betr. golv, väggar, innertak, inredning mm. | |
| Byte av säkring | * | I lägenhet och tillhörande utrymmen | |
| Motorvärmaruttag | * | Säkringar byts av den som hyr bilplatsen |
Förråd, gemensamma utrymmen m.m. |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Gemensamma utrymmen | * | ||
|
Förråd upplåtet med bostads- rätt och liknande utrymmen tillhörande lägenheten |
* | Samma regler som för underhåll i lägenheten | |
| Garage | * | Samma regler som för underhåll i lägenheten |
Mark, uteplats m.m. |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Underhåll av mark som inte är upplåten med bostadsrätt | * | Enligt nyttjanderättsavtal med bostadsrättshavaren | |
| Staket och grindar | * | Trävirket | |
| Staket och grindar | * | Rengöring och målning. Föreningen håller med färg | |
| Snöskottning och renhållning | * | Gäller t.ex. balkong, altan eller uteplats |
Balkong och altan |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Målning av balkongtak, sida och utsida av balkongfront | * | ||
| Ytbehandling av balkonggolv samt insidan av balkongfront | * | Ytbehandling och målning utföres enligt föreningens instruktioner | |
| Glas på inglasad balkong/altan | * | Motsvarar vad som gäller för fönster när föreningen försett lägenheten med dessa. Övriga fall bör regleras genom avtal mellan brh och brf |
Övrigt |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Inredningssnickerier, socklar, foder och lister | * | ||
| Kryddställ, badrumsskåp, kläd- hylla och annan fast inredning |
* | ||
| Torkställning i badrum | * | ||
| Anordning av informationsöver- föring, t.ex. bredband och kabel-TV |
* | Till de delar som är synliga i lägenheten och bara försörjer den egna lägenheten | |
| Brandvarnare | * |
Ny bostadsrättslagNy bostadsrättslag 030401 Från den 1 april 2003 har en hel del ändrats eller tillkommit i bostadsrättslagen. Här följer en genomgång utifrån vad styrelsen bör tänka på.
Inre underhåll av lägenhetenBegreppet stamledningar är borttaget i den nya lagen. Istället pratar man om ledningar som föreningen försett lägenheten med och som betjänar fler än en lägenhet. Det man avser är t.ex. vatten, avlopp, värme, el, gas och ventilationskanaler. Ventilationskanaler är nytt i bostadsrättslagen. I vissa fastigheter har man byggt dessa så att varje lägenhet har sin egen ventilationskanal. Trots att dessa endast betjänar en lägenhet ska de räknas in i bostadsrättsföreningens ansvar. Enligt normalstadgarna ansvarar bostadsrättsföreningen för fler än dessa uppräknade ledningar. Just nu pågår en översyn av stadgarna. Eventuellt kommer lagändringen innebära en ändring i stadgarna.Avhjälpande av bristBostadsrättsföreningen har nu möjlighet att på bostadsrättshavarens bekostnad avhjälpa brister som bostadsrättshavaren ansvarar för. Denna rätt gäller dock endast i de fall där annans säkerhet äventyras eller om det finns risk för omfattande skador på annans egendom. Exempel på tillfällen när detta kan användas är vid felaktigt utförd elinstallation eller ändringar i våtutrymmen som kan orsaka vattenskador i huset eller angränsande lägenheter. Om man inte kan komma överens med bostadsrättshavaren när tillträde kan ske kan bostadsrättsföreningen begära handräckning från kronofogdemyndigheten för att få tillträde till lägenheten.Förändringar i lägenhetenBostadsrättshavaren har rätt att förändra lägenheten med undantag av- Bärande konstruktioner - Ändring på befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten - Annan väsentlig förändring Bostadsrättsföreningen har rätt att vägra tillstånd för dessa tre punkter om ett tillstånd skulle påtagligt skada föreningen eller vara till olägenhet för föreningen. I övrigt har man inte rätt att vägra tillstånd. Som exempel på förändringar som bostadsrättsföreningen kan neka är installation eller flyttande av våtrum, toalett eller kök eller ingrepp i bärande konstruktioner. Elledningar och ventilation omfattas inte av det som bostadsrättshavaren måste begära tillstånd om att förändra. Någon möjlighet för bostadsrättsföreningen att begränsa rätten till förändringar i lägenheten finns inte. Däremot ger lagen föreningarna rätten att utöka bostadsrättshavarnas möjligheter till väsentliga förändringar. Att öka dessa möjligheter är dock något som HSB avråder från. AndrahandsupplåtelseLagen klargör att andrahandsupplåtelse föreligger om bostadsrättshavaren upplåtit lägenheten till annan för självständigt brukande. Hur stor del som upplåts saknar betydelse. Tidigare kunde bostadsrättshavare kringgå kravet om tillstånd för andrahandsuthyrning om de inte hyrde ut hela lägenheten. Nu är det i stället om den som nyttjar lägenheten gör det självständigt som avgör om tillstånd för andrahandsupplåtelse behövs.Däremot har lagen gjort det lättare att få hyra ut i andra hand. Kravet att man inte kunde nyttja lägenheten under viss tid tas bort. I fortsättningen räcker det med beaktansvärda skäl. Bostadsrättsföreningen ska ge tillstånd om inte man har befogad anledning att säga nej. Som exempel på tillfällen när andrahandsutyrning ska tillåtas anger regeringen föräldrar som köper en bostadsrättslägenhet där deras barn bor, någon som köper en bostadsrätt inför sin pensionering men vill hyra ut den under en övergångsperiod, någon som vill provbo ihop med sin partner. De tillfällen som redan sedan tidigare varit skäl för att tillåta andrahandsuthyrning som till exempel arbete eller studier på annan ort eller sjukhusvistelse är naturligtvis även i fortsättningen beaktansvärda skäl. Om bostadsrättsföreningen nekar andrahandsupplåtelse kan bostadsrättshavaren överklaga detta beslut till hyresnämnden. Hyresnämnden kan om den finner det befogat ge tillstånd. Tillståndet är alltid tidsbegränsat.
StörningarI nya bostadsrättslagen definieras vad som menas med störningar i boendet. Dessa liknar de som sedan tidigare finns i hyreslagen. Bostadsrättshavaren ska se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som är skadliga för hälsan eller försämrar deras bostadsmiljö. Om störningar förekommer ska bostadsrättshavaren som stör anmanas att vidta rättelse, precis som tidigare. En nyhet är att vid särskilt allvarliga störningar kan bostadsrättshavaren sägas upp av bostadsrättsföreningen utan rättelseanmaning, undantaget om lägenheten är uthyrd i andrahand. Detta undantag gäller även för så kallade bos-lägenheter som kommun eller landsting har. Här ska man även i fortsättningen skicka en skriftlig anmaning om rättelse. Tvister om störning ska enligt regeringen handläggas skyndsamt av domstolarna.Tillträde till lägenhetenFörändringarna här innebär att bostadsrättsföreningen har rätt att få tillträde till lägenheten när den ska avhjälpa brister på bostadsrättshavarens bekostnad. Man har också rätt till tillträde för visning av lägenheten på lämpliga tider om bostadsrättshavaren avsagt sig bostadsrätten. Bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren ska komma överens om vad som är lämplig tid. Om man inte kan komma överens kan man begära handräckning från kronofogdemyndigheten.Regler vid betalningsförseningarLagen har ändrats så att om en bostadsrättshavare upprepade gånger betalar månadsavgiften för sent förlorar han sin återvinningsrätt. Hur många gånger som avses med upprepade framgår inte. Uppsägning avgörs i domstol som även kommer att avgöra vad som ska vara praxis.Frist vid försenad betalningFörverkande- och återvinningsfristerna förlängs. Nyttjanderätten för en bostadsrätt förverkas om man dröjer med att betala månadsavgiften en vecka från förfallodatum, tidigare var det två dagar.Återvinningsfristen är nu tre veckor.Exempel: en månadsavgift som ska vara betald senast den 30 april. Efter en vecka (7 maj), har medlemmen förverkat bostadsrätten men om betalning inkommer före den 28 maj återvinner medlemmen sin nyttjanderätt. Sker detta regelmässigt kan bostadsrättsföreningen begära avhysning på grund av betalningsförsummelse. Lagen säger även att bostadsrättshavaren ska meddelas om sin rätt att få tillbaka nyttjanderätten. Detta sker via vår hyresavdelning. Vid sjukdom eller liknande oförutsedd omständighet ska nyttjanderätten kunna återvinnas även efter att återvinningsfristen gått ut om betalning sker så snart som möjligt. UppsägningUppsägning ska alltid ske skriftligt. Tidigare har även muntlig uppsägning varit möjlig.IntygsgivningKraven på intygsgivare när en ekonomisk plan upprättas har skärpts. Ingen av intygsgivarna får ha någon koppling till den förening de ska utfärda intyg om. Intygsgivarna blir även skadeståndsansvariga gentemot föreningen och bostadsrättshavare om de åsidosätter sina åligganden.Förändring av bostadsrättsföreningens samtliga insatserHöjningAlla röstberättigade måste gå med på beslutet. Om inte ska 2/3 av de röstande gå med på höjningen som därefter godkänns av hyresnämnden. Nedsättning Vid beslut om nedsättning av insatserna behövs ingen kvalificerad majoritet. Däremot ska nedsättningen registreras hos PRV. Först ett år efter registreringen får beslutet verkställas. Detta är till för att skydda borgenärerna från situationer där föreningar försvagar sin ekonomiska ställning.
Underhålls- och reparationsansvarets fördelningMedlem har alltid rätt att själv (oftast genom entreprenör) åtgärda skador inom sitt ansvarsområde. Medlem skall själv beställa arbeten inom sitt ansvarsområde och bär det fulla ansvaret för att arbetet blir fackmässigt utfört.Vad säger bestämmelserna? Underhålls- och reparationsansvarets fördelning framgår av föreningens stadgar 11§ och 12§: "Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenhetens inre med tillhörande övriga utrymmen i gott skick. Föreningen svarar för husets skick i övrigt". Bostadsrättshavaren svarar sålunda för lägenhetens
I fråga om brandskada som bostadsrättshavaren inte själv vållat gäller vad som nu sagts endast om bostadsrättshavaren brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iaktta. Om ohyra förekommer i lägenheten skall motsvarande ansvarsfördelning gälla som vid brand eller vattenledningsskada. Är bostadsrättslägenheten försedd med balkong, terass, uteplats eller med egen ingång, skall bostadsrättshavaren svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för åtgärder i lägenheten som vidtagits av tidigare bostadsrättshavare såsom reparationer, underhåll, installationer m.m. Bostadsrättshavaren får inte göra någon väsentlig förändring i lägenheten utan tillstånd av styrelsen. En förändring får aldrig innebära bestående olägenhet för föreningen eller annan medlem. Underhålls- och reparationsåtgärder skall utföras på ett fackmannamässigt sätt. Som väsentlig förändring räknas bl.a. alltid förändring som kräver bygglov eller innebär ändring av ledning för vatten, avlopp eller värme. Bostadsrättshavaren svarar för att erforderliga myndighetstillstånd erhålls. Så regleras en skada! Det svåra, men mest viktiga, vid en skada är att utreda grundorsaken! Som medlem är man skyldig att hålla lägenheten i gott skick. Föreningen svarar dock för alla stamledningar för avlopp, el, vatten och värme fram till anslutningspunkt i lägenheten. Exakt vilken punkt framgår av stadgar, ordningsregler och praxis i föreningen. Beträffande värme svarar föreningen även för ledningar och radiatorer inne i lägenheterna. Om medlem av slarv eller oaktsamhet vållar en brand eller skadar en stamledning får han själv stå för följderna även om underhållsansvaret ligger på föreningen. Omvänt gäller således att alla andra skador från stamledningar skall åtgärdas och regleras av föreningen. Men om skadan kommer från en läcka, spricka eller annat i lägenheten, är det alltid bostadsrättshavarens ansvar, även om man rimligen inte själv kunnat upptäcka läckan. Om en granne t.ex. felaktigt har installerat en diskmaskin som läcker vatten ner till bostaden under, kan både förening och enskild medlem kräva den slarvige på ersättning. En grundregel är att alla skador som på något sätt berör fastigheten, i första hand ska regleras av föreningens fastighetsförsäkring. Sedan får föreningen kräva enskilda medlemmar på ersättning för den del av skadorna som berör bostadsrätten, dvs det egna underhållsansvaret. För att få ersättning för skadorna i bostaden, krävs då att man har en försäkring med bostadsrättstillägg. Men föreningen kan därutöver kräva medlemmen på fastighetens självrisk. Föreningen har ju inte gjort något fel och skall därför inte heller ha några egna kostnader för skadan. Grundprincipen är att ingen skall tjäna på en skada och varje part skall stå för sin ansvarsdel. Men har man full försäkring skall man inte behöva betala föreningens självrisk. Har man orsakat en skada av slarv skall ansvarsdelen i hemförsäkringen ersätta självriskkravet. I annat fall skall bostadsrättstillägget ersätta det. Föreningen kan i regel bara kräva ersättning för den del som berör bostadsrättshavarens andel av reparationskostnaderna. Om bostadsrättshavaren inte orsakat skadan av slarv eller oaktsamhet kan föreningen heller inte återkräva mer än bostadsrättshavarens andel av sin självrisk. Det är först när oaktsamhet eller rent vållande kan visas som föreningen kan kräva att bostadsrättshavaren betalar hela självrisken. Gränsdragning för vvs-rörledningar! För inkommande vattenledningar går gränsen mellan föreningens ansvar och medlemmens ansvar vid kulventilerna (eller motsvarande avstängningsventiler). För utgående vatten- eller avloppsrör går gränsen mellan föreningens ansvar och medlemmens ansvar vid golvytan (vid respektive sko i golvet, t.ex. gjutjärnsröret vid toalettstolens avlopp och vid golvbrunn). Inom den del som är medlemmens ansvar får man får byta delar som har gått sönder, t.ex. en kran. Men man får inte ändra rördragningen eller utöka systemet med några nya rör. I sådana fall behövs föreningens tillstånd. Plaströr som är skadade, visar tecken på sprickbildning eller är mycket slitna skall bytas ut så fort som möjligt. Det är således bostadsrättshavarens ansvar att byta packningar i kranen, att ta hand om rinnande toalett och att rensa stopp i vattenlåset. Vaskrensaren (en gummiklocka på skaft) kan även vara första hjälpen till en stoppad toalett! Inom vår förening beslutade styrelsen 2002-03-07 av praktiska och ekonomiska skäl att - föreningen svarar för tätning av rinnande kranar, justering av rinnande toaletter och - bostadsrättshavaren svarar för rensning av liggande ledningar (anslutningsledningar fram till stamledning), golvbrunnar/avloppsbrunnar samt vattenlås i bad- och tvättrum och kök. Styrelsen har vidare 2003-09-07 beslutat att föreningen skall bekosta ny blandarkran när en gammal inte går att täta. HSB standard för kranar skall vara vägledande i valet av ny kran. Slutligen har styrelsen 2004-10-21 beslutat att bekosta nya vattenlås av plast i de lägenheter med gjutjärnslås som inte går att hantera. När du vill göra förändringar.Du avgör själv när det är dags att tapetsera, måla eller göra smärre förändringar i lägenheten. Vill du göra större förändringar - t ex förändra rumsindelningen - ska du rådgöra med vår förvaltare eller styrelsen innan du sätter igång. Detta gäller också om du ska göra något som berör installationer för el, vatten, värme, och ventilation. Styrelsen godkänner önskemål om ändringar som inte är till men för fastigheten eller för annan medlem. Vissa ändringar kan inte godkännas, t ex får bastu inte inredas i lägenhet.Varje månad går en del av din avgift till en fond för inre underhåll. Det är pengar som du kan använda dig av när reparationer blir aktuella. Saldo för din andel i fonden framgår av den specifikation som sänds ut tillsammans med avgiftsavierna. För uttag ur fonden kontaktar du HSB-kontoret. Reparationer kräver fackkunskap Försäkra dig om att reparationer och förändringar som görs i lägenheten utförs på ett fackmannamässigt sätt. Speciellt viktigt är det när det gäller el- och vatteninstallationer i kök och badrum. Detta med tanken på risken för olyckor eller skador. I några av våra lägenheter finns belysningsarmaturer utan skyddsjord monterade ovan diskbänk. Vid utbyte till ny armatur måste elinstallatör kontaktas eftersom installationen ska kompletteras med skyddsjord. Kostnaden för framdragningen av kabeln står bostadsrättsföreningen för. Får jag bygga om?Får jag bygga om eller ändra i lägenheten?Med bostadsrätt bestämmer Du själv.Vill Du slå ihop två rum till ett, sätta igen en dörr eller planera om köket så gör Du det. Samma gäller för den mark Du genom upplåtelse disponerar som bostadsrätt. Enda villkoret är att förändringarna sker inom ramen för gällande lagar och normer och inte ställer till skada för Dina grannar. Innan Du gör förändringar skall Du rådgöra med bostadsrättsföreningens styrelse. Ändringar i bostadsrättslagen från 1 april 2003Bostadsrättslagen ändrades den 1 april 2003. Lagändringarna medför att det även är nödvändigt att ändra HSBs normalstadgar. Arbetet med stadgerevisionen pågår.De viktigaste förändringarna rör följande områden: Intygsgivning och ekonomisk plan Skärpta krav på intygsgivare Innehållet i den ekonomiska planen Ny ekonomisk plan Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Stamledningar Avhjälpande av brist Deposition av årsavgiften Förändringar i lägenheten Störningar i boendet Upplåtelse i andra hand När skall andrahandsupplåtelse tillåtas? Tillträde till lägenheten Upprepade betalningsförseningar Frist vid försenad betalning Underrättelse om återvinningsfrist Återvinning vid sjukdom Uppsägning Särskilda villkor för vissa beslut Ökning av insatserna Nedsättning av insatserna Vissa ombildningsfrågor Krav på folkbokföring Fusion Läs mer om förändringarna här; Ändringar i bostadsrättslagen 2003-04-01 Stadgar och lagarFörutom bostadsrättsföreningens stadgar finns det några olika lagar som bostadsrättsföreningar ska följa.Aktuella lagar är Bostadsrättslagen, Hyreslagen, Bokföringslagen och Lagen om ekonomiska föreningar. Lagar som styr bostadsrätter, och Sammanställning av olika lagar som styr innehållet i HSBs olika stadgar Se även; Domstolsverket med länkar |
|
Tipsa en vän |
FORUMVad fungerar bra/dåligt i din förening?Om du har några synpunkter om din brf, om din bostadsorganisation (HSB, SBC, Riksbyggen) eller frågor om att bo i bostadsrätt, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här! (Index) Sedan finns det även en enklare gästbok. |
| Sök på denna sajt om bostadsrätter. |
 |
LÄNKAR TILL WEBBSIDOR OM HSB & BRF | |
| Se länkar ovan |
| © 2009- Uppdaterad 2009-08-14 | Stockholm • Göteborg • Malmö |