Tipsa en vän
Väggar i lägenhet |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Lägenhetsavskiljande vägg | * | Insidan, t.ex. tapeter och puts, inkl. ev. tätskikt i våtrum, in till byggnadens stomme. | |
| Icke bärande innervägg | * | ||
| Ytskikt på vägg inklusive underliggande behandling som krävs för att anbringa ytskiktet | * | Insidan av lägenhetesavskil- jande och bärande vägg, t.ex. tapet och puts, inkl fuktisolerande skikt i våtrum |
Golv |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Ytskikt på golv inkl underliggande behandling som krävs för att anbringa ytskiktet. | * | ||
| Golv inkl. ev. tätskikt intill byggnadens stomme (t.ex. bärande bjälklag) | * | Med golv avses t.ex. tråd- eller kemsvetsad golvmatta, keramiska plattor. Bakomliggande (fuktisolerande) (tät)skikt, parkettgolv inkl under- liggande sand. |
Innertak i lägenhet |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Innertak upp till byggnadens stomme inkl underliggande behandling som krävs för att anbringa ytskiktet | * | T.ex. puts och stuckatur |
Dörrar |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Ytterdörr ytbehandling utsida | * | Om fönsterdörr (balkongdörr) se särskild rubrik | |
| Ytterdörr inklusive; - dörrblad, karm och lister/foder, - ytbehandling insida, - handtag och beslag, - lås inkl låscylinder, låskista, beslag och nycklar, - ringklocka, - brevinkast och namnskylt, - tröskel, - tätningslist |
* | Vid byte av dörr ska gällande normer för ljud och brandklassning uppfyllas.
Namnskylten ändras/underhålles av BRF |
|
| Innerdörr | * |
Fönster och fönsterdörrar |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Anmärkning |
| Karm, båge och tröskel | * | ||
| Yttre målning | * | ||
| Fönsterglas, spröjs, kitt | * | ||
| Fönsterbänk | * | ||
| Beslag, spanjolett, handtag, gångjärn | * | ||
| Tätningslist | * | ||
| Persienn och markis | * | ||
| Invändig målning av karm och båge samt målning mellan bågarna | * |
VVS-artiklar m.m. |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Avloppsledning med golvbrunn och sil, inkl. armaturer | * | Föreningen ansvarar för rensning av avloppsledning. BRH svarar för rensning av golvbrunn BRH svarar för underhåll av ytskikt. |
|
| Rensning av vattenlås | * | BRH svarar för normal rengöring | |
| Klämring | * | (För fixering av golvmatta till golvbrunn) | |
| WC-stol; porslin och sits! | * | ||
| WC-stol, övrigt | * | Flottör. Anordningar för vattentillförsel |
|
| Tvättställ och bidé | * | Porslin, väggfäste | |
| Blandare, kall- och varmvattenarmaturer. Vattenlås. Bottenventil och packningar |
* | Avser utrustning BRF monterat | |
| Avstängningsventil. | * | ||
| Badkar, dusch, duschkabin och duschslang | * | ||
| Tvättmaskin, torktumlare | * | Viktigt att korrekt installation gjorts/görs! | |
| Torkskåp med inredning | * | ||
| Tvättbänk och tvättlåda | * | ||
| Kall- och varmvattenledning inkl armatur | * | Till de delar som inte är synliga i lägenheten. BRH svarar för underhåll av ytskikt. |
Ventilation och värme |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Ventilationskanaler som utgör del av husets ventilation | * | Om den tjänar fler än den egna lägenheten | |
| Ventilationsdon! | * |
Från- och tilluftsventiler. Inställningen får inte ändras. Brh svarar för rengöring. OBS! Var noga så att inställning ej rubbas. |
|
| Utluftsdon, springventil! | * | ||
| Vädringsfilter samt filter till köksfläkt och spiskåpa! |
* | ||
| Vattenradiator, värmeledning, ventil, termostat! | * | Bostadsrättshavaren svarar för målning | |
| Handdukstork | * | Som föreningen försett lägenheten med | |
| Elektrisk golvvärme | * | Som bostadrättsinnehavaren har försett lägenheten med |
Köksutrustning |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Diskmaskin | * | Förstärkt fuktskydd krävs | |
| Kyl och frysskåp | * | ||
| Spis och mikrovågsugn | * | ||
| Diskbänk med beslag | * | ||
| Köksfläkt och spiskåpa | * | Byte och rengöring av filter åligger BRH. BRF ansvarar om fläkten ingår i husets ventilationssystem. |
El-artiklar |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Elcentral/säkringsskåp och el-ledning i lägenhet | * | ||
| Byte av säkring | * | I lägenhet och tillhörande utrymme (t.ex. garage) | |
| Elledningar i lägenhet | * | Till de delar som är synliga i lägenheten och bara försörjer den egna lägenheten | |
| Belysningsarmatur, eluttag, strömbrytare och jordfelsbrytare | * | BRH byter lampor och lysrör. | |
| Uttag för motorvärmare | * | Säkringar byts av den som hyr bilplatsen |
Förråd, gemensamma utrymmen m.m. |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Gemensamma utrymmen | * | T.ex. soputrymme | |
| Förråd till lägenhet upplåtet med bostadsrätt och liknande utrymmen tillhörande lägenheten | * | Samma regler som för lägenhet avseende golv, väggar, innertak, inredning, etc | |
| Dörr- och låsbeslag till lägenhetsförråd som ingår i upplåtelsen | * | ||
| Garage | * | Samma regler som för underhåll i lägenheten | |
| Nätväggar i förråd och garage | * |
Mark, uteplats m.m. |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Underhåll av mark som inte är upplåten med bostadsrätt | * | Enligt nyttjanderättsavtal med bostadsrättshavaren | |
| Mark som ingår i upplåtelsen | * | BRH är skyldig att följa vad som specificerats i stadgarna om detta. | |
| Uteplats | * | Snickerier, etc. BRH får ej utföra egna installationer. |
|
| Staket och grindar | * | Trävirket | |
| Staket och grindar | * | Rengöring och målning. Föreningen håller med färg | |
| Snöskottning och renhållning | * | Gäller t.ex. balkong, altan eller uteplats |
Balkong och altan |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Målning av balkongtak, sida och utsida av balkongfront | * | ||
| Ytbehandling av balkonggolv samt insidan av balkongfront | * | Ytbehandling och målning utföres enligt föreningens instruktioner | |
| Glas på inglasad balkong/altan | * | Motsvarar vad som gäller för fönster när föreningen försett lägenheten med dessa. Övriga fall bör regleras genom avtal mellan brh och brf.
För inglasning gäller att typgodkänd konstruktion krävs och att godkänd entreprenör anlitas för uppsättningen. BRF har byggnadslov. |
|
| Målning av utsida till tak, sida och skärm | * | ||
| Odlingslåda | * | BRH ansvarar för jord och växter medan BRF svarar för låda av betong | |
| Vädringsställning och beslag | * |
Övrigt |
Brf:s ansvar | Brh:s ansvar | Kommentarer |
| Inredningssnickerier, socklar, foder och lister! | * | ||
| Kryddställ, badrumsskåp, kläd- hylla och annan fast inredning! |
* | ||
| Kåpor till belysningsarmatur! | * | ||
| Gardinstång | * | ||
| Torkställning i badrum | * | ||
| Anordning av informationsöver- föring, t.ex. bredband och kabel-TV |
* | Till de delar som är synliga i lägenheten och bara försörjer den egna lägenheten | |
| Brandvarnare | * |
Nedan ges utdrag ur tillämpliga delar från bostadsrättslagen och föreningens stadgar vad gäller inre underhållet. Utdrag ur Bostadsrättslagen (SFS 1991:614) 7 kap, § 12Bostadsrättshavarens ansvar för lägenhetens skick 12 § Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra eller tredje stycket. Detta gäller även marken, om sådan ingår i upplåtelsen. Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av de stamledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten som föreningen försett lägenheten med. För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom eget vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hans hushåll eller gästar honom eller av någon annan som han inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för hans räkning. I fråga om brandskada som bostadsrättshavaren själv inte vållat gäller vad som sagts nu endast om bostadsrättshavaren brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iaktta. Andra stycket andra meningen gäller i tillämpliga delar om det finns ohyra i lägenheten. |
Utdrag från HSBs normalstadgarBostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter§ 36 Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick. Det innebär att bostadsrättshavaren ansvarar för att såväl underhålla som reparera lägenheten och att bekosta åtgärderna. Föreningen svarar för att huset och föreningens fasta egendom i övrigt är väl underhållet och hålls i gott skick. Bostadsrättshavaren bör teckna försäkring som omfattar det underhålls- och reparationsansvar som följer av lag och dessa stadgar. Bostadsrättshavaren skall följa de anvisningar som föreningen lämnar beträffande installationer avseende avlopp, värme, gas, el, vatten, ventilation och anordning för informationsöverföring. För vissa åtgärder i lägenheten krävs styrelsens tillstånd enligt § 41. De åtgärder bostadsrättshavaren vidtar i lägenhten skall alltid utföras fackmässigt. Till lägenheten hör bland annat: • ytskikt på rummens väggar, golv och tak jämte den underliggande behandling som krävs för att anbringa ytskiktet på ett fackmässigt sätt. Bostadsrättshavaren ansvarar också för fuktisolerande skikt i badrum och våtrum, • icke bärande innerväggar, stuckatur, • inredning i lägenheten och övriga utrymmen tillhörande lägenheten, exempelvis: sanitetsporslin, köksinredning, vitvaror såsom kyl/frys och tvättmaskin; bostadsrättshavaren svarar också för el- och vattenledningar, avstängningsventiler och i förekommande fall anslutningskopplingar på vattenledning till denna inredning, • lägenhetens ytter- och innerdörrar med tillhörande lister, foder, karm, tätningslister, lås inklusive nycklar m.m; bostadsrättsföreningen svarar dock för målning av ytterdörrens yttersida. Vid byte av lägenhetens ytterdörr skall den nya dörren motsvara de normer som vid utbytet gäller för brandklassning och ljuddämpning, • glas i fönster och dörrar samt spröjs på fönster, • till fönster och fönsterdörr hörande beslag, handtag, gångjärn, tätningslister m.m samt målning; bostadsrättsföreningen svarar dock för målning av utifrån synliga delar av fönster/fönsterdörr, • målning av radiatorer och värmeledningar, • ledningar för avlopp, gas, elektricitet, vatten och anordningar för informationsöverföring till de delar de är synliga i lägenheten och betjänar endast den aktuella lägenheten, • armaturer för vatten (blandare, duschmunstycke m.m) inklusive packning, avstängningsventiler och anslutningskopplingar på vattenledning, • klämringen runt golvbrunnen, rensning av golvbrunn och vattenlås, • eldstäder och braskaminer, • köksfläkt, kolfilterfläkt, spiskåpa, ventilationsdon och ventilationsfläkt, med undantag för bostadsrättsföreningens underhållsansvar enlig sista stycket. Installation av anordning som påverkar husets ventilation kräver styrelsens tillstånd enligt §41, • gruppcentral/säkringsskåp och därifrån utgående synliga elledningar i lägenheten, brytare, eluttag och fasta armaturer, • brandvarnare, • elektrisk golvvärme, som bostadsrättshavaren försett lägenheten med, • handdukstork; om bostadsrättsföreningen försett lägenheten med vattenburen handdukstork som en del av lägenhetens värmeförsörjning ansvarar bostadsrättsföreningen för underhållet, • egna installationer. För reparation på grund av brandskada eller vattenledningsskada (skada på grund av utströmmande tappvatten) svarar bostadsrättshavaren endast i begränsad omfattning i enlighet med bostadsrättslagen. Detta gäller även i tillämpliga delar om det finns ohyra i lägenheten. Ingår i upplåtelsen förråd, garage eller annat lägenhetskomplement har bostadsrättshavaren samma underhålls- och reparationsansvar för dessa utrymmen som för lägenheten enligt ovan. Detta gäller även mark som är upplåten med bostadsrätt. Om lägenheten är utrustad med balkong, altan eller hör till lägenheten mark/uteplats som är upplåten med bostadsrätt svarar bostadsrättshavaren för renhållning och snöskottning. För balkong/altan svarar bostadsrättshavaren för målning av insida av balkongfront/altanfront samt golv. Målning utförs enligt bostadsrättsföreningens instruktioner. Om lägenheten är utrustad med takterrass skall bostadsrättshavaren därutöver se till att avrinning för dagvatten inte hindras. Vad avser mark/uteplats är bostadsrättshavaren skyldig att följa föreningens anvisningar gällande skötsel av marken/uteplatsen. Bostadsrättshavaren är skyldig att till föreningen anmäla fel och brister i sådan lägenhetsutrustning/ledningar som föreningen svarar för enligt denna stadgebestämmelse eller enligt lag. Bostadsrättsföreningen svarar för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller för ventilationskanaler. Föreningen har därutöver underhållsansvaret för ledningar för avlopp, gas, elektricitet, vatten och anordningar för informationsöverföring som föreningen försett lägenheten med och som inte är synliga i lägenheten. Bostadsrättsföreningen ansvarar vidare för underhåll av radiatorer och värmeledningar i lägenheten som föreningen försett lägenheten med. Föreningen svarar också för rökgångar (ej rökgångar i kakelugnar) och ventilationskanaler som föreningen försett lägenheten med samt även för spiskåpa/köksfläkt som utgör del av husets ventilation. § 37 Bostadsrättsföreningen får åta sig att utföra sådan reparation samt byte av inredning och utrustning vilken bostadsrättshavaren enligt § 36 skall svara för. Beslut härom skall fattas på föreningsstämma och får endast avse åtgärd som företas i samband med omfattande underhåll eller ombyggnad av föreningens hus och som berör bostadsrättshavarens lägenhet. Föreningens åtgärder enligt denna bestämmelse skall ske till sedvanlig standard. § 38 Bostadsrättshavaren ansvarar gentemot föreningen för sådana åtgärder i lägenheten som har vidtagits av tidigare innehavare av bostadsrätten, såsom reparationer, underhåll och installationer som denne utfört. § 39 Om föreningen vid inträffad skada blir ersättningsskyldig gentemot bostadsrättshavare för lägenhetsutrustning eller personligt lösöre skall ersättningen beräknas utifrån gällande försäkringsvillkor. § 40 Om bostadsrättshavaren försummar sitt ansvar för lägenhetens skick enligt § 36 i sådan utsträckning att annans säkerhet äventyras eller det finns risk för omfattande skador på annans egendom och inte efter uppmaning avhjälper bristen i lägenhetens skick så snart som möjligt, får föreningen avhjälpa bristen på bostadsrättshavarens bekostnad. § 41 Bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra åtgärd som innefattar 1. ingrepp i en bärande konstruktion, 2. ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, eller 3. annan väsentlig förändring av lägenheten. Styrelsen får inte vägra att medge tillstånd till en åtgärd som avses i första stycket om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. |
Ny bostadsrättslagNy bostadsrättslag 030401 Från den 1 april 2003 har en hel del ändrats eller tillkommit i bostadsrättslagen. Här följer en genomgång utifrån vad styrelsen bör tänka på.
Inre underhåll av lägenhetenBegreppet stamledningar är borttaget i den nya lagen. Istället pratar man om ledningar som föreningen försett lägenheten med och som betjänar fler än en lägenhet. Det man avser är t.ex. vatten, avlopp, värme, el, gas och ventilationskanaler. Ventilationskanaler är nytt i bostadsrättslagen. I vissa fastigheter har man byggt dessa så att varje lägenhet har sin egen ventilationskanal. Trots att dessa endast betjänar en lägenhet ska de räknas in i bostadsrättsföreningens ansvar. Enligt normalstadgarna ansvarar bostadsrättsföreningen för fler än dessa uppräknade ledningar. Just nu pågår en översyn av stadgarna. Eventuellt kommer lagändringen innebära en ändring i stadgarna.Avhjälpande av bristBostadsrättsföreningen har nu möjlighet att på bostadsrättshavarens bekostnad avhjälpa brister som bostadsrättshavaren ansvarar för. Denna rätt gäller dock endast i de fall där annans säkerhet äventyras eller om det finns risk för omfattande skador på annans egendom. Exempel på tillfällen när detta kan användas är vid felaktigt utförd elinstallation eller ändringar i våtutrymmen som kan orsaka vattenskador i huset eller angränsande lägenheter. Om man inte kan komma överens med bostadsrättshavaren när tillträde kan ske kan bostadsrättsföreningen begära handräckning från kronofogdemyndigheten för att få tillträde till lägenheten.Förändringar i lägenhetenBostadsrättshavaren har rätt att förändra lägenheten med undantag av- Bärande konstruktioner - Ändring på befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten - Annan väsentlig förändring Bostadsrättsföreningen har rätt att vägra tillstånd för dessa tre punkter om ett tillstånd skulle påtagligt skada föreningen eller vara till olägenhet för föreningen. I övrigt har man inte rätt att vägra tillstånd. Som exempel på förändringar som bostadsrättsföreningen kan neka är installation eller flyttande av våtrum, toalett eller kök eller ingrepp i bärande konstruktioner. Elledningar och ventilation omfattas inte av det som bostadsrättshavaren måste begära tillstånd om att förändra. Någon möjlighet för bostadsrättsföreningen att begränsa rätten till förändringar i lägenheten finns inte. Däremot ger lagen föreningarna rätten att utöka bostadsrättshavarnas möjligheter till väsentliga förändringar. Att öka dessa möjligheter är dock något som HSB avråder från. AndrahandsupplåtelseLagen klargör att andrahandsupplåtelse föreligger om bostadsrättshavaren upplåtit lägenheten till annan för självständigt brukande. Hur stor del som upplåts saknar betydelse. Tidigare kunde bostadsrättshavare kringgå kravet om tillstånd för andrahandsuthyrning om de inte hyrde ut hela lägenheten. Nu är det i stället om den som nyttjar lägenheten gör det självständigt som avgör om tillstånd för andrahandsupplåtelse behövs.Däremot har lagen gjort det lättare att få hyra ut i andra hand. Kravet att man inte kunde nyttja lägenheten under viss tid tas bort. I fortsättningen räcker det med beaktansvärda skäl. Bostadsrättsföreningen ska ge tillstånd om inte man har befogad anledning att säga nej. Som exempel på tillfällen när andrahandsutyrning ska tillåtas anger regeringen föräldrar som köper en bostadsrättslägenhet där deras barn bor, någon som köper en bostadsrätt inför sin pensionering men vill hyra ut den under en övergångsperiod, någon som vill provbo ihop med sin partner. De tillfällen som redan sedan tidigare varit skäl för att tillåta andrahandsuthyrning som till exempel arbete eller studier på annan ort eller sjukhusvistelse är naturligtvis även i fortsättningen beaktansvärda skäl. Om bostadsrättsföreningen nekar andrahandsupplåtelse kan bostadsrättshavaren överklaga detta beslut till hyresnämnden. Hyresnämnden kan om den finner det befogat ge tillstånd. Tillståndet är alltid tidsbegränsat.
StörningarI nya bostadsrättslagen definieras vad som menas med störningar i boendet. Dessa liknar de som sedan tidigare finns i hyreslagen. Bostadsrättshavaren ska se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som är skadliga för hälsan eller försämrar deras bostadsmiljö. Om störningar förekommer ska bostadsrättshavaren som stör anmanas att vidta rättelse, precis som tidigare. En nyhet är att vid särskilt allvarliga störningar kan bostadsrättshavaren sägas upp av bostadsrättsföreningen utan rättelseanmaning, undantaget om lägenheten är uthyrd i andrahand. Detta undantag gäller även för så kallade bos-lägenheter som kommun eller landsting har. Här ska man även i fortsättningen skicka en skriftlig anmaning om rättelse. Tvister om störning ska enligt regeringen handläggas skyndsamt av domstolarna.Tillträde till lägenhetenFörändringarna här innebär att bostadsrättsföreningen har rätt att få tillträde till lägenheten när den ska avhjälpa brister på bostadsrättshavarens bekostnad. Man har också rätt till tillträde för visning av lägenheten på lämpliga tider om bostadsrättshavaren avsagt sig bostadsrätten. Bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren ska komma överens om vad som är lämplig tid. Om man inte kan komma överens kan man begära handräckning från kronofogdemyndigheten.Regler vid betalningsförseningarLagen har ändrats så att om en bostadsrättshavare upprepade gånger betalar månadsavgiften för sent förlorar han sin återvinningsrätt. Hur många gånger som avses med upprepade framgår inte. Uppsägning avgörs i domstol som även kommer att avgöra vad som ska vara praxis.Frist vid försenad betalningFörverkande- och återvinningsfristerna förlängs. Nyttjanderätten för en bostadsrätt förverkas om man dröjer med att betala månadsavgiften en vecka från förfallodatum, tidigare var det två dagar.Återvinningsfristen är nu tre veckor.Exempel: en månadsavgift som ska vara betald senast den 30 april. Efter en vecka (7 maj), har medlemmen förverkat bostadsrätten men om betalning inkommer före den 28 maj återvinner medlemmen sin nyttjanderätt. Sker detta regelmässigt kan bostadsrättsföreningen begära avhysning på grund av betalningsförsummelse. Lagen säger även att bostadsrättshavaren ska meddelas om sin rätt att få tillbaka nyttjanderätten. Detta sker via vår hyresavdelning. Vid sjukdom eller liknande oförutsedd omständighet ska nyttjanderätten kunna återvinnas även efter att återvinningsfristen gått ut om betalning sker så snart som möjligt. UppsägningUppsägning ska alltid ske skriftligt. Tidigare har även muntlig uppsägning varit möjlig.IntygsgivningKraven på intygsgivare när en ekonomisk plan upprättas har skärpts. Ingen av intygsgivarna får ha någon koppling till den förening de ska utfärda intyg om. Intygsgivarna blir även skadeståndsansvariga gentemot föreningen och bostadsrättshavare om de åsidosätter sina åligganden.Förändring av bostadsrättsföreningens samtliga insatserHöjningAlla röstberättigade måste gå med på beslutet. Om inte ska 2/3 av de röstande gå med på höjningen som därefter godkänns av hyresnämnden. Nedsättning Vid beslut om nedsättning av insatserna behövs ingen kvalificerad majoritet. Däremot ska nedsättningen registreras hos PRV. Först ett år efter registreringen får beslutet verkställas. Detta är till för att skydda borgenärerna från situationer där föreningar försvagar sin ekonomiska ställning.
Underhålls- och reparationsansvarets fördelningMedlem har alltid rätt att själv (oftast genom entreprenör) åtgärda skador inom sitt ansvarsområde. Medlem skall själv beställa arbeten inom sitt ansvarsområde och bär det fulla ansvaret för att arbetet blir fackmässigt utfört.Vad säger bestämmelserna? Underhålls- och reparationsansvarets fördelning framgår av föreningens stadgar 11§ och 12§: "Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenhetens inre med tillhörande övriga utrymmen i gott skick. Föreningen svarar för husets skick i övrigt". Bostadsrättshavaren svarar sålunda för lägenhetens
I fråga om brandskada som bostadsrättshavaren inte själv vållat gäller vad som nu sagts endast om bostadsrättshavaren brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iaktta. Om ohyra förekommer i lägenheten skall motsvarande ansvarsfördelning gälla som vid brand eller vattenledningsskada. Är bostadsrättslägenheten försedd med balkong, terass, uteplats eller med egen ingång, skall bostadsrättshavaren svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för åtgärder i lägenheten som vidtagits av tidigare bostadsrättshavare såsom reparationer, underhåll, installationer m.m. Bostadsrättshavaren får inte göra någon väsentlig förändring i lägenheten utan tillstånd av styrelsen. En förändring får aldrig innebära bestående olägenhet för föreningen eller annan medlem. Underhålls- och reparationsåtgärder skall utföras på ett fackmannamässigt sätt. Som väsentlig förändring räknas bl.a. alltid förändring som kräver bygglov eller innebär ändring av ledning för vatten, avlopp eller värme. Bostadsrättshavaren svarar för att erforderliga myndighetstillstånd erhålls. Så regleras en skada! Det svåra, men mest viktiga, vid en skada är att utreda grundorsaken! Som medlem är man skyldig att hålla lägenheten i gott skick. Föreningen svarar dock för alla stamledningar för avlopp, el, vatten och värme fram till anslutningspunkt i lägenheten. Exakt vilken punkt framgår av stadgar, ordningsregler och praxis i föreningen. Beträffande värme svarar föreningen även för ledningar och radiatorer inne i lägenheterna. Om medlem av slarv eller oaktsamhet vållar en brand eller skadar en stamledning får han själv stå för följderna även om underhållsansvaret ligger på föreningen. Omvänt gäller således att alla andra skador från stamledningar skall åtgärdas och regleras av föreningen. Men om skadan kommer från en läcka, spricka eller annat i lägenheten, är det alltid bostadsrättshavarens ansvar, även om man rimligen inte själv kunnat upptäcka läckan. Om en granne t.ex. felaktigt har installerat en diskmaskin som läcker vatten ner till bostaden under, kan både förening och enskild medlem kräva den slarvige på ersättning. En grundregel är att alla skador som på något sätt berör fastigheten, i första hand ska regleras av föreningens fastighetsförsäkring. Sedan får föreningen kräva enskilda medlemmar på ersättning för den del av skadorna som berör bostadsrätten, dvs det egna underhållsansvaret. För att få ersättning för skadorna i bostaden, krävs då att man har en försäkring med bostadsrättstillägg. Men föreningen kan därutöver kräva medlemmen på fastighetens självrisk. Föreningen har ju inte gjort något fel och skall därför inte heller ha några egna kostnader för skadan. Grundprincipen är att ingen skall tjäna på en skada och varje part skall stå för sin ansvarsdel. Men har man full försäkring skall man inte behöva betala föreningens självrisk. Har man orsakat en skada av slarv skall ansvarsdelen i hemförsäkringen ersätta självriskkravet. I annat fall skall bostadsrättstillägget ersätta det. Föreningen kan i regel bara kräva ersättning för den del som berör bostadsrättshavarens andel av reparationskostnaderna. Om bostadsrättshavaren inte orsakat skadan av slarv eller oaktsamhet kan föreningen heller inte återkräva mer än bostadsrättshavarens andel av sin självrisk. Det är först när oaktsamhet eller rent vållande kan visas som föreningen kan kräva att bostadsrättshavaren betalar hela självrisken. Gränsdragning för vvs-rörledningar! För inkommande vattenledningar går gränsen mellan föreningens ansvar och medlemmens ansvar vid kulventilerna (eller motsvarande avstängningsventiler). För utgående vatten- eller avloppsrör går gränsen mellan föreningens ansvar och medlemmens ansvar vid golvytan (vid respektive sko i golvet, t.ex. gjutjärnsröret vid toalettstolens avlopp och vid golvbrunn). Inom den del som är medlemmens ansvar får man får byta delar som har gått sönder, t.ex. en kran. Men man får inte ändra rördragningen eller utöka systemet med några nya rör. I sådana fall behövs föreningens tillstånd. Plaströr som är skadade, visar tecken på sprickbildning eller är mycket slitna skall bytas ut så fort som möjligt. Det är således bostadsrättshavarens ansvar att byta packningar i kranen, att ta hand om rinnande toalett och att rensa stopp i vattenlåset. Vaskrensaren (en gummiklocka på skaft) kan även vara första hjälpen till en stoppad toalett! Inom vår förening beslutade styrelsen 2002-03-07 av praktiska och ekonomiska skäl att - föreningen svarar för tätning av rinnande kranar, justering av rinnande toaletter och - bostadsrättshavaren svarar för rensning av liggande ledningar (anslutningsledningar fram till stamledning), golvbrunnar/avloppsbrunnar samt vattenlås i bad- och tvättrum och kök. Styrelsen har vidare 2003-09-07 beslutat att föreningen skall bekosta ny blandarkran när en gammal inte går att täta. HSB standard för kranar skall vara vägledande i valet av ny kran. Slutligen har styrelsen 2004-10-21 beslutat att bekosta nya vattenlås av plast i de lägenheter med gjutjärnslås som inte går att hantera. När du vill göra förändringar.Du avgör själv när det är dags att tapetsera, måla eller göra smärre förändringar i lägenheten. Vill du göra större förändringar - t ex förändra rumsindelningen - ska du rådgöra med vår förvaltare eller styrelsen innan du sätter igång. Detta gäller också om du ska göra något som berör installationer för el, vatten, värme, och ventilation. Styrelsen godkänner önskemål om ändringar som inte är till men för fastigheten eller för annan medlem. Vissa ändringar kan inte godkännas, t ex får bastu inte inredas i lägenhet.Varje månad går en del av din avgift till en fond för inre underhåll. Det är pengar som du kan använda dig av när reparationer blir aktuella. Saldo för din andel i fonden framgår av den specifikation som sänds ut tillsammans med avgiftsavierna. För uttag ur fonden kontaktar du HSB-kontoret. Reparationer kräver fackkunskap Försäkra dig om att reparationer och förändringar som görs i lägenheten utförs på ett fackmannamässigt sätt. Speciellt viktigt är det när det gäller el- och vatteninstallationer i kök och badrum. Detta med tanken på risken för olyckor eller skador. I några av våra lägenheter finns belysningsarmaturer utan skyddsjord monterade ovan diskbänk. Vid utbyte till ny armatur måste elinstallatör kontaktas eftersom installationen ska kompletteras med skyddsjord. Kostnaden för framdragningen av kabeln står bostadsrättsföreningen för. Får jag bygga om?Får jag bygga om eller ändra i lägenheten?Med bostadsrätt bestämmer Du själv.Vill Du slå ihop två rum till ett, sätta igen en dörr eller planera om köket så gör Du det. Samma gäller för den mark Du genom upplåtelse disponerar som bostadsrätt. Enda villkoret är att förändringarna sker inom ramen för gällande lagar och normer och inte ställer till skada för Dina grannar. Innan Du gör förändringar skall Du rådgöra med bostadsrättsföreningens styrelse. Ändringar i bostadsrättslagen från 1 april 2003Bostadsrättslagen ändrades den 1 april 2003. Lagändringarna medför att det även är nödvändigt att ändra HSBs normalstadgar. Arbetet med stadgerevisionen pågår.De viktigaste förändringarna rör följande områden: Intygsgivning och ekonomisk plan Skärpta krav på intygsgivare Innehållet i den ekonomiska planen Ny ekonomisk plan Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Stamledningar Avhjälpande av brist Deposition av årsavgiften Förändringar i lägenheten Störningar i boendet Upplåtelse i andra hand När skall andrahandsupplåtelse tillåtas? Tillträde till lägenheten Upprepade betalningsförseningar Frist vid försenad betalning Underrättelse om återvinningsfrist Återvinning vid sjukdom Uppsägning Särskilda villkor för vissa beslut Ökning av insatserna Nedsättning av insatserna Vissa ombildningsfrågor Krav på folkbokföring Fusion Läs mer om förändringarna här; Ändringar i bostadsrättslagen 2003-04-01 Stadgar och lagarFörutom bostadsrättsföreningens stadgar finns det några olika lagar som bostadsrättsföreningar ska följa.Aktuella lagar är Bostadsrättslagen, Hyreslagen, Bokföringslagen och Lagen om ekonomiska föreningar. Lagar som styr bostadsrätter, och Sammanställning av olika lagar som styr innehållet i HSBs olika stadgar Se även; Domstolsverket med länkar |
|
Tipsa en vän |
FORUMVad fungerar bra/dåligt i din förening?Om du har några synpunkter om din brf, om din bostadsorganisation (HSB, SBC, Riksbyggen) eller frågor om att bo i bostadsrätt, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här! (Index) Sedan finns det även en enklare gästbok. |
| Sök på denna sajt om bostadsrätter. |
 |
LÄNKAR TILL WEBBSIDOR OM HSB & BRF | |
| Se länkar ovan |
| © 2010- Uppdaterad 2011-11-26 | Stockholm • Göteborg • Malmö |