Vem får deltaga/rösta på föreningsstämma?

  1. Vem får egentligen vara med på en bostadsrättsförenings stämma
    (årsstämma eller extrastämma)?

  2. Vem får rösta på en bostadsrättsförenings stämma (årsstämma eller extrastämma)?
Detta är två intressanta frågor. Jag kommer här att reda ut dessa spörsmål (jag törs garantera att det är första gången i historien som detta gjorts så här detaljerat).

OBS! Fundera inte så mycket på förklaringarna till varje svar nedan, det är ofattbart krångligt med dagens regelverk. Det viktiga är själva svaren (förklaringarna är bara för att kunna argumentera på stämman).

Notera att ingen bostadsorganisation någonsin besvarat nedanstående frågeställningar. Bostadsorganisationerna kommer att förneka det mesta som står här, men de kommer aldrig att kunna argumentera för på vilket sätt det skulle vara fel och hur de resonerat.

Fullmakt

Se forumet för vad som gäller specifikt för en fullmakt.

Se även webbsidan;
Ombud och biträde i en brf
för mer detaljerad information.

Rösträtt

I föreningslagen (LEF) 7 kap., § 1 står det om rösträtt;
"Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämman.

Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.

Av 12 § framgår att föreningsstämmans befogenheter kan helt eller delvis överlämnas åt särskilt valda fullmäktige".


I föreningslagen (LEF) 7 kap., § 3 står det om rösträtt;
"En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om;
  1. talan mot honom,
  2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot föreningen, eller
  3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.
Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem".

Om en styrelseledamot har en fullmakt som ombud för en annan medlem så får alltså denna styrelseledamot ej nyttja någon av sina två röster för att rösta;
- i talan mot mot honom/styrelsen,
- i fråga om ansvarsfrihet eller annan förpliktelse gentemot föreningen,
- i andra jävsfrågor

Om en vanlig medlem har en fullmakt som ombud för en ej närvarande styrelseledamot så får denna medlem ej utnyttja sin extra röst i frågor enligt ovan.

Av denna anledning måste det i stämmoprotokoll för varje beslut framgå om en medlem med fullmakt vid votering utnyttjat en eller två av sina röster (vilket nog sällan eller aldrig sker).

Vem avgör om någon är jävig på en stämma?
Det står ej i stadgar eller lag vem som tar beslut om en person/ett ombud är jävig i en fråga.
Men man brukar säga att stämmans ordförande (dvs mötesordförande) avgör huruvida en röstberättigad person är jävig. Den som sedan anser att ordförandes beslut är felaktigt kan klandra beslutet vid allmän domstol.

Se §19 i HSB:s normalstadgar från 2003, under rubriken "Röstning". Där står;
"På föreningsstämman har varje medlem en röst.

Innehar flera medlemmar bostadsrätt gemensamt, har de tillsammans endast en röst.
Innehar en medlem flera bostadsrätter i föreningen har medlemmen endast en röst.
Röstberättigad är endast den medlem som fullgjort sina förpliktelser mot föreningen".


Den sista formuleringen i denna paragraf är olyckligt formulerad, och kan leda till missbruk av regelverket (vilket också skett i verkligheten)!

I stadgarna för föreningen står normalt att en medlems rätt på föreningsstämma utövas av;
  • medlemmen personligen, eller
  • av den som enligt lag är medlemmens ställföreträdare, eller
  • genom ombud med skriftlig dagtecknad fullmakt (som gäller 1 år från utfärdandet),
    ett ombud får företräda max en medlem.
En mötesordförande har enbart rösträtt om denna mötesordförande är medlem i föreningen eller har fullmakt som ombud (enligt regelverket för ombud).
Not. Stadgarna (§19) säger: "På föreningsstämman har varje medlem en röst".
Not. Stadgarna (§20) säger: "endast annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud".

Notera att det är högst olämpligt att en mötesordförande röstar på stämman, men det finns tyvärr inget direkt förbud mot detta i lag eller stadgar, om mötesordföranden uppfyller gängse krav för röstning (ombud eller medlem i föreningen).


Ledamöter i en styrelse saknar rösträtt i frågor som kan anses vara jäviga för styrelsen, t.ex. i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen.

HSB-representant får närvara på stämman, men om en annan person från HSB är med på stämman och innehar rösträtt så får HSB-representanten inte rösta eftersom HSB då skulle bryta mot regelverket om att en medlem bara innehar en röst.
HSB-representanten närvarar då på stämman i egenskap av biträde för någon.
Not. Stadgarna (§19) säger: "På föreningsstämman har varje medlem en röst".

Sammanfattningsvis; maximalt en röst från HSB (bostadsorganisationen).

Notera att det är högst olämpligt att någon från HSB (bostadsorganisationen) röstar på en stämma. Det ska i princip aldrig ske mer än i extrema undantagsfall, och endast då detta direkt påverkar HSB:s verksamhet på ett markant och tydligt sätt.
Tyvärr finns det emellertid inget förbud i stadgar eller lag mot att HSB röstar i en brf.



Närvaro

Ta med sig utomstående, ex. advokat, på stämman

I stadgarna står att endast annan medlem (?1), alternativt medlemmens make, maka, sambo, registrerad partner, förälder, syskon eller barn kan vara biträde på föreningsstämman.

Men vad innebär detta? Får man t.ex. ta med sig en vän, som varken är medlem eller bor i brf:en och som ej fungerar som ombud? Dvs en person som inte får rösta. Det kan exempelvis vara i form av en advokat (dvs ett juridiskt kunnigt biträde), om man t.ex. behöver stöd i någon viktig fråga på stämman. Får en medlem ta med sig representant för media/press?

Styrelser tar ju emellanåt in olika personer till stämmor till stöd för styrelsens åsikter, och naturligtvis kan det inte finnas skillnader i regler här mellan styrelse och medlemmar.
Eller?



A. En medlem i bostadsrättsföreningen får bara ta med sig någon på stämman om denna person är annan medlem (?1) alternativt medlemmens make/maka, sambo, registrerad partner, förälder, syskon eller barn.

1) Enligt HSB:s tolkning avses med medlem endast "medlem i den egna brf:en".

Not. Stadgarna (§20) säger: "endast annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud", samt "Medlem får på föreningsstämma medföra högst ett biträde".

Men vad gäller egentligen?
Likväl som att styrelser tar in extern hjälp bestående av icke-medlemmar (t.ex. extern revisor, advokat, etc, där inga av dessa - utom kanske den från bostadsorganisationen - normalt är medlemmar i brf:en eller ens i HSB), så kan naturligtvis en medlem ta med sig en extern icke-medlem, eller hur? Det finns dag inga alternativ till detta än via biträde och ombud.
Varför skulle det gälla olika regler för styrelse som för "vanliga" medlemmar?
Stadgar/lag är inte utformad så att olika regler gäller för medlemmar som för styrelse!
Ändå tar sig bevisligen HSB helt fräckt friheter som medlemmar inte har (odemokratiskt!).



B. Bostadsrättsföreningens styrelse får bara ta med sig någon på stämman som är medlem (?1) enligt exakt samma villkor som för en "vanlig" medlem (se punkt A).

Bostadsrättsföreningens styrelse får till stämman bjuda in högst en person från HSB, och då i egenskap av antingen biträde (till en ledamot i styrelsen) eller ombud för HSB.
Högst ett ombud eller biträde från HSB-organisationen, inkl HSB-representant, får alltså närvara på stämman. Se sidan 5.

Ett biträde från HSB har exakt lika begränsade rättigheter som för andra biträden.

Däremot får varje närvarande styrelseledamot ta med sig var sitt biträde som uppfyller regelverket som biträde enligt stadgarna (dvs annan medlem (?1) eller ledamotens make/maka, sambo, registrerad partner, förälder, syskon eller barn").

Not. Stadgarna (§20) säger: "endast annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud", "Medlem får på föreningsstämma medföra högst ett biträde" samt "Ombud får bara företräda en medlem".


Fråga: Hur många får en styrelse bjuda in till en stämma, och vilka villkor måste dessa inbjudna personer uppfylla för att få närvara?

Svar: En styrelse får bjuda in;
• max ett biträde per på stämman närvarande ledamot,
• max ett ombud per frånvarande styrelseledamot,
• noll övriga personer (stadgar/lag medger inga alternativ till biträde/ombud).
Dessa inbjudna personer får enbart bestå av annan medlem (?1), alternativt medlemmens make, maka, sambo, registrerad partner, förälder, syskon eller barn. Max en från HSB, se s.5.
Inte ens extern revisor får närvara, om man ska följa lag och stadgar!

Not. Stadgarna (§20) säger: "endast annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud", "Medlem får på föreningsstämma medföra högst ett biträde" samt "Ombud får bara företräda en medlem".

Kommentar:
HSB-representanten och ombud från HSB Malmö (Stellan Håkansson) har samtidigt befunnit sig på en årsstämma i min brf. Att HSB-representanten sitter på två stolar (styrelseledamot och HSB:s representant) gör det inte lättare att tolka regelverket. Men detta är ej tillåtet!

På denna stämma bröt emellertid HSB och styrelsen i bostadsrättsföreningen mot stadgarna även genom att en ekonom från HSB var närvarande (och dessutom extern revisor från Ernst & Young samt extern mötesordförande och extern protokollförare).
Det framgick ej från punkten i dagordningen att någon av dessa externa personer var biträde (eller ombud) för någon, och det nämndes ej heller i stämmoprotokollet.


Stämmobeslut om vem som får närvara?

Fråga: Kan en stämma ta beslut i att vissa personer får närvara på stämman?

Svar: Nej, detta låter sig inte göras! Ingen stämma kan någonsin med dagens lagar och stadgar ta beslut i vem som får närvara på en stämma. Detta är ingen stämmofråga eftersom det är så hårt reglerat i lag och stadgar vem som får närvara på stämman.

Man kan inte på en enskild stämma bestämma om ifall stadgarna ska gälla eller ej. Det enda sättet är att föreningen ändrar stadgarna för vilka som får närvara på stämman.


Regelverket är uselt, eftersom detta i praktiken innebär att rent lag- och stadgemässigt kan alltså varken styrelsen eller medlem bjuda in någon extern person till en stämma för att t.ex. informera om balkonginglasning eller i någon annan fråga.

HSB Riksförbund säger annat, de har fel.
Så här skriver HSB Riksförbund:
1. Vilka har rätt att komma på stämman?
Svar: Föreningens styrelse, revisorer och medlemmar har rätt att delta vid stämman. Den som är ombud eller biträde har också rätt att vara med. Stämman kan besluta att även andra personer ska få närvara.


OBS! Det finns absolut inget i lag/stadgar som specifikt säger att styrelsen får närvara.
Styrelsen får enbart närvara som medlemmar. Inte som styrelse!
Det finns garanterat heller inget som säger specifikt att extern revisor får närvara! Stämman kan absolut inte besluta att andra personer kan närvara!

Detta visar hur viktigt det är att stadgar (eg. även lag) ändras, men då ska denna gång även medlemmarnas intresse beaktas. Målet med denna sida är just att alla ska inse vikten av att stadgar ändras, eftersom dessa är absurda som de är utformade idag.

Fullmakt från HSB till ej HSB-anställd?

Fråga: Får HSB-regionen ge fullmakt till någon från utanför HSB-regionen (t.ex. ej HSB-anställd) att representera HSB-regionen (alltså som ombud eller biträde)?

Svar: Nej!

Lika lite som att jag får ge fullmakt till utomstående (dvs ej annan medlem (?1), min make, maka, sambo, registrerad partner, förälder, syskon, barn), så får HSB ej heller göra detta.

Vem får HSB utfärda fullmakt till som ombud/biträde? HSB får endast utfärda fullmakt;
  1. till någon som både är anställd på HSB och är medlem i HSB (regionen), alternativt
  2. till make/maka, sambo, registrerad partner, förälder, syskon eller barn till person som både är medlem i HSB (regionen) samt anställd på HSB (i regionen).
Not. Endast en fullmakt får utfärdas av HSB till en stämma (för mer info, klicka här)!
Dvs HSB kan inte utfärda en fullmakt till ett ombud och en fullmakt till ett biträde på en stämma. En medlem i föreningen kan inte både utfärda en fullmakt till ett ombud och ha ett biträde, och därför kan inte heller HSB göra detta. Däremot kan ombudet i sin tur ha ett biträde.
Men ett ombud från HSB får inte ha ett biträde från HSB (eftersom ombudet är att definiera som den enda medlem i föreningen han representerar), utan då måste biträdet vara medlem i den aktuella brf:en (dvs medlem i densamma (?1), eller i övrigt uppfylla kraven för biträde; "medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn", där medlemmen i detta fall avser den medlem som ombudet är ombud för).

HSB-representanten i styrelsen är inte medlem i brf:en och får således endast närvara som ombud eller biträde för HSB. I bägge fallen krävs fullmakt från HSB-regionens styrelse.

Är HSB-representanten närvarande på stämman så får alltså ingen annan från HSB vara med på stämman, med nuvarande regelverk. Det finns inget i lag eller stadgar som säger att bara för att HSB-representanten ingår i styrelsen så åtnjuter han som ledamot speciella rättigheter att närvara på stämman även om ett annat ombud eller biträde från HSB finns med på stämman.

OBS! Bevisbördan ligger inte på dig, den ligger på HSB/styrelsen !!!
Om bostadsorganisationen eller styrelsen inte accepterar detta så är det bara att kräva att styrelsen respektive bostadsorganisationen på stämman pekar på exakt var i lagen det står att något annat skulle gälla, och berättar hur detta är formulerat. Jag kan lova att detta är omöjligt för styrelsen och bostadsorganisationen.

Begär i dylika fall också att styrelsens o/e bostadsorganisationens avvikande åsikt förs in i stämmoprotokollet och påpeka för justerarna att de är skyldiga att kontrollera så att det verkligen förts in i stämmoprotokollet.

Informera också om att ifall styrelsen/HSB/stämman är av annan åsikt än här så kommer resultatet bli att stämman klandras och sedan måste göras om i sin helhet!



Fråga: Får någon från HSB Riksförbund närvara på en stämma i min brf?

Precis som för alla andra så kan HSB Riksförbund enbart närvara på stämman som ombud eller som biträde (och enbart med totalt en person), men denna fråga är kanske något oklar i övrigt, trots det dubbla medlemskapet, där HSB Riksförbund är medlem i t.ex. HSB Malmö (den lokala HSB-regionen) och HSB Malmö är medlem i HSB Riksförbund, och där sedan HSB Malmö är medlem i varje brf och varje brf är medlem i HSB Malmö.

Detta är något som HSB gärna själv får utreda och sedan förklara hur HSB resonerat!

Som jag ser det så finns det ingen möjlighet att någon från HSB Riksförbund får närvara på en stämma i min brf (enligt vad HSB Riksförbund själv skriftligen förklarat direkt till mig).
Se denna sida.

OBS! Av stämmoprotokoll och röstlängd ska framgå vem som är ombud för vem, och vem som är biträde för vem.

Not. Stadgarna (§20) säger: "endast annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud".


Fråga: Med hur många personer får HSB närvara på en stämma i en brf?

Svar: Endast en (1) som inte bor i föreningen !

Not. Endast en fullmakt får utfärdas av HSB till en stämma!
Dvs HSB kan inte utfärda en fullmakt till ett ombud och en fullmakt till ett biträde på en stämma. En medlem i föreningen kan inte både utfärda en fullmakt till ett ombud och ha ett biträde, och därför kan inte heller HSB göra detta. Däremot kan ombudet i sin tur ha ett biträde.
Men ett ombud från HSB får inte ha ett biträde från HSB (eftersom ombudet är att definiera som den enda medlem i föreningen han representerar), utan då måste biträdet vara medlem i den aktuella brf:en (dvs medlem i densamma (?1), eller i övrigt uppfylla kraven för biträde; "medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn", där medlemmen i detta fall avser den medlem som ombudet är ombud för).

OBS! I motsats till mig som medlem i en brf så måste ett biträde från HSB ha en fullmakt för att få agera som biträde. Detta eftersom HSB-regionen först måste ge en person en fullmakt att representera HSB-regionen (men sedan behöver denna person naturligtvis inte ännu en fullmakt för själva rollen som biträde).

HSB-representanten i styrelsen är inte medlem i brf:en och får således endast närvara som ombud eller biträde. I bägge fallen krävs fullmakt från HSB (HSB-regionens styrelse).

Är HSB-representanten närvarande på stämman så får alltså ingen annan från HSB vara med på stämman, med nuvarande regelverk. Det finns inget i lag eller stadgar som säger att bara för att HSB-representanten ingår i styrelsen så åtnjuter han speciella rättigheter att närvara på stämman även om ett annat ombud eller biträde från HSB finns med på stämman.

OBS! Bevisbördan ligger inte på dig, den ligger på HSB/styrelsen !!!
Om bostadsorganisationen eller styrelsen inte accepterar detta så är det bara att kräva att styrelsen respektive bostadsorganisationen på stämman pekar på exakt var i lagen det står att något annat skulle gälla, och berättar hur detta är formulerat. Jag kan lova att detta är omöjligt för styrelsen och bostadsorganisationen.

Begär i dylika fall också att styrelsens o/e bostadsorganisationens avvikande åsikt förs in i stämmoprotokollet och påpeka för justerarna att de är skyldiga att kontrollera så att det verkligen förts in i stämmoprotokollet.

Informera också om att ifall styrelsen/HSB/stämman är av annan åsikt än här så kommer resultatet bli att stämman klandras och sedan måste göras om i sin helhet!

Ombud och biträde

§2
I Föreningslagen 7 kap., § 2 står det om vem som får vara ombud och biträde;
"En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt.

Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara ombud, om inte annat anges i stadgarna. Är medlemmen en juridisk person får denne företrädas av ombud som inte är medlem, om inte annat anges i stadgarna.

Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om inte annat anges i stadgarna.

Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet.

En medlem kan vid föreningsstämman medföra högst ett biträde.
Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara biträde, om inte annat anges i stadgarna".


§14
I Bostadsrättslagen (BrL, 1991:614), 9 kap., § 14, står;
"Bestämmelser om föreningsstämma
14§ Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar för bostadsrättsföreningar med följande undantag:
  1. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en röst, om inte något annat bestämts i stadgarna.
  2. Föreningsstämmans befogenheter får inte överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.
  3. Bestämmelserna i 23--25 §§ gäller i stället för 7 kap. 14 och 15 §§ lagen om ekonomiska föreningar".
§20
I HSB:s normalstadgar från 2003, under rubriken "Ombud och biträde", § 20, står;
"En medlems rätt vid föreningsstämma utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens företrädare enligt lag eller genom ombud.
Ombud skall förete skriftlig dagtecknad fullmakt. Fullmakten skall företes i original och gäller högst ett år från utfärdandet.
Ombud får bara företräda en medlem.

Medlem får på föreningsstämma medföra högst ett biträde.

För fysisk person gäller att endast annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud".


  • En medlem får medföra högst ett biträde (så varje medlem får alltså bara ta med sig en person till stämman, HSB räknas som en medlem)
  • Samma regler gäller för biträde som för ombud. Även biträdet begränsas därför av HSB till de personer jag nämnt ovan (dvs "annan medlem (?1), medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn").
  • Notera att det inte specificeras vad som avses med "annan medlem"!!!
    - Medlem i den aktuella bostadsrättsföreningen?
    - Medlem i den lokala HSB-föreningen (regionföreningen)?
    - Medlem i HSB (dvs medlem i valfri HSB-region)?
    Jag tolkar det som "medlem i HSB" (mest logiskt), men HSB/styrelsen utnyttjar denna lucka i regelverket för att välja den tolkning som passar bäst för HSB/styrelsen vid varje enskilt tillfälle.
Med andra ord så kan styrelsen (och HSB) bryta mot reglerna för vilka som får tas med på stämman, och hur många dessa får vara, eftersom detta bevisligen ofta sker, men en medlem får tydligen inte göra detta, utan måste följa stadgarna!

Ombud

Fråga: Får någon från HSB vara ombud i en bostadsrättsförening?

Eftersom den lokala HSB-regionen är medlem (dvs en medlem) i bostadsrättsföreningen får HSB deltaga med ett (och endast ett) ombud för den lokala HSB-regionen.

Detta ombud från HSB måste kunna presentera en fullmakt (att bifogas stämmoprotokoll).
Vem som har rätt att utfärda en dylik fullmakt är inte helt klart, men det är förmodligen endast den lokala regionföreningens styrelse som äger rätt att göra detta.

Not. Endast en fullmakt får utfärdas av HSB till en stämma (för mer info, klicka här)!
Dvs HSB kan inte utfärda en fullmakt till ett ombud och en fullmakt till ett biträde på en stämma. En medlem i föreningen kan inte både utfärda en fullmakt till ett ombud och ha ett biträde, och därför kan inte heller HSB göra detta. Däremot kan ombudet i sin tur ha ett biträde.
Men ett ombud från HSB får inte ha ett biträde från HSB (eftersom ombudet är att definiera som den enda medlem i föreningen han representerar), utan då måste biträdet vara medlem i den aktuella brf:en (dvs medlem i densamma (?1), eller i övrigt uppfylla kraven för biträde; "medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn", där medlemmen i detta fall avser den medlem som ombudet är ombud för).

Är HSB-representanten närvarande på stämman så får alltså ingen annan från HSB vara med på stämman, med nuvarande regelverk (det finns inget i lag eller stadgar som säger att bara för att HSB-representanten ingår i styrelsen så åtnjuter han speciella rättigheter att närvara på stämman även om annat ombud eller biträde från HSB finns med på stämman).

Not. Stadgarna (§20) säger: "endast annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud" samt "Ombud får bara företräda en medlem".

Obs! Skriftlig och daterad fullmakt krävs för ombud, och i stämmoprotokoll ska tydligt framgå vem som är ombud för vem (fullmakter är bilagor till protokollet).
Utöver rösträknarna och mötesordföranden så ansvarar justerarna för att kontrollera att fullmakterna är korrekta.

En fullmakt för ombud behöver inte bevittnas av någon och en styrelse har aldrig rätt att kräva detta av medlemmarna. Om en styrelse ändå gör detta kan stämman klandras.


Som medlem i HSB kan jag agera ombud (dvs med rätt att rösta i alla frågor, och med exakt samma rättigheter som den medlem som jag är ombud för) i en annan bostadsrättsförening med stadgar enligt HSB:s normalstadgar. Dock ej enligt HSB!


Fråga: Kan ett ombud ha ett biträde ?

Svar: Ja! - HSB svarar att detta inte är möjligt (men kan inte referera till lag/stadgar)

Ett ombud har exakt samma rättigheter som den medlem ombudet är ombud för.
Alltså kan ett ombud ha ett biträde (men detta biträde är inte biträde till den medlem som utsett ombudet, utan biträde till ombudet, vilket måste noteras i röstlängden).

Not. En medlem i brf:en kan inte både utfärda en fullmakt till ett ombud och ha ett biträde. Däremot kan ombudet i sin tur ha ett biträde, men då måste biträdet vara medlem (?1) eller i övrigt uppfylla kraven för biträde; "medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn", där medlemmen i detta fall avser den medlem som ombudet är ombud för.

OBS! Ett ombud för HSB får inte ha ett biträde från HSB, detta biträde måste i så fall vara direkt medlem i föreningen (?1).

Kan en medlem ha två biträden? Ja, om en medlem kommer till stämman med fullmakt som ombud så kan medlemmen ha ett biträde till sig själv och ett biträde till den medlem som han är ombud för.

Biträde

Syftet med rätten till biträde är att ge medlemmen möjlighet till sakkunnig hjälp på stämman, dock finns det begränsningar i stadgarna om vem som har rätt att vara biträde.
Av bostadsorganisationernas normalstadgar för bostadsrättsföreningar framgår att endast annan medlem eller medlemmens make, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde. En medlem kan vid föreningsstämma medföra högst ett biträde. Biträdet ska ge medlemmen information och råd hur medlemmen bäst kan tillvarata sina intressen. Det finns inga särskilda krav på biträdet.



1. Vem kan jag ta med mig till stämman och vad har denna person för befogenheter?

Svar:
Som medlem kan man ta med sig ett biträde som uppfyller kraven som sådant.
Detta biträde har alla rättigheter som en medlem har, förutom att biträdet saknar rösträtt.


2. Kan jag som medlem i en HSB-förening vara biträde på en stämma i en annan förening, i samma HSB region?

Svar: Ja! (motsvarande gäller för ombud) - MEN INTE ENLIGT HSB !

Anledningen till att detta är så säkert är att HSB närvarar på bostadsrättsföreningars stämmor (utan fullmakt, samt till och med utan stöd i lag eller stadgar för detta).
HSB kan egentligen helt omöjligt skapa sig extra rättigheter utanför lag och stadgar som "vanliga" medlemmar inte har.

Problemet ligger i att det ingenstans definieras vad "annan medlem" i lag/stadgar innebär.
Men;
  • Vad skulle en styrelse eller HSB-organisationen kunna tänkas ha emot att en medlem i en annan brf är biträde på en stämma?
  • På vilken skälig grund skulle någon vilja stoppa en medlem i en brf att vara biträde åt en medlem i en annan brf?
  • Det är liksom inte riktigt logiskt att man bara får ha biträde från sin egen förening på en stämma, då kan ju den personen lika gärna komma dit där utan rollen som biträde!
Det går helt enkelt inte att motivera på ett sakligt sätt att en medlem i en annan brf inte skulle kunna agera som biträde.

Jag skulle till och med vilja säga att om en medlem nekas vara biträde åt en medlem i en annan brf så skulle detta vara ett synnerligen allvarligt brott mot demokratin (och i så fall måste detta anmälas till alla instanser, och i värsta fall även till EU-domstolen). Det råder inga tvivel om hur resultatet då skulle bli.

Som medlem i HSB (?1) kan jag agera biträde (dvs jag får närvara på stämman, med rätt att bistå en annan medlem, det finns inget uttalat hinder mot att ett biträde får yttra sig på stämman, men jag saknar rätten att rösta i olika frågor) i en annan brf med stadgar enligt HSB:s normalstadgar.

Not. Stadgarna (§20) säger: "endast annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud".


OBS !!!
När jag var på en extrastämma i en annan brf än min egen så kastade jurist Stellan Håkansson på HSB Malmö ut mig från stämman.
Jag blev ombedd av en medlem i denna förening att bistå honom med hjälp mot HSB:s förtryckarmetoder på stämman i denna förening.
Men enligt Stellan Håkansson fick jag inte vara biträde i en annan förening än min egen.
Att det skulle vara så faller på sin egen orimlighet (formuleringen "annan medlem")!!!

Vad Stellan Håkansson inte förstod är att genom hans personliga agg till mig så har han försatt HSB i en riktigt prekär situation.

Man får nämligen bara vara med på en stämma om man bor i föreningen som medlem eller (enligt §20 i HSB:s normalstadgar) "annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, förälder, syskon eller barn", som biträde eller ombud.

Stellan Håkansson läser regelverket som fan läser bibeln, för att använda ett slitet uttryck, men Stellan gör den fria tolkningen att som medlem menas medlem i den aktuella föreningen, inte i HSB eller ens i HSB-regionen.

Eftersom det absolut enda sättet för den som inte är medlem i föreningen (eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, förälder, syskon eller barn) att vara med på en stämma är som ombud eller biträde så har Stellan därmed lagt krokben för sig själv.

Hur försvarar jurist Stellan Håkansson, med sin personliga tolkning, att jag inte får vara biträde i en annan förening, men från HSB kan det komma precis hur många som helst (utan ens fullmakt)?

Det är liksom en fullständig omöjlighet!

Hur många föreningar finns det inte som haft mer än en person från HSB närvarande på stämman?

Övrigt:
Stellan Håkansson från HSB hade fullmakt (eller för att använda sig av HSB Malmös terminologi, "påstådd fullmakt") från Alf Gustavsson att vara ombud för HSB i föreningen och därmed har han förbrukat den enda plats HSB lagligen får uppta på föreningens stämma.

Trots detta var Maj-Britt Thulin (som HSB-ledamot i styrelsen) med på stämman. Det är däremot inte tillåtet (med eller utan fullmakt spelar ingen roll) !!!


Jag kan inom parantes informera om att HSB Malmö (och kanske alla andra regionföreningar) bryter mot regelverket här när man inleder årsstämman med en punkt som ej finns med på dagordningen där man tar beslut om vem som får yttra sig på årsstämman genom att selektera ut vissa grupper som har rätt att yttra sig, där alla tjänstemän från HSB ingår, men t.ex. inte biträden eller motionärer som ej är fullmäktige.

Obs! Ingen form av fullmakt, id, medlemsnummer eller skriftlig uppgift behövs från biträde.
I protokoll ska det framgå vem som är biträde för vem (men eftersom man missat även detta i lagar och stadgar måste någon på stämman utkräva detta av protokollföraren).
Anledning till att det måste protokollföras vilka som är biträden för vem på stämman är för att man måste kunna kontrollera att lag och stadgar följts i detta avseende.


OBS! Bevisbördan ligger inte på dig, den ligger på HSB/styrelsen !!!
Om bostadsorganisationen eller styrelsen inte accepterar detta så är det bara att kräva att styrelsen respektive bostadsorganisationen på stämman pekar på exakt var i lagen det står att något annat skulle gälla, och berättar hur detta är formulerat. Jag kan lova att detta är omöjligt för styrelsen och bostadsorganisationen.

Begär i dylika fall också att styrelsens o/e bostadsorganisationens avvikande åsikt förs in i stämmoprotokollet, och påpeka för justerarna att de är skyldiga att kontrollera så att det verkligen förts in i stämmoprotokollet.

Informera också om att om styrelsen/HSB/stämman är av annan åsikt än här så kommer resultatet bli att stämman kommer att klandras och sedan måste göras om!



3. Kan jag vara biträde på en stämma i en HSB-förening som tillhör en annan HSB region?

Svar: Ja! (motsvarande gäller för ombud) - MEN INTE ENLIGT HSB !

Men inget regelverk klargör denna fråga i klartext, och det går inte riktigt att härleda svaret från någonstans i regelverket.

Problemet är detsamma som i föregående frågeställning, dvs det finns ingenstans definierat vad "annan medlem" i lag och stadgar innebär (medlem i bostadsrättsföreningen, medlem i HSB-regionen, eller medlem i valfri HSB-region).

Men vad skulle en styrelse eller HSB ha emot att en medlem i en brf från en annan region är biträde på en stämma? På vilken skälig grund skulle någon vilja stoppa en HSB-medlem att vara biträde åt en medlem i en brf hörande till en annan region? Det går helt enkelt inte att motivera på ett sakligt sätt att man inte skulle få vara biträde i en brf som hör till en annan region.

I och med att inga hinder för detta nämns någonstans i regelverken samt att det inte går att uppge någon saklig grund för att neka någon att agera biträde i en brf som hör till annan region så måste den naturliga konsekvensen av detta vara att det är helt fritt att som medlem i HSB agera biträde i vilken brf som helst i landet.

OBS! Bevisbördan ligger inte på dig, den ligger på HSB/styrelsen !!!
Om bostadsorganisationen eller styrelsen inte accepterar detta så är det bara att kräva att styrelsen respektive bostadsorganisationen på stämman pekar på exakt var i lagen det står att något annat skulle gälla, och berättar hur detta är formulerat. Jag kan lova att detta är omöjligt för styrelsen och bostadsorganisationen.

Begär i dylika fall också att styrelsens o/e bostadsorganisationens avvikande åsikt förs in i stämmoprotokollet och påpeka för justerarna att de är skyldiga att kontrollera så att det verkligen förts in i stämmoprotokollet.

Informera också om att om styrelsen/HSB/stämman är av annan åsikt än här så kommer resultatet bli att stämman kommer att klandras och sedan måste göras om!



4. Får någon som arbetar på HSB vara biträde på en bostadsrättsförenings stämma?
b. Om så är fallet, hur många från HSB får vara biträde på brf stämman?

Svar: Ja, maximalt en person från HSB får agera biträde på en brf stämma!

En, men endast en, representant från HSB äger rätt att agera biträde på en bostadsrättsförenings stämma. Detta eftersom HSB kan ses som en medlem. Någon med befogenhet för detta kan då utse (lag och stadgar har missat att definiera vem som har denna rätt) den på HSB anställda personen som ska representera HSB som medlem i den aktuella brf:en.

OBS! I motsats till mig som medlem i en brf så måste ett biträde från HSB ha en fullmakt för att få agera som biträde. Detta eftersom HSB först måste ge en person en fullmakt att representera HSB, men sedan behöver denna person naturligtvis inte ännu en fullmakt för själva rollen som biträde.

Not. Endast en fullmakt får utfärdas av HSB till en stämma (för mer info, klicka här)!
Dvs HSB kan inte utfärda en fullmakt till ett ombud och en fullmakt till ett biträde på en stämma. En medlem i föreningen kan inte både utfärda en fullmakt till ett ombud och ha ett biträde, och därför kan inte heller HSB göra detta. Däremot kan ombudet i sin tur ha ett biträde.
Men ett ombud från HSB får inte ha ett biträde från HSB (eftersom ombudet är att definiera som den enda medlem i föreningen han representerar), utan då måste biträdet vara medlem i den aktuella brf:en (dvs medlem i densamma (?1), eller i övrigt uppfylla kraven för biträde; "medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn", där medlemmen i detta fall avser den medlem som ombudet är ombud för).

Även en eller flera ledamöter i HSBs styrelse får vara biträde i sina brf:ar, precis som jag får. Dessa ledamöter är inte anställda på HSB, och räknas således inte som från HSB, utan de har exakt samma status som jag, dvs medlem i en brf, där denna medlem däremot idag inte får vara biträde i en annan brf.

Notera att det inte är stadgat vem på HSBs regionförening som har behörighet att ge fullmakt till någon, lika lite som det är stadgat vem styrelsen får utse som biträde från HSB.
Att döma från hur det fungerat i min förening så är det den lokala HSB-regionens styrelse (endast) som har denna rätt att utdela fullmakt.

OBS! Bevisbördan ligger inte på dig, den ligger på HSB/styrelsen !!!
Om bostadsorganisationen eller styrelsen inte accepterar detta så är det bara att kräva att styrelsen respektive bostadsorganisationen på stämman pekar på exakt var i lagen det står att något annat skulle gälla, och berättar hur detta är formulerat. Jag kan lova att detta är omöjligt för styrelsen och bostadsorganisationen.

Begär i dylika fall också att styrelsens o/e bostadsorganisationens avvikande åsikt förs in i stämmoprotokollet och påpeka för justerarna att de är skyldiga att kontrollera så att det verkligen förts in i stämmoprotokollet.

Informera också om att om styrelsen/HSB/stämman är av annan åsikt än här så kommer resultatet bli att stämman kommer att klandras och sedan måste göras om!



5. Får ett biträde yttra sig på stämman?

Svar: Ja!

Detta är ej stadgat i lag och ej heller nämns något om detta i bostadsrättsföreningens stadgar (mer än om brf:en valt att ändra på HSBs normalstadgar för denna fråga). Eftersom inga begränsningar finns så måste detta tolkas som att ett biträde har full frihet att yttra sig precis som vilken annan behörig medlem som helst (den enda begränsningen är att biträdet ej får rösta).

Eftersom de från HSB som ofta är med på brf stämmor normalt yttrar sig varje gång så faller det på sin egen orimlighet att biträden (med legitim närvaro, i motsats till de från HSB, utöver av HSB fullmaktsutsedd person/biträde) inte skulle tillåtas att yttra sig.

Det är därmed ett obestridligt faktum att ett biträde till medlem har full rätt att yttra sig (men ej rösta) på föreningsstämmor.

Det finns många skäl till att ett biträde måste ha yttranderätt. Ett starkt skäl är t.ex. att personer som är stumma (eller som tillfälligt tappat rösten) inte ska diskrimineras.

Notera hur Riksbyggen uttalar sig i denna fråga;
"Föreningslagen som reglerar frågan om biträde anger inte om biträdet har yttranderätt eller inte på stämman. Eftersom biträdets yttranderätt inte uttryckligen är reglerat i lagen indikerar det att biträdet saknar yttranderätt på stämman".
Detta är dock inget att ta notis om. Riksbyggen gör sin egen fria tolkning (precis som HSB och SBC ofta gör), och den är per automatik sällan eller aldrig till medlemmens fördel.
Den slutsats som Riksbyggen drar här kan inte beskrivas som annat än sällsynt korkad!
Lagar är inte generellt utformade, som Riksbyggen här vill göra gällande, så att om det inte står något i lagen om en fråga så är det med automatik förbjudet/ej tillåtet.
Tvärtom är det så att lagen, av naturliga skäl, främst inriktar sig mot att klargöra vad som ej är tillåtet! Så eftersom det inte uttryckligen står i lagen att ett biträde ej har yttranderätt, så har biträdet alltså yttranderätt.

Riksbyggen, HSB, SBC, m.fl. vill ha det till att allt som inte uttryckligen är tillåtet enligt lagtexten är förbjudet. Men det är tvärtom som gäller.


OBS! Bevisbördan ligger inte på dig, den ligger på HSB/styrelsen !!!
Om bostadsorganisationen eller styrelsen inte accepterar detta så är det bara att kräva att styrelsen respektive bostadsorganisationen på stämman pekar på exakt var i lagen det står att något annat skulle gälla, och berättar hur detta är formulerat. Jag kan lova att detta är omöjligt för styrelsen och bostadsorganisationen.

Begär i dylika fall också att styrelsens o/e bostadsorganisationens avvikande åsikt förs in i stämmoprotokollet och påpeka för justerarna att de är skyldiga att kontrollera så att det verkligen förts in i stämmoprotokollet.

Informera också om att om styrelsen/HSB/stämman är av annan åsikt än här så kommer resultatet bli att stämman kommer att klandras och sedan måste göras om!


I motsats till bostadsrättsföreningarnas stadgar så har man däremot i regionföreningarnas stadgar infört begränsningar i yttranderätten på stämmorna. Se t.ex. HSB Malmös stadgar;
"§19
Vid fullmäktigesammanträdet får styrelseledamot, VD, förtroenderåd, och revisorer, samt representant för HSBs Riksförbund närvara och till protokollet anteckna sin mening".



6. Behöver ett biträde föranmäla sig inför stämma?

Svar: Nej! (motsvarande gäller för ombud)

Ett biträde registrerar sig bara precis som alla medlemmar, så att namn på denna person förs in i röstlängden tillsammans med vem denna person är biträde till (inga krav på legitimation, uppgift om personnummer eller annat finns).

OBS! Bevisbördan ligger inte på dig, den ligger på HSB/styrelsen !!!
Om bostadsorganisationen eller styrelsen inte accepterar detta så är det bara att kräva att styrelsen respektive bostadsorganisationen på stämman pekar på exakt var i lagen det står att något annat skulle gälla, och berättar hur detta är formulerat. Jag kan lova att detta är omöjligt för styrelsen och bostadsorganisationen.

Begär i dylika fall också att styrelsens o/e bostadsorganisationens avvikande åsikt förs in i stämmoprotokollet och påpeka för justerarna att de är skyldiga att kontrollera så att det verkligen förts in i stämmoprotokollet.

Informera också om att om styrelsen/HSB/stämman är av annan åsikt än här så kommer resultatet bli att stämman kommer att klandras och sedan måste göras om!



7. Får ett biträde utnämnas som justerare på stämman?

Svar: Ja!

Varför inte? Detta är nämligen inte reglerat i lag och stadgar.
Vem som helst som uppfyller kraven för att få närvara på stämman får självfallet justera de protokoll som skrivs på stämman. Stämman beslutar vem utav de som är behöriga att vistas på stämman som ska justera det på stämman förda protokollet.

OBS! Bevisbördan ligger inte på dig, den ligger på HSB/styrelsen !!!
Om bostadsorganisationen eller styrelsen inte accepterar detta så är det bara att kräva att styrelsen respektive bostadsorganisationen på stämman pekar på exakt var i lagen det står att något annat skulle gälla, och berättar hur detta är formulerat. Jag kan lova att detta är omöjligt för styrelsen och bostadsorganisationen.

Begär i dylika fall också att styrelsens o/e bostadsorganisationens avvikande åsikt förs in i stämmoprotokollet och påpeka för justerarna att de är skyldiga att kontrollera så att det verkligen förts in i stämmoprotokollet.

Informera också om att om styrelsen/HSB/stämman är av annan åsikt än här så kommer resultatet bli att stämman kommer att klandras och sedan måste göras om!


Övrigt om biträde

Varför ha med sig ett biträde på stämma?
Jag kan inte nog understryka hur bra det kan vara att ha med sig ett biträde till stämman.
Ett biträde kan föra anteckningar och konsulteras under stämmans gång, och ett biträde har inte samma press på sig eller nervositet när man vill få gehör för sina synpunkter, vilket kan underlätta i olika frågor. Det är på tok för sällsynt med biträden på stämmor!

Biträde i aktiebolag
För aktiebolag gäller bättre regler än på en bostadsrättsförenings stämma.
Varje aktieägare eller ombud får vid stämman medföra två stycken biträden. Anledningen till att man har rätt att medföra två biträden är att man ansett att en sakkunnig rådgivare kanske inte ensam kan ge aktieägaren nödvändiga råd i alla de frågor som kan komma upp på stämman.

Notera att ombud på stämma för aktiebolag inte behöver föranmäla biträden. Detta p.g.a. att ett ombud kan utses av aktieägaren i sista stund och om ombudet då känner behov av att ta med sig biträden skulle det vara för sent att anmäla dessa enligt eventuella regler i bolagsordningen.

OBS! Det står även i lagtexten att biträdena får yttra sig på stämman för ett aktiebolag!
För bostadsföreningar så nämns inget om detta.



2009-10-14 uppger bostadsorganisationen SBC att man inte vill att medlemmarnas rättigheter ska utökas genom att de får ta med sig t.ex. jurister/advokater på stämman.

Inga andra än boende i bostadsrättsföreningen ska få vara ombud vid stämma

SBC avvisar utredningsförslag

Vid en bostadsrättsförenings stämma kan en boende lämna fullmakt åt annan person i föreningen att rösta. I en utredning om ekonomiska föreningar (SOU 2009:37) föreslår utredaren att denna regel ska ändras så att boende kan lämna fullmakt till en person utanför föreningen. Syftet med förslaget är att medlemmen ska ha inflytande och detta med hänvisning till vad som gäller i aktiebolag.

- Jämförelsen med aktiebolag är inte rättvis. I en bostadsförening är det den egna bostaden, husets förvaltning och föreningens dagliga verksamhet som är i fokus, inte enbart ekonomin som i ett aktiebolags, säger bostadsrättsorganisationen SBCs vd Göran Olsson.

- Att tillåta utomstående vara ombud vid stämman öppnar för motsättningar och konfrontationer. Istället ska personer som har kunskap om föreningens verksamhet, det vill säga boende i huset, vara de enda som får närvara, säger Göran Olsson.

SBC lever kvar i det förgångna och vill att styrelsen i föreningen ska fortsätta att ha maximal makt.


Dagordning för stämma - fastställande av röstlängd

Under punkten "Godkännande av röstlängd", dvs upprättande av förteckning över närvarande medlemmar (som alltid måste finnas med i dagordningen för alla stämmor), där mötesordföranden redogör för hur många som är på stämman och hur många av dessa som är röstberättigade, så ställer du följande viktiga frågor till mötesordföranden;
  1. Hur många röstberättigade ombud finns det på stämman, och vem är ombud för vem?

  2. Vilka biträden finns det på stämman och för vem?
    - Begär att dessa uppgifter ska på ett tydligt sätt föras in i protokollet.
  3. Har biträden rätt att yttra sig (enl. vilka stadgar/lagar)?
    - Begär att svaret på denna fråga ska tydligt föras in i protokollet.

  4. Hur många övriga ej röstberättigade personer finns det på stämman,
    - vilka är dessa,
    - varför är de här, och
    - med vilken rätt (dvs exakt vilka lagar/stadgar berättigar dem att vara här)?
    Begär att dessa uppgifter förs in i protokollet.
Om mötesordförande/styrelsen inte vill svara på någon av ovanstående frågor så informera om att du har lagstadgad frågerätt på stämman.

Om mötesordförande/styrelsen säger att frågorna inte är relevanta för den aktuella punkten i dagordningen så informera dem om att röstlängden är en förteckning över samtliga närvarande, inte bara de röstberättigade.

Därefter är det viktigt att alla som är på stämman, men speciellt rösträknarna och mötesordföranden, håller koll på att rätt personer röstar, samt att medlemmar inte röstar i frågor som de är jäviga i. Påpeka gärna detta inför stämman.

Ett sätt att förenkla detta lite vid öppen votering är att alla röstberättigade får en lapp i en färg, och de som är ombud för en person får en extra lapp i en tydligt avvikande färg. Dessa lappar hålls sedan upp vid varje röstning och protokollföraren noterar sedan resultatet i protokollet.

Röstlängden (dvs listan med samtliga deltagare på stämman där man tydligt kan se vilka som varit röstberättigade) måste alltid medfölja stämmoprotokollet, och justeras av justerarna.

I Föreningslagen 7 kap, § 10 står det (om "Föreningsstämma");
Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer olika rösträtt bland medlemmarna. Sedan röstlängden har godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs.

Så här skriver HSB själv om biträdet;
"Biträdet skall antecknas i röstlängd vid stämman. Kretsen för vilka som får vara biträde är begränsad på samma sätt som för ombud men kan vidgas i stadgarna".
Här kan jag bara tillägga att inga biträden noterats i röstlängden i min förening under de senaste fyra årens stämmor. Detta trots att en stor mängd biträden från HSB deltagit på i princip alla stämmor.

Förs inte biträden in i protokollet kan det inte justeras (och stämman måste göras om).

Not.
Dagordningen ser normalt ut som;
1. Val av stämmoordförande
2. Anmälan av stämmoordförandes val av protokollförare (varför ej av medlemmar?)
3. Godkännande av röstlängd
4. Fastställande av dagordningen
5. Val av två personer att jämte stämmoordföranden justera protokollet samt val av rösträknare
6. Etc.
Detta gör att de som väljs som justerare egentligen inte kan justera från tidigare punkt än punkt 6. Dvs det är stämmoordförande som ensam har ansvaret för t.ex. röstlängden.



Klander av stämma

Om lagar och stadgar ej följs

Reglerna för klander av beslut innebär att man kan använda sig av rättsmaskineriet om ett beslut inte kommit till i behörig ordning, eller strider mot FL, Brl, eller mot stadgarna. I dessa fall kan talan föras mot föreningen om att beslutet skall upphävas eller ändras.
Talan mot beslutet förs genom att en/flera föreningsmedlem/ar hos tingsrätten ansöker om stämning mot föreningen.

Om en stämma bryter mot vad lag och stadgar säger om rösträtt och vem som får närvara på stämman så kan alltså vem som helst som enskild medlem klandra (klaga på) stämman.

Enligt huvudprincipen skall talan väckas inom tre månader från dagen för beslutet (dvs då stämman hölls). Om inte ansökan om stämning kommer till tingsrätten inom denna tid är rätten till att föra talan förlorad. I vissa fall kan dock talan mot ett beslut väckas senare och det är i de s k nullitetsfallen; nämligen när föreningsstämman överträtt tvingande regler. T ex när samtycke krävs av medlemmarna men detta saknas eller när det föreligger allvarliga brister i kallelse till stämman.

Så här skriver HSB Riksförbund om detta;
"Du kan klandra ett stämmobeslut om det inte har tillkommit i behörig ordning, t ex om kallelse inte har skett på rätt sätt eller om beslutet inte har fattats med rätt majoritet. Beslutet kan också klandras om det strider mot lagen eller stadgarna. Om du vill klaga på ett beslut ska du vända dig till tingsrätten, vanligtvis inom tre månader".

Du lämnar alltså in ditt klander av stämma till Tingsrätten.
Kostnaden för detta ligger i dag på 450 kr (i ditt klander av stämma kräv ersättning från styrelsen/mötesordförande/föreningen för dina utlägg).

När man klandrar en stämma pga fel i vem som varit röstberättigad eller pga fel i vem som agerat ombud eller biträde så kan man bl.a. hänvisa till att beslut tagits som ger otillbörlig fördel till någon medlem, och nackdel för någon annan medlem.
Beslut som bereder otillbörlig fördel för en medlem eller nackdel till en annan får ej fattas av stämman. Denna föreningsrättsliga generalklausul är ett komplement till likhetsprincipen som beskrivs nedan.


Likhetsprincipen = likabehandlingsprincipen = likställighetsprincipen
Man kan vid behov referera till den allmänna rättsgrundsatsen som benämns likhetsprincipen vars innebörd är att föreningsstämman eller föreningsstyrelsen inte får gynna eller missgynna vissa medlemmar på bekostnad av andra medlemmar eller föreningen. Likhetsprincipen åberopas om en åtgärd leder till olika behandling och uppställer inga krav på att åtgärden ska innebära någon direkt fördel eller nackdel för någon. Vid tveksamma fall ska avgörandet ske till minoritetens fördel. Likhetsprincipen kräver alltså enbart att käranden visar att en olikabehandling ägt rum. Bevisbördan ligger därefter på föreningen som måste bevisa att åtgärden var motiverad av sakliga skäl.
Likhetsprincipens främsta syfte är att eliminera maktmissbruk och illojala förfaranden inom föreningen, och är till för att skydda minoriteten.
Stämmobeslut eller stadgeändringar som strider mot likhetsprincipen är ej att betrakta som nullitet (= oväsentlighet), utan måste klandras för att ogiltigförklaras.

Jag kan tillägga att likhetsprincipen åberopas alldeles för sällan. Pga att man inte känner till denna grundläggande rättsprincip så missar många medlemmar att få rätt i sina frågor.

Särskild granskning

I föreningslagen 7 kap., § 17 står det om särskild granskning;
"Varje röstberättigad kan väcka förslag om att länsstyrelsen skall utse granskare för särskild granskning av föreningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i föreningen.

Förslaget skall framställas på en ordinarie föreningsstämma eller på en stämma där ärendet enligt kallelsen skall behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade, skall styrelsen inom en vecka göra framställning hos länsstyrelsen om att granskare skall utses. Försummas detta får varje röstberättigad göra sådan framställning. Länsstyrelsen får förordna en eller flera granskare.

Vad som sägs i 3 § första och tredje styckena, 4, 7, 11, 15 och 16 §§ samt 13 kap. 2 och 4--6 §§ om revisor tillämpas även i fråga om granskare.

Yttrande över granskningen skall avges till föreningsstämman. Yttrandet skall hållas tillgängligt för och sändas till medlemmar och andra röstberättigade enligt 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. På samma sätt skall yttrandet dessutom hållas tillgängligt för och sändas till innehavare av förlagsandelar, om granskaren har utsetts på begäran av en sådan innehavare".


Ändring av stadgar avseende ombud och biträde

Alla föreningar måste se till att ändra stadgarna avseende ombud och biträden så att medlemmar kan ta med sig extern hjälp på föreningens stämma utan att riskera att få fritt tolkade stadgar i nacken av någon tjurig styrelse, och så att styrelsen innehar rätt att bjuda in en icke-medlem till en föreningsstämma (ingen lagändring behövs för detta)!

När det gäller HSB:s årsstämma så är regelverket ännu lite krångligare. Det står nämligen i Föreningslagen 7 kap., § 12 att fullmäktige ej får rösta genom ombud! Varför?

Mötesordförande

Avslutningsvis så kan du fundera över med vilken rätt en styrelse tar in en extern mötesordförande? Enligt vilka lagar och stadgar är detta möjligt att göra? Och varför begränsas inte detta av gällande stadgar och lagar... eller är det kanske så att inga undantag för mötesordföranden gäller?

För att inte göra det mer krångligt än vad det redan är så har jag ännu så länge inte blandat in mötesordföranden i ovanstående utredning.

Vad säger HSB om detta?
Det går utmärkt att kolla med HSB vad de har att säga om ovanstående information. De kommer med största säkerhet att förneka i princip allt. Men jag kan lova att de inte kommer att kunna dementera vad som står här med stöd av lagar och stadgar!
Du kommer i stället att få citat från någon okunnig författare som gjort sina egna personliga tolkningar (huvudsakligen utifrån vad bostadsorganisationerna sagt till författaren).
HSB Riksförbunds medlemsrådgivning
varje vardag mellan kl 11.00 - 13.00
Tel.nr. 08-785 36 36
Räkna dock inte med att komma fram.
Den respons du får på detta nummer är som regel;
"För närvarande är alla våra linjer upptagna, var vänlig försök igen om en liten stund", och sedan blir du urkopplad. Om du ändå skulle lyckas komma fram så räkna inte med att kunna hänga med i de svar du får, oavsett hur insatt du än är i frågan.

Naturligtvis kan du inte ställa frågor via e-post.
Då hade ju svaren tvingats bli mer i enlighet med regelverket, i stället för allmänt tyckande.




Forum för alla i bostadsrätt Tipsa en vän

FORUM

Vad fungerar bra/dåligt i din förening?

Om du har några synpunkter om din brf, om din bostadsorganisation (HSB, Riksbyggen, SBC) eller frågor om att bo i bostadsrätt, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här!
Forum för alla i bostadsrättSenaste inlägg
(rss-reader för Google Chrome)




FAKTABANKEN - FORUM FÖR ALLA I BOSTADSRÄTT
Störningar i BRF A 01
Avgifter i BRF A 02
Underhåll bostadsrätt, Ansvarsfördelning, Förändring av lägenhet A 03
El, Värme och Vatten i BRF A 04
Balkong och Uteplats, Utemiljö, Parkering & Garage i BRF A 05
Styrelse, Styrelsemöte, Protokoll, Tystnadsplikt, Dagordning A 06
Bostadsorganisation - Förvaltare A 07
Likhetsprincipen - Likabehandlingsprincipen A 08
Jäv A 09
Särskild granskning, Medrevisor, Revisor & Revisorssuppleant A 10
Hyresnämnden - Bostadsrätt A 11
Regelverk för bostadsrätt A 12
Avhysning, Uppsägning, Förverkande, Avsägelse, Tillträde bostadsrätt A 13
Andrahandsuthyrning i BRF B 01
Andelstal och Mätning bostadsyta B 02
Kapitaltillskott, Insatshöjning, Förändring av insats bostadsrätt B 03
Överlåtelse, Köp av bostadsrätt, Mäklare, Medlemskap B 04
Vattenledningsskada och Vattenskada i bostadsrätt B 05
Ekonomisk plan bostadsrättsförening B 06
Lägenhetsförteckning, Medlemsförteckning B 07
Föreningsstämma, Röstning, Ansvarsfrihet, Motioner i BRF & Arvoden B 08
Valberedning i BRF B 09
Ändring av stadgar i BRF B 10
Självförvaltning i BRF B 11
Sambolag bostadsrätt B 12
PUL BRF B 13
Väsentlig förändring av fastighet B 14
Likvidering av bostadsrättsförening, Fusion, Överlåtelse av hus i BRF B 15
Utvidgning av verksamhet i BRF B 16
Statistik bostadsrätter B 17
   FAKTABANKEN
   Gå direkt till Faktabanken i Forum för alla i bostadsrätt



  " LÄNKAR TILL WEBBSIDOR OM HSB & BRF "  
Huvudsida
HSB:s normalstadgar - enbart för att skydda HSB och styrelse?   Vad innebär det att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet?
Sveriges bästa brf-stadgar   Vad får styrelsen besluta om?
NY FÖRENINGSLAG!   Arbetsordning för styrelse
Länkar till lagar och föreskrifter   Budord för styrelsen
Utträde ur HSB   Vilken kompetens behövs i en styrelse?
Anmälan till hyresnämnden   Valberedning
Andrahandsuthyrning   Hur skriver man en motion?
Överlåtelse av bostadsrätt   Exempel på motioner till ett årsmöte
Försäljning av bostadsrätt   Motioner HSB 2009
Vad gäller avseende vattenledningsskada?   HSB Malmös årsstämma 2009
Utdrag ur lägenhetsregister   Klander HSB årsstämma 2008
Vem ansvarar för vad?   Information till medlemmarna
Vad gäller avseende p-plats?   Offert badrumsrenovering
Vem får närvara på stämman?   Certifiering av bostadsrätt
Stämma, närvarostatistik   Länkar till bostadsrättsföreningar
Årsredovisningen   SDS om bostadsrätter
Arvode brf-styrelse - Per lgh   Håll koll på styrelsen - DN Bostad
Arvode HSB Malmö   Samarbete är nödvändigt - DN Bostad
Vicevärdens uppgifter   Talibanstyre & maktlösa medlemmar - SvD
BoRevision - en fara för din förening   Föreningar tar ut pengar från HSB - SDS
Värme och ventilation   HSB Malmö skandalen
Styrelsen varnar !!!   Frågor till HSB/Riksbyggen
Exempel på hur medlemmar behandlas   Hur HSB i Sverige svarar på frågor
Exempel på protokoll från årsmöte   HSB Riksförbund
Justering av ovanstående protokoll   Vilka är de ansvariga?
Vår Bostad   Vad är HSB bra för?
Dagordning - lagbrott   Föreningar som censurerar bort kritik
Byte av stamrör   Hur en årsstämma kan gå till
 

Om boendet i en brf   -   Bo i brf

Riksbyggen
Se länkar ovan


© 2010 - Uppdaterad 2014-06-23 Stockholm • Göteborg • Malmö / Skåne