Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF > Faktabanken
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Faktabanken   » Tänk på att i Faktabanken inte glida från ämnet. Skriv strikt om det som respektive tråd tar upp, var kortfattad, saklig och konkret. Fyll i rubrikfältet för varje inlägg med en mening som sammanfattar eller med ord som är väsentliga för det specifika inlägget.
Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2009-03-24, 01:46
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
Se här... Likhetsprincipen, likställighetsprincipen, likabehandlingsprincipen

SAMMANFATTNING

I en bostadsrättsförening har varje medlem en rätt att bibehålla den rättsställning i förhållande till andra medlemmar som tillkommer honom eller henne enligt föreningens stadgar. Denna princip - likhetsprincipen eller likabehandlingsprincipen - gäller för bostadsrättsföreningar liksom för andra associationer. Alla medlemmar i en förening är i princip jämställda.

Föreningsorganen är skyldiga att behandla en medlem lojalt.

I lagen om ekonomiska föreningar finns en generalklausul i 6 kap. 13 §. Enligt denna får styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen inte företa rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
En motsvarighet till 6 kap. 13 § finns i 7 kap. 16 § samma lag och den bestämmelsen riktar sig till föreningsstämman.

Vid sidan av likhetsprincipen i generalklausulen anses det enligt doktrinen föreligga en annan, oskriven och mera strikt likhetsprincip. (Se Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, 3 uppl., s. 224.) Generalklausulen anger gränserna för föreningsorganens handlingsfrihet.

Föreningsorganen är skyldiga att handla lojalt mot enskild medlem eller grupp av medlemmar i enlighet med likhetsprincipen. I rättspraxis har likhetsprincipen betraktats som en fristående regel som torde gälla parallellt med generalklausulen. En förening måste sålunda iaktta både likhetsprincipen och generalklausulen.

I doktrinen har uttalats att angreppsmetoden får betydelse för bevisbördan.

Åberopas generalklausulen måste käranden föra bevisning om såväl att det uppkommit en fördel som att fördelen är otillbörlig.
Om i stället likhetsprincipen åberopas räcker det att käranden kan visa att olikbehandling ägt rum. Det blir då föreningens sak att föra bevisning om att förfarandet är motiverat av sakliga skäl (a.a. s. 309).


Se även;
Likhetsprincipen & Generalklausulen - minoritetsskydd för medlemmar i brf


Likhetsprincipen

Enligt 7 kap 16 § FL, till vilken Brl hänvisar, anges följande: "Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem".

I 6 kap 13 § FL till vilken också Brl hänvisar sägs i princip lika beträffande styrelsens beslut, nämligen följande: "Styrelsen eller annan ställföreträdare får inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.".

Den s k likställighetsprincipen eller likhetsprincipen gäller för ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar och är till för att motverka och undanröja illojala förfaranden och maktmissbruk inom föreningen.

Man kan säga att likhetsprincipen anger gränserna för föreningsorganens handlingsfrihet. Föreningsorganen är skyldiga att handla lojalt mot enskild medlem eller grupp av medlemmar i enlighet med likhetsprincipen.


Om likhetsprincipen i bostadsrättsförening

Frågan om likhetsprincipen har i bostadsrättssammanhang prövats av Högsta domstolen i minst två fall.

För bostadsrättsförening har likhetsprincipen varit föremål för prövning i rättsfallet NJA 1989 s 751. Föreningsstämman hade fattat beslut om att ansluta föreningen till televerkets kabel-TV-nät varvid en ombyggnad måste göras av fastighetsnätet. Styrelsen föreslog att finansieringen skulle ske via årsavgifterna. Med hänsyn till de grunder som angavs i föreningsstadgarna för att fastställa årsavgifterna, skulle detta emellertid innebära att större lägenheter fick betala förhållandevis högre avgifter för finansieringen än mindre lägenheter. En medlem förde därför talan vid domstol mot föreningsstämmobeslutet såsom stridande mot likhetsprincipen. Medlemmen yrkade att finansieringen skulle fastställas att ske med lika stort belopp för varje lägenhet och åberopade att föreningsstämmans beslut beredde otillbörlig fördel åt vissa medlemmar och motsvarande nackdel åt andra. Svea Hovrätt, vars dom fastställdes av HD, ogillade medlemmens talan. I domskälen anförde hovrätten följande: "Beslutet om anslutning till kabel-TV-nätet och om finansiering av projektet över årsavgifterna har låt vara med knapp majoritet ostridigt fattats i formellt riktig ordning.

Bostadsrättslagen utgår från att i princip samtliga en bostadsrättsförenings utgifter för fastighetsunderhåll, skötsel, förvaltning, avsättning till fonder etc ska bekostas genom de av föreningsstyrelsen efter i stadgarna angivna normer fastställda årsavgifterna (jfr prop 1971:12 s 140 f).

Enligt § 4 i föreningens stadgar ska årsavgiften bestämmas så att de olika lägenheterna bidrar till föreningens kostnader i relation till resp lägenhets grundavgift. Det är uppenbart att ett sådant beräkningssätt medför att vissa hushåll inte sällan får vidkännas större andel av kostnaderna för en vissa nyttighet än som svarar mot detta hushålls behov eller utnyttjande. Det kan gälla rena förbrukningskostnader som för el eller vatten men också för sådana föreningens gemensamma installationer som t ex bastu eller tvättstuga. Även den i målet aktuella installationen av kabel-TV utgör exempel på en nyttighet där de olika hushållens utbyte av anläggningen i många fall inte torde stå i relation till lägenhetens grundavgift. Denna effekt av debiteringsnormen kan likväl inte anses kränka den föreningsrättsliga likställighetsprincipen, vilken i första hand torde avse rent illojala eller på annat sätt otillbörliga fall av gynnande eller missgynnande av vissa föreningsmedlemmar. Föreningens beslut om finansiering av kabel-TV-installationen står i överensstämmelse med dess stadgar. Som nyss har antytts kan det även bortsett härifrån inte heller anse ägnat att bereda otillbörlig fördel åt viss föreningsmedlem till nackdel för annan medlem på sätt som avses i 7 kap 16 § lagen om ekonomiska föreningar. Hovrätten finner därför att medlemmens talan om upphävande av föreningsstämmans beslut saknar fog."

Enligt ett rättsfall ( RH 1990:118 ) har ett stämmobeslut om att installera hiss inte ansetts normalt vara ägnat att bereda otillbörlig fördel åt medlem eller någon annan.


Likabehandling - Undantag från principen om medlemmars lika behandling

Likabehandlingsprincipen är en grundläggande princip på föreningsrättens område som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika.

Likhetsprincipen gäller inte under alla förhållanden. I stadgebestämmelser kan föreskrivas att vissa medlemmar ska vara underkastade andra regler än övriga medlemmar. Detta kan innebära ett gynnande av vissa medlemmar på andras bekostnad. Av vissa inom doktrinen framhålls att likhetsprincipen torde hindra att en olikhet införs genom stadgeändring utan samtycke av alla medlemmar, vars rätt försämras. Ett stämmobeslut som strider mot likhetsprincipen är aldrig en nullitet (ogiltigt beslut). Det måste klandras för att inte bli giltigt.

Olika behandling av medlemmar kan vara tillåtet om det är sakligt motiverat. Föreningen kan nämligen, utan att bryta mot principen, fatta beslut som endast en viss grupp av medlemmar har nytta av under förutsättning av att beslutet är sakligt och objektivt motiverat. Ett exempel kan vara ett renoveringsbeslut av den gemensamma tvättstugan i fastigheten. Trots att inte alla medlemmar använder tvättstugan och drar nytta av renoveringsbeslutet måste ändå samtliga medlemmar vara med och betala via årsavgiften. Renoveringsbeslutet strider därför inte mot likabehandlingsprincipen, eftersom beslutet anses vara sakligt motiverat.

Likabehandlingsprincipen kan alltså innebära att en investering medför att de olika hushållen kan få bära en större ekonomisk andel än vad som motsvarar deras egna intressen av att utnyttja investeringen. Exempel på detta kan vara lekplatser eller indragning av kabel-TV i fastigheten. Enligt domstolspraxis strider inte sådana beslut mot den föreningsrättsliga likhetsprincipen.

Minoriteten och enskilda medlemmar får anses finna sig i vissa olägenheter men om nackdelen är betydande och beslutet framstår som ett maktmissbruk kan likhetsprincipen tillämpas.

Även i vissa fall då kvalificerad majoritet krävs och har uppfyllts kan beslutet strida mot likhetsprincipen. Detta gäller om avvikelsen från likhetsprincipen anses medföra otillbörlig fördel för medlem eller annan och vara till nackdel för övriga medlemmar.

Om en styrelse eller en föreningsstämma däremot tillgodoser behov som inte är sakligt motiverade bryter man mot principen om medlemmars lika behandling. Sådana beslut kan av domstol förklaras ogiltiga.



NJA 2009 s. 550 HD Målnr T4916-08

Tillämpning av likhetsprincipen på beslut av föreningsstämma i en bostadsrättsförening
Klander av stämmobeslut i förening, balkongbygge
Citat:
Tillämpning av likhetsprincipen på beslut av föreningsstämma i en bostadsrättsförening.

Linköpings tingsrätt

I.G. väckte vid Linköpings tingsrätt talan mot Bostadsrättsföreningen Stångåblick och yrkade att tingsrätten skulle, med ändring av föreningens beslut den 8 maj 2007, ge henne tillstånd att till sin bostadsrättslägenhet i föreningens byggnad med adress Nygatan 10 i Linköping bygga en balkong mot Magasinstorget.

Föreningen bestred yrkandet.

Tingsrätten (tingsfiskalen Johan Borgström) anförde i dom den 28 april 2008:

Parternas talan

I.G.
I.G. köpte i december 2005 lägenhet nr 253 i föreningens fastighet med adress Nygatan 10 i Linköping. I samband med köpet fick hon veta att två föreningsmedlemmar fått tillstånd av föreningen att bygga balkonger mot Magasinstorget och att de hade erhållit bygglov härför från Linköpings kommun, byggnämnden. I.G. kontaktade föreningens styrelse och framförde önskemål om att få bygga en balkong mot Magasinstorget, vilken skulle placeras rakt ovanför och utformas på samma sätt som de båda andra balkongerna. Av såväl praktiska som ekonomiska skäl var I.G:s avsikt att byggandet av de tre balkongerna skulle samordnas. På åberopat fotografi har de två balkongerna som tillåtits av föreningen ritats in för hand. Dessa balkonger är numera färdigställda.

Den 6 mars 2006 behandlade föreningens styrelse I.G:s önskemål och samma dag fick hon meddelande om att hennes ansökan hade beviljats. Därefter ingav I.G. en ansökan om bygglov till byggnämnden. Handläggande arkitekt S.A. föreslog att ansökan om bygglov skulle avslås med hänvisning till kraven i 3 kap. 10 § plan- och bygglagen (1987:10). Som skäl anfördes att balkongen skulle innebära att utformningen av fastighetens fasad stördes. Den 18 maj 2006 beviljade byggnämnden I.G:s bygglovsansökan och frångick därmed förslaget från S.A.

Efter samråd med arkitekten J.I. som ritat huset och med hänvisning till S.A:s yttrande angående bygglov avslog föreningens styrelse den 28 maj 2006 I.G:s ansökan om byggande av balkong.

Det har framkommit att J.I:s åsikt inte inhämtades under handläggningen av bygglovsansökan avseende de två första balkongerna. Hade han tillfrågats skulle han enligt egen uppgift ha avstyrkt även byggande av de balkongerna.

I.G. har härefter sökt föreningsstämmans tillåtelse att bygga balkongen. Den 8 maj 2007 avslog stämman I.G:s begäran.

Det strider mot den föreningsrättsliga likhetsprincipen att neka I.G. tillstånd att bygga balkongen när de två andra medlemmarna erhållit sådant tillstånd. Skillnaden i behandling av medlemmarna är inte sakligt motiverad. Byggnämnden har beviljat bygglov för alla tre balkongerna. Att J.I. avstyrkt byggandet av I.G:s balkong utgör inte heller saklig grund för olikbehandling eftersom han hade avrått från att bygga samtliga tre balkonger om han hade tillfrågats. Slutligen är den omtvistade balkongens eventuella ytterligare störning av fasadens arkitektoniska utformning inte av sådan dignitet att olikbehandling är sakligt motiverad.

Föreningen

De av I.G. anförda sakomständigheterna vitsordas. Det bör dock noteras att föreningen tillåtit samtliga berörda medlemmar att ansöka om bygglov. I.G. fick sådant tillstånd den 6 mars 2006. Någon olikhet i behandlingen av dem har därför inte förekommit. Att bygglov beviljats för alla tre balkongerna är vare sig bindande eller vägledande för föreningens prövning. Beslut om bygglov för I.G:s balkong fattades av byggnämnden medan bygglov för de två andra balkongerna fattades som delegationsbeslut. Vidare påverkar de tre balkongerna fasaden på olika sätt och är därför inte jämförbara. Föreningen har vid sin slutliga tillståndsprövning haft att beakta dessa omständigheter. Hade så inte skett skulle det ha inneburit ett avsteg från likhetsprincipen.

För det fall tingsrätten anser att medlemmarna behandlats olika har detta varit sakligt motiverat. Byggandet av I.G:s balkong utgör nämligen en ytterligare förvanskning av den arkitektoniska utformningen av fasaden. Dessutom förstör balkongen en fasadfris. Dessa omständigheter medför i sin tur att byggnadens ekonomiska värde minskar.

Sammantaget görs det gällande att ifrågavarande stämmobeslut inte kränker den föreningsrättsliga likhetsprincipen. Någon olikbehandling har inte ägt rum. För det fall olikbehandling ägt rum har den varit sakligt motiverad.

Domskäl

På parternas begäran har vittnesförhör hållits med J.I. I.G. har åberopat skriftlig bevisning.

J.I. har i huvudsak uppgett följande. Kommunens riktlinjer för utformningen av bebyggelsen styrde honom när han utformade fasaden. Riktlinjerna föreskrev att balkonger inte skulle finnas mot Magasinstorget. På grund härav ritade han fasaden utan balkonger, bortsett från några på första våningen. De två balkongerna som senare tillförts byggnaden mot Magasinstorget har inneburit en försämring av fasaden då de förvanskar dess ursprungliga gestalt. Denna försämras ytterligare av den balkong som I.G. vill bygga, särskilt då den medför att en fris på fasaden förstörs. Han kan inte gradera försämringen i förhållande till de båda andra balkongerna. - I regel tillfrågas han inte i samband med att någon söker bygglov för ändringar av byggnader som han ritat. Angående ifrågavarande byggnad har han endast tillfrågats om I.G:s bygglovsansökan. Hade han tillfrågats om de två balkongerna som redan byggts hade han avrått från att bevilja bygglov även för dem eftersom samtliga balkonger som tillförs fasaden förstör den ursprungliga kompositionen.

Tingsrättens bedömning

I föreningsrättslig domstolspraxis har sedan länge tillämpats en likhetsprincip som innebär att föreningsmedlemmarna så långt möjligt ska behandlas lika. Principen betraktas som en fristående regel vid sidan om generalklausulen i, såvitt nu är av intresse, 7 kap. 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (FL), se Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar - En kommentar, 3:e uppl. s. 304. Principen är till följd av bostadsrättslagens allmänna hänvisning till FL att anse som gällande rätt även i bostadsrättssammanhang, se Julius m.fl., Bostadsrättslagen - En kommentar, 3:e uppl. s. 295 och 310.

Det är ostridigt att föreningen tidigare gett två medlemmar tillstånd att bygga balkonger mot Magasinstorget och att föreningen den 8 maj 2007 avslog I.G:s ansökan om byggande av balkong. Redan dessa förhållanden får anses innebära att föreningen inte behandlat de berörda medlemmarna lika.

Då I.G. sålunda visat att en olikbehandling förekommit åligger det föreningen att visa att detta varit sakligt motiverat, se Mallmén a.a. s. 309 med hänvisning. Det är ostridigt att I.G:s balkong är tänkt att ha samma utförande som de båda andra balkongerna, att hennes balkong men inte de båda andra förstör en fasadfris och att byggnämnden beviljat bygglov för de tre balkongerna. Av de uppgifter J.I. lämnat framgår att varje balkong som tillförs byggnaden mot Magasinstorget innebär en förvanskning av fasadens arkitektoniska utformning. J.I. har inte kunnat ange någon gradskillnad mellan de olika balkongernas inverkan på fasaden.

I 3 kap. 10 § plan- och bygglagen (1987:10) anges att ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Kommunens riktlinjer för bebyggelseutformningen i kvarteret Drabanten 14 upptar följande under rubriken balkonger.

Balkonger får inte förekomma mot det omgivande gatunätet eller mot torget. Här kan t.ex. s.k. franska balkonger väljas. Balkonger mot innergårdarna bör utföras indragna i fasaden, utan stöttor, konsoler eller pelare och utföres utan tak och höga sidoskärmar. Denna princip ska vara vägledande vid utformningen av fasaden, varvid eventuella avvikelser kan diskuteras från fall till fall när helheten kan bedömas.

Att bygglov beviljats för samtliga balkonger är inte direkt bindande för föreningens ställningstagande till I.G:s begäran. Denna omständighet utgör dock ett riktmärke för bedömningen av balkongens inverkan på fasaden och bör läggas till grund för prövningen om det varit sakligt motiverat att göra avsteg från likhetsprincipen med hänsyn till byggnadens arkitektur.

Det ligger i sakens natur att byggandet av I.G:s balkong innebär en förvanskning av fasadens arkitektoniska utformning. Så är emellertid även fallet beträffande de balkonger som föreningen tillåtit. Den ytterligare förvanskning som uppkommer genom att fasadfrisen förstörs är enligt tingsrättens bedömning inte av sådan omfattning att det av den anledningen varit sakligt motiverat att göra avsteg från likhetsprincipen. Vad föreningen härutöver anfört till stöd för sin talan påverkar inte - vare sig ensamt eller sammantaget med övriga omständigheter - denna bedömning. På grund av det anförda ska käromålet bifallas.

Domslut

Med ändring av Bostadsrättsföreningen Stångåblicks, Linköping, beslut vid föreningsstämman den 8 maj 2007, § 18 motion 3, ges I.G. tillstånd att till sin bostadsrättslägenhet, nr 253, i föreningens byggnad med adress Nygatan 10 i Linköping bygga en balkong mot Magasinstorget.

Göta hovrätt

Föreningen överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle ogilla I.G:s talan.

I.G. bestred ändring.

Hovrätten (hovrättsråden Mats Lundeholm och Martin Andersson samt f.d. hovrättsrådet Lars Holm, referent) anförde i dom den 28 oktober 2008:

Hovrättens domskäl

Parterna har i hovrätten åberopat de grunder och omständigheter som intagits i tingsrättens dom. Såväl den muntliga som den skriftliga bevisning som lades fram vid tingsrätten har åberopats även i hovrätten. Omförhör har hållits med J.I. Vid förhöret har framkommit i allt väsentligt samma omständigheter som redogjorts för i den överklagade domen. Därutöver kan bl.a. följande noteras från förhöret. En utgångspunkt vid komponerandet av fasaden var att det mot torget skulle finnas en längsgående balkong som skulle kunna fungera som skärmtak för dem som besöker butikerna på bottenvåningen och som skyltbärare. Några ytterligare balkonger skulle inte få finnas mot torget. Han anser att fasaden mot torget, som har en försiktig asymmetri, får ”slagsida” med balkonger endast på ena sidan. Om huset hade försetts med balkonger redan när det ritades skulle han ha placerat balkongerna mer symmetriskt, eventuellt utspritt över fasaden. Frisen mellan fönstren på det våningsplan där I.G:s lägenhet är belägen utgör en pendang till den långa balkongen över butiksplanet. Frisen skulle störas av den nu tilltänkta balkongen. Han anser därför att en balkong med det läge som nu är aktuellt förvanskar den ursprungliga fasaden ytterligare. Att sätta ett exakt mått på den tillkommande förvanskningen kan han dock inte. En ungefärlig bedömning skulle kunna ge minus två poäng för de två första balkongerna medan den tredje skulle ge minus tre, eventuellt fyra, poäng.

Hovrätten gör följande bedömning.

Bostadsrättsföreningar har till uppgift att äga fastigheter och upplåta bostadsrätter till föreningsmedlemmarna. Föreningarna har att självständigt förvalta fastigheterna och sköta föreningens verksamhet, och begränsas i detta endast av de ramar som skapas av stadgar och lagstiftning samt förekommande föreningsrättslig praxis. Vid domstolsprövning av en bostadsrättsförenings beslut, som fattats i behörig ordning på en föreningsstämma, har domstolen således inte att göra en allmän lämplighetsbedömning av beslutet, utan att pröva om beslutet står i strid med föreningens stadgar, med lag eller med föreningsrättslig praxis. Domstolsprövningen skulle härvid i någon mån kunna liknas vid en laglighetsprövning.

I förevarande fall görs inte gällande att beslutet strider mot stadgar eller mot lag, utan mot den inom associationsrätten utvecklade likhetsprincipen eller likställighetsprincipen; en princip som innebär att föreningen inte utan stöd i stadgarna eller lagstiftning får behandla medlemmar olika. I doktrinen råder delade meningar om vilka de principiella skillnaderna är mellan denna princip och de s.k. generalklausuler som efter hand har kommit att komplettera likhetsprincipen. Enighet synes dock råda om att de täcker i stort sett samma område. Vad som uttalats om generalklausulerna i förarbetena kan därför vara av visst intresse. I propositionen inför tillkomsten av lagen om ekonomiska föreningar (prop. 1986/87:7 s. 114) anfördes t.ex. att ”Denna s.k. generalklausul är ett uttryck för principen om medlemmarnas likställighet i den mån annat inte följer av stadgarna. Saken kan också uttryckas så att föreningsorganen är skyldiga att handla lojalt mot en medlemsminoritet.”

I praxis har ekonomiska föreningar ansetts ha viss frihet att fatta beslut som träffar medlemmarna olika. Sålunda har det accepterats att en bostadsrättsförening beslutat om kostnad för kabel-TV trots att det innebär att kostnaderna kom att drabba medlemmarna olika, beroende på respektive lägenhets storlek (NJA 1989 s. 751). I hovrättens, av HD inte ändrade skäl, angavs att likhetsprincipen ”… i första hand torde avse rent illojala eller på annat sätt otillbörliga fall av gynnande eller missgynnande av vissa föreningsmedlemmar”. Däremot har i praxis ett beslut om uteslutning från en bostadsrättsförening av en medlem, som på samma sätt som ett tjugotal andra vägrat betala årsavgiften, undanröjts (NJA 1977 s. 393). HD uttalade bl.a. att det är en allmän föreningsrättslig grundsats att medlemmar inte får behandlas olika, med mindre detta är av sakliga skäl motiverat. - I doktrinen har ansetts att likhetsprincipen ska tillämpas utan undantag inom vissa områden, t.ex. när det gäller det ekonomiska utfallet av ett ägande, men att den inte i alla sammanhang kan gälla utan undantag (se Johansson, Nials Svensk associationsrätt i huvuddrag, 9:e uppl. s. 158).

Utgångspunkten måste enligt hovrättens bedömning vara att en bostadsrättsförening har ett stort mått av handlingsfrihet när det inte gäller uteslutning av medlem eller rent ekonomiska frågor utan, som i förevarande fall, hur den egna fastigheten ska hanteras. Likhetsprincipen ska tillämpas, men för att beslutet att avslå I.G:s balkongansökan ska godtas, trots att två andra ansökningar bifallits, krävs det inte att hovrätten vid en allsidig bedömning av samtliga omständigheter kommer till samma resultat som föreningen. Hovrättens prövning begränsar sig i stället till om det har funnits beaktansvärda sakliga skäl för beslutet. Om föreningen kan visa att man haft objektiva skäl av någon tyngd för att behandla I.G:s ansökan på annat sätt än två andra medlemmars ansökan, får föreningens beslut anses sakligt motiverat och därmed inte innebära ett otillåtet åsidosättande av likhetsprincipen.

Föreningen har uppenbarligen lagt estetiska och arkitektoniska bedömningar till grund för sitt avslagsbeslut. Det finns inget i utredningen som tyder på att beslutet skulle vara ett utslag av t.ex. misshälligheter bland föreningsmedlemmarna och av sådana skäl vara illojalt eller otillbörligt. Till skillnad från de lägenhetsinnehavare som givits tillstånd till balkong bor I.G. på det översta våningsplanet. Den av henne föreslagna balkongen skulle därmed innebära att en fris, som på detta våningsplan finns på såväl byggnadens vänstra som högra sida, skulle brytas. Före föreningens beslut hade byggnämndskontoret, som beredde bygglovsärendet, anfört relativt ingående skäl varför just I.G:s ansökan om balkong inte borde bifallas. Även arkitekten J.I. har numera gett uttryck för liknande åsikter. Han har ansett att I.G:s balkong skulle innebära en mera påtaglig försämring av arkitekturen än den som de båda andra balkongerna har inneburit, och att tre balkonger på en sida skulle påverka byggnadens arkitektoniska balans negativt. Föreningens beslut får vidare anses ha stöd i de riktlinjer för byggnaderna kring torget som kommunen har fastslagit. Att byggnämnden likväl har meddelat bygglov ändrar inte denna bedömning.

Mot bakgrund härav finner hovrätten att föreningen har visat tillräckliga sakliga skäl för att behandla I.G:s ansökan på ett annat sätt än motsvarande ansökningar från två andra föreningsmedlemmar. Beslutet har därmed varit sakligt motiverat och föreningens beslut ska stå fast. I.G:s talan ska således ogillas.

Hovrättens domslut

Med ändring av tingsrättens dom ogillade hovrätten I.G:s talan.

Högsta domstolen

I.G. överklagade och yrkade att HD skulle, med ändring av hovrättens dom, ge henne tillstånd att till sin bostadsrättslägenhet nr 253 i föreningens byggnad med adress Nygatan 10 i Linköping bygga en balkong mot Magasinstorget.

Föreningen bestred ändring.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr. Kenneth Truedsson, föreslog i betänkande följande dom:

HD fastställer hovrättens dom.

HD (justitieråden Gertrud Lennander, Dag Victor, Marianne Lundius, referent, Kerstin Calissendorff och Gudmund Toijer) meddelade den 22 september 2009 dom i enlighet med betänkandet.

HD:s dom meddelad: den 22 september 2009.

Mål nr: T 4916-08.

Rättsfall:
NJA 1977 s. 393 och
NJA 1989 s. 751.
Se även;
Likabehandlingsprincipen

Likabehandlingsprincipen - gäller bara ibland?
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-07-29 klockan 13:29.
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är av
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Likhetsprincipen & Generalklausulen - minoritetsskydd för medlemmar i brf Admin Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 8 2017-06-09 13:18
Likhetsprincipen & tips om jurist i Sthlmsområdet Viking Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 5 2009-01-24 18:02
Uteplats i brf - Likhetsprincipen Tussie Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 4 2009-01-14 11:32
Styrelsens mandat och likabehandlingsprincipen Sverre Styrelse - arvode, styrelseprotokoll, arbetsordning, revisorer 5 2008-05-19 15:26



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 09:03.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2017.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare