Vem får närvara på föreningsstämma?

   I snart 100 år så har ingen ifrågasatt
    föreningslagen, bostadsrättslagen
     (framtagen av bostadsorganisationer)
      & bostadsorganisationers regelverk
         (stadgar) när det gäller vem man
              får ta med sig på en stämma
                     (och vem som får rösta).


Jag har nu utrett detta och kommit fram till ett i mitt tycke ganska sensationellt resultat.
Hur kan så många människor (bara inom HSB en dryg halv miljon medlemmar) ha låtit sig luras under så lång tid?

Varför är det ingen som ifrågasatt att bostadsorganisationerna aldrig gått ut med information på något sätt om vad som gäller rent konkret för biträde och ombud?
  • Varför försöker bostadsorganisationerna inskränka yttranderätten på stämmorna?
  • Varför försöker bostadsorganisationerna göra den ypperligt demokratiska funktionen av "biträde" till något i princip helt meningslöst och oanvändbart??
  • Varför försöker bostadsorganisationerna begränsa medlemmarnas rättigheter så mycket som möjligt?
  • Varför vill bostadsorganisationerna inte svara på direkta frågor om vad som gäller avseende biträde och ombud (utom luddiga och helt galna svar via telefon)?
  • Varför vågar HSB inte svara skriftligt på skriftliga frågor om vad som gäller?
Kan en av anledningarna vara att på detta sätt så reglerar man antalet besökare på stämmorna och kraftigt reducerar medlemmarnas demokratiska möjligheter att kunna hävda sin rätt?
Detta medan bostadsorganisationerna obehindrat kunnat dyka upp på stämmorna med precis vem de vill och med hur många de vill, så att de kunnat styra stämmorna helt på deras villkor.

Om man analyserar regelverket för biträde och ombud i brf:ar för HSB visar sig nämligen följande.
  1. HSB Riksförbunds jurister vet inte själv vad som gäller, eller så försöker de medvetet ge en falsk bild av regelverket.
    HSB Riksförbund skriver nämligen helt felaktigt följande på sin webbsajt;
    "1. Vilka har rätt att komma på stämman?
    Svar: Föreningens styrelse, revisorer och medlemmar har rätt att delta vid stämman.
    Den som är ombud eller biträde har också rätt att vara med.
    Stämman kan besluta att även andra personer ska få närvara
    ".

    På föreningsstämman

    På föreningsstämman är det medlemmarna som röstar om året som gått och året som kommer.

    1. Vilka har rätt att komma på stämman?
    Svar: Föreningens styrelse, revisorer och medlemmar har rätt att delta vid stämman. Den som är ombud eller biträde har också rätt att vara med. Stämman kan besluta att även andra personer ska få närvara.

    2. Vilka frågor tas upp på stämman?
    Svar: På den ordinarie stämman behandlas flera obligatoriska frågor, t ex val av styrelseledamöter och fråga om ansvarsfrihet. Motioner från medlemmar och andra ärenden som styrelsen anser viktiga tas också upp. Ärendena framgår av kallelsen till stämman.

    På en extra stämma behandlas bara de frågor som har föranlett stämman.

    3. Vad menas med att bevilja ansvarsfrihet?
    Svar: Genom att bevilja ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter godkänner stämman det arbete som ledamöterna har gjort under det gångna året. Beviljas inte ansvarsfrihet har föreningen möjlighet att kräva skadestånd av en styrelseledamot som vid sitt styrelsearbete har skadat föreningen.

    4. Kan jag ta upp en fråga på stämman?
    Svar: Stämman kan bara besluta i frågor som har angivits i kallelsen.

    På dagordningen vid den ordinarie stämman finns en punkt för övriga anmälda ärenden. Här behandlas motioner från medlemmar och andra frågor som styrelsen angivit. Stämman kan inte fatta beslut i nya frågor som väcks under stämman. Däremot är det naturligtvis möjligt att diskutera dessa frågor.

    5. Vilka får rösta?
    Svar: Det är bara medlemmar som får rösta på stämman. För att få rösta måste du dessutom ha betalat dina månadsavgifter. Även om du innehar flera bostadsrätter har du endast en röst. Äger du bostadsrätten tillsammans med någon annan, t ex din make, har ni tillsammans en röst. Du kan naturligtvis rösta genom ombud.

    6. Hur fattar stämman beslut?
    Svar: I de flesta fall fattas beslut med s k enkel majoritet, dvs den mening som får mer än hälften av rösterna vid stämman. Vid lika röstetal har stämmans ordförande utslagsröst.

    Vid val av styrelseledamöter, revisorer och valberedning anses den vald som får flest röster på stämman. Lotten avgör vid lika röstetal.

    När beslut fattas i vissa särskilt viktiga frågor gäller andra majoritetskrav, s k kvalificerad majoritet. Detta gäller vid beslut om t ex ändring av stadgar, förändring av lägenhet eller föreningens upplösning.

    7. Vad är likhetsprincipen?
    Svar: Den innebär att medlemmar i princip ska behandlas lika. Stämman får inte fatta beslut som gynnar en eller några medlemmar på bekostnad av föreningen eller någon annan medlem.

    8. Får jag ta del av protokollet från stämman?
    Svar: Protokollet ska hållas tillgängligt senast tre veckor efter stämman om du som medlem vill ta del av det. Det finns hos föreningen.

    9. Kan jag klaga på ett stämmobeslut?
    Svar: Du kan klandra ett stämmobeslut om det inte har tillkommit i behörig ordning, t ex om kallelse inte har skett på rätt sätt eller om beslutet inte har fattats med rätt majoritet. Beslutet kan också klandras om det strider mot lagen eller stadgarna. Om du vill klaga på ett beslut ska du vända dig till tingsrätten, vanligtvis inom tre månader.

    Visst, det låter väl logiskt som HSB skriver här. Men vad säger egentligen regelverket?
    a) Det finns inget i lag/stadgar som specifikt säger att "styrelsen" får närvara.
        Styrelsen får enbart närvara som medlemmar. Inte som styrelse!
        Detta är skälet till att HSB-ledamoten ej får närvara med automatik!
    b) Det finns inget i lag/stadgar som säger specifikt att extern revisor får närvara!
    c) Stämman kan absolut inte besluta att andra personer kan närvara!
    Ingen av ovanstående 3 punkter kan någon förneka med hänvisning till lagar och stadgar.

    Det enda HSB Riksförbund kan göra är att referera till olika författare som på egen hand spekulerat i vad som egentligen gäller. Alla dessa författare har sina egna åsikter (baserat på den vilseledande information som bostadsorganisationerna gett dem) och personliga tolkningar, men sällan eller aldrig har någon av dessa författare lyckats pricka rätt. De har helt enkelt inte varit tillräckligt kompetenta i att tolka lagar och regler (och har inte haft en objektiv inställning till bostadsorganisationerna), utan tycks mestadels ha gissat sig fram, baserat på egentligen ingenting.
    Man är precis lika okunnig och informationsobenägen på SBC och Riksbyggen, etc.

  2. Bostadsorganisationerna tycks fullt medvetet försöka ljuga för medlemmarna, för att kunna ha medlemmarna under kontroll och kunna anpassa regelverket allteftersom, inför varje situation, så att det passar bostadsorganisationen bäst. Detta förhållande är helt orimligt!

    Inte nog med detta. Det går inte att få konkreta svar om vad som gäller om man ställer frågor idag. Alla bara slingrar sig som hala ålar, och endast refererar till vad andra tycker och tror, i stället för att direkt peka på vad lagar och stadgar säger.
    Det blir ofta rent patetiska svar när man ställer juridiska frågor, och emellanåt kan de t.o.m. ge upphov till ett gott skratt över bostadsorganisationernas till synes totala okunnighet.
    Se t.ex. Hur HSB Riksförbund svarar på frågan om biträde.

  3. En stämma kan aldrig ta ett beslut om att vissa personer ska få närvara på stämman, i motsats till vad HSB Riksförbund hävdar utan att riksförbundet kan vila sina synpunkter på varken lag eller stadgar!
    Ingen stämma kan någonsin med dagens lagar och stadgar ta beslut i vem som får närvara på en stämma. Detta är ingen stämmofråga eftersom det är så hårt reglerat i lag och stadgar vem som får närvara på stämman.

    Man kan aldrig på en enskild stämma bestämma om stadgarna ska gälla eller ej!
    Det enda sättet är att föreningen ändrar stadgarna för vilka som får närvara på stämman.

    HSB Riksförbund påstår däremot något annat (se punkt 1), men de kan inte basera sina påståenden och antaganden på något regelverk, varken stadgar eller lagar. Det är bara grundlösa saker de kastar ur sig utan att bry sig om vad som verkligen gäller.

    HSB svarar: "Ja, stämman kan ta beslut i att vissa personer får närvara.
    Det finns ingen begränsning för vem stämman får besluta om närvarorätt för.
    På HSB Riksförbund tar stämman t.ex. beslut om stämman ska vara offentlig eller ej".
    Min kommentar: Ja, och detta finns det verkligen inget stöd för i lag eller stadgar!

    Min följdfråga: När i dagordningen tar man beslut om vem som får närvara?
    HSB svarar: "Det finns ingen punkt för detta beslut i protokollet, utan det kan man göra när man vill. Oftast tar man upp frågan om stämman ska vara offentlig i början av dagordningen".

    Min fråga: Men det finns ju inget stöd i lagen för detta... så styrelsen kan ta beslut att en person ska närvara utan att den som styrelsen beslutat ska närvara behöver vara biträde eller ombud?
    HSB svarar: "Ja, det ligger lite i sakens natur att en styrelse kan göra detta. Oftast tas inget formellt beslut om styrelsen tar in en fackman eller så".

    Min följdfråga: Men det finns inget stöd i lag eller stadgar för detta. Lagen gör ingen skillnad mellan reglerna för medlem och styrelse! Hur är detta möjligt?
    HSB svarar: "Om någon opponerar sig så får ordförande ta en omröstning i frågan om den eller de som styrelsen tagit in får närvara".

    Min kommentar: Så när styrelsen gör något så ligger det i sakens natur att styrelsen kan göra som den vill utan att behöva bry sig om vad lagar och stadgar säger.
    Men när en medlem vill göra något så måste man följa regelverket till punkt och pricka.
    Och det är helt ok för en stämma att rösta bort vad stadgar och lagar säger!
    Hur demokratiskt är detta???


    Regelverket är uselt, eftersom detta regelverk i praktiken innebär att rent lag- och stadgemässigt kan varken styrelsen eller medlem bjuda in någon extern person till en stämma, för att t.ex. informera om balkonginglasning eller i någon annan fråga. Det är bara djungelns lag som gäller där bostadsorganisationerna gör precis som de behagar, och medlemmarna bara snällt lyssnar på och rättar in sig efter deras direkta och indirekta lögner.

    När en medlem vill ta med någon på en stämma låter det sig i princip aldrig göras, men HSB m.fl behöver inte följa några regler utan de skapar ett regelverk vid sidan om för dem själva.


    Detta visar hur viktigt det är att stadgar (eg. även lag) ändras, men då ska denna gång även medlemmarnas intressen beaktas.

  4. Den enda person som en medlem kan ta med sig till stämman är ett biträde som uppfyller kraven som sådant; annan medlem (i den egna brf:en, vilket känns som tämligen meningslöst eftersom denna person kan komma ändå), medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, förälder, syskon eller barn.

  5. Ingen (varken medlem eller styrelse) får på en stämma ta med sig en juridiskt kunnig person såtillvida inte denna juridiskt kunniga person råkar bo i brf:en, dvs är medlem i brf:en (eller på annat sätt uppfyller kraven som biträde; dvs medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, förälder, syskon eller barn). Det gäller alltså att ha någon i den nära släkten som är juridiskt kunnig vilket skapar en enorm orättvisa, och gör att stadgarna bryter mot likhetsprincipen!

  6. Styrelsen får inte ta med sig någon utomstående (dvs ej medlem i brf:en) på stämman, helt enligt regelverket för biträde och ombud.

  7. Styrelsen får bjuda in högst en person från HSB.

    Endast en person från HSB får närvara på en stämma i en brf (om inte person från HSB råkar bo i, och vara medlem i, brf:en).

    HSB-representanten i styrelsen är inte medlem i brf:en och får således endast närvara som ombud eller biträde för HSB. I bägge fallen krävs fullmakt från HSB-regionens styrelse.

  8. I motsats till mig som medlem i en brf så måste ett biträde från HSB ha en fullmakt för att få agera som biträde. Detta eftersom den regionala HSB-organisationen först måste ge en person en fullmakt att representera den lokala HSB-organisationen (men sedan behöver denna person naturligtvis inte ännu en fullmakt för själva rollen som biträde).

    Är HSB-representanten närvarande på stämman så får ingen annan från HSB vara med på stämman. Det finns inget i lag eller stadgar som säger att bara för att HSB-representanten ingår i styrelsen så åtnjuter han som ledamot speciella rättigheter att närvara på stämman även om ett annat ombud eller biträde från HSB finns med på stämman.

  9. Maximalt en person från HSB får agera biträde på en stämma i en brf.

  10. Ett ombud kan ha ett biträde.
    HSB svarar: "Nej, det är inte möjligt för ett ombud att ha ett biträde, det står att en 'medlem' kan ha ett biträde, alltså inte ett ombud".
    Min kommentar: Självklart kan ett ombud ha ett biträde!

    Min följdfråga; Men ombudet är ju en medlem som representerar en annan medlem, då borde väl ombudet kunna ha ett biträde?
    HSB svarar: "Ja... om ombudet är en medlem (och inte medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, förälder, syskon eller barn som inte också är medlem i föreningen) så kommer han ju dit som medlem och kan ha ett biträde till sig själv, men inte som ombud".

    Jag drev inte frågan vidare genom att förklara att ett ombud är som om den medlem var där som ombudet är ombud för, dvs medlemmen närvarar som en person fysiskt men tekniskt och juridiskt som två personer, och det finns inget i lag/stadgar som säger att ett ombud inte kan ha ett biträde.


    Ett ombud för HSB får inte ha ett biträde från HSB.

  11. HSB får inte ge fullmakt till någon utanför HSB (ej HSB-anställd) eller utanför den aktuella regionen att representera HSB (som ombud, biträde eller något annat).

  12. Ingen från HSB Riksförbund får närvara på en stämma i bostadsrättsföreningar.

  13. I röstlängden följs nog lagen oftast i avseendet att ombud noteras, men hur många röstlängder har innehållit uppgifter om biträden? Det är nog extremt sällsynt!

    Ett biträde ska finnas med i röstlängden (men behöver inte föranmäla sig, och ingen fullmakt behövs).

  14. En medlem i en HSB-förening får inte vara biträde på en stämma i en annan brf!
    Detta har HSB uttryckligen informerat mig om, men det är självfallet helt befängt!
    • Vad skulle en styrelse eller HSB ha emot att en medlem i en annan brf är biträde på en stämma?
    • På vilken skälig grund skulle någon vilja stoppa en medlem i en brf att vara biträde åt en medlem i en annan brf (så som HSB gjort med mig)?
    • Det är liksom inte riktigt logiskt att man bara får ha biträde från sin egen förening på en stämma, då kan ju den personen lika gärna komma dit där utan rollen som biträde!
    Det går helt enkelt inte att motivera på ett sakligt och logiskt sätt att en medlem i en annan brf inte skulle kunna agera som biträde. Ändå är det så det fungerar.

  15. Hur försvarar HSB att en medlem inte får vara biträde i en annan brf, men från HSB kan det komma precis hur många som helst (utan ens fullmakt och utan något som helst stöd för detta i lag och stadgar) till en stämma?

  16. Ett biträde får yttra sig på stämman (trots att bostadsorganisationerna hävdar motsatsen). Detta är ej stadgat i lag och ej heller nämns något om detta i bostadsrättsföreningens stadgar (mer än om brf:en valt att ändra på HSBs normalstadgar för denna fråga). Eftersom inga begränsningar finns så måste detta tolkas som att ett biträde har full frihet att yttra sig precis som vilken annan behörig medlem som helst (den enda begränsningen är att biträdet ej får rösta).

    Eftersom de från HSB som ofta är med på brf stämmor normalt yttrar sig varje gång så faller det på sin egen orimlighet att biträden (med legitim närvaro, i motsats till de från HSB, utöver av HSB fullmaktsutsedd person/biträde) inte skulle tillåtas att yttra sig.

    Det är därmed ett obestridligt faktum att ett biträde till medlem måste ha full rätt att yttra sig (men ej rösta) på föreningsstämmor.

    Det finns många skäl till att ett biträde måste ha yttranderätt. Ett starkt skäl är t.ex. att personer som är stumma (eller som tillfälligt tappat rösten) inte ska diskrimineras.

    Notera hur Riksbyggen uttalar sig i denna fråga;
    "Föreningslagen som reglerar frågan om biträde anger inte om biträdet har yttranderätt eller inte på stämman. Eftersom biträdets yttranderätt inte uttryckligen är reglerat i lagen indikerar det att biträdet saknar yttranderätt på stämman".
    Detta är dock inget att ta notis om. Riksbyggen gör sin egen fria tolkning (precis som HSB, SBC och ett antal författare ofta gör), och den är per automatik sällan eller aldrig till medlemmens fördel.
    Den slutsats som Riksbyggen drar här kan inte beskrivas som annat än sällsynt korkad!
    Lagar är inte generellt utformade, som Riksbyggen här vill göra gällande, på sådant sätt att om det inte står något i lagen om en viss fråga, så är det med automatik förbjudet/ej tillåtet.
    Tvärtom är det så att lagen, av naturliga skäl, främst inriktar sig mot att klargöra vad som ej är tillåtet! Så eftersom det inte uttryckligen står i lagen att ett biträde ej har yttranderätt, så har biträdet alltså yttranderätt.

    Riksbyggen, HSB, SBC, m.fl. vill ha det till att allt som inte uttryckligen är tillåtet enligt lagtexten är förbjudet. Men det är alltså tvärtom som gäller.


    HSB svarar: "Det står i lagen att ett biträde inte har någon yttranderätt (min kommentar: totalt fel!), men sedan kan respektive stämma ta ställning i denna fråga (min kommentar: fel så det ryker om det!)".

  17. Ett biträde kan utnämnas som justerare på en stämma i en bostadsrättsförening.
    HSB svarar: "Det står att stämman väljer justerare och att 'två personer' utses av stämman att justera protokollet... så det verkar inte finnas något hinder för detta".
    Kommentar: Det tog ett tag att svara på denna fråga, men de kom fram till rätt svar.


  18. Extern revisor (den som valts av HSB) får ej närvara på stämman, om man ska följa regelverket!

  19. Inga specifikt uttalade regler gäller i lag eller stadgar för motesordförande på stämman. Med andra ord så ingår mötesordförande i kategorin biträde (eller ombud) och måste således vara antingen medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, förälder, syskon eller barn.
    Ingen har reagerat det minsta på att det oftast sitter en enligt lag och stadgar ej behörig mötesordförande! Ingen har ifrågasatt systemet eller regelverket, eller satt sig in i vad som egentligen gäller, och allt har bara rullat på enligt bostadsorganisationernas oreglerade villkor.
Ovanstående 19 punkter är exempel på vad som gäller idag enligt lag och stadgar.
Men det är bara medlemmarna som måste följa riktlinjer. HSB m.fl. struntar själva i nästan alla lagar och stadgar avseende vem som får närvara på stämmor.

             I snart 100 år så har ingen ifrågasatt
              föreningslagen, bostadsrättslagen
               (framtagen av bostadsorganisationer)
                & bostadsorganisationers regelverk
                   (stadgar) när det gäller vem man
                        får ta med sig på en stämma
                               (och vem som får rösta).





Se webbsidan;
Vem får närvara på stämman
för mer detaljerad information.



Vad jag tar upp här är bara en del av den missledande eller obefintliga information som finns avseende regelverket för bostadsrätter. Närvaro- och röstfrågan på stämmor är dock en extremt viktig bit ur demokratisynpunkt, och medlemmarnas rättigheter måste avsevärt förbättras här.

Men så länge medlemmarna inte ställer krav på att regelverket förbättras så har bostadsorganisationerna inget intresse av att genomföra förändringar.

Vad säger HSB om detta?
Det går utmärkt att kolla med HSB vad de har att säga om ovanstående punkter. De kommer med största säkerhet att förneka i princip allt. Men jag lovar att de inte kommer att kunna dementera en enda punkt här med stöd av lagar och stadgar!
HSB Riksförbunds medlemsrådgivning
varje vardag mellan kl 11.00 - 13.00
Tel.nr. 08-785 36 36




Forum för alla i bostadsrätt Tipsa en vän


FORUM

Vad fungerar bra/dåligt i din förening?

Om du har några synpunkter om din brf, om din bostadsorganisation (HSB, Riksbyggen, SBC) eller frågor om att bo i bostadsrätt, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här!
Forum för alla i bostadsrättSenaste inlägg
(rss-reader för Google Chrome)


  " LÄNKAR TILL WEBBSIDOR OM HSB & BRF "  
Huvudsida
HSB:s normalstadgar - enbart för att skydda HSB och styrelse?   Vad innebär det att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet?
Sveriges bästa brf-stadgar   Vad får styrelsen besluta om?
NY FÖRENINGSLAG!   Arbetsordning för styrelse
Länkar till lagar och föreskrifter   Budord för styrelsen
Utträde ur HSB   Vilken kompetens behövs i en styrelse?
Anmälan till hyresnämnden   Valberedning
Andrahandsuthyrning   Hur skriver man en motion?
Överlåtelse av bostadsrätt   Exempel på motioner till ett årsmöte
Försäljning av bostadsrätt   Motioner HSB 2009
Vad gäller avseende vattenledningsskada?   HSB Malmös årsstämma 2009
Utdrag ur lägenhetsregister   Klander HSB årsstämma 2008
Vem ansvarar för vad?   Information till medlemmarna
Vad gäller avseende p-plats?   Offert badrumsrenovering
Vem får närvara på stämman?   Certifiering av bostadsrätt
Stämma, närvarostatistik   Länkar till bostadsrättsföreningar
Årsredovisningen   SDS om bostadsrätter
Arvode brf-styrelse - Per lgh   Håll koll på styrelsen - DN Bostad
Arvode HSB Malmö   Samarbete är nödvändigt - DN Bostad
Vicevärdens uppgifter   Talibanstyre & maktlösa medlemmar - SvD
BoRevision - en fara för din förening   Föreningar tar ut pengar från HSB - SDS
Värme och ventilation   HSB Malmö skandalen
Styrelsen varnar !!!   Frågor till HSB/Riksbyggen
Exempel på hur medlemmar behandlas   Hur HSB i Sverige svarar på frågor
Exempel på protokoll från årsmöte   HSB Riksförbund
Justering av ovanstående protokoll   Vilka är de ansvariga?
Vår Bostad   Vad är HSB bra för?
Dagordning - lagbrott   Föreningar som censurerar bort kritik
Byte av stamrör   Hur en årsstämma kan gå till
 

Om boendet i en brf   -   Bo i brf

Riksbyggen
Se länkar ovan


© 2014 - Uppdaterad 2014-06-25 Stockholm • Göteborg • Malmö / Skåne