Likhetsprincipen & Generalklausulen - minoritetsskydd för medlemmar i brf

[Admin]

Skyddet för minoriteter i en brf

Innebörden av likhetsprincipen och generalklausulen

En styrelses vårdplikt, lydnadsplikt och upplysningsplikt samt likhetsprincipen är de viktigaste regelverken som skyddar medlemmarna mot att fel som orsakar medlemmarna ekonomisk skada begås i en förening.

Läs mer;
Vårdplikt, lydnadsplikt och upplysningsplikt för styrelsen

En mycket viktig och central bestämmelse i bostadsrättsföreningar och andra associationsformer är likabehandlingsprincipen vilken också benämns likhetsprincipen eller likställighetsprincipen (SOU 1941:9 s 301f, SOU 1984:9 s 221, NJA 1977 s 393).

Stämma/styrelse får inte missgynna/gynna vissa medlemmar på bekostnad av föreningen/andra medlemmar
Det är en oskriven allmän rättsgrundsats och dess innebörd är att föreningsstämman eller föreningsstyrelsen inte får missgynna eller gynna vissa medlemmar på bekostnad av föreningen eller andra medlemmar (6:13 LEF avser styrelsen emedan 7:16 LEF avser föreningen).

Allmänna rättsgrundsatser
Allmänna rättsgrundsatser finner sitt normativa uttryck i lagmotiv. De är avsedda att ge vägledning för tillämpningen av enskilda rättsregler till följd av det rättspolitiska ändamålet. Relationen lagmotiv och likabehandlings- eller generalklausuler är påtaglig eftersom rättstillämpningen tvingas göra en skönsmässig bedömning vid dess tillämpning (NJA 1985 s 343, i rättsfallet tillämpar HD likabehandlingsprincipen utan hänvisning till någon uttrycklig lagregel).

Således kompletterar regler och motiv varandra vilket innebär att de svårligen kan åtskiljas (Bergström s 124f, m.fl.).

Syfte att eliminera illojala förfaranden och maktmissbruk inom föreningen
Likhetsprincipens främsta syfte är att undanröja illojala förfaranden och maktmissbruk inom föreningen.

Likhetsprincipen ska fungera som en generalklausul
Principen ska således fungera som en generalklausul och måste genomsyra de beslut som föreningsorganen fattar för att skydda minoriteten.

(Likhetsprincipen har varit föremål för prövning i följande fall; NJA 1989 s 751 angående installering av kabel-TV i en bostadsrättsförening där debitering efter lägenhetens bostadsyta inte ansågs strida mot likhetsprincipen och RH 1990:118 gällande upphävande av stämmobeslut om installation av en hiss.)

Likhetsprincipen anger gränserna för handlingsfriheten
Därmed är de underkastade vissa generella begränsningar i sin beslutanderätt eftersom likhetsprincipen anger gränserna för deras handlingsfrihet.

Bestämmelsen utgör samtidigt ett skydd för bostadsrättsföreningens medlemmar att stadgefrämmande verksamhet inte förekommer. Föreningens ändamål ska alltid framgå av stadgarna. Det är enligt dessa förutsättningar som bostadsrättshavaren har ingått i föreningen och ska därefter inte riskera att de förändras. Emellertid är det acceptabelt att stadgarna ändras enligt lag- och i stadgeenlig ordning.

Vad innebär Generalklausulen?
Stämman får inte fatta beslut som ger otillbörlig fördel till en medlem eller nackdel till en annan
Beslut som är ägnade (generalklausulen innehåller inget subjektivt rekvisit, därför krävs det inte att en särbehandling rent faktiskt uppkommer, KARNOV band 1)
att bereda otillbörlig (här avses främst illojala förfaranden, men även andra opassande fall av gynnanden, KARNOV band 1)
fördel (fördelen kan t.ex. bestå av såväl rent ekonomiska fördelar, förmögenhetsökning, eller ökning av medlems förvaltningsbefogenheter, KARNOV band 1)
åt en medlem eller till nackdel (rekvisitet ”nackdel” kan innebära ekonomisk skada, förmögenhetsminskning, som minskning av medlems förvaltningsbefogenheter, nackdelen ska uppkomma antingen för föreningen eller för annan medlem)
för en annan får inte fattas på stämman.

Detta är den föreningsrättsliga generalklausulen som är ett komplement till reglerna om kvalificerad majoritet för vissa stämmobeslut samt likhetsprincipen.

Svårigheter med att behandla alla medlemmar lika
Omfattar en bostadsrättsförening flera hus kan det ibland vara svårt att behandla samtliga bostadsrättshavare lika, särskilt om det rör sig om en blandförening eller om förutsättningarna skiljer sig åt (7:16 LEF).

När gäller inte generalklausulen?
Generalklausulen gäller inte om föreningsstadgarna föreskriver att vissa medlemmar ska vara underkastade andra regler än de övriga. Emellertid förutsätter det att stadgandet fanns från begynnelsen. Om en förening senare vill införa ändringar i stadgarna och någon av föreningsmedlemmars rätt då försämras följer det av likhetsprincipen att samtliga medlemmar som berörs ska samtycka därtill.

Stämmobeslut som strider mot likhetsprincipen är inte en nullitet
Det är i detta sammanhang viktigt att understryka att ett stämmobeslut eller felaktiga stadgeändringar som strider mot likhetsprincipen inte är en nullitet utan måste klandras för att inte vara giltigt (Lundén & Svensson s 143ff, 133ff Uggla och Mallmén s 304f).

Ekonomiska eller rent sociala aspekter vid otillbehörlighetsbedömningen
Generalklausulen anses kunna tillämpas i vissa fall då kvalificerad majoritet krävs för beslut om avvikelsen från likhetsprincipen kan anses medföra otillbörlig fördel för medlem eller till nackdel för övriga medlemmar (Mallmén s 305f). Det kan röra sig om antingen ekonomiska eller rent sociala aspekter vid otillbehörlighetsbedömningen.

Missgynnande av minoritet behöver inte röra sig om stämmobeslut
Således kan missgynnande av minoriteten i föreningen uppkomma i olika situationer och det behöver inte alltid röra sig om stämmobeslut. Istället kan det vara olika förvaltningsåtgärder som vidtas av styrelsen i form av avtal och andra rättshandlingar som innebär att likhetsprincipen åsidosätts.

Brott mot likhetsprincipen att sälja egendom till underpris till vissa medlemmar
Kringgående av likhetsprincipen kan ske genom att beslut fattas om att sälja egendom till underpris till vissa medlemmar. Det skulle i så fall medföra att föreningen och därmed indirekt den enskilde medlemmen skadas (Mallmén s 306).

Likhetsprincipen och generalklausulen överlappar varandra
Likhetsprincipen och generalklausulen överlappar varandra vilket innebär att endera av dem alltid är tillämpbar.

Definition av Generalklausulen - Generalklausulen tillämpas när...
Generalklausulen tillämpas om åtgärden är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.

Vem har bevisbördan vid åberopande av generalklausulen?
Det är den som åberopar generalklausulen som har bevisbördan gällande såväl att en fördel har uppkommit som att fördelen är otillbörlig (NJA 1977 s 393 angående uteslutning ur en ekonomisk förening. I målet uttalade HD att medlemmar inte får behandlas olika med mindre detta är av sakliga skäl motiverat).

När gäller likhetsprincipen? - Likhetsprincipen tillämpas när...
Likhetsprincipen åberopas om en åtgärd leder till olika behandling och uppställer således inte något motsvarande krav på att åtgärden ska innebära någon direkt fördel för någon. Emellertid bör bedömningen göras utifrån effekterna på medlemmarnas reella positioner i föreningen.

När är det tillåtet att inte följa likhetsprincipen?
Avsteg från likhetsprincipen anses vara tillåtet när majoritetens berättigade intressen anses väga betydligt tyngre än minoritetens.
Vid tveksamma fall ska avgörandet ske till minoritetens fördel (Ibid. s 309f).

Vem har bevisbördan vid åberopande av likhetsprincipen?
Likhetsprincipen kräver enbart att käranden visar att en olikabehandling har ägt rum.

Bevisbördan faller därefter på föreningen som måste bevisa att åtgärden var motiverad av sakliga skäl.

Talan om att beslutet ska förklaras ogiltigt
En medlem som anser att dennes enskilda rätt kränkts genom ett stämmobeslut kan föra talan om att beslutet ska förklaras ogiltigt.

Generalklausulen och likhetsprincipen kan åberopas samtidigt
Det ska poängteras att käranden givetvis kan åberopa både generalklausulen och likhetsprincipen.



Rättsföljden vid överträdelse av minoritetsskyddet i BrL

Ett stämmobeslut som klandras kan bli ogiltighetsförklarat med stöd av
- generalklausulen och
- likhetsprincipen.

När kan skadeståndstalan föras mot majoriteten eller styrelsen?
En överträdelse av minoritetsskyddet berättigar att föra en skadeståndstalan mot majoriteten eller styrelsen.

Regler om skadeståndsskyldighet
Regler om skadeståndsskyldighet finns i BrL LEF där ansvar för styrelseledamöter, revisorer och föreningsmedlemmar mot föreningen, medlemmarna eller andra personer stadgas (13:1-6 §§ LEF).

Föreningen kan bli skadeståndsskyldig pga kontraktsbrott...
Även föreningen kan bli skadeståndsskyldig enligt kontraktsbrott eller bestämmelserna i skadeståndslagen (KARNOV band 1 s 1413 not 391).

Grunden till bestämmelserna om skadestånd
Grundvalen till bestämmelserna om skadestånd är att de ska skydda associationen, minoriteten och även begränsa under vilken tid bolagsorganen kan angripas med skadeståndskrav (Johansson s 343f).

De allmänna skadeståndsrättsliga principerna ska tillämpas...
Vid bedömningen om uppsåt eller oaktsamhet samt kausalitet mellan handling eller underlåtenhet och skada föreligger, ska de allmänna skadeståndsrättsliga principerna tillämpas (2:1 och 2:4 SkdstL).

Individuellt ansvar för alla
För samtliga i föreningen är ansvaret individuellt.

Tillräcklig aktsamhet
Generellt föreligger tillräcklig aktsamhet om agerandet är lag- samt stadgeenligt.

Vem omfattas av ansvaret?
Ansvaret omfattar direkt skada för medlemmar, borgenärer och annan tredje man.

Även indirekt skada kan komma i fråga om likhetsprincipen eller generalklausulen har åsidosatts.

Okunskap kan ej hävdas som försvar
Styrelseledamöter kan inte undgå ansvar genom att åberopa att uppdraget enbart var formellt och att denne ej förstod innebörden av det (KARNOV band 1 s 1385 not 396 och not 398).

Bifall i domstol gör att skadestånd kan erhållas
En minoritets- eller styrelsetalan mot någon i föreningsorganen som vinner bifall i domstol medför att associationen erhåller skadestånd, en sk actio pro socio talan. Det ska dock påpekas att skadeståndssanktionen används enbart i mer extrema fall. Dess tillämpning som minoritetsskyddsaspekt har hittills inte blivit allmänt bruk, i vart fall inte enligt rådande praxis.

Kan en enskild medlem bli skadeståndsskyldig?
Vad gäller bostadsrättsföreningar kan en medlem bli skadeståndsskyldig om denne medverkat till beslut på stämman som är till skada för associationen.

Även om en medlem inte direkt medverkar på stämman kan denne ändå bli skadeståndsskyldig. Detta är fallet om denne har utövat personliga påtryckningar på styrelsen som har inneburit att de vidtagit åtgärd till skada för föreningen (Johansson s 483).

Jämkning av skadeståndsansvar - på vilken grund?
Det finns en möjlighet i både ABL och BrL att jämka skadeståndsansvaret med hjälp av dels de associationsrättsliga reglerna och dels den allmänna jämkningsregeln i skadeståndslagen (13:4 LEF, 29:5 Nya ABL eller 6:2 SkdstL).

Den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden utgör då grund för huruvida en jämkning kan komma till stånd.



Eftersom generalklausulen och likhetsprincipen är i stort sett det skydd som en enskild medlem har mot maktlystna styrelser och dåliga/orätta stämmobeslut så har jag lagt in ovanstående tolkningar från examensarbetet "behovet av ett utökat minoritetsskydd i bostadsrättslagen – en komparativ studie i bolagsrätt" vid Göteborgs universitet, som Stephan tipsade om här strax innan. Ovanstående utdrag innefattar i princip rakt av allt vad författaren A. Mallmén skrivit i detta ämne så det är "inget nytt under solen", och det ska understrykas att det är tolkningar av tolkningar... etc av lagar o.dyl, varför tydligheten inte alltid är den bästa.

Ge gärna synpunkter. Frågor?

Se även;

Likhetsprincipen, likställighetsprincipen, likabehandlingsprincipen

Likabehandlingsprincpen

[clabbe]

Du radar upp en massa olika påståenden och torgför olika regler och principer så man blir alldeles snurrig.. :-) Du säger att det finns en oskriven allmän rättsgrundsats - men sen hänvisar du direkt till en lagtext där denna grundsats är skriven. Klart förvirrande!

Jag kan inte se någon skillnad mellan generalklausul och likhetsprincip när jag försöker läsa. Det verkar ju vara samma sak!

Kan du förtydliga när likhetsprincipen hindrar föreningen från att bedriva stadgefrämmande verksamhet? En sådan verksamhet kan ju gynna alla medlemmar, och så länge verksamheten inte är ägnad att ge någon medlem otillbörlig fördel till nackldel för någon annan medlem så bryter man ju näppeligen mot likhetsprincipen?

Sen undrar jag faktiskt var i BrL som det finns ett minoritetsskydd inskrivet.

[Admin]

Bra frågor!

Ja, när man ska försöka förklara likhetsprincipen så är man rejält inne på överkurs. Ingen har lyckats riktigt bra med detta så här långt, så jag vet inte om jag kan åstadkomma underverk här...

Likhetsprincipen kallas för en "oskriven" allmän rättsgrundsats. Det finns ett antal allmänna rättsprinciper och likhetsprincipen är en av dessa. Termen "likhetsprincip" (eller "likabehandlingsprincip" eller "likställighetsprincip") är inte nämnd i lagen, och därmed oskriven i sig, och ej heller definieras likhetsprincipen i LEF och BrL. Den kan delvis härledas från generalklausulen.

En generalklausul är en bestämmelse som inte i detalj reglerar en fråga. Den ger bara riktlinjer (och lämnar därför öppet för fria tolkningar från fall till fall).

Likhetsprincipen, som i specifikt detta ord inte omnämns i LEF eller BrL, ger bara riktlinjer; ingen ska få mer/mindre än någon annan.

Det finns en miljon olika sätt att bryta mot likhetsprincipen och därför kan man bara ge riktlinjer i stället för att specificera exakt vad som inte är tillåtet.

Den föreningsrättsliga generalklausulen är;
"Beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller till nackdel för en annan får inte fattas på stämman" (jmfr LEF 7:16) .

Vad är skillnaden mellan generalklausulen och likhetsprincipen?

Skillnaden mellan likhetsprincipen och generalklausulen här är att;

• Generalklausulen avser åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
• Likhetsprincipen avser åtgärd som leder till olika behandling (särbehandling) och ställer inte något krav på att åtgärden ska innebära någon direkt fördel för någon.

Är du med på detta eller vill du jag ska krångla till det lite mer ?


Jag hoppar för tillfället över din nästsista fråga (pga tidsbrist), och går direkt till din sista fråga.

Var i lagen står det att det finns ett minoritetsskydd?

Det är just där det står om likhetsprincipen och generalklausulen (alltså utan att orden likhetsprincip eller generalklausul anges i lagen);
6:13 LEF
"Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen får inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem".
7:16 LEF
"Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem".

Dvs, om man slår ihop dessa två lagparagrafer;
Föreningsstämman, styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen (t.ex. vaktmästare/vicevärd) får inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.



Det finns även ett visst minoritetsskydd i att en del beslut (t.ex. stadgeändringar) kräver vissa förutsättningar som att ett visst antal procent av medlemmarna måste rösta för beslutet. Sedan är det kanske inte direkt ett minoritetsskydd att det räcker med 10 % av medlemmarna för att kalla till extrastämma, men på sätt och vis ändå...

[Lolikon]

Kan man tillämpa likhetsprincipen i fråga om balkongombyggnad?

Styrelsen tog beslut om ett enda förslag där 1 st. balkong (det råkade vara min balkong) av 12 st blir 30% mindre i yta av sakliga skäl (där nödvändig ombyggnaden av parkeringen skulle kosta ca 250 000 kr och därför bör undvikas).

Utan omröstning (men med hjälp av snack i trapporna) bildades majoritet i fråga. Andra förslag om att alla 12 st. balkonger skulle vara lika stora utan parkeringens ombyggnad petades bort av styrelsen av okänd anledning.

Finns lagar om att omfattande förändringar i byggnaden med banklån - i detta fall ombyggnad av balkonger - kräver att ALLA i föreningen kommer överens i fråga eller räcker det att majoriteten utan omröstning i stämman vill ha så stora balkonger som möjligt och en av bostadsrättshavarna blir tvungen att ha 30% mindre balkongyta?

[mcfantast]

Ursprungligen skrivet av Admin

Bra frågor!

Ja, när man ska försöka förklara likhetsprincipen så är man rejält inne på överkurs. Ingen har lyckats riktigt bra med detta så här långt, så jag vet inte om jag kan åstadkomma underverk här...

Likhetsprincipen kallas för en "oskriven" allmän rättsgrundsats. Det finns ett antal allmänna rättsprinciper och likhetsprincipen är en av dessa. Termen "likhetsprincip" (eller "likabehandlingsprincip" eller "likställighetsprincip") är inte nämnd i lagen, och därmed oskriven i sig, och ej heller definieras likhetsprincipen i LEF och BrL. Den kan delvis härledas från generalklausulen.

En generalklausul är en bestämmelse som inte i detalj reglerar en fråga. Den ger bara riktlinjer (och lämnar därför öppet för fria tolkningar från fall till fall).

Likhetsprincipen, som i specifikt detta ord inte omnämns i LEF eller BrL, ger bara riktlinjer; ingen ska få mer/mindre än någon annan.

Det finns en miljon olika sätt att bryta mot likhetsprincipen och därför kan man bara ge riktlinjer i stället för att specificera exakt vad som inte är tillåtet.

Den föreningsrättsliga generalklausulen är;
"Beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller till nackdel för en annan får inte fattas på stämman" (jmfr LEF 7:16) .

Vad är skillnaden mellan generalklausulen och likhetsprincipen?

Skillnaden mellan likhetsprincipen och generalklausulen här är att;

• Generalklausulen avser åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
• Likhetsprincipen avser åtgärd som leder till olika behandling (särbehandling) och ställer inte något krav på att åtgärden ska innebära någon direkt fördel för någon.

Är du med på detta eller vill du jag ska krångla till det lite mer ?


Jag hoppar för tillfället över din nästsista fråga (pga tidsbrist), och går direkt till din sista fråga.

Var i lagen står det att det finns ett minoritetsskydd?

Det är just där det står om likhetsprincipen och generalklausulen (alltså utan att orden likhetsprincip eller generalklausul anges i lagen);
6:13 LEF
"Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen får inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem".
7:16 LEF
"Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem".

Dvs, om man slår ihop dessa två lagparagrafer;
Föreningsstämman, styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen (t.ex. vaktmästare/vicevärd) får inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.



Det finns även ett visst minoritetsskydd i att en del beslut (t.ex. stadgeändringar) kräver vissa förutsättningar som att ett visst antal procent av medlemmarna måste rösta för beslutet. Sedan är det kanske inte direkt ett minoritetsskydd att det räcker med 10 % av medlemmarna för att kalla till extrastämma, men på sätt och vis ändå...

Där med likhetsprincipen / generalklausulen.

Jag har blivit sagd att flytta på min motorcykel efter en tids parkering utan några klagomål. Kom muntligt överens om att det var ok att bruka en tom yta mot inga kostnader alls alternativt ha den på min parkeringsruta framför min bil så länge det inte stör garagegrannen.

Kan jag åberopa denna likhetsprincipen då många har cyklar, däck, lådor o dylikt som tar upp minst lika mycket yta. Dom har genomfört ett styrelsebeslut där man nu förbjuder motorcyklar på vanliga parkeringsplatser. Jag förstår att det kan bli svårt att bestrida beslutet men jag anser att man ska kunna behandla alla lika. Motorcykel som cykel. Tänker jag rätt?

edit: styrelsen fick in en klagomål från en nyinflyttad därav ändringen i reglerna.

[InteIStyrelsen]

Kan det vara at dom menar egentligen folk som bara använder sin parkeringsplats som bara motorradparkeringen och därigenom blockera parkeringsplatser för dom som väntar i kö, liksom det är ofta förbjudit at använder en garageplats bara för lagring ?

[mcfantast]

Ursprungligen skrivet av InteIStyrelsen

Kan det vara at dom menar egentligen folk som bara använder sin parkeringsplats som bara motorradparkeringen och därigenom blockera parkeringsplatser för dom som väntar i kö, liksom det är ofta förbjudit at använder en garageplats bara för lagring ?

Nu är fallet så att jag redan har en plats för min bil som jag betalar x kr per månad sen många är tillbaka. Förra året ökade jag antal fordon med en motorcykel efter samråd med ordföranden som sa att det var ok. Då ställde jag min mc framför min bil trots att jag blev erbjuden en tom yta mot 0 kr. Bägge fordon fortfarande inom rutan. Nu har dom förbjudit motorcykel i garaget då en person klagade på mig. Då måste jag alltså flytta på min mc trots jag har en bil där. Nu står även många med cyklar och liknande på samma sätt som jag gjorde.

Jag har nog förstått att det kan bli svårt att bestrida detta men vill att alla ska behandlas lika. Då hela processen har skötts dåligt från styrelsens sida. Därav åberopa likhetsprincipen.

Garageplatserna är inte inkluderad i bostadsrätten därför har dom kunnat beslutat detta utan en föreningsstämma.

Alltså kortfattat; likhetsprincipen i detta fall, går det? Det var absolut inga problem tills den nya grannen flyttade in. Snabb ändring i reglerna gör mitt mc liv svårare. Erbjuden samma plats som tidigare inte kostat något för en orimlig summa. Min bil står kvar som vanligt.

[Bengt M]

Relativt gammal tråd men hoppas ändå på ett vettigt svar.

Vår förening äger ett kabel-TV-nät som är anslutet till en TV-leverantör. Kostnaderna för nätet har alltid särredovisats från föreningens övriga ekonomi och debitering eftersom det aldrig varit 100% anslutning. Inga stadgar eller avtal finns mellan föreningen och medlemmarna. Alla var nog överens ändå så länge det bara fanns ett alternativ.

Många (23%) har nu hittills sagt upp sina abonnemang vilket gör att kostnaderna för nätet fördelas på färre. Styrelsen och leverantören har hittat en teknisk åtgärd som sänker kostnaden. Denna åtgärd gynnar alltså (enbart) dem som vill ha kvar sina abonnemang.
En extrastämma har kommit fram till att de som vill avstå från anslutningen ska finansiera denna åtgärd. Retroaktivt tillförs alltså nya regler så att det uppstår en signifikant avgift för uppsägning.
I kallelsen fanns inga alternativ som innebar att nätanvändarna betalar för sina egna nätkostnader.
TV-tittarna kan förmodas varit överrepresenterade vid extrastämman, men även vid proportionell representation var de ju i klar majoritet. Denna majoritet tyckte att åtgärden för att sänka deras avgifter ska betalas av minoriteten.

Hur skäligt är detta?
Även om jag själv hör till majoriteten så undrar jag om inte detta är en otillbörlig fördel för en grupp till nackdel för en annan?

[Gusten]

Ursprungligen skrivet av Bengt M

En extrastämma har kommit fram till att de som vill avstå från anslutningen ska finansiera denna åtgärd. Retroaktivt tillförs alltså nya regler så att det uppstår en signifikant avgift för uppsägning.

Egentligen är det väl i stadgarna som man reglerar grunderna för avgiftsuttag. Frågan är om det överhuvudtaget är möjligt
att besluta om ett visst avgiftsuttag på en extrastämma. Som jag ser det saknar stämmobeslutet rättslig verkan.