Vattenledningsskada - vem ansvarar för vad?

Vad säger lagen?

Vatten, värme, avlopp,
elektricitet / gas, informationsöverföring, ventilation

01. Dom i HD
02. Bostadsrättslagen 7 kap, 12 §
03. HD tolkar hur andra tolkat regelverket... fast tvärtom
      HD går emot alla andras åsikter
04. HD:s skäl för sitt domslut avseende vattenledningsskada
05. Ej fungerande rättssystem
06. HD är ensam om sin bedömning av vattenledningar
     - Konsumenternas Försäkringsbyrå
07. Sammanställning av HD:s dom
08. Stadgarna gäller !!!
09. SR 2007-01-02 om HD:s dom
10. "Enligt HD är det bara vattenskador från vattenledningar
      som är bostadsrättsföreningens ansvar"
11. Olika ansvar för olika typer av vattenledningar
12. HD och bostadsrättsorganisationer av olika åsikt
13. Brister i regelverket
14. Bostadsrättslagen måste uppdateras
15. Vad säger försäkringsbolaget?
16. Vilka blir följderna av HD:s dom?
17. Problemet med PRÖVNINGSTILLSTÅND!
18. HSB har vilselett föreningarna!
19. HSB: Föreningen ska åtgärda fel på element
20. HSB om vattenskador i brf:ar
21. Ledningar för fler än en lgh - föreningens ansvar? - Brl vs stadgar
22. Ledningar som enbart betjänar en lägenhet,
      bostadsrättshavarens ansvar?
23. Vad resulterar HD:s dom i?
24. HSB:s normalstadgar överensstämmer ej med lagen
25. Laglösa ledningar
26. Vad säger HSB? - Uttalande från HSB efter HD:s dom
27. Vad säger SBC?
28. Vad säger Riksbyggen?
29. HSB: Nytt element föreningens ansvar
30. HSB: Vem skall underhålla bostadsrättslägenheten i HSB?
31. HSB: Vem betalar vattenskadorna?
32. Hur/när kommer HSB att rätta upp sina misstag?
33. Övriga ledningsanordningar
34. Delat ansvar?
35. Oklarheter måste utredas - Medlemmen måste veta vad som gäller
36. HD:s domslut är intressant ur en annan synvinkel
37. HSB: Så här svarar HSB på frågan om
      vem som ansvarar för vattenskadorna.
38. HSB: Om underhålls- och reparationsansvarets fördelning
      av en brf inom HSB Stockholm
39. Föreningarna lär fel av HSB
40. Fakta om vattenskador

Se även forum om vattenskada och fuktskada. T.ex.;
- Stambyte och badrumsrenovering
- Badrumsrenovering


Dom i HD

Högsta Domstolen

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr Ö 4023-05
meddelat i Stockholm den 27 december 2006

PARTER
1. HSB:s Bostadsrättsförening City i Täby, 716000-0134
c/o LEX Advokatbyrå
Ombud: Jur. kand. JL
2. AB och PC
Ombud för båda: Advokat FS

BESLUT OM HÄNSKJUTANDE ENLIGT 56 KAP. 13 § RÄTTEGÅNGS-BALKEN
Södra Roslags tingsrätts beslut den 21 oktober 2005 i mål T 635-05.

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta domstolen förklarar att begreppet vattenledningsskada i 7 kap. 12 § tredje stycket bostadsrättslagen inte kan anses omfatta skada till följd av läckage av vatten från ledningar och anordningar för värme.

Det ankommer på tingsrätten att efter målets återupptagande där pröva frågan om ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Bakgrund (förkortad version)

En bostadsrättshavare var bortrest under 12 dagar.
Under denna period uppstod en vattenskada pga att en luftningsnippel till en värmeradiator läckt.

Bostadsrättsföreningen stämde bostadsrättshavaren med ett krav på ungf. 46 000 kr för utbyte av parkettgolv.
Föreningen ansåg att bostadsrättshavaren inte utövat tillräcklig tillsyn över lägenheten eftersom läckaget från nippeln inte uppmärksammats.
Föreningen anser att bostadsrättshavaren ska betala renoveringen även om det skulle anses att läckan skett utan eget vållande eftersom skadan faller under bostadsrättshavares allmänna underhålls och reparationsansvar enligt bostadsrättslagen (1991:614).
Den begränsning av bostadsrättshavarens ansvar som följer av 7 kap. 12 § tredje stycket bostadsrättslagen är enligt föreningen inte tillämplig eftersom skadan inte är en vattenledningsskada i lagrummets mening.

Bostadsrättshavaren har å sin sida anfört dels att skadan är en vattenledningsskada i den mening som anges i 7 kap. 12 § tredje stycket bostadsrättslagen, dels att skadan inte har uppkommit genom egen vårdslöshet eller försummelse, och därför ska föreningen svara för skadan.

HD fick som uppgift av Tingsrätten att avgöra om begreppet vattenledningsskada i 7 kap. 12 § tredje stycket bostadsrättslagen endast kan anses omfatta skada på grund av läckage från ledning för vatten, sådan trycksatt vattenledning för varmt eller kallt vatten som även brukar benämnas tappvattenledning, eller även kan anses omfatta skada till följd av läckage av vatten från ledningar och anordningar för värme eller avlopp av olika slag.

Skäl för HD:s beslut (förkortad version)

Bestämmelserna i 7 kap. 12 § bostadsrättslagen reglerar en bostadsrättshavares ansvar för lägenhetens skick. I första stycket slås fast att bostadsrättshavaren är skyldig att på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av övriga bestämmelser i paragrafen.

I andra stycket anges att bostadsrättshavaren inte svarar för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet.

Bostadsrättshavaren svarar enligt tredje stycket för reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom försummelse från bostadsrättshavaren eller någon för vilken denne har att svara.

Frågan gäller alltså om begreppet vattenledningsskada i paragrafens tredje stycke omfattar skador till följd av läckage av vatten från ledningar och anordningar för värme.

I Bostadsrättsutredningens slutbetänkande (SOU 2000:2) konstaterades att det finns oklarheter dels när det gäller vem som skall svara för skador orsakade av vatten, dels beträffande vad som avses med begreppet vattenledning (a.a. s. 156 ff.). Utredningen anförde att varken ordalydelsen eller en tillbakablick på vad som förekommit när bestämmelsen infördes gav ett alldeles säkert svar på frågan om skador till följd av utströmningar från t.ex. avloppsledningar omfattas av ansvarsbegränsningen i 7 kap. 12 § tredje stycket bostadsrättslagen, men en hel del talade enligt utredningen för att sådana skador inte omfattas.
Enligt utredningen avsågs med undantaget endast skador till följd av utströmning av vatten under tryck och bestämmelsernas utformning gav således inte underlag för bedömningen att alla skador på grund av vatten som kommer från ledningar var undantagna från bostadsrättshavarens ansvar.

I betänkandet finns inte någon direkt kommentar angående frågan om skada som uppkommit genom utströmning av vatten från en värmeledning kan anses vara en vattenledningsskada.
Frågan berördes däremot under remissbehandlingen av Försäkringsförbundet som i sitt remissvar, vilket har åberopats i målet av bostadsrättshavarna, anförde att vattenutströmning från ledningar som inte är under tryck (t.ex. avloppsledningar och värmeslingor) kunde vara minst lika omfattande som de från ledningar under tryck.
Förbundet ansåg att det inte förelåg något hållbart skäl till varför begränsningen av bostadsrättshavarens ansvar endast skulle avse ledningar under tryck och inte ledningar som inte var under tryck då det i båda fallen var fråga om en ledning som leder vatten (t.ex. vattenburen värmeslinga) dvs. en vattenledning.

Sedan lägenheten tillträtts gäller enligt 7 kap. bostadsrättslagen att det är bostadsrättshavaren som har huvudansvaret för lägenhetens skick. I det ansvaret ingår att svara för reparationer av skador helt oberoende av hur dessa uppkommit.
Bestämmelsen om bostadsrättshavarens begränsade ansvar för vattenledningsskador i 12 § tredje stycket är alltså en undantagsbestämmelse.
Att det i 12 andra stycket görs en skillnad mellan ledningar för värme och vatten medan det i tredje stycket endast talas om vattenledningsskada, ger närmast vid handen att ledningar för värme inte avses i tredje stycket. Den allmänspråkliga betydelsen av ordet vattenledning torde också i nu aktuellt sammanhang vara s.k. tappvattenledning.

Även om det, som bostadsrättshavarna hävdat i målet, kan anföras skäl för att behandla skador från ledningar för vatten och skador från ledningar för värme lika i sammanhanget, får det med hänsyn till det ovan anförda anses att övervägande skäl talar för att ordet vattenledningsskada i 7 kap. 12 § tredje stycket bostadsrättslagen endast tar sikte på tappvattenledningar.
HD refererar i sin dom genomgående till bostadsrättslagen 7 kap, 12 §;

Bostadsrättshavarens ansvar för lägenhetens skick

12§
Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra-femte styckena. Detta gäller även mark, om sådan ingår i upplåtelsen.

Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler.

För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom
1. hans eller hennes egen vårdslöshet eller försummelse, eller
2. vårdslöshet eller försummelse av
  a) någon som hör till hans eller hennes hushåll eller som besöker honom eller henne
      som gäst,
  b) någon annan som han eller hon har inrymt i lägenheten, eller
  c) någon som för hans eller hennes räkning utför arbete i lägenheten.

För reparation på grund av brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv är dock denne ansvarig endast om han eller hon brustit i omsorg och tillsyn.

Tredje stycket gäller i tillämpliga delar om det finns ohyra i lägenheten. Lag (2003:31).


Not. Man har i lagen missat att ta med regler för ledningar för informationsöverföring, t.ex. telelina och bredbandslina och även till viss del ventilationskanaler.

Utifrån vad det står i denna paragraf gör sedan Högsta Domstolen fria tolkningar.

HD vill inte definiera vatten till värmesystem som något som hör till föreningen !!!
HD:s dom går tvärsemot HSB:s och andra bostadsorganisationers tolkning !!!

HD tolkar hur andra tolkat regelverket... fast tvärtom

HD skriver;
"Enligt utredningen avsågs med undantaget endast skador till följd av utströmning av vatten under tryck och bestämmelsernas utformning gav således inte underlag för bedömningen att alla skador på grund av vatten som kommer från ledningar var undantagna från bostadsrättshavarens ansvar."

Är de inte ens läskunniga på HD?
  • Bostadsrättsutredningen
    Bostadsrättsutredningen säger att undantaget endast avser skador till följd av utströmning av vatten under tryck.
    Vatten i element och ledningar till/från element är exakt just detta, dvs vatten under tryck (i motsats till t.ex. ett akvarium).
    Ändå lyckas HD på något obegripligt sätt komma fram till att utströmning från dessa ledningar (under tryck) inte avses i undantaget.

    Dessutom skriver HD; "... bestämmelsernas utformning gav således inte underlag för bedömningen att alla skador på grund av vatten som kommer från ledningar var undantagna från bostadsrättshavarens ansvar" bara för att utredningen skrivit att undantaget endast avsåg skador till följd av utströmning av vatten under tryck.
    Invändning: Detta är nog en lite förhastad slutsats som HD dragit. Det är knappast troligt att utredningen avsett att skilja mellan ansvarsförhållanden för olika typer av vattenledningar, som HD påstår. I så fall skulle utredningen naturligtvis ha skrivit detta. Utredningen har nog snarare (om än på ett lite klumpigt sätt) formulerat sig på detta vis för att skilja mellan skador från vattenledningar och skador från t.ex. akvarium.
Inte nog med detta.
  • Försäkringsförbundet
    HD tar upp vad försäkringsförbundet sagt, men HD vill ändå inte ta hänsyn till detta.
    Försäkringsförbundet ansåg att det inte förelåg något hållbart skäl till varför begränsningen av bostadsrättshavarens ansvar endast skulle avse ledningar under tryck och inte ledningar som inte var under tryck då det i båda fallen var fråga om en ledning som leder vatten (t.ex. vattenburen värmeslinga) dvs. en vattenledning.

HD går emot alla andras åsikter

Allt (dvs alla referenser som HD förlitat sig på) talar för att vatten i värmeledningar ska höra till undantaget. Men ändå lyckas HD komma fram till motsatsen på något omotiverat sätt.

HD tycks ha haft sin inställning klar från början i denna fråga, och sedan har HD bara försökt hitta sätt att förklara sin inställning.

Bostadsrättsutredningen och försäkringsförbundet håller med bostadsorganisationerna och alla andra om att ledningarna hör till föreningen. HD utgår från utredningens och förbundets åsikter, men har ändå bestämt att värmeledningarna inte hör till föreningen!

HD:s skäl

Det enda skäl HD har för att radiatorsystemet inte ska höra till undantaget är att HD anser att det råder viss tveksamhet om ifall själva avloppssystemet och/eller utströmningar från avloppsledningar hör till undantaget som säger att bostadsrättshavaren endast svarar för skador om de uppstått pga vårdslöshet eller försummelse.
Det är en absurd tanke. Det begriper väl alla att avloppssystemet hör till föreningen!?

Som avslutning skriver HD mycket kort och utan koppling till alla tidigare sidor i domen;
"Att det i 12 (min notering; ska vara "12 §") andra stycket görs en skillnad mellan ledningar för värme och vatten medan det i tredje stycket endast talas om vattenledningsskada, ger närmast vid handen att ledningar för värme inte avses i tredje stycket. Den allmänspråkliga betydelsen av ordet vattenledning torde också i nu aktuellt sammanhang vara s.k. tappvattenledning".
Betydligt troligare måste väl ändå vara att man i tredje stycket sammanfattat alla skador från alla ledningar för vatten med ordet "vattenledningsskada"!
Om det inte specifikt uttalats en skillnad någonstans mellan ledningar för olika typer av vatten så kan det heller inte finnas någon skillnad mellan tappvatten, värmevatten, avloppsvatten, och vatten i värmeslingor.

Vad sedan gäller den "allmänspråkliga betydelsen" av "vattenledning" så är det HD:s personliga åsikt att den avser "tappvattenledning". "I nu aktuellt sammanhang"?
Jag ser inte att HD anlitat någon språkexpert för denna märkliga slutsats.
Alla vi andra tolkar ordet "vattenledning" som en ledning i vilken vatten rinner.

Ej fungerande rättssystem

Det är uppenbart att det inte finns någon kvalitetskontroll på de domar som produceras av svenska domstolar. Dessutom så borde alla inom rättsväsendet gå en kurs i svenska eftersom detta helt uppenbart inte är något de behärskar att döma av deras domar (de borde åtminstonde köra sina skrivelser genom någon form av stavningskontroll).

Så här illa fungerar rättssystemet i Sverige, när det sitter ett gäng icke logiskt tänkande amatörer och fattar beslut utan att dessa baseras i varken fakta eller sunt förnuft.

Justitiekansler Göran Lambertz uttalar sig om att rättsväsendet begår fel (med stöd av justitieminister Beatrice Ask) och kritiseras då för detta uttalande av den förra justitieministern Thomas Bodström. Men Bodström har faktiskt själv tidigare sagt att domstolarna gör fel och att de måste skärpa sig. I en demokrati måste man nog kunna kritisera domstolarna.

Rättssystemet handlar inte om vad lagen säger, det handlar istället om vad ett fåtal personer tycker.


HD är så ensam, så ensam om sin bedömning av vattenledningar

Det är inte bara bostadsorganisationerna, bostadsrättsutredningen och försäkringsförbundet som är av avvikande åsikt till HD, samma gäller alla andra. Inte heller Konsumenternas Försäkringsbyrå gör någon skillnad på olika typer av vattenledningar.

Så här skriver Konsumenternas Försäkringsbyrå;

VATTENLEDNINGSSKADA

Exempel 3: En varmvattenledning har rostat sönder. Du har inte varit vårdslös. Golv, väggar och några möbler har skadats. Trossbotten är fuktskadad.

Alla skador på byggnaden ska ersättas ur föreningens fastighetsförsäkring, eftersom föreningen ansvarar för vattenledningsskador enligt bostadsrättslagen. Fastighetsförsäkringen täcker i detta fall alla skador på ytskikten i din lägenhet, dvs även egendomsskador som du själv ansvarar för enligt lag och stadgar.
Föreningen ska återställa den skadade egendomen. I fastighetsförsäkringen görs avdrag - åldersavdrag – på både material och arbetskostnad. Föreningen får stå för eventuella åldersavdrag.
Dina skadade möbler ersätts från din hemförsäkring.
Det finns ingen någonstans som håller med Högsta Domstolen. Dvs förutom HSB som nu plötsligt ändrat lite åsikt i samband med domen mot bostadsrättshavarna i Täby. Men anledningen till HSB:s förändrade inställning är att i HSB:s prioritetsordning så har styrelsen alltid högre prioritet - dvs "mer rätt" - än medlemmen.


Sammanställning av HD:s dom

HD har gjort det lätt för sig och bara använt följande referenser för sitt beslut;
1. Bostadsrättslagen 7 kap, 12 §
2. Bostadsrättsutredningen (SOU 2000:2)
3. Försäkringsförbundet
4. Sig själv
  1. Bostadsrättslagen 7 kap, 12 § är - som de flesta andra delar i denna lag - tvetydig och rejält ofullständig (speciellt när det gäller såväl styrelsens skyldigheter som bostadsrättshavarnas rättigheter) samt inte riktigt anpassad för verkligheten.
    HD:s uppgift har varit att i denna bit av bostadsrättslagen tolka vad som avses med ordet "vattenledning" (för att därmed kunna avgöra om undantaget i tredje stycket, 7 kap, 12 § gäller för ledningar till värmesystem med vatten).
  2. HD skriver i sin dom om bostadsrättsutredningens syn;
    "Enligt utredningen avsågs med undantaget endast skador till följd av utströmning av vatten under tryck".
    Bostadsrättsutredningen säger alltså att undantaget (som innebär att bostadsrättshavaren enbart svarar för skador om de uppstått pga vårdslöshet eller försummelse) endast avser skador till följd av utströmning av vatten under tryck.
    Vatten i element & ledningar till/från element är exakt just detta, dvs vatten under tryck! HD tycks inte ha förstått att utredningen likväl kan ha gjort denna distinktion för att skilja mellan vattenledningsskador och t.ex. ett läckage från ett akvarium.
  3. HD skriver i sin dom om försäkringsförbundets syn;
    "Förbundet ansåg att det inte förelåg något hållbart skäl till varför begränsningen av bostadsrättshavarens ansvar endast skulle avse ledningar under tryck och inte ledningar som inte var under tryck då det i båda fallen var fråga om en ledning som leder vatten".
    Försäkringsförbundet menar alltså att alla ledningar med vatten (oavsett hur man vill tolka ordet "vattenledning") ska höra till föreningen, alltså även avloppsledning.
  4. HD skriver själv i sin dom att det inte är logiskt att ha olika regler för olika typer av vattenledningar;
    "Även om det, som bostadsrättshavarna hävdat i målet, kan anföras skäl för att behandla skador från ledningar för vatten och skador från ledningar för värme lika i sammanhanget...".
Sammanfattningsvis minst tre mycket starka skäl bara i HD:s egen dom för en tolkning där radiatorledningar ska räknas som "vattenledningar", tvärtemot till vad HD säger.

Någon hänsyn till praxis har HD inte tagit!

HD har ej heller tagit hänsyn till stadgarna eller ens funderat på om stadgarna kan ha någon betydelse.

Det finns i princip ingen annan än HD som vill göra skillnad på vattenledningar så att;
  • "tappvattenledningar" hör till föreningens ansvar, medan
  • radiatorledningar och alla andra typer av vattenledningar (inkl. avloppsledningar, även om denna fråga tyvärr inte avgjordes i domen) ska höra till bostadsrättshavaren.


HD:s huvudargument för att radiatorledningar ska höra till bostadsrättshavarens ansvar är att HD anser att det råder tveksamhet om ifall avloppsledningar samt utströmningar från dessa hör till föreningen. Synnerligen långsökt! I verkligheten så råder det emellertid ingen tveksamhet om detta. Alla - utom möjligen HD - vet att detta odiskutabelt hör till föreningen.

Hade frågan som HD utrett i stället varit mer komplett, i stil med;
"Vilka typer av ledningar hör till föreningen och vilka hör till bostadsrättshavaren?"
tillsammans med en utredning om exakt var gränserna går, så hade HD aldrig kunnat dra slutsatsen att värmeledningar skulle höra till bostadsrättshavaren (bl.a. eftersom HD:s huvudargument då hade fallit med automatik, när man varit tvungen att tänka efter lite).

HD avslutar med ytterligare två tilläggsskäl - helt utan koppling till något som sagts i de övriga sidorna av HD:s utredning - till varför radiatorledningar ska höra till bostadsrättshavaren.
  1. HD skriver;
    "Att det i 12 andra stycket görs en skillnad mellan ledningar för värme och vatten medan det i tredje stycket endast talas om vattenledningsskada, ger närmast vid handen att ledningar för värme inte avses i tredje stycket".

    Not.
    I andra stycket, 12 §, brl, som HD refererar till här, står det;
    "Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten...".
    I tredje stycket, 12 §, brl, står det;
    "För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom...".

    Invändningar:
    • Betydligt troligare är att man i 12 §, tredje stycket, brl, sammanfattat alla skador från alla ledningar för vatten med ordet "vattenledningsskada"!
      Men denna tolkning har HD inte ens övervägt.
    • Vad HD nu implicit säger, med HD:s tolkning här ovan, är att även ledningar för avlopp, gas och elektricitet hör till bostadsrättshavaren (oavsett om de installerats av föreningen eller ej).
    • Om det inte specifikt uttalats en skillnad någonstans mellan ledningar för olika typer av vatten så kan det rimligen heller inte finnas någon skillnad mellan tappvatten, värmevatten, avloppsvatten, och vatten i värmeslingor (som föreningen försett lägenheten med).
    • Dessutom finns det ingen logik i att ha olika regler för olika typer av vattenledningar, och HD har heller inte kunnat motivera varför det skulle finnas olika regler.
      Otroligt nog så talar HD själv emot sin egen dom genom att HD påpekar att det inte är rimligt att ha olika regler för olika typer av vattenledningar!
      HD skriver;
      "Även om det, som bostadsrättshavarna hävdat i målet, kan anföras skäl för att behandla skador från ledningar för vatten och skador från ledningar för värme lika i sammanhanget...".

  2. HD skriver;
    "Den allmänspråkliga betydelsen av ordet vattenledning torde också i nu aktuellt sammanhang vara s.k. tappvattenledning".
    Det känns ytterst oseriöst av HD att motivera sitt beslut på detta ogrundade sätt.

    Invändningar:
    • Jag tror alla förstår att de på HD inte är några språkexperter, men här har HD tagit sig denna roll och gjort en tolkning som jag knappast tror är hur andra tolkar ordet "vattenledning". De flesta tolkar nog "vattenledning" som en ledning med vatten (oavsett typ av vatten).
    • Bara kombinationen av formuleringarna "Den allmänspråkliga betydelsen" och "i nu aktuellt sammanhang" känns lite märklig, och HD har inte förklarat närmare hur de tänkt här.
Sammanfattningsvis noll hållbara skäl i HD:s dom för en tolkning där radiatorledningar inte ska räknas som "vattenledningar", och därför höra till bostadsrättshavarens ansvar.

I stället för att förtydliga vad som står i bostadsrättslagen så har HD med sin dom i denna fråga skapat många nya tolkningsproblem inför framtiden (inte minst vad gäller övriga ledningar utöver H2O).


Tips om en intressant artikel: Håller domstolsväsendets kvalitet måttet?

Stadgarna gäller !!!

Se
HSB:s normalstadgar och föreningens stadgar

OBS! I den aktuella föreningens stadgar står det att för radiatorer eller "anordningar för värme och vatten som föreningen försett lägenheten med" svarar medlemmen endast för målning.

Eftersom det i lagtexten (brl 7 kap, 12 §) står formuleringen;
"...om inte något annat bestämts i stadgarna..."
så innebär det att det är stadgarna som gäller, oavsett HD:s dom.

Dvs det är föreningen som ansvarar för radiatorer. Ansvarsfördelningen är därmed klarlagd och det blir bostadsrättshavaren som får rätt.

Återstår att se om tingsrätten förstår att så är fallet.




SR 2007-01-02 om HD:s dom avseende HSB:s Bostadsrättsförening City i Täby.

HD: Vattenläckage inte bostadsrättsförenings ansvar

Ett vattenläckage från ett element i en bostadsrättslägenhet är ägarens ansvar och inte föreningens. Det slår Högsta domstolen fast.
Det var ett par som tvingades byta ett parkettgolv för 45 000 kronor sedan ett element läckt under en längre resa.
De ansåg att det var en vattenskada enligt bostadsrättslagen, men föreningen gick till domstol.
Enligt HD är det bara vattenskador från vattenledningar som är bostadsrättsföreningens ansvar.


"Enligt HD är det bara vattenskador från vattenledningar som är bostadsrätts-föreningens ansvar"

I domen står det att HD skiljer mellan ledningar för värme och avlopp (= medlemmens ansvar) och tappvattenledningar (= föreningens ansvar), av någon outgrundlig anledning. Ologiskt!
Det är enligt mig en befängd slutsats som HD dragit eftersom det inte finns någon som helst logisk anledning till att ha olika regler eller ansvar för tappvattenledning och ledning till radiator. Varför ska man skilja mellan skador från tappvattenledning och andra typer typ av vattenledningar (värme och avlopp) när följderna blir desamma?

HD skriver i sitt "avgörande";
"Högsta domstolen förklarar att begreppet vattenledningsskada i 7 kap. 12 § tredje stycket bostadsrättslagen inte kan anses omfatta skada till följd av läckage av vatten från ledningar och anordningar för värme".

Med HD:s tolkning gäller alltså inte följande lagtext (brl 7 kap, 12 §) för vattenskada från radiator eller vattenledning till radiator;
För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom
1. hans eller hennes egen vårdslöshet eller försummelse, eller
2. vårdslöshet eller försummelse av
  a) någon som hör till hans eller hennes hushåll eller som besöker honom eller henne
      som gäst,
  b) någon annan som han eller hon har inrymt i lägenheten, eller
  c) någon som för hans eller hennes räkning utför arbete i lägenheten.


HD:s fråga är starkt begränsad, där HD bara avgjort om trycksatt ledning för varm- och kallvatten - s.k. tappvattenledning - är att jämföra med ledningar för värme eller avlopp, vilket HD alltså anser att det gäller olika regler för (tyvärr har HD inte ens utrett vad "svarar" innebär).
HD har på ett synnerligen märkligt sätt gjort en åtskillnad mellan dessa olika typer av ledningar, helt i strid med stadgar och vad t.ex. HSB har sagt i alla år.

Olika ansvar för olika typer av vattenledningar

HD säger följande;
  • Bostadsrättshavarens ansvar:
    vattenskador från radiator med tillhörande anordningar (t.ex. termostat och luftningsnippel) samt vattenledning till radiator
  • Bostadsrättsföreningens ansvar:
    vattenskador från tappvattenledning (som betjänar fler än en lägenhet, enl. brl 7 kap, 12 §)

HD och bostadsrättsorganisationer av olika åsikt

Menar HD därmed att bostadsrättsföreningarnas stadgar inte överensstämmer med lagen?
HSB gör nämligen ingen skillnad i frågan om ansvar och underhåll mellan;
  - vattenledning och
  - ledning för värme, avlopp och el/gas samt informationsöverföring.

Brister i regelverket

Det känns som det finns stora brister i regelverket vad gäller vattenläckage, en av de absolut största frågorna inom bostadsrättsföreningar, som det alltid rått stor förvirring om eftersom lagtexten i princip inte säger någonting om vad som gäller där.

Man tolkar därför regelverket olika från bostadsförening till bostadsförening och förmodligen även från fall till fall inom en och samma förening, trots att fallen är fullt jämförbara med varandra. Detta gör man eftersom de få regler som finns är så ofullständiga och luddiga.

Bostadsrättshavaren i HD:s dom hade förvisso varit bortrest under 12 dagar, men vem som helst förstår säkert att det är omöjligt att ha tillsyn av alla Sveriges bostadsrätter så fort man är borta en eller ett par dagar från bostadsrätten. Vem skulle vilja bo i bostadsrätt om dylika orimliga villkor gällde? Advokat Fredrik Skagerberg som företräder de boende, menar också att det inte är frågan om vårdslöshet från de boendes sida.

Bostadsrättslagen måste uppdateras

Att man måste lägga ner så mycket tid (över 1 år) och resurser i en så simpel fråga som vad som menas med vattenledning är en tydlig indikation på hur skrämmande dåligt utformad bostadsrättslagen är.
Bostadsrättslagen är under all kritik och måste uppdateras och anpassas till 2000-talet.
Det känns som att bostadsrättslagen inte tagits fram av personer som varit initierade i hur det egentligen bör och ska fungera i föreningar. Dessutom så tar lagtexterna inom detta område väldigt lite hänsyn till medlemmarnas bästa, och - i ett större perspektiv - föreningens bästa. Lagen är utformad så att bostadsorganisationer som HSB såväl som föreningarnas styrelser ska kunna ha full kontroll över inte bara föreningarna utan även de enskilda medlemmarna.
Det kan inte fortsätta fungera på detta sätt.

Vad säger försäkringsbolaget?

De boende har full hemförsäkring med bostadsrättstillägg. Försäkringsbolaget Trygg Hansa, menar att fastighetsförsäkringen kan täcka skadan.

Föreningen, å sin sida, menar att självrisken i fastighetsförsäkringen är så hög att det inte lönar sig att använda sig av försäkringen och därför måste medlemmen själv stå för den kostnaden. De boendes advokat anser att föreningen försöker sänka sina kostnader genom att inte använda sig av fastighetsförsäkringen.

Problemet i försäkringsfrågor för bostadsrätter är att om föreningen inte vill använda sin fastighetsförsäkring men försäkringsbolaget ändå anser att fastighetsförsäkringen kan användas för att betala skadan så hamnar medlemmen i en besvärlig situation.

Försäkringsbolagens tilläggsförsäkringar utlovar att de ska ersätta skador som den boende svarar för på grund av sin underhållsskyldighet, men i praktiken kanske försäkringsbolaget ändå inte gör detta.

Vilka blir följderna av HD:s dom?

Konsekvensen av HD:s dom kan inte bli annan än att landets alla bostadsrättsföreningar måste skriva om sina stadgar, eftersom HD:s dom är prejudicerande, och HSB tagit fram vilseledande stadgar som inte överensstämmer med lagtexten (eller i alla fall med HD:s tolkning av lagtexten).

Frågan är hur stadgarna kan skrivas om utan att bryta mot HD:s tolkning av bostadsrättslagen?

Om vi ska slippa de kostsamma, omständiga och tidskrävande justeringar av stadgarna hela tiden så tycker jag att såväl bostadsrättslagen som normalstadgar snarast måste genomgå en ordentlig översyn av för detta kvalificerade personer.

Problemet med PRÖVNINGSTILLSTÅND!

Om domstolen tar ett felaktigt beslut (vilket nog är väldigt vanligt) så är det en uppenbar risk att problem uppstår med att få till stånd ett korrekt beslut. Det svenska rättsväsendet har nämligen ett system med prövningstillstånd. Prövningstillstånd innebär att domstolen avgör om ärendet ska prövas. Detta system missbrukas av domstolarna genom att man använder systemet för att reducera sin arbetsbörda, när tanken i stället en gång varit att prövningstillstånd skulle användas för att inte ödsla tid på fall som uppenbart inte kan få ett annat domslut än vad det redan fått. HD:s främsta uppgift är att bilda nya prejudikat, normerande rättsfall. Det kommer in 5000-6000 mål varje år till HD. Utav dessa får kanske ett par hundra mål prövningstillstånd. Med andra ord ett orimligt antal rättsfall nekas prövningstillstånd.

Vi kan vara säkra på att prövningstillstånd är mer regel än undantag för de som försöker få rätt mot myndigheter. Inte nog med att myndigheterna håller varandra om ryggen, även domstolarna tar parti för såväl myndigheter som underliggande rättsinstanser. Inte förrän systemet med prövningstillstånd har avvecklats i Sverige kan man säga att det finns någon form av rättssäkerhet för medborgarna i vårt land.


HSB har vilselett föreningarna!

Hämtat från Vår Bostad 2003-09-16 (besvarad av Ingrid Buskas)

Föreningen har ansvar för ledningen

Fråga:
Ett element i min lägenhet har gått sönder och vatten har runnit ut på mitt parkettgolv. Vem är skyldig att bekosta reparationen av skadan på golvet?

Svar:
Enligt bostadsrättslagen har bostadsrättsföreningen underhållsansvaret för ledningar för värme, om föreningen försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar mer än en lägenhet.

Underhållsansvaret för ledningarna inne i lägenheten regleras i stadgarna.
Enligt HSB:s normalstadgar har bostadsrättsföreningen underhållsansvaret även för värmeledningar inne i lägenheten om föreningen försett lägenheten med ledningen.
Men bostadsrättshavaren ansvarar för målning.
Det innebär att om föreningen har eftersatt underhållet och därigenom vållat skadan på parkettgolvet ska de ersätta dig för parkettgolvet med avdrag för ålder. Om föreningen skött sin underhållsskyldighet får du som bostadsrättshavare stå för renoveringen av parkettgolvet - eventuellt med hjälp av ersättning från din hemförsäkring.


Som alla kan se här så har HSB vilselett såväl föreningarna som medlemmarna.
HSB fastställer redan i rubriken ("Föreningen har ansvar för ledningen") att det är föreningen som har underhållsansvaret för ledningar för värme, och inte medlemmen.

Domen i HD förklarar att ansvaret för ledningarna för värme i stället ligger på de enskilda medlemmarna.
Om det hade varit så som HSB sagt i alla år - dvs att det är bostadsrättsföreningen som har underhållsansvaret - så hade det varit upp till föreningen att se till så att alla luftningsnipplar var felfria och fullt fungerande. Men HD är av avvikande åsikt.

Stadgar måste anpassas till lagen

Eftersom stadgarna inte stämmer överens med lagen måste alltså alla stadgar ändras om!!!
När och hur tänker HSB ta tag i detta?



Hämtat från Vår Bostad 2003-09-16 (besvarad av Ingrid Buskas)

Föreningen ska åtgärda fel på element

Fråga:
Vi har problem med ett störande ljud i ett av elementen i vår lägenhet. Vem ansvarar för att åtgärda elementet? Finns det någon möjlighet att få en lägre månadsavgift på grund av detta?

Svar:
Enligt bostadsrättslagen har bostadsrättsföreningen underhållsansvaret för ledningar för värme, om föreningen försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar mer än en lägenhet.

Underhållsansvaret för ledningarna inne i lägenheten regleras i stadgarna.
Enligt HSB: s normalstadgar har bostadsrättsföreningen underhållsansvaret även för värmeledningar inne i lägenheten om föreningen försett lägenheten med ledningen. Bostadsrättshavaren ansvarar dock för målningen.
Det innebär att om ljudet beror på att det är något fel på elementet och det är att bedöma som en brist så ska föreningen åtgärda felet. Det finns viss möjlighet att få nedsättning av årsavgiften om föreningen åsidosatt sin underhållsskyldighet. Det framgår inte av din fråga hur föreningen har hanterat problemet så jag kan inte avgöra om rätt till nedsättning föreligger i ert fall.


HSB försöker genomgående vara så luddig som möjligt i alla svar som ges, men även detta svar från HSB motsäger helt vad HD kommit fram till.

Personligen tycker jag HSB:s tolkning skulle ha varit avsevärt mer rimlig, men om det nu fastställts av HD att HSB har fel så måste det vara viktigt för medlemmarna att känna till vad som gäller. HSB måste informera tydligt om vad som egentligen gäller och stadgarna måste rättas upp enligt HD:s tolkning av lagtexten.



Så här skriver SDS att HSB uttryckt sig i samband med en vattenskada i en brf.

Fakta: Vattnets väg avgör
I en bostadsrätt kan räkningen för en vattenläcka hamna hos den boende eller hos föreningen.
Allt avgörs av var vattnet rinner ut.
Enligt bostadsrättslagen har föreningen ansvaret för ledningar för vatten, värme, el och ventilation som tjänar mer än en lägenhet (stamledning).
Bostadsrättens ägare ansvarar för inre underhåll, dit ledningar i lägenheten kan räknas. Ansvaret avgörs av föreningens stadgar.
Källor: HSB, Vår bostad


Ett ganska intetsägande uttalande från HSB som inte precis sprider något som helst ljus över någon av alla de frågor som finns.

Men man kan bara konstatera en sak; det HSB säger om att ansvaret avgörs av föreningens stadgar är fullständigt felaktigt! Det är bara något HSB brukar säga i stället för att ge ett konkret svar när de inte kan besvara frågor. Synd att SDS inte bad HSB utveckla detta svar avseende vad som sägs i stadgarna.

Bostadsrättsorganisationerna måste uttala sig i frågan

Vad har HSB, Riksbyggen och SBC att säga om HD:s dom?
Varför är det så tyst från alla bostadsrättsorganisationer efter HD:s dom?

Ledningar för fler än en lgh - föreningens ansvar?

I Brl 7 kap, 12 § står det;
"Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet".

I HSB:s nya normalstadgar (efter lagändring 2003) står motsvarande;
"Bostadsrättsföreningen svarar för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet".

Därmed står det helt klart att alla ledningar för;
  • vatten
  • värme
  • avlopp
  • el / gas
som betjänar fler än en lägenhet är föreningens ansvar.

Det kan man tycka, vid en hastig överblick, är en tydlig lag, men så är det tyvärr inte:

Ansvar

Vad innebär "ansvar", och vad är det egentligen som föreningen svarar för avseende denna typ av ledningar?
Exakt vad gäller avseende;
  • underhållsansvar
  • reparationsansvar
  • utbytesansvar
  • tillsynsplikt (har t.ex. föreningen löpande tillsynsskyldighet, i så fall hur?)
  • rapporteringsplikt
  • betalningsskyldighet/kostnadsansvar vid skada (Försäkringar? Åldersavdrag?)
för bostadsrättsförening respektive bostadsrättshavare, för ledningar som betjänar fler än en lägenhet?

Not. Lagtexten säger inget om ansvar för ledningar för informationsöverföring.

Var går gränserna för "vårdslöshet" och "försummelse"?

Ledningar som enbart betjänar en lägenhet
- bostadsrättshavarens ansvar?

Enligt Brl 7 kap, 12 § så får man dra slutsatsen (eftersom inget annat sägs om detta) att ledningar som betjänar endast en lägenhet är bostadsrättshavarens ansvar.

Problemen med denna ofullständiga lagtext är följande;
  • Lagtexten täcker inte den bit av föreningen försedda ledningar som betjänar en lägenhet, men som ligger i eller under golv, alternativt i väggar.
  • Exakt vilket ansvar åligger bostadsrättshavaren avseende;
    - de för blotta ögat synliga ledningarna?
    - de i/under golv och i väggar placerade ledningar?
  • Har föreningen inget som helst ansvar på något sätt för de ledningar som bara betjänar en lägenhet (och som föreningen installerat) avseende;
    - de för blotta ögat synliga ledningarna?
    - de i/under golv och i väggar placerade ledningar?
  • Vilka möjligheter, rent lagmässigt, har föreningarna att lägga "ansvaret" för de ledningar som bara betjänar en lägenhet på föreningen (och hur kan reglerna för detta då utformas?) avseende;
    - de för blotta ögat synliga ledningarna?
    - de i/under golv och i väggar placerade ledningar?
  • Är det någon skillnad avseende "ansvar" på olika sätt för ledningar som betjänar en lägenhet till;
        - vatten (tappvatten)
        - värme
        - avlopp
        - elektricitet
        - gas
        - informationsöverföring
        - ventilation?

Ansvar

Vad innebär "ansvar", och vad är det egentligen som medlemmen svarar för avseende denna typ av ledningar?
Exakt vad gäller för ledningar som betjänar en lägenhet avseende;
  • underhållsansvar
  • reparationsansvar
  • utbytesansvar
  • tillsynsplikt (vad är rimligt att lägga på bostadsrättshavaren?)
  • rapporteringsplikt
  • betalningsskyldighet/kostnadsansvar - åldersavdrag?
för bostadsrättshavare respektive ev. bostadsrättsförening?
Det är inget som fastställts i varken lag eller några stadgar.

Var går gränserna för "vårdslöshet" och "försummelse"?
Hur många dagar får man vara borta från lägenheten utan tillsyn av denna?
Vilka krav kan/ska man ställa på den som utför tillsyn?

Då inga föreningar (vad jag känner till) har någon regelbunden kontroll av radiatorer och rör till elementen så faller det sig kanske naturligt om det är upp till bostadsrättshavaren att ha kontroll och ev. underhåll av just denna bit. Men då måste medlemmarna känna till vad som gäller, och det får inte finnas stadgar och annat som ger intryck av att föreningen har ansvaret för det som egentligen ligger på respektive medlem.

Ledningar i/under golv eller i väggar som betjänar en lägenhet
Är det verkligen rimligt att kräva att bostadsrättshavare ska ha ansvar för dolda ledningar?

Vad resulterar HD:s dom i?

Som framgår av ovanstående frågeställningar så har den totala förvirringen som råder om vattenskador inte mildrats nämnvärt. Det är fortfarande alltför många frågor som kan tolkas olika avseende vattenskador. Kommer bostadsföreningarna att lägga ner energi på att reda ut begreppen?


HSB:s stadgar går emot lagen

I HSB:s nya normalstadgar (§ 36) står det;
"Föreningen har därutöver underhållsansvaret för ledningar för avlopp, gas, elektricitet, vatten och anordningar för informationsöverföring som föreningen försett lägenheten med och som inte är synliga i lägenheten. Bostadsrättsföreningen ansvarar vidare för underhåll av radiatorer och värmeledningar i lägenheten som föreningen försett lägenheten med".

I de gamla normalstadgarna (före 2003) står det (i § 34);
Bostadsrättshavaren svarar för målning av innersidor av fönstrens bågar och karm, men inte för målning av utfrån synliga delar av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll än målning av radiatorer och vattenarmaturer eller av de anordningar för avlopp, värme, gas, elektricitet, ventilation och vatten som föreningen försett lägenheten med.
och;
Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av de stamledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten som föreningen försett lägenheten med. För reparationer på grund av brand- och vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom eget vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hans hushåll eller gästar honom eller av någon annan som han inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för hans räkning.


Not. Lagen säger inget om ledningar för informationsöverföring (t.ex. telelina och bredbandslina).

Eftersom de flesta bostadsrättsföreningar lär ha formuleringen om att ansvaret för radiatorerna ligger på föreningen och eftersom lagen säger att det som står i stadgarna om ansvaret för ledningarna gäller, så är radiatorerna föreningens ansvar oavsett vad HD kommit fram till om vad som ska räknas som vattenledningar.

Det enda som föreningen kan invända mot är om bostadsrättshavarna varit vårdslösa.
Men om det bara rör sig om att bostadsrättshavarna i den aktuella fallet varit borta under 12 dagar så vet jag inte hur man skulle kunna komma fram till att de därav varit vårdslösa.
I praktiken är det så att eftersom radiatorerna faktiskt faller under föreningens ansvar så ligger frågan om "försummelse" mer på föreningen.

Fast, om man ska vara noga så säger lagen inget om vårdslöshet eller försummelse om nu HD vill ha det till att värmeledningar inte ska räknas till vattenledningar.

"Laglösa ledningar"

Notera att det kan finnas ej dolda ledningar i en lägenhet som betjänar fler än en lgh, men för dessa finns inga regler.

Vad säger HSB?

I lag och föreningens stadgar så kan man göra nästan vilka tolkningar som helst, men i paragraf 36 i HSB:s normalstadgar skriver HSB i klartext;
  • att underhållsansvaret för radiatorer och samtliga värmeledningar (oavsett om de är dolda eller ej) ligger på föreningen !!!
  • att underhållsansvaret för ledningar för vatten och avlopp ligger på föreningen.
    Notera att HSB alltså inte någonstans gör någon skillnad på vilken typ av vatten det rör sig om, utan HSB drar alla vattenledningar över en kam (tappvatten, radiatorvatten, och avloppsvatten).
    I HSB:s ögon är alla ledningar med vatten att jämställa med varandra.
Vad HSB skrivit i sina normalstadgar - enligt ovan - går därmed tvärsemot vad Högsta Domstolen säger.

Tycker inte HSB att medlemmarna har rätt att veta vad som gäller och vad som förväntas av dem?

Kommer HSB att ändra normalstadgarna?
Kommer HSB att informera medlemmarna om vad som egentligen gäller, eller kommer HSB att försöka stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting har hänt?


Jag anser att om bostadsrättshavaren i HD:s dom får betala för vattenskadan så ska denna bostadsrättshavare stämma HSB för att ha vilselett bostadsrättshavaren.

Följande står att läsa i SDS om hur HSB svarar efter HD:s dom;
"...Som vattenledning i lagens bemärkelse ska endast räknas tappvattenledning. Läckor från övriga ledningar är medlemmens problem, inte bostadsrättsföreningens".
"– Detta befäster den praxis vi anser vara rätt, säger Hans G Johansson, förbundsjurist på HSB. Saken har aldrig prövats tidigare, men vi har agerat såhär i praktiken. Det har även de flesta försäkringsbolag."

"Detta befäster den praxis vi anser vara rätt" säger HSB nu. Inte nog med det, HSB ändrar sig t.o.m. till att det skulle vara praxis, så som HD har dömt. Man upphör aldrig att förvåna sig över idiotiska uttalanden, men detta känns nästan som ett rekord. Bara för att HD dömt på ett visst sätt så vill HSB ge sken av att det alltid är så HSB resonerat. Men det är bara att läsa på denna sida med mina citat från HSB och HSB:s informationsmaterial samt med citat från "Vår Bostad" där HSB:s jurister uttalat sig för att se bevisen på att vad HSB nu säger är en ren lögn raktigenom.

Efter HD:s dom står följande att läsa på HSB:s webbplats;

Begreppet vattenledningsskada är nu klarlagd

När en vattenskada har inträffat har det i många fall uppkommit problem vid skaderegleringen på grund av att det förekommit olika uppfattningar om vad som avses med en vattenledningsskada. Vissa försäkringsbolag har hävdat att alla ledningar som innehåller vatten är en vattenledning medan bland annat HSB har ansett att endast så kallade trycksatta vattenledningar är hänförliga till begreppet vattenledning.

Tolkningen av begreppet vattenledningsskada har betydelse eftersom bostadsrättslagen innehåller ett undantag vad avser ansvarsfördelningen vid reparationer av vattenledningsskador jämfört med andra skador. Vid vattenledningsskador ansvarar föreningen även för reparationen av det inre i lägenheten vilket innebär att bostadsrättsföreningen ska bära hela kostnaden för reparationen.

Vid andra typer av skador sker en fördelning av kostnaderna mellan bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren. Oklarheten med vad begreppet vattenledningsskada har i vissa fall lett till att bostadsrättshavare, vid exempelvis en skada på ett avloppsrör, inte erhållit någon ersättning från sitt försäkringsbolag.

HD befäster tidigare praxis
Högsta domstolen har i beslut den 27 december 2006 fastställt vad som avses med vattenledningsskada. Genom avgörandet befäster Högsta domstolen sin tidigare praxis och HSBs förbundsjuristers tolkning av begreppet.

Frågan avsåg vattenläckage från en luftnippel på en värmeradiator som hade orsakat skador i en lägenhet och om bostadsrättshavarna var skyldiga att ersätta föreningen kostnaderna för reparationen av parkettgolvet i lägenheten.

Sammanfattningsvis innebär Högsta domstolens beslut ett klarläggande av rättsläget innebärande att bostadsrättsföreningen endast ansvarar för reparationer i bostadsrättshavarens lägenhet då det förekommer vattenläckage från en trycksatt vattenledning, d.v.s. en kall- eller varmvattenledning. I andra fall ansvarar bostadsrättshavaren i enlighet med sitt underhållsansvar enligt lag och stadgar.

Mer information
Om du har några frågor så kontakta förbundsjuristerna på 08-785 36 36 mellan kl 11-13.

2007-01-18
HSB:s uttalande är närmast att beskriva som patetiskt, inte minst eftersom HSB lägger ner så mycket energi på försöka ge sken av att HSB tyckt som HD under alla år. Dessutom ljuger HSB genom att skriva "HD befäster tidigare praxis" samt "Genom avgörandet befäster Högsta domstolen sin tidigare praxis och HSBs förbundsjuristers tolkning av begreppet". HD har bevisligen inte alls befäst någon praxis!!! Vad HSB skriver här är inget annat än ren rappakalja!

Vad säger SBC?

SBC lägger ansvaret på föreningen. SBC har uttalat sig i frågan och säger klart och tydligt att om ett elementrör fallerar så är det en vattenledningsskada och föreningen måste ta fullt ansvar för såväl skadan som följdskadorna.
SBC menar att dessa ledningar inte hör till bostadsrättshavaren eftersom det rör sig om slutna system som är känsliga och därför inte något som bostadsrättshavarna ska röra.
Men SBC menar att detta dock inte hindrar att föreningen kan komma överens med medlemmen om t.ex. flyttning av element.

Göran Olsson, jurist på SBC, trodde före HD:s dom att att resultatet skulle bli att föreningen fick betala för skadan.

Följande står att läsa i SDS om hur SBC svarar efter HD:s dom;
"– Det är välgörande att HD har klargjort den här frågan, säger Göran Olsson, vd i Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, som organiserar en stor del av landets bostadsrättsföreningar.
Göran Olsson satt med i Bostadsrättsutredningen som år 2000 konstaterade att det fanns oklarheter på den här punkten i bostadsrättslagen, som inte tillräckligt klart anger om till exempel avloppsrör, värmeslingor eller värmeledningar ska räknas som vattenledningar".
"– Hela branschen tycker det här är bra. Frågor om fördelning av ansvar mellan medlemmen och föreningen är mycket vanliga. Och för oss i SBC innebär det ingen förändring. Vi har nog levt enligt detta, faktiskt."
Kommentarer överflödiga, men tyvärr så är SBC uppenbart lika skenheliga som HSB.
Precis som Göran Olsson själv sagt tidigare så har SBC inte levt efter detta.
Varför är det så svårt för bostadsföreningar att hålla sig till sanningen?
Varför är det så svårt för bostadsföreningar att erkänna sina fel och misstag?
Framförallt, hur kan de komma undan med att vara oärliga mot medlemmarna?

"Hela branschen tycker det här är bra", säger Göran Olsson. Om det skulle vara fallet så innebär detta att "hela branschen" har noll koll på vad som är bra. HD:s dom är inte bara felaktig, den är dessutom dålig. Det finns minst lika många frågetecken kvar efter domen som före domen. Tycker "hela branschen" att det är bra?

Det står vidare;
"Poängen i HD:s beslut är enligt Göran Olsson att medlemmen har lägenheten under uppsikt på ett sätt som föreningen inte kan ha. Värmeledningar och element kan kontrolleras på ett annat sätt än vattenledningar, som oftast ligger dolda. – Dessutom är vattenledningar under tryck de som orsakar störst skada när vatten strömmar ut."

Poängen i HD:s dom är inte alls den som SBC hävdar. Det är bara Göran Olssons högst personliga tolkning. HD har nämligen inte ens antytt det som Göran Olsson hävdar !!!! Göran Olsson borde kanske ha läst domen innan han uttalade sig !!!

Om det sedan är någon som förstår vad Göran Olsson menar med;
"Dessutom är vattenledningar under tryck de som orsakar störst skada när vatten strömmar ut", så berätta gärna för mig. Jag skulle vilja veta på vilket sätt Göran Olsson menar att detta har med HD:s dom att göra.

Ett litet PS utanför ämnet. Notera från artikeln i SDS att Göran Olsson är en av de skyldiga till den riktigt usla bostadsrättslag vi har idag. Skulle vara intressant att veta namnen på de övriga.

Vad säger Riksbyggen?

Riksbyggen följer samma praxis som SBC. Juristen Ulrika Blomqvist, Riksbyggen, säger att föreningen är ansvarig för ledningar. Begreppet "trycksatta ledningar" finns inte ens i Riksbyggens normalstadgar.
Riksbyggen menar att om domen visar att det inte är föreningen som har ansvaret så måste alla föreningar med felaktiga stadgar om ansvarsfördelningen ändra dessa stadgar.

Ingen verkar ha ställt frågor till Riksbyggen om hur de ser på HD:s dom, så jag vet inte vad RB säger idag, efter domen.

Ansvar för element / radiator

Hämtat från Vår Bostad 2004-03-15 (besvarad av Ingrid Buskas)

Nytt element föreningens ansvar

Fråga:
I min bostadsrätt är badrumselementet rostigt. Jag har skrapat och målat om det flera gånger. En rörläggare har sagt att det kan gå hål på det och att det är mycket gammalt. Ska jag stå för kostnaderna för ett nytt element eller är det föreningen?

Svar:
Ditt ansvar för elementet sträcker sig bara till målning. Om elementet är i dåligt skick är det föreningen som ansvarar för att det repareras eller byts ut.


Broschyrmaterial från HSB:

"Vem skall underhålla bostadsrättslägenheten i HSB?"

I detta material från HSB står det klart och tydligt att vattenradiatorer med ventil och termostat är föreningens ansvar (med anmärkning "Brh svarar för målning").

Här står också;
"Som framgår av stadgarna svarar föreningen - bortsett från målning - för underhåll av radiatorer och vattenarmaturer.
Föreningen ansvarar även för de anordningar för avlopp, värme, gas, elektricitet, ventilation och vatten som den har försett lägenheten med".

Även i HSB:s plansch "Underhållets fördelning enligt HSB:s stadgar" så är elementet markerat som till föreningen hörande ansvarsområde.


Broschyrmaterial från HSB:

"Vem betalar vattenskadorna?"

I denna broschyr från HSB står det;
"... bostadsrättsföreningen bl a svarar för repararation efter vattenskador som kan hänföras till vatten- och avloppsledningar, radiatorer och vattenarmaturer som föreningen försett lägenheten med".



Som alla kan se här ovan så informerar HSB medlemmarna genomgående om raka motsatsen till vad HD kommit fram till i sin dom, där HD säger att det bara är vattenskador från tappvattenledningar som är bostadsrättsföreningens ansvar.

Återigen, Högsta Domstolen skriver i sitt avgörande;
"Högsta domstolen förklarar att begreppet vattenledningsskada i 7 kap. 12 § tredje stycket bostadsrättslagen inte kan anses omfatta skada till följd av läckage av vatten från ledningar och anordningar för värme".

Hur/när kommer HSB att rätta upp sina misstag?

Stadgarna i den förening där de drabbade bor säger att för radiatorer eller "anordningar för värme och vatten som föreningen försett lägenheten med" svarar medlemmen endast för målning.

Kommer HSB nu att dementera alla tidigare uttalanden om vattenläckage, rätta upp informationen på sina webbsidor och se till så att såväl normalstadgarna som föreningarnas stadgar ändras?

Är det inte HSB:s skyldighet att rätta upp sina misstag när man under så många år gått ut med vilseledande information?

En liten fundering.
I min förening har styrelsen bytt ut ett antal element i vissa lägenheter. Har styrelsen gjort fel här? Skulle detta egentligen ha bekostats av bostadsrättshavarna?

Övriga ledningsanordningar

Vad gäller för övriga till ledningar kopplade anordningar? T.ex. ventilationsdon. Lagen säger inget om detta. Var går gränserna för vad som hör till föreningens ansvar och vad som hör till medlemmens ansvar?

Vem ska t.ex. ta kostnaden för byte av golvbrunn om badrummet renoveras (på bostadsrättshavarens bekostnad)? Även här saknas regler.

Delat ansvar?

Kan ansvaret för elementen delas upp så att;
- föreningen betalar för reparationer
- medlemmen är skyldig att rapportera eventuella fel?
Eller riskerar man att på något sätt bryta mot lagen om så sker?

Om ansvaret för elementen delas mellan att föreningen har någon form av underhållsskyldighet och betalar för reparationer av element och elementrör medan medlemmen har rapporteringsplikt för eventuella fel samt kontroll- och tillsynsplikt så uppstår ett antal inte helt okomplicerade problem.

T.ex.
  • Kan man lägga på enskilda medlemmar att bedöma vad som behöver rapporteras?
  • Kan man lägga på samtliga enskilda medlemmar en skyldighet att ha kompetens för tillsyn av element och elementrör?
  • Hur ofta måste element och elementrör kontrolleras och på vilket sätt?
  • Vad gäller avseende försäkringsavtalen, och på vilket sätt måste hänsyn tas till detta?
  • Vilka åtgärder kan/får medlemmen själv göra och vilka konsekvenser kan de få?
  • Vilka rättigheter/skyldigheter gäller för respektive part avseende flytt av element?
  • Vem står för garantier och kontakt med leverantörer/reparatörer?
  • Var går gränserna i de olika möjligheter som kan uppstå?
  • Hur gör man denna fördelning så att den överensstämmer med lagen på alla sätt (HD:s dom)?
Med delat ansvar så blir det svårare att reda ut vem som har ansvaret, och vem som ska betala vad, om olika fel eller skador uppstår i olika situationer.

Oklarheter måste utredas

Det är viktigt att allt utreds och specificeras samt att gränser dras, speciellt avseende;
  • underhållsansvar
  • reparationsansvar
  • utbytesansvar (ett element har en uppskattad livstid på drygt 40 år)
  • tillsynsplikt
  • rapporteringsplikt
  • betalningsskyldighet/kostnadsansvar

Medlemmen måste veta vad som gäller

Medlemmarna måste veta exakt vad som åligger dem (och hur/hur ofta de t.ex. kan/ska kontrollera radiatorer). Vi kan inte hela tiden ha luddiga regler som tolkas olika från förening till förening och t.o.m. olika från fall till fall inom samma förening (trots likartade förhållanden). Även om man aldrig kan täcka allt så kan man i alla fall göra någon form av ansträngning för att ha ett lite tydligare regelverk. Det måste vara bostadsorganisationerna som ansvarar för att det finns ett regelverk som är vettigt.


HD:s domslut är intressant ur en annan synvinkel också

HD:s dom visar att rättsväsendet inte tycks fästa någon som helst vikt vid;
- bostadsrättsorganisationernas syn och tolkningar av lagar, eller
- föreningarnas stadgar, eller
- föreningens egna lokala riktlinjer samt ordningsföreskrifter/trivselföreskrifter.

Att så är fallet är inte precis något som förenklar livet för alla oss vilsna bostadsrättshavare.

Så här svarar HSB på frågan om vem som ansvarar för vattenskadorna.

Vem ansvarar för vattenskadorna?

Blanka Kruljac, jurist på HSB Riksförbund, pratade på ordförande- och vicevärdskonferensen i Linköping i höstas om ämnet bostadsrättsjuridik med inriktning på underhållsansvar. Hon berättade om bostadsrättshavarens respektive bostadsrättsföreningens rättigheter och skyldigheter enligt stadgar och hur ansvar för bl a skador fördelar sig.

Hon rekommenderade styrelserna att läsa stadgetexten noga för att sätta sig in i vem som ansvarar för vad.
En hjälp i tolkningen av stadgarna kan vara broschyren Vem ska underhålla bostadsrätten där bl.a. en uppdelning tydligt visar om det är bostadsrättsföreningen eller bostadsrättshavaren som ansvarar för t.ex. golvbrunn och ytskikt. (red anm. Broschyren kan beställas på HSB-kontoret i Norrköping)
Riksförbundet arbetar med en ny broschyr som gäller vattenskador. Dessa broschyrer skall vara ett hjälpmedel i de tolkningstvister som kan uppstå mellan föreningen och medlemmarna.


Bostadsrättshavarens ansvar:

Bostadsrättshavarens ansvar kan sammanfattas i tre ord; underhålla, vårda och bekosta.
Bostadsrättshavaren ska alltså på egen bekostnad hålla sin lägenhet i gott skick och ansvara för att de skador som uppkommer åtgärdas.
Detta gäller oberoende av vem som har vållat skadan och oberoende av anledningen till att skadan uppkommit.
Grundtanken är att man har samma ansvar som om man bor i en villa, fast det finns flera villor i huset. Det är bostadsrättshavaren som underhåller sin egen lägenhet, vilket innefattar bl a golv, väggar och tak.
Bostadsrättshavaren har också skyldighet att göra så att standarden inte sänks på lägenheten. Ansvaret innefattar också egna installationer såsom t.ex. disk- och tvättmaskin.
Exempel:
Bostadsrättshavare A har en tvättmaskin i badrummet som går sönder och förstör bostadsrättshavare B:s säng (bostadsrättshavare B bor i våningen under).
Först ska man titta på vad som är orsaken till skadan och därefter om det har förekommit uppsåt eller oaktsamhet. I så fall kan skadeståndskrav komma i fråga.

Åtgärd, om skadan beror på olyckshändelse:
o Bostadsrättshavare A åtgärdar skadan i sin egen lägenhet, men blir inte skadeståndsskyldig för det som hänt i bostadsrättshavare B:s lägenhet.
o Föreningen torkar ut bjälklaget (den bärande konstruktionen)
o Bostadsrättshavare B åtgärdar skadan i sin lägenhet.
Samtliga använder sin respektive försäkring om skadan är så stor att den överstiger självrisken.
Kommentar: Hade bostadsrättshavare A bedömts som vårdslös hade han/hon fått ansvara för att reglera hela skadan.


Bostadsrättsföreningens ansvar:

Bostadsrättsföreningen ansvarar för att hålla fastigheten och gemensamma utrymmen i gott skick när ansvaret inte vilar på bostadsrättshavaren. Föreningen ansvarar också för stamledningar i lägenheten samt även för ledningar föreningen försett lägenheten med vad gäller bl a vatten, avlopp och el.
Exempel:
Bostadsrättshavare A:s golvbrunn läcker och förorsakar vattenskada i lägenheten under.
Åtgärd, om skadan beror på olyckshändelse:
o Bostadsrättshavare A åtgärdar skadan i sin egen lägenhet
o Bostadsrättsföreningen åtgärdar golvbrunnen och bjälklaget
o Bostadsrättshavare B ansvarar och gör i ordning sin egen lägenhet
Kommentar: Beror läckaget på att avloppsstammen behövt repareras och föreningen underlåtit detta ansvarar föreningen för hela skadan.

När man ska använda fastighetsförsäkringen:
Blanka menar att man först måste klargöra vems ansvaret är för att åtgärda skadan och därefter titta på om det finns en försäkring som täcker detta.
Bostadsrättsföreningen ska inte heller med automatik ta fastighetsförsäkringen i anspråk bara för att det är en skada på fastigheten.
Fastighetsförsäkringen skall användas för det föreningen ansvarar för enligt stadgar och i de fall föreningen blir skadeståndskyldig.
Skador som förorsakats av bostadsrättshavaren skall denne själv åtgärda och bekosta samt i förekommande fall använda sin egen tilläggsförsäkring.

Definition av vattenledningsskada:
En vattenledningsskada är en skada på ledning för varm och kallt vatten under tryck.

Försäkringsbolagen:

De flesta försäkringsbolag anser att skador på fastigheten ska täckas av fastighetsförsäkringen och att bostadsrättstillägget endast är ett självrisktillägg. Därför tar många bostadsrättsföreningar i anspråk fastighetsförsäkringen för skada trots att underhållsansvaret enligt stadgarna egentligen vilar på bostadsrättshavaren.
Att bostadsrättsföreningen tar på sig skadan och använder fastighetsförsäkringen i dessa fall får till följd att alla bostadsrättshavare i föreningen kollektivt får bekosta åtgärder som enligt stadgarna ska ligga på bostadsrättshavaren själv.
Att använda fastighetsförsäkringen, när skadan inte ligger inom föreningens ansvarsområde, innebär också att föreningen på sikt får högre premier för försäkringen och högre självrisker.


Fel definition av HSB

Som synes ovan av formuleringen;
"Definition av vattenledningsskada:
En vattenledningsskada är en skada på ledning för varm och kallt vatten under tryck.
"
så räknar HSB (i motsats till Högsta Domstolen) in skador på värmeledningar (som är ledningar för varmt och kallt vatten under tryck) till kategorin "vattenledningsskada".

Ny information på gång från HSB?

HSB skriver vidare;
"Riksförbundet arbetar med en ny broschyr som gäller vattenskador. Dessa broschyrer skall vara ett hjälpmedel i de tolkningstvister som kan uppstå mellan föreningen och medlemmarna".
När kommer denna information medlemmarna till del?

HSB har rätt mycket information som HSB riktar enbart till styrelser. Detta innebär att styrelserna får ett övertag och kan formulera sig på lättare sätt mot medlemmen som fått lite eller ingen information om vad som gäller. Som jag nämnt förut så har det "kooperativa" HSB följande prioriteringsordning;
1. Skydda sig själv och den egna organisationen.
2. Skydda styrelsen (med HSB-representanten).
3. Skydda föreningen.
Någon omtanke om enskilda medlemmar finns i praktiken inte om det skulle finnas någon nackdel på något sätt för någon av ovanstående tre parter.

Så här skriver en brf inom HSB Stockholm om underhålls- och reparationsansvarets fördelning.

Underhålls- och reparationsansvarets fördelning

Medlem har alltid rätt att själv (oftast genom entreprenör) åtgärda skador inom sitt ansvarsområde.
Medlem skall själv beställa arbeten inom sitt ansvarsområde och bär det fulla ansvaret för att arbetet blir fackmässigt utfört.

Vad säger bestämmelserna?

Underhålls- och reparationsansvarets fördelning framgår av föreningens stadgar 11§ och 12§: "Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenhetens inre med tillhörande övriga utrymmen i gott skick.
Föreningen svarar för husets skick i övrigt.
Bostadsrättshavaren svarar sålunda för lägenhetens
- väggar, golv och tak samt underliggande fuktisolerande skikt,
- inredning och utrustning; såsom ledningar och övriga installationer för vatten, avlopp, värme, gas, ventilation och el till de delar dessa befinner sig inne i lägenheten och inte är stamledningar, svagströmsledningar; i fråga om vattenfyllda radiatorer och stamledningar svarar bostadsrättshavaren dock endast för målning; i fråga om stamledningar för el svarar bostadsrättshavaren endast fr. o. m. Lägenhetens undercentral (proppskåp),
- golvbrunnar, eldstäder, rökgångar, inner- och ytterdörrar samt glas och bågar i inner- och ytterfönster; bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster.

Bostadsrättshavaren svarar för reparation i anledning av brand eller vattenskada i lägenheten endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens eget förvållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som tillhör hans hushåll eller gästar honom eller av annan som han inrymt i lägenheten eller som utför arbete där för hans räkning.
I fråga om brandskada som bostadsrättshavaren inte själv vållat gäller vad som nu sagts endast om bostadsrättshavaren brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iaktta.

Om ohyra förekommer i lägenheten skall motsvarande ansvarsfördelning gälla som vid brand eller vattenledningsskada.
Är bostadsrättslägenheten försedd med balkong, terrass, uteplats eller med egen ingång, skall bostadsrättshavaren svara för renhållning och snöskottning.

Bostadsrättshavaren svarar för åtgärder i lägenheten som vidtagits av tidigare bostadsrättshavare såsom reparationer, underhåll, installationer m.m.

Bostadsrättshavaren får inte göra någon väsentlig förändring i lägenheten utan tillstånd av styrelsen. En förändring får aldrig innebära bestående olägenhet för föreningen eller annan medlem. Underhålls- och reparationsåtgärder skall utföras på ett fackmannamässigt sätt.
Som väsentlig förändring räknas bl.a. alltid förändring som kräver bygglov eller innebär ändring av ledning för vatten, avlopp eller värme.
Bostadsrättshavaren svarar för att erforderliga myndighetstillstånd erhålls."

Så regleras en skada!
Det svåra, men mest viktiga, vid en skada är att utreda grundorsaken! Som medlem är man skyldig att hålla lägenheten i gott skick. Föreningen svarar dock för alla stamledningar för avlopp, el, vatten och värme fram till anslutningspunkt i lägenheten. Exakt vilken punkt framgår av stadgar, ordningsregler och praxis i föreningen. Beträffande värme svarar föreningen även för ledningar och radiatorer inne i lägenheterna.

Om medlem av slarv eller oaktsamhet vållar en brand eller skadar en stamledning får han själv stå för följderna även om underhållsansvaret ligger på föreningen. Omvänt gäller således att alla andra skador från stamledningar skall åtgärdas och regleras av föreningen.
Men om skadan kommer från en läcka, spricka eller annat i lägenheten, är det alltid bostadsrättshavarens ansvar, även om man rimligen inte själv kunnat upptäcka läckan. Om en granne t.ex. felaktigt har installerat en diskmaskin som läcker vatten ner till bostaden under, kan både förening och enskild medlem kräva den slarvige på ersättning.

En grundregel är att alla skador som på något sätt berör fastigheten, i första hand ska regleras av föreningens fastighetsförsäkring. Sedan får föreningen kräva enskilda medlemmar på ersättning för den del av skadorna som berör bostadsrätten, dvs det egna underhållsansvaret. För att få ersättning för skadorna i bostaden, krävs då att man har en försäkring med bostadsrättstillägg. Men föreningen kan därutöver kräva medlemmen på fastighetens självrisk. Föreningen har ju inte gjort något fel och skall därför inte heller ha några egna kostnader för skadan.
Grundprincipen är att ingen skall tjäna på en skada och varje part skall stå för sin ansvarsdel. Men har man full försäkring skall man inte behöva betala föreningens självrisk. Har man orsakat en skada av slarv skall ansvarsdelen i hemförsäkringen ersätta självriskkravet. I annat fall skall bostadsrättstillägget ersätta det.
Föreningen kan i regel bara kräva ersättning för den del som berör bostadsrättshavarens andel av reparationskostnaderna. Om bostadsrättshavaren inte orsakat skadan av slarv eller oaktsamhet kan föreningen heller inte återkräva mer än bostadsrättshavarens andel av sin självrisk. Det är först när oaktsamhet eller rent vållande kan visas som föreningen kan kräva att bostadsrättshavaren betalar hela självrisken.

Gränsdragning för vvs-rörledningar!
För inkommande vattenledningar går gränsen mellan föreningens ansvar och medlemmens ansvar vid kulventilerna (eller motsvarande avstängningsventiler). För utgående vatten- eller avloppsrör går gränsen mellan föreningens ansvar och medlemmens ansvar vid golvytan (vid respektive sko i golvet, t.ex. gjutjärnsröret vid toalettstolens avlopp och vid golvbrunn).

Styrelsen beslutade 2002-04-02 att inte byta samtliga avstängningsventiler i lägenheterna utan att vidta åtgärder efter behov i enskilda fall. Det innebär att gränsdragningen kan vara olika i lägenheterna inom föreningen!
Inom den del som är medlemmens ansvar får man får byta delar som har gått sönder, t.ex. en kran.
Men man får inte ändra rördragningen eller utöka systemet med några nya rör.
I sådana fall behövs föreningens tillstånd.
Plaströr som är skadade, visar tecken på sprickbildning eller är mycket slitna skall bytas ut så fort som möjligt.
Det är således bostadsrättshavarens ansvar att byta packningar i kranen, att ta hand om rinnande toalett och att rensa stopp i vattenlåset. Vaskrensaren (en gummiklocka på skaft) kan även vara första hjälpen till en stoppad toalett!
Inom vår förening beslutade styrelsen 2002-03-07 av praktiska och ekonomiska skäl att
- föreningen svarar för tätning av rinnande kranar, justering av rinnande toaletter och
- bostadsrättshavaren svarar för rensning av liggande ledningar (anslutningsledningar fram till stamledning), golvbrunnar/avloppsbrunnar samt vattenlås i bad- och tvättrum och kök.
Styrelsen har vidare 2003-09-07 beslutat att föreningen skall bekosta ny blandarkran när en gammal inte går att täta. HSB standard för kranar skall vara vägledande i valet av ny kran.
Slutligen har styrelsen 2004-10-21 beslutat att bekosta nya vattenlås av plast i de lägenheter med gjutjärnslås som inte går att hantera.


Föreningarna lär fel av HSB

Som synes så har föreningarna tagit lärdom av HSB och informerat vidare om att ansvaret för radiatorer och värmeledningar ligger på föreningen (i motsats till vad HD säger).

Ett annat exempel från en bostadsrättsförening tillhörande HSB Stockholm;
Kall- och varmvattenledningar, avloppsstammar, radiatorer och värmeledningar.
Självrisken på fastighetsförsäkringen svarar föreningen för. Vid vållande av skada kan medlemmen bli betalningsskyldig. I sådant fall kan ersättningsfrågan prövas via hemförsäkringens ansvarsmoment.

Fakta om vattenskador

Cirka 75 000 vattenskador sker per år. Kostnaden för dessa är cirka 2 miljarder kr.
Enligt vattenskadeundersökningen (2002) så kostar vattenskadorna i Sverige t.o.m. så mycket som 5 miljarder kronor om året (lika mycket som alla brand-, storm- och inbrottsskador tillsammans).

Vattenskador utgör cirka 80 procent av alla skador i flerfamiljshus och uppskattningsvis handlar det om tusentalet rättstvister årligen.

20 procent av alla bostadsrätter löper risk att drabbas av vattenskador enligt en rapport som Anticimex tagit fram. Bristande underhåll och ventilation, felaktig renovering och fel materialval är de vanligaste orsakerna till fukt- och vattenskador som i snitt drabbar åtta lägenheter i varje bostadsrättsförening.

Mellan 2003 och 2004 besiktigades närmare 5 000 bostadsrätter runt om i Sverige. Var femte lägenhet visade sig ha pågående läckage eller löper stor risk att drabbas. Dessutom har 68 procent fel och brister som på längre sikt kan ge fuktskador om de inte åtgärdas.
Bara 12 procent av de undersökta lägenheterna klarade sig helt utan anmärkning.

Fuktskadorna uppstår främst i bad- och våtrum där det är läckande golv eller golvbrunnarna som är problemet. 11 procent av vattenskadorna sker i kök där felaktig installation av diskmaskinen är den vanligaste orsaken. Badrummet står för 37 procent av alla vattenskador enligt vattenskadeundersökningen.

Var tredje vattenskada sker i ledningssystemet för varm- och kallvatten.

I genomsnitt kostar en vattenskada runt 50 000 kronor och tar mellan åtta och tolv veckor att åtgärda. Enligt vattenskadeundersökningen (2002) är kostnaden lägre, och de menar att genomsnittsskadan kostar 31 000 kronor (att jämföra med 14 000 kr, 15 år tidigare).


Skriv till media ! NU !!!


Forum för alla i bostadsrätt Tipsa en vän

FORUM

Något du undrar om avseende vattenskador eller var ansvaret ligger för olika saker en brf?

Vad fungerar bra/dåligt i din förening?

Om du har några synpunkter om din brf, om din bostadsorganisation (HSB, Riksbyggen, SBC) eller frågor om att bo i bostadsrätt, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här!
Forum för alla i bostadsrättSenaste inlägg
(rss-reader för Google Chrome)




FAKTABANKEN - FORUM FÖR ALLA I BOSTADSRÄTT
Störningar i BRF A 01
Avgifter i BRF A 02
Underhåll bostadsrätt, Ansvarsfördelning, Förändring av lägenhet A 03
El, Värme och Vatten i BRF A 04
Balkong och Uteplats, Utemiljö, Parkering & Garage i BRF A 05
Styrelse, Styrelsemöte, Protokoll, Tystnadsplikt, Dagordning A 06
Bostadsorganisation - Förvaltare A 07
Likhetsprincipen - Likabehandlingsprincipen A 08
Jäv A 09
Särskild granskning, Medrevisor, Revisor & Revisorssuppleant A 10
Hyresnämnden - Bostadsrätt A 11
Regelverk för bostadsrätt A 12
Avhysning, Uppsägning, Förverkande, Avsägelse, Tillträde bostadsrätt A 13
Andrahandsuthyrning i BRF B 01
Andelstal och Mätning bostadsyta B 02
Kapitaltillskott, Insatshöjning, Förändring av insats bostadsrätt B 03
Överlåtelse, Köp av bostadsrätt, Mäklare, Medlemskap B 04
Vattenledningsskada och Vattenskada i bostadsrätt B 05
Ekonomisk plan bostadsrättsförening B 06
Lägenhetsförteckning, Medlemsförteckning B 07
Föreningsstämma, Röstning, Ansvarsfrihet, Motioner i BRF & Arvoden B 08
Valberedning i BRF B 09
Ändring av stadgar i BRF B 10
Självförvaltning i BRF B 11
Sambolag bostadsrätt B 12
PUL BRF B 13
Väsentlig förändring av fastighet B 14
Likvidering av bostadsrättsförening, Fusion, Överlåtelse av hus i BRF B 15
Utvidgning av verksamhet i BRF B 16
Statistik bostadsrätter B 17
   FAKTABANKEN
   Gå direkt till Faktabanken i Forum för alla i bostadsrätt



  " LÄNKAR TILL WEBBSIDOR OM HSB & BRF "  
Huvudsida
HSB:s normalstadgar - enbart för att skydda HSB och styrelse?   Vad innebär det att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet?
Sveriges bästa brf-stadgar   Vad får styrelsen besluta om?
NY FÖRENINGSLAG!   Arbetsordning för styrelse
Länkar till lagar och föreskrifter   Budord för styrelsen
Utträde ur HSB   Vilken kompetens behövs i en styrelse?
Anmälan till hyresnämnden   Valberedning
Andrahandsuthyrning   Hur skriver man en motion?
Överlåtelse av bostadsrätt   Exempel på motioner till ett årsmöte
Försäljning av bostadsrätt   Motioner HSB 2009
Vad gäller avseende vattenledningsskada?   HSB Malmös årsstämma 2009
Utdrag ur lägenhetsregister   Klander HSB årsstämma 2008
Vem ansvarar för vad?   Information till medlemmarna
Vad gäller avseende p-plats?   Offert badrumsrenovering
Vem får närvara på stämman?   Certifiering av bostadsrätt
Stämma, närvarostatistik   Länkar till bostadsrättsföreningar
Årsredovisningen   SDS om bostadsrätter
Arvode brf-styrelse - Per lgh   Håll koll på styrelsen - DN Bostad
Arvode HSB Malmö   Samarbete är nödvändigt - DN Bostad
Vicevärdens uppgifter   Talibanstyre & maktlösa medlemmar - SvD
BoRevision - en fara för din förening   Föreningar tar ut pengar från HSB
Värme och ventilation   HSB Malmö skandalen
Styrelsen varnar !!!   Frågor till HSB/Riksbyggen
Exempel på hur medlemmar behandlas   Hur HSB i Sverige svarar på frågor
Exempel på protokoll från årsmöte   HSB Riksförbund
Justering av ovanstående protokoll   Vilka är de ansvariga?
Vår Bostad   Vad är HSB bra för?
Dagordning - lagbrott   Föreningar som censurerar bort kritik
Byte av stamrör   Hur en årsstämma kan gå till
 

Om boendet i en brf   -   Bo i brf

Riksbyggen
Se länkar ovan

Bredband / ADSL - Sanningen om Sveriges internetleverantörer !


©2009 - Uppdaterad 2014-06-24 Stockholm • Göteborg • Malmö / Skåne