Förslag om enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar




Pressmeddelande 21 april 2009
Justitiedepartementet

Föreningslagsutredningen har i dag överlämnat sitt delbetänkande Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar (SOU 2009:37) till justitieminister Beatrice Ask.

Utredningen föreslår ändringar som ska förenkla beslutsfattandet i ekonomiska föreningar. Förslaget innebär bland annat ett avskaffande av föreningslagens krav på att vissa slag av beslut måste fattas på två föreningsstämmor, till exempel beslut om stadgeändringar. Utredningens förslag innebär också utökade möjligheter att använda modern teknik, till exempel e-post, i beslutsfattandet och i kommunikationen mellan föreningen och medlemmarna. Det lämnas också förslag som ska stärka medlemmarnas deltagande i beslutsprocessen, bland annat i fråga om rätt till ombud och biträde.

Utredningen föreslår också andra förenklingar och lättnader:

  • Det införs ett förenklat förfarande för att upplösa en ekonomisk förening som alternativ till frivillig likvidation.
  • Tiden för kallelse på okända borgenärer i samband med likvidation minskas från sex månader till två månader.
  • De så kallade bosättningskraven för bland annat styrelseledamöter, verkställande direktör och revisor avskaffas.
  • Bolagsverket övertar vissa arbetsuppgifter från länsstyrelserna och kronofogdemyndigheten.

Flera av förslagen bedöms innebära en minskning av de administrativa kostnaderna för ekonomiska föreningar. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar

SOU 2009:37

Utgiven: 21 april 2009
Typ: Statens offentliga utredningar (SOU)
Avsändare: Justitiedepartementet

Ladda ner

Sammanfattning

En betydande del av företagandet i Sverige i dag sker i ekonomiska föreningar. Bestämmelser om ekonomiska föreningar finns framför allt i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen). Denna lag har nu varit i kraft i 20 år. De förhållanden som de ekonomiska föreningarna verkar under har sedan lagen trädde i kraft genomgått stora förändringar. Det har även skett förändringar inom associationsrätten i övrigt, främst genom tillkomsten av en ny lag för aktiebolag (aktiebolagslagen [2005:551]). Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över föreningslagen.

Utredningens uppdrag består av två delar.

I den första delen, som redovisas i detta delbetänkande, ska utredningen se över frågor om ändring av stadgarna i en ekonomisk förening och frågor om formerna för föreningsstämman.
Utredningen ska även lämna förslag som syftar till att minska föreningarnas administrativa kostnader.


Delbetänkande av Föreningslagsutredningen
(SOU 2009:37)



Utdrag


Sammanfattning

Föreningsstämman (avsnitt 5)

Utredningen föreslår att det införs ett nytt 7 kap. i föreningslagen i vilket frågor om föreningsstämma regleras.

Det föreslås en ny bestämmelse om att medlemmarna alltid ska ha rätt att vara närvarande vid föreningsstämma och få yttra sig och rösta vid denna. Medlemmarnas möjligheter att delta i beslutsfattandet föreslås stärkas genom en utvidgad rätt att utse valfritt ombud och biträde till stämman. Enligt förslaget ska ett ombud som huvudregel kunna företräda fler medlemmar än i dag.

Bestämmelserna om tid för kallelse till föreningsstämma anpassas till motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen. Syftet är bl.a. att ge medlemmarna bättre möjligheter att på ett fullgott sätt förbereda sig inför stämman.

Utredningen föreslår en ny bestämmelse som reglerar föreningsstämmans möjligheter att tillåta att utomstående närvarar vid stämman.

Bestämmelserna om s.k. fullmäktige förtydligas och anpassas till rådande föreningspraxis.

Modern teknik (avsnitt 6)

Utredningen har gjort bedömningen att redan nuvarande bestämmelser tillåter användning av modern teknik vid beslutsfattande inom en ekonomisk förening. Det är t.ex. möjligt att genomföra en föreningsstämma där några av medlemmarna närvarar på distans genom modern kommunikationsteknik. Utredningen har funnit att de närmare formerna för sådant distansdeltagande inte bör lagregleras. Utredningen har bedömt att det inte bör införas regler som medger att föreningsstämma kan hållas enbart genom elektronisk uppkoppling mellan medlemmarna, s.k. föreningsstämma on-line.

Utredningen lämnar förslag som innebär att en ekonomisk förening kan översända kallelser och annan information till medlemmarna med elektroniska hjälpmedel, exempelvis e-post eller fax, även i sådana fall där lagen föreskriver att informationen ska skickas i sedvanlig skriftlig form. En av förutsättningarna för att ett sådant elektroniskt förfarande ska få tillämpas är att den enskilde medlemmen har samtyckt till att få informationen på detta sätt.

Vidare lämnar utredningen förslag som innebär att en ekonomisk förening i viss utsträckning ska kunna använda sig av sin webbplats för att tillhandahålla medlemmarna sådan information som medlemmarna hittills har kunnat kräva att få sig tillsänt med posten.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010. De föreslagna övergångsbestämmelserna innebär dock bl.a. att redan bildade ekonomiska föreningar inte kommer att kunna tillämpa en del av de föreslagna nya bestämmelserna om ändring av stadgarna, likvidation och fusion förrän fr.o.m. den 1 juli 2011.

Min kommentar:
I den nya föreningslagen måste det klargöras att föreningsfrihet råder, även i den bemärkelsen att man är fri att lämna föreningen och i samband med att man utträder upphör rätten för föreningen att ta ut en medlemsavgift för denna medlem (medlemsavgiften måste alltid vara direkt kopplad till respektive medlem).

Det måste alltså få konsekvenser för föreningen om en medlem utträder, dvs en medlem ska kunna påverka en förening genom att utträda. Det trick som HSB använder sig av där medlemsavgiften för medlemmarna betalas via föreningen måste stoppas i lag.

Författningsförslag

Sid 21.
Nuvarande lydelse




Föreslagen lydelse
1 kap.
8 §
I de fall det är särskilt föreskrivet i denna lag och under de förutsättningar som anges i 9 § får en ekonomisk förening sända kallelser eller annan information till medlemmarna med elektroniska hjälpmedel även när det i lagen anges att skriftlig information ska skickas till medlemmarnas postadress.

9 §
Föreningen får i fall som avses i 8 § skicka kallelser och annan information med elektroniska hjälpmedel endast om
1. föreningsstämman har beslutat om det,
2. föreningen har tillförlitliga rutiner för att identifiera mottagarna och tillförlitlig information om hur dessa kan nås, och
3. mottagaren efter en förfrågan som skickats med post har samtyckt till ett sådant förfarande.

En mottagare ska anses ha samtyckt till förfarandet, om han eller hon inte har motsatt sig användningen av elektroniska hjälpmedel inom den tid som har angetts i förfrågan enligt första stycket 3. Denna tid ska vara minst två veckor från det att förfrågan avsändes. Av förfrågan ska framgå att framtida information kan komma att lämnas med det eller de angivna slagen av elektroniskt hjälpmedel, om inte mottagaren uttryckligen motsätter sig detta.
Den som har samtyckt till att information lämnas med elektroniska hjälpmedel kan när som helst återta sitt samtycke.

Sid. 23
Nuvarande lydelse
2 kap.
2 §2
Föreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,
5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,
Föreslagen lydelse
2 kap.
2 §2
Föreningens stadgar ska ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen, hur insatserna ska fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han eller hon är skyldig att delta med,
5. för det fall det ska förekomma regelbundna avgifter till föreningen eller avgifter till föreningen som är beroende av särskilda avgiftsbeslut; avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall skall ske,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem ska utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall ska ske,
7. för det fall medlemmarnas beslutanderätt helt eller delvis ska utövas av fullmäktige; i vilken utsträckning detta ska ske, hur fullmäktige ska utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma ska sammankallas samt hur medlemmarna och fullmäktige ska få del av andra meddelanden,
9. vilka ärenden som ska tas upp på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår ska omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt vad som ska göras med föreningens återstående tillgångar när föreningen upplöses, och
12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla för dessa.
Om föreningen skall ha euro som redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), skall detta anges i stadgarna. I så fall skall det i stadgarna också anges att den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen skall vara bestämd i euro.
Vid byte av redovisningsvaluta får ändring av uppgift som avses i första stycket 4 om insatsbelopp anstå till den första ordinarie föreningsstämman efter det att beslutet om byte av redovisningsvaluta fick verkan.
12. för det fall det ska förekomma förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemissioner som avses i 10 kap. 2 a §; vad som ska gälla för dessa.
Om föreningen ska ha euro som redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska detta anges i stadgarna. I så fall ska det i stadgarna också anges att den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen ska vara bestämd i euro.


Sid. 28 (Författningsförslag).

7 kap. Föreningsstämma

Utövande av medlemmarnas beslutanderätt i föreningen
Nuvarande lydelse
1 § Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämman.

Av 12 § framgår att föreningsstämmans befogenheter kan helt eller delvis överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.
Föreslagen lydelse
1 § Föreningsmedlemmarna utövar sin rätt att besluta i föreningens angelägenheter vid föreningsstämman.

I föreningens stadgar får bestämmas att medlemmarnas beslutanderätt vid föreningsstämman i alla eller vissa angelägenheter ska utövas av särskilt utsedda representanter (fullmäktige).

Av 2 kap. 2 § första stycket 7 framgår att det i så fall ska anges i stadgarna i vilken utsträckning detta ska ske. Bestämmelser om fullmäktige finns i övrigt i 40–46 §§.
Min kommentar: Formulering bör vara; "I föreningens stadgar får bestämmas att medlemmarnas beslutanderätt vid föreningsstämman i alla eller vissa angelägenheter, som inte står i strid med lag eller stadgar, ska utövas av särskilt utsedda representanter (fullmäktige)."!
Hur löjligt självklart detta tillägg än kan tyckas vara så är det ett tillägg som är av värde.

Det är här också värt att notera att det faktum att kommunen innehar ett antal lägenheter i varje brf minskar demokratin i föreningen och ökar problemen i alla de föreningar där det obefintliga engagemanget gör att enskilda medlemmar aldrig har en möjlighet att göra sin röst hörd eller att påverka på något sätt.



Rätt att delta vid föreningsstämma
Nuvarande lydelse
2 § En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt.



Föreslagen lydelse
2 § En medlem har rätt att närvara, yttra sig och rösta vid föreningsstämman, om inte annat anges i denna lag.

I stadgarna får bestämmas att en medlem som har sagt upp sig till utträde ur föreningen inte har rätt att delta i föreningsstämman.

Av 3 kap. 5 § andra stycket framgår att en medlem som har uteslutits ur föreningen omedelbart förlorar sin rätt enligt första stycket.
Min kommentar: Finns det någon som kan förklara vad detta innebär i praktiken för bostadsrättshavare;
"Av 3 kap. 5 § andra stycket framgår att en medlem som har uteslutits ur föreningen omedelbart förlorar sin rätt enligt första stycket"?
I exakt vilket läge betecknas en bostadsrättshavare som tillräckligt mycket utesluten i en brf för att inte längre ha rätt att närvara, yttra sig och rösta på föreningens stämma?


Medlems rösträtt
Nuvarande lydelse
Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.

Föreslagen lydelse
3 § Varje medlem har en röst, om inte annat har bestämts i stadgarna.

I stadgarna får bestämmas att en medlem får utöva sin rösträtt bara om vissa angivna villkor är uppfyllda.
Min kommentar: Formuleringen "I stadgarna får bestämmas att en medlem får utöva sin rösträtt bara om vissa angivna villkor är uppfyllda" är farlig, eftersom en så fri formulering lämnar öppet för hur galna inskränkningar av rösträtten som helst. Speciellt i en brf där möjligheten till utträde för en medlem saknas i praktiken.

Konkreta exempel på detta från verkligheten är föreningar där styrelsen utnyttjat felen i föreningens redovisningssystem (där medlemmen enligt redovisningssystemet legat någon krona back i inbetalningen av årsavgiften) för att stoppa medlemmars rösträtt (med stöd av den vagt formulerade stadgeparagrafen som används som standard; "Röstberättigad är endast den medlem som fullgjort sina förpliktelser mot föreningen").
Detta informeras då dessa medlemmar om först när de kommer till stämman när de därmed inte har någon möjlighet att försvara sig eller bevisa sin oskuld.

Man kan inte behandla en medlems mest grundläggande rättighet så här banalt i en lag!


Ombud vid föreningsstämma
Nuvarande lydelse
Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara ombud, om inte annat anges i stadgarna.

Är medlemmen en juridisk person får denne företrädas av ombud som inte är medlem, om inte annat anges i stadgarna.





Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet.

Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om inte annat anges i stadgarna.
Föreslagen lydelse
4 § En medlem som inte är personligen närvarande vid föreningsstämman får utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud.

Rätten att anlita ombud får begränsas genom bestämmelser i stadgarna. En medlem har dock alltid rätt att anlita sin make, sin sambo, en annan medlem eller en ställföreträdare för en annan medlem som ombud.

Ombudet ska ha en skriftlig, daterad och av medlemmen undertecknad fullmakt.
En fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.

5 § Ett ombud får inte företräda fler än tre medlemmar, om inte annat har bestämts i stadgarna. I stadgarna får bestämmas att ett ombud får företräda endast en eller två medlemmar.
Min kommentar: Formuleringen "Rätten att anlita ombud får begränsas genom bestämmelser i stadgarna. En medlem har dock alltid rätt att anlita sin make, sin sambo, en annan medlem eller en ställföreträdare för en annan medlem som ombud" är faktiskt en diskriminering och bör kompletteras med "maka, registrerad partner, förälder, syskon, barn".

I övrigt är det inte bra med denna formulering eftersom de gamla begränsningarna då bara kommer att ligga kvar per automatik och fortsätta att gälla (med stöd av bostadsorganisationerna, som alla vill att de själva ska ha största möjliga inflytande, men att medlemmarna ska ha minsta möjliga rätt att kunna påverka och vara delaktiga).

Många styrelser sätter upp speciella krav för fullmakten som inskränker demokratin och rösträtten, och detta borde tydligt stoppas redan i föreningslagen.

Paragraf fem är märkligt formulerad. Det finns enligt denna inga begränsningar åt något håll, och då kan man väl lika gärna helt skippa denna paragraf eller bara skriva att man i stadgarna kan utöka antalet medlemmar som ett ombud får företräda.


Biträde vid föreningsstämma
Nuvarande lydelse
En medlem kan vid föreningsstämman medföra högst ett biträde.

Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara biträde, om inte annat anges i stadgarna.
Föreslagen lydelse
6 § En medlem eller ett ombud får ha med sig ett biträde vid föreningsstämman.

Biträdet får yttra sig vid föreningsstämman.

Min kommentar: Och vad betyder detta i praktiken? Innebär det att vem som får vara biträde kan begränsas i stadgarna? För i så fall bibehålls bara samma begränsning som bostadsorganisationerna vill lura brf:arna till att ha. Innebär det att man i stadgarna kan utöka antalet biträden en medlem/ett ombud får ta med sig? Ett förtydligande om detta måste till!

Utomståendes närvaro vid föreningsstämma
Nuvarande lydelse



Föreslagen lydelse
7 § Föreningsstämman får besluta att den som inte är medlem ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman.

Ett sådant beslut är giltigt endast om det biträds av samtliga röstberättigade medlemmar som är närvarande vid föreningsstämman.


I stadgarna får bestämmas att den som inte är medlem ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman även om något beslut som anges i första stycket inte fattas.
Min kommentar: Ett förtydligande behövs, t.ex.; "Föreningsstämman får besluta att den som inte är medlem ska ha rätt att närvara eller på annat sätt i realtid följa föreningsstämman" (äv. i 3:e stycket).
Fler förtydliganden av denna paragraf behövs.


Ordinarie föreningsstämma
Nuvarande lydelse
4 § Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår.

Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderförening, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.
Föreslagen lydelse
8 § Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska medlemmarna hålla en ordinarie föreningsstämma där styrelsen ska lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen (årsstämma).

I en moderförening, som är skyldig att upprätta koncernredovisning, ska styrelsen vid årsstämman även lägga fram koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.
Vid stämman skall beslut fattas
  1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,
  2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,
  3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören, samt
  4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag eller stadgarna.
9 § Vid årsstämman ska beslut fattas
  1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderförening, som är skyldig att upprätta koncernredovisning, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,
  2. om dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,
  3. om ansvarsfrihet gentemot föreningen för styrelseledamöterna och den verkställande direktören, och
  4. i andra ärenden som föreningsstämman enligt denna lag eller stadgarna ska behandla.
 
  10 § I stadgarna får bestämmas att medlemmarna varje år ska hålla ytterligare en eller flera ordinarie föreningsstämmor.
Min kommentar: Det är knappast rimligt att årsstämman kan hållas så sent som sex månader efter redovisningsårets slut i en brf. Det innebär en stor osäkerhet för medlemmarna i en brf där lekmannastyrelsen kan fortsätta under ytterligare sex månader (el. längre) innan medlemmarna, med nuvarande högst insynsskyddade system, har en möjlighet att upptäcka begångna fel.

Tre månader är mer rimligt!
Med dagens teknik där årsredovisningen i en brf i princip kan vara klar några dagar efter redovisningsårets slut skulle t.o.m. en månad vara fullt tillräcklig.

Det blir också helt orimligt, inte minst ur demokratisk synvinkel, att det ska kunna passera 5 månader (eller mer) från sista datum för inlämnande av motioner till dess att dessa motioner behandlas. Det kan hinna dyka upp mycket under ett halvår som ger behov av motioner.

När det gäller motionerna så är det mycket viktigt att dessa kommer medlemmarna till del fortast möjligt. Därför bör det vara ett krav att dessa delas ut/läggs ut på föreningens webbplats senast 4 (eller 3, eller 2, eller t.o.m. 1) veckor efter sista datum för inlämning av motioner.
Styrelsens svar på motionerna behöver dock inte redovisas skriftligt förrän i samband med kallelsen till årsstämman (som senast).

Det måste också införas krav på styrelsen att motionerna ska beredas (på ett seriöst sätt).

Vidare så är det en allvarlig miss och ett stort hot (ett av de största) mot demokratin att det inte framgår av föreningslagen att inkomna motioner måste distribueras till medlemmarna.

Det måste klargöras vad konsekvenserna blir om styrelsen inte sköter kallelsen eller utdelningen av stämmohandlingarna på rätt sätt (utöver vad som står i §15).


Extra föreningsstämma
Nuvarande lydelse
5 § Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till det.



Sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av en revisor eller av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna.
Föreslagen lydelse
11 § Om styrelsen anser att det finns skäl att hålla föreningsstämma före nästa ordinarie föreningsstämma, ska den kalla till extra föreningsstämma.

Styrelsen ska även kalla till extra föreningsstämma, om en revisor i föreningen eller minst en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna skriftligen begär att en sådan stämma sammankallas för att behandla ett angivet ärende.
Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då sådan begäran kom in till föreningen. Kallelse ska i så fall utfärdas inom två veckor från den dag då en sådan begäran kom in till föreningen.
Min kommentar: Bostadsorganisationerna och vissa styrelser greppar efter halmstrån i sina desperata försöka att begränsa demokratin inom föreningarna. Därför onödigt att ge dem denna möjlighet här. "...för att behandla ett angivet ärende" bör av denna anledning ändras till "...för att behandla av medlemmarna eller revisorn angivna ärenden".

Det är också av stor vikt att det sätts upp ett särskilt regelverk för kallelse/dagordning i de fall medlemmarna kallar till extrastämma (eller i de extremt sällsynta fall då revisorn gör detta). T.ex. om det är tillåtet för styrelsen att lägga till punkter i dagordningen för den stämma medlemmarna kallat till, och vilket regelverk som i så fall gäller för dessa av styrelsen tillagda punkterna. Jag vet av erfarenhet att styrelser gärna använder sig av maktmissbruk i samband med denna typ av kallelser.
Ibland försvårar styrelsen medlemmarnas begäran om extrastämma genom att strukturera om ordningen på de punkter som medlemmarna begärt ska ingå i dagordningen, eller så ifrågasätter styrelsen vissa namnunderskrifter (för att köpa sig tid) och begär att de som begärt en extrastämma ska komma in med speciella bevis på att dessa namnunderskrifter är korrekta, eller så formulerar styrelsen fritt om medlemmarnas punkter, eller ställer orimliga krav på hur medlemmarna ska formulera punkterna i dagordningen. Det leder bara till att extern part (nu länsstyrelsen, och i framtiden Bolagsverket) i vissa fall helt i onödan måste kopplas in.

Det regleras här när kallelse ska ske i föreningen, men inte när själva stämman ska hållas. Det innebär att styrelsen kan utfärda kallelse den 1 januari om en av medlemmarna begärd extrastämma som styrelsen kan förlägga till den 7 februari (vilket är orimligt lång tid för akuta ärenden).
Med andra ord måste det tydliggöras inte bara inom vilken tid kallelse ska utfärdas utan även inom vilken tidsperiod som stämman ska hållas.

Det måste fastställas ett regelverk för hur dagordning/information i kallelsen ska utformas i de fall medlemmarna kallar till stämma eftersom även detta missbrukas av styrelser för att på olika sätt sabotera den stämma medlemmarna kallat till.

Det måste också ställas krav på att föreningens styrelse redovisar klart och tydligt vad som gäller i varje stund för medlemmarnas möjlighet att kalla till extrastämma, alldeles särskilt där fullmäktigesystemet används (dvs där det normalt bara är några enstaka personer/tjänstemän som vet eller kan ta reda på hur många medlemmar/fullmäktige det krävs för att kunna få till stånd en extrastämma).

Ett annat problem är att många styrelser stoppar medlemmars begäran om extrastämma pga olika krav avseende begäran om kallelse till extrastämma. Det måste alltså förtydligas vad som gäller för denna begäran från medlemmarna.

Det måste klargöras vad konsekvenserna blir om styrelsen inte sköter kallelsen på rätt sätt (utöver vad som står i §15).

Det måste klargöras i föreningslagen att stämman kan ändra ordningen på de punkter som ska tas upp i dagordningen. Det har rått stor förvirring i denna fråga, och när t.o.m. bostadsorganisationerna hävdar att punkterna i dagordningen inte kan ändras av stämman så tror naturligtvis många att det skulle vara så.


Fortsatt föreningsstämma
Nuvarande lydelse
4 §
Föreslagen lydelse
12 § Vid en föreningsstämma får besluta att en fortsatt föreningsstämma ska hållas en senare dag.
Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1--3 skall dock skjutas upp till en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det.


Sådan stämma skall hållas minst en och högst två månader därefter.
Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.
Ett beslut i en fråga som avses i 9 § 1–3 ska skjutas upp till en fortsatt föreningsstämma, om föreningsstämman beslutar om det eller om minst en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen begär det.

En sådan föreningsstämma ska hållas minst fyra veckor och högst åtta veckor därefter.
Ytterligare uppskov är inte tillåtet.
Min kommentar: Felstavningen rättas upp i meningen; "Vid en föreningsstämma får besluta att en fortsatt föreningsstämma ska hållas en senare dag".

Även justering av orden "minst" till "tidigast" och "högst" till "senast" (precis som det står överallt annars i föreningslagen).

Det måste klargöras vad konsekvenserna blir om styrelsen inte sköter kallelsen på rätt sätt.


Platsen för föreningsstämma
Nuvarande lydelse



Föreslagen lydelse
13 § Föreningsstämman ska hållas på lämplig plats inom den kommun där styrelsen har sitt säte.
I stadgarna får dock bestämmas att stämman ska eller kan hållas
1. på annan i stadgarna angiven plats i Sverige, eller
2. på annan av styrelsen anvisad plats inom föreningens geografiska verksamhetsområde i Sverige.

Om extraordinära omständigheter kräver det, får föreningsstämman hållas på annan plats än som anges i första stycket.
Min kommentar: En förklaring behövs. Innebär detta att om stadgarna t.ex. säger att stämman ska hållas på annan angiven plats än där styrelsen har sitt säte så är inte stadgarna tvingande, utan under extraordinära omständigheter så kan styrelsen ensam bestämma att - enligt sin egen bedömning av "extraordinära omständigheter" - stämman ska hållas på en helt annan plats?

Medlems rätt att få ärende behandlat vid föreningsstämman
Nuvarande lydelse
6 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han begär det i den ordning och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna.

Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.


Den som har uteslutits ur föreningen saknar rätt att få ärenden behandlade vid stämman även om han ännu inte har avgått ur föreningen.
Föreslagen lydelse
14 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han eller hon begär det på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna.

Saknar stadgarna sådana bestämmelser, har medlemmen rätt att få ärendet behandlat vid föreningsstämman om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.

En medlem som har uteslutits ur föreningen har inte rätt att få ärenden behandlade vid stämman även om han eller hon ännu inte har avgått ur föreningen.
Min kommentar: Ovanstående paragraf finns det mycket att diskutera om och här är det särskilt viktigt att förbättringar av lagtexten kommer till stånd för att försöka minska styrelsernas maktmissbruk och deras i det närmaste oändligt många sätt att fullständigt köra över medlemmarnas motioner, vilket är det största hotet mot demokratin inom föreningarna!

Som det fungerar idag är motionsrätten i det närmaste meningslös eftersom systemet är uppbyggt på ett sådant sätt att styrelsen så skrämmande enkelt alltid kan köra över motionerna och påverka stämman i sin egen riktning, utan en rimlig och rättvis chans för en enskild medlem att kunna motverka detta på något sätt, dvs där medlemmen helt enkelt på en mängd olika sätt fråntas sin rätt att försvara och argumentera för sina motioner.


Sammankallande av föreningsstämma

15 § Styrelsen kallar till föreningsstämma.
Nuvarande lydelse
7 § Styrelsen kallar till föreningsstämma.
Om en stämma som skall hållas enligt denna lag, enligt stadgarna eller enligt ett stämmobeslut inte sammankallas i föreskriven ordning, skall länsstyrelsen på anmälan av en styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor eller någon röstberättigad genast på föreningens bekostnad sammankalla stämman i den ordning som sägs i 8 §.
Föreslagen lydelse

Om en stämma som ska hållas enligt denna lag, enligt stadgarna eller enligt ett stämmobeslut inte sammankallas på föreskrivet sätt, ska Bolagsverket efter ansökan genast kalla till föreningsstämma på sätt som anges i 16–21 §§. En ansökan kan göras av en styrelseledamot, den verkställande direktören, en revisor eller en röstberättigad.
Föreningen ska ersätta kostnaden för kallelsen.


Om, i fall som avses i andra stycket, kallelse inte kan ske enligt bestämmelserna i 20 §, får Bolagsverket kalla på annat lämpligt sätt.
Min kommentar: Det känns inte bra med formuleringen; "Om, i fall som avses i andra stycket, kallelse inte kan ske enligt bestämmelserna i 20 §, får Bolagsverket kalla på annat lämpligt sätt". Det måste finnas några garantier för att kallelse sker på bästa möjliga sätt, dvs t.ex. följande formulering är bättre; "Om, i fall som avses i andra stycket, kallelse inte kan ske enligt bestämmelserna i 20 §, och enligt övriga relevanta delar av föreningslagen, får Bolagsverket kalla på annat lämpligt sätt, som i mesta möjliga mån överensstämmer med föreningslagen och på ett sätt som är till de enskilda medlemmarnas bästa".
Dvs det är även viktigt att medlemmarnas ärenden och stämmohandlingar beaktas i kallelsen.


Tid för kallelse
Nuvarande lydelse

8 § Kallelse till en föreningsstämma får utfärdas tidigast fyra veckor före stämman.


Kallelsen skall utfärdas senast två veckor före ordinarie och en vecka före extra stämma, om inte stadgarna föreskriver längre tid.
Föreslagen lydelse
Ordinarie föreningsstämma
16 § Kallelse till en ordinarie föreningsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman.

I stadgarna får bestämmas att kallelse till en ordinarie föreningsstämma får utfärdas senare än vad som anges i första stycket, dock senast två veckor före föreningsstämman.

Extra föreningsstämma
17 § Kallelse till en extra föreningsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före föreningsstämman.

I följande fall ska kallelse till en extra föreningsstämma dock utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman, nämligen om föreningsstämman ska behandla
1. en fråga om ändring av stadgarna,
2. en fråga om likvidation enligt 11 kap. 1 §,
3. en fråga om upplösning utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a §, eller
4. en fråga om att föreningen ska gå upp i en annan juridisk person genom fusion.


I stadgarna får bestämmas att kallelse till sådan föreningsstämma som avses i andra stycket får utfärdas senare än vad som anges där, dock senast två veckor före föreningsstämman.
Om en stämma skjuts upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman.





Om det enligt denna lag eller stadgarna krävs för att ett föreningsstämmobeslut skall bli giltigt att det fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman har fattat.


Fortsatt föreningsstämma
18 § Om en fortsatt föreningsstämma ska hållas fyra veckor eller senare räknat från och med föreningsstämmans första dag, ska det utfärdas en särskild kallelse till den fortsatta föreningsstämman. I så fall ska bestämmelserna i 17 § om tid för kallelse till en extra föreningsstämma tillämpas.

Kallelse när beslut ska fattas vid två föreningsstämmor
19 § Om det enligt lag eller föreningens stadgar krävs att ett föreningsstämmobeslut fattas vid två föreningsstämmor för att bli giltigt, får kallelse till den andra föreningsstämman inte utfärdas innan den första föreningsstämman har hållits. I kallelsen till den andra föreningsstämman ska styrelsen ange det beslut som den första föreningsstämman har fattat.
Min kommentar: Det måste någonstans fastställas vilka stämmohandlingar som ska delas ut på vilket sätt till vilka medlemmar vid senast fastställda tidpunkt!

Det bör också klargöras att inga nya ärenden får tas upp (än vad som uppgivits i den ursprungliga kallelsen/dagordningen) på den fortsatta föreningsstämman, om stämman skjuts upp till ett senare tillfälle.

Dessutom bör det klargöras till vem kallelse till uppskjuten stämma ska ske (gäller §16-21 för denna kallelse?).

I de fall kallelse inte behöver utfärdas måste det ändå finnas någon form av informationskrav på styrelsen i föreningslagen om när stämman fortsätter och på vilken plats och vad som då ska behandlas.


Sammanfattning kallelser:
Kallelse till ordinarie föreningsstämma:
4-6 veckor före stämman, men senast 2 veckor innan stämman om stadgarna säger detta.

Kallelse till extra föreningsstämma:
2-6 veckor före stämman,
förutom i 4 undantagsfall (t.ex. vid ändring av stadgar), då följande gäller;
4-6 veckor före stämman, men senast 2 veckor innan stämman om stadgarna säger detta.
Om medlemmar/revisor kallar till extrastämma ska kallelse utfärdas inom två veckor från den dag då en sådan begäran kom in till föreningen (vilket då innebär att stämman i normalfallet ska hållas senast 8 veckor efter att begäran om extrastämma kom in till styrelsen.


OBS! Det är inte rimligt att medlemmarna ska riskera att behöva vänta två månader på den extrastämma de (eller revisorn) kallat till eftersom anledningen till begäran som regel då är av akut art!
Dessa två månader kan dessutom bli mycket längre om Bolagsverket till slut måste kalla till stämma.



Kallelse till fortsatt föreningsstämma:
Här gäller samma tider som för till extra stämma om den ajournerade stämman ska fortsätta fyra veckor eller senare räknat från och med den ajournerade stämmans första dag.
Ska fortsatt stämma hållas inom 4 veckor från att den ajournerade stämman avslutats behöver ingen kallelse utfärdas.
Om det på den fortsatta föreningsstämman ska beslutas i en fråga som avses i 9 § 1–3 så måste den ajournerade stämman återupptas tidigast fyra veckor och senast åtta veckor därefter. Ytterligare uppskov är inte tillåtet.

Vid beslut som ska fattas på två stämmor får kallelse till den andra stämman inte utfärdas innan den första stämman slutförts.


Kallelsesätt
Nuvarande lydelse
Kallelse skall ske enligt stadgarna.
Föreslagen lydelse
20 § Medlemmarna ska kallas till föreningsstämman på det sätt som anges i stadgarna.
Skriftlig kallelse skall dock alltid avsändas till varje medlem vars postadress är känd för föreningen, om
1. ordinarie föreningsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs i stadgarna, eller
2. föreningsstämma skall behandla fråga om
a) sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra stycket,
b) föreningens försättande i likvidation,
c) föreningens uppgående i en annan förening genom fusion.

Skriftlig kallelse ska dock alltid skickas med post till varje medlem vars postadress är känd för föreningen, om
  1. ordinarie föreningsstämma ska hållas på annan tid än som föreskrivs i stadgarna,
  2. föreningsstämman ska behandla en fråga om en ändring av stadgarna som innebär
    • att en medlems förpliktelse att betala insatser eller avgifter till föreningen ökas,
    • att en medlems rätt till årsvinst inskränks,
    • att en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks,
    • att en medlems rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § inskränks och denna ändring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes, eller
    • att en medlems rätt att gå ur föreningen försvåras och denna ändring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes, eller
  3. föreningsstämman ska ta ställning till om föreningen ska
    • gå i likvidation,
    • upplösas utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a §, eller
    • gå upp i en annan juridisk person genom fusion.
I fall som avses i andra stycket får kallelse också ske med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§.
Min kommentar: Här måste det ha blivit något fel. Formuleringen; "Skriftlig kallelse ska dock alltid skickas med post till varje medlem vars postadress är känd för föreningen" är inte rimlig. Det blir en onödig kostnad för föreningen om kallelser i dessa lägen måste skickas med post när denna distribution kan ske utan kostnad via utdelning, och dessutom utan vinst för någon på något sätt med detta krav!

Kallelsens innehåll
Nuvarande lydelse


I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman.

Om stämman skall behandla ett ärende om föreningens uppgående i en annan förening genom fusion eller ett ärende om föreningens försättande i likvidation, skall förslaget och grunden för detta anges i kallelsen.
Föreslagen lydelse
21 § Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för föreningsstämman.
I kallelsen ska tydligt anges de ärenden som ska förekomma på föreningsstämman.


Om föreningsstämman ska behandla ett ärende om att föreningen ska gå i likvidation, upplösas utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a § eller gå upp i en annan juridisk person genom fusion, ska förslaget och grunden för detta anges i kallelsen.
Om ett ärende avser ändring av stadgarna, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Om ett ärende avser ändring av stadgarna, ska det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen.
Min kommentar: Av personlig erfarenhet vet jag att det innebär svåra tolkningsproblem med lydelsen;
"I kallelsen ska tydligt anges de ärenden som ska förekomma på föreningsstämman". Någon form av riktlinjer för vad "tydligt" innebär måste finnas! Tillägg bör göras om "dagordning".

Det är inte rimligt att det endast är krav på att "det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen" av stadgarna anges i kallelsen (speciellt om tvåstämmokravet tas bort). Hela ändringen måste uppges (tidigare lydelse och ny lydelse). Jag kan inte se något relevant skäl till att tillåta att undanhålla information vid stadgeändring!



Tillhandahållande av handlingar inför föreningsstämman
Nuvarande lydelse
Under minst en vecka före den stämma som avses i 4 § skall redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen eller avskrifter därav hållas tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos föreningen och genast sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandel som begär det.
Föreslagen lydelse
22 § Styrelsen ska hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga hos föreningen för medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst två veckor närmast före den ordinarie föreningsstämma som avses i 8 §.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och uppger sin adress.
Kopiorna ska sändas med post eller med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§.

Kopior behöver dock inte översändas, om handlingarna, i enlighet med vad som har bestämts i stadgarna, hålls tillgängliga på föreningens webbplats fram till föreningsstämman.

Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter det att kallelse har utfärdats hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningen och genast sändas till medlemmar som begär det och uppger sin postadress. 23 § Om föreningsstämman ska ta ställning till ett förslag om ändring av stadgarna, ska det fullständiga förslaget hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningen från tidpunkten för kallelsen fram till föreningsstämman.

En kopia av förslaget ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de medlemmar som begär det och uppger sin adress. Kopian ska sändas med post eller med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§.
Någon kopia behöver dock inte översändas, om förslaget, i enlighet med vad som har bestämts i stadgarna, hålls tillgängligt på föreningens webbplats fram till föreningsstämman.
Min kommentar: Formuleringen "Styrelsen ska hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga hos föreningen för medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst två veckor närmast före den ordinarie föreningsstämma..." kan förbättras, även om det efterföljande stycket täcker upp en del. Bl.a. måste det klargöras att medlemmarna utan kostnad ska kunna få även motioner i pappersform!

Formuleringen "Kopior behöver dock inte översändas, om handlingarna, i enlighet med vad som har bestämts i stadgarna, hålls tillgängliga på föreningens webbplats fram till föreningsstämman" måste ändras, eftersom medlemmarna måste ha möjlighet att kunna få skriftliga kopior av t.ex. motioner i pappersform (dessutom borde det ha stått; "... fram till senast dess att föreningsstämman avslutats och stämmoprotokollet justerats, och klandertiden utgått").

Det är ännu inte så att alla i Sverige har uppkopplade datorer (spec. inte i brf:ar med ofta väldigt hög genomsnittsålder), och demokratin bör inte vara allena beroende av tekniken.


Det är högst orimligt att det inte är lagstadgat att varje medlem som så önskar ska kunna få en kopia av det skriftliga och fullständiga förslaget till stadgeändring i pappersform!

Fel i kallelse m.m.
Nuvarande lydelse
9 § Om bestämmelser i denna lag eller stadgarna rörande kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet.
Föreslagen lydelse
24 § Om en bestämmelse i denna lag eller stadgarna som rör kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar inte har följts i något ärende, får föreningsstämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet.
Stämman får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras.
Den får också besluta att extra föreningsstämma skall sammankallas för behandling av ärendet.
Föreningsstämman får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelse, om ärendet enligt lag eller stadgarna ska tas upp vid föreningsstämman eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som ska avgöras.
Den får också besluta att en extra föreningsstämma ska sammankallas för att behandla ärendet.
Min kommentar: Formuleringen "Föreningsstämman får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelse, om ärendet ... omedelbart föranleds av ett annat ärende som ska avgöras" är en formulering som skapar ett av de största problemen i föreningarna, En definition om vad "omedelbart föranleds" innebär är nödvändigt annars går det att tolka detta i princip precis hur man vill från person till person och från domstol till domstol (jag kan ge konkreta exempel på dessa tolkningsproblem)!

Föreningsstämmans öppnande
Nuvarande lydelse
10 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har utsett.

Ordförande vid föreningsstämma utses av stämman.

I stadgarna kan dock bestämmas vem som skall öppna föreningsstämman och vara ordförande vid stämman.
Föreslagen lydelse
25 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller den som styrelsen har utsett.

Om det i stadgarna har bestämts vem som ska öppna föreningsstämman eller vara dess ordförande, öppnas dock föreningsstämman av denne.
Min kommentar: På bl.a. HSB Malmös årsstämmor används öppnandet av stämman och tillhörande inledningsanförande varje år till att dels motverka de motioner som ska behandlas senare i dagordningen och dels för att angripa enskilda medlemmar/motionärer (alltså under en del av stämman där dessa medlemmar/motionärer saknar rätt och möjlighet att bemöta angreppen mot såväl person som motioner). Detta maktmissbruk bör uttryckligen förhindras i föreningslagen.

Röstlängd
Nuvarande lydelse
Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd).
Föreslagen lydelse
26 § Vid föreningsstämman ska, om det behövs, upprättas en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd).
Uppgift om medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer olika rösträtt bland medlemmarna.
Om medlemmarna har olika rösträtt, ska uppgift om medlemmarnas rösträtt lämnas i röstlängden.

Röstlängden ska upprättas av föreningsstämmans ordförande, om denne har valts av föreningsstämman utan omröstning.
I annat fall ska röstlängden upprättas av den som har öppnat föreningsstämman.
Sedan röstlängden har godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar om ändring.
Röstlängden ska godkännas av föreningsstämman.

Den gäller till dess att föreningsstämman har beslutat att ändra den.
Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs. Om föreningsstämman skjuts upp till en senare dag än närmast följande vardag, ska en ny röstlängd upprättas om det behövs.
Min kommentar: Formuleringen "Vid föreningsstämman ska, om det behövs, upprättas en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd)" måste förändras eftersom detta missbrukas av styrelser. Röstlängd måste vara ett krav! Dessutom måste det specificeras bättre hur röstlängden ska utformas!

Brf Ringen är bara ett av väldigt många exempel på hur man fuskar med och manipulerar röstlängder. Att regelverket runt detta är så bristfälligt gör det väldigt lätt att fuska med röstningar. Någon måste nu ta ansvar för att detta inte fortsätter, och dessutom eskalerar!

Här nedan följer ett förslag på utformning av röstlängd som jag tagit fram för HSB Malmös stämmor.
  • Röstlängder ska alltid finnas för stämmor och de ska innehålla minst nedanstående information.
    Röstlängd ska;
    1. dateras för när den upprättats.
    2. undertecknas av protokollförare samt av den som satt ihop röstlängden (om annan än protokollföraren), och därefter av mötesordföranden.
    3. signeras av alla justerare med datum för när justering utförts (datum för mottagande och avlämnande för var och en av justerarna).
      Varje sida i röstlängd (såväl som i protokoll) ska signeras av såväl protokollförare som respektive justerare och mötesordförande.
    4. innehålla samtliga på stämman närvarande personer;
      namn och brf, vilken förtroendepost som innehas, samt om det är en röstberättigad fullmäktige.
    5. innehålla alla ev. ombud/biträden där dessa tydligt markerats som sådana.
    6. innehålla namn och position (yrke) för alla deltagare från HSB.
    7. innehålla namn och position på mötesordföranden och protokollförare.
    8. innehålla info om vilka som utnämnts till justerare och rösträknare.
    9. innehålla info om vilka personer som röstlängden kompletterats med under stämmans gång (tillsammans med info under vilken punkt i dagordning).
    10. numreras per deltagare (en numrering per röstberättigad och en numrering per övriga stämmodeltagare).
    11. innehålla information om ev. fullmakter (vem har fullmakt för vem).
      Om inga fullmakter förekommit ska detta särskilt nämnas.
    12. kompletteras med ev. fullmakter.
I formuleringen "Om föreningsstämman skjuts upp till en senare dag än närmast följande vardag, ska en ny röstlängd upprättas om det behövs" ska "om det behövs" tas bort.

Det måste till ett förtydligande om vad stämmans godkännande av röstlängd innebär. Stämmoordförande säger; "Det är 92 stycken röstberättigade och 12 övriga, godkänner stämman detta?" och då kan stämman knappast göra mycket annat än att säga ja (normalt sköter styrelsen upprättandet av röstlängden och ingen är lagstadgat behörig att kontrollera densamma)! Om det sedan visar sig vara fel så säger styrelsen bara att stämman godkänt röstlängden och därför kan justeringar inte göras. Detta är helt orimligt!

Inte nog med att krav måste finnas på röstlängd (som är en mycket enkel procedur i samtliga föreningar, liten som stor), det måste också införas ett i alla fall övergripande regelverk i föreningslagen för kontroll av rösträtt. Som det är idag vet ingen vem som ansvarar för detta, om någon. Alla skyller på varandra och ingen vill ta något ansvar. Det måste stå uttalat i föreningslagen att styrelsen ansvarar för en korrekt röstlängd med ombud och biträden samt fullmakter. Samtidigt måste enskilda medlemmars integritet bibehållas, och det får inte vara så att styrelsen kan plocka bort röster efter behag bara för att styrelsen anser att någon medlem inte besvarat styrelsens frågor. Ingen skyldighet får ligga på medlemmen att besvara styrelsens frågor i detta sammanhang. Fel formulering här och föreningens medlemmar riskerar hamna i mycket svåra och obehagliga situationer!

Frågorna om röstlängd och kontroll av rösträtt måste vara en av de största misstagen i svensk lagstiftning sedan landets första lag.

Det bör klargöras i föreningslagen vilken roll och vilka skyldigheter en mötesordförande har.


Hur föreningsstämmans ordförande utses
Nuvarande lydelse



Föreslagen lydelse
27 § Ordförande vid föreningsstämman ska utses av föreningsstämman, om annat inte har bestämts i stadgarna.
Min kommentar: Förtydligande måste göras om att stämman även alltid har rätt att besluta om vem som ska vara protokollförare!

Styrelsens och den verkställande direktörens upplysningsplikt
Nuvarande lydelse

11 § Styrelsen och verkställande direktören skall, om någon medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig nackdel för föreningen, på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman.


Ingår föreningen i en koncern, avser upplysningsplikten även föreningens förhållande till andra koncernföretag samt, om föreningen är moderförening, koncernredovisning liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen av dotterföretagens ställning.
Föreslagen lydelse
Vilka upplysningar som ska lämnas
28 § Styrelsen och den verkställande direktören ska, om någon medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig skada för föreningen, på föreningsstämman lämna upplysningar om
1. förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på stämman, och
2. förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens ekonomiska situation.


Ingår föreningen i en koncern, avser upplysningsplikten även föreningens förhållande till andra koncernföretag. Om föreningen är moderförening avser upplysningsplikten också koncernredovisningen samt sådana förhållanden beträffande dotterföretag som avses i första stycket.
Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen tillgänglig hos föreningen för medlemmarna samt översändas till varje medlem som har begärt upplysningen.
29 § Om en begärd upplysning kan lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga vid föreningsstämman, ska upplysningen inom två veckor därefter hållas tillgänglig i skriftlig form hos föreningen för medlemmarna samt sändas till varje medlem som har begärt upplysningen.



Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentlig nackdel för föreningen, skall upplysningen i stället på medlemmens begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor därefter.
Upplysningar som kan medföra väsentlig skada för föreningen
30 § Om styrelsen finner att en upplysning som har begärts enligt 28 § inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentlig skada för föreningen, ska den medlem som har begärt upplysningen omedelbart underrättas om det.

Styrelsen ska lämna upplysningen till föreningens revisorer, om medlemmen begär det inom två veckor från underrättelsen enligt första stycket.
Upplysningen ska lämnas till revisorerna inom två veckor efter medlemmens begäran om det.
Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig om huruvida den begärda upplysningen har lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, i koncern-revisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i yttrandet.

Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt hos föreningen för medlemmarna samt översända yttrandet i avskrift till varje medlem som har begärt upplysningen.
31 § Revisorerna ska inom två veckor efter det att den begärda upplysningen har lämnats till dem avge ett skriftligt yttrande till styrelsen. Av yttrandet ska det framgå om den begärda upplysningen enligt revisorernas mening borde ha föranlett någon ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, koncernrevisionsberättelsen, eller på annat sätt ger anledning till erinran. Om så är fallet, ska ändringen eller erinran anges i yttrandet.

Styrelsen ska hålla revisorernas yttrande tillgängligt för medlemmarna hos föreningen och sända en kopia av det till varje medlem som har begärt upplysningen.
Min kommentar: Förtydligande måste göras om att medlem som är motionär i ett fullmäktigeuppbyggt system, men som inte är fullmäktige, har motsvarande rätt att få svar från styrelsen på frågor som rör motionärens motion! I annat fall har motionärens motionsrätt inskränkts på ett orimligt sätt. Detta är särskilt allvarligt i en organisation som HSB där medlemmarna är tvångsanslutna och som regel endast kan göra sig hörda genom motioner. Om då vissa medlemmars motioner behandlas annorlunda än andras (genom att vissa motionärer saknar rätt att få svar på frågor om sina motioner) så anser jag att det är ett allvarligt brott mot demokratin.

Vad gäller upplysningsplikten behövs ytterligare förtydliganden.

Någon form av riktlinjer för vad som innebär "väsentlig skada" för föreningen måste tas fram eftersom detta är ett av de mörkaste hålen i föreningslagen och som lämnar vidöppet för helt fria och fantasifulla variationer av tolkningar från person till person.

Formuleringen "Om styrelsen finner att en upplysning som har begärts enligt 28 § inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentlig skada för föreningen, ska den medlem som har begärt upplysningen omedelbart underrättas om det" bör kompletteras med "... och i denna skriftliga underrättelse till medlemmen ska information ges om att medlemmen, enligt 28-31 §§ i LEF, inom två veckor från underrättelsen kan begära att styrelsen ska lämna upplysningen till föreningens revisorer för yttrande som varje medlem har rätt att få en skriftlig kopia av".

§ 30 måste kompletteras med;
a) att styrelsens underrättelse ska ske skriftligen till medlemmar och revisorerna,
b) att styrelsen skriftligen till medlemmar och revisorer ska uppge konkret på vilket sätt styrelsen anser att begärda upplysningar skulle leda till en väsentlig skada för föreningen.

§ 31 bör kompletteras med att revisorerna ska yttra sig om det är deras bedömning att begärd upplysning skulle leda till en väsentlig skada för föreningen och i så fall på vilket sätt.



Nuvarande lydelse
13 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.
Föreslagen lydelse
Majoritetskrav vid andra beslut än val
32 § I ärenden som inte avser val utgörs föreningsstämmans beslut av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna.
Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet förrättas.
Vid lika röstetal gäller i stället att ordföranden har utslagsröst.
Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i stadgarna.

Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer.







Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna.
Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller har bestämts i stadgarna.

I fråga om vissa beslut får det dock i stadgarna endast bestämmas villkor som går längre än vad som anges i denna lag, nämligen beslut enligt
34 och 35 §§ om ändring av stadgarna,
11 kap. 1 § om likvidation,
11 kap. 18 a § om upplösning utan föregående likvidation, och
12 kap. 9 § om fusion.

Majoritetskrav vid val
33 § Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte föreningsstämman före valet beslutar annat.

Första stycket gäller inte om annat har bestämts i stadgarna.
Min kommentar: Förtydliganden kan göras! Inte minst vad gäller "ordföranden" i; "Vid lika röstetal gäller i stället att ordföranden har utslagsröst". Vilken ordförande? Mötesordföranden eller styrelseordföranden? Varför ska det vara så? Varför inte lottning?

Vad innebär; "villkor som går längre än vad som anges i denna lag"? Som går längre? Hur då?

Det måste klargöras i föreningslagen vilken roll och vilka skyldigheter revisorn/lekmannarevisorn har i föreningen. Det finns inte en antydan till riktlinjer någonstans för lekmannarevisorn och det innebär ett stort riskmoment för föreningarna.
Ett kort exempel på förslag; "En revisor får inte vara styrelseledamot, styrelsesuppleant eller gift/sambo/nära släkt med någon i styrelsen eller styrelsesuppleant.
Revisorerna har ett förvaltningsuppdrag som bl.a. innebär att de har rätt och skyldighet att ta del av samtliga protokoll. Revisorerna ska bedriva sitt arbete under hela året. Om en medlem till revisorn påtalar ett fel som styrelsen begått är revisorn skyldig att undersöka detta och informera medlemmarna
".

Varje litet tillägg i föreningslagen om revisorns roll och skyldigheter skulle vara ett väldigt stort steg mot förbättringar i föreningarna (speciellt eftersom ingen reviderar revisorn).


Nuvarande lydelse
14 § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.

Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av stadgarna, gäller det villkoret.

Ett beslut om att införa eller ändra en sådan bestämmelse i stadgarna som avses i 2 kap. 2 § tredje stycket får verkan vid ingången av det räkenskapsår som inleds närmast efter beslutet. Har beslutet vid den tidpunkten inte registrerats, skall dock ändringen av stadgarna sakna verkan.

Styrelsen skall senast till första ordinarie föreningsstämma efter det att beslutet fick verkan lägga fram förslag om nödvändiga följdändringar av stadgarna avseende den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen. Lag (2000:33).

15 § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems förpliktelse att erlägga insatser eller avgifter till föreningen ökas eller att hans rätt till årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av samtliga röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning i en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en medlems utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla även dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.

Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur föreningen inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om beslutet. I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur föreningen vid den utgång av ett räkenskapsår som infaller näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena tillkommer en avgående medlem.
Föreslagen lydelse
Majoritetskrav vid ändring av stadgarna
34 § Ett beslut om ändring av stadgarna är giltigt om det har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande, om inte annat följer av 35 §.

Av 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

























35 § I följande fall är ett beslut om ändring av stadgarna giltigt endast om det har biträtts av samtliga röstande på föreningsstämman, nämligen om beslutet innebär att
  1. en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks,
  2. en medlems rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § inskränks och denna ändring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes, eller
  3. en medlems rätt att gå ur föreningen försvåras och denna ändring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.

Av 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.
Min kommentar: Ändring av stadgarna kräver alltså inte längre två stämmor!!!
Då är det av synnerlig vikt att föreningslagen kompletteras med de krav på information om stadgeändringar som jag tagit upp här !!!
Föreningslagsutredningen har dels tagit bort tvåstämmokravet vid stadgeändring samtidigt som Föreningslagsutredningen reducerat medlemmarnas möjligheter att ta del av och göras delaktiga i stadgeändringar och det är mycket, mycket farligt !!!

Formuleringen "Av 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre" är luddig!

Under "övriga kooperativa företagsformer" står följande;
"11.1.2
Utredningens överväganden
Förslag: I bostadsrättföreningar ska, liksom hittills, beslut om stadgeändringar och beslut om likvidation fattas på två stämmor, om inte samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen är ense om beslutet. Vidare ska, liksom hittills, beslut om godkännande av fusionsplan fattas på två stämmor, om beslutet inte biträds av minst nio tiondelar av de röstberättigade
".

Se även;
Bostadsrättslagen,
och,
14.5 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen 9 kap. 14 §
där undantag i denna specifika fråga gjorts för just bostadsrättsföreningar.

Bostadsrättsföreningar ska alltså ha ett separat lagrum, skiljt från föreningslagen!


Bostadsrättslagen
Juridik och lagar för brf:ar - Brl
Allt du behöver veta om lag & rätt
hotpot.se/forum


Jäv
Nuvarande lydelse
3 § En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om
1. talan mot honom,
2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot föreningen, eller
3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.
Föreslagen lydelse
36 § En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om
1. talan mot honom eller henne,
2. hans eller hennes befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot föreningen, eller
3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 och som gäller någon annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.
Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem. Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem.
Min kommentar: Hur ska man tolka detta?

Generell inskränkning i föreningsstämmans beslutanderätt
Nuvarande lydelse
16 § Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
Föreslagen lydelse
37 § Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
Min kommentar: Detta viktigaste minoritetsskydd för medlemmarna är det ungefär 99,999 % av medlemmarna som inte förstår överhuvudtaget. Alltså är det av kritisk betydelse att detta minoritetsskydd konkretiseras i föreningslagen!

Stämmoprotokoll
Nuvarande lydelse
Ordföranden skall sörja för att det förs protokoll vid stämman.
I fråga om protokollets innehåll gäller
1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,
2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt
3. om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet.


Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som utses av stämman.
Föreslagen lydelse
38 § Ordföranden ska se till att det förs protokoll vid föreningsstämman.
I protokollet ska det antecknas dag och plats för föreningsstämman samt vilka beslut som föreningsstämman har fattat.
Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska i protokollet antecknas vad som har yrkats och utfallet av omröstningen.
Har en röstlängd upprättats, ska denna tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet.


Protokollet ska undertecknas av protokollföraren.
Det ska justeras av ordföranden och minst en justeringsman som utses av föreningsstämman.

Senast tre veckor efter stämman skall det justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar.
39 § Senast tre veckor efter stämman ska det justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar.
Protokollen skall förvaras på betryggande sätt. Protokollen ska förvaras på ett betryggande sätt.
Min kommentar: En fråga som tydligen ofta uppstår är i vilken ordning protokollet ska undertecknas av de olika personerna? Det kan vara lämpligt att en gång för alla klargöra detta i föreningslagen!

En definition behövs av vad som menas med "betryggande sätt" avseende förvaringen av protokollen (och av vilken anledning).

Medlemmarna ska kunna erhålla skriftlig kopia av stämmoprotokoll.

Stämmoprotokollets betydelse måste fastställas. Som det är nu säger varje styrelse (precis som bostadsorganisationerna) att det gäller som passar bäst för tillfället.
Dvs om styrelsen/bostadsorganisationen vill att det som står i protokollet ska gälla oavsett hur fel det är så är det så, och det som beslutats och sagts på stämman är helt utan betydelse.
Om däremot det som står i stämmoprotokollet inte passar styrelsen/bostadsorganisationen så säger de att det som står i protokollet är betydelselöst, och det är bara det som sagts (men som aldrig kan bevisas) på stämman som gäller.

Från konkreta problem i verkligheten så visar det sig att det behövs ett regelverk för hur felaktiga stämmoprotokoll ska korrigeras (särskilt efter att justerarna gjort sin justering, men då missat felaktigheter). Det måste definitivt fastställas i FL hur man ska rätta fel i stämmoprotokoll.

Det behövs även regelverk för att rätta upp fel i årsredovisningar (t.ex. genom att det stadgas att dessa felaktigheter måste protokollföras i aktuellt och kommande stämmoprotokoll.

Det bör klargöras i föreningslagen vilken roll och vilka skyldigheter justeraren har.

Följande formulering förs in i föreningslagen;
"Exekvering av stämmobeslut
Beslut tagna på en stämma ska genomföras av styrelsen under innevarande verksamhetsår eller före det datum som bestämts av stämman". Bara detta i sig skulle lösa många svåra problem.

Följande formulering i föreningslagen skulle medföra enorma förbättringar/förenklingar;
"Föreningsstämmans kompetensområde & direktiv
Föreningsstämman kan, i egenskap av föreningens högsta beslutande organ, ge styrelsen direktiv. De enda beslut där styrelsens ledamöter har rätt (såväl som skyldighet) att vägra verkställa stämmobeslut/direktiv är om de är i strid med lagar, uppenbart skadliga för föreningen eller faller utanför stämmans kompetensområde (dvs beslut utanför föreningens arbetsområde)
".

Följande formulering i FL är av kritisk betydelse;
"En motion kan inte falla enbart pga av att beslutet om denna placerats fel i dagordningen".

Följande formulering måste läggas in i FL;
"Endast föreningsstämman är behörig att fastställa arvoden och ersättningar för medlemmar i föreningen".
Bara ovanstående lilla mening tror jag skulle lösa en stor del av dagens problem i brf:arna (även om meningen sedan skulle kunna utvecklas något).



Fullmäktige
Nuvarande lydelse
12 § I stadgarna får det bestämmas att föreningsstämmans befogenheter ska helt eller delvis utövas av särskilt valda fullmäktige.


Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsstämma.










En fullmäktig får inte väljas för längre tid än tre år.





Till fullmäktig får utses endast medlemmar i föreningen eller någon som utan att vara medlem enligt 6 kap. 4 § andra stycket ändå kan väljas till styrelseledamot.












I fråga om fullmäktig gäller bestämmelserna i 1-11 §§ om föreningsmedlem.
Dock får en fullmäktig inte rösta genom ombud.






Angående beslut av fullmäktige i ämnen som avses i 15 § eller i 12 kap. 20 § ska medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna föreskriver.




Även om fullmäktige har utsetts, har föreningsmedlemmarna sådan rätt som avses i 6 §, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde stycket andra meningen. Lag (2008:3).
Föreslagen lydelse
Fullmäktiges uppgifter
40 § Om fullmäktige har utsetts, beslutar de i medlemmarnas ställe i den utsträckning som har bestämts i stadgarna.

Fullmäktigemöte
41 § Vad som sägs i denna lag om föreningsstämma gäller, om inte annat anges, även en föreningsstämma där medlemmarnas beslutanderätt utövas av fullmäktige (fullmäktigemöte).

Vid ett fullmäktigemöte ska ett beslut enligt 7 § om rätt för den som inte är medlem att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna fattas med tillämpning av 32 § första stycket.

Fullmäktiges mandattid
42 § Av 2 kap. 2 § första stycket 7 framgår att stadgarna ska innehålla bestämmelser om hur fullmäktige ska utses och tiden för deras uppdrag. Tiden för uppdraget får inte vara längre än tre år.

Vem som får utses till fullmäktige
43 § Om inte annat har bestämts i stadgarna, får till fullmäktige utses endast
1. den som är medlem i föreningen,
2. den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem, eller
3. om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna.

Suppleanter för fullmäktige
44 § För fullmäktige får utses suppleanter. Bestämmelserna i 42 och 43 §§ om fullmäktige gäller i tillämpliga delar även suppleant.

Övriga bestämmelser om fullmäktige
45 § Vad som sägs i 1–39 §§ om föreningsmedlemmar gäller även fullmäktige.
En fullmäktige får dock inte delta i ett fullmäktigemöte genom ombud.

Han eller hon får inte heller anlita biträde vid sådant möte, om inte annat har bestämts i stadgarna eller beslutas vid mötet.


Medlemmarnas rättigheter om fullmäktige har utsetts
46 § Om inte annat har bestämts i stadgarna, har medlemmar som inte är fullmäktige inte rätt att delta vid ett fullmäktigemöte och ska inte heller kallas till ett sådant möte.

Medlemmarna har rätt att
1. få ärenden behandlade på fullmäktigemöte enligt 14 §,
2. ta del av handlingar inför ett fullmäktigemöte enligt 22 och 23 §§, och
3. ta del av protokoll från fullmäktigemöten enligt 39 § första stycket.
Om det vid ett fullmäktigemöte har fattats beslut i frågor som avses i 52 § eller i 12 kap. 20 §, ska medlemmarna underrättas om beslutet på det sätt som har bestämts i stadgarna.
Min kommentar: Paragraf 46 med inskränkningar av medlemmarnas rättigheter är absolut helt orimlig och står i strid med allt vad demokrati innebär! Det får bl.a. konsekvensen att motionärer kan uteslutas från sin möjlighet att försvara sina motioner!

Dessutom måste det ställas krav på att medlemmar kan få skriftliga kopior av fullmäktigemötenas protokoll/röstlängder (lämpligen via webbplats).

Fullmäktigesystemet fungerar inte som det ser ut idag, i alla fall inte inom bostadsorganisationerna. Det finns t.ex. inga krav på fullmäktige att informera medlemmarna och så länge detta inte finns så kommer sådan information, varken från fullmäktige eller bostadsorganisationen, inte att finnas. Fullmäktige lever helt sitt eget liv med minsta möjliga förutsättningar för medlemmarna att såväl inhämta information som att påverka. Det bristande engagemanget bland bostadsrättshavare gör att även de som vill engagera sig saknar denna möjlighet.




Talan mot föreningsstämmobeslut
Nuvarande lydelse
17 § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag eller mot stadgarna, kan talan mot föreningen om att beslutet ska upphävas eller ändras föras av föreningsmedlemmar, innehavare av förlagsandelar, styrelsen, styrelseledamöter eller verkställande direktören.

Talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
Föreslagen lydelse
47 § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot denna lag eller stadgarna, får en föreningsmedlem, en innehavare av förlagsandelar, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot föreningen vid allmän domstol om att beslutet ska upphävas eller ändras.

48 § Talan enligt 47 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket, när
1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlemmarnas samtycke,
2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant samtycke inte har getts, eller
3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för föreningen har eftersatts i något väsentligt avseende.

I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som sägs i andra stycket, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller allmän domstol genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 12 kap. 15 eller 16 §. Tredje stycket ska inte tillämpas i fråga om en sådan fusion. Lag (2008:3).

Om föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras genom dom, gäller domen även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört talan.

Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.

18 § Om styrelsen vill väcka talan mot föreningen, skall styrelsen sammankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra föreningens talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Är föreningsstämmans beslut sådant som enligt denna lag ska anmälas för registrering, ska rätten underrätta registreringsmyndigheten för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnat att föreningsstämmans beslut inte får verkställas.
Talan får väckas senare än vad som sägs i första stycket, när
1. beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med alla medlemmarnas samtycke,
2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och något sådant samtycke inte har getts, eller
3. kallelse till föreningsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för föreningen i väsentliga delar inte har följts.

I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som sägs i första stycket, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller allmän domstol genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 12 kap. 15 eller 16 §. Bestämmelserna i andra stycket ska inte tillämpas i fråga om en sådan fusion.

49 § Om föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras genom dom, gäller domen även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört talan.

Domstolen får ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.

Styrelsens talan mot föreningen
50 § Om styrelsen vill väcka talan mot föreningen, ska styrelsen sammankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare som ska föra föreningens talan i tvisten. Stämningen ska delges den valde ställföreträdaren.

Skiljeförfarande
Nuvarande lydelse
Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan föreningen och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören, likvidator, föreningsmedlem, innehavare av förlagsandel eller röstberättigad som inte är medlem skall hänskjutas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal.
Föreslagen lydelse
51 § En föreskrift i stadgarna att en tvist mellan föreningen och styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en likvidator, en medlem, en innehavare av förlagsandel eller en röstberättigad som inte är medlem ska avgöras av en eller flera skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal.
Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot föreningen, tillämpas första stycket.

Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 17 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.
Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot föreningen, ska 50 § tillämpas.

Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 48 §, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till föreningsstämma enligt 50 §.

Verkan av beslut om stadgeändring mot medlem som inte har samtyckt till ändringen

52 § Ett beslut om ändring av stadgarna får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt till ändringen, om

1. beslutet innebär
a) att medlemmens rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks,
b) att medlemmens rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § inskränks,
c) att medlemmens rätt att gå ur föreningen försvåras,
d) att medlemmens förpliktelser att betala insatser eller avgifter till föreningen ökas, eller
e) att medlemmens rätt till årsvinst inskränks, och

2. medlemmen säger upp sig till utträde inom en månad från det att beslutet fattades, eller om beslutet fattades av fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om beslutet.
I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad som är bestämt i stadgarna, gå ur föreningen vid det räkenskapsårsskifte som infaller näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen de rättigheter som avgående medlemmar har enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena.

Regeringens tillstånd till ändring av stadgarna
Nuvarande lydelse
Om enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse inte får ändras utan regeringens tillstånd, får inte heller en sådan föreskrift ändras utan regeringens tillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.
Föreslagen lydelse
53 § Om det i stadgarna på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande har tagits in en bestämmelse enligt vilken en annan bestämmelse i stadgarna inte får ändras utan att regeringen har lämnat tillstånd till det, får inte heller den förstnämnda bestämmelsen ändras utan regeringens tillstånd.

Anmälan och verkställighet av beslut om stadgeändring
Nuvarande lydelse
Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett.
Föreslagen lydelse
54 § Ett beslut om ändring av stadgarna ska genast anmälas för registrering i föreningsregistret och får inte verkställas förrän det har registrerats.

Verkställighet av beslut om stadgeändring som innebär lindrad insatsskyldighet
Nuvarande lydelse
Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.
Föreslagen lydelse
55 § Ett beslut som innebär att medlemsinsatsernas belopp sätts ned eller att medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna lindras på något annat sätt får inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.

Byte av redovisningsvaluta
56 § Ett beslut om att införa eller ändra en sådan bestämmelse i stadgarna som avses i 2 kap. 2 § tredje stycket (beslut om byte av redovisningsvaluta) får verkan från och med det räkenskapsår som börjar efter det att beslutet om ändring av stadgarna har registrerats.

57 § Vid byte av redovisningsvaluta får ändring av uppgift som avses i 2 kap. 2 § först stycket 4 om insatsbelopp anstå till den första ordinarie föreningsstämman efter det att beslutet om byte av redovisningsvaluta fick verkan. Styrelsen ska senast till denna stämma lägga fram förslag om nödvändiga följdändringar av stadgarna avseende den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen.





Nuvarande lydelse
8 kap.
2 §
Varje röstberättigad har rätt att föreslå att det hos länsstyrelsen påkallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsammans med de övriga revisorerna. Förslaget skall framställas på en föreningsstämma där revisorsval skall ske eller där förslaget enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller en tredjedel av de på stämman närvarande röstberättigade, skall styrelsen inom en vecka göra framställning hos länsstyrelsen om att en medrevisor utses. Försummas detta får varje röstberättigad göra sådan framställning. Medrevisorn skall tjänstgöra för tiden till och med ordinarie föreningsstämma under nästa räkenskapsår.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevisor utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader göra framställning hos länsstyrelsen om att en medrevisor utses. Försummas detta får varje innehavare av en förlagsandel göra sådan framställning.

Föreslagen lydelse
8 kap.
2 §
Varje röstberättigad har rätt att föreslå att det hos Bolagsverket påkallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsammans med de övriga revisorerna. Förslaget ska framställas på en föreningsstämma där revisorsval ska ske eller där förslaget enligt kallelsen till stämman ska behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller en tredjedel av de på stämman närvarande röstberättigade, ska styrelsen inom en vecka ansöka hos Bolagsverket om att en medrevisor utses. Om styrelsen försummar detta, får varje röstberättigad göra en sådan ansökan. Medrevisorn ska tjänstgöra för tiden till och med ordinarie föreningsstämma under nästa räkenskapsår.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevisor utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, ska styrelsen inom två månader ansöka hos Bolagsverket om att en medrevisor utses. Om styrelsen försummar detta, får varje innehavare av en förlagsandel göra en sådan ansökan.

Sid. 64

Bostadsrättslagen

5 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) dels att 9 kap. 14, 16 29 och 30 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 kap. 29 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
9 kap.
14 §
Föreslagen lydelse
9 kap.
14 §
Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar för bostadsrättsföreningar med följande undantag:
1. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en röst, om inte något annat bestämts i stadgarna.
2. Föreningsstämmans befogenheter får inte överlämnas åt särskilt valda fullmäktige. 2. Medlemmarnas beslutanderätt i föreningens angelägenheter får inte utövas av särskilt utsedda fullmäktige.
3. Bestämmelserna i 23–25 §§ gäller i stället för 7 kap. 14 och 15 §§ lagen om ekonomiska föreningar. 3. Bestämmelserna i 23–25 §§ gäller i stället för 7 kap. 34 och 35 §§ lagen om ekonomiska föreningar.
16 §1
För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf skall vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet.
Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
16 §1
För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf skall vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet.
Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
1 a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att förhållandet mellan de inbördes insatserna rubbas, skall alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden skall godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare. 1 a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att förhållandet mellan de inbördes insatserna rubbas, ska alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden ska godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.
2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, skall bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. 2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
3. Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, skall minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.

3. Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, ska minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.

4. Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, skall beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 11 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som skall överlåtas skall dock alltid ha gått med på beslutet. 4. Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt bestämmelserna i 29 a §. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska överlåtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.
5. Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 skall vara giltigt, gäller även det.
Föreningen skall genast underrätta den som har pant i bostadsrätten och som är känd för föreningen om ett beslut enligt första stycket 2 eller 4.
5. Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 ska vara giltigt, gäller även det.
Föreningen ska genast underrätta den som har pant i bostadsrätten och som är känd för föreningen om ett beslut enligt första stycket 2 eller 4.

Hyresnämnden
Stöd till bostadsrättshavare
Vad gör hyresnämnden för mig?
hotpot.se/forum

Sid. 307.

14.5 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)
9 kap. 14 §

Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar för bostadsrättsföreningar med följande undantag:
1. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en röst, om inte något annat bestämts i stadgarna.
2. Medlemmarnas beslutanderätt i föreningens angelägenheter får inte utövas av särskilt utsedda fullmäktige.
3. Bestämmelserna i 23–25 §§ gäller i stället för 7 kap. 34 och 35 §§ lagen om ekonomiska föreningar.

Ändringarna i paragrafen utgör anpassningar till paragrafnumreringen i det nya 7 kap. föreningslagen. Vidare har paragrafen justerats språkligt.
9 kap. 16 §
För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf ska vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, ska samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
1 a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att förhållandet mellan de inbördes insatserna rubbas, ska alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden ska godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.
2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
3. Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, ska minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.
4. Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt bestämmelserna i 29 a §. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska överlåtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.
5. Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 ska vara giltigt, gäller även det.
Föreningen ska genast underrätta den som har pant i bostadsrätten och som är känd för föreningen om ett beslut enligt första stycket 2 eller 4.
Paragrafen reglerar förutsättningarna för olika former av beslut i en bostadsrättsförening.













5 Formerna för föreningsstämman.................................105
5.1 Inledning.................................................................................105
5.2 Gällande rätt...........................................................................105
5.2.1 Allmänt om föreningsstämman..................................105
5.2.2 Medlemmarnas rättigheter vid föreningsstämman...106
5.2.3 Kallelse till föreningsstämma.....................................107
5.2.4 Ombud och biträde.....................................................109
5.2.5 Närvarorätt för utomstående vid stämman...............111
5.2.6 Genomförandet av föreningsstämman......................111
5.2.7 Fullmäktigesystemet, röstning genom fullmakt samt poströstning............................113
5.3 Vissa internationella jämförelser...........................................116
5.3.1 Finsk rätt.....................................................................116
5.3.2 Norsk rätt....................................................................117
5.3.3 Dansk rätt....................................................................117
5.3.4 EG-förordningen med stadga för europakooperativ................................................118
5.4 Överväganden och förslag.....................................................119
5.4.1 Allmänt om föreningsstämman och annan form av beslutsfattande..........................119
5.4.2 Medlemmarnas rättigheter vid föreningsstämman stärks.........................................120
5.4.3 Kallelse till stämma; sätt, tid och innehåll.................122
5.4.4 Utökad rätt till ombud och biträde...........................125
5.4.5 Särskild regel om närvarorätt för utomstående........128
5.4.6 Genomförandet av föreningsstämman......................129
5.4.7 Fullmäktigesystemet, fullmaktsinsamling och poströstning......................................132


Sid. 105

5.1
Inledning

Vi har i uppdrag att överväga om medlemmarnas möjligheter att delta i beslutsfattandet på föreningsstämman behöver förbättras. Vi ska även undersöka om reglerna om föreningsstämma kan förenklas och göras mindre betungande för föreningarna utan att medlemmarnas berättigade intressen eftersätts.

5.2
Gällande rätt


5.2.1
Allmänt om föreningsstämman


Bestämmelser om föreningsstämman finns i 7 kap. föreningslagen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Stämman består av föreningens medlemmar och det är vid stämman som medlemmarna utövar sin rätt att besluta i frågor som rör föreningen.
Det finns också möjlighet för medlemmarna att helt eller delvis överlämna beslutanderätten till särskilda fullmäktige, se mer om detta i avsnitt 5.2.7.

Föreningsstämman väljer normalt föreningens styrelse och utser revisor. Den fastställer också föreningens resultat- och balansräkningar och beslutar om åtgärder med anledning av uppkommen vinst eller förlust och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören (se 7 kap. 4 § föreningslagen).

Föreningslagen vilar på den outtalade förutsättningen att föreningsstämman är ett muntligt förfarande och att medlemmarna eller deras ombud är fysiskt närvarande vid detta. Det hindrar emellertid inte att beslut faktiskt fattas i annan form. Det följer nämligen av allmänna associationsrättsliga principer att bestämmelser till skydd för enskilda medlemmar av associationen, som exempelvis bestämmelser om formen för beslutsfattande, kan sättas åt
sidan om samtliga berörda samtycker till det (principen kommer bl.a. motsatsvis till uttryck i 7 kap. 9 § första meningen föreningslagen). Om alla medlemmar är eniga i fråga om formen för stämman, kan de därför fatta beslut utan att hålla sammanträde. Beslutet fattas då genom ett skriftligt förfarande, som brukar kallas ”skrivbordsstämma” eller ”beslut per capsulam”.
Det torde dock – om inte annat av praktiska skäl – vara nödvändigt att ge beslutet formen av ett stämmobeslut som antecknas i ett stämmoprotokoll. Ett avtal mellan medlemmarna som inte har utformats som ett stämmobeslut torde alltså normalt inte ha någon föreningsrättslig verkan.

Föreningslagen skiljer på ordinarie stämma – dvs. en stämma som är föreskriven i lag eller i föreningens stadgar – och extra stämma. En ordinarie stämma ska alltid hållas inom sex månader från föregående räkenskapsårs utgång.

5.2.2
Medlemmarnas rättigheter vid föreningsstämman

Ett medlemskap i en ekonomisk förening innebär att medlemmen får ett antal personliga rättigheter, s.k. förvaltningsrättigheter.1 De centrala förvaltningsrättigheterna vid föreningsstämman är rätten att närvara vid stämman, rätten att yttra sig och rätten att rösta.2

Enligt 7 kap. 1 § andra stycket föreningslagen har varje medlem en röst, om inte stadgarna anger något annat. Huvudregeln är alltså lika rösträtt men med möjlighet för föreningen att i stadgarna ta in bestämmelser som differentierar medlemmarnas rösträtt efter antalet insatser eller annan grund.

I förarbetena till såväl 1951 års föreningslag som den nuvarande föreningslagen diskuterades möjligheten att göra principen ”en medlem – en röst” tvingande. Genom detta ville man markera den kooperativa verksamhetsformens karaktär av demokratisk personassociation (se SOU 1984:9 s 143 ff.). Lagstiftaren ansåg dock – med hänvisning till föreningarnas olika uppbyggnad – att det i vissa fall kan vara befogat att tillämpa graderad rösträtt och att regeln därför borde vara dispositiv även i fortsättningen (se prop. 1951:34 s. 166 och prop. 1986/87:7 s. 64 f.).

I princip har varje medlem rätt att närvara vid stämman, att yttra sig och att delta i beslutsfattandet. I förarbetena till 1951 års föreningslag uttalades dock att lagens bestämmelser om rösträtt m.m. inte var tvingande och att det torde vara möjligt att genom stadgebestämmelser inskränka medlemmarnas förvaltningsbefogenheter vid stämma (se prop. 1951:34 s. 166). Det nämndes att det därigenom skulle vara möjligt att helt frånta vissa medlemskategorier deras rösträtt genom att exempelvis föreskriva att den som inte hade varit medlem en viss tid eller inte hade betalat insatser och avgifter inte hade rätt att rösta vid stämman (se SOU 1949:17 s. 87 ff.). Frågan berördes inte närmare i förarbetena till den nuvarande föreningslagen. Det har dock i doktrinen hävdats att principen har överförts till nuvarande lagstiftning och att medlemmarnas förvaltningsbefogenheter alltså kan inskränkas genom bestämmelser i stadgarna, i varje fall om det sker på rimlig grund.3
Även Bolagsverket godtar inskränkande stadgebestämmelser.

Föreningslagen innehåller inga bestämmelser om att medlemmarna ska anmäla sig senast viss dag före stämman för att få delta i denna. I lagen sägs inte heller att stadgarna kan uppställa ett sådant krav. Det torde ändå vara möjligt att ta in en sådan bestämmelse i stadgarna.4 Som en jämförelse kan erinras om de bestämmelser om aktieägares närvarorätt vid bolagsstämma som finns i 7 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551, aktiebolagslagen). Enligt dessa har en aktieägare rätt att närvara vid bolagsstämma om han eller hon är legitimerad på visst sätt men i bolagsordningen får föreskrivas att en aktieägare får delta i bolagsstämma endast om han eller hon anmäler det till bolaget senast en viss dag.

5.2.3
Kallelse till föreningsstämma


Tiden för kallelse
Kallelse till stämma får inte utfärdas tidigare än fyra veckor före stämman. Denna bestämmelse, som är tvingande, har motiverats med att det är olämpligt med alltför tidiga kallelser; en medlem som vill få ett ärende behandlat på stämman ska inte behöva överraskas av en oväntat tidig kallelse (se prop. 1986/87:7 s. 125). Tiden för kallelse får inte heller vara för kort. Kallelse ska utfärdas senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra stämma. Inom de tidsramar som lagen anger kan stadgarna närmare precisera tiden för kallelse.

Föreningslagens bestämmelser om tidigaste respektive senaste tidpunkt för kallelse skiljer sig något från motsvarande bestämmelser för aktiebolag. För aktiebolag gäller att kallelse ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. För privata aktiebolag finns möjlighet att i bolagsordningen ta in bestämmelser om kortare tid, men kallelsen får aldrig utfärdas senare än två veckor före stämman. Vidare gäller särskilda regler om kallelsetid för extra bolagsstämma. Kortare kallelsetid än två veckor är dock inte möjlig.

Det framgår inte av föreningslagen när kallelse ska anses utfärdad. Utan att det uttryckligen anges bör kallelse anses utfärdad när samtliga kallelseåtgärder är vidtagna, vilket kan vara den dag kallelsen har skickats med posten eller, när kallelse ska ske genom kungörelse i tidning, när sådan kungörelse har skett.5

Sättet för kallelse
Sättet för kallelsen ska framgå av föreningens stadgar. Föreningen bestämmer i allt väsentligt själv vilka kallelsesätt som ska anges i stadgarna. Det kan t.ex. anges att kallelse alltid ska ske skriftligen till envar av medlemmarna. Men det kan också föreskrivas att kallelse ska ske enbart genom kungörelse i tidning eller genom meddelande på föreningens anslagstavla.

Föreningslagen innehåller dock tvingande regler om särskilt kallelsesätt för vissa särskilda fall. De fall som avses är
1.
när ordinarie föreningsstämma ska hållas på annan tid än vad som anges i stadgarna,
2.
när föreningsstämman ska behandla en sådan fråga om ändring i stadgarna som kräver särskilt kvalificerad majoritet (se vidare under avsnitt 7.2.4),
3.
när föreningsstämman ska behandla en fråga om att föreningen ska gå i likvidation och
4.
när föreningsstämman ska behandla en fråga om att föreningen ska gå upp i en annan förening genom fusion.

I dessa situationer krävs det att skriftlig kallelse sänds till varje medlem vars postadress är känd för föreningen. Detta krav syftar till att så långt som möjligt garantera att medlemmarna verkligen får kännedom om ärenden av större vikt som ska behandlas på stämman. I princip ska kallelsen då skickas till medlemmens postadress enligt medlemsförteckningen, om inte föreningen känner till att medlemmen har annan adress. Föreningen behöver inte göra några särskilda efterforskningar, om den saknar en fullständig adressuppgift (se prop. 1986/87:7 s. 126).

Innehållet i kallelsen
Föreningslagen saknar bestämmelser om att kallelse ska ange tid och plats för stämman. Det anses ändå naturligt att kallelsen innehåller noggranna uppgifter om detta (se prop. 1986/87:7 s. 127).

Vidare ska de ärenden som ska behandlas på stämman anges tydligt i kallelsen.
Någon närmare beskrivning av ärendena är inte nödvändig, utom i ett par fall. Om stämman ska behandla en fråga om att föreningen ska gå upp i annan förening genom fusion eller en fråga om likvidation, ska förslaget till beslut och grunden för förslaget anges i kallelsen. Det är tillräckligt om grunden anges helt kortfattat. Om ett ärende avser ändring av stadgarna, ska det huvudsakliga innehållet i förslaget till ändring framgå av kallelsen. Om det är praktiskt möjligt, bör förslaget till stadgeändring i sin helhet tas in i kallelsen. Mera omfattande ändringsförslag kan däremot redovisas i huvuddrag (se a. st.)

5.2.4
Ombud och biträde


Ombud
En medlems rätt att besluta vid föreningsstämman utövas av honom eller henne personligen, genom en legal ställföreträdare eller genom ett ombud (se 7 kap. 2 § första stycket föreningslagen).

För medlemmar som är fysiska personer finns begränsningar i fråga om vilka personer som får användas som ombud. Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara ombud, om inte annat anges i stadgarna. En medlem som är en juridisk person får företrädas av valfritt ombud.

I ett tidigare lagstiftningsärende föreslogs att alla medlemmar, såväl fysiska som juridiska personer, skulle ha rätt att fritt välja ombud. Man ville därigenom stärka ställningen för de medlemmar som inte har möjlighet att närvara personligen vid stämman. Bestämmelsen om ombud skulle då också motsvara den som gäller för aktiebolag (se Ds Ju 1976:11 s. 126). Förslaget genomfördes inte. Departementschefen angav som skäl mot en utökad rätt till ombud att ekonomiska föreningar är demokratiska personsammanslutningar som bygger på att medlemmarna i möjligaste mån deltar i verksamheten. Det ansågs därför inte lämpligt att medlemmarna fick en obegränsad rätt att anlita utomstående ombud vid stämmorna (se prop. 1986/87:7 s. 118).

Ett ombud får endast företräda en medlem, om inte annat anges i stadgarna. Ombudet ska ha en skriftlig, daterad fullmakt och fullmakten kan gälla i högst ett år.

Föreningslagens regler om rätt att anlita ombud skiljer sig från motsvarande bestämmelser för aktiebolag. En aktieägare har alltid rätt att närvara vid bolagsstämman genom ombud och att själv välja sitt ombud (se 7 kap. 3 § aktiebolagslagen). Denna bestämmelse är tvingande och kan inte sättas åt sidan genom föreskrifter i bolagsordningen. Det finns inte heller några begränsningar i fråga om antalet aktieägare som ett ombud får företräda.

Biträde
En medlem har rätt att ta med sig ett biträde till föreningsstämman (se 7 kap. 2 § tredje stycket föreningslagen). I likhet med regleringen för ombud är den personkrets som kan vara biträde begränsad till annan medlem, medlems make och sambo. Föreningens stadgar kan medge att även annan person utses till biträde. Det är oklart om biträdet har rätt att yttra sig vid stämman.

Också när det gäller anlitande av biträde finns det skillnader mellan föreningslagen och aktiebolagslagen. En aktieägare eller ett ombud har rätt att ta med sig högst två valfria biträden till bolagsstämman. Ett biträde har enligt aktiebolagslagen rätt att yttra sig vid stämman (se 7 kap. 5 § aktiebolagslagen).

5.2.5
Närvarorätt för utomstående vid stämman

En föreningsstämma är i princip en sluten sammankomst. Enligt lagen har medlemmarna och – då det är aktuellt – medlemmars ombud och biträden rätt att närvara vid stämman. Vidare kan, och i vissa fall ska, styrelseledamöterna, den verkställande direktören och revisorerna delta i stämman. Detsamma gäller givetvis, även om det inte kommer till uttryck i lagen, personer med särskilda funktioner vid stämman, såsom en stämmoordförande som inte själv är medlem eller funktionär i föreningen.

Utan att det är närmare reglerat i lagen anses det att stämman genom ett särskilt beslut kan ge andra rätt att närvara vid stämman. Det torde även vara möjligt att ta in särskilda bestämmelser om detta i stadgarna.6

I aktiebolagslagen finns numera bestämmelser som ger bolagsstämman rätt att besluta att en utomstående ska få närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid bolagsstämman (se 7 kap. 6 § och 55 § aktiebolagslagen). Bestämmelserna har motiverats med att det kan ligga i bolagets intresse att utomstående, t.ex. representanter för massmedia, bevakar stämman och rapporterar om vad som händer där (se prop. 2004/05:85 s. 294). I privata aktiebolag, där ägarkretsen typiskt sett är begränsad, måste samtliga aktieägare som är närvarande på stämman vara överens för att det ska vara möjligt att tillåta utomstående att närvara. I publika aktiebolag, där ägarkretsen kan antas vara större, är det tillräckligt att beslutet biträds av mer än hälften av de avgivna rösterna, s.k. absolut majoritet.

5.2.6
Genomförandet av föreningsstämman


Plats för föreningsstämma
Föreningslagen innehåller inte några bestämmelser om på vilken plats (ort) föreningsstämman ska hållas. Om stadgarna innehåller bestämmelser om platsen för stämman, ska dessa naturligtvis följas. I annat fall ska stämman besluta i frågan och i sista hand är det styrelsen som bestämmer var stämman ska hållas.
Av allmänna associationsrättsliga principer följer att, om alla berörda, dvs. medlemmarna och styrelseledamöterna, är överens, kan stämman hållas på vilken plats som helst.7

Stämmans öppnande, röstlängd och ordförande på stämma
Föreningsstämman ska öppnas av styrelsens ordförande eller av den person som styrelsen har utsett (se 7 kap. 10 § första stycket föreningslagen). Sedan ska stämman utse någon att vara ordförande vid stämman. Dessa frågor kan också regleras i stadgarna. Om det behövs, ska stämmans ordförande upprätta en röstlängd (se 7 kap. 10 § andra stycket föreningslagen). Röstlängden ska bl.a. innehålla uppgifter om de medlemmar, ombud och biträden som är närvarande vid stämman. Om det krävs omröstning för att utse stämmoordförande, ska dock röstlängden i stället upprättas av den som har öppnat stämman (se prop. 1986/87:7 s. 130).

Föreningslagen reglerar inte hur beslut ska fattas och hur röstning ska gå till. Några allmänna riktlinjer torde ändå kunna ställas upp. Röstningen vid stämman kan ske genom acklamation (8. Acklamation är ett förenklat röstningsförfarande som innebär att ordföranden ber de röstberättigade att genom att svara ja eller nej på en framställd fråga ange hur de ställer sig till ett visst förslag. Ordföranden talar därefter om hur han eller hon har uppfattat utgången av röstningen och klubbfäster beslutet om inte någon av medlemmarna begär omröstning (se S. Andersson, S. Johansson, R. Skog, Aktiebolagslagen, en kommentar, s. 7:74)) men omröstning måste alltid ske om någon begär det. En omröstning kan vara öppen eller sluten.

Föreningslagen innehåller till skillnad från aktiebolagslagen inte några bestämmelser i frågan. Huvudregeln torde dock vara att omröstningen ska ske öppet, om inte föreningsstämman med enkel majoritet beslutar om sluten omröstning. Vid val anses det att omröstning ska vara sluten om någon röstberättigad begär det.9

Styrelsens och den verkställande direktörens upplysningsplikt
Vid föreningsstämman är styrelsen och, i förekommande fall, den verkställande direktören skyldiga att på begäran av medlemmarna lämna upplysningar om föreningen (se 7 kap. 11 § första stycket föreningslagen).

Upplysningsskyldigheten är av två slag.
För det första har medlemmarna rätt att få upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt. Med uttrycket ”ställning i övrigt” avses bolagets ekonomiska ställning.
För det andra har medlemmarna rätt till upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende som ska behandlas på stämman. De begärda upplysningarna behöver inte ha samband med föreningens ekonomi.

Upplysningarna ska lämnas direkt på stämman eller, för det fall upplysningen kan lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, hållas skriftligen tillgängliga hos föreningen inom två veckor från stämman.

Om styrelsen finner att det skulle innebära en väsentlig nackdel för föreningen att upplysningen lämnas, ska upplysningen i stället på begäran av en medlem lämnas till föreningens revisorer. Det ska i så fall ske inom två veckor från medlemmens begäran.

Revisorerna ska sedan inom en månad efter stämman lämna ett skriftligt yttrande till styrelsen. Av yttrandet ska framgå dels om den begärda upplysningen faktiskt har lämnats till dem, dels om upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen och om upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Revisorernas yttrande ska hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningen.

I huvudsak motsvarande bestämmelser gäller för aktiebolag. De angivna tidsfristerna är dock något annorlunda (se 7 kap. 32–35 §§ aktiebolagslagen).

5.2.7
Fullmäktigesystemet, röstning genom fullmakt samt poströstning


Fullmäktigesystemet
Systemet med fullmäktige infördes i svensk föreningslagstiftning år 1928. Syftet var att lösa de praktiska problem som hade uppstått i och med att de ekonomiska föreningarna hade fått allt fler medlemmar och kommit att bedriva verksamhet över allt större geografiska områden.

Systemet, som regleras i 7 kap. 12 § föreningslagen, innebär att medlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter överlämnas till särskilt utsedda fullmäktige. Beslutanderätten kan överlämnas helt eller enbart i vissa frågor.

Den förening som önskar använda fullmäktigesystemet måste ha bestämmelser om detta i sina stadgar. Av stadgarna ska också framgå vilken beslutanderätt fullmäktige har, hur fullmäktige ska utses och tiden för deras uppdrag. Fullmäktige måste också, som huvudregel, vara medlemmar i föreningen. Till fullmäktige kan dock även utses en legal ställföreträdare för en medlem eller, om medlemmen är en juridisk person, den som är styrelseledamot för den juridiska personen eller delägare i denna (se 7 kap. 12 § andra stycket, jfr 6 kap. 4 § andra stycket föreningslagen).

Fullmäktige fattar beslut i föreningens angelägenheter vid ett fullmäktigesammanträde. Ett sådant sammanträde anses som en föreningsstämma. Fullmäktige får inte rösta genom ombud.

När föreningen beslutar att tillämpa fullmäktigesystemet, innebär detta naturligen att medlemmarna förlorar de flesta av de rättigheter som är förknippade med beslutsfattande på stämman. De har dock fortfarande rätt att få ärenden behandlade på fullmäktigesammanträdet och att få tillgång till redovisningshandlingar, revisionsberättelser och protokoll från fullmäktigesammanträden.

Röstning genom fullmakt
Fullmäktigesystemet skiljer sig från s.k. fullmaktsröstning. Fullmaktsröstning innebär att det är medlemmen som utöver sin beslutanderätt i föreningens angelägenheter men att röstningen vid stämman sker genom ett ombud.

Fullmakten för ombudet kan vara utformad på olika sätt; den kan ge ombudet rätt att fritt rösta efter eget val men även innehålla detaljerade instruktioner om hur rösträtten ska utövas.

Ombudet infinner sig sedan på stämman och röstar i enlighet med fullmaktens utformning.

En särskild form av fullmaktsröstning är när en association samlar in fullmakter från de röstberättigade, fullmakter som ger ett visst ombud rätt att företräda fullmaktsgivarna på stämman, s.k. fullmaktsinsamling. En sådan ordning skapar förutsättningar för att ett och samma ombud kan företräda ett stort antal medlemmar vid stämman. Såsom redovisats i avsnitt 5.2.4 får emellertid enligt föreningslagen ett ombud företräda endast en medlem.

En förening kan i och för sig i stadgarna bestämma att ombud får företräda flera medlemmar.
I dag torde det dock inte vara särskilt vanligt med fullmaktsinsamlingar i ekonomiska föreningar. Detta sammanhänger sannolikt med lagens begränsningar i fråga om anlitande av ombud.

Poströstning
I andra sammanhang kan s.k. poströstning vara ett alternativ. Rösten avges då i förväg och skickas direkt till beslutsorganet utan förmedling via ombud. Föreningslagen innehåller dock inte några bestämmelser som gör det möjligt för medlemmarna att delta i beslutsfattandet genom poströstning.

5.4
Överväganden och förslag
5.4.1
Allmänt om föreningsstämman och annan form av beslutsfattande


Bedömning: Det bör inte införas några lagregler om särskilda skriftliga beslutsförfaranden i ekonomiska föreningar. Det bör emellertid spridas information om medlemmarnas möjlighet att under vissa förutsättningar fatta beslut genom s.k. skrivbordsstämma.

Vi anser att huvudregeln även i fortsättningen bör vara att medlemmarna utövar sitt beslutsfattande i föreningens angelägenheter vid föreningsstämman. Beslut fattas då genom ett muntligt förfarande.

Såsom har framgått av avsnitt 3.5.3 tyder Nuteks mätningar på att kostnaden för att hålla föreningsstämman är förhållandevis hög. Därtill kommer de kringkostnader som är förenade med stämmoförfarandet, såsom upprättande av kallelse och dagordning, eventuell röstlängd etc. En sätt att minska dessa kostnader kan synas vara att i lagen ta in bestämmelser om att medlemmarna får utöva sin beslutanderätt i föreningens angelägenheter genom ett enklare skriftligt förfarande. En sådan reglering finns i såväl den finska som den norska lagstiftningen, fast med något olika utformning.

Såsom ovan har konstaterats ger redan gällande svensk rätt utrymme för ett skriftligt beslutsförfarande. Ett stämmobeslut anses sålunda kunna fattas genom att ett stämmoprotokoll med uppgift om stämmans beslut undertecknas av samtliga medlemmar (skrivbordsstämma eller beslut per capsulam). Lagen ger emellertid inget besked om de närmare förutsättningarna för ett sådant beslutsförfarande. En lagregel som reglerar ett beslutsförfarande av detta slag skulle, kan det hävdas, undanröja osäkerheten i detta avseende.

En väsentlig fråga i sammanhanget är om användande av ett skriftligt beslutsförfarande bör kräva enhällighet bland samtliga röstberättigade (vilket i dag torde anses vara fallet) eller om vanliga majoritetsregler bör gälla. Beslut i skriftlig form är ett enkelt förfarande men innebär samtidigt att medlemmarna inte deltar lika aktivt i beslutsprocessen som vid ett muntligt förfarande. Vid ett sammanträde får samtliga medlemmar möjlighet att yttra sig och ställa frågor om det eller de beslut som ska fattas. Ett sammanträde ger tillfälle att lyssna till och ta intryck av andra medlemmars åsikter. Det ger också tillfälle för en minoritet att argumentera för sina uppfattningar. Intresset av medlemsinflytande samt minoritetsskyddsaspekter talar därför med styrka för att ett skriftligt förfarande bör vara möjligt enbart om samtliga medlemmar är eniga i fråga om formen för beslutsfattande.

Vi anser alltså att föreningsstämman bör kunna ersättas med ett skriftligt förfarande enbart om samtliga medlemmar godtar detta i ett enskilt fall.

Med den utgångspunkten skulle en uttrycklig lagregel om skriftlig beslutsfattande inte innebära någon ändring i sak – att medlemmarna, om de är ense, kan avvika från lagens formföreskrifter rörande stämma följer, som ovan har konstaterats, redan av gällande allmänna principer – utan enbart klargöra rättsläget. Att införa en sådan klargörande bestämmelse på ett visst område kan leda till osäkerhet om huruvida dessa allmänna principer fortfarande gäller på de områden där de inte kommer till uttryck i lag. Det talar för att det inte bör införas några särskilda bestämmelser om just detta slag av förfarande.

Vi lämnar därför inte något förslag till lagregler om ett skriftligt beslutsförfarande. Det är dock önskvärt att medlemmar och styrelser i ekonomiska föreningar görs uppmärksamma på möjligheten att fatta beslut genom s.k. skrivbordsstämma. Vi utgår från att Bolagsverket har möjlighet att i sin information till föreningarna tillhandahålla upplysningar i detta avseende.

5.4.2
Medlemmarnas rättigheter vid föreningsstämman stärks


Förslag: Det införs en uttrycklig lagregel som ger medlemmarna rätt att närvara vid stämman och yttra sig vid denna. En ekonomisk förening ska inte kunna inskränka dessa rättigheter annat än i de fall föreningslagen medger det.
En ekonomisk förening ska även i fortsättningen ha viss möjlighet att i stadgarna differentiera medlemmarnas rösträtt och uppställa villkor för utövandet av rösträtt.


En medlem i en ekonomisk förening har i princip rätt att närvara vid föreningsstämman och även att yttra sig vid stämman och delta i omröstning. Föreningslagen ger i dag inte något klart besked om en ekonomisk förening kan inskränka medlemmarnas rättigheter vid stämman genom bestämmelser i stadgarna. Enligt vår mening finns det anledning att så långt möjligt undanröja nuvarande osäkerhet i rättsläget genom en uttrycklig lagreglering. Frågan är då vad en sådan lagreglering bör innehålla.

Syfte med verksamheten i en ekonomisk förening är att främja medlemmarnas intressen.

Medlemmarna förutsätts delta i föreningens verksamhet. Det är mot den bakgrunden naturligt att de har goda möjligheter att utöva inflytande över föreningens verksamhet.

Rätten att närvara, yttra sig och rösta vid föreningsstämman framstår därför som grundläggande för medlemmarna. Denna uppfattning kommer också till uttryck i såväl den finska som den norska lagstiftningen, där medlemmarna har en lagstadgad rätt att närvara vid stämman. Vi föreslår därför att det införs en lagregel som klargör att medlemmarna har rätt att närvara, yttra sig och rösta vid stämman. I lagen bör också tydliggöras att en medlem normalt inte kan fråntas dessa rättigheter genom bestämmelser i stadgarna.

En särskild ordning bör dock gälla för de fall då en medlem har uteslutits ur föreningen respektive har sagt upp sig till utträde ur föreningen. Enligt 3 kap. 5 § andra stycket föreningslagen förlorar en medlem som har uteslutits ut föreningen genast sin rätt att delta i överläggningar och beslut om föreningens angelägenheter. I detta ligger att den uteslutne omedelbart förlorar sin rätt att närvara vid föreningsstämma.16 Det är naturligt att detta gäller även i fortsättningen. Vad gäller medlemmar som har sagt upp sig till utträde är det inte lika självklart att de omedelbart ska förlora rätten att delta i föreningsstämman. Rådande uppfattning torde dock vara att en ekonomisk förening redan i dag har möjlighet att i sina stadgar ta in bestämmelser som fråntar en avgående medlem rätten att närvara vid stämman och i övrigt delta i beslutsfattandet i föreningen fram till tiden för avgång. Denna möjlighet bör enligt vår mening finnas även framdeles men i fortsättningen komma till uttryck i lagtexten.

Frågan är då om en förening även i andra fall bör kunna inskränka medlemmens rätt att rösta vid föreningsstämman. Enligt vår mening kan det mot bakgrund av den ekonomiska föreningens kooperativa särart inte komma i fråga att permanent beröva vissa medlemmar rätten att närvara vid stämman respektive rätten att rösta. Däremot kan det i vissa fall finnas fog för inskränkande villkor för rösträtt. Det framstår t.ex. som rimligt att en förening i sina stadgar kan ta in bestämmelser om att en medlem inte har rösträtt så länge han eller hon inte har betalat sin insats i den utsträckning som stadgarna anger. Lagen bör därför ge utrymme för stadgebestämmelser som uppställer villkor för att en medlem ska få utöva sin rösträtt. Sådana villkor bör i och för sig inte få förekomma annat än där det finns objektiva och godtagbara skäl för detta. Enligt vår mening är det dock inte möjligt att i lagen specificera i vilka fall villkor för utövande av rösträtt kan godtas och hur villkoren ska vara utformade. Av lagen bör därför endast framgå att bestämmelser om villkor för utövandet av rösträtten kan tas in i stadgarna. Villkor som inte är godtagbara kommer trots detta att kunna angripas med stöd av 36 § avtalslagen (1915:218) eller föreningslagens generalklausul.

En medlem i en förening som tillämpar fullmäktigesystemet bör naturligtvis inte ha någon ovillkorlig rätt att närvara eller yttra sig vid fullmäktiges sammanträden. Detta bör klargöras i lagen.

En konsekvens av förslaget om att medlemmarna ska ha en ovillkorlig rätt att närvara vid föreningsstämma är att det inte längre kommer att vara möjligt att villkora närvarorätten med ett krav på föranmälan. Vi har övervägt om det bör tillskapas en sådan möjlighet men har inte ansett att det finns tillräckliga skäl för det.

5.4.3
Kallelse till stämma; sätt, tid och innehåll


Förslag: Bestämmelserna om tid för kallelse till stämma ändras så att de överensstämmer med motsvarande bestämmelser för aktiebolag. Det innebär att tidsfristerna för kallelse till ordinarie föreningsstämma respektive extra föreningsstämma förlängs.

Bestämmelserna om kallelse till föreningsstämma är av grundläggande betydelse för medlemmarnas möjligheter att få kunskap om, förbereda sig inför och kunna delta i beslutsfattandet vid stämman.

Sättet för kallelse
Enligt föreningslagens huvudregel har en ekonomisk förening full frihet att i stadgarna bestämma på vilket sätt kallelse till stämma ska ske. Denna huvudregel torde redan ge föreningarna tillräcklig flexibilitet att utforma kallelsesättet på det mest ändamålsenliga sättet. Vi föreslår därför inte någon förändring i denna del.

Lagens huvudregel modifieras av undantag för kallelse till vissa stämmor, framför allt stämmor som ska behandla frågor om särskilda slag av stadgeändringar. I dessa fall måste kallelse skickas i sedvanlig skriftlig form. Frågan om sättet för kallelse i dessa fall behandlas i avsnitt 7.4.2.

Vidare föreslås i avsnitt 6.2.2 att en ekonomisk förening under vissa förutsättningar ska ha möjlighet att lämna information till medlemmarna genom elektronisk kommunikation även i sådana fall där lagen som huvudregel kräver kommunikation i sedvanlig skriftlig form. Detta förfarande kommer att kunna effektivisera sättet för kallelse till föreningsstämma.

Tiden för kallelse
De kallelsefrister som föreskrivs i föreningslagen avviker såväl från motsvarande reglering i aktiebolagslagen som från motsvarande bestämmelser i finsk och norsk rätt. Bestämmelserna om senaste tid för kallelse till stämma – senast två veckor eller, inför extra stämma, senast en vecka före stämman – är visserligen väl etablerade och har gällt sedan 1951 års föreningslag. Goda skäl talar ändå för att de bör anpassas till vad som gäller för aktiebolag. Inte minst i ljuset av de förslag som vi lämnar i avsnitt 7.4.5 om avskaffande av kravet på beslut vid två stämmor vid bl.a. stadgeändringar framstår de nuvarande kallelsetiderna enligt vår mening som alltför korta. Att kallelse kan ske så sent som en vecka före stämman innebär att medlemmarna inte alltid har tillräckligt utrymme för att förbereda sig inför stämman och många gånger inte heller tillräcklig tid för eftertanke.

Vi föreslår därför att föreningslagens bestämmelser om tid för kallelse till stämma ändras så att de överensstämmer med vad som gäller enligt aktiebolagslagen. Vårt förslag innebär dels att kallelse till ordinarie stämma ska ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före sådan stämma, med möjlighet för föreningarna att föreskriva annan kallelsetid i stadgarna, dock inte kortare än två veckor, dels att kallelse till extra föreningsstämma ska ske tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. För att ge medlemmarna ett gott skydd vid en extra föreningsstämma som ska behandla fråga om ändring av stadgarna föreslås en särskild reglering av kallelsetiden i dessa fall, se avsnitt 7.4.4.

Det är tydligt att förlängda kallelsefrister i enskilda fall kan innebära viss ytterligare tidsutdräkt och därmed visst ytterligare besvär för föreningarna. Det finns mot den bakgrunden anledning att erinra om att bestämmelserna om när kallelse ska ske är uppställda till medlemmarnas skydd och att de därför kan frångås om medlemmarna är ense om det.

Innehållet i kallelsen
Vad gäller innehållet i kallelsen saknar föreningslagen bestämmelser om att kallelse ska ange tid och plats för stämman. Det ligger i sakens natur att kallelsen måste innehålla uppgifter om detta. För tydlighets skull bör detta dock komma till uttryck i lagen. Föreningslagen kommer därigenom att överensstämma med aktiebolagslagen också i detta hänseende.

I kallelsen ska, enligt gällande rätt, anges de ärenden som ska förekomma på stämman. Denna reglering – som väsentligen överensstämmer med vad som gäller enligt finsk och norsk rätt – framstår som central för medlemmarnas möjligheter att utöva sin beslutanderätt och bör därför behållas.

Det kan noteras att föreningslagen kräver att kallelsen också ska innehålla framlagda förslag om fusion och likvidation samt det huvudsakliga innehållet av framlagda förslag till stadgeändringar. Aktiebolagslagen går i detta avseende längre; lagen kräver att kallelsen innehåller det huvudsakliga innehållet av varje framlagt förslag, om förslaget inte berör en fråga av mindre betydelse för bolaget. Det kan anföras skäl för att motsvarande reglering borde gälla även för ekonomiska föreningar. En sådan förändring skulle dock stå i strid med utredningsdirektivens förenklingssträvanden och bör därför inte genomföras. Till detta kommer att redan gällande rätt ger de föreningar som så önskar möjlighet att gå längre än vad lagen anger och i stadgarna föreskriva att kallelsen ska lämna information om det huvudsakliga innehållet i varje förslag. Vi lämnar därför inte något förslag till lagändring i denna del.

5.4.4
Utökad rätt till ombud och biträde


Förslag: En medlem ska, som huvudregel, ha rätt att vid föreningsstämma anlita valfritt ombud. Föreningen ska även i fortsättningen ha viss möjlighet att begränsa denna rätt genom bestämmelser i stadgarna.
Medlemmarna ska få ta med sig ett valfritt biträde till stämman. Denna rätt ska inte kunna inskränkas genom bestämmelser i stadgarna.


Ombud
Vi ska enligt våra direktiv lämna förslag som förbättrar medlemmarnas möjligheter att delta i beslutsfattandet vid stämman.

En sådan förbättring skulle kunna åstadkommas genom att medlemmarna gavs större möjligheter att vid stämman låta sig representeras av valfritt ombud. En medlem som inte har möjlighet att närvara personligen vid stämman bör, kan det hävdas, inte vara förhindrad att utöva inflytande i föreningen enbart av den orsaken att han eller hon inte kan företrädas av någon av de personkategorier som anges i lagen, dvs. make, sambo eller annan medlem. I sammanhanget kan noteras att de norska, finska och EG-rättsliga regelverken på området ger medlemmar möjlighet att fritt välja ombud; de norska och finska bestämmelserna är dock dispositiva. På det aktiebolagsrättsliga området finns en oinskränkt rätt att använda valfritt ombud.

Med hänsyn till den ekonomiska föreningens kooperativa karaktär torde i och för sig behovet av att kunna stänga ute icke-medlemmar från stämman vara större i en ekonomisk förening än i ett aktiebolag. Enligt vår mening tillgodoses dock medlemmarnas intressen bäst genom en huvudregel som ger dem en obegränsad rätt att vid stämman låta sig representeras av den de önskar. En sådan huvudregel bör sedan kompletteras med en undantagsregel som ger föreningen möjlighet att i stadgarna ta in vissa begränsningar vad gäller val av ombud.

Sådana stadgebestämmelser bör dock inte kunna beröva medlemmen rätten att – liksom i dag – låts sig företrädas av en annan medlem, av make eller av sambo.
Ett ombud har i dag samma rättigheter att yttra sig och ställa frågor vid föreningsstämman som den medlem som ombudet företräder. Enligt vår mening bör detta gälla även framdeles.

I dag får ett ombud inte företräda mer än en medlem, om stadgarna inte tillåter annat. Bestämmelsen innebär en begränsning i medlemmens rätt att låta sig företrädas av annan vid stämman, exempelvis när två medlemmar önskar att en tredje medlem ska företräda dem båda.

Regleringen skiljer sig också från aktiebolagsrätten, där ett ombud får företräda ett fritt antal aktieägare. Det finns alltså i och för sig skäl att utöka möjligheten för ombud att företräda fler än en medlem. Samtidigt måste den ekonomiska föreningens karaktär av personassociation beaktas. En oinskränkt rätt för ett ombud att företräda ett obegränsat antal medlemmar skulle kunna påverka medlemmarnas deltagande i beslutsprocessen negativt.

Vi föreslår därför en lagreglering som innebär att ett ombud får företräda högst tre medlemmar. Detta överensstämmer med den finska lagstiftningen. Det bör dock vara möjligt att genom stadgebestämmelse tillåta ett ombud att representera fler medlemmar än tre och det bör även vara möjligt att i stadgarna bestämma att ett ombud bara får företräda en eller två medlemmar.

Biträde
Ett annat sätt att förbättra den enskildes möjligheter att utöva inflytande vid föreningsstämman är att ge medlemmen rätt att ta med sig valfritt biträde till stämman.

Vid en föreningsstämma kan det förekomma ärenden där medlemmen behöver sakkunnig hjälp i exempelvis ekonomiska eller juridiska frågor. Syftet med bestämmelserna om biträde är just att ge medlemmar som inte själva är sakkunniga en möjlighet att ta med sig en expert i exempelvis ekonomiska eller juridiska frågor (se Ds Ju 1976:11 s. 126 ). Det har i doktrinen framhållits att det är tveksamt om detta syfte kan förverkligas fullt ut om – såsom är fallet i dag – den personkrets som biträdet kan hämtas från är begränsad till make, sambo eller annan medlem.17 För aktieägare finns inte någon motsvarande begränsning.

Vi föreslår därför att den nuvarande begränsningen, vad gäller val av biträde, tas bort.

En särskild fråga är om rätten att ta med valfritt biträde till stämman bör kunna begränsas genom stadgebestämmelser. De skäl som talar för att rätten till ombud ska kunna inskränkas genom bestämmelser i stadgarna gör sig inte lika starkt gällande avseende biträden.
En medlem som anlitar biträde måste alltid, personligen eller genom ombud, närvara vid stämman tillsammans med biträdet och kommer alltså att delta i beslutsprocessen. Biträdet har inte rätt att rösta och kan inte på detta sätt påverka utgången av stämmans beslut. För att medlemmarnas rätt till biträde ska få det genomslag som vi anser är nödvändigt bör därför rätten att ta med valfritt biträde vara tvingande.

En aktieägare har rätt att ta med sig två biträden till bolagsstämman. Föreningslagen tillåter enbart ett biträde. Det har ansetts att en aktieägare i vissa situationer kan ha behov av fler än ett biträde, exempelvis om en aktieägare med ett stort aktieinnehav i ett börsnoterat bolag ska delta på en stämma där stora och komplicerade frågeställningar ska behandlas. I en ekonomisk förening torde det inte förekomma att varje enskilds medlems ekonomiska andel i föreningen är lika stor. Det kan också synas mindre lämpligt att tillåta att det vid stämman i en personassociation av den ekonomiska föreningens slag deltar så många biträden att antalet biträden – om än kanske bara i teorin – skulle kunna bli högre än antalet deltagande medlemmar. Vi är därför inte beredda att föreslå någon ändring i denna del.

Av föreningslagen framgår inte om ett biträde har rätt att yttra sig vid stämman. I doktrinen har framförts olika uppfattningar om vad som gäller. I 7 kap. 5 § aktiebolagslagen finns numera en uttrycklig bestämmelse som ger ett biträde rätt att yttra sig vid en bolagsstämma.

Enligt vår mening är det naturligt att detsamma gäller vid en föreningsstämma. En bestämmelse med denna innebörd bör alltså tas in i föreningslagen. Ett biträdes rätt att yttra sig vid en bolagsstämma kan inte beskäras genom bestämmelser i bolagsordningen. Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att i detta avseende avvika från vad som gäller på aktiebolagsrättens område.

5.4.5
Särskild regel om närvarorätt för utomstående


Förslag: Det införs en särskild lagregel som ger föreningsstämman rätt att tillåta att utomstående närvarar eller på annat sätt deltar i förhandlingen vid föreningsstämman.
Ett beslut om närvarorätt för utomstående ska, som huvudregel, kräva samtycke från samtliga närvarande röstberättigade på stämman.
Föreningen ska kunna ta in bestämmelser i stadgarna som ger rätt för utomstående att närvara vid föreningsstämma.


En föreningsstämma är i grunden en sluten sammankomst för medlemmarna i föreningen. Utgångspunkten är alltså att endast medlemmarna, deras eventuella ombud och biträden samt eventuella stämmofunktionärer får närvara.

Ibland kan det finnas behov av att tillåta utomstående personer att närvara. Det kan exempelvis i enskilda fall vara värdefullt att journalister får möjlighet att närvara vid och rapportera från en föreningsstämma. Stämman anses också kunna besluta om att utomstående ska få vara med. De närmare förutsättningarna för ett sådant beslut är emellertid oklara.

Frågan får ökad betydelse om en föreningsstämma arrangeras så att medlemmarna kan delta i denna på distans via en hemdator (jfr avsnitt 6.3.4). Det saknas då praktiska möjligheter att ”stänga ute” utomstående. Frågan om utomståendes rätt att närvara vid föreningsstämman – i synnerhet de närmare förutsättningarna för att besluta om detta – bör därför regleras i lagen (jfr den motsvarande regleringen i 7 kap. 6 och 55 §§ aktiebolagslagen).

Vi föreslår alltså att det införs särskilda bestämmelser som ger föreningsstämman rätt att besluta att utomstående ska få närvara eller på annat sätt följa förhandlingen vid föreningsstämman.

Frågan är då vilket majoritetskrav som ska gälla för ett sådant beslut. Enligt vår uppfattning bör varje medlem ha rätt att påräkna att överläggningarna vid föreningsstämman sker under förtroliga former, dvs. utan deltagande av utomstående.

Ett beslut om att öppna föreningsstämman för en eller flera utomstående bör därför vara giltigt enbart om det biträds av samtliga röstande. Ett beslut att stämman inte längre ska vara öppen för utomstående bör däremot kunna fattas med enkel majoritet. Det bör även vara möjligt att i föreningens stadgar ta in bestämmelser som föreskriver närvarorätt för utomstående utan att stämman behöver besluta om det i varje enskilt fall. Beslut om sådan stadgeändring bör kunna fattas med två tredjedelars majoritet.

Den föreslagna ordningen överensstämmer med vad som gäller i privata aktiebolag (se 7 kap. 6 § aktiebolagslagen). Det kan i förstone synas märkligt med ett krav på enhällighet för beslut att öppna stämman i ett enskilt fall och ett krav på enbart två tredjedelars majoritet för beslut att generellt och i framtiden hålla stämman öppen för utomstående. Skillnaden i majoritetskrav mellan de två olika situationerna kan emellertid motiveras med att ett förslag om att i ett enskilt fall öppna stämman för utomstående kan komma överraskande för den enskilde medlemmen; han eller hon bör då ha möjlighet att motsätta sig förslaget. Ett beslut om att i stadgarna ta in bestämmelse om närvarorätt kan inte verkställas förrän stadgeändringen har registrerats och kan därför inte tillämpas förrän vid senare stämmor.

Den som motsätter sig att utomstående närvarar vid kommande stämmor får då möjlighet att överväga sitt fortsatta deltagande i föreningen.

Om föreningsstämmans befogenheter utövas av fullmäktige, är utgångspunkten i gällande rätt att endast fullmäktige (och eventuella mötesfunktionärer) får delta vid fullmäktigesammanträdet. Det är emellertid, enligt uppgift, ganska vanligt att fullmäktige beslutar att medlemmar eller andra ska ha rätt att närvara som åhörare.

En enskild fullmäktige kan inte anses ha samma intresse av att kunna motsätta sig detta som en medlem vid en vanlig föreningsstämma. Vi föreslår därför att beslut om att öppna ett fullmäktigemöte för utomstående ska kunna beslutas med absolut majoritet, dvs. beslutet ska vara giltigt om mer än hälften av de fullmäktige biträder beslutet.

5.4.6
Genomförandet av föreningsstämman


Förslag: I lagen tas in en bestämmelse om på vilken plats föreningsstämman ska hållas.
Bestämmelserna kring stämmans öppnande, upprättande av röstlängd och val av ordförande anpassas till motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.
Också bestämmelserna om styrelsens upplysningsplikt anpassas till motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.


Platsen för föreningsstämma
Bestämmelserna om föreningsstämma bygger på förutsättningen att stämman hålls på en speciell plats/ort dit medlemmarna har rätt att inställa sig. Någon lagregel i frågan om hur platsen för stämman ska bestämmas finns som nämnts inte. Det framstår dock som naturligt att en sådan central fråga regleras i lagen. Enligt uppgift från Bolagsverket är det inte heller ovanligt med frågor till verket om var föreningen ska hålla sin stämma. Det finns alltså ett praktiskt behov av en lagregel i frågan.

Enligt vår mening är det naturligt att föreningsstämman normalt hålls på en plats inom Sverige. Det kan visserligen hävdas att den fortgående internationaliseringen talar för att stämman ska kunna hållas även utanför Sverige.

Minoritetsskyddsaspekter och intresset av medlemsinflytande talar dock för att stämman ska hållas inom landet (jfr prop. 1997/98:99 s. 102). Härigenom ges förutsättningar för att så många medlemmar som möjligt kan delta i stämman. Vi föreslår därför en lagregel om att stämman ska hållas på den plats i Sverige, där föreningens styrelse ska ha sitt säte. Det bör emellertid också vara möjligt att i stadgarna bestämma att stämman ska hållas på annan angiven plats i Sverige. Denna reglering motsvarar vad som gäller för aktiebolag, dock att aktiebolagslagen innehåller det mer ålderdomliga uttrycket ort (se 7 kap. 15 § aktiebolagslagen).

I vissa föreningar med ett stort geografiskt verksamhetsområde har det enligt uppgift etablerats en praxis som innebär att stämman hålls på alternerande platser i stället för på en och samma plats. Goda skäl talar för att denna möjlighet behålls. I stadgarna bör därför kunna bestämmas att styrelsen kan besluta att stämman ska hållas på annan av styrelsen anvisad plats inom föreningens geografiska verksamhetsområde i Sverige. Slutligen bör det, i likhet med vad som gäller för aktiebolag, vara möjligt att hålla stämman på annan plats än som nu har angetts om utomordentliga omständigheter påkallar det, t.ex. krigsförhållanden.

Det ska anmärkas att de föreslagna bestämmelserna om platsen för föreningsstämman syftar till att skydda medlemmarna. Om samtliga medlemmar och styrelseledamöter är överens, kommer därför stämman att kunna hållas var som helst.18

Stämmans öppnande, röstlängd och ordförande på stämma
Föreningslagens bestämmelser om hur stämman inleds är ganska knapphändiga. Av nuvarande reglering framgår exempelvis inte vem som ska upprätta röstlängd om det krävs omröstning redan för att välja stämmoordförande.

Vi föreslår därför att föreningslagens bestämmelser i väsentliga delar ändras så att de överensstämmer med motsvarande reglering i aktiebolagslagen. I några avseenden bör dock regleringen i föreningslagen kunna göras något mera kortfattad (jfr 7 kap. 27, 29 och 30 §§ aktiebolagslagen).

Liksom tidigare bör huvudregeln vara att föreningsstämman ska öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har utsett. Innehåller stadgarna en bestämmelse om vem som ska vara ordförande på stämman, bör dock stämman öppnas av denne.

Vidare bör bestämmelserna om upprättande av röstlängd i stort behållas. Föreningslagen kräver, till skillnad från aktiebolagslagen, inte att det alltid upprättas en röstlängd; en sådan måste upprättas enbart ”om det behövs”. Enligt vår mening är denna ordning ändamålsenlig och bör behållas. Det innebär att röstlängd främst måste upprättas när beslut ska fattas genom omröstning. I lagen bör tydliggöras att, om val av ordförande ska ske genom omröstning, röstlängden ska upprättas av den som har öppnat stämman.


I dag gäller att föreningsstämman utser den som ska vara ordförande vid stämman, om inte annat har bestämts i stadgarna. Det finns inte anledning att ändra på denna ordning.

Styrelsens och den verkställande direktörens upplysningsplikt
Vi anser att de nuvarande bestämmelserna om styrelseledamöternas och den verkställande direktörens upplysningsplikt innebär en lämplig avvägning mellan å ena sidan medlemmarnas behov av information och å andra sidan föreningens intresse av att inte lämna ut information om detta skulle kunna skada föreningen. Vi föreslår därför att bestämmelserna i allt väsentligt får bestå oförändrade.

I ett visst avseende bör dock bestämmelserna ändras. Som ovan har framgått (se avsnitt 5.2.6) ska styrelsen, om den anser att en upplysning inte kan lämnas ut, i stället lämna uppgiften till revisorerna som därefter ska avge ett yttrande. De tidsramar som de nuvarande bestämmelserna innehåller kan vara otillräckliga för att revisorerna ska hinna yttra sig i tid. En begäran om att sådant yttrande ska lämnas kan komma så sent som fyra veckor efter stämman och yttrandet ska sedan lämnas inom en månad från stämman. Bestämmelserna bör därför justeras på samma sätt som har skett i aktiebolagslagen. Det innebär följande. När styrelsen har kommit fram till att en begärd upplysning inte kan lämnas ut, ska den berörde medlemmen genast underrättas om detta. En medlem kan därefter inom två veckor från underrättelsen begära att styrelsen ska lämna upplysningen till föreningens revisorer. Styrelsen ska då lämna upplysningen till revisorerna inom två veckor efter medlemmens begäran om det. Vidare ska revisorernas yttrande lämnas till styrelsen inom två veckor efter att den begärda upplysningen har lämnats till dem. Genom en sådan ordning får revisorerna tillräcklig tid för arbetet med att upprätta yttrandet.

5.4.7
Fullmäktigesystemet, fullmaktsinsamling och poströstning


Bedömning: Fullmäktigesystemet bör i sak bestå oförändrat men ges en tydligare utformning.
Det bör inte införas några regler som begränsar möjligheterna till fullmaktsinsamling på föreningens bekostnad.
Det bör inte införas några regler om poströstning.


Fullmäktigesystemet
Fullmäktigesystemet är sedan länge etablerat inom föreningsrätten och det fungerar väl. Vi föreslår därför inte några större materiella förändringar av regleringen kring fullmäktige.

I det nuvarande regelverket är det emellertid inte helt klart om fullmäktige är ett särskilt föreningsorgan vid sidan av föreningsstämman eller om ett fullmäktigesammanträde är en föreningsstämma där fullmäktige utövar medlemmarnas befogenheter.

Mycket talar för att lagstiftaren har avsett att skapa ett särskilt föreningsorgan och i doktrinen har fullmäktige också betecknats som ett sådant.19 Under utredningsarbetet har emellertid framkommit att fullmäktige – i vart fall inom konsument- och lantbrukskooperationerna – uppfattas som en föreningsstämma där fullmäktige representerar medlemmarna.

Enligt vår mening bör det senare synsättet, som således synes vara det i praktiken tillämpade, återspeglas i lagen och vi föreslår att lagens bestämmelser om fullmäktige utformas i enlighet med detta.

Fullmaktsinsamling
Vi har övervägt om det bör införas lagregler som reglerar föreningarnas möjligheter att samla in fullmakter från medlemmarna som ger visst ombud rätt att företräda dem på stämman, s.k. fullmaktsinsamling.

Behovet av att kunna arrangera fullmaktsinsamlingar torde väsentligen finnas enbart i vissa större föreningar. Dessa föreningar har dessutom redan enligt gällande rätt tillgång till en särskild form för beslutsfattande som ytterligare minskar behovet av fullmaktsinsamling, nämligen det nyss nämnda fullmäktigesystemet. Det hindrar emellertid inte att ett system för fullmaktsinsamling i några föreningar kan vara ett gångbart alternativ till fullmäktigesystemet.

Ett system för fullmaktsinsamling ger ju den enskilde medlemmen möjligheter att bestämma hur hans eller hennes företrädare ska rösta i en viss fråga, vilket fullmäktigesystemet inte gör.

Föreningslagen innehåller emellertid, till skillnad från aktiebolagslagen, inte några bestämmelser som begränsar föreningens möjligheter att bekosta fullmaktsinsamlingar. Det är alltså redan enligt gällande rätt möjligt att i en ekonomisk förening tillämpa ett system med fullmaktsinsamling, under förutsättning att stadgarna ger utrymme för att ett och samma ombud företräder ett större antal medlemmar. Vi ser inte heller några egentliga problem med den nuvarande regleringen.

Det bör därför även i fortsättningen vara upp till varje enskild ekonomisk förening att besluta om den vill tillämpa ett system för fullmaktsinsamling. Det finns inte heller, såvitt kan bedömas, något behov av att tydliggöra förutsättningarna för detta. Vi lämnar därför inte något förlag till lagregler i frågan.

Poströstning
Ytterligare ett sätt att förbättra medlemmarnas möjligheter att delta i beslutsfattande kan synas vara att ekonomiska föreningar ges möjlighet att i stadgarna ta in bestämmelser om poströstning.

Systemet med poströstning är än så länge helt oprövat i svensk associationsrätt. Om – såsom har föreslagits i Ds 2008:46 – en möjlighet till poströstning införs i fråga om aktiebolag, kan det givetvis ändå finnas anledning att överväga en liknande möjlighet för de ekonomiska föreningarnas del. För aktiebolagens del har ett system med poströstning motiverats främst av behovet att i stora börsnoterade aktiebolag med många utländska ägare ge dessa möjlighet att på ett smidigt sätt utöva sina rättigheter vid stämman (se prop. 2004/04:85 s. 296). Denna ägarstruktur förekommer normalt inte i ekonomiska föreningar. Till detta kommer att redan dagens fullmäktigesystem erbjuder goda möjligheter att lösa frågor om sättet för beslutsfattande i ekonomiska föreningar med ett stort antal medlemmar, spridda över ett stort geografiskt område. Vårt förslag om utökad rätt att ställa ombud för sig kommer ytterligare att förbättra medlemmarnas möjligheter att utöva inflytande vid stämman.

Vidare innebär poströstning av naturliga skäl en mindre aktiv form av deltagande i beslutsprocessen. Varken medlemmen eller hans eller hennes ombud kommer att själv närvara vid stämman eller delta i de diskussioner som förekommer där. De medlemmar som infinner sig vid stämman förmenas möjligheten att argumentera för sina förslag inför övriga röstande medlemmar. En utbredd användning av poströstning skulle därför riskera att urgröpa föreningsstämmans funktion.
Vi föreslår därför inte någon regel som möjliggör poströstning.




Se även;

Kap 6. Användande av modern teknik

Fler utdrag läggs till här senare.

Not. I Finland har man gått ut till hela befolkningen där alla fått ge sina synpunkter på en ny föreningslag. Så har tyvärr ej skett i Sverige.


När det gäller föreningslagen befinner vi oss just nu i steg två i nedanstående process.
Lagrådet måste informeras om bristerna i förslaget.


Lagstiftningskedjan

Steg 1: Kommittédirektiv

I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.

Läs mer om kommittédirektiv

Steg 2: SOU och Ds

Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.

Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.

Läs mer om SOU, Ds och remissförfarandet

Steg 3: Lagrådsremiss

Lagrådsremiss kallas det förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.

Läs mer om lagrådsremisser och propositioner

Steg 4: Proposition

En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.

Läs mer om lagrådsremisser och propositioner


Steg 5: Riksdagens utskottsbetänkanden

Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av utskottsbetänkande.

Läs mer om riksdagens utskottsbetänkanden


Steg 6: Riksdagsbeslut

Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.

Läs mer om riksdagsbeslut


Steg 7: Lagar (SFS)

Alla lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som finns på Internet.

Läs mer om lagar i Svensk författningssamling


Förslag på ändringar av föreningslagen och bostadsrättslagen

Regeringen beslutade den 29 maj 2008 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Till särskild utredare förordnades hovrättspresidenten Sten Andersson.

Parlamentarisk referensgrupp (samtliga fr.o.m. den 25 september 2008)
Jan Andersson (c)
Anti Avsan (m)
Birgit Erngren Wohlin (kd)
Lennart Fremling (fp)
Ingrid Landin (mp)
Inger Lundgren (v)
Fredrik Lundh (s)

Experter (samtliga fr.o.m den 15 augusti 2008)
Kanslirådet Linda Haggren, Finansdepartementet
Ämnesrådet Kent Ivarsson, Näringsdepartementet
Projektledaren Eva Johansson, Verket för näringslivsutveckling
Ämnesrådet Gabriella Johansson, Finansdepartementet
Företagsrådgivaren Eva Källander, Coompanion Kooperativ Utveckling
Verkställande direktören Göran Lindblå, OKQ8 ekonomisk förening
Konsulten Anders Mallmén
Rättssakkunnige Henrik Matz, Justitiedepartementet
Bolagsjuristen Johanna Sahlman, Bolagsverket
Förbundsjuristen Bo Thorstorp, Lantbrukarnas Riksförbund

Sekreterare
Hovrättsassessorn Petra Sjölén Kruse, fr.o.m. den 1 augusti 2008


Utredningen, som har antagit namnet Föreningslagsutredningen, får härmed överlämna delbetänkandet Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar (SOU 2009:37).
Övriga frågor som omfattas av utredningsuppdraget kommer att behandlas i utredningens slutbetänkande i november 2010.

Kontakt

Martin Valfridsson
Pressekreterare hos Beatrice Ask
work 08-405 47 22
cell 070-274 10 22
e-post till Martin Valfridsson

E-post till Beatrice Ask

Hovrättspresidenten Sten Andersson
Utredare
060-18 68 01

Petra Sjölén Kruse
Utredningssekreterare
060-18 68 92
076-829 13 30



Forum för alla i bostadsrätt Tipsa en vän

FORUM

Vad fungerar bra/dåligt i din förening?

Om du har några synpunkter om din brf, om din bostadsorganisation (HSB, Riksbyggen, SBC) eller frågor om att bo i bostadsrätt, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här!
Forum för alla i bostadsrättSenaste inlägg
(rss-reader för Google Chrome)




FAKTABANKEN - FORUM FÖR ALLA I BOSTADSRÄTT
Störningar i BRF A 01
Avgifter i BRF A 02
Underhåll bostadsrätt, Ansvarsfördelning, Förändring av lägenhet A 03
El, Värme och Vatten i BRF A 04
Balkong och Uteplats, Utemiljö, Parkering & Garage i BRF A 05
Styrelse, Styrelsemöte, Protokoll, Tystnadsplikt, Dagordning A 06
Bostadsorganisation - Förvaltare A 07
Likhetsprincipen - Likabehandlingsprincipen A 08
Jäv A 09
Särskild granskning, Medrevisor, Revisor & Revisorssuppleant A 10
Hyresnämnden - Bostadsrätt A 11
Regelverk för bostadsrätt A 12
Avhysning, Uppsägning, Förverkande, Avsägelse, Tillträde bostadsrätt A 13
Andrahandsuthyrning i BRF B 01
Andelstal och Mätning bostadsyta B 02
Kapitaltillskott, Insatshöjning, Förändring av insats bostadsrätt B 03
Överlåtelse, Köp av bostadsrätt, Mäklare, Medlemskap B 04
Vattenledningsskada och Vattenskada i bostadsrätt B 05
Ekonomisk plan bostadsrättsförening B 06
Lägenhetsförteckning, Medlemsförteckning B 07
Föreningsstämma, Röstning, Ansvarsfrihet, Motioner i BRF & Arvoden B 08
Valberedning i BRF B 09
Ändring av stadgar i BRF B 10
Självförvaltning i BRF B 11
Sambolag bostadsrätt B 12
PUL BRF B 13
Väsentlig förändring av fastighet B 14
Likvidering av bostadsrättsförening, Fusion, Överlåtelse av hus i BRF B 15
Utvidgning av verksamhet i BRF B 16
Statistik bostadsrätter B 17
   FAKTABANKEN
   Gå direkt till Faktabanken i Forum för alla i bostadsrätt



© 2009 - Uppdaterad 2014-06-23 Stockholm • Göteborg • Malmö / Skåne