Förslag på ändringar av föreningslagen och bostadsrättslagen
Modern teknik

Se huvudsida om förslag til ny föreningslag;
Ny föreningslag
6 Användande av modern teknik..........................................135
6.1 Inledning........................................................................135
6.2 Elektronisk kommunikation mellan föreningen och medlemmarna..............................135
6.2.1 Bakgrund.....................................................................135
6.2.2 Översändande av kallelser och annan information med elektroniska hjälpmedel....137
6.2.3 Tillhandahållande av information på föreningens webbplats...................................140
6.3 Modern teknik vid föreningsstämma...............................141
6.3.1 Gällande rätt...............................................................141
6.3.2 Frågornas behandling avseende aktiebolag...............142
6.3.3 Vissa internationella jämförelser.................................142
6.3.4 Överväganden och förslag..........................................143



6
Användande av modern teknik


6.1
Inledning

Vi har i uppdrag att se över möjligheterna att använda modern teknik vid en föreningsstämma. Vi ska därvid analysera bl.a. möjligheterna att hålla föreningsstämma på flera platser, som knyts samman med tekniska lösningar. Denna översyn redovisas i avsnitt 6.3.

Vi ska även undersöka om reglerna om föreningsstämma kan förenklas och göras mindre betungande för föreningarna. Användande av modern teknik även i andra sammanhang än vid själva stämman erbjuder möjlighet till sådan förenkling och våra överväganden i dessa delar framgår av avsnitt 6.2.

6.2
Elektronisk kommunikation mellan föreningen och medlemmarna


6.2.1
Bakgrund


Föreningslagen ger överlag en ekonomisk förening goda möjligheter att kommunicera med sina medlemmar på det sätt som passar föreningen och medlemmarna bäst. Föreningen kan i sina stadgar bestämma att kallelser eller andra meddelanden till medlemmarna ska skickas med posten. Men föreningen kan också bestämma att kallelser och meddelanden ska förmedlas genom annonsering i tidning eller på anslagstavla, genom publicering på föreningens webbplats eller genom översändande via e-post eller fax (se 2 kap. 2 § första stycket 8 föreningslagen).

I några speciella fall ställer lagen dock krav på att kallelser eller annat slag av information ska tillställas medlemmen i sedvanlig skriftlig form, dvs. översändas per post.

Sålunda gäller ett generellt krav på skriftlig kallelse per post inför vissa särskilda slag av stadgeändringar. En sådan skriftlig kallelse krävs bl.a. inför sådana stadgeändringar som innebär att medlemmarnas förpliktelse att betala insatser eller avgifter till föreningen ökar, deras rätt till årsvinst inskränks, deras rätt till föreningens behållna tillgångar vid föreningens upplösning begränsas eller deras möjlighet till utträde försvåras (se 7 kap. 8 § andra stycket 2 föreningslagen).

Ett motsvarande krav på skriftlig kallelse gäller dels om en ordinarie föreningsstämma ska hållas på annan tid än som föreskrivs i stadgarna, dels om stämman ska behandla en fråga om att föreningen ska gå i likvidation, dels om stämman ska ta ställning till en fusion som innebär att föreningen går upp i en annan förening.

Kravet på skriftlig kallelse infördes i samband med tillkomsten av 1987 års föreningslag i syfte att garantera att medlemmarna verkligen får kännedom om ärenden av större vikt som ska behandlas på stämman (se prop. 1986/87:7 s. 126). Det överensstämmer nära med vad som gäller enligt aktiebolagslagen i vissa snarlika fall (se 7 kap. 23 § i den lagen).

Den skriftliga kallelsen behöver inte skickas med rekommenderat brev utan det är tillräckligt att den sänds med vanligt brev till den adress som finns angiven i medlemsförteckningen (eller till annan adress som är känd för föreningen).

Eftersom bestämmelsen förutsätter att kallelsen skickas med post, ger den med all sannolikhet inte utrymme för kallelse med e-post, fax eller liknande hjälpmedel (såvida inte medlemmen i det enskilda fallet samtycker till det).

Lagen ställer också krav på att andra slag av handlingar ska ”sändas till” medlemmar som begär det. Det gäller t.ex. förslag till stadgeändringar samt redovisningshandlingar och revisionsberättelser som ska behandlas vid en utlyst stämma (se 7 kap. 8 § föreningslagen). Det gäller också fusionsplan m.m. som upprättats inför en förestående fusion (se 12 kap. 8 §). Se även 7 kap. 11 §.

I några av dessa bestämmelser uppställs inte något uttryckligt krav på att handlingarna sänds med post och det kan därför hävdas att det i dessa fall finns ett visst utrymme för användande av e-post. Det torde dock, vid bestämmelsernas tillkomst, ha förutsatts att handlingarna skulle tillhandahållas i sedvanlig skriftlig form och mycket talar för att bestämmelserna har samma innebörd i dag; handlingarna ska tillhandahållas i sedvanlig skriftlig form (om inte medlemmen i det enskilda fallet samtycker till det). Motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen har för övrigt, sedan lagtexten förtydligats, den innebörden.

6.2.2
Översändande av kallelser och annan information med elektroniska hjälpmedel


Förslag: En ekonomisk förening ska kunna besluta att kallelser och annan information mellan föreningen och medlemmarna ska kunna skickas med e-post eller annan elektronisk kommunikation även i sådana fall där lagen annars kräver att informationen lämnas i sedvanlig skriftlig form.

I synnerhet i föreningar med ett mindre antal medlemmar – men även i något större föreningar – skulle det givetvis kunna innebära en förenkling om kallelserna och de övriga aktuella handlingarna även i fall som har beskrivits i avsnitt 6.2.1 kunde skickas med e-post eller fax eller ersättas av någon form av kungörelse på föreningens webbplats. Det har också, såvitt gäller den motsvarande bestämmelsen om skriftlig kallelse i aktiebolagslagen, hävdats att den kan utnyttjas för närmast chikanösa ageranden där en aktieägare med en enda eller ett fåtal aktier lämnar förslag till ändringar i bolagsordningen utan någon som helst utsikt till framgång och därmed tvingar bolaget att betala för utskick med brev till ett mycket stort antal aktieägare (se Ds 2008:46 s. 61). Också detta talar för att överväga andra former för kallelse respektive tillhandahållande av information.

Samtidigt bör man ha klart för sig att de situationer där gällande lag ställer krav på skriftlig kallelse är ganska sällsynta och att förenklingsvinsterna av att slopa kravet på skriftlig kallelse därför sannolikt är ganska begränsade. I sammanhanget måste också beaktas att det är möjligt att besluta om stadgeändringar genom en s.k. skrivbordsstämma utan föregående kallelseförfarande. I en mindre förening där ett sådant förfarande är praktiskt möjligt behöver därför kravet på skriftlig kallelse inte innebära något problem. Det finns inte heller några exempel på att ekonomiska föreningar har drabbats av sådana ageranden som omnämns i Ds 2008:46.

I sammanhanget måste man självfallet också beakta de eventuella risker för den enskilde medlemmen som det skulle innebära om kravet på skriftlig kallelse togs bort. De situationer som i dag omfattas av kravet på skriftlig kallelse kännetecknas antingen av att kallelsen kommer oväntat eller av att det stämmobeslut som kan komma att följa typiskt sett får eller kan få mycket betydande konsekvenser för en eller flera medlemmar. Det är givet att det i dessa situationer är särskilt angeläget att medlemmen är garanterad information om den stundande stämman. Enligt vår mening bör lagen inte ändras på ett sådant sätt att medlemmens tillgång till information i praktiken försämras, såvida han eller hon inte godtar en sådan försämring.

Detta utesluter dock inte att det kan finnas skäl att ändra den nuvarande regleringen. Särskilt mot bakgrund av den tekniska utvecklingen är det ju inte säkert att medlemmens tillgång till information tillgodoses bäst genom att en handling översänds per post. Under utredningsarbetet har därför några alternativa modeller övervägts.

Ett alternativ är att behålla kravet på skriftlig kallelse men godta att kallelsen skickas via fax eller e-post. Detta torde vara innebörden i den bestämmelse om skriftlig kallelse som finns i finsk rätt. I vart fall e-post torde, kan det hävdas, för normalt IT-anpassade personer vara ett väl så funktionellt sätt att ta emot information från föreningen som vanlig post. Bland annat risken för tekniska fel utgör dock en osäkerhetsfaktor. Till osäkerheten kring kallelse med e-post bidrar också att det saknas ett heltäckande register över medborgarnas e-postadresser. Kallelse med fax eller e-post kommer dessutom sällan att kunna användas gentemot alla medlemmar, eftersom det vanligen alltid finns någon eller några som inte har tillgång till fax eller e-post.
Enligt vår mening är därför en generell möjlighet att kalla via fax eller e-post inte tillfyllest i de fall som i dag omfattas av ett krav på skriftlig kallelse.

En annan sak är att ett sådant sätt att förmedla kallelsen kan vara ett acceptabelt alternativ om det har godtagits av den aktuelle medlemmen.

Ett annat alternativ är att, såsom i den finska lagen, godta att information skickas på annat sätt genom vilken den allmänt kommer till medlemmarnas kännedom. Därmed skulle ett visst utrymme öppnas för att tillhandahålla kallelser av det nu aktuella slaget genom annonsering i tidning eller medlemsblad som har allmän spridning bland medlemmarna eller på föreningens webbplats. För en förening som har en egen webbplats skulle ett system där kallelser tillhandahålls enbart på webbplatsen tveklöst kunna vara mycket praktiskt. Också den enskilde skulle normalt kunna ta till sig kallelsen ganska lätt. Problemet är dock att medlemmen inte kan veta när det finns anledning att bevaka tidningsannonser, medlemsblad eller hemsidor. Det finns alltså en inte obetydlig risk för att medlemmen missar kallelsen.

Vi anser därför att inte heller detta slag av kallelse är tillfyllest i samband med de nu aktuella slagen av kallelser.

Ett tredje alternativ är en ordning liknande den som gäller för vissa publika aktiebolag enligt 7 kap. 64–67 §§ aktiebolagslagen. Enligt dessa bestämmelser får bolaget lämna information till aktieägarna med hjälp av elektroniska hjälpmedel, om bolagsstämman har beslutat om detta och den enskilde aktieägaren inte har motsatt sig att information lämnas på detta sätt.

De ”elektroniska hjälpmedel” som lagen talar om torde framför allt rymma användande av e-post. Det är inte nödvändigt att aktieägaren har lämnat ett positivt besked om att han eller hon godtar att informationen lämnas i elektronisk form; det räcker att han eller hon, efter förfrågan, inte invänder mot förfaringssättet inom viss tid. Detta alternativ skulle vara förhållandevis enkelt att tillämpa för en ekonomisk förening och det ger också medlemmarna en möjlighet att motsätta sig elektroniska förfaranden som de inte uppfattar som betryggande.

Enligt vår uppfattning framstår detta alternativ som en lämplig avvägning mellan föreningens intresse av förenkling och medlemmens intresse av att inte riskera att missa kallelsen till stämman.

Vi föreslår alltså att kravet på skriftlig kallelse i vissa fall får bestå men att det i föreningslagen införs nya bestämmelser som ansluter nära till 7 kap. 64–67 §§ aktiebolagslagen.

De nya bestämmelserna bör utformas så att det blir möjligt att besluta att tillhandahålla kallelser, som enligt lagen ska tillhandahållas i skriftlig form, med elektroniskt hjälpmedel under förutsättning att föreningsstämman har beslutat detta och medlemmen, efter förfrågan från föreningen, inte har motsatt sig det.

Vad som nu har sagts gäller tillhandahållandet av sådana kallelser som enligt föreningslagen måste tillhandahållas i sedvanlig skriftlig form. Enligt vår mening kan emellertid samma resonemang anföras i fråga om annan information som enligt föreningslagen måste skickas i sedvanlig skriftlig form, t.ex. sådana redovisnings- och revisionshandlingar som medlemmen begär att få del av inför föreningsstämman. Också sådant material bör alltså få tillhandahållas med elektroniska hjälpmedel, om föreningen har beslutat om det och medlemmen, efter förfrågan från föreningen, inte har motsatt sig att information tillhandahålls på detta sätt.

Bestämmelserna i 7 kap. 64–67 §§ aktiebolagslagen handlar om ett förfarandet för att ”lämna information till aktieägare”. Därmed torde, i vart fall i första hand, avses information som är riktad till en eller flera aktieägare, såsom är fallet när informationen översänds till en aktieägares e-post- eller faxadress.

Det är inte alldeles klart om bestämmelserna även ger möjlighet att förmedla information, som annars skulle ha förmedlats i sedvanlig skriftlig information, genom kungörelse på bolagets webbplats. Sannolikt är så inte fallet. Vi har övervägt om den motsvarande regleringen i föreningslagen bör utformas så att också detta kommunikationssätt kan användas. Med hänsyn till den överhängande risken för att en medlem missar viktig information om han eller hon inte återkommande går in och kontrollerar innehållet på föreningens webbplats bör dock regleringen inte omfatta annonsering på webbplats (se dock avsnitt 6.2.3 om tillhandahållande av information på föreningens webbplats).

Bestämmelserna i aktiebolagslagen gäller enbart för vissa publika aktiebolag. Det torde bero på att bestämmelserna tillkom i samband med genomförandet av ett EG-direktiv som avsåg enbart sådana aktiebolag. Vi ser inget behov av att begränsa tillämpningsområdet till vissa slag av föreningar.

Vi återkommer i författningskommentaren till den närmare utformningen av systemet.

6.2.3
Tillhandahållande av information på föreningens webbplats


Förslag: I stadgarna ska kunna bestämmas att handlingar som enligt föreningslagen ska översändas till de medlemmar som begär det i stället får tillhandahållas enbart genom publicering på föreningens webbplats.

Föreningslagen innehåller flera bestämmelser som innebär att föreningen är skyldig att skicka ut visst material till de medlemmar som begär det.

Inför den ordinarie stämman är föreningen sålunda skyldig att skicka kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen till de medlemmar som begär det och uppger sin postadress (se 7 kap. 8 § fjärde stycket).

Inför en stämma som ska behandla en fråga om ändring av stadgarna ska föreningen skicka en kopia av det fullständiga förslaget till stadgeändringar till de medlemmar som begär det (se 7 kap. 8 § tredje stycket).

I bestämmelserna om fusion finns liknande bestämmelser som innebär att föreningen efter begäran måste översända bl.a. fusionsplanen till medlemmar m.fl. (se 12 kap. 8 och 33 §§).

Såsom har uttalats i avsnitt 6.2.1 torde bestämmelserna förstås så att de aktuella handlingarna måste tillställas medlemmarna i sedvanlig skriftlig form.

I avsnitt 6.2.2 har vi lämnat förslag till bestämmelser som gör det möjligt att använda exempelvis e-post eller fax för att översända material som enligt lagens huvudregel ska översändas i sedvanlig skriftlig form. De föreslagna bestämmelserna är avsedda att kunna användas även för att tillhandahålla medlemmar material av det slag som enligt de nyss nämnda bestämmelserna ska översändas till medlemmarna.

I avsnitt 6.2.2 har vi vidare övervägt om det förslag som lämnas i avsnittet bör utformas så att det också ger möjlighet att tillhandahålla kallelser, som enligt lagen ska ske i skriftlig form, genom publicering på föreningens webbplats. Vi har dock kommit fram till att förslaget inte bör omfatta sådant tillhandahållande. Det huvudsakliga skälet för vår ståndpunkt – risken för att en medlem som inte återkommande går in och kontrollerar föreningens webbplats missar viktig information – gör sig emellertid inte gällande när det är fråga om material av det nu aktuella slaget, dvs. årsredovisningar, revisionsberättelser, förslag till stadgeändringar och fusionsplan som ska tillhandahållas efter begäran.

Genom kallelsen till den föreningsstämma som ska behandla redovisningshandlingarna, förslaget till stadgeändring respektive fusionsplanen är materialets existens redan känd för medlemmarna. Medlemmarna vet därför också när det är dags att gå in på webbplatsen och ta del av materialet.

Vi föreslår därför att en förening som tillhandahåller materialet på sin webbplats inte ska behöva skicka ut materialet särskilt till de medlemmar som begär det. En förutsättning för detta bör dock vara att föreningens stadgar innehåller bestämmelser om att materialet tillhandahålls på föreningens webbplats. På så sätt säkerställs att medlemmarna känner till att föreningen publicerar materialet på detta sätt.

6.3
Modern teknik vid föreningsstämma


6.3.1
Gällande rätt


Föreningslagen bygger på förutsättningen att föreningsstämman hålls på en bestämd plats där stämmans ordförande befinner sig och där medlemmarna i föreningen har möjlighet att inställa sig.

Det finns inte någon bestämmelse i lagen som anger att medlemmarna har möjlighet att delta i stämman från annan plats med hjälp av modern kommunikationsteknik. Det finns å andra sidan inte heller någon bestämmelse som säger att medlemmarna eller deras ombud måste vara fysiskt närvarande vid stämman för att kunna utöva sina rättigheter vid denna.

Frågor kring användande av modern teknik vid stämma har inte tidigare diskuterats i lagstiftningsärenden rörande ekonomiska föreningar.

6.3.2
Frågornas behandling avseende aktiebolag


Inte heller aktiebolagslagen innehåller några bestämmelser om användande av modern teknik vid bolagsstämma. Frågan har dock diskuterats i förarbetena. Lagstiftaren har då konstaterat att aktiebolagslagen inte hindrar att olika tekniska lösningar används vid bolagsstämman och att de närmare formerna för detta i första hand är en teknisk fråga som inte lämpar sig för lagstiftning (se prop. 1997/98:99 s 102 f. och prop. 2004/05:85 s. 301 ff.).

Dessa överväganden har självfallet betydelse för hur frågan ska regleras för de ekonomiska föreningarna. Våra överväganden bygger också till stor del på hur frågorna har bedömts i aktiebolagsrättsliga sammanhang.

6.3.3
Vissa internationella jämförelser


Enligt den finländska lagen om andelslag kan ett andelslags stadgar innehålla bestämmelser om att det ska vara möjligt att delta i andelsstämman genom utnyttjande av datakommunikation eller något annat tekniskt hjälpmedel. Även andelslagets styrelse kan besluta om sådant deltagande. En förutsättning för användning av tekniska hjälpmedel är att frågor om rätten att delta i stämma och rösträkning kan klarläggas på ett sätt som kan jämföras med de förfaranden som används vid vanlig stämma.

I norsk och dansk rätt saknas uttryckliga bestämmelser om deltagande i stämma med elektroniska hjälpmedel eller om elektronisk omröstning.

Enlig EG-förordningen med stadga för europakooperativ får ett kooperativs stadgar tillåta elektronisk omröstning. I sådana fall ska de nödvändiga förfarandena för omröstningen framgå av stadgarna.

6.3.4
Överväganden och förslag


Bedömning: Föreningslagen möjliggör redan i dag deltagande på distans och elektronisk omröstning vid stämma. Det bör inte införas några särskilda lagregler i dessa frågor.
Det bör inte öppnas någon möjlighet att hålla föreningsstämma ”on-line”.


Deltagande på distans
Som ovan konstaterats innehåller föreningslagen inte någon bestämmelse om plats för stämma. Lagen torde dock, i likhet med aktiebolagslagen, förutsätta att stämman hålls på en plats där stämmoordföranden närvarar och där de medlemmar som så önskar kan infinna sig.

Det finns inte något i lagen som hindrar att medlemmarna genom att använda modern teknik närvarar vid stämman från en eller flera andra platser, exempelvis via en videolänk från en lokal som föreningen har anvisat. En förutsättning för att distansdeltagande ska vara möjligt är dock att frågor om behörighet att delta på stämma, fastställande av röstlängd och genomförande av omröstning kan ske på ett tillfredsställande sätt. Frågan är om lagen bör innehålla bestämmelser i dessa hänseenden och i övrigt om hur distansdeltagandet ska organiseras.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen, särskilt på området för kommunikationsteknik, är det inte möjligt att förutse vilka tekniska hjälpmedel som kan vara aktuella i framtiden. Detta talar för att lagstiftningen inte bör innehålla några närmare regler om hur distansdeltagande ska gå till. Det är också svårt att i detalj reglera hur vissa särskilda frågor ska lösas. De närmare formerna för deltagande på distans är därför främst en teknisk fråga som inte lämpar sig för lagstiftning. Det bör i stället vara den som svarar för ordningen på stämman, stämmoordföranden, som ska pröva om de valda tekniska lösningarna är tillfredsställande (jfr, beträffande aktiebolag, prop. 2004/05:85 s. 301).

Vad som nu har sagts gäller i första hand deltagande på distans från någon lokal som föreningen tillhandahåller. Det torde emellertid inte heller finnas något i gällande rätt som hindrar att föreningen tillåter en eller flera medlemmar att närvara på distans på annat sätt, t.ex. via en egen dator uppkopplad mot Internet. Den möjligheten bör finnas även i fortsättningen men behöver inte heller lagregleras.

Ett deltagande via egen dator innebär att även andra än medlemmen kan se eller höra vad som händer på stämman. En förutsättning för att ett sådant deltagande ska tillåtas får därför antas vara att stämman har beslutat om att utomstående ska ha rätt att vara närvarande vid stämman.

Beslut om distansdeltagande

En annan fråga är om föreningslagen bör innehålla bestämmelser om vem som kan besluta om distansdeltagande. I avsaknad av annan reglering torde det vara styrelsen som beslutar om hur stämman ska organiseras, fast med möjlighet för stämman att ompröva styrelsens arrangemang (jfr, beträffande aktiebolag, prop. 2004/05:85 s. 301).

En medlem kan ha intresse av att i förväg veta om det är möjligt att delta på distans, exempelvis för att ta ställning till om han eller hon i stället ska ställa ombud för sig. Vi har därför övervägt om det behövs en särskild lagregel om att det i stadgarna får tas in bestämmelser om att medlemmarna har rätt att delta i stämman med hjälp av tekniskt hjälpmedel. En sådan lagregel skulle kunna kompletteras med bestämmelser om att även styrelsen har rätt att besluta om distansdeltagande på detta sätt. Den finska lagen innehåller en sådan reglering av frågan.

De ekonomiska föreningarna torde emellertid redan i dag kunna ta in bestämmelser i stadgarna som tillåter att medlemmarna deltar vid stämman på distans. Vidare kan styrelsen och i sista hand stämman besluta om deltagande på distans. En lagbestämmelse som reglerar frågan skulle inte tillföra något i sak.

Det har även ett värde att frågan löses på samma sätt för de ekonomiska föreningarna som för aktiebolagen. Aktiebolagslagen innehåller i dag inte några bestämmelser av detta slag.
Vi lämnar därför inte något förslag till lagreglering av beslutsfattande om deltagande på distans.

En särskild fråga är vad som bör gälla för det fall att det vid stämmotillfället saknas tekniska förutsättningar att genomföra stämman på ett tillfredsställande sätt. Också i detta avseende bör de överväganden som har gjorts i fråga om aktiebolag kunna tjäna till ledning.

Det innebär följande.
Om föreningens stadgar innehåller bestämmelser som ger medlemmarna rätt att delta i stämman på distans men detta visar sig inte vara möjligt på grund av tekniska problem, får det anses föreligga hinder mot att genomföra stämman. Denna måste då ställas in. Det är sedan styrelsen som ansvarar för att kalla till ny stämma som kan hållas på det sätt som är förutsatt i stadgarna (jfr, beträffande aktiebolag, prop. 2004/05:85 s. 598).

Förarbetena till aktiebolagslagen berör inte frågan om det i bolagsordningen kan tas in bestämmelser om att deltagande på distans sker på egen risk. En sådan bestämmelse skulle innebära att tekniska problem som hindrar en aktieägare eller en medlem från att delta i stämman på distans inte utgör hinder för genomförande av stämman.

Vi anser för vår del att det slaget av stadgebestämmelser kan accepteras enbart om de har stöd i lag och är inte beredd att föreslå sådana lagbestämmelser.

Elektronisk omröstning

Av allmänna principer följer att omröstning ska ske om en medlem begär det.
Enligt vår bedömning, vilken motsvarar den bedömning som har gjorts i förarbetena till aktiebolagslagen, finns det inte något hinder mot att omröstning sker genom ett elektroniskt förfarande. Det gäller även om den som deltar i omröstningen gör detta på distans.
De närmare formerna för elektroniska omröstningsförfaranden är en teknisk fråga som inte lämpar sig för lagstiftning. Det bör i stället vara föreningsstämman och dess ordförande som i det enskilda fallet prövar om den valda tekniska lösningen innebär att omröstning kan ske på ett säkert sätt (jfr, beträffande aktiebolag prop. 2004/05:85 s. 302 f.).

En annan fråga är i vilken utsträckning det är eller bör vara möjligt för medlemmarna att fatta beslut i föreningens angelägenheter enbart genom röstning per e-post eller via ett formulär på föreningens webbplats. Ett sådant förfarande har stora likheter med poströstning (se avsnitt 5.4.7). Om beslutsfattande sker enbart i denna form utan att det hålls någon föreningsstämma, kan det också sägas vara en variant av beslutsfattande i skriftlig form.
I dag är det dock inte möjligt att fatta beslut i föreningsstämmans namn på detta sätt. En sådan möjlighet skulle enligt vår mening förutsätta en särskild lagreglering.

I linje med vad som har sagts i avsnitt 5.4.7 om lämpligheten av poströstning i ekonomiska föreningar anser vi att en sådan lagreglering inte bör komma till stånd. En annan sak är att elektroniska förfaranden av liknande slag ibland kan vara ett bra sätt för föreningens styrelse att inhämta information om medlemmarnas uppfattning i någon aktuell fråga som inte ska tas upp på stämma eller att bereda en fråga som ska tas upp på stämman i ett senare skede.

Föreningsstämma ”on-line”

Det får anses oklart om gällande rätt medger att en föreningsstämma hålls enbart genom elektronisk uppkoppling mellan medlemmarna, s.k. föreningsstämma on-line. Troligen är så inte fallet. Införandet av en uttrycklig bestämmelse om plats för föreningsstämma kommer under alla förhållanden att leda till att föreningsstämmor inte kan hållas on-line, om inte samtliga medlemmar går med på ett sådant förfarande.

Vi är inte beredda att föreslå bestämmelser som möjliggör on-line stämmor. I synnerhet i en personassociation som en ekonomisk förening är det rimligt att medlemmarna har en möjlighet att infinna sig på den plats från vilken stämman leds och lägga fram sin sak på sedvanligt sätt, utan användning av särskild informationsteknik.

Intresset av ett demokratisk medlemsinflytande talar alltså mot att tillåta stämmor on-line (se även prop. 2004/05:85 s. 303).

Om alla medlemmar är överens kan de ändå, med avvikelse från bestämmelsen om plats för stämma, hålla föreningsstämma on-line.































Fler utdrag läggs till här senare.




När det gäller föreningslagen befinner vi oss just nu i steg två i nedanstående process.
Lagrådet måste informeras om bristerna i förslaget.


Lagstiftningskedjan

Steg 1: Kommittédirektiv

I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.

Läs mer om kommittédirektiv

Steg 2: SOU och Ds

Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.

Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.

Läs mer om SOU, Ds och remissförfarandet

Steg 3: Lagrådsremiss

Lagrådsremiss kallas det förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.

Läs mer om lagrådsremisser och propositioner

Steg 4: Proposition

En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.

Läs mer om lagrådsremisser och propositioner


Steg 5: Riksdagens utskottsbetänkanden

Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av utskottsbetänkande.

Läs mer om riksdagens utskottsbetänkanden


Steg 6: Riksdagsbeslut

Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.

Läs mer om riksdagsbeslut


Steg 7: Lagar (SFS)

Alla lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som finns på Internet.

Läs mer om lagar i Svensk författningssamling






Forum för alla i bostadsrätt Tipsa en vän

FORUM

Vad fungerar bra/dåligt i din förening?

Om du har några synpunkter om din brf, om din bostadsorganisation (HSB, Riksbyggen, SBC) eller frågor om att bo i bostadsrätt, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här!
Forum för alla i bostadsrättSenaste inlägg
(rss-reader för Google Chrome)






FAKTABANKEN - FORUM FÖR ALLA I BOSTADSRÄTT
Störningar i BRF A 01
Avgifter i BRF A 02
Underhåll bostadsrätt, Ansvarsfördelning, Förändring av lägenhet A 03
El, Värme och Vatten i BRF A 04
Balkong och Uteplats, Utemiljö, Parkering & Garage i BRF A 05
Styrelse, Styrelsemöte, Protokoll, Tystnadsplikt, Dagordning A 06
Bostadsorganisation - Förvaltare A 07
Likhetsprincipen - Likabehandlingsprincipen A 08
Jäv A 09
Särskild granskning, Medrevisor, Revisor & Revisorssuppleant A 10
Hyresnämnden - Bostadsrätt A 11
Regelverk för bostadsrätt A 12
Avhysning, Uppsägning, Förverkande, Avsägelse, Tillträde bostadsrätt A 13
Andrahandsuthyrning i BRF B 01
Andelstal och Mätning bostadsyta B 02
Kapitaltillskott, Insatshöjning, Förändring av insats bostadsrätt B 03
Överlåtelse, Köp av bostadsrätt, Mäklare, Medlemskap B 04
Vattenledningsskada och Vattenskada i bostadsrätt B 05
Ekonomisk plan bostadsrättsförening B 06
Lägenhetsförteckning, Medlemsförteckning B 07
Föreningsstämma, Röstning, Ansvarsfrihet, Motioner i BRF & Arvoden B 08
Valberedning i BRF B 09
Ändring av stadgar i BRF B 10
Självförvaltning i BRF B 11
Sambolag bostadsrätt B 12
PUL BRF B 13
Väsentlig förändring av fastighet B 14
Likvidering av bostadsrättsförening, Fusion, Överlåtelse av hus i BRF B 15
Utvidgning av verksamhet i BRF B 16
Statistik bostadsrätter B 17
   FAKTABANKEN
   Gå direkt till Faktabanken i Forum för alla i bostadsrätt



  " LÄNKAR TILL WEBBSIDOR OM HSB & BRF "  
Huvudsida
HSB:s normalstadgar - enbart för att skydda HSB och styrelse?   Vad innebär det att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet?
Sveriges bästa brf-stadgar   Vad får styrelsen besluta om?
NY FÖRENINGSLAG!   Arbetsordning för styrelse
Länkar till lagar och föreskrifter   Budord för styrelsen
Utträde ur HSB   Vilken kompetens behövs i en styrelse?
Anmälan till hyresnämnden   Valberedning
Andrahandsuthyrning   Hur skriver man en motion?
Överlåtelse av bostadsrätt   Exempel på motioner till ett årsmöte
Försäljning av bostadsrätt   Motioner HSB 2009
Vad gäller avseende vattenledningsskada?   HSB Malmös årsstämma 2009
Utdrag ur lägenhetsregister   Klander HSB årsstämma 2008
Vem ansvarar för vad?   Information till medlemmarna
Vad gäller avseende p-plats?   Offert badrumsrenovering
Vem får närvara på stämman?   Certifiering av bostadsrätt
Stämma, närvarostatistik   Länkar till bostadsrättsföreningar
Årsredovisningen   SDS om bostadsrätter
Arvode brf-styrelse - Per lgh   Håll koll på styrelsen - DN Bostad
Arvode HSB Malmö   Samarbete är nödvändigt - DN Bostad
Vicevärdens uppgifter   Talibanstyre & maktlösa medlemmar - SvD
BoRevision - en fara för din förening   Föreningar tar ut pengar från HSB - SDS
Värme och ventilation   HSB Malmö skandalen
Styrelsen varnar !!!   Frågor till HSB/Riksbyggen
Exempel på hur medlemmar behandlas   Hur HSB i Sverige svarar på frågor
Exempel på protokoll från årsmöte   HSB Riksförbund
Justering av ovanstående protokoll   Vilka är de ansvariga?
Vår Bostad   Vad är HSB bra för?
Dagordning - lagbrott   Föreningar som censurerar bort kritik
Byte av stamrör   Hur en årsstämma kan gå till
 

Om boendet i en brf   -   Bo i brf

Riksbyggen
Se länkar ovan


© 2009 - Uppdaterad 2018-01-27 Stockholm • Göteborg • Malmö / Skåne