Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF > Faktabanken
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Faktabanken   » Tänk på att i Faktabanken inte glida från ämnet. Skriv strikt om det som respektive tråd tar upp, var kortfattad, saklig och konkret. Fyll i rubrikfältet för varje inlägg med en mening som sammanfattar eller med ord som är väsentliga för det specifika inlägget.
Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2009-03-24, 01:51
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
Se här... Om styrelsen - dess konstitution, skyldigheter, etc i bostadsrättsförening

Styrelsen

Styrelse i ekonomisk förening och bostadsrättsförening
Bestämmelser om föreningens ledning återfinns i 6 kap Lagen om ekonomiska föreningar (FL).

En viktig skillnad mellan en ekonomisk förening och en bostadsrättsförening är dock att bostadsrättsföreningen inte får ha en verkställande direktör (VD). I en bostadsrättsförening åligger det således styrelsen att sköta även den löpande förvaltningen.

En styrelseledamot skall som huvudregel vara medlem i föreningen (6 kap 4 § FL). Stadgarna kan dock ange annat. Emellertid får dock, i en bostadsrättsförening, bostadsrättshavarens make eller sambo vara styrelseledamot även om de inte är medlemmar.

Enligt FL svarar styrelsen för föreningens organisation och förvaltning av föreningens angelägenheter. Styrelsen skall särskilt se till att bokföringen sköts i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.

Antal styrelseledamöter och mandattid
En styrelse skall ha minst tre ledamöter (6 kap 1 § FL, 9 kap 12 § Brl). I stadgar för bostadsrättsförening anges antingen det bestämda antalet eller lägsta och högsta antalet ledamöter som skall utses och vem som utser dessa. Även antalet suppleanter utses i enlighet med vad som föreskrivs i stadgarna. Vidare anges mandattidens längd i stadgarna. Den får inte enligt lag överstiga mer än fyra räkenskapsår (6 kap 1 § FL). Normalt är mandattidens längd två år. Detta gäller i HSB normalstadgar. Lagens maximitid om fyra räkenskapsår hänför sig till mandattiden. Givetvis får en styrelseledamot väljas om och detta kan ske i princip hur många gånger som helst.


Storlek och sammansättning m.m.
Följande bör föras in i föreningens stadgar;

Styrelsen bör ha en storlek och sammansättning som ger utrymme åt
de olika kompetenser och erfarenheter som erfordras och som uppfyller
de krav på oberoende som ställs för att styrelsen effektivt och självständigt
ska kunna förvalta föreningens angelägenheter.

Styrelsen bör förnyas i erforderlig takt med beaktande av utvecklingen av föreningens
verksamhet och behovet av kontinuitet i styrelsearbetet.

Styrelsen ska ha en med hänsyn till föreningens verksamhet, utvecklingsskede
och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning,
präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund i övrigt.

Styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till föreningen.
En styrelseledamot ska inte anses oberoende bl.a. om ledamoten;
  • har under de tre senaste åren varit anställd i föreningen eller ett närstående företag,
  • erhåller icke obetydlig ersättning för råd eller tjänster utöver styrelseuppdraget från föreningen eller ett närstående företag,
  • har eller under det senaste året har haft omfattande affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden med föreningen eller ett närstående företag i egenskap av kund, leverantör eller samarbetspartner, antingen själv eller genom att tillhöra föreningsledningen eller styrelsen eller genom att vara större delägare i annat företag som har en sådan affärsrelation med föreningen.
  • är eller under de tre senaste åren har varit delägare eller anställd hos föreningens eller ett närstående företags nuvarande eller dåvarande revisor,
  • har varit styrelseledamot i föreningen i mer än tolv år, eller
  • står i ett nära släkt- eller familjeförhållande till person i föreningsledningen eller någon annan person som nämns i ovanstående punkter, om denna persons direkta eller indirekta mellanhavanden med föreningen har sådan omfattning och betydelse att de motiverar att styrelseledamoten inte ska anses oberoende.
Ordförande
Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande (6 kap 8 § FL). Huvudregeln är att det är styrelsen som inom sig skall välja ordförande.

Man talar normalt om att styrelsen konstituerar sig själv. Stadgarna kan dock föreskriva hur ordförande skall utses eller att detta beslutas av föreningsstämman. HSBs normalstadgar för bostadsrättsföreningar och stadgar för HSB-förening överensstämmer med huvudregeln. För tydlighetens skull kan poängteras att även om stadgarna anger att styrelsen konstituerar sig själv, så kan föreningsstämman frångå denna bestämmelse. Föreningsstämman kan besluta att utse en viss person till ordförande om den så önskar.

Förutom regleringen om hur ordförande skall utses, så saknar lagen bestämmelser om vice ordförande, sekreterare etc. I HSBs normalstadgar för bostadsrättsföreningar har tagits in en bestämmelse som anger att styrelsen bl a också skall utse vice ordförande och sekreterare. En sådan bestämmelse medför att man vid det konstituerande mötet också ger förutom ordföranden även andra styrelseledamöter uppdrag. Att en och samma person under viss tid för protokoll vid sammanträdena torde underlätta styrelsearbetet.

Ordföranden har huvudansvaret inom styrelsen och är föreningens officiella ansikte utåt. Personen ska noga följa föreningens verksamhet och se till att övriga ledamöter får tillräcklig information så att de kan sköta sina uppdrag på ett riktigt sätt. Ordföranden ska se till att stadgarna följs och att sammanträden hålls regelbundet samt när det behövs.

Styrelsens ordförande är den ende av ledamöterna som har speciella arbetsuppgifter (utöver sekreteraren, som skriver protokollen) och ett speciellt ansvar. Ordföranden ansvarar för att kalla till styrelsemöten, leder styrelsens sammanträden, ser till att det förs protokoll, kallar suppleanter om ledamöter har förhinder.
Ordföranden är också den som ytterst ska se till att alla styrelsebeslut blir verkställda. I övrigt har ordföranden samma ansvar som övriga styrelseledamöter.

Följande bör föras in i föreningens stadgar;

Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med ett särskilt ansvar för att
styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter.

Ordförande ansvarar för att leda styrelsearbetet och säkerställa att styrelsen har kontroll
över organisationens verksamhet och iakttar sina förpliktelser gentemot medlemmarna.

Om ordföranden lämnar sitt uppdrag under mandattiden ska styrelsen inom sig
välja ordförande för tiden till nästa föreningsstämma.

Arbetsfördelningen i styrelsen ska tydligt klargöras i styrelsens arbetsordning.

Styrelsens ordförande ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen
fullgör sina åligganden.

Ordföranden ska uppmuntra samtliga styrelseledamöter till ett aktivt engagemang.

Styrelsens ordföranden ska särskilt
  • organisera och leda styrelsens arbete, uppmuntra en öppen och
    konstruktiv diskussion i styrelsen i vilken samtliga ledamöter deltar
    och skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete,
  • se till att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper
    om föreningen och dess verksamhet samt i övrigt får den utbildning
    som krävs för att styrelsearbetet ska kunna bedrivas effektivt,
  • ta emot synpunkter från medlemmarna och förmedla dessa inom styrelsen,
    hålla fortlöpande kontakt med och fungera som diskussionspartner
    med och stöd för medlemmarna,
  • se till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete,
  • fastställa förslag till dagordning för styrelsens sammanträden,
  • kontrollera att styrelsens beslut verkställs effektivt, samt
  • se till att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen informeras om resultatet av utvärderingen.
Kassör
Om kassör finns ska denne ansvara för utbetalningar och se till att fordringar krävs in, ha ansvar för bokföringen och se till att verifikationer finns för alla in- och utbetalningar, ansvara för föreningens deklaration, inkomstuppgifter och se till att skatter och avgifter betalas, göra årsbokslut, föra medlems/lägenhetsförteckning, kontrollera att föreningens egendom är ordentligt försäkrad, lämna budgetunderlag till styrelsen, delta i styrelsearbetet, informera övriga i styrelsen om ekonomin i föreningen.

Kassörsposten är ofta den mest krävande posten. Kassören har också tillsammans med ordföranden något större ansvar, jämfört med övriga ledamöter, för att skatter med mera betalas in.

Många föreningar väljer att köpa tjänsten av ekonomisk förvaltning just för att arbetet är så betungande.

Sekreterare
Sekreteraren ska förbereda styrelsens sammanträden och föreningens stämmor. Denne ska föra protokoll över styrelsesammanträdena, förvara skrivelser, underteckna skrivelser och andra handlingar tillsammans med ordföranden och förvara kopior av dessa, liksom att upprätta förslag till verksamhetsberättelse.

Föreningen bör välja en sekreterare som systematiskt kan ordna föreningens protokoll, brev, skrivelser med mera och som har lätt att uttrycka sig i skrift. Det är viktigt att efterträdare enkelt kan hitta handlingar som upprättats tidigare, t.ex. avtal.

Det är en svår uppgift att under sammanträdet verkligen förstå vad de olika ledamöterna menar och att på ett riktigt sätt beskriva de beslut om har fattats. Innan sekreteraren skriver ut det slutgiltiga protokollet bör han gå igenom sina anteckningar med ordföranden och/eller justeringsman.

Suppleant till styrelseledamot
Suppleanten har rätt att närvara vid styrelsesammanträden. Suppleanterna ska rutinmässigt kallas till styrelsens alla möten. Det underlättar när suppleanten ska träda i tjänst för ordinarie ledamot om han redan är insatt i styrelsens alla ärenden. En suppleant måste kallas till styrelsemötet i så god tid att han hinner sätta sig in i ärenden och förbereda sig.

En suppleant har i sin egenskap av suppleant yttranderätt men ingen rösträtt. Däremot har suppleanten självklart rösträtt då han träder in i ordinarie ledamots ställe. Suppleanten har inget ansvar alls för det som styrelsen beslutar på de sammanträden då suppleanten inte inträder som styrelseledamot, även om denne är närvarande.

När suppleanten däremot inträder som styrelseledamot har personen exakt samma ansvar som en ledamot för de beslut som denne har varit med om att fatta.


Styrelsens uppgifter
Följande bör föras in i föreningens stadgar;

Styrelsens övergripande uppgift är att för medlemmarnas räkning långsiktigt förvalta
föreningens angelägenheter och genom ett aktivt arbete skapa mervärde för medlemmarna.

Styrelsen ska uppfylla de långsiktiga målen genom att särskilt ägna omsorg åt att;
  • fastställa de övergripande målen för föreningens verksamhet och besluta om föreningens strategi för att nå målen
  • se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av föreningens verksamhet och ekonomiska ställning mot de fastställda målen
  • se till att föreningens informationsutgivning präglas av öppenhet och saklighet samt hög relevans för medlemmarna
  • se till att det finns en tillfredsställande kontroll av föreningens efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för föreningens verksamhet
  • se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för föreningens/styrelsens uppträdande.
Styrelsen ska se till att dess arbete årligen utvärderas genom en systematisk och strukturerad process.


Arbetsformer
Följande bör föras in i föreningens stadgar;

Styrelsens instruktioner i form av arbetsordning, och rapporteringsinstruktion ska vara
anpassade till föreningens förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta
att de kan tjäna som styrdokument för styrelsens arbete.

Styrelsen ska minst en gång per år pröva samtliga instruktioners relevans och aktualitet.

Beslut ska inte fattas av styrelsen i ett viktigt ärende som inte varit upptaget
på dagordningen, såvida inte styrelsen enhälligt beslutar att så ska ske.

Styrelsens protokoll ska tydligt återge vilka ärenden som behandlats,
vilket underlag som funnits för respektive ärende samt innebörden av de beslut som fattats.

Protokollet ska sändas till styrelsens ledamöter så snart som möjligt efter styrelsesammanträdet.

Intern kontroll
Följande bör föras in i föreningens stadgar;

Styrelsen ansvarar för föreningens interna kontroll, vars övergripande
syfte är att skydda medlemmarnas investering och föreningens tillgångar.

Styrelsen ska se till att föreningen har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig
informerad om och utvärdera hur föreningens system för intern kontroll fungerar.

Styrelsen ska årligen avge en rapport som fogas till årsredovisningen över hur
den interna kontrollen till den del den avser den finansiella rapporteringen är
organiserad och hur väl den har fungerat under det senaste räkenskapsåret.

Styrelsen ska vidare i den årliga rapporten redovisa hur föreningen
efterlever gemensamt utarbetade styrdokument.

Arbete med redovisnings- och revisionsfrågor
Följande bör föras in i föreningens stadgar;

Styrelsen ansvarar för att föreningen har ett formaliserat och transparent
system som säkerställer att fastlagda principer för den finansiella
rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga
relationer med föreningens revisorer upprätthålls.

Styrelsen ska dokumentera och lämna upplysningar om det sätt på vilket
styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen
samt kommunicerar med föreningens revisorer.

Styrelsen ska träffa föreningens revisorer på gemensamt möte minst en gång per år.


Styrelsebeslut
Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar (enkel majoritet). Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Styrelsebeslut bör fattas öppet och någon sluten omröstning bör inte förekomma, utom möjligen i valfrågor. Skälet är att varje styrelseledamot har ett personligt ansvar för de beslut han deltar i.

Om en styrelseledamot inte anser att ett beslut är korrekt på ett eller annat sätt bör ledamoten reservera sig mot beslutet och få detta antecknat till protokollet. Möjligheten att reservera sig mot beslutet har betydelse för ansvarsfrågan i fråga om skadeståndsskyldighet. En styrelseledamot har rätt att få reservation beträffande beslut antecknat till protokollet. En reservation behöver inte vara motiverad. Reservation skall anmälas före sammanträdets slut.

Vidare torde, om samtliga ledamöter är överens om detta, styrelsebeslut kunna fattas "per capsulam". Detta innebär att ett skriftligt förslag till styrelsebeslut fattas och undertecknas av styrelseledamöterna. Detta bör dock endast ske i undantagsfall.


Styrelsens beslutsrätt - Vad får styrelsen besluta om?
Det kan vara svårt att dra klara gränser mellan vad styrelsen respektive föreningsstämman kan besluta om.

Enligt lagen om ekonomiska föreningar svarar styrelsen för föreningens organisation och förvaltning av föreningen. Det handlar mer konkret om löpande arbetsuppgifter som bokföring, redovisning, underhåll av fastigheten, upphandling av tjänster för olika typer av arbeten, bankkontakter, arbetsgivaransvar om anställda finns, etc.

Övriga frågor som rör föreningen fattar föreningsstämman beslut om. Även i fråga om sådan åtgärd som formellt sett skulle kunna beslutas av en styrelse hänskjuts detta till föreningsstämman om det innebär stora kostnader för föreningen.
Detsamma bör gälla när det finns anledning att tro att medlemmarna motsätter sig åtgärden. Det hör ihop med den aktsamhetsplikt som styrelsen har, men kan vara svårt att bedömma för styrelsen.

Föreningens stadgar kan innehålla bestämmelser om hur beslut ska tas i vissa frågor.

Bostadsrättslagens 9 kap handlar om bestämmelser om föreningen. Här regleras de beslut som ska fattas på en föreningsstämma och också vilka majoritetskrav som ställs beroende på vilket ärende det handlar om.

Det finns åtskilliga beslut som en föreningsstämma ska besluta om enligt stadgar och lagar. Det är t.ex. föreningsstämman som fattar beslut om sådant som rör väsentliga förändringar på föreningens hus och mark, som byggande av balkonger, stambyten med mera. Likaså när stadgarna ska ändras eller insatser ökas eller minskas. I vissa fall ska även hyresnämnden lämna sitt godkännande av stämmobeslutet.


Beslutförhet
Enligt FL är styrelsen beslutför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande (6 kap 9 § FL). I HSB normalstadgar för bostadsrättsförening återfinns bestämmelser som kan ses som en huvudregel; nämligen att styrelsen är beslutför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande.

I HSB stadgar anges att när minsta antalet ledamöter är närvarande krävs enhällighet för giltigt beslut. För giltighet av övriga fall gäller den mening de flesta röstande förenar sig och vid lika röstetal den mening som ordföranden biträder.
Av lagen framgår att samtliga styrelseledamöter skall ha fått tillfälle att delta i ärendets behandling. Detta innebär i praktiken att ledamöterna måste på något sätt fått möjlighet att komma till sammanträdet. Några särskilda former eller tider för kallelse finns dock inte föreskrivet i lagstiftningen. Vissa föreningar "sätter ut" sina sammanträden långt i förväg och vissa har bestämt första måndagen i varje månad eller att ordföranden ringer till ledamöterna och bestämmer en tidpunkt. Det är ordföranden som har att se till att sammanträden hålls när det behövs. Exempelvis kan det i bostadsrättsföreningen behövas styrelsemöte för att anta nya medlemmar efter överlåtelse av bostadsrätt. I ordförandens sammanträdesansvar ligger också att se till att suppleanter kallas vid behov. Det bör poängteras att inte kalla styrelseledamöter (låta styrelseledamöter få möjlighet att delta i ärendets behandling) är straffsanktionerat.
Samtliga styrelseledamöter skall få tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Underlaget kan både vara skriftligt och muntligt. Detta får avgöras från fall till fall. Om det t ex är fråga om att avgöra en "persons lämplighet" för medlemskap bör detta kunna ske genom en muntlig föredragning medan underlaget för beslut i en fråga om stora underhållsåtgärder och dess kostnader bör vara i skriftlig form.


Jäv
Fråga om styrelseledamot är jävig kan i vissa fall uppstå. I lagen sägs att en styrelseledamot inte får handlägga eller besluta i en fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. En ledamot får inte heller handlägga eller besluta i frågor om avtal mellan föreningen och tredje man, t.ex. någon närstående, om han kan anses ha ett väsentligt intresse i saken och detta kan strida mot föreningens intressen.
En god regel är att en styrelseledamot avhåller sig från behandlingen i varje ärende där det kan tänkas att han har ett eget intresse även om det inte föreligger jäv i lagens mening.

En fråga som ofta kommer upp är om styrelseledamoten i en bostadsrättsförening utsedd av HSB-föreningen är jävig i vissa frågor som rör avtal m m mellan bostadsrättsföreningen och HSB-föreningen. Även i detta fall får en bedömning göras från fall till fall. Viss försiktighet bör iakttas i detta fall.

Även i de fall en styrelseledamot har eget bolag eller är anställd i ett visst bolag och fråga uppkommer om att teckna avtal med detta bolag bör styrelseledamoten ta upp frågan om eventuellt jäv till diskussion i styrelsen. Att frågan kommer upp i efterhand försvårar ofta saken och leder erfarenhetsmässigt till konflikter inom styrelsen.

Firmateckning
En bostadsrättsförening måste som juridisk person ha ställföreträdare då föreningen handlar utåt. Firmateckningsrätten medför behörighet att företräda föreningen utåt både då det gäller avtal och rättshandlingar inför domstol och myndigheter. Bestämmelser om hur firman för ekonomisk förening och bostadsrättsförening tecknas finns i firmalagen.

I stadgarna brukar man, utan att detta är obligatoriskt, ange hur firman tecknas. I HSBs normalstadgar för bostadsrättsföreningar anges att styrelsen utser fyra personer, varav minst två styrelseledamöter, att två tillsammans teckna föreningens firma. Enligt lagen kan styrelsen alltid företräda föreningen och teckna dess firma. Det är styrelsen som utser firmatecknare.

Föreningsstämman kan inte utse firmatecknare. Med styrelse enligt lagen avses beslutande styrelse. Detta innebär att om styrelsen fattat ett majoritetsbeslut om avtal med tredje man så kan denna majoritet också representera föreningen vid avtalets ingående.

Firmatecknare skall registreras hos PRV. Det är den eller de personer som registrerats hos PRV som också kan binda föreningen gentemot tredje man. Även om någon upphört att vara exempelvis styrelseledamot men kvarstår i registret som behörig att teckna firma får denne teckna föreningens firma. Om en ändring beslutas så gäller det att snabbt se till att ändringen kommer till PRV för registrering. PRV tillhandahåller blanketter för detta ändamål

Ansvar
Styrelsen, dvs alla styrelseledamöter inklusive styrelsesuppleanter, har ett ansvar när de utför sitt uppdrag. En styrelseledamot står i ett direkt sysslomannaförhållande till föreningen. Detta innebär att när de utför sitt uppdrag är de skyldiga iaktta den omsorg som krävs av en syssloman i allmänhet. Styrelseledamoten har en vårdnadsplikt gentemot föreningen och skall således iaktta lojalitet och främja föreningens intressen.

Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han utför sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detta gäller också när skadan tillfogas någon utomstående eller annan medlem i föreningen genom överträdelse av FL, Brl eller stadgar. Det bör noteras att en styrelseledamot inte bara kan bli skadeståndsskyldig för skada som denne uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar föreningen. Såväl åtgärder som underlåtenhet omfattas.
Vidare är det fråga om ett individuellt ansvar. För att avgöra om uppsåt eller oaktsamhet och om erforderligt orsakssamband mellan handling/underlåtenhet och skada föreligger får man tillämpa allmänna skadeståndsrättsliga principer.

Sysslomannaställning
I HSBs kod för föreningsstyrning så står följande om sysslomannaskapet;

Citat:
En styrelseledamot har en sysslomannaliknande ställning i förhållande till föreningen.
Det innebär att ledamoten är skyldig att ägna uppdraget
den tid och omsorg och ha den kunskap som erfordras för att på
bästa sätt tillvarata föreningen och dess medlemmars intressen.

Med syssloman avses att ledamoten sköter annans ekonomiska och rättsliga angelägenheter med redovisningsskyldighet.
Genom sysslomannaställningen har ledamoten en vårdnadsplikt mot föreningen.
Ledamoten ska visa lojalitet mot föreningen och främja dess intressen.
Ledamoten ska även iaktta tystlåtenhet om angelägenheter och förhållanden vilkas yppande kan skada föreningen.
För mer om tystnadsplikt, sekretess, lojalitetsplikt, vårdplikt (av vissa kallat "vårdnadsplikt"), öppna protokoll, se bl a;
- Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!!

- Tystnadsplikt och offentliga protokoll - Medlems rätt att läsa styrelseprotokoll och har styrelsen tystnadsplikt?
- Tystnadsplikt/sekretess gentemot medlemmar - Säger lagen att styrelsen i en brf inte får informera om vissa saker?
- Tystnadsplikt för styrelseledamot? - Har en ledamot i styrelsen i en brf tystnadsplikt?

- En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem ! - Tystlåtenhet enligt HSB eller engagera medlemmar enligt sunt förnuft?
- HSB:s nya normalstadgar 2011 - öppenhet i brf minskas - HSB försöker desperat minska öppenheten i föreningen på alla sätt de kan
- HSB:s spridning av vilseledande information om tystnadsplikt i en brf
- Hur bostadsrättsföreningen skadas pga HSB:s felaktiga påstående om att "tystlåtenhet" gäller i en brf-styrelse - (motion)
- HSB:s kod för föreningsstyrning minskar öppenheten

- Vad innebär syssloman?

- Om tystnadsplikt - Är detta ett skämt? - "Tystnadsplikt viktig del av föreningsdemokratin" ??? ??? ???

- Informationsplikt till övriga ledamöter i styrelsen för brf? - Tillgång till protokoll från stämma och styrelsemöten

- Styrelse, arbetsutskott, tystnadsplikt i brf - Svårt engagera medlemmar om tystnadsplikt

- Tystnadsplikt fastighetsskötare från Riksbyggen

- Arbetsordning för styrelse

- Demokrati, information och öppenhet i en bostadsrättsförening - Förslag på riktlinjer för öppenhet i en brf

- Styrelseledamot i brf som vill införa tystnadsplikt för suppleanter i styrelsen - (motion) Se även Motioner till HSB Malmös årsstämma 2009

- Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar
- Har revisorn i en brf tystnadsplikt?
- Vad får en revisor i en bostadsrättsförening granska?
- Revisor skyddar styrelse från insyn - konkret exempel
- Utbyte av Ernst & Young som revisor pga deras syn på tystnadsplikt till fara för bostadsrättsföreningen (motion)
- Revisorn är köpt av HSB

- Valberedning, tystnadsplikt - Har valberedningen rätt att ställa frågor till styrelsen?
- Får valberedningen i en bostadsrättsförening läsa styrelseprotokoll? - Gäller tystnadsplikt och sekretess för protokoll i en brf-styrelse?
- Kan styrelsen i en brf delge valberedningen sammanträdesprotokoll? - Gäller tystnadsplikt och sekretess för styrelseprotokoll i en brf-styrelse?
- Relationen valberedning/styrelse i brf - Vad gäller avseende tystnadsplikt för valberedning i en bostadsrättsförening?

- Har HSB-ledamoten tystnadsplikt? - (se även HSB-ledamotens arbetsuppgifter)
- HSB-ledamoten - styrelsebeslut - ingen tystnadsplikt - (motion)
- HSB-ledamoten (HSB:s säljare i brf-styrelsen) en fara för föreningen - HSB tror att HSB-ledamoten har tystnadsplikt - Utbyte av HSB-ledamot (motion)

- HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll - Vad är det HSB är rädd ska komma fram till medlemmarnas kännedom?

- Publicering av stämmoprotokoll och röstlängd på hemsida enligt HSB... och vad som egentligen gäller - Vad gäller enligt PUL?

- HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll - Tror HSB att de kan lura medlemmarna så här lätt?

- Kopiering av stämmoprotokoll till de medlemmar som önskar detta - (motion)
- Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB

- En oberoende granskning av Riksbyggen - Argument för tystnadsplikt saknas
- Riksbyggen/HSB, medlems rätt att läsa protokoll från styrelsemöte - Tystnadsplikt förtroendevalda?
- Riksbyggen om rätten att ta del av styrelseprotokoll
- Göran Olsson, SBC och Per Isacsson, Fastighetsmäklarna AB om öppna protokoll

- Grundfel i bostadsrättslagen, eller dess tolkning? - En omfattande tråd som går in på djupet om offentliga styrelseprotokoll
- Grundfel i bostadsrättslagen, eller dess tolkning?- Mer diskussioner som går in på djupet om offentliga styrelseprotokoll

- Hemligheter i en bostadsrättsförening - Offentliga eller hemliga protokoll?

- Utdrag från styrelseprotokoll - Är styrelsens protokoll öppna för medlemmarna? (motion)
- Rätt att läsa styrelseprotokoll, utdrag från sammanträdesprotokoll - Vad händer om styrelsen inte lämnar utdrag från styrelseprotokoll?
- Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras?
- Styrelseprotokoll och deras offentlighet - Är föreningsstyrelsens protokoll offentliga?
- Tillgång till styrelseprotokoll i brf - HSB vill inte ha öppna styrelseprotokoll eller stämmoprotokoll
- Sekretess på styrelseprotokoll? - Varför inte offentliga styrelseprotokoll för medlemmar i brf?
- Styrelseprotokoll - Rätt att ta del av? - Har medlemmar i en brf rätt att ta del av hela eller delar av styrelseprotokoll?

- Offentliga styrelseprotokoll - Öppna eller slutna styrelseprotokoll? (motion)
- Offentliga styrelseprotokoll - Stadgar måste ändras (motion till HSB)

- Offentliga styrelseprotokoll - De inlägg som inledde diskussionerna om öppna styrelseprotokoll och frågan om tystnadsplikt finns för styrelse
- Offentliga protokoll eller inte i en brf
- Tystnadsplikt, vårdplikt, lydnadsplikt, lojalitetsplikt - Hur olika medlemmar ser på bristen på öppenhet i bostadsrättsföreningen
- Om tystnadsplikt eventuellt och skadestånd - Vad säger HSB och olika bostadsrättsföreningar om tystnadsplikt för styrelsen?
- Tystnadsplikt och sysslomannaställning i brf - Enligt en ordförande i en brf
- Motion om tystnadsplikt - Om tystnadsplikt
- Tystnadsplikt för styrelse? Vad kan skada förening/medlemmar?
- Tystnadsplikt, "vålla föreningen ekonomisk skada"
- Tystnadsplikt och HSB-ledamotens ansvar i samband med detta

- Ordförande i brf undanhåller information med "tystnadsplikt" som skäl
- Styrelse som missköter sitt uppdrag får sitta kvar pga att ledamöter tror de har tystnadsplikt - I stället är det tvärtom enligt lag, sekretess saknas i en brf!
- Styrelseledamot rädd för att informera medlemmar pga tron att tystnadsplikt gäller i en brf-styrelse

- Öppenhet och ansvarsfrihet - Hur ska medlemmar kunna bevilja styrelse ansvarsfrihet utan öppenhet i föreningen?


Samt;
Att informera och/eller vilseleda

Lagen om upplysningsplikt - Informationsplikt

Enskild medlems rättigheter för insyn i styrelsens arbete?

Får medlemmar utanför styrelsen närvara på ett styrelsemöte?

Begära ut dokument från styrelsen i brf

Kan styrelse vägra lämna ut information?

Har jag som medlem rätt att se budgeten i föreningen?

Insyn i föreningens resultatrapport och balansräkning

Hemlighetsmakeri i brf?

Hur åtgärda dålig demokrati i brf?



Styrelseledamots uppdrag
Följande bör föras in i föreningens stadgar;

Styrelseledamot ska självständigt bedöma de ärenden styrelsen har att behandla
och föra fram de uppfattningar och göra de ställningstaganden detta föranleder.
Styrelseledamot ska begära den kompletterande information som ledamoten
anser nödvändig för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut.

Styrelseledamot är skyldig att tillägna sig den kunskap om föreningens
verksamhet, organisation, marknad m.m. som erfordras för uppdraget.

Styrelseledamot ska inte inneha så många andra uppdrag att ledamoten
inte kan ägna styrelseuppdraget i föreningen erforderlig tid och omsorg.

En styrelseledamot får inte, personligen eller genom hel- eller delägt
bolag, bedriva konkurrerande verksamhet med föreningen.

Skadeståndsansvar
Det är oklart var gränserna går för skadeståndsansvar för styrelseledamöter. I regel torde en styrelseledamot ha varit tillräckligt aktsam om han följt reglerna i lagar och stadgar. En styrelseledamot kan dock inte utan vidare hänvisa till ett stämmobeslut för att gå fri från ansvar. Har föreningsstämman fattat ett visst beslut som styrelsen verkställer kan denna bli skadeståndsansvarig om omständigheter inträffat som medför att beslutets verkställande skadat föreningen.

Tillsättande och avsättande av styrelseledamot

Uppdraget som styrelseledamot är ett förtroendeuppdrag. Det innebär att stämman (eller den som utsett ledamoten) när som helst kan avsätta en styrelseledamot eller en suppleant även om mandattiden inte gått ut. Det är alltså den som tillsatt ledamoten som också kan avsätta denne. Avsättande av styrelseledamot kan ske på såväl ordinarie som extra stämma. Även fyllnadsval kan ske på extra föreningsstämma.
Mot möjligheten att byta ut en förtroendevald ledamot/suppleant står också dennes rätt att när som helst under mandattiden avgå. Några skäl för att avgå behöver inte lämnas. Det bör poängteras att en styrelseledamot som avgår i förtid givetvis har ett ansvar för de åtgärder som vidtagits under den tid han utövat sitt styrelseuppdrag. Man kan inte undgå ansvar för vidtagna åtgärder genom att avgå.

Skulle den situationen uppstå att hela styrelsen avgår, bör om inte detta sker vid ordinarie föreningsstämma, den avgående styrelsen dessförinnan kalla till en extra föreningsstämma för val av ny styrelse. Detta förfaringssätt är också lämpligt om så många avgår att de återstående inte blir beslutföra. Några lagregler om vad som händer när hela styrelsen avgår finns inte. Om en styrelse saknas under en längre tid inträder en skyldighet att likvidera (avveckla) föreningen. I ett sådant fall bör en jurist konsulteras.

Gränsdragning mellan styrelse och stämma

Lagens funktionsfördelning mellan stämman och förvaltningsorganet styrelsen, innebär bl a att föreningsstämman i princip har ensam beslutanderätt i vissa frågor. Det gäller t ex val av styrelse och revisor, beslut om fastställande av resultat- och balansräkning, vinstutdelning, ansvarsfrihet m m. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Styrelsen är därför i princip skyldig att följa stämmans beslut. Stämmodirektiv förutsätts dock vara undantag. Det får nämligen inte gå så långt att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarigt förvaltningsorgan. Styrelsen har rätt och skyldighet att vägra verkställighet av beslut som strider mot lag eller stadgar eller i övrigt kan skada föreningsintresset.

Vad får styrelsen i en brf besluta om?

Exempel på frågor som medlemmarna tillsammans fattar beslut om på föreningsstämma:
  • Ny- till- eller ombyggnad av fastigheten.
  • Ändring eller ianspråkstagande av lägenhet.
  • Ändring av insats.
  • Utvidgning av föreningens verksamhet.
  • Ändring av stadgar.
  • Val av styrelse och revisorer.
  • Fastställande av balans- och resultaträkning.
  • Ansvarsfrihet för styrelse och revisorer.
  • Arvoden samt resultatdisposition.
Styrelsen har rätt att fatta beslut i alla frågor som inte lagen eller stadgarna säger att medlemmarna ska fatta beslut om på föreningsstämma.

Fråga och svar i ämnet om vad styrelsen får ta beslut om;

Stämmobeslut eller styrelsebeslut?

Fråga: Var går gränsen för frågor som kräver stämmo- respektive styrelsebeslut i en bostadsrättsförening? Vilka typer av ärenden kräver stämmobeslut?
Vilka beslut kan styrelsen fatta beträffande ekonomi, nyinvesteringar, ombyggnader, underhåll, tecknande av avtal m.m.?

Svar: Styrelsen har ansvaret för det löpande arbetet i föreningen. Styrelsen ansvarar för organisation och förvaltning av föreningens angelägenheter, bland annat bokföring och övrig administration.

Styrelsen har befogenhet att ta ganska stora beslut, t ex upprättande av ekonomisk plan, beslut om medlemsantagning samt beslut om förverkande av bostadsrätt.

Vissa beslut måste alltid fattas av föreningsstämman, bland annat beslut om tillsättande och avsättande av styrelse, ansvarsfrihet för styrelsen, försäljning av hus, arvoden till styrelsen och revisorerna samt ändring av stadgarna.

Bortsett från de beslut som alltid ska fattas av föreningsstämman finns det ingen exakt gräns för vilka beslut som får fattas av styrelsen.

Det finns inte heller något formellt hinder mot att stämman fattar samtliga beslut. Detta kan fungera i mindre föreningar men i större föreningar blir det mycket opraktiskt.

Föreningsstämman kan genom ändring i stadgarna eller genom stämmobeslut ge styrelsen begränsade eller utvidgade befogenheter.

I vissa frågor kan det uppkomma gränsdragningsproblem om vem som ska fatta beslut, det kan t ex handla om beslut om en väsentlig ombyggnation. Sådana beslut bör styrelsen hänskjuta till stämman. Genom att göra det slipper styrelsen fatta kontroversiella och svåra beslut på egen hand och kan istället förankra frågorna hos de övriga medlemmarna på en föreningsstämma.


Mötesteknik

En ordförande ska så objektivt som möjligt leda mötet och se till att detta löper smidigt. En ordförande måste förberedasig väl – dels vad avser sammanträdesteknik och dels genom att sätta sig in i sakfrågorna.

Leda sammanträde i en styrelse

Ordföranden ska ställa olika förslag till beslut mot varandra. Ledamöterna begär först ordet och ska invänta att de får ordet av ordföranden. Håller man inte på detta leder det lätt till att deltagarna pratar i munnen på varandra eller att det förekommer sidodiskussioner bland deltagarna. En viss mötesdisciplin är nödvändig.

Otränade ledamöter kommer ofta in på andra ärenden än det som behandlas för ögonblicket. Då gäller det för ordföranden att vänligt men bestämt återföra diskussionen till den fråga som behandlas.

Använd klubba. Genom klubbslaget bekräftar ordföranden symboliskt att ett beslut är fattat!

Streck i debatten
En ordförande ska inte försöka påverka olika frågor. Man bör undvika att direkt försöka stoppa diskussionen. Det kan medföra anklagelser om att man försöker strypa diskussionen. Ett sätt är i stället att föreslå att det sätts streck i debatten. Om streck i debatten beslutas kan de som vill yttra sig anmäla sig till ordföranden som antecknar namnen på en talarlista. När alla som vill yttra sig noterats läser ordföranden upp listan varefter den klubbas. Därefter kan ingen som inte noterats på listan få ordet! Detta kan vara ett användbart sätt för att korta ner mötet.

Röstning
Har styrelsens ledamöter olika uppfattningar måste styrelsen rösta för att veta vilket av alternativen som ska bli styrelsens beslut. Ordföranden ska då sammanfatta de olika ståndpunkterna så att alla närvarande vet vilka alternativen är. Därefter sker omröstning.
Sluten omröstning är inte möjlig vid styrelsebeslut eftersom det i protokollet ska anges hur ledamöterna röstat.



Ny i styrelsen

Följande information riktar sig i första hand till nyvalda styrelseledamöter, suppleanter och revisorer.

Lagar och regler
De viktigaste bestämmelserna om bostadsrätt finns i bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen). Kompletterande regler finns i föreningens stadgar och eventuella ordningsregler. En bostadsrättsförening berörs dessutom av ett stort antal bestämmelser gällande bokföring, redovisning och beskattning samt regler inom bygg- och entreprenörområdena.

Styrelsen
Styrelsen är föreningens verkställande organ. Den utses av medlemmarna på en föreningsstämma. En av ledamöterna utses till ordförande, antingen av föreningsstämman eller av styrelsen beroende på vad som står i stadgarna. Även suppleanter ska kallas till styrelsemöten. Observera att suppleanter saknar rösträtt så länge de inte tjänstgör istället för ordinarie ledamot som har förhinder.

Förvaltningen
Styrelsen kan utse någon annan att sköta den löpande ekonomiska och tekniska förvaltningen. Förvaltaren är då underställd styrelsen. Det innebär att styrelsen fortfarande är ansvarig gentemot medlemmarna för att förvaltaren fullgör sitt uppdrag.

Arbetsfördelningen
För att underlätta styrelsearbetet bör ledamöterna dela upp arbetsuppgifterna mellan sig. Observera att styrelsens ledamöter i princip har lika stort ansvar.
I ordförandens uppgifter ingår att sammankalla och leda styrelsemöten samt öppna föreningsstämman.

Protokoll
Styrelsemötena ska dokumenteras i protokoll som ordföranden och ytterligare minst en ledamot ska skriva under. Protokollen ska föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt.

Lydnadsplikt
En grundläggande princip för en bostadsrättsförening är att det är föreningsstämman som är det högst beslutande organet. Av det följer en "lydnadsplikt" för styrelsen att följa och verkställa de beslut som stämman fattat så länge dessa inte strider mot lag eller stadgar. Skulle stämman fatta beslut om strider mot lag eller stadgar får styrelsen inte verkställa dessa, vilket det är styrelsens sak att kontrollera. En styrelse kan aldrig skylla på stämman.

Vårdplikt
Som styrelseledamot har man själv och tillsammans med övriga ledamöter en vårdplikt om föreningen. Det innebär att man har ansvar för att föreningens fastighet och ekonomi sköts på ett bra sätt. Vad gäller fastigheten ska styrelsen inte vara passiv utan våga att fatta nödvändiga beslut om exempelvis renovering. En styrelse kan alltid hänskjuta frågor till en föreningsstämma för att på så sätt förankra beslut hos alla medlemmar.

Styrelsen disponerar även stora ekonomiska medel. Dessa får inte sättas på spel, det måste alltid prioriteras att man får en säker avkastning på tillgångarna. Denna försiktighetsprincip gäller placering av pengar som tagande av krediter.

Lojalitetsplikt
En styrelseledamot ska aldrig låta eget eller annans intresse gå före föreningens.

Tystnadsplikt
Styrelsens ledamöter och suppleanter får inte föra vidare vad som diskuteras inom styrelsen. Som ledamot får man ibland information som kan skada föreningen och enskilda medlemmar om den förs vidare. Alltså gäller att styrelsen ska vara aktsam om det man har kännedom om. Samma restriktivitet gäller även revisorer.

Ansvar - Reservera sig mot beslut
Varje styrelseledamot har rätt att markera en avvikande mening eller reservera sig mot beslut. Ledamoten begär då att få en reservation mot beslutet antecknad i protokollet.

Revisorer
Revisorn ska göra en opartisk och kritisk bedömning av styrelsens handlande. Därför ska revisorn inte delta i styrelsesammanträden. Han eller hon får inte heller stå i nära släktskapsförhållande till någon i styrelsen. Det är viktigt att revisorn har den kunskap och erfarenhet som krävs för uppdraget. En revisor behöver inte vara medlem i föreningen om inte stadgarna kräver det.

Firmateckning
Styrelsen i dess helhet har alltid rätt att agera firmatecknare. Om firmateckningsrätten delegeras bör det krävas minst två ledamöter tillsammans för att till exempel ta ut pengar. Ge inte någon i styrelsen fullmakt att ensam göra uttag från föreningens konto.

Fullmakter
För alltid protokoll över utställda fullmakter och se till att begränsa dem vad gäller belopp och tid. Bevaka och kontrollera utställda fullmakter med jämna mellanrum. Glöm inte att när nya ledamöter väljs in i styrelsen ska en ändringsanmälan skickas in till Bolagsverket. Det är oerhört viktigt att inte "gamla" ledamöter som inte längre ingår i styrelsen inte heller kan teckna föreningens firma.

Likabehandlingsprincipen
Medlemmar ska i princip behandlas lika. Styrelsen får inte agera på sådant sätt att vissa medlemmar får ekonomiska fördelar eller gynnas på ett otillbörligt sätt på övriga medlemmars bekostnad. Även föreningsstämman måste ta hänsyn till likabehandlingsprincipen.
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2013-06-29 klockan 14:53.
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är av
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Medlems skyldigheter i bostadsrättsförening Korsdraget Motioner, årsredovisning, årsstämma, extrastämma 11 2014-01-05 17:01
Grundfel i bostadsrättslagen, eller dess tolkning? Pensionär Styrelse - arvode, styrelseprotokoll, arbetsordning, revisorer 21 2010-12-03 23:31
Förvägrad att lämna bostadsrättsförening - Styrelsen godkänner ej utträde ur brf Equinox Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 3 2009-04-29 09:36
Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej i bostadsrättsförening! - Vårdplikt, vad är det? Admin Faktabanken 0 2009-03-24 01:50
Styrelsen, protokoll i bostadsrättsförening Admin Faktabanken 0 2009-03-24 01:49



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 07:03.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2017.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare