| Sida: << | 44 | 45 | 46 | 47 | 48 | 49 | 50 | 51 | 52 | >> | Nästa av 138 sidor. | ||||
| Startsida, Bolina, BoRevision, Riksbyggen, SBC - Allt om bostadsrätter | ||||
Nytt forum (ersätter gamla forumet) | ||||

Sveriges största forum för alla i bostadsrätt
Tips önskas om bra bostadsrättsföreningar i Malmö! |
Forum bostadsrätter |
TÄNKVÄRTDet krävs ett helt nytt sätt att tänkaför att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein
|
Per (f.d. ordförande) | ||||||||
Angående "Dansk nekades köp av bostadsrätt" i SDS 2007-05-20 Så här behandlade vi en medlemsansökan när jag var ordförande. Vi begärde alltid en kreditupplysning av köparen. Fanns det någon tveksamhet, exempelvis för låg inkomst, begärde vi alltid in "kompletterande upplysningar". Inget avslag direkt alltså. I de flesta fall återkom köparen med lönebesked eller annan information som gjorde att vi kunde bevilja ansökan. Vid några enstaka fall återkom inte köparen med kompletternade upplysningar. I dessa fall hade de ingen taxerad inkomst eller väldigt låg inkomst som ej ens täckte årsavgiften. Vi misstänkte då att de höll på med svart jobb. I Sydvsvenska Dagbladets artikel (20/5-07) om "Dansk nekades köp av bostadsrätt" med ett icke danskt namn och en ordförande som inte vågar diskutera skälen att avslå, luktar det diskriminering lång väg. Min erfarenhet om invandrare som vi i vår förening har godkänt är att de har haft arbete och fått banklån. Vi hade vid några tillfällen haft tveksamheter när invandrare har sökt medlemskap, avseende inkomst uppgifter, men de har fått banklån. Vi kontaktade banken och fick uppgifter eller så fick vi kompletterande uppgifter från köparen själv vilket gjorde att de kunde godkännas. Vid en medlemsansökan är det viktigt att sköta detta på ett korrekt sätt. Precis som Ulrika Blomquist, Riksbyggen, påpekar så får man INTE ha några fixerade inkomstgränser som kriterie för att bevilja en medlem. Denna information fick vi, i vår styrelse från vår förvaltare, Riksbyggen, i ett tidigt skede. Det är därför märkligt att styrelseordföranden i BRF Helsingborgshus 46, Olle Ivö, inte har förstått detta. De har tydligen inte talat med Riksbyggens jurist om detta.
Nu tror jag att det är många styrelser som i och för sig inte känner till att man inte får ha några fasta inkomstgränser som skäl för avslag av inträde i en brf, men precis som du påpekar i detta fall så handlar det säkert om diskriminering av Olle Ivö och resten av styrelsen i Brf. Helsingborgshus 46. SDS har skrivit på ett listigt sätt så att folk ska förstå detta utan att SDS direkt riktar några anklagelser om detta.
| ||||||||
stephan | |||||
Kommentarer överflödiga
| |||||
stephan | |||||
Reservationer Brf Väduren unika? Hur kan både revisorer och en enig styrelse reservera sig mot ett bokslut? Reservationen handlar om att byggkostnaderna skrevs upp med 5 miljoner 10 år efter arr föreningen stod färdig. Hur kan sånt gå till?
| |||||
stephan | |||||
Riksbyggen Ett par bakslag i EUdomen är väl det enda som kan få bostadsorganisationerna på bättre tankar. Bara gud vet alla övertramp HSB, Riksbyggen tar sig för.
| |||||
Myggan | |||||
"Föreningens styrelseordförande Olle Ivö vidhåller emellertid att allt gått rätt till. – Så tolkar vi bostadsrättslagen! Punkt slut!" Klicka i bollen
| |||||
Myggan | |||||
Klicka i bollen
| |||||
stephan | ||||||||||
Hyresnämnden kör över HSB "Får hyra ut etta i Turning Torso i andra hand En kvinna som hyrt en etta i Turning Torso i Malmö har fått rätt att hyra ut den i andra hand - trots att hon inte flyttat in än. Fastighetsägaren HSB sa först nej till andrahandsuthyrningen men kördes över av hyresnämnden som gav kvinnan tillstånd att hyra ut lägenheten, uppger Hem & Hyra. Anledningen till att kvinnan ville hyra ut ettan var att hon hastigt behövt flytta till annan ort. Hon behövde hjälpa sin unga dotter som själv fått ett barn och behövde stöd för att kunna fullfölja sin skolgång."
| ||||||||||
Fd. ledamot i brf | ||||||||
Nu drar admin hela HSB över en kam igen. Hos oss funkar det precis som Per beskriver, med stöd o rekomendation av HSB Norr.
Jag generaliserar kanske en "micro-aning", men det är svårt att göra annat. Det är ändå garanterat bara du som anser att jag drar hela HSB över en kam när jag skriver "Tänk om det fungerat lika bra i alla andra föreningar!". Men om vi i stället säger så här; I de klart övervägande fallen så funkar det inte som det ska. Om det sedan är i 99,99 % av fallen eller "bara" i 60 % av fallen spelar väl ändå mindre roll ! | ||||||||
Myggan | |||||
HSB representant- Klicka i bollen. Lämna DIN åsikt samt url hit.
| |||||
Per (f.d ordförande) | ||||||||
Angående styrelsen och suppleanter I vår förening har alltid suppleanterna kallats till styrelsemötena. Anledningen är flera. Delas kan de rycka in som ordinarie om så behövs, dels kan de vara med i diskussionen och påverka trots att de inte kan rösta. Dels har de möjlighet att hålla sig informerade och lära sig hur styrelse arbetet fungerar. De kan också lära känna de andra i styrelsen. Suppleanterna kommer att vara bättre förberedda att kunna ställa upp som ordinarie vid kommande val vid årsstämman. Valberedningen är ofta intresserad av att veta närvaron på styrelsemötena. De som sällan eller aldrig är närvarande är tveksamt om de ska vara med.
Mycket bra! HÃ¥ller med dig till 100 %
| ||||||||
stephan | ||||||||
6 månader kvar till jul "Hej tomtegubbar slå i glasen." Hej HSB_nissar slå i glasen och låt oss medlemmarna lura Hej HSB_nissar slå i glasen och låt oss medlemmarna lura vi beslutar här, vi beslutar där och låter oss medlemmarna lura"
| ||||||||
stephan sundling | |||||||||
suppleanter jag hade fel tidigare när jag skrev att suppleanter skall numreras. I en styrelse kan man tillexempel låta suppleanterna rotera. så att de turas om att vara med på styrelsemöten. Suppleanter kan också vara personliga, det vill säga att varje suppleant går in för en speciall ledamot. Lagen säger att antalet suppleanter är valfritt. Observera att föreningen inte behöver ha några supplenater alls. Istället kan man välja större antal ordinarie. I stadgarna går det också att skriva in att styrelsens antal skall vara flexibelt (vilket kanske är det bästa?) I detta fall måste man ha en stående punkt på stämman där man först utser/völjer hur många ledamöter-och supplenater som ska väljas år från år.
Dvs man kan välja hur många eller hur få ledamöter man vill varje år på stämman, så länge lagen uppfylls om minsta antalet ledamöter (utan att ha kollat upp detta så tror jag att det sedan 2003 är tre stycken ledamöter som minst måste väljas på stämman). Det hade kanske varit bra om dagordningen skrivs om så att det läggs in en punkt före val av styrelseledamöter om hur många som ska ingå i styrelsen (och hur många suppleanter det ska vara). Problemet är bara att det då kan ske förändringar när man kommer till nästa punkt (vilka ledamöter som ska väljas). Så i praktiken fungerar tyvärr inte detta. "Personliga" suppleanter låter som en bra idé, men jag tror tyvärr inte heller detta fungerar i praktiken (endast i en "perfekt" värld... och dit har vi rätt långt till). Problemet med rotering av suppleanter är att de då inte får en hel bild eller lär sig tillräckligt mycket. De kan då kanske inte hänga med om de måste rycka in som ledamot. Jag anser att alla supplanter alltid ska vara med på styrelsemötena, och de ska alltid kallas till samtliga styrelsemöten (så sker nog sällan, tyvärr... men det är något medlemmarna i princip aldrig får reda på hur det fungerar i styrelsen). Någon som är nyfiken på hur regionföreningarnas stadgar ser ut, och vad som egentligen gäller för medlemmarna?
| |||||||||
|
Turning Torso HSB Malmös högkvarter Byggt av medlemmarnas pengar hotpot.se/forum |
JA | |||||
Oj, jag läste väl igenom inlägget lite för snabbt. På våra stämmor brukar vi göra så att vi - styrelsen - dels föreslår att stämman väljer nuvarande ordförande till mötesordförande men samtidigt frågar stämman om det förslag däremot. Om det finns motförslag så är det bara att votera eller avgöra genom acklamation. Men kan ju ha en skrivning i stadgarna om att alltid ska ha en ordförande utifrån.
| |||||
stephan | |||||
Till JA Den som stämman väljer sitter ordförande. Ja JA, det stämmer. Men det var väl inte frågan. Frågan handlar väl om vilken som styrelsen föreslår? Hur många gånger tror du det hänt att någon annan än den som är föreslagen (av styrelsen) sitter som ordförande? Jag var mycket nära att få igenom att en (vanlig) medlem skulle sitta som ordförande för 2 år sedan. Men trots att jag visade på att ordföranden då var (som jag såg det) jävig, eftersom samme person biträtt styrelsen vid klander av tidigare stämma "förlorade jag" med 50 röster mot 48. Lagens (ekonomiska FL) krav på styrelseledamöter De måste vara 18 år De får inte vara försatta i konkurs Hälften av ledamöterna ska vara bosatta i EES-området De får inte ha näringsförbud. Dessa 4 kriterier är nog inte disponibla, det vill säga går inte att ändra genom att ändra i stadgarna.
| |||||
JA | |||||
Den som stämman väljer är ordförande, jag tycker inte det är mer komplicerat än så. Givetvis kan man ha ett ytterligare förslag. Vi har också själva infört en § om att personer från samma bostadsrätt inte får sitta i styrelsen samtidigt.
| |||||
nike, medlem, fristående brf, SBC | |||||
Vem får vara stämmoordförande? Citat från inlägg 2471: "Detta med att 2 i en familj inte kan vara ledmaöter stämmer väl inte???" Enligt stadgarna i vår förening (se utdrag i mitt inlägg 2468) får inte båda vara förtroendevalda. Denna punkt var jag initiativtagare till när vi för ett par år sedan reviderade våra stadgar. Vår brf skall inte vara något familjeföretag. En sådan klausul förekommer däremot inte i de stora organisationernas stadgar. Läs HSB § 26, Riksbyggen § 15 och SBC mönsterstadgar § 18. FORTSÄTT ATT TYCKA TILL OM DETTA VIKTIGA ÄMNE,TACK!
| |||||
stephan | |||||
en synpunkt till på stämma och styrelseledamöter Detta med att 2 i en familj inte kan vara ledmaöter stämmer väl inte??? I så fall finns det många föreningar jag sett som felar mot detta. det finns tillochmed gifta/sambopar där den ena sitter i styrelsen och den andre i valberedningen, vilket måste vara ändå större fel?????
| |||||
stephan | ||||||||
stämmoordförande Vem är då bäst lämpad för att sitta ordförande på brf-stämmor?? Det jag kommer på som kanske skulle funka bra är om någon i de övre skitet i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige skulle sitta ordförande. Med det menar jag att det skulle vara lättare att ställa ordföranden till svars efteråt. (fast kan man lita på politiker?) Viktigt i detta sammanhang är också att veta att det är ordföranden på stämman som är ansvarig för protokollet. i alla fall i prkatiken. Är det inte så????
Det finns ingen reglering för vem som är mest ansvarig för stämmoprotokollet. Alla har lika stort (men inte samma) ansvar för protokollet som skriver under det, dvs;
| ||||||||
stephan | |||||
Stämmodeltagande m.m Mycket intressant ämne, som diskuterats på några sidor här tidigare. Skrämmande är att "när det kniper för styrelsen" (kan handla om det mesta) så tas ofta typ en HSB-höjdare in som ordförande. Föreningen betalar honom för uppdraget, men det är styrelsen som beställer uppdraget. hänger ni med HSB gör ju allt för pengar har det visat sig. Uppdragsgivare i detta fall blir ju mer styrelsen än föreningen?. För... om tillexempel stämmoordföranden går på några medlemmars sida mot styrelsen på en stämma kan väl HSB.höjdarn räkna ut att några fler liknande uppdrag är inte att tänka på?. Ändå värre är det när styrelserna till in advokater o jurister "när de ligger ännu sämre till". Här är det ändå längre ifrån att stämmoordförande är opartiskt. Han skyddar ju uppdragsgivaren av gammmal juristvana????
| |||||
nike, medlem, fristående brf, SBC | |||||
Vem får vara stämmoordförande? Det förefaller som att såväl SBC, HSB som Riksbyggen förordar att utomstående person, dvs icke-medlem, bör leda förhandlingarna under föreningsstämman, med motivering att stämmoordföranden då är neutral och professionell. Men kan en tjänsteman från en styrelsen närstående organisation betraktas som neutral? Och vad garanterar att personen ifråga är professionell? Jag har själv upplevt motsatserna. En annan fråga är om maken till föreningens ordinarie ordförande får vara stämmoordförande? Vi söker vägledning i vår förenings stadgar, men där nämns inget om vem som får vara eller icke vara stämmoordförande. Kanske kan följande utdrag ge oss vägledning? Till styrelseledamot och suppleant kan förutom medlem väljas även make, registrerad partner eller sambo till medlem samt närstående som varaktigt sammanbor med medlemmen. Dock får inte båda inneha förtroendeuppdrag samtidigt. Valbar är endast myndig person som är boende i föreningens fastighet. Medlem får utöva sin rösträtt genom ombud. Endast annan medlem, make,registrerad partner, sambo eller närstående som varaktigt sammanbor med medlemmen får vara ombud. Ombudet får inte före- träda mer än en medlem. Medlem får på föreningsstämma medföra högst ett biträde. Endast medlemmens make, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon, barn eller annan medlem får vara biträde. Biträde skall anmälas före stämmans öppnande. Det framgår klart - att styrelsens ledamöter och suppleanter måste vara bosatta i föreningen - att annan person i hushållet inte samtidigt kan inneha förtroendeuppdrag - att medlems ombud måste vara bosatt i föreningen Enligt min mening tillåter inte våra stadgar att en icke-medlem är stämmoordförande, och inte heller får ordförandens make vara det. Vill gärna ta del av din uppfattning, så skriv några rader är du hygglig.
| |||||
| Sök bland detta forums inlägg | Sök bland Admins kommentarer |
| Du kan för närvarande enbart söka på en söksträng åt gången (dvs du kan inte söka på ord som inte kommer direkt efter varandra). | |
1 användare totalt idag -
1 online - Senaste besök: