S+MP-regeringen har lagt 34 förslag som mest handlar om utredningar av sådant som inte behöver utredas och andra förslag som behöver utredas, men som S+MP-regeringen inte vill utreda. Många av förslagen är dessutom sådant som redan tidigare enats om (t ex hemlig dataavläsning).
M, KD OCH L SER INGEN MENING I ATT RESONERA MED EXTREMVÄNSTERN
Moderaterna (Johan Forssell), Kristdemokraterna (Andreas Carlson) och Liberalerna (Johan Pehrson) ser det inte som meningsfullt att fortsätta samtalen om gängbrottsligheten, där enfrågepartiet MP håller Socialdemokraterna i ett skamgrepp så att de förslag som läggs ska skydda de kriminella i mesta möjliga mån och otryggheten för de laglydiga ska fortsatt växa.
Inte heller Vänsterpartiet är intresserad av att fullfölja en överenskommelse. De tycker tydligen inte att förslagen är tillräckligt urvattnade och att det inte daltas nog med de grovt kriminella.
Rättssäkerheten för svenska medborgare tycks väldigt lågprioriterad för vänstern.
C STÖDJER EXTREMVÄNSTERN
Centerpartiet dansar emellertid efter extremvänsterns pipa och stöttar Miljöpartiet samt Socialdemokraterna. Centerpartiets rättspolitiska talesperson Johan Hedin säger:
– Vi hoppas att de partier som lämnat tar sitt förnuft till fånga, att de kan visa politiskt ledarskap och komma tillbaka till förhandlingsbordet.
Att visa politiskt ledarskap är inte att sitta vid ett förhandlingsbord där småpartier (ej representativa för väljarkåren) dikterar villkoren och där det enbart handlar om att acceptera vad motparten säger. Centerpartiet visar som vanligt inget politiskt ledarskap.
VILL INTE ADRESSERA KÄRNPROBLEMEN
Så länge sju partier fortsätter som tidigare och går som katten runt het gröt om den nu bevisade grunden till den eskalerande kriminaliteten – dvs den okontrollerade och oansvariga invandringen – är det föga troligt att några åtgärder kommer att förbättra situationen.
DE KRIMINELLA GÄNGEN RISKERAR INGET
Inrikesminister Mikael Damberg, justitieminister Morgan Johansson (S) och Karolina Skog, Miljöpartiets ekonomisk-politiske talesperson kallade efter avhoppen till presskonferens.
– Vi presenterar ett kraftigt gängpaket som vi bedömer har parlamentariskt stöd i Sveriges riksdag – 34 åtgärder som kommer att angripa de kriminella gängen från alla håll, säger Mikael Damberg.
FYRA LUDDIGA FÖRSLAG BLEV 34 ÄN LUDDIGARE FÖRSLAG
Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade tillsammans i inledningsskedet av samtalen mellan partierna endast 4-6 förslag på åtgärder!
S arbetade upp sina förslag från 4 till 18 av de nu presenterade 34 åtgärderna. M har godkänt alla av dessa 18 åtgärder, men S+MP accepterade bara 2-3 av Moderaternas förslag. Kompromissvilja saknas hos S och MP eftersom att sitta kvar vid makten överskuggar medborgarnas väl och ve.
S+MP-regeringens förslag för att stoppa gängkriminaliteten och gängvåldet kan kritiseras hårt och deras ”kraftiga gängpaket” innehåller inga konkreta eller verkningsfulla förslag. Inget senaste färdigdatum/införandedatum finns för ett enda förslag. S+MP-regeringen har i sina förslag noga sett till att i princip ingen konkret åtgärd behöver införas under S+MP-regeringens mandatperiod:
34 urvattnade förslag från S+MP-regeringen
Obegripliga/tramsiga förslag (utan ens utredning/konsekvensanalys):
1. Inför ett nationellt avhopparprogram [Ett ständig önskemål från extremvänstern trots att det inte finns något som visar på att det skulle ha den minsta positiv effekt. Dessutom det förslag som polisen ser som minst meningsfullt]
Berörda myndigheter uppdras att ta fram ett nationellt avhopparprogram med syfte att samordna, förstärka och utveckla de avhopparverksamheter som idag bedrivs enskilt av kommunerna. Myndighetsuppdrag beslutas hösten 2019.
2. Socialtjänsten måste kunna gripa in tidigare och i fler situationer (s.k ”mellantvång”) [???]
Barn och unga i behov av socialtjänstens insatser kan gå miste om dem i det fall deras föräldrar motsätter sig dem och det samtidigt saknas förutsättningar att besluta om tvångsvård. Socialtjänstens möjligheter att vidta åtgärder under dessa omständigheter måste förbättras. Det handlar om att kunna vidta åtgärder i fler fall, att kunna ge fler typer av åtgärder, och att förbättra möjligheterna till uppföljning av den unge efter avslutade insatser. Ny lagstiftning kan bli aktuell.
Tillägg till Socialstyrelsens pågående myndighetsuppdrag rörande så kallat ”mellantvång” beslutas hösten 2019. I tilläggsuppdraget ska ingå att lämna förslag till lagändringar. Tilläggsuppdraget ska redovisas december 2020. Proposition prel. hösten 2021.
3. Socialtjänst på kvällar och helger i socialt utsatta områden, samt sociala insatsgrupper [Varför? Med hur stor polisbevakning? Vilka inom socialtjänsten skulle våga utsätta sig för detta?]
Bemanning med fältassistenter kvällar och helger bedöms av bland annat Polismyndigheten vara en både synlig och effektiv åtgärd mot gängproblem och rekrytering av unga till kriminalitet. Sociala insatsgrupper är en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga att sluta begå brott. Resurser till kommunerna för detta ska säkerställas.
4. Satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden [???]
Arbetet mot segregation inom ramen för Delegationen mot segregation (DELMOS) kommer att förstärkas avsevärt under mandatperioden.
5. Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott [???]
Regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott ska ses över [= utredning]. Syftet med översynen är att förbättra regelverket och säkerställa att en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i utredningar där barn är misstänkta för brott. Det handlar bland annat om att säkerställa att allvarliga brott som begås av barn under 15 år alltid utreds av polis, och att se över systemet med bevistalan i syfte att skuldfrågan ska prövas av domstol i fler fall. Utredning tillsätts hösten 2019.
6. Förstärk det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet [???]
Styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet ska vidareutvecklas och tydliggöras genom att uppdrag förs in i berörda myndigheters instruktioner. Pilotprojekt ska genomföras i ett antal särskilt utsatta områden för att exempelvis slå mot strategiska personers ekonomiska och näringsrelaterade brottslighet.
7. Fler SIS-platser med förbättrad kvalitet [??? Polisen tror inte detta kommer att lösa något problem]
Statens institutionsstyrelse behöver förstärkas med fler platser, inte minst för att LVU-satsningen ska få effekt. Verksamhetens kvalitet måste också förbättras så att färre ungdomar återfaller i brott efter avslutad placering.
28. Ytterligare medel till LVU-placeringar [Att användas till vad? Hur mycket? Varför?]
Det är angeläget att kommuner vid behov kan öka antalet LVU-placeringar. Förstärkningar kan göras dels i fråga om subventionsgraden för SIS-placeringar, dels i fråga om kommunernas HVB- och familjehemsplaceringar. Ytterligare medel möjliggör också projekt så som Motverka våld och gäng som drevs i SIS regi 2007–2008.
8. Ordningsvakter kan avlasta polisen [Ja, det kan ordningsvakter säkert göra, men vad är det konkreta förslaget?]
Ett modernare och effektivare regelverk för ordningsvakter ska utredas. Inom ramen för utredningen ska möjligheten för ordningsvakter att avlasta polisen i högre grad, exempelvis vad gäller transporter. Utredning tillsätts hösten 2019.
10. Utvidga och permanenta arbetet med snabbare lagföring [Floskler! Hur? Vad har det konkreta resultatet varit av försöksprojektet? Var ska utbildad personal/jurister för detta komma från?]
Det försöksprojekt rörande snabbare lagföring för vissa brott som genomförts i norra Stockholm sedan januari 2018 utvidgas till hela Stockholmsområdet från januari 2020 och därefter till andra orter i Sverige från januari 2021. Målsättningen är att snabbförfarandet ska permanentas och vara möjligt att använda i hela Sverige från 2022.
11. Förstärk vittnesskyddsprogrammet [Floskler! Hur? Det är bara allmänt tyckande. Regeringen säger här att de tycker att polisen bör göra en prioritering]
Att vittnen till brott inte vågar vittna i domstol är ett påtagligt problem vad gäller gängkriminalitet. Polisen bör prioritera vittnesskyddsprogrammet.
13. Samordnade insatser för barn och unga i riskzon [Vad innebär det?]
Skolverket och Socialstyrelsen får i uppdrag att inom ramen för det treåriga utvecklingsarbetet för tidiga och samordnade insatser för barn och unga rikta särskilda satsningar mot riskgrupper i socialt utsatta [dvs hårt kriminellt belastade] områden. Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget ges hösten 2019.
14. Inför påföljden ungdomsövervakning [Vad innebär det rent konkret? För vilken ”ungdom”? Vem ska övervaka vem och hur?]
I den beslutade propositionen ”Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning” föreslås ökade möjligheter till kontroll med fotboja. Detta för att personen inte ska befinna sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor.
En ny påföljd, ungdomsövervakning, avsedd för fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens karaktär och den unges tidigare brottslighet, ska införas.
Ungdomsövervakning omfattar så kallad helghemarrest samt vid behov förbud att under vissa tider vistas på vissa platser. Kontroll sker med fotboja. Lagrådsremiss [= utredning] beslutas våren 2020.
16. Obligatorisk häktning för flera brott [Hur många är ”flera brott”? Under hur lång tidsperiod? För alla typer av brott? Hur lång häktning?]
För att få bort grova brottslingar från gatan ska det utredas om fler brott som ofta begås i gängmiljö behöver få skärpta straff för att spegla brottets allvar och ge möjlighet till obligatorisk häktning. Det har fungerat väl för vapenbrotten. Det handlar om rån, grov misshandel samt grov utpressning.
Skärp straffen för vad (vilka lagparagrafer?) till vad samt på vilken bevisgrund och när?:
17. Skärp straffen för den som rekryterar unga till kriminalitet
Vi behöver hindra nyrekryteringen till gängkriminalitet och motverka att unga personer som inte kan dömas till lika hårda straff utnyttjas av äldre. Straffen för dem som begår brott tillsammans med yngre eller anstiftar dem att begå brott behöver därför skärpas. Frågan utreds.
18. Skärp straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
Kriminella uppgörelser leder till ytterligare brottslighet genom hämndaktioner. Uppgörelserna drabbar inte bara de inblandade. Sprängningar och skjutningar innebär också att oskyldiga skadas. Det behövs därför straffskärpningar i samband med kriminella uppgörelser. Denna punkt hanteras i samma utredning som ”Skärp straffen för den som rekryterar unga till kriminalitet”.
19. Skärp straffen för den som överlåter narkotika till andra
I den illegala narkotikahandeln används ofta minderåriga som kurirer i syfte att undgå straff vid upptäckt. Straffen för att överlåta narkotika bör därför skärpas. En utredning om detta ska tillsättas.
20. Skärpta straff för vapen- och sprängmedelsbrott
Fler vapenbrott ska bedömas som grova och synnerligen grova och maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska höjas. Därutöver ska smuggling av vapen och explosiva varor medföra strängare straff än idag och Tullverkets befogenheter och möjlighet att använda tvångsmedel utökas, så att försändelser som antas innehålla vapen eller explosiva varor kan stoppas. Lagrådsremiss [= utredning] beslutas våren 2020.
21. Höj minimistraffen för övergrepp i rättssak kraftigt
Samhället [men inte domstolarna?] måste skärpa synen [men inte straffen?] på brott som syftar till att störa rättsväsendets arbete och människors vilja att delta i rättsprocessen. Att vittnen och parter utsätts för våld eller hot är oacceptabelt. En utredning ska därför föreslå höjda straff för övergrepp i rättssak.
Varför ska nedanstående särskilt utredas (men inte flera av ovanstående, främst extremvänsterns förslag slipper utredning)? Detta är S+MP-regeringens klassiska metod för att skjuta problemen framför sig:
22. Utred höjning av straff för mened samt skyddande av brottsling
Samhället måste tydligare markera att den som vittnar i domstol är skyldig att tala sanning och att det är oacceptabelt att skydda brottslingar genom att till exempel förstöra bevisning. En utredning ska därför föreslå höjda straff för mened och skyddande av brottsling.
23. Utred vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet
En utredning ska se över möjligheten till vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet. Syftet är att se till att kontrollåtgärder vid skyddstillsyn blir lika dem för villkorligt frigivna samt överväga kompletterande regler som innebär ökade möjligheter att bestämma var dömda inte ska få vistas. I praktiken innebär detta möjlighet till frivård där fotboja kan användas i ökad utsträckning. Lagförslag tas fram inom justitiedepartementet.
24. Utred system med kronvittnen
Brott som begås i kriminella kretsar har blivit allt grövre och är särskilt svåra att utreda. Ett system med kronvittnen kan öka incitamentet för misstänkta att medverka i brottsutredningar och ska därför utredas.
25. Straffansvar för falska uppgifter i polisförhör utreds
Högsta domstolen har nyligen slagit fast att det inte ska betraktas som skyddande av brottsling att i polisförhör ge falskt alibi åt en person, om det inte hjälper den personen att komma undan. Det är viktigt att lögner i polisförhör kan motverkas. Behovet av lagändringar när det gäller vittnesuppgifter som lämnas under förundersökning ska därför utredas.
26. Se över skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga, och utred anonyma vittnen [”Se över” = ”Utred”]
Skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga ska ses över.
Vad gäller anonyma vittnen ska en utredning beskriva hur våra grannländers system med anonyma vittnen är uppbyggda och fungerar, i vilken utsträckning anonyma vittnen används och vilket värde de då har, samt hur dessa system hanterar eventuella kopplingar mellan tilltalad och vittne. Om utredaren bedömer det lämpligt ska förslag lämnas till lagändringar, eventuellt som försöksverksamhet.
9. Effektivisera arbetet mot penningtvätt [Floskler!]
För att ytterligare stärka arbetet mot penningtvätt tillsätts en utredning som ska se över finansinspektionens kapacitet, informationsutbyte mellan banker och myndigheter samt om myndigheternas samarbete och ansvarsfördelning mot penningtvätt är ändamålsenligt utformat.
12. Trygghetsberedning [Vad innebär det?]
En parlamentarisk beredning [= utredning] tillsätts för att ta fram en samlad målbild för det brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet samt lämna förslag på långsiktiga åtgärder för ökad trygghet och minskad brottslighet. Förslagen ska vara grundade i evidens och beprövad erfarenhet.
En analys av vilka förmågor som samhället bör kunna förvänta sig av rättsväsendet tas fram. Förslag ska också lämnas till en inriktning för en sammanhållen modern straffrätt, byggd på proportionalitet och syftande till lägre brottslighet, som är anpassad för att möta vår tids krav.
Beredningen tillsätts hösten 2019 och kommer att arbeta 2020–2024.
15. Lagstifta om brottsförebyggande ansvar för kommuner [Absurt förslag från extremvänstern som inte går att formulera i lagtext! Bryter dessutom mot det kommunala självbestämmandet. Även polisen är starkt skeptisk till detta förslag]
Kommunerna ansvarar för en rad verksamheter som kan bidra till att motverka brott. Merparten av det brottsförebyggande arbetet sker dock på frivillig basis. Det är viktigt att sådant arbete bedrivs i alla kommuner. En utredare ska föreslå hur ett lagstiftat kommunalt ansvar att arbeta brottsförebyggande kan utformas.
27. Enklare att använda hemliga tvångsmedel i fråga om grov organiserad brottslighet [Enklare hur? Vilka ”hemliga tvångsmedel”? Enligt vilken/vems definition av ”grov organiserad brottslighet”]
Riksåklagaren har föreslagit att hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning. Idag krävs en misstanke om ett konkret brott vars straffvärde överstiger 2 års fängelse för att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning ska få användas. För hemlig rumsavlyssning är motsvarande gräns 4 år. Det finns anledning att i en utredning se över dessa gränser vad gäller grov organiserad brottslighet.
29. Koppla villkorlig frigivning till deltagande i återfallsförebyggande åtgärder [Hur? Vilka ”återfallsförebyggande” åtgärder?]
Den som inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten, och således få sitta längre i fängelse. Lagrådsremiss [= utredning] beslutas våren 2020.
30. Ökade möjligheter att förverka brottslingars tillgångar [En självklarhet men helt betydelselöst i denna vaga formulering]
Möjligheterna att slå mot de ekonomiska vinningarna av brott måste förbättras. Förverkandelagstiftningen ska ses över [= utredning] i syfte att modernisera bestämmelserna. En modernisering skulle också kunna leda till en ökad tillämpning av lagstiftningen och stärka den tillgångsinriktade brottsbekämpningen.
31. Ge polisen bättre möjligheter till husrannsakan kopplat till skjutningar och gängmiljöer [Vilka ”bättre möjligheter”?]
Rikspolischefen önskar bättre möjligheter att genomföra husrannsakningar kopplat till kriminella gängmiljöer, exempelvis för att avvärja hämndaktioner när en skjutning ägt rum. Polisen har redan vissa möjligheter att göra husrannsakan även i avsaknad av konkret brottsmisstanke. En utvidgning av det utrymmet kopplad till allvarlig brottslighet, exempelvis skjutningar i gängmiljöer, ska analyseras närmare i en utredning.
32. Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet [Vad är ”grov brottslighet” enligt regeringen? I praktiken innebär det att ”unga vuxna” kan begå rån efter rån (där det finns en stark koppling mellan rån och mord) och fortsatt belönas med reducerade straff]
Ungdomsreduktionsutredningens förslag genomförs vad gäller upprepad grov brottslighet där en person i åldern 18–20, som tidigare dömts för brott där minimistraffet är ett års fängelse, ska dömas för ett nytt brott med minimistraffet två års fängelse. Det av justitiedepartementet omarbetade förslaget kommer att behöva remitteras. Lagrådsremiss [= utredning] beslutas våren 2020.
33. Automatisk kamerabevakning av fordon i gränsområden [Varför har det inte skett för länge sedan?]
Polisen behöver få bättre möjligheter att verka i gränsnära områden för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och gängkriminalitet. Kamerabevakning med automatisk igenkänning av fordonstyper och registreringsskyltar ska möjliggöras. En utredning om detta ska tillsättas.
34. Polisen får möjlighet att läsa krypterad kommunikation [Hur?]
Förslag om Hemlig dataavläsning genomförs. Det syftar till att ge polisen möjlighet att bättre kunna verkställa hemliga tvångsmedel och exempelvis även komma åt krypterad kommunikation. Lagrådsremiss [= utredning] beslutas oktober 2019.
– Vi bedömer att det här paketet har parlamentariskt stöd i Sveriges riksdag, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).
Förslagen kanske har ett parlamentariskt stöd, men i så fall inte för att SD, M, KD och L tror att det kommer att ge den effekt som är absolut nödvändig på varken kort eller lång sikt utan för att det i vissa delar är bättre än att fortsätta göra som S+MP-regeringen gjort alla tidigare år, dvs praktiskt taget ingenting. De straffskärpningar som S+MP-regeringen gång på gång skryter om att de infört har bevisligen inte lett till en minskad gängkriminalitet. Kriminaliteten har enbart ökat.
Att Ulf Kristersson (M) direkt efter att M hoppat av förhandlingarna går ut med att Moderaterna kommer att rösta för S+MP-regeringens förslag ökar inte precis detta partis trovärdighet.
S+MP-regeringen vill inte att kriminella områden ska ”pekas ut”
Mikael Damberg (S):
– Det finns ett förslag om visitationszoner som skulle peka ut hela bostadsområden, medan vi lägger förslag om utökade möjligheter till husrannsakan så polisen kan gå in och leta efter vapen eller sprängmedel Det är ett smartare sätt som får samma effekt.
Som vanligt handlar det om en manisk rädsla för att ”peka ut” något. Allt måste vara tillräckligt luddigt för att ingen ska kunna känna sig utpekad. Om man skulle sätta in åtgärder där det behöver sättas in åtgärder (dvs i de områden som polisen listat som s k ”utsatta områden”) så menar S+MP-regeringen att det skulle vara illa om dessa områden ”pekas ut” för vad alla vet att de är, dvs tungt kriminellt belastade områden.
Det ena utesluter inte det andra. Istället kan en kombination av visitationszoner och det ytterst luddigt formulerade ”utökade möjligheter till husrannsakan” ge en tillfredsställande effekt. Helt uppenbart är S+MP-regeringens alternativa förslag inte ett ”smartare förslag” och det får naturligtvis inte ”samma effekt”.
S vill bara samarbeta med MP, V och C
Mikael Damberg (S) säger;
– Jag är övertygad om att svenska folket förväntar sig att politiska partier kan samarbeta när det gäller en sådan här viktig fråga. Regeringen har verkligen ansträngt sig och gått långt i att försöka komma överens. Men jag tvingas konstatera att viljan inte riktigt har funnits där hos alla parter i förhandlingen.
Det svenska folket inser förhoppningsvis att politiska partier som verkar i folkets intresse inte kan acceptera förslag som styrs av extremvänstern och som inte leder till minsta tänkbara resultat.
Karolina Skog (MP) säger;
– Vi har tillmötesgått stora delar av den lista som Moderaterna lämnat in. Men vårt förslag är inte exakt likadant formulerat som det de hade. Vi har kombinerat ihop deras förslag, med andra partiers förslag med synpunkterna från expertmyndigheterna [”expertmyndigheterna”?] och då låter det inte exakt likadant som det tal Ulf Kristersson höll. Men det är ju inte det viktiga, det viktiga är att åtgärderna är bra och effektiva.
S+MP-regeringen har bevisligen inte alls tillmötesgått ”stora delar” av Moderaternas förslag på åtgärder. Det enda förslag som MP tillmötesgått är ”Att slopa den generella straffrabatten för vuxna mellan 18-21 år – att slopa dagens form av mängdrabatt” med en urvattnad variant som inte kommer att göra någon märkbar skillnad för våldet och kriminaliteten.
MP må själva tycka att deras urvattnade förslag (som i stora delar provats under långa tider och visat sig meningslösa) är ”bra och effektiva”, men saknar helt stöd bland såväl experter som hos folket.
12 av Moderaternas förslag som S+MP-regeringen inte ställer upp på
Regeringen har inte velat genomföra Moderaternas förslag om:
• Att slopa den generella straffrabatten för vuxna mellan 18-21 år – att slopa dagens form av mängdrabatt [Här har S vikt sig för MP]
• Att sänka gränsen för obligatorisk häktning så att samtliga brott med straffminimum om fängelse ett år omfattas
• Att införa, och inte enbart förutsättningslöst utreda, ett kronvittnessystem
• Att införa, och inte enbart förutsättningslös utreda, ett system med anonyma vittnen [S, MP, och C är starka motståndare till att använda sig av anonyma vittnen, trots att det innebär att det lönar sig att hota och skrämma vittnen och att vittnen därmed i många fall inte vågar ställa upp]
• Att dubbla straffen för gängkriminella
• Att införa ett system med visitationszoner [Danmark har sedan 15 år tillbaka infört visitationszoner, en reform som visat sig ha effekt på kampen mot grov brottslighet. Men S och MP vill inte införa ett beprövat system som visat sig ge positiv effekt utan föredrar hellre att fortsätta i samma gamla hjulspår]
• Att införa ett vistelseförbud som en särskild och egen påföljd [så att kriminella kan stoppas från att återvända till sitt gamla område]
• En särskild satsning på att sätta upp fler övervakningskameror bland annat i utsatta områden [S+MP-regeringen menar att detta skulle ”peka ut” de ”utsatta områdena” som vi alla vet är hårt kriminellt belastade]
Ej tidigare presenterade förslag av Moderaterna, som S+MP-regeringen motsätter sig:
• En riktad lönesatsning på Polisen [Måste specificeras]
• En betald polisutbildning [Inget bra förslag om det inte kopplas till hur lång tid den utbildade jobbar som polis efter utbildningen]
• En särskild satsning på att återanställa pensionerade och andra poliser som lämnat yrket
• En särskild satsning på att rekrytera administrativ stödpersonal för att frigöra polisiära resurser
Samt (ej nämnt i Moderaternas lista ovan);
– Sätt in fler poliser mot gängkriminaliteten [poliser som inte finns]
– Öka polisens rätt till hemlig teleavlyssning och dataavläsning [EU stoppar autonoma stater från denna metod att komma tillrätta med brottslighet]
PARTISKA PARTER ”KRITISKA”
I Expressen säger Jenny Madestam;
– De senaste veckorna har det också börjat komma motreaktioner, inte minst från forskningen men också till exempel från Advokatsamfundet som är kritiska till flera av förslagen som har legat på bordet.
Vad Jenny Madestam inte säger är att det inte finns något i Moderaternas förslag som varken ”forskningen” (dvs enskilda forskare som styrs av sina politiska åsikter) eller Advokatsamfundet (dvs en organisation som enbart talar i de anslutnas ekonomiska intresse) kan kritisera på en faktabaserad nivå.
Skiljelinje mellan extremvänstern och majoriteten
Expressen skriver vidare;
En av punkterna där man inte är överens gäller frågan om slopad straffrabatt för unga. Varför är den frågan så känslig?
– Där går en skiljelinje kring hur man ser på kriminalitet och personer som begår brott. Om man tycker att det ska vara repressiva åtgärder eller om man lägger fokus på sociala faktorer. De som är kritiska till slopad straffrabatt menar att det kan göda kriminalitet. Att forskare har uttryckt den uppfattningen är en förklaring till att alla partier inte unisont ställer sig bakom det förslaget.
Skiljelinjen om en slopad straffrabatt för unga mellan
– V/MP/C och fem andra partier.
– en okänd andel av väljarna till V/MP/C och övriga väljare.
En slopad straffrabatt kan göda kriminalitet om inlåsningen inte kombineras med ett fungerande system där de inspärrade kan lära sig mer av andra kriminella när de är bakom lås och bom jämfört med vad de kan lära sig av de kriminella de umgås med när de inte är inspärrade.
Vänsterdrivna forskare tycks inte förstå denna självklara logik.
Fler måste dö innan S+MP-regeringen börjar reagera
Mats Karlsson, chef för polisens underrättelseenhet i Region syd, twittrar:
”Tar man saker på allvar så blir det allvar… nu blev det partipolitik i stället.
Det krävs mer skjutningar och sprängningar och offer för att få politiker att kunna enas om åtgärder verkar det som.
Godbitarna sparas kanske till respektive valrörelse?”
Mats Karlsson undrar varför följande sju ministrar (med ansvar för fem av myndigheterna i det gemensamma myndighetsarbetet) – precis som Stefan Löfven – är knäpptysta i debatten om vad de anser att deras myndigheter ska göra för att stävja den ständigt ökande kriminaliteten i Sverige;
Socialdepartementet: Socialminister Lena Hallengren, Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll
Arbetsmarknadsdepartementet: Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, Jämställdhetsminister och minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation Åsa Lindhagen.
Finansdepartementet: Finansminister Magdalena Andersson, Civilminister Ardalan Shekarabi, Finansmarknads- och bostadsminister samt biträdande finansminister Per Bolund.
Källa: Expressen, Aftonbladet, Expressen, Expressen
Se även bl a;
Många fler förslag på åtgärder än de som nämns ovan återfinns här;
10 000 fler ”polisanställda” till år 2024 – Hur löses kriminaliteten?
Slopandet av mängdrabatt för brott viktigast för polisen
Vi har varit naiva: Politikernas eviga ursäkt till varför de inte lyssnat på SD eller folket
Vad är Socialdemokraternas värdegrund? S utestänger SD
Kriminalitetsförnekare Ylva Johansson – Vad har hon uppnått?
Brottslighet i Sverige bland utrikes födda, BRÅ:s statistik
Pressen ökar mot regeringens motvilja till brottsstatistik
Hög brottslighet bland utlandsfödda döljs av media
Minst 15,5% av flyktingar begår brott…
Desinformation från regeringen om invandrare och brottslighet! FAKE NEWS – No-go zoner
Norge chockad över mångkulturalismens våld och hot i Sverige
Stockholmspolisen polisanmäls för vägran att göra inre utlänningskontroll
Polisen utför ingen inre utlänningskontroll pga att den politiska viljan saknas
Rikspolischefen ska vara rikspolischef, hävdar Löfven bestämt
Mariestad polisanmäler ensamkommande som ljugit om sin ålder, S vill inte beivra bidragsfusk
För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor