Rapport om våldsbejakande extremism kraftigt vinklad och fel

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har 2017 tagit fram en rapport som (precis som 2016) kraftigt flyttar fokus från de verkliga problemen till icke-problem. Rapporten är vinklad av sällan skådat slag och innehåller ett stort antal felaktigheter och förvridningar av sanningen, enligt vad som tidigare redogjorts för här (se länkar i slutet av sidan).

Nedanstående skriftväxling har sedan 2017-07-21 (fram till idag) ägt rum med Regeringskansliet och den Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

LOKALA LÄGESBILDER MÖRKAS MEDVETET
I nedanstående skriftväxling (#35) skriver den nationella samordnaren Anna Carlstedt i klartext att de fullt medvetet hemlighåller hur lägesbilden ser ut i olika kommuner.

Dvs den nationella samordnaren är ängslig för att det ska uppfattas som att någon kommun inte gör vad de borde göra och att hon ska kritiseras om det kom till allmänhetens kännedom att det finns brister i kommunens hantering.

SAMORDNARE ERKÄNT VISSA AV FELAKTIGHETERNA
Resultatet av denna skriftväxling blev att den nationella samordnaren till slut uppmärksammat i alla fall två av de viktigaste direkta sakfelen i samordnarens rapport 2017 (se punkt 27 nedan).

INGEN OFFENTLIG RÄTTELSE
Felaktigheterna har dock inte korrigerats i materialet som publicerats av den nationella samordnaren (eller informerats om någonstans överhuvudtaget).

TRE MÅNADER ATT FÅ FÖRSTA SVAR
Alla skrivelser fram till den 27:e skrivelsen i denna serie är resultatlösa avseende svar. Det tog alltså nästan tre månader att få det första (luddiga) svaret och därefter har det varit en kamp för att försöka få svar på följdfrågorna.

FRÅGA STÄLLTS 17 GGR UTAN SVAR
Minst 17 gånger bara mellan den 21/7 och 11/10 (och ett antal gånger därefter) har frågor ställts på varierande sätt om tillgång till underlaget, dvs det verkliga antalet svar på enkätfrågorna. Inte en enda gång har den nationella samordnaren i sina svar bemött eller ens reagerat överhuvudtaget på dessa frågor.

Exempel på andra frågor där den nationella samordnaren glidit undan och agerat som att frågan inte ens ställts:
1. Hur mycket har stiftelsen Tryggare Sverige fått för den nationella samordnarens uppdrag med enkäten? (Fråga ställts 3 ggr utan respons)
2. Har den nationella samordnaren tecknat ett avtal med stiftelsen Tryggare Sverige där alla rättigheter till underlaget hör till Tryggare Sverige? (Fråga ställts 3 ggr utan respons)
3. Har den nationella samordnaren inte underlaget till den undersökning som gjorts? Inte ens den nationella samordnaren har alltså möjlighet att kontrollera resultatet av den utredning som outsourcats till en privat organisation som styrs och drivs av personer med egna (subjektiva) särintressen?
4. Är det stiftelsen Tryggare Sverige som både bearbetat de svar som kom in från kommunerna och sammanställt resultaten?

I övrigt lämnar rapporten öppet för en mycket stor mängd frågor som är mer eller mindre helt avgörande för att kunna få ut något av rapporten. Inte minst hur svaren fördelats över kommunerna. T ex var (i vilka kommuner) den våldsbejakande extremismen i respektive form uppgetts vara störst.

STYRNING AV REGERINGEN VAD RESULTAT SKA BLI
Det är ganska lustigt att regeringen (Kulturdepartementet) i sina direktiv till den nationella samordnaren ganska detaljerat beskrivit vad den nationella samordnaren ska komma fram till i vissa delar. T ex att arbetet mot våldsbejakande extremism ska ske lokalt med central samordning, olika utbildningar måste ske (fristående från behov), arbetet med stöd till anhöriga behöver utökas lokalt, att jämställdhet och kvinnors rättigheter är relevanta i detta sammanhang, etc.

KRITISKA FRÅGOR
I slutet av detta dokument återfinns 10 + 18 frågor där svaren är mer eller mindre avgörande för kunna utläsa kvaliteten på den nationella samordnarens arbete och om det tagits fram något underlag som kan användas för att stävja våldsbejakande extremism i Sverige och om åtgärder vidtagits för att främja detta arbete.

Sannolikheten att svar kommer att ges är i det närmaste obefintlig såtillvida de inte ställs av media.

1.
Till: Anna Carlstedt anna.carlstedt@regeringskansliet.se
Skickat: den 21 juli 2017 14:14
Ämne: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag skulle gärna vilja få en kopia av den enkät som skickats ut till kommunerna, där svaren sammanställts på denna sida.

Jag skulle dessutom vara tacksam över en lista på vilka kommuner som uppgett att Högerextremism, Islamistisk våldsbejakande extremism respektive Vänsterextremism är vanligast i kommunen. [16. INGET SVAR!!!]


2.
From: Bahar Satar Pour Kolahi <bahar.satar.pour.kolahi@regeringskansliet.se>
Sent: Monday, July 24, 2017 1:16 PM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

De data som vi har tillgång till är bifogade redovisning av undersökningen som genomfördes av Stiftelsen Tryggare Sverige. Vi har således inte tillgång till uppgifter om enskilda kommuner.

Bahar Satar Pour Kolahi
Biträdande kommittésekreterare
Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism
Direkttelefon: 08-4051913
Mobiltelefon: 073-0629534
Telefonväxel: 08-4051000
Postadress: Rosenbad 4, 103 33 Stockholm
http://www.samordnarenmotextremism.se
REGERINGSKANSLIET


3.
Till: Bahar Satar Pour Kolahi
Skickat: den 24 juli 2017 14:37
Ämne: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Men min fråga handlade om vilka enkätfrågor som ställts till kommunerna.
I samordnarens rapport 2016 var dessa frågor (med några undantag) inkluderade i rapporten. I samordnarens rapport 2017 (med ett antal nya frågor) exkluderades emellertid samtliga frågor som ställts till kommunerna.

Det är alltså dessa enkätfrågor (som tagits fram av samordnaren mot våldsbejakande extremism, enligt vad som uppges av samordnaren) som jag skulle vilja se hur de formulerats.

Angående min andra fråga; ”Jag skulle dessutom vara tacksam över en lista på vilka kommuner som uppgett att Högerextremism, Islamistisk våldsbejakande extremism respektive Vänsterextremism är vanligast i kommunen” så måste väl samordnaren mot våldsbejakande extremism ha vetskap om vilka kommuner som svarat hur på enkätfrågan om vilken extremism som förekommer? [17. INGET SVAR!!!]

Är det stiftelsen Tryggare Sverige som både bearbetat de svar som kom in från kommunerna och sammanställt resultaten? [INGET SVAR!!!] I så fall kan väl samordnaren be denna stiftelse om underlaget?


4.
From: Bahar Satar Pour Kolahi <bahar.satar.pour.kolahi@regeringskansliet.se>
Sent: Friday, July 28, 2017 11:22 AM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Bifogat hittar du enkätfrågorna som du efterfrågade.

När det gäller enkätsvaren är vi enbart intresserade av de sammanställda svaren, vilket vi fått och skickat till dig (ppt-presentationen).


5.
Till: Bahar Satar Pour Kolahi
Skickat: den 29 juli 2017 22:05
Ämne: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Enkäten var mer omfattande än jag trodde (och än vad som framgick av presentationen av resultatet). Det tycks som att redovisningen av frågorna (dvs den andel av frågorna som redovisats) stämmer med de frågor som verkligen ställts i enkäten [även om resultaten av många frågor inte redovisats].

Däremot får jag (utan att ens ha kännedom om de verkliga resultaten) inte uppgivna procentsatser för respektive enkätfråga till att stämma. För vissa frågor uppges t o m två olika procentsatser för samma fråga och för några enkätfrågor uppges procentsatser som är uppenbart matematiskt omöjliga.

Jag skulle därför vilja veta resultaten i verkligt antal, istället för i procentsatser. Den nationella samordnaren måste väl ha dessa uppgifter, men annars kanske ni kan be stiftelsen Tryggare Sverige leverera dessa? [1. INGET SVAR!!!]

I redovisningen av resultatet definieras vissa ord (dock kanske inte de viktigaste), men dessa definitioner är inte med i enkäten vilket riskerar att leda till att de som besvarat enkäten haft olika tolkningar och att de svar som därmed givits baseras på olika definitioner av orden. [INGEN RESPONS!!!]

Jag har även upptäckt andra tveksamheter, särskilt i slutsatserna som dragits av svaren på frågorna. Vissa slutsatser av enkäten stämmer inte med enkätens frågor (eller med möjliga svar). [INGEN RESPONS!!!]

De jämförelser som görs med 2016 utgår bl a från att det är samma kommuner (och samma personer) som svarat 2017. Men det kanske inte är så troligt (inte ens om man bortser från det faktum att indelningen av de svarande förändrats en hel del)? [INGET SVAR!!!]

Vissa frågor är dessutom ställda på ett sådant sätt att resultatet särskilt saknar möjlighet att ge en rättvisande bild (t ex frågorna om hur mycket tid arbetet mot våldsbejakande extremism upptar). [INGEN RESPONS!!!]

Jag har en hel del frågor om det redovisade resultatet från enkäten, men det viktigaste är vad jag tog upp här ovan, dvs det verkliga antalet svar för respektive enkätfråga. Utan dessa uppgifter blir det omöjligt att uppskatta vad resultatet av frågorna verkligen varit.


6.
From: Bahar Satar Pour Kolahi <bahar.satar.pour.kolahi@regeringskansliet.se>
Sent: Tuesday, August 1, 2017 10:03 AM
Subject: SV: Enkät om vålsbejakande extremism

Vi är få på plats nu under semestern och har försökt hjälpa dig med det material som finns tillgängligt, men eftersom dina frågor är så detaljerade ber vi att få återkomma efter semestern när de som varit engagerade i enkäten finns på plats.


7.
Till: Bahar Satar Pour Kolahi
Skickat: den 1 augusti 2017 12:18
Ämne: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag förstår att det är semestertider, men jag har egentligen bara en fråga i detta läge och det är vad de verkliga antalet svar är på respektive fråga i enkäten (alltså i stället för de procentsatser som uppgivits)? [2. INGET SVAR!!!]

Det framgår ju inte från presentationen av enkäten vad procentsatserna är utav. Det kanske finns uppgivna procentsatser som stämmer, under förutsättning att den som omvandlat siffrorna till procent räknat på något speciellt sätt.

Om jag bara får de verkliga antalen för respektive svar (dessa redovisades i den nationella samordnarens rapport 2016 men har exkluderats i årets rapport) så kan jag se detta och då kanske andra frågor blir överflödiga. Så om du skulle kunna ordna dessa siffror till mig skulle jag vara mycket tacksam. [3. INGET SVAR!!!]


8.
From: Bahar Satar Pour Kolahi <bahar.satar.pour.kolahi@regeringskansliet.se>
Sent: Friday, August 4, 2017 1:27 PM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Mina kollegor som varit engagerade i enkäten kommer tillbaka från semester inom kort (14 augusti). Jag har försökt hjälpa dig med det material som finns tillgängligt och därför får jag be om att få återkomma till dig när jag har pratat med mina kollegor.


9.
From: Lina Nymoen <Lina.Nymoen@regeringskansliet.se>
Sent: Thursday, August 10, 2017 9:51 AM
Subject: återkoppling

Vill återkoppla på dina frågor om enkäten och meddela att hon som har ansvar för enkäten och dess utformning kommer tillbaka från semestern nästa vecka (v.33) och kommer då att ta kontakt med dig för att ge dig mer information.

Lina Nymoen
Biträdande kommittésekreterare
Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism
Kulturdepartementet [Kulturdepartementet???]
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
070-3284921
Lina.Nymoen@regeringskansliet.se
www.regeringen.se
REGERINGSKANSLIET



10.
To: Lina Nymoen och Bahar Satar Pour Kolahi
Sent: Friday, August 18, 2017 2:14 PM
Subject: Re: återkoppling – Fråga om samordnarens enkät om våldsbejakande extremism

Vill bara kolla (eftersom vecka 33 nu snart passerat utan att någon hört av sig) hur det går med min lilla fråga om enkäten?

Om jag bara får sammanställningen över hur många (i st f procenttal) som svarat på respektive enkätfråga så kan jag själv lura ut vad som är fel och vad de märkliga procenttal som uppges i samordnarens presentation av resultatet grundas på. [4. INGET SVAR!!!]


11.
From: Bahar Satar Pour Kolahi <bahar.satar.pour.kolahi@regeringskansliet.se>
Sent: Friday, August 18, 2017 6:21 PM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Den analys som gjorts av det insamlade materialet har gjort av stiftelsen Tryggare Sverige på uppdrag av oss. Vi har därför inte tillgång till de uppgifter som du efterfrågar.

Min rekommendation är därför att du vänder dig till Tryggare Sverige för att efterfråga underlaget.


12.
Till: Bahar Satar Pour Kolahi
Skickat: den 19 augusti 2017 12:55
Ämne: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Det var konstigt. Den nationella samordnaren har inte underlaget till den undersökning som gjorts? Inte ens den nationella samordnaren har alltså möjlighet att kontrollera resultatet av den utredning som outsourcats till en privat organisation som styrs och drivs av personer med egna (subjektiva) särintressen? [INGET SVAR!!!]

Jag har som privatperson inget mandat att begära underlaget för undersökningen från denna privata organisation så jag hoppas att den nationella samordnaren kan begära in underlaget från stiftelsen Tryggare Sverige och att detta underlag vidarebefordras till mig.

Är detta möjligt? [5. INGET SVAR!!!]


13.
To: info@tryggaresverige.org
Sent: Saturday, August 19, 2017 5:23 PM
Subject: Enkät om Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism

Jag skulle vilja veta hur många svar som givits på respektive fråga/frågealternativ i enkäten ”Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism – en kartläggning av problembild erfarenheter och arbetssätt” som gick ut till kommunerna. Den nationella samordnaren sa att jag kunde få underlaget till presentationen av slutresultatet från er eftersom det är ni som gjort enkäten såväl som presentationen av slutresultatet. [INGET SVAR!!!]

Anledningen till min fråga är att med de procentsatser som uppges i er PPT-presentation så blir det bl a svårt att se hur många som egentligen svarat och ännu svårare att jämföra med föregående års svar.

Not. Inget svar överhuvudtaget – någonsin – från stiftelsen Tryggare Sverige!


14.
From: Bahar Satar Pour Kolahi <bahar.satar.pour.kolahi@regeringskansliet.se>
Sent: Monday, August 21, 2017 2:18 PM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Du återkommer till att det är siffror som du inte får att stämma, får jag fråga mer specifikt vilka siffror det är du syftar på?


15.
Till: Bahar Satar Pour Kolahi
Skickat: den 21 augusti 2017 15:54
Ämne: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Ja, det är i princip samtliga uppgivna procentsatser, utom en eller två, som jag inte får att gå ihop. Men som jag tidigare påpekat finns det också vissa svar som det ges två olika siffror för samt vissa procentsatser som är rent matematiskt omöjliga.

Därför tacksam om den nationella samordnaren kan ta fram underlaget och vidarebefordra till mig. [6. INGEN RESPONS!!!] Då kan jag – helt kostnadsfritt – arbeta för regeringen och kontrollera siffrorna samt vidarebefordra mitt slutresultat till den nationella samordnaren för framtida beslut om ifall uppgifterna ska korrigeras.

Det kan ju vara så att vissa av de märkliga uppgifterna stämmer om man räknar på ett särskilt (ej redovisat) sätt, men det kan jag bara avgöra om jag får tillgång till de verkliga siffrorna (alltså inte procentsatser).

Den nationella samordnaren vill väl att de siffror som uppges ska vara korrekta och att beslut som baseras på den nationella samordnarens rapport tas på rätt grund? [7. INGET SVAR]

Not. Tystnad från den nationella samordnarens kansli och från Tryggare Sverige!


16.
From: Bahar Satar Pour Kolahi <bahar.satar.pour.kolahi@regeringskansliet.se>
Sent: Monday, August 28, 2017 1:16 PM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Som vi redovisat i materialet har kommuner men också stadsdelar i Göteborg och Stockholm getts möjlighet att svara på enkäten. Kanske kan det vara anledningen till att du inte får ihop procentsatserna?

Eftersom du inte närmare kan specificera vilka siffror det är du upplever inte stämmer [DET HAR JAG INTE SAGT!!!] kan vi tyvärr inte hjälpa dig vidare. [DET ÄR JU SAMORDNAREN SOM FÅR HJÄLP, INTE TVÄRTOM!!!]

Som vi tidigare påtalat tillhör rådatan Tryggare Sverige och du får gärna vända dig dit.


17.
To: Bahar Satar Pour Kolahi
Sent: Monday, August 28, 2017 11:31 PM
Subject: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag är naturligtvis medveten om att stadsdelar i Stockholm och Göteborg räknats in som ”kommuner”. Det ger en klart missvisande bild när man sedan i resultatet nästan genomgående refererar till dessa stadsdelar som kommuner.

Jag kan självfallet specificera vilka uppgifter som jag inte får att gå ihop. Det kommer att ta antingen någon dag för mig att sammanställa eller ungf samma tid om jag sitter ner med någon på regeringskansliet för att förklara hur jag inte får respektive uppgift att gå ihop.

Ett dylikt upplägg känns inte som särskilt meningsfullt när detta istället betydligt enklare skulle lösas genom att jag får de reella siffrorna för hur många som svarat på respektive enkätfråga istället för procentsatser. Dvs så som resultatet presenterades föregående år. [8. INGEN RESPONS!!!]

Det handlar dessutom inte bara om vilka uppgifter jag inte får att gå ihop utan även om vilka uppgifter som man inte kan se är inkorrekta. Och som du förstår är det omöjligt att peka på denna grupp av fel, men dessa kan jag snabbt och enkelt verifiera med hjälp av det underlag jag efterlyst [SEDAN EN MÅNAD, 2017-07-29].

Ingen har sagt att ”rådatan” tillhör Tryggare Sverige. Det låter mycket märkligt om så skulle vara fallet med tanke på att det är den nationella samordnaren som givit Tryggare Sverige uppdraget att samla in resultatet från kommunerna och vad jag förstår arvoderat dem en ansenlig summa för detta arbete.

På tal om det, jag undrar hur mycket har Tryggare Sverige erhållit för uppdraget med enkäten? [INGET SVAR!!!]

Finns det ett skriftligt avtal mellan den nationella samordnaren och Tryggare Sverige som säger att rådatan från undersökningen tillhör Tryggare Sverige? [INGET SVAR!!!]

Som jag tidigare sagt har jag inte mandat att be Tryggare Sverige om något underlag och de lär säkert inte lämna ut detta till mig för att bekräfta att de gjort fel.

Men för den nationella samordnaren kan väl inget vara viktigare än att samordnarens rapport är korrekt, och därför ligger det väl i allra högsta grad i den nationella samordnarens intresse att be om underlaget (och det skulle väl knappast vara möjligt för dem att neka den nationella samordnaren underlaget), eller hur? [9. INGET SVAR]

Har ni bett Tryggare Sverige om detta underlag?
Om inte, kommer ni att göra det? [10. INGET SVAR]


18. – Försök #2
To: magnus.lindgren@tryggaresverige.org
Sent: Tuesday, August 29, 2017 6:35 PM
Subject: Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism

Jag skulle vilja veta hur många svar som givits på respektive fråga/frågealternativ i enkäten ”Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism – en kartläggning av problembild erfarenheter och arbetssätt” som gick ut till kommunerna. Den nationella samordnaren sa att jag kunde få underlaget till presentationen av slutresultatet från er eftersom det är ni som gjort enkäten såväl som presentationen av slutresultatet.

Anledningen till min fråga är att med de procentsatser som uppges i er PPT-presentation så blir det bl a svårt att se hur många som egentligen svarat och ännu svårare att jämföra med föregående års svar.

Not. Omöjligt att få någon respons överhuvudtaget från stiftelsen Tryggare Sverige!


19.
To: Bahar Satar Pour Kolahi
Sent: Friday, September 1, 2017 11:47 AM
Subject: Fw: Enkät om våldsbejakande extremism

Skulle gärna vilja ha svar på mina tre korta frågor;
1. Har ni bett organisationen Tryggare Sverige om underlaget med hur många kommuner respektive stadsdelar som svarat på respektive enkätfråga, och om så ej är fallet, avser ni göra detta? [11. INGET SVAR]
2. Har den nationella samordnaren tecknat ett avtal med Tryggare Sverige där alla rättigheter till underlaget hör till Tryggare Sverige?
3. Hur mycket har Tryggare Sverige fått för den nationella samordnarens uppdrag med enkäten?

Om du inte känner till svaren kanske du kan hänvisa mig till någon som är insatt i detta?

Not. Inget svar ges någonsin på ovanstående frågor.


20.
To: Anna Carlstedt anna.carlstedt@regeringskansliet.se
Sent: Wednesday, September 6, 2017 1:37 PM
Subject: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag har tre korta frågor om enkäten om våldsbejakande extremism som jag gärna skulle vilja ha svar på;
1. Har den nationella samordnaren bett organisationen Tryggare Sverige om underlaget med hur många kommuner respektive stadsdelar som svarat på respektive enkätfråga, och om så ej är fallet, avser ni göra detta? [12. INGET SVAR]

2. Har den nationella samordnaren tecknat ett avtal med Tryggare Sverige där alla rättigheter till underlaget hör till Tryggare Sverige?

3. Hur mycket har Tryggare Sverige erhållit för den nationella samordnarens uppdrag med enkäten?

Not. På fråga 2 och 3 vill den nationella samordnaren inte ge något svar, varken nu eller senare.


21.
Från: Anna Carlstedt
Kopia: Lovisa Lagerström Lantz [Kommunikationsansvarig]
Skickat: den 7 september 2017 13:09
Ämne: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Tack för ditt mail och för de tidigare du skickat till oss.
Min kollega Lovisa Lagerström Lantz återkommer till dig inom kort.

Fil. dr Anna Carlstedt
Nationell Samordnare
Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism
Mobiltelefon: +46 70 540 38 69
Telefonväxel: 08-4051000
Postadress: Rosenbad 4, 103 33 Stockholm
E-post anna.carlstedt@regeringskansliet.se
http://www.samordnarenmotextremism.se


22.
From: Lovisa Lagerström Lantz <lovisa.lagerstrom.lantz@regeringskansliet.se>
Sent: Friday, September 8, 2017 2:37 PM
Subject: VB: Enkät om våldsbejakande extremism

Vi har i stunden en pågående dialog med Tryggare Sverige om siffrorna och har bett att få ut det material som du efterfrågar. Jag återkommer till dig så snart vi fått det levererat från dem.


23.
To: Lovisa Lagerström Lantz
Sent: Saturday, September 9, 2017 2:00 PM
Subject: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag har tidigare kontaktat de som ingår i denna organisation där jag undrar om jag kan erhålla de verkliga siffrorna på hur många (och vilken kategori) som besvarat respektive enkätfråga. Ingen av dem vill emellertid ens besvara min skrivelse. [13. INGEN RESPONS]

Så om ni lyckats initiera en dialog med Tryggare Sverige är det längre än vad jag lyckats komma.


24.
Till: Lovisa Lagerström Lantz
Skickat: den 18 september 2017 21:53
Ämne: Fw: Enkät om våldsbejakande extremism

Undrar vad aktuell status är?
Vad har Tryggare Sverige svarat på er begäran om att erhålla underlaget till svaren på enkäten om våldsbejakande extremism?


25.
From: Lovisa Lagerström Lantz <lovisa.lagerstrom.lantz@regeringskansliet.se>
Sent: Tuesday, September 19, 2017 9:19 AM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag beklagar att jag inte har kunnat återkomma till dig så snart som jag hade hoppats. Kontakten med Tryggare Sverige är etablerad men deras leverans har inte gått så snabbt som jag förväntade mig. Jag måste tyvärr be dig om ytterligare lite tålamod.


26.
Till: Lovisa Lagerström Lantz
Skickat: den 10 oktober 2017 22:53
Ämne: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Det har nu passerat drygt en månad sedan Tryggare Sverige skulle skicka informationen till er. Du skrev i september att ni lyckats etablera kontakt med Tryggare Sverige, men att leverans av underlaget uteblivit.

Om det bara är en logistikfråga så kan jag erbjuda mig att hämta dokumentation hos Tryggare Sverige och leverera den till Regeringskansliet.

Eller är det möjligen så att Tryggare Sverige inte vill lämna ut underlaget och hur motiverar de i så fall detta? [14. INGET SVAR]

Vad har ”Tryggare Sverige” svarat på er begäran om att erhålla underlaget till svaren på enkäten om våldsbejakande extremism? [15. INGET SVAR]


27.
From: Lovisa Lagerström Lantz <lovisa.lagerstrom.lantz@regeringskansliet.se>
Sent: Wednesday, October 11, 2017 1:46 PM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Tack för att du återkom igen, jag stod precis i begrepp att återkoppla till dig. Jag är tacksam för ditt tålamod att invänta svar. Vi har efter många vändor tagit emot bakgrundsmaterial från Tryggare Sverige och kontrollräknat det.

Vi har då också haft anledning att justera två siffror. Det framgår nedan vilka det är. Tack för att du satte oss på spåret.

Jag hoppas i övrigt att du kan förstå hur materialet är beräknat.

233 kommuner och stadsdelar har besvarat enkäten. Nedan omnämns de som ”kommuner”.

Förekomsten av våldsbejakande extremism:
* 111 kommuner uppger att de har vit makt-miljöer i sin kommun, 24 kommuner att de har vänsterextrema miljöer och 53 kommuner att de har islamistiska miljöer. Utöver detta uppger 38 kommuner att de identifierat ospecificerad våldsbejakande extremistiska grupperingar i kommunen.

* Totalt uppger 171 unika kommuner att de har våldsbejakande extremism generellt i sin kommun. Detta innefattar grupperingar, individer, återvändare och våldsbejakande extremistiska aktiviteter. Det ger 73% vilket är den korrekta siffran istället för 81%.

* 130 kommuner har rapporterat att de har våldsbejakande extremistiska aktiviteter i sin kommun. Av dessa 130 kommuner är det 11 som uppger att de har aktivitet i kommunen utan att de har identifierat några våldsbejakande extremistiska grupper. Dessa kommuner har således individer och grupperingar som kommer utifrån till kommunen för att begå de extremistiska aktiviteterna (8%).

Lägesbilder, handlingsplaner och stöd till avhoppare och anhöriga:
Av de 233 kommunerna rapporterar 99 kommuner (42%) att de har tagit fram en lokal lägesbild medan 103 (44%) uppger att de har en handlingsplan mot den våldsbejakande extremismen. Av kommunerna rapporterar 90 att det finns stödinsatser för individer i riskzonen (39%) medan 59 rapporterar att de har stöd till anhöriga (25%). Här har en förväxling av två siffror skett (de som uppger att de har och de som uppger att de inte har) varför det står 50% i materialet. Korrekt uppgift är 25%.

Det är 184 kommuner som rapporterar att arbetet mot våldsbejakande extremism är integrerat med övrigt brottsförebyggande arbete (79%) medan 93 kommuner rapporterar att arbetet mot våldsbejakande extremism är del i det övergripande RSA-arbetet (40%).

Utsatthet
2 kommuner uppger att den lokala samordnaren/kontaktpersonen utsatts för någon typ av hot. 10 kommuner uppger att någon annan personalkategori utsatts.

Utbildning
121 kommuner uppger att de har genomfört utbildningsinsatser under det senaste året.

Not.
Jag hoppas i övrigt att du kan förstå hur materialet är beräknat.”? Det har aldrig varit en fråga om detta. Det har bara handlat om att utreda vad som är rätt och fel i en rapport som extremt selektivt beskriver resultatet av enkäten.


28.
To: Lovisa Lagerström Lantz
Sent: Wednesday, October 11, 2017 6:56 PM
Subject: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Ja, det du tar upp är två av de fel jag noterat, men även om vi bortser från de vilseledande formuleringarna så vill jag hävda att det finns fler fel.

Jag förstår att procentsatserna baseras på 233 ”kommuner och stadsdelar” (och inte på de 233 – 22 stadsdelsnämnder/stadsdelar (totalt 24) som svarat av Sveriges totalt 290 kommuner), samt inte heller på de 312 personer (288 kommuner + 24 stadsdelar) som enkäten skickats till.
Och jag gissar att för de frågor där inte alla 233 ”kommuner och stadsdelar” svarat så baseras procentsatsen ändå på 233 ”kommuner och stadsdelar”. Korrekt? [INGET SVAR!!!]

OBS!
Ingenstans nämns om det bara är stadsdelarna som fått svara eller om även kommunerna (Göteborg och Stockholm… och Malmö) dessutom fått svara som helhet och räknats in i redovisningen.

Exempel #1:
När det för enkätfråga 19 står:
8% av kommunerna uppger att det förekommit fall av återvändare, dvs. individer som befunnit sig i våldsbejakande extremistmiljöer utomlands och återvänt, under det senaste året i deras kommun”,
vilken uppgift är den korrekta? De 8% som står här eller de 7,3% som annars uppges? [INGET SVAR, men det visar sig ändå senare att samordnaren uppgett en felaktig siffra]

Hur många ”kommuner och stadsdelar” i antal uppger ovanstående? [INGET SVAR förrän efter påtryckningar om detta]

Exempel #2:
När dagens nationella samordnare skriver:
2016 hade 7 % av kommunerna en nedskriven handlingsplan.”,
ska inte den rätta procentsatsen vara 5%?

Jag skulle gärna vilja kontrollräkna själv och återkommer därför till min tidigare fråga; Är det möjligt att ge mig tillgång till underlaget så att jag kan försöka bena ut vad som gäller? [EN FRÅGA SOM ALDRIG ENS BEMÖTS!!!]

Som jag påpekat åtskilliga gånger tidigare är jag ute efter det verkliga antalet som svarat vad på respektive enkätfråga. Först med denna information blir det möjligt att förstå det presenterade resultatet av enkäten. [Precis som för varje gång tidigare som denna fråga ställts ges ingen respons överhuvudtaget!]


29. – Påminnelse efter nästan en månad
To: Lovisa Lagerström Lantz (lovisa.lagerstrom.lantz@regeringskansliet.se)
Sent: Friday, November 3, 2017 9:13 AM
Subject: Fw: Enkät om våldsbejakande extremism

Har du något svar till mig?

Det finns en hel del tveksamma uppgifter i rapporten och den nationella samordnaren vill väl att uppgifterna om våldsbejakande extremism ska vara rätt? [INGEN RESPONS]

Vill tillägga nedanstående fråga eftersom jag inte riktigt förstår ditt svar från den 11:e oktober:

Du skriver först att ”171 unika kommuner” (där jag misstänker att du menar 171 ”kommuner och stadsdelar” av 233) uppger att de ”har våldsbejakande extremism generellt i sin kommun”.
Sedan skriver du att ”130 kommuner” (där jag misstänker att du menar 130 ”kommuner och stadsdelar” av 233) ”har rapporterat att de har våldsbejakande extremistiska aktiviteter i sin kommun”.

Fråga: Vad är skillnaden mellan den första gruppen på 171 och den andra gruppen på 130, och vilka enkätfrågor baseras dessa två uppgifter (”171” respektive ”130”) på? [OBEGRIPLIGT SÅVÄL SOM FELAKTIGT SVAR GES!!!]


30.
To: anna.carlstedt@regeringskansliet.se
Sent: Monday, November 6, 2017 2:24 PM
Subject: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag har några frågor angående rapporten om våldsbejakande extremism av den nationella samordnaren.

Av Lovisa fick jag några upprättningar av felen i rapporten, men i detta svar förstår jag inte riktigt vad som menas och har därför frågat vad som avses enligt följande:
Du skriver att ”171 unika kommuner” (där jag misstänker att vad som avses är 171 ”kommuner och stadsdelar” av 233 ”kommuner och stadsdelar”) uppger att de ”har våldsbejakande extremism generellt i sin kommun”.
Sedan skriver du att ”130 kommuner” (där jag misstänker att vad som avses är 130 ”kommuner och stadsdelar” av 233 ”kommuner och stadsdelar”) ”har rapporterat att de har våldsbejakande extremistiska aktiviteter i sin kommun”.
Fråga:
– Vad är skillnaden mellan den första gruppen på 171 och den andra gruppen på 130? [OBEGRIPLIGT SVAR GES!!!]
– Vilka enkätfrågor baseras dessa två uppgifter (”171” respektive ”130”) på? [FELAKTIGT SVAR GES!!!]

Därutöver har jag följande frågor:
1. En generell fråga är varför procentsatser uppges istället för verkligt antal eller både procentsats och verkligt antal så som för den nationella samordnarens rapport 2016? [INGET SVAR!!!]

2. En tillhörande fråga är varför nästan alla procentsatser ges utan decimaler, vilket innebär att det inte ens är möjligt att räkna ut det verkliga antalet?

3. Samordnaren skriver följande under rubriken ”Återvändare”:
”7,3 % av kommunerna uppger att det har förekommit fall av återvändare i deras kommun.
För enkätfråga 19 står det emellertid:
8% av kommunerna uppger att det förekommit fall av återvändare, dvs. individer som befunnit sig i våldsbejakande extremistmiljöer utomlands och återvänt, under det senaste året i deras kommun
Den nationella samordnaren uppger 7,3% medan stiftelsen ”Tryggare Sverige” uppger 8% för samma sak.
Fråga:
– Vilken uppgift är den korrekta (8% eller 7,3%)? [FELAKTIGT SVAR GES!!!]
– Vad är det verkliga antalet och varför skiljer sig uppgifterna åt på detta sätt?
[INGET SVAR]

4. Dagens nationella samordnare skriver: ”2016 hade 7 % av kommunerna en nedskriven handlingsplan.
Fråga:
– Ska inte den rätta procentsatsen vara 5%?

5. Samordnaren skriver; ”2016 uppgav 2 % av de kommuner som svarade att de tagit fram en skriftlig lägesbild.
Fråga:
– Två procent? Av de 206 kommuner som svarade på enkätfrågan så var det 12 kontaktpersoner som uppgav att kommunen hade tagit fram en skriftlig lägesbild. Dvs 6 %, eller?
[SVAR UTEBLEV!!!]

6. Efter enkätfrågan ”Finns det aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen?” står det följande:
Om ja, vilka individer eller grupper/organisationer?
För resultatet 2016 uppges sedan:
En kommun svarade också Mc-kriminalitet och en annan huliganism. Dessa har räknats inom ”annan” (2 procent).
Fråga:
– 2% innebär 4 kontaktpersoner av 208, korrekt? Eller av 207 kontaktpersoner?
– Vad har övriga två kontaktpersoner uppgivit 2016?
[INGA SVAR!!!]

7. För mellanstora kommuner (50 000-100 000) uppges följande:
12 av 19 kommuner anger någon form av våldsbejakande extremism.
50% utgörs av högerextremism, 9 procent av vänsterextremism och 41 procent islamistisk extremism.

Fråga: Uppgifterna går isär:
– ”9 procent” ska vara 8,3%?
– ”41 procent” ska vara 41,7%?
– Vad är de verkliga antalen?
[INGA SVAR!!!]

8. För stora kommuner (100 000-) uppges följande:
12 av 12 kommuner anger någon form av våldsbejakande extremism.
26 procent utgörs av högerextremism, 37 procent av vänsterextremism och lika stor andel 37 procent, av islamistisk extremism.

Fråga:
– 26 procent av 12 kommuner? Dvs 3,12 kontaktpersoner?
– Hur går dessa procentsatser ihop? Procentsatserna går ju inte rent matematiskt att omvandla till verkligt antal.
– Vad är det verkliga antalet för respektive grupp?
[INGA SVAR!!!]

9. Det förekommer två olika uppgifter för hur många som år 2016 svarat att det förekommer ”våldsbejakande extremism” i kommunen.
Den nationella samordnaren skrev 2016 att det var 51 kontaktpersoner som uppgett detta. I år uppges att denna siffra för 2016 vara 54 kontaktpersoner.
Fråga:
– Vilken siffra är den rätta och varför går uppgifterna isär på detta sätt?
[INGET SVAR!!!]

Tacksam om någon kan besvara ovanstående frågor. Med tanke på att uppdraget ska slutredovisas senast den 12 januari 2018 så skulle det väl vara bra om alla frågor retts ut i god tid innan detta?


31.
From: Lovisa Lagerström Lantz <lovisa.lagerstrom.lantz@regeringskansliet.se>
Sent: Friday, November 10, 2017 10:37 AM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

jag ska se om jag kan svara på dina frågor.

Procentsatserna är beräknade på 233 respondenter.
7,3% av kommunerna uppger 2017 att de har återvändare i kommunen [EJ KORREKT!!!].
7% av kommunerna 2016 hade en färdig handlingsplan.
Som vi tydligt påtalar överallt omnämner vi 2017 kommuner och stadsdelar som ”kommuner” i materialet.

130 kommuner uppger att de sett extremistiska aktiviteter i sin kommun (manifestationer, öppna möten mm) Detta motsvarar fråga 18. [OBEGRIPLIGT SVAR I KOMBINATION MED ANDRA SVAR]

Fenomenet våldsbejakande extremistiska grupper och våldsbejakande extremistiska aktiviteter är inte helt överlappande då vissa kommuner har identifierat aktivitet men inte identifierat några grupperingar och vice versa.

Totalt visar enkäten att 171 kommuner har våldsbejakande extremism generellt (innefattar i denna aspekt våldsbejakande grupperingar, våldsbejakande aktiviteter, återvändare samt något fritextsvar) Detta motsvarar en sammanställning av frågorna 17 och 18. [EJ ÖVERENSSTÄMMANDE MED VAD SOM SENARE UPPGES AV SAMORDNAREN!!!]

Vidare har du frågor kring sättet vi valt att redovisa årets och förra årets lägesbilder. Det uppdrag vi har av regeringen är att ge en generell bild av läget i landets kommuner. [INGENSTANS I REGERINGENS UPPDRAG STÅR DET ATT LÄGESBILDEN SKA VARA GENERELL, MEN ÄVEN OM DET VARIT SANT SÅ MÅSTE VÄL LÄGESBILDEN VARA KORREKT OCH RÄTTVISANDE?]

Värt att notera är att varje lägesbild eg bara är en sanning just den dag så enkäten besvaras, detta eftersom arbetet – och de olika gruppernas aktiviteter – hela tiden pågår och förändras. Därav är en redovisning på decimalen inte intressant.

Du har många frågor som rör 2016 års lägesbild. Vad gäller den kan jag bara konstatera att enkäten bestod av fem [FEL] skrivna frågor som kompletterades med en stor mängd kvalitativa intervjuer [SOM ALDRIG REDOVISATS].


32.
To: Lovisa Lagerström Lantz
Sent: Saturday, November 11, 2017 2:54 PM
Subject: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Tack för informationen om de 130 respektive 171 svaren från respondenterna.
Jag har några frågor med anledning av vad du skriver.

Du skriver:
Fenomenet våldsbejakande extremistiska grupper och våldsbejakande extremistiska aktiviteter är inte helt överlappande då vissa kommuner har identifierat aktivitet men inte identifierat några grupperingar och vice versa. Totalt visar enkäten att 171 kommuner har våldsbejakande extremism generellt (innefattar i denna aspekt våldsbejakande grupperingar, våldsbejakande aktiviteter, återvändare samt något fritextsvar) Detta motsvarar en sammanställning av frågorna 17 och 18.[VILKET SENARE I DENNA SKRIFTVÄXLING VISAR SIG VARA OSANNING!!!]

Jag förstår inte hur denna sammanställning av enkätfråga 17 och 18 gjorts, dvs hur de 171 kontaktpersonerna räknats ihop utifrån dessa två frågor.

Enkätfråga 17 har formulerats som;
Vilka riktningar av våldsbejakande extremism har förekommit under det senaste året i den kommun där du är verksam?
Med svarsalternativ:
a) Högerextremistiska individer eller grupper,
b) Vänsterextremistiska individer eller grupper,
c) Islamistiska extrema individer eller grupper,
d) Annat
e) Har inte förekommit,
f) Vet ej.
Där, vad jag förstår, 73% (tidigare uppgift 81%), dvs 171 av 233 kontaktpersoner, uppgett ett eller flera alternativ av;
g) ”Högerextremistiska individer eller grupper”,
h) ”Vänsterextremistiska individer eller grupper”,
i) ”Islamistiska extrema individer eller grupper” och
j) ”Annat”.
Om så är fallet är de 171 kontaktpersonerna inte en sammanställning av enkätfråga 17 och 18 utan bara ett resultat av enkätfråga 17, eller? [RESULTERAR I OBEGRIPLIGT SVAR]

Du skriver (om jag förstått dig rätt) att 171 personer gett följande 226 svar 2017;
– 111 kontaktpersoner uppgett alternativ a,
– 24 kontaktpersoner uppgett alternativ b,
– 53 kontaktpersoner uppgett alternativ c,
– 38 kontaktpersoner uppgett alternativ d,
Men hur många har valt alternativ e (”Har inte förekommit”) respektive f (”Vet ej”), där man får förutsätta att ingen som valt något av dessa två svarsalternativ samtidigt valt något av de fyra första?

Du skriver;
130 kommuner uppger att de sett [???] extremistiska aktiviteter i sin kommun (manifestationer, öppna möten mm) Detta motsvarar fråga 18.

Enkätfråga 18 är formulerad enligt följande:
Hur har den våldsbejakande extremismen tagit sig uttryck under det senaste året i den kommun där du är verksam?
Med svarsalternativ: Propaganda (skrifter, symboler, bilder), Slutna möten, Öppna möten, Rekrytering, Manifestationer, Brott (attacker, våld, hot, trakasserier, skadegörelse), Annat

Jag tolkar då ditt svar här som att det är totalt 130 kontaktpersoner (i 312 kommuner och stadsdelar) som uppgett ett eller flera alternativ för enkätfråga 18 (där själva frågeställningen gör att om en kontaktperson uppgett fler än ett alternativ för enkätfråga 17 så går det inte att koppla svaret i fråga 17 till svaret/svaren i fråga 18) [DENNA MISS I UTFORMNINGEN AV FRÅGORNA BEMÖTS EJ].

Det framgår emellertid inte om samtliga dessa 130 kontaktpersoner är en delmängd av de 171 kontaktpersoner i 312 kommuner och stadsdelar som svarat på enkätfråga 17. Du säger nu att så ej är fallet. Därför, menar jag, är följande frågor i princip avgörande för hur resultatet ska tolkas (och i praktiken avgörande för hela enkäten);
1. Hur många av de kontaktpersoner som på fråga 17 svarat att de menar att det förekommer ”Högerextremistiska individer eller grupper” i kommunen har uppgett något alternativ för fråga 18? [INGET SVAR!!!]
2. Hur många av de kontaktpersoner som på fråga 17 svarat att de menar att det förekommer ”Vänsterextremistiska individer eller grupper” i kommunen har uppgett något alternativ för fråga 18? [INGET SVAR!!!]
3. Hur många av de kontaktpersoner som på fråga 17 svarat att de menar att det förekommer ”Islamistiska extrema individer eller grupper” i kommunen har uppgett något alternativ för fråga 18? [INGET SVAR!!!]
4. Hur många av de kontaktpersoner som på fråga 17 svarat att de menar att det ”Har inte förekommit” i kommunen har – trots detta – uppgett något alternativ för fråga 18? [INGET SVAR!!!]
5. Hur många av de kontaktpersoner som på fråga 17 svarat ”Vet ej” har uppgett något alternativ för fråga 18? [INGET SVAR!!!]
6. Hur många av de kontaktpersoner som på fråga 17 svarat att de menar att det förekommer ”Annat” i kommunen har uppgett något alternativ för fråga 18? [INGET SVAR!!!]
7. Hur många av de kontaktpersoner som ej svarat på fråga 17 har uppgett något alternativ för fråga 18? [INGET SVAR!!!]

Vad som också varit väldigt intressant att veta är kopplingarna mellan enkätfråga 17 och 18. T ex hur många kontaktpersoner som svarat att de menar att det förekommer ”Högerextremistiska individer eller grupper” har uppgett vilket eller vilka alternativ för fråga 18? [INGET SVAR!!!]

Kommentar för enkätfråga 18 (2017);
Hur har den våldsbejakande extremismen tagit sig uttryck under det senaste året i den kommun där du är verksam?
Jag vill understryka (vilket jag anser borde göras även för läsarna av den nationella samordnarens rapport 2017) att denna enkätfråga inte kan ge något resultat om hur många som ”sett” extremistiska aktiviteter. Enligt frågeställningen kan kontaktpersonen basera sitt svar på vad han/hon läst i media, vad någon berättat rent allmänt för kontaktpersonen, vad kontaktpersonen rent generellt tror, etc. [INGEN RESPONS]

Jag menar att det måste vara viktigt inte bara att frågor formuleras på rätt sätt utan även att resultat presenteras som är så lite öppet för fria tolkningar eller tyckande och oklarheter som möjligt.

När den nationella samordnaren 2017 skriver i rapporten;
Kommunerna uppger att följande typer av extremism har varit mest framträdande under det senaste året:
Högerextremism 48%.
Islamistisk våldsbejakande extremism: 23%
Vänsterextremism: 10%

så blir denna uppgift svårtolkad, inte minst eftersom det inte framgår vilken eller vilka frågor denna slutsats baserats på (eller hur detta gjorts).
111 kontaktpersoner uppger ”högerextremism”, 53 kontaktpersoner uppger ”Islamistisk våldsbejakande extremism” och 24 kontaktpersoner uppger ”vänsterextremism”. Där du nu kompletterar denna information med att så många som 38 kommuner (dvs 16,3% av 233 kontaktpersoner i 312 kommuner och stadsdelar) ”identifierat ospecificerad våldsbejakande extremistiska grupperingar i kommunen[vilket är lite märkligt eftersom det inte ens finns en enkätfråga för detta]. Denna sista uppgift om vad de 38 kontaktpersonerna uppger är inte precis irrelevant men har varken nämnts eller vägts in någonstans i den nationella samordnarens rapport 2017 (eller i stiftelsen Tryggare Sveriges redovisning). [INGEN RESPONS]

[Det kan förekomma många kontaktpersoner som förväxlat andra former av ”våldsbejakande extremism” med kanske främst högerextremism. Särskilt eftersom definitioner helt saknats i frågeställningarna.
Hur många kommuner/stadsdelar har identifierat andra specificerade ”våldsbejakande extremistiska grupperingar”; MC-kriminalitet, fotbollshuliganer, maffia och annat?]

ÖVRIGT:

A.
Du skriver; ”Procentsatserna är beräknade på 233 respondenter.”.
Problemet är att det inte verkar vara så genomgående. T ex vad gäller påståendet i den nationella samordnarens rapport 2017 (där det nu noterats att 81% ska vara 73%):
81 % av de svarande uppger att de har lokala våldsbejakande grupperingar eller individer i kommunen.
Ytterligare 8 % (11 kommuner) uppger att de har tillresande individer som alltså inte är boende i kommunen.

Istället för att baseras på de 233 respondenterna så baseras de 11 kommunerna – utan att det framgår någonstans – på de 130 kontaktpersoner som svarat att de menar att det förekommit ”extremistiska aktiviteter” i kommunen (Enkätfråga 18).
Vad jag förstår nu så är de 8 procenten (11 kommuner) alltså del av de 73 procent av kontaktpersoner som uppgett att det förekommer ”extremistiska aktiviteter”, men utan att detta faktum informerats om.
Det blir ganska förvirrande, även för mig som satt mig in i rapporterna mer än kanske någon annan läsare.

B.
Du skriver; ”Som vi tydligt påtalar överallt omnämner vi 2017 kommuner och stadsdelar som ”kommuner” i materialet.”.
Ja, det påtalas på ett ställe i rapporten 2017, men det skapar förvirring (helt i onödan, enligt min mening). Alldeles särskilt när man dessutom i rapporten 2017 uppger siffror för 2016, även om det för vissa siffror nämns att resultaten för 2016 och 2017 ”inte är riktigt jämförbara”.
Rent krasst är faktiskt inga siffror jämförbara, av ett antal fler skäl än de som uppgetts i den nationella samordnarens rapport 2017. Visst har frågor 2017 formulerats annorlunda jämfört med motsvarande frågor 2016 (och ger därmed bara av denna anledning ej jämförbara resultat), men ett av de viktigaste skälen torde vara att man valt att relatera procentsatserna till olika grundtal.
Om den nationella samordnaren 2017 istället valt att uppge procentsatser för uppgifterna 2016 i relation till 290 kommuner samt procentsatser för uppgifterna 2017 i relation till 312 ”kommuner och stadsdelar” så hade man för i alla fall ett antal procentsatser kunnat relatera siffrorna till varandra (förutom andra fördelar med denna metod). Inte perfekt, men i alla fall bättre än som det gjorts för rapporten 2017.

Hur det ser ut i de 79 kommuner och stadsdelar som inte besvarat någon fråga alls i enkäten 2017 får vi ingen som helst inblick i. Vi får inte ens veta vilka dessa är (eller hur många av dessa som är stadsdelar respektive kommuner). Här hade man säkert kunnat få ut avsevärt bättre information från rapporten om det varit tydligare med vilka som egentligen besvarat enkäten [Särskilt hur situationen ser ut i specifikt Sveriges tre största städer, samt Borås].

Som det är nu bortser den nationella samordnaren 2017 helt från att resultaten skulle kunna bli väldigt annorlunda [särskilt eftersom den nationella samordnaren 2017 valt att enbart uppge procentsatser] om alla kommuner och stadsdelar svarat… och om man tagit hänsyn till vem som egentligen besvarat enkäten (där det tycks vara en hel del kommuner/stadsdelar utan vare sig lokal samordnare eller kontaktperson där någon trots detta besvarat enkäten).

C.
Du skriver att enkäten 2016 bestod av endast fem skrivna frågor som kompletterades med ”en stor mängd kvalitativa intervjuer”.

Angående mina frågor om Mona Sahlins rapport 2016 [till en kostnad av 10 miljoner kr] så förstår jag att man inte kan få ut särskilt mycket av 6-7 (inte fem) allmänna frågor som formulerats så löst som de gjorts – där något resultat av det okända antalet intervjuer aldrig redovisats vad jag förstår, och utan någon förklaring till varför intervjuresultat aldrig presenterats [där inte heller de 13 intervjuerna 2017 redovisats].

Enda skälet till mina frågor på 2016 års rapport är att de refereras till av såväl Tryggare Sverige som av den nationella samordnaren 2017 (trots att siffrorna inte på något sätt är jämförbara) vilket enbart försvårar att förstå rapporten och, vad jag kan konstatera, inte tillför det minsta av värde.

D.
Du skriver att en redovisning på decimalen inte är intressant pga att läget förändras från dag till dag. Jag förstår hur du tänker men jag menar att en redovisning av procentsatser med en decimal blir intressant när;
• Det handlar om så litet antal som det gör för många svar.
• Märkliga avrundningsfel görs (så som är fallet, viket bl a konstateras i min fråga #7 samt här).

Det är ju faktiskt så att det uppges decimaler för vissa procentsatser men det finns ingen logik i varför just dessa försetts med decimal.

E.
Angående min fråga #3;
”Fråga:
– Vilken uppgift är den korrekta (8% eller 7,3%)?
– Vad är det verkliga antalet och varför skiljer sig uppgifterna åt på detta sätt?”
svarar du att ”7,3% av kommunerna uppger 2017 att de har återvändare i kommunen.
Det är alltså Tryggare Sverige som avrundat fel till 8%.
Och svaret på den andra delfrågan gissar jag då är 17 kommuner och/eller stadsdelar? [INGET SVAR, men framkommer senare i skriftväxlingen att det ska vara 18 kommuner och/eller stadsdelar och att det är samordnaren som uppgett fel siffra]

F.
Vad gäller min fråga #5, med anledning av att den nationella samordnaren 2017 skriver;
2016 uppgav 2 % av de kommuner som svarade att de tagit fram en skriftlig lägesbild.”,
skulle jag gärna vilja få svar på min tidigare fråga eftersom det är en ganska stor skillnad mot vad jag kan konstatera:
– Av de 206 kommuner som svarade på enkätfrågan så var det 12 kontaktpersoner som uppgav att kommunen hade tagit fram en skriftlig lägesbild. Dvs 6 %, eller? [INGET SVAR!!!]

Det är ok om du inte vill svara på övriga av mina 9 frågor (dvs fråga 6-9), vi kan bara konstatera att det är exempel på uppgivna siffror som inte är till fullo korrekta. Men vad gäller mina inledande frågor här om de 130 respektive 171 kontaktpersonerna ser jag dessa frågor som helt avgörande för rapporten.


33.
From: Anna Carlstedt <anna.carlstedt@regeringskansliet.se>
Sent: Friday, November 10, 2017 11:29 AM
Cc: Johan Dixelius [Huvudsekreterare]; Lovisa Lagerström Lantz [Kommunikationsansvarig]
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Tack för Ditt mail och Dina frågor.

Jag har bett en av mina kollegor att ge Dig ett samlat svar från oss.

Not!
Ett samlat svar” är en byråkratisk term som används när man inte vill ge svar på mer än en del av de frågor som ställts samt undvika att ge svar som är tydliga, i regel med syfte att kunna glida undan de frågor som upplevs känsliga.


34.
To: Anna Carlstedt
Sent: Monday, November 13, 2017 10:12 AM
Subject: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag har fått ett svar från Lovisa på en del av mina 9-10 frågor men det är väldigt svårt att förstå redovisningen av enkäten – t o m för mig som satt mig in i frågorna mer än kanske någon annan – utan att veta hur många som egentligen givit vilket svar på respektive enkätfråga (dvs så som resultatet av enkätfrågorna redovisades 2016).

Jag har åtskilliga gånger efterlyst en redovisning i reella siffror av hur många som besvarat respektive fråga och gett vilket svarsalternativ. Det är egentligen bara med ett dylikt underlag som det blir möjligt att förstå resultatet. [INGEN RESPONS/FÖRKLARING]

Men varje gång jag efterlyst denna information så bemöts detta inte ens. Om det finns ett skäl till varför den nationella samordnaren inte vill redovisa det verkliga resultatet så är det väl bättre att uppge detta skäl än att bara varje gång helt ignorera frågan? [ÅTERIGEN INGET SVAR!!!]

Som det fungerar nu,
• där resultaten av många [minst 14 st] enkätfrågor inte redovisats överhuvudtaget,
• där resultatet av väldigt många enkätfrågor bara redovisats partiellt,
• där ingen redovisning sker av hur många svar som uteblivit för respektive fråga (eller av hur många som svarat att de inte vet),
• där enkätfrågorna redovisats med [enbart] procentsatser [i regel utan decimal] (där det nu dessutom konstaterats att vissa procentsatser som uppgivits t o m är allvarligt felaktiga), och
där ingen separat redovisning gjorts av resultatet från de städer/stadsdelar där huvudproblemet finns (dvs för var och en av Malmö, Göteborg och Stockholm [och Borås])
så är det ofrånkomligt att rapporten – medvetet eller omedvetet – blir vinklad och att en rättvisande bild av läget inte ges.

I ett så viktigt ämne som våldsbejakande extremism tycker jag inte man ska förvägra alla möjligheten att förstå hur enkätfrågorna besvarats och att själva kunna dra slutsatser av resultatet och skapa sig en bild av situationen.

Eftersom enkäten till stor del bygger på hur enkätfråga 17 och 18 besvarats så hoppas jag att jag nu så snabbt som möjligt kan få svar på i alla fall hur dessa två enkätfrågor egentligen besvarats, tillsammans med var uppgiften ”Ytterligare 8 % (11 kommuner) uppger att de har tillresande individer som alltså inte är boende i kommunen” kommer från och exakt hur dessa 11 kommuner påverkat redovisningen av resultatet.


35.
From: Anna Carlstedt <anna.carlstedt@regeringskansliet.se>
Sent: Friday, November 17, 2017 11:28 AM
Cc: Johan Dixelius [Huvudsekreterare]; Lovisa Lagerström Lantz [Kommunikationsansvarig]; Anna Hedin Ekström [Kommittésekreterare]; Amir Rostami [Kommittésekreterare]
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Du har ju, vid ett antal tillfällen, haft kontakt med kollegor till mig.
De har, så långt det är möjligt, försökt ge dig svar på de frågor du ställer.

Kommentar:
Det tycks mest som att de försökt att undvika ge svar på frågorna.

Dina frågor rör dels övergripande frågeställningar – som sättet vi valt att redovisa våra lägesbilder på – dels detaljer kring antalet respondenter.

När det kommer till lägesbildens status och det sätt vi redovisat siffrorna på måste jag be dig att hålla till godo med de sätt vi valt.

Du kan förvisso ha åsikter om vårt sätt att redovisa materialet men formen är som den är.

Kommentar:
Att frågorna är som de är behöver inte innebära att redovisningen måste vara som den är eller att redovisningen inte kan förbättras.

Dessutom har ingen bett den nationella samordnaren att förtydliga rapporten med redovisning av enkätsvaren – trots att ett stort behov av detta föreligger -, men det innebär väl inte att den nationella samordnarens torftiga och klart vinklade sätt att redovisa svaren – som ger en annan bild än hur verkligheten ser ut – inte kan ifrågasättas?

Den nationella samordnaren konstaterar att ”det är som det  är”, men kan inte motivera varför det är som det är när frågor om den luddiga redovisningen ställs. Vi ska bara ”hålla till godo” med vad vi får.

Enda syftet med enkäten och redovisningen av enkätsvaren var att ge en lägesbild enligt regeringens direktiv. När det nu är så tydligt som det är att den lägesbild som ges i samordnarens rapport i stora delar är missvisande och felaktig, kan man fråga sig varför den nationella samordnaren inte vill rätta upp detta i landets intresse?

Det är också viktigt att poängtera att lägesbilderna 2016 och 2017 är baserade på olika typer av enkäter där frågorna också ställts på olika sätt.

Kommentar:
Målet var att få en förklaring till varför siffrorna redovisats på ett sätt som gör det märkbart svårare att förstå resultatet (där t ex reella siffror ersatts med procentsatser, i de flesta fall utan decimal och utan att det finns någon logik i varför vissa procentsatser anges med decimal, samtidigt som andra procentsatser utan decimal ger fel resultat pga av detta, och där uppgifterna skiljer sig åt för samma fråga i vissa fall).

Att lägesbilderna skiljer sig åt och baseras på olika frågor är något som självklart kan konstateras omedelbart. Det har framgått från starten av frågorna till den nationella samordnaren att inga oklarheter rått om detta.

Det kan tyckas olyckligt eftersom det inte ger oss ett material som helt går att jämföra över tid – vilket vi också redovisar i vår lägesbild 2017.

Kommentar:
Enkätfrågornas formuleringar gör en jämförelse över tid tämligen meningslös, men samordnarens sätt att redovisa enkätsvaren sätter den sista spiken kistan för en dylik jämförelse. Trots detta jämför den nationella samordnaren 2017 med 2016.

OBS!!!
En mycket stor del av samordnarens tvåsidiga rapport 2017 (som helt saknar slutsatser, i motsats till rapporten 2016) går åt till att beskriva och relatera till siffrorna för 2016. Detta trots att siffrorna för 2016 i praktiken är helt utan värde, av ett flertal olika anledningar.

Vi har trots detta valt att utveckla frågeställningarna från 2016 till 2017 för att arbetet och själva frågan utvecklats.

Kommentar:
Frågorna som ställdes av samordnaren 2016 var formulerade på ett sällsynt inkompetent sätt och behövde förbättras och utökas av denna anledning. Däremot finns det inget i tilläggsdirektiven som föranledde förändringar i enkätfrågorna;

Den 2 juni 2016 fick Samordnaren förlängt uppdrag till januari 2018 med tilläggsdirektiven 2016:43. Enligt dessa ska samordnaren:

  • vidareutveckla och fördjupa det kunskapsbaserade förebyggande arbetet,
  • fortsätta pilotverksamheten med en nationell stödtelefon för information, råd och stöd om våldsbejakande extremism,
  • var sjätte månad ta fram underlag om den lokala utvecklingen av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i samverkan med berörda myndigheter i referensgruppen och Sveriges Kommuner och Landsting,
  • bistå myndigheter, kommuner, organisationer och trossamfund med expertkunskap i arbetet mot våldsbejakande extremism,
  • utveckla de expertnätverk som har inrättats och bidra till att stärka och utveckla konkreta insatser och relevant nationell och internationell forskning om våldsbejakande extremism, och
  • analysera och föreslå hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism bör samordnas och organiseras nationellt från och med januari 2018.

Att vi inte valt att använda allt material från enkäten i den lägesbild vi redovisar 2017 har också sin förklaring:. De frågor som inte redovisas har ändå utgjort underlag som vi använder oss av i vårt arbete gentemot kommunerna.

Kommentar:
Är det en förklaring till att många frågor inte redovisas bara för att de ”utgjort underlag” i den nationella samordnarens arbete gentemot kommunerna?

Det ena utesluter inte det andra.

Det torde vara väldigt enkelt att redovisa alla frågor och låta läsarna av rapporten själva bedöma vikten av de svar som givits.
Svaren på 14 enkätfrågor har inte redovisats överhuvudtaget – och vissa enkätsvar har bara delredovisats. Många frågor har redovisats på ett vinklat eller felaktigt sätt. Det ger intryck av att redovisning av främst 14 enkätfrågor uteblivit endast av skälet att svaren skulle kunna förtydliga andra svar på ett sätt som inte är önskvärt av den nationella samordnaren.

Delar av det kommer finnas med i den slutrapport som vi lämnar när vårt uppdrag ska slutredovisas.

Vidare återkommer du upprepade gånger till att vi samredovisar kommuner och stadsdelar i de tre största städerna.

Kommentar:
Nej! Problemet som tagits upp är istället att de 4 största problemområdena i Sverige inte särredovisats, vilket hade gett en avsevärt mer korrekt lägesbild.

Anledningen till att vi lät stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö svara på frågorna, är att detta uttryckligen önskades från dessa tre kommuner. Det är också i stadsdelarna som det verkliga handgripliga arbetet många gånger sker.

Att du som läsare av rapporten inte kan särskilja vilka kommuner eller stadsdelar som är vilka är högst medvetet:
Syftet med lägesbilden är nämligen inte att peka ut eller i detalj kartlägga vilka kommuner som gjort vad i arbetet utan att ge en generell övergripande bild av läget i landet. Men detta vet jag att mina kollegor redan beskrivit för dig.

Kommentar:
Detta säger samordnaren trots att vad kommunerna/stadsdelarna gjort bara utgjorde en liten del av enkäten och rapporten!

INTE BARA ANONYMA KONTAKTPERSONER, ÄVEN ANONYMA KOMMUNER!
Hur motiverar denna rädsla för att ”peka ut” kommuner att inte redovisa var de största problemområdena upplevs vara?

Dessutom, vad är en lägesbild värd som inte ens kartlägger vilka kommuner som gjort vad i relation till vilka behov som finns?

Om det skulle vara så att en kommun vidtagit otillräckliga åtgärder i förhållande till behov, varför ska det hemlighållas för allmänheten? Vem tjänar på det, mer än politikerna själva?

SKA VI ALLA LEDAS SOM FÅR IN I EN FÅLLA?
Så som samordnarens rapport presenterats
syftar rapporten till att tala om för oss vad vi ska tycka istället för att låta var och en själv kunna göra sin egen bedömning och dra sina egna slutsatser.

Nedanstående information (texten som följer efter min mailsignatur) har mina kollegor tidigare gett dig kring frågorna 17 och 18 (och 19). Utifrån dina nu utökade frågor finns kompletterande information i kursivt.

Kommentar:
Frågorna har inte ”utökats”, de konkretiseras eftersom svar inte givits på frågorna.

Jag hoppas att det ska vara gott så.

Kommentar:
På ren svenska: ”Jag vill inte ha fler frågor”, eller ”Jag tänker inte besvara fler frågor”. Det framgår tydligt att frågorna upplevs känsliga, och om frågor upplevs känsliga så är det alltid pga att man har något man vill dölja.

Förekomsten av våldsbejakande extremism: (fråga17) 111 kommuner uppger att de har vit makt-miljöer i sin kommun [Endast om man som den nationella samordnaren sätter likhetstecken mellan ”vit makt” och ”högerextrem”, vilket inte gjorts i enkäten där definitioner helt saknas], 24 kommuner att de har vänsterextrema miljöer och 53 kommuner att de har islamistiska miljöer. Utöver detta uppger 38 kommuner att de identifierat ospecificerad våldsbejakande extremistiska grupperingar i kommunen.
20 kommuner har uppgett att det inte har förekommit och 65 kommuner har uppgett att de inte vet om det förekommit.
[Se svar från Lovisa Lagerström Lantz 2017-10-11, punkt 27]

Av de 233 kommunerna uppger 130 kommuner att de har våldsbejakande extremistiska aktiviteter i sin kommun. (fråga 18)
Av dessa 130 kommuner är det 11 som uppger att de har aktivitet i kommunen utan att de har identifierat några våldsbejakande extremistiska grupper. Dessa kommuner har således individer och grupperingar som kommer utifrån till kommunen för att begå de extremistiska aktiviteterna (8%).
[Se svar från Lovisa Lagerström Lantz 2017-10-11, punkt 27]

Fråga 19: 18 kommuner uppger att de har återvändare från krigszoner. [NY UPPGIFT! Den nationella samordnarens uppgift i sin rapport på 7,3% är alltså felaktig]

Totalt uppger 171 unika kommuner att de har våldsbejakande extremism generellt i sin kommun. (fråga 17, 18 och 19 sammanvägda) [NU TILLKOM PLÖTSLIGT FRÅGA 19 I DENNA ”SAMMANVÄGNING”!!!]
Detta innefattar grupperingar, individer, återvändare och våldsbejakande extremistiska aktiviteter.
Det ger 73% [171 / 233 kommuner och stadsdelar, utav totalt 312] vilket är den korrekta siffran istället för 81% [som uppges i den nationella samordnarens rapport].
[Se svar från Lovisa Lagerström Lantz 2017-10-11, punkt 27]

OBS!!!
I den nationella samordnarens tvåsidiga rapport 2017 står det:

Förekomsten av våldsbejakande extremism i kommunerna
81 % av de svarande uppger att de har lokala våldsbejakande grupperingar eller individer i kommunen.
Ytterligare 8 % (11 kommuner) uppger att de har tillresande individer som alltså inte är boende i kommunen.

Dvs i de 81 procenten – som efter påpekande blivit 73% (171 kommuner) – ingick inte de 8 procenten (och inget nämns om att resultatet av fråga 19 inkluderas här). Men nu plötsligt inkluderas dessa 8 procent av någon anledning i de 73 procenten.


36.
To: Anna Carlstedt
Cc: Johan Dixelius; Lovisa Lagerström Lantz; Anna Hedin Ekström; Amir Rostami
Sent: Saturday, November 18, 2017 6:16 PM
Subject: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag är ledsen om jag upplevs som besvärlig pga mina frågor. Men skälet till frågorna har varit att jag vill veta vad som egentligen gäller om ”våldsbejakande extremism”, där min förhoppning var att ni skulle uppskatta input på rapporten.

När du skriver; ”Anledningen till att vi lät stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö svara på frågorna, är att detta uttryckligen önskades från dessa tre kommuner.” blir jag mycket förvånad. Det nämns inte någonstans att stadsdelar även i Malmö definierats som ”kommuner” i redovisningen av enkätsvaren.
Om denna nya uppgift stämmer så vill jag hävda att det är en väldigt viktig information för att kunna förstå rapporten och leder osökt till frågan;
Hur många stadsdelar i Malmö har räknats som kommuner (alltså utöver de sammanlagt 24 stadsdelarna i Göteborg och Stockholm)?

Jag vill understryka att jag inte ser något fel i sig i att stadsdelar i Stockholm och Göteborg (och Malmö?) får ge separata svar. Det jag reagerat på är att redovisningen av svaren inte ger en rättvisande bild när en lokal problembild sprids ut som ett problem över hela Sverige.

När du skriver att det är ”högst medvetet” att de som läser rapporten inte ska kunna utläsa var de verkliga problemen upplevs (av kontaktpersonerna) finnas i landet så är det min mening att en större öppenhet skulle kunna leda till en bättre förståelse och mer konkret diskussion, där det ges möjlighet att se vilka insatser som är relevanta var.

På det sätt som enkäten redovisats ges en lägesbild av att det är exakt samma problem och samma behov av åtgärder i Svappavaara som i Göteborg, och det kanske inte är riktigt så i verkligheten?

Du skriver nu:
Totalt uppger 171 unika kommuner att de har våldsbejakande extremism generellt i sin kommun. (fråga 17, 18 och 19 sammanvägda)”. Men det är ju exakt denna fråga som jag försökt få svar på i mina skrivelser. Dvs;
• Hur har fråga 17, 18 och [nu även] 19 ”sammanvägts” för att komma fram till att ”171 unika kommuner” har ”våldsbejakande extremistiska individer eller grupper” och/eller ”våldsbejakande extremistiska aktiviteter” och/eller ”återvändare”?

Den nationella samordnarens svar – med helt ny information – 2017-12-01:
Vi har konverterat frågorna 17, 18 och 19 till binära utfallsmått (ja/nej) där varje kommun/stadsdel antingen har ja vid minst en av frågorna 17 (antingen har de någon typ av våldsbejakande grupperingar eller inte), 18 (antingen har de någon typ av våldsbejakande aktiviteter eller inte) och 19 (antingen har de återvändare eller inte).
Vi har sedan aggregerat detta till att om en kommun/stadsdel har svarat ja på minst en av frågorna har den räknats som att de har antingen våldsbejakande grupperingar, våldsbejakande aktiviteter eller återvändare (det var således 171 kommuner/stadsdelar som svarade ja på minst en av de tre delfrågorna).

Kommentar:
Min fråga var: X (ja/nej: 157 ja) + Y (ja/nej: 11 ja) + Z (ja/nej) = 171. Vilka värden har X, Y och Z? 157 + 11 + 3?
Fråga 17 (extremister) = 157 unika ja
Fråga 18 (aktiviteter) = 119 unika ja varav 11 unika som svarat nej på fråga 17.
Fråga 19 (återvändare): 18 unika ja

Den nationella samordnarens svar 2017-12-01:
Som hypotetiskt exempel:
Kommun 1 svarar på fråga 17 att de har vänsterextremistiska grupperingar och högerextremistiska grupperingar, på fråga 18 att de har propaganda och stängda möten, och på fråga 19 att de har återvändare.
Denna kommun räknas som att de har våldsbejakande extremistiska grupper, och/eller våldsbejakande aktiviteter och/eller återvändare.

Kommentar:
Kommun 1 kan inte utifrån detta räknas som att de har ”våldsbejakande extremistiska grupper, och/eller våldsbejakande aktiviteter och/eller återvändare”.
Kommun 1 kan utifrån detta endast räknas som att de har våldsbejakande extremistiska individer eller grupper och våldsbejakande aktiviteter och återvändare.
Frågan är hur svarsalternativet ”Annat” för fråga 17 och 18 räknats in i statistiken?

Kommun 2 svarar på fråga 17 att de har vänsterextremistiska grupperingar och högerextremistiska grupperingar, på fråga 18 att de inte har några aktiviteter, och på fråga 19 att de har återvändare.
Denna kommun räknas som att de har våldsbejakande extremistiska grupper, och/eller våldsbejakande aktiviteter och/eller återvändare.

Kommentar:
Kommun 2, i detta exempel, kan inte utifrån detta räknas som att de har ”våldsbejakande extremistiska grupper, och/eller våldsbejakande aktiviteter och/eller återvändare”.
Kommun 1, i detta exempel, kan utifrån detta endast räknas som att de har våldsbejakande extremistiska individer eller grupper och återvändare men inga våldsbejakande aktiviteter.
Frågan är hur svarsalternativet ”Annat” för fråga 17 och 18 räknats in i statistiken?

Kommun 3 svarar på fråga 17 att de inte har extremistiska grupperingar, på fråga 18 att de inte har några aktiviteter, och på fråga 19 att de inte har några återvändare.
Denna kommun räknas som de inte har haft våldsbejakande extremistiska grupper, och/eller våldsbejakande aktiviteter och/eller återvändare.

Kommentar:
Kommun 3 räknas alltså precis så som kontaktpersonen svarat.
Frågan är hur svarsalternativet ”Annat” för fråga 17 och 18 räknats in i statistiken?

För fråga 19;
Har det förekommit fall av återvändare, dvs. individer som befunnit sig i våldsbejakande extremistmiljöer utomlands och återvänt, under det senaste året i den kommun där du är verksam?”,
med de tre svarsalternativen; Ja, Nej, Vet ej,
vet jag nu att kontaktpersoner i 18 kommuner och/eller stadsdelar svarat ”Ja” på denna fråga.

För fråga 18;
Hur har den våldsbejakande extremismen tagit sig uttryck under det senaste året i den kommun där du är verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
med de sju svarsalternativen; Propaganda (skrifter, symboler, bilder), Slutna möten, Öppna möten, Rekrytering, Manifestationer, Brott (attacker, våld, hot, trakasserier, skadegörelse), Annat,
vet jag nu att kontaktpersoner i 119 kommuner och stadsdelar uppgett minst ett av dessa sju alternativ [utan given koppling till vilken typ av extremism].

Men sedan skriver du att utöver dessa 119 kommuner och stadsdelar så har 11 kontaktpersoner uppgett ”att de har aktivitet i kommunen utan att de har identifierat några våldsbejakande extremistiska grupper. Dessa kommuner har således individer och grupperingar som kommer utifrån till kommunen för att begå de extremistiska aktiviteterna (8%)” (där procentsatsen på 8% avser 11 av 130 kommuner).
Här uppstår osökt frågan vad är det för ”aktivitet i kommunen” som inte kan kopplas till någon ”våldsbejakande extremistisk grupp” (eller ”individ”, får man förmoda)?

Vad du säger kan tolkas som att 11 – och endast 11 – kontaktpersoner i 233 kommuner och stadsdelar på något sätt och någonstans (utan att det finns någon enkätfråga för detta, men tydligen i samband med fråga 18) uppgett att de på något sätt noterat att det skulle ha förekommit en ”extremistisk aktivitet” (i ej uppgiven form?) under ”det senaste året” av en eller flera personer som kontaktpersonerna på något sätt känner till att de inte bor i kommunen.

Den nationella samordnarens svar 2017-12-01:
Se svaret nedan. De kommuner/stadsdelar som har aktiviteter men utan att ha grupperingar är alltså de som
rapporterar ja på fråga 18 [dvs de kommuner/stadsdelar som gett ett eller flera svarsalternativ för fråga 18 om vilka uttryck den våldsbejakande extremismen tagit sig],
men rapporterar nej på fråga 17 [dvs de som uppgett svarsalternativet ”Har inte förekommit” och (gissningsvis) ”Vet ej” på frågan om det förekommer ”våldsbejakande extremistiska individer eller grupper” i någon av av de fyra olika formerna (dvs inkl. ”Annat”)].

Kommentar:
Det är ett logiskt felslut att förutsätta att bara för att kontaktpersonen gett ett svarsalternativ för fråga 18 om aktiviteter men inte kunnat identifiera våldsbejakande extremister så skulle det innebära att det inte finns våldsbejakande extremister boendes i kommunen/stadsdelen som utför dessa ”aktiviteter”.

Meningen ”De kommuner/stadsdelar som har aktiviteter men utan att ha grupperingar…” är således en uppenbart felaktig slutsats. Det går inte att utifrån hur kommunerna/stadsdelarna svarat förutsätta att kontaktpersonen vet – eller ens tror – att det finns ”aktiviteter” i kommunen/stadsdelen som utförs av någon som bor utanför kommunen/stadsdelen.

119 unika kommuner och stadsdelar har alltså uppgett minst en ”aktivitet” på fråga 18, men 11 av dessa kommuner/stadsdelar har gett 16 svarsalternativ för fråga 18 utan att de noterat någon form av våldsbejakande extremistiska individer eller grupper?

Min specifika fråga angående detta är;
• Hur har de här tillkommande 11 kommunerna/stadsdelarna besvarat fråga 18 (om de gjort detta) om de inte angett något av de sju svarsalternativen för frågan?

Den nationella samordnarens svar 2017-12-01:
På fråga 18 har de 11 kommunerna svarat:
18_1 Propaganda (skrifter, symboler, bilder): 2 av 11 svarat att de har detta.
18_2 Slutna möten: 0 av 11 svarat att de har detta.
18_3 Öppna möten: 1 av 11 svarat att de har detta.
18_4 Rekrytering: 2 av 11 svarat att de har detta.
18_5 Manifestationer: 2 av 11 svarat att de har detta.
18_6 Brott (attacker, våld, hot, trakasserier, skadegörelse): 1 av 11 svarat att de har detta.
18_7 Annat: 8 av 11 svarat att de har detta.

Svaren ovan är inte uteslutande utan kommunerna har kunnat svara ja på flera av dessa.

Kommentar:
11 unika kommuner och stadsdelar har alltså gett ovanstående 16 svarsalternativ för fråga 18. Och resterande 222 kommuner och stadsdelar har inte besvarat frågan alls?

Den nationella samordnarens svar 2017-12-01:
De 11 kommunerna/stadsdelarna har alltså svarat nej på frågan om de har några identifierade grupperingar i sin kommun (Fråga 17) MEN har trots att de saknar grupperingar har de svarat ja på frågan om de har en eller flera aktiviteter som kan kopplas till våldsbejakande extremism. I detta fall har vi tolkat det som att de har tillresta individer som har utfört aktivitet i deras kommun utan att för den saken ha varit hemmahörande i den aktuella kommunen.

Kommentar:
Det går inte att göra en sådan tolkning! Det är en logiskt felaktig slutsats att 11 kommuner har tillresta våldsbejakande extremister bara för att respektive kontaktperson inte identifierat någon våldsbejakande extremist (höger, vänster, islamist eller ”Annat”) som utfört respektive aktivitet. Det kan vara så, men det kan precis likaväl inte vara så.

Som exempel (hypotetiskt):
Kommun 1 rapporterar extremistiska grupperingar enligt fråga 17 och extremistiska aktiviteter enligt fråga 18.
Grannkommunen 2 å andra sidan rapporterar att de inte har några identifierade extremistiska grupperingar i sin kommun men att det tillfälligtvis förekommer aktiviteter, t ex att vänsterextrema-grupperingar från Kommun 1 reser till Kommun 2 för att få individer där att starta upp en lokalavdelning. Således har vissa kommuner inte identifierat grupperingar men trots detta aktiviteter i sin kommun.

Kommentar:
Det går inte att göra en sådan tolkning! Det är en logiskt felaktig slutsats att våldsbejakande extremister skulle ha rest från en kommun/stadsdel, där kontaktpersonen uppfattat det som att det finns en eller flera våldsbejakande extremister, till en annan kommun/stadsdel där kontaktpersonen inte identifierat någon våldsbejakande extremist men tror sig ha noterat någon ”aktivitet” som skulle kunna kopplas till någon våldsbejakande extremist.

Dessutom; våldsbejakande extremister kan åka längre än från grannkommunen.

Sedan kan man fråga sig hur denna slutsats beaktas i kombination med fråga 19, där kontaktpersoner i 18 kommuner och/eller stadsdelar svarat ”Ja” på denna fråga:
”Har det förekommit fall av återvändare, dvs. individer som befunnit sig i våldsbejakande extremistmiljöer utomlands och återvänt, under det senaste året i den kommun där du är verksam?”, med de tre svarsalternativen; Ja, Nej, Vet ej.

Det blir helt obegripligt.

För fråga 17;
Vilka riktningar av våldsbejakande extremism har förekommit under det senaste året i den kommun där du är verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
med de sex svarsalternativen; Högerextremistiska individer eller grupper, Vänsterextremistiska individer eller grupper, Islamistiska extrema individer eller grupper, Annat (beskriv: ___), Vet ej, Har inte förekommit,
vet jag nu att;
* 65 kommuner och stadsdelar av 233 svarat ”Vet ej”.
* 20 kommuner eller stadsdelar av 233 svarat ”Har inte förekommit”.
* 226 svar givits av ett oredovisat antal kommuner och stadsdelar på de fyra första svarsalternativen; Högerextremistiska individer eller grupper (111 kontaktpersoner [48%] har gett detta svarsalternativ), Vänsterextremistiska individer eller grupper (24 kontaktpersoner [10%] har gett detta svarsalternativ), Islamistiska extrema individer eller grupper (53 kontaktpersoner [23%] har gett detta svarsalternativ), Annat (38 kontaktpersoner [16%] har gett detta svarsalternativ, där det inte redovisas vad de fyllt i under den tillhörande rubriken ”Beskriv:”).

Min specifika fråga här är;
• Hur många unika kommuner/stadsdelar har gett de 226 svaren?

Den nationella samordnarens svar 2017-12-01:
Totalt rapporterar 157 kommuner [dvs 157 unika kommuner och stadsdelar gav de 226 svaren?] att de har identifierat minst en våldsbejakande extremistisk grupp (67%) [inkl. 38 unika kontaktpersoner som uppgav ”Annat?] på grund av att överlappningen är stor.

Kommentar:
Vad menas med ”på grund av att överlappningen är stor? Är det 157 unika kommuner – inkl. 38 unika kontaktpersoner som uppgav ”Annat” – som för fråga 17 gett de 226 svaren, eller ej (oavsett någon överlappning)?

171 unika kommuner och stadsdelar – 157 unika kommuner och stadsdelar = 14. Var kommer dessa 14 från?

Frågan kvarstår: X (ja/nej) + Y (ja/nej) + Z (ja/nej) = 171. Vilka värden har X, Y och Z?

Ovanstående fyra frågor är de frågor jag har på i rapporten uppgivna siffror och jag skulle bli väldigt glad om dessa frågor kunde besvaras så att jag kan förstå rapporten lite bättre.


37. – Påminnelse #1
To: anna.carlstedt@regeringskansliet.se
Cc: Johan Dixelius; Lovisa Lagerström Lantz; Anna Hedin Ekström; Amir Rostami
Sent: Thursday, November 23, 2017 12:57 PM
Subject: Fw: Enkät om våldsbejakande extremism

Undrar bara hur det går med de korta och enkla frågor jag ställde förra veckan?

För att överhuvudtaget kunna ha en nationell och lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism krävs det ju (förutom en enhetlig terminologi) att det finns en rättvisande lägesbild att utgå från.

Enkätfrågorna 17, 18 och 19 (med en förståelse om hur svaren fördelats i landet) är grundläggande inte bara i sig själva utan även för de flesta övriga frågor i enkäten. Om det inte framgår hur dessa frågor besvarats blir det i praktiken omöjligt att förstå vad enkäten egentligen ger för lägesbild. Därav att jag söker svar på hur dessa frågor egentligen besvarats.

Hoppas att ni ser ett värde i de frågor jag ställer.


38. – Påminnelse #2
To: anna.carlstedt@regeringskansliet.se
Cc: Johan Dixelius; Lovisa Lagerström Lantz; Anna Hedin Ekström; Amir Rostami
Sent: Wednesday, November 29, 2017 1:17 PM
Subject: Fw: Enkät om våldsbejakande extremism

Undrar om det är någon som vill ha vänligheten att svara på de fyra frågor jag ställde i förrförra veckan?


39. – Påminnelse #3
Till: Anna Carlstedt <anna.carlstedt@regeringskansliet.se>
Kopia: Johan Dixelius; Lovisa Lagerström Lantz; Anna Hedin Ekström; Amir Rostami
Skickat: den 1 december 2017 10:47
Ämne: Fw: Enkät om våldsbejakande extremism

Jag vet inte varför det blev så tyst från er, men ifall ni inte vill svara på frågor om hur resultatet av enkäten om våldsbejakande extremism ska tolkas – trots regeringens direktiv att den nationella samordnaren ska verka för en öppen och offentlig diskussion och att allmänheten informeras – skulle det vara bra om ni informerade om detta.

Kommentar:
I regeringens tilläggsdirektiv (
Dir. 2016:43) står det att den nationella samordnaren ska ”stimulera ett offentligt samtal med syfte att nå ut till allmänheten”.]

Jag tror jag skulle kunnat bidra med några intressanta aspekter till den nationella samordnarens slutrapport om våldsbejakande extremism i januari (när jag misstänker den blir klar). Tycker därför det är tråkigt att det inte verkar finnas något intresse för input från mig.

Om jag får tillgång till underlaget så kan jag själv söka fram svaren på mina grundläggande frågor. Är det möjligt?


40a.
From: Anna Hedin Ekström <anna.hedin.ekstrom@regeringskansliet.se>
Sent: Friday, December 1, 2017 10:46 AM
Subject: Autosvar: Enkät om våldsbejakande extremism

Hej!
Tack för ditt mejl.
Jag har semester till och med den 12 januari 2018.
Vänligen
Anna


40b.
From: Anna Carlstedt <anna.carlstedt@regeringskansliet.se>
Cc: Johan Dixelius
Sent: Friday, December 1, 2017 2:35 PM
Subject: SV: Enkät om våldsbejakande extremism

Stort tack för dina mail.

Jag beklagar att mitt svar dröjt något. Som du säkert förstår har vi mycket bråda dagar nu när vi skall avsluta vår utredning på bästa sätt: Se till att allt som ingår i vårt uppdrag blir klart, och samtidigt göra en riktigt bra överlämning till de som sedan tar över frågorna.
Själv är jag konstant på resande fot i vårt avlånga land just nu. Dessutom har jag velat inhämta så bra underlag som möjligt från ett antal olika kollegor för att efter bästa förmåga kunna svara på dina frågor. Därav dröjsmålet.

Jag uppskattar verkligen din omsorg och ditt engagemang.

Samtidigt vill jag säga att jag nu inte tror vi kommer så mycket längre från vår sida, i våra försök att svara: Vi har nu gjort så gott vi kan. Dessutom vill jag understryka att underlagen till årets lägesbild samlades in i början av året, att vi lärt oss mycket längs vägs gång och att det strax är dags för de som tar över efter oss att göra en ny lägesbild.

Vi kommer självklart att förmedla det du gjort oss uppmärksam på, med dina kloka frågor och medskick.

Jag gör då ett försök att svara på dina frågor, och passar än en gång på att tacka dig för dina mail och din vilja att hjälpa oss att göra ännu bättre lägesbilder i framtiden.

Alltså:
• När det gäller Malmö ska inte den orten vara med, jag var felunderrättad.

• Angående dina andra frågor ska vi se om vi kan göra oss förstådda. Jag har arbetat en del i nedanstående texte med exempelvis färg och fetstil i ett försök att förtydliga och hoppas det underlättar läsningen:

DEN NATIONELLA SAMORDNARENS SVAR HÄREFTER HAR FLYTTATS TILL SKRIVELSE #36 DÄR SVAREN HÖR HEMMA, FÖR BÄTTRE FÖRSTÅELSE.


41.
To: Anna Carlstedt
Cc: Johan Dixelius
Sent: Monday, December 4, 2017 9:49 PM
Subject: Re: Enkät om våldsbejakande extremism

Tack för svaret, jag förstår att det nu är stressigt att få ihop allt innan avslut den 12/1. Därav att jag försökte få svar på mina frågor redan i juli, för drygt 4 månader sedan, så att svar kunde ges i god tid innan slutrapporten.

Samtidigt så hoppas jag att mina frågor ger värdefull feedback till nytta för slutrapporten.

Det var inte helt enkelt att förstå hur antalet kommuner med våldsbejakande extremism räknats ut, men det ska alltså vara 157 unika kommuner och stadsdelar av totalt 312 som via sin kontaktperson svarat att de anser att det förekommer någon form av våldsbejakande extrema individer eller grupper (fråga 17).

Men utav dessa 157 kontaktpersoner så har 38 kommuner/stadsdelar uppgett att de våldsbejakande individerna/grupperna inte är högerextremister, vänsterextremister eller islamister. Man kan gissa att de avser t ex fotbollshuliganer eller motorcykelgäng, men ingen vet säkert.

Det verkliga antalet kommuner/stadsdelar med våldsbejakande extremistiska individer/grupper (eftersom t ex fotbollshuliganer och motorcykelgäng ej inkluderats i den nationella samordnarens uppdrag) är således 119 (157-38). Dvs 38% av landets kommuner, inkl. 24 stadsdelar.

Enbart baserat på 290 kommuner kan denna procentsats istället bli 33% (men redovisningen ger tyvärr inte möjligheten att avgöra den exakta procentsatsen för kommuner).

Utöver dessa kommuner/stadsdelar finns det 14 kommuner/stadsdelar (171-157) där kontaktpersonen uppgett att det funnits aktiviteter och/eller återvändare, men utan att kontaktpersonen kunnat identifiera någon våldsbejakande extremist i någon form.

171 UNIKA KOMMUNER OCH STADSDELAR
Min fråga var alltså vilka värden X, Y och Z har i följande formel: X (ja/nej) + Y (ja/nej) + Z (ja/nej) = 171.
Om jag nu förstått allt rätt är svaret på min fråga följande;
X = 157 (Fråga 17 om extremister = 157 unika ja).
Y = 11
   (Fråga 18 om aktiviteter = 119 unika ja, varav 11 unika som svarat nej på fråga 17).
Z = 3     (Fråga 19 om återvändare = 18 unika ja, varav endast 3 som svarat nej på fråga 17).

ALLMÄNNA KOMMENTARER

Jag vill bara som kommentar understryka följande (vilket jag hoppas beaktas i slutrapporten):

Det är ett logiskt felslut att förutsätta att bara för att kontaktpersonen gett ett svarsalternativ för fråga 18 om aktiviteter men inte kunnat identifiera våldsbejakande extremister så skulle det innebära att det inte finns våldsbejakande extremister boendes i kommunen/stadsdelen som utför dessa ”aktiviteter”.

När du skriver ”De kommuner/stadsdelar som har aktiviteter men utan att ha grupperingar…” är detta alltså en felaktig slutsats. Det går inte att utifrån hur kommunerna/stadsdelarna svarat förutsätta att kontaktpersonen vet – eller ens tror – att det finns ”aktiviteter” i kommunen/stadsdelen som utförs av någon som bor utanför kommunen/stadsdelen.

Du skriver:
De 11 kommunerna/stadsdelarna har alltså svarat nej på frågan om de har några identifierade grupperingar i sin kommun (Fråga 17) MEN har trots att de saknar grupperingar har de svarat ja på frågan om de har en eller flera aktiviteter som kan kopplas till våldsbejakande extremism. I detta fall har vi tolkat det som att de har tillresta individer som har utfört aktivitet i deras kommun utan att för den saken ha varit hemmahörande i den aktuella kommunen.

Du menar att 11 kommuner har tillresta våldsbejakande extremister bara för att respektive kontaktperson inte identifierat någon våldsbejakande extremist (höger, vänster, islamist eller ”Annat”) som utfört respektive aktivitet. Det kan vara så, men det kan precis likaväl inte vara så.

Det är en logiskt felaktig slutsats att våldsbejakande extremister skulle ha rest från en kommun/stadsdel, där kontaktpersonen uppfattat det som att det finns en eller flera våldsbejakande extremister, till en annan kommun/stadsdel där kontaktpersonen inte identifierat någon våldsbejakande extremist men tror sig ha noterat någon ”aktivitet” som skulle kunna kopplas till någon våldsbejakande extremist.

Dessutom; våldsbejakande extremister kan åka längre än från grannkommunen.

Sedan kan man fråga sig hur denna slutsats beaktas i kombination med fråga 19, där kontaktpersoner i 18 kommuner och/eller stadsdelar svarat ”Ja” på denna fråga:
Har det förekommit fall av återvändare, dvs. individer som befunnit sig i våldsbejakande extremistmiljöer utomlands och återvänt, under det senaste året i den kommun där du är verksam?”, med de tre svarsalternativen; Ja, Nej, Vet ej.

Du skriver:
Totalt rapporterar 157 kommuner att de har identifierat minst en våldsbejakande extremistisk grupp (67%) på grund av att överlappningen är stor.

Som jag skrev inledningsvis förutsätter jag här att du menar att 157 unika kommuner och stadsdelar – inkl. 38 unika kontaktpersoner som uppgav ”Annat” – gav de 226 svaren (det finns alltså ingen överlappning för siffran ”157”).

MIN REKOMMENDATION!
Jag rekommenderar starkt att den nationella samordnaren inte gör egna tolkningar på detta sätt av enkätsvaren. Bättre att istället redovisa hur svaren givits. Sedan kan den nationella samordnaren naturligtvis i en kommentar beskriva hur enkätsvaren tolkats av den nationella samordnaren. På detta sätt ges alla möjlighet att dra sin egen slutsats utifrån fakta istället för utifrån spekulationer som framställs som fakta.

ÖVRIGA FRÅGOR
Jag har dock några andra frågor som jag gärna skulle vilja ha svar på för att kunna förstå själva rapporten om våldsbejakande extremism.

Resultatet av vissa grundläggande enkätsvar har av någon anledning inte redovisats någonstans. Om jag får tillgång till enkätsvaren kan jag själv enkelt söka fram svaren på dessa frågor.

Sedan finns det ett par övergripande frågor om hur utbildningen bedrivits samt om utbildningsmaterialet som jag inte kan finna svar på från den nationella samordnarens webbplats.

1.
Den nationella samordnaren uppger att 233 kommuner och stadsdelar besvarat enkäten, men hur många kommuner respektive hur många stadsdelar besvarade enkäten?
– Hur många kontaktpersoner/stadsdelar i Göteborg (med 10 stadsdelar) har besvarat den nationella samordnarens enkät 2017?
– Hur många kontaktpersoner/stadsdelar i Stockholm (med 14 stadsdelsnämnder) har besvarat enkäten?

2.
Fråga 3. Finns det en kontaktperson eller lokal samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism i den kommun där du är verksam?
med svarsalternativen;
Ja, kontaktperson, Ja, lokal samordnare (och kontaktperson), Nej, Vet ej
– Är det 110 kontaktpersoner som svarat ”Ja, kontaktperson”?
– Är det 110 kontaktpersoner som svarat ”Ja, lokal samordnare (och kontaktperson)”?
– Hur många kommuner/stadsdelar har uppgivit både det första och andra alternativet?
– Hur många kommuner/stadsdelar har svarat ”Vet ej”, ”Nej” respektive inte alls?

3.
I hur många kommuner har länsstyrelserna hållit kunskapsseminarier om våldsbejakande extremism (med fokus på hur våldsbejakande extremism ”kan hanteras” på lokal och regional nivå)?
– I vilka kommuner har inga kunskapsseminarier hållits ännu?

4.
I hur många kommuner har Lunds universitets ”uppdragsutbildning” hållits?
– Vilka kommuner har inte deltagit på denna utbildning?
– Vilka personer är det som står bakom utformningen/upplägget av denna utbildning (och var finner jag mer info om detta)?

5.
Var återfinns utbildningsmaterialet för de kunskapsseminarier som länsstyrelserna hållit för kommunerna och utbildningsmaterialet för Lunds universitets uppdragsutbildning?
– Kan jag få ta del av dessa utbildningsmaterial/handböcker?

AVSLUTANDE FRÅGOR
De frågor jag ställt har ställts som grund för ett antal, som jag ser det, helt avgörande frågor för att kunna dra några slutsatser överhuvudtaget och för att en rättvisande lägesbild ska kunna ges.

Jag kommer att sammanställa dessa frågor och skicka till dig senare. Om du anser att tiden är för knapp att besvara dessa grundläggande frågor innan den 12/1 så är det min förhoppning att svaren i alla fall återfinns i slutrapporten.


42.
To: anna.carlstedt@regeringskansliet.se
Cc: Johan Dixelius
Sent: Wednesday, December 6, 2017 12:04 PM
Subject: Fw: Enkät om våldsbejakande extremism

KRITISKA FRÅGOR

Som jag nämnde tidigare har jag några avslutande frågor som jag anser synnerligen viktiga för slutrapporten från den nationella samordnaren. Dvs frågor som, i motsats till mina tidigare frågor, inte är kopplade direkt till enkäten.

Del 1. – Frågor om hotbilder

Här nedan följer frågor som är helt avgörande för att kunna förstå vilken extremism som finns var och vilken form av hot som respektive extremism utgör i praktiken. Samt för att kunna avgöra prioriteringar och nivå på resurser för att åtgärderna ska ha någon effekt av betydelse. Dvs den information som sedermera alla presumtiva åtgärder ska utgå från.

VAD ÄR DEN NATIONELLA SAMORDNARENS SLUTSATS ENLIGT NEDAN?

1. Anser den nationella samordnaren att högerextremism är den vanligast förekommande riktningen i Sverige?
– I så fall grundat på rent konkret vilka fakta?
– Vilken typ av högerextremism?
– Om ej, vilken typ av extremism är vanligast förekommande?

b. Anser den nationella samordnaren att de tre olika formerna av extremism är synonyma med våldsbejakande, eller kan respektive extremism delas in i våldsbejakande och icke-våldsbejakande?

2. Vilka former av våldsbejakande extremism anser den nationella samordnaren utgör det största, näststörsta respektive tredje största hotet mot demokratin (inkl. demonstrationsrätten, mångsidig samhällsinformation, rätten och möjligheten att uttrycka sina politiska åsikter samt att politiska partier inte hindras eller begränsas av vissa aktörer i sina möjligheter att nå ut med sin information) i Sverige?
– Baserat på vilka fakta?

3. Vilken form av våldsbejakande extremism anser den nationella samordnaren är viktigast, nästviktigast och tredje viktigast att lägga resurser på i Sverige?
– Vilka resurser samt nivå på dessa resurser kan anses tillräckliga och var ska dessa resurser primärt läggas rent geografiskt?
– Vilka fakta grundas detta på?
– Hur ska kostnaderna för arbetet mot våldsbejakande extremism finansieras?

4. Vad anser den nationella samordnaren att de konkreta skillnaderna är mellan de olika hotbilderna från högerextremism, vänsterextremism respektive islamistisk extremism i Sverige?
– Vilka fakta baseras detta på?

5. För de tre olika formerna av extremism i Sverige (högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism), hur stor del inom respektive kategori utgörs av ”ensamagerande individer och hur stor del utgörs av grupper, anser den nationella samordnaren?
– Vilka fakta baseras detta på?

6.  Hur många individer inom respektive kategori uppskattas det att det finns i Sverige idag (och baserat på vilka fakta);
– Våldsbejakande högerextremister?
– Våldsbejakande vänsterextremister?
– Våldsbejakande islamister?

7. Anser den nationella samordnaren att någon form av våldsbejakande extremism (aktiviteter) ökat eller minskat i Sverige?
– I så fall vilken typ, under vilken period och av vilken anledning, samt vilka fakta baseras detta på?
Med specifikation särskilt för;
– Radikalisering
– Våld
– Hot
– Trakasserier

8. Anser den nationella samordnaren att någon form av våldsbejakande extremister (individer eller grupper) ökat eller minskat i Sverige?
– I så fall vilka, under vilken period och av vilken anledning, samt vilka fakta baseras detta på?

9. Hur vanligt (i siffror eller procent) anser den nationella samordnaren att det är i Sverige med våldsbejakande extremister från andra länder?
– Vilken kategori av dessa våldsbejakande extremister från annat land är vanligast, nästvanligast och tredje vanligast, och baserat på vilka fakta?
– Från vilka länder?
– Hur kan problemet med tillförseln av andra länders extremister i Sverige stävjas?

10. Varför har arbetet avgränsats till bara tre former av våldsbejakande extremism istället för att inkludera fler? Dvs hur motiveras det att vänsterextremism/högerextremism getts högre prioritet än t ex fotbollshuliganism, kriminella MC-gäng och olika maffiaorganisationer (som kan förväxlas med eller ha kopplingar till de tre formerna av våldsbejakande extremism)?
– Finns det inget intresse av att komma åt problemen med alla våldsbejakande grupper i Sverige?


43.

Här kommer den sista delen av mina avslutande frågor som jag anser vara av största vikt att de besvaras på något sätt i den nationella samordnarens slutrapport.

Del 2. – Frågor om resultat och mål

1. Vilka konkreta resultat har uppnåtts i vilka kommuner, dvs hur mycket inom respektive kategori av ”våldsbejakande extremism” har minskat – eller ökat – i vilka kommuner?
– Pga vilka anledningar?
– Hur har detta uppmätts?

2. Hur ser den nationella handlingsplanen ut mot våldsbejakande extremism?
– Vilka nationella åtgärder måste, respektive bör, göras när och hur, enligt den nationella samordnaren?
– Hur ska det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism samordnas och organiseras nationellt, enligt den nationella samordnaren?

3. Var anser den nationella samordnaren att de största resurserna ska läggas mot våldsbejakande extremism och varför?
– Vilka kommuner/stadsdelar?
– Vilka kommuner/stadsdelar ska prioritera vilken typ av extremism (höger, vänster, islamistisk eller annan) på vilket sätt och på vilka grunder?

4. Anser den nationella samordnaren att de resurser som ska läggas mot våldsbejakande extremism kan baseras på vad enskilda kontaktpersoner svarat på en enkät eller ska istället enkom fakta och forskning vara styrande för vilka åtgärder som vidtas?

5. Finns det något som visar att lägesbilder, handlingsplaner och utbildningar gett något konkret resultat – dvs minskning av någon form av extremism – överhuvudtaget någonstans?
– I så fall vilken typ, var och på vilket sätt samt baserat på vad?

6. Finns det något som tyder på att samarbete mellan polis och kommun lett till en minskning av våldsbejakande extremism?
– I så fall hur, vad/vilken typ, var och på vilket sätt samt baserat på vilka fakta?

7. Finns det något som tyder på att informationsdelningen om våldsbejakande extremism mellan kommunen och polisen fungerar bra?
– I så fall, hur/på vilket sätt och var samt baserat på vilka fakta?
– Var fungerar denna informationsdelning inte bra och var behöver det fungera bättre på vilket sätt?

8. Finns det något som tyder på att utbildning av kommunpersonal om våldsbejakande extremism lett till någon minskning av våldsbejakande extremism?
– I så fall, hur/på vilket sätt, vilken typ och var samt baserat på vilka fakta?

9. Finns det något som tyder på att riktade stödinsatser för individer i riskzonen” behöver utvecklas?
– I så fall varför, var och utvecklas på vilket sätt, samt baserat på vilka fakta?
– På vilket konkret sätt har stödet till ”individer i riskzonen” förbättrats, och var?

10. Finns det något som tyder på att riktade stödinsatser för anhöriga till individer i riskzonen” behöver utvecklas?
– I så fall varför, var och utvecklas på vilket sätt, samt baserat på vilka fakta?
– På vilket konkret sätt har stödet till anhöriga till individer i riskzonen förbättrats, och var?

11. Hur har det gått med verksamheten med en nationell stödtelefon för information, råd och stöd om våldsbejakande extremism?
– Vad är den nationella samordnarens åsikt om ifall en ”stödtelefon” fyller någon funktion?
– Driver Röda korset fortfarande denna ”stödtelefon”?
– Stödtelefonen startade 2015-11-16 och skulle utvärderas efter ett år. Kan jag få ta del av den skriftliga utvärderingen?

12. Har radikalisering och rekrytering till våldsbejakande grupper ökat eller minskat?
– I så fall hur, inom vilka grupper, var och inom vilket tidsspann samt baserat på vilka fakta?

13. Hur har den nationella samordnaren uppmuntrat till insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser?
– På vilket sätt?
– Vilka insatser skulle detta vara för vilka rörelser, rent konkret?

14. Hur många individer har lämnat våldsbejakande rörelser?
– För vilka rörelser och inom vilket tidsspann?

15. Hur ser den nationella samordnarens sammanhållna strategi ut för arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism?

16. Bedömer den nationella samordnaren att det finns något behov av författningsändringar med anledning av våldsbejakande extremism, och i så fall vilka?

17. Vilket konkret ansvar har kommunerna för det brottsförebyggande arbetet enligt den nationella samordnaren?

18. Har den nationella samordnaren inrättat nätverk av experter?
– Vilka expertnätverk har inrättats var och vilka personer ingår i dessa under vilken tidsperiod?

 

Muslimer står för en övervägande del av antisemitismenCitat från resultatet av forskningen enl. ovan: ”Högerextremister, som ofta associeras med antisemitism, utgör en klar minoritet”. Muslimer utgör det markant största hotet för judar i de olika EU-länderna. Därefter är det de vänsterinriktade som fruktas mest av judar i EU (med undantag för Tyskland).


Övriga frågor

Några övergripande frågor och tips om hotbilder och mål som kan vara till stor nytta för den nationella samordnaren och, som en konsekvens därav, för kommuner och Sverige med dess beslutsfattare.

1.
Är det 13 intervjuer som gjorts med lokala samordnare och/eller kontaktpersoner mot våldsbejakande extremism, och vad har dessa resulterat i?
– I vilka kommuner? Hur många intervjuer med samordnare och hur många med kontaktpersoner?
– Vilka frågor har ställts i samband med dessa intervjuer (och vilka svar har getts)?
– Kommer dessa 13 intervjuer – med frågor och resultat – att redovisas, och i så fall när och på vilket sätt? Om inte, varför?

2.
Vilken budget har den nationella samordnaren (efter Mona Sahlin) haft att röra sig med?

3.
Hur ser den nationella samordnarens uppdragsbeskrivning ut till stiftelsen ”Tryggare Sverige”? Tacksam för kopia av uppdragsbeskrivningen.

Regeringen har ju understrukit vikten av att den nationella samordnaren verkar för en öppen och offentlig diskussion och att allmänheten informeras. Hoppas därför att jag kan få svar på ovanstående så att jag kan övergå till mina viktiga slutfrågor & tips som jag tror kan tillföra en hel del, och som jag därför hoppas kommer att uppskattas.

Den nationella samordnarens rapport om resultatet av enkäten är väldigt knaper så det är svårt att få ut något meningsfullt utan att veta hur enkäten egentligen besvarats.

Om jag får tillgång till materialet kan jag själv finna svaren på fyra av ovanstående frågor. Är det möjligt?


Not.
Precis som för frågorna i skrivelse #41 ville samordnaren inte ge någon respons på de 10 + 18 + 3 sista frågorna i skrivelse #42-43.


Källor:
Samordnarens rapport 2016

Samordnarens rapport 2017

Frågor från den nationella samordnaren 2017, som besvarats av upp till 233 ”kommuner och stadsdelar”

Se även bl a;
Den stora bluffen av samordnaren mot våldsbejakande extremism avslöjas här!

Stiftelsen Tryggare Sverige sprider desinformation om extremism


SVT sprider Fake News om extremister i Sverige – Finns inga vänsterextremister?


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *