Sverige ska betala mer till EU. Det vill EU-kommissionen som föreslår att Sveriges och andra EU-länders rabatter tas bort när Storbritannien lämnar EU.
Sverige förlorar ca 20 miljarder kr/år på medlemskapet i EU
2017 är den svenska EU-avgiften 29,3 miljarder kronor, men Sverige får också EU-stöd i olika former.
2016 fick Sverige 11 miljarder i EU-stöd. Nettoavgiften var alltså 19,4 miljarder kronor.
Tillägg:
År 2018 betalade Sverige ca. 40 miljarder kr till EU. Vi fick tillbaka 13 miljarder kr. Dvs ett netto på 27 miljarder kr. En stor del av dessa 27 miljarder går till rena administrationskostnader (förutom alla övriga och omfattande kostnader som EU medför för Sverige).
2020 vill EU höja Sveriges avgift med 15 miljarder kr, pga Brexit. Centerpartiet och Liberalerna är som enda partier (förutom Feministiskt Initiativ) positiva till denna drastiska avgiftsökning men kan inte motivera sin åsikt i sak. SD vill att EU-avgiften ska sänkas istället.
Rabatt?
Rabatterna är en följd av att Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher under många år krävde att få ”tillbaka sina pengar”, som hon uttryckte saken, och 1984 fick hon till slut igenom minskad brittisk EU-avgift.
Knappt tjugo år senare lyckades också Tyskland, Sverige, Nederländerna och Österrike få ”rabatt på rabatten”. För Sveriges del innebär det om ett par miljarder kronor lägre avgift varje år.
Red’s kom:
Som framgår av tabellen längre ner på denna sida verkar det vara raka motsatsen som gäller. Avgiften gick istället upp kraftigt!
De s k ”rabatterna” är alls inte någon form av rabatt. Det är bara en eufemism för att de länder som betalar mest inte behöver bidra fullt lika mycket till EU och dess administration som EU vill att dessa länder ska göra.
EU-portalen skriver:
”Sedan 1984 har Storbritannien en rabatt på sin EU-avgift som, något förenklat, innebär att landet får tillbaka cirka två tredjedelar av nettounderskottet av betalningarna till och från EU:s budget. Rabatten finansieras av övriga medlemsländer och benämns därför ibland Storbritannienavgift.
Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher förhandlade till sig rabatten eftersom hon ansåg att Storbritannien, som då var EG:s tredje fattigaste land, fick tillbaka för lite i förhållande till landets höga avgift.
Vid den tiden användes merparten av EG:s budget till jordbruksstöd. Eftersom Storbritannien hade en jämförelsevis liten jordbrukssektor kunde landet inte tillgodogöra sig jordbruksstödet i samma utsträckning som de andra medlemsländerna.”.
Sverige förlorar Storbritanniens stöd
– Vi måste se till att slutet på Storbritanniens rabatt innebär att också de andra rabatterna försvinner, anser EU-kommissionär Günther Oettinger.
Red’s kom:
Vilket visar att Storbritanniens utträde ur EU leder till att Sverige får ännu mindre att säga till om. Sverige blir bara en lydstat i EU, i alla fall om Sverige inte får en regering som verkar i medborgarnas intresse.
Vilka politiker i Sverige kommer att kunna och vilja stå emot EU:s krav?
Men kommissionens förslag är bara ett första utkast som lär få mothugg från många håll.
Red’s kom:
S+MP-regeringen lär bara buga och tacka om vi, utöver att vi utan märkbara protester från S+MP-regeringen drar det tyngsta lasset för migranterna, avkrävs att betala ännu mer. Till skada för landet och dess befolkning.
Politikerviljan vinner alltid över folkviljan
Moderaternas EU-parlamentariker Gunnar Hökmark är en av dem som säger bestämt nej.
– Att avskaffa rabatterna för nettobetalarna är en farlig väg att gå. Dels riskerar det att föda ett EU-motstånd, dels innebär det att EU-budgeten inte präglas av de prioriteringar som varje offentlig budget måste underkastas.
Red’s kom:
Sverige har förvisso inget riktigt EU-kritiskt parti, men största sannolikheten för att Sverige sätter ner foten mot EU är nog om SD får styra i denna fråga.
Problemet är att det EU-motstånd som finns det finns bland folket – och då primärt från de mer insatta. Bland politikerna finns inte alls samma motstånd mot medlemskapet i EU och när folkviljan står mot politikerviljan är det alltid politikerviljan som vinner.
Det finns ingen som kan specificera fördelarna med medlemskapet mer än i allmänna faktabefriade ordalag. På motsvarande sätt finns det ingen som kan säga nackdelarna med att Sverige skulle utträda ur EU.
Är det någon som noterat att det inte existerar någon debatt om EU-medlemskapet? Det finns heller inte några partiledardebatter där medlemskapet i EU diskuteras.
Varje gång Stefan Löfven med bestämdhet säger att Sverige ska stanna kvar i EU, är det någon som hört en endaste journalist som frågat varför?
Om EU vill plocka pengar från Sverige ännu mer än idag så kan debatten ta fart. Med en debatt om EU-medlemskapet, där medborgarnas kunskap ökas, lär missnöjet med EU öka ytterligare.
EU måste bli mer kostnadseffektivt
– EU måste prioritera och avveckla gamla kostnadsstrukturer, anser Hökmark.
Red’s kom:
Men naturligtvis är den av få personer styrda EU-organisationen inte intresserad av att effektivisera sin verksamhet. Därav inte så konstigt att detta alternativ inte finns med bland de fem alternativ EU-kommissionen har att välja mellan.
Sveriges skattebetalare betalar mest. Storbritannien landar på 3:e plats av de länder som bidrar till EU
Storbritannien är i dag EU:s tredje största bidragsgivare, efter Tyskland och Frankrike.
Red’s kom:
Men räknat per capita så hamnar Storbritannien på 9:e plats.
Storbritannien betalar motsvarande drygt 177 miljarder kronor [mellan motsvarande 100 och 120 miljarder kronor enl. Europaportalen] i EU-avgift, vilket är ungefär 13 procent av EU:s budget. Storbritannien får tillbaka drygt 72 miljarder i olika former av EU-stöd.
Red’s kom:
Men Sveriges och Nederländernas skattebetalare är alltså de som bidrar mest till EU.
Som framgår ovan varierar uppgifterna verkar ingen veta hur mycket EU förlorar på Storbritanniens utträde ur EU, men gissningsvis handlar det i snitt om drygt 50 miljarder kr/år.
Det verkar inte finnas några tankar om att de ca 16 EU-länder som tjänar på medlemskapet i EU ska få mindre i bidrag. Diskussionen handlar istället primärt om att tvinga de länders medborgare som redan betalar mest (främst Nederländerna, Sverige, Belgien, Tyskland och Danmark) att betala ännu mer.
EU:s budget: 1 300 miljarder kr/år
EU:s budget uppgår till cirka 1 300 miljarder svenska kronor [varierar från år till år], vilket motsvarar ungefär 1 procent av EU-ländernas BNI.
Red’s kom:
Varav 923 miljarder kr kommer direkt från EU-länderna via EU-avgiften.
De 10 av 28 EU-länder som står för dessa pengar är: Nederländerna, Sverige, Belgien, Tyskland, Danmark, Finland, Österrike, Frankrike, Storbritannien och Italien (ibland även Finland och Luxemburg).
EU-portalen skriver:
En annan diskussion som ska föras är huruvida medlemsländer som bryter mot grundläggande rättigheter eller inte exempelvis tar emot flyktingar i framtiden ska kunna bli av med EU-stöd. Det är något som Sverige driver för att kunna sätta press på länder som Ungern och Polen.
Red’s kom:
Dvs press på två av de 26 EU-länder som försöker värna om det egna landet och därför inte tar emot de migranter som EU kräver att de ska göra.
Ett annat problem som tillkommer är EU:s krav på Sverige att övergå från kronor till Euro (trots att vi nyligen bytt ut sedlar och mynt).
Strax innan valet i Sverige 2018 kommer förslaget till EU:s budget, som ska börja gälla från år 2021.
Källa: DN och Europaportalen
Not.
Sveriges EU-avgift 1999-2016
I tabellen nedan återges vad Sverige har betalat i avgift till EU och vad landet har fått tillbaka i form av stöd och bidrag, det så kallade återflödet. Nettoflödet är skillnaden mellan vad Sverige betalar och får tillbaka. Summorna är angivna i miljarder kronor i det aktuella årets penningvärde.
År |
Avgift till EU |
Tillbaka från EU |
Netto-
|
| 2017 | 29,3 | ? | -? |
| 2016 | 30,4 | 11 (se nedan) | -19,4 |
| 2015 | 44,2 | 9,7 | -34,5 |
| 2014 | 41,5 | 11,9 | -29,6 |
| 2013 | 37,4 | 10,3 | -27,1 |
| 2012 | 31,4 | 9,8 | -21,6 |
| 2011 | 30,6 | 12,3 | -18,3 |
| 2010 | 30,4 | 12,9 | -17,5 |
| 2009 | 19,2* | 11,9 | -7,3 |
| 2008 | 31,5 | 11,0 | -20,5 |
| 2007 | 26,6 | 13,0 | -13,6 |
| 2006 | 25,9 | 12,4 | -13,5 |
| 2005 | 25,6 | 12,6 | -13,0 |
| 2004 | 25,6 | 11,6 | -14,0 |
| 2003 | 18,3 | 12,0 | -6,3 |
| 2002 | 20,6 | 9,3 | -11,3 |
| 2001 | 23,3 | 8,5 | -14,8 |
| 2000 | 22,3 | 9,0 | -13,3 |
| 1999 | 20,9 | 9,3 | -11,6 |
* Att Sverige betalade en betydligt lägre avgift 2009 beror på att reglerna för ländernas avgifter ändrades detta år. De nya reglerna innebar att Sveriges avgift blev lägre än vad den varit med de tidigare reglerna. Beslutet gällde från 2007 och Sverige kompenserades för detta med en rabatt på 2009 års avgift.
OBS! Drygt 75% av de 11 miljarder kr Sverige fick tillbaka 2016 (återflödet) gick till jordbruket.
EU-avgiften varierar från år till år, men år 2015 gick Sverige från andra till tredje plats sett till kostnaden per invånare för EU-avgiften:
Nettoflöde per person 2015
Nederländerna -336 €
Belgien -271 €
Sverige -265 €
Storbritannien -217 €
Tyskland -213 €
Danmark -185 €
Luxemburg -175 €
Österrike -112 €
Finland -101 €
Frankrike -97 €
Italien -63 €
Cypern -41 €
Irland 26 €
Kroatien 47 €
Malta 54 €
Spanien 76 €
Portugal 88 €
Litauen 163 €
Estland 170 €
Polen 239 €
Rumänien 255 €
Slovenien 256 €
Bulgarien 310 €
Lettland 371 €
Grekland 446 €
Ungern 461 €
Tjeckien 524 €
Slovakien 558 €
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Detta syns tydligt i hur EU-avgiften fördelas. Dvs fram till dess att Sverige blivit lika fattigt som Slovakien, Tjeckien, Ungern, Grekland, Lettland, Bulgarien, Slovenien och Rumänien (i framtiden även Turkiet) så kommer Sverige att gå med förlust på medlemskapet i EU.
Källa: EU-portalen
Se även bl a;
Svenskar betalar mest i Europa till EU
Sverige betalar mest i världen för EU-migranter, precis som EU-avgift och bistånd
För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor
