Mårten Schultz tycker tillståndsplikt för tiggeri är ”Orwellskt”

Mårten Schultz skriver i Dagens Arena under rubriken ”Liberala kvinnors tiggeriförslag klingar Orwellskt” där Schultz kommenterar Liberala kvinnors förslag om ett tillståndskrav för passivt tiggeri.

Mårten Schultz menar att en tillståndsplikt i praktiken skulle innebära ett kriminaliserande av tiggeri.

Red’s kom:
Mårten Schultz säger sig ha en juridisk utbildning, men när man läser vad han skriver om EU-migranter, allemansrätt, tiggeriförbud och tillståndsplikt – som har det gemensamt att det finns inga juridiska referenser – så häpnar man över hans bristande kunskap inom juridik såväl som hans oförmåga till logiskt tänkande.

Med Schultz resonemang så innebär allt som kräver tillstånd en kriminalisering. T ex behövs olika tillstånd för att bygga hus. Då är alltså husbygge kriminaliserat.

I Malmös ordningsstadga (med varianter i kommuners stadga) står det;

Insamling av pengar
12 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning

Red’s kom:
Alltså är – enligt Mårten Schultz – insamling av pengar redan kriminaliserat.

Mårten Schultz tycks inte förstå vad ”kriminaliserat” innebär. Det finns brott som har straffsanktioner, det finns brott som saknar straffsanktioner och det finns krav på tillstånd för att utföra vissa saker så att brott inte uppstår. Men när detta förklarades under den grundläggande utbildningen för jurister måste Mårten Schultz ha varit frånvarande.

Liberala kvinnor motiverade sitt förslag om tillståndskrav för passivt tiggeri med bl a (det fanns flera olika skäl!) att det skulle skydda kvinnor från att utnyttjas samband med tiggandet;
Vi är övertygade om att ett tillståndsförfarande skulle ge många EU-medborgare, främst kvinnor, som har mycket liten eller ingen kunskap alls om det svenska rättsväsendet och som löper risk att utnyttjas sexuellt, möjlighet att anmäla övergrepp de utsatts för.

Juristen Mårten Schultz tycker att det är en märklig motivering. Han tror inte att lagändringen skulle hjälpa de utsatta kvinnorna som Liberala kvinnor nämner, utan säger;

Jag är på ett övergripande plan skeptisk mot att hjälpa utsatta genom förbud. Det klingar lite Orwellskt.

Red’s kom:
Hela lagboken är full av förbud, hela samhället är fullt av förbud. Hela det moderna samhället bygger på förbud. Men detta har tydligen gått Schultz förbi.

Ej heller har Mårten Schultz förstått att tillståndsplikt inte är samma som förbud.

Det naturliga när människor i utsatthet inte anmäler brott borde vara att öka närvaron av rättsväsende och socialtjänst i de grupperna, säger Schultz.

Red’s kom:
Varför skulle det vara mer naturligt än att införa regelverk som styr upp samhället. Man kan säkert göra både och, men alla med minsta sunt förnuft begriper att det ojämförbart mest effektiva är ett regelverk.

Sedan måste man också tänka på de ekonomiska aspekterna. Mårten Schultz gör som alla andra vänsterextremister och ser aldrig ekonomi som en faktor i resonemangen.

Mårten Schultz tror också att det skulle vara svårt att få förbudet att bara gälla passivt tiggeri som EU-migranter gör, och säger;

Jag tror inte Liberala kvinnor räknar med att det här förbudet även skulle gälla de mer välbärgade människorna som tigger på stan, till exempel Röda korset och Frälsningsarmén.

Red’s kom:
Men snälla Schultz, vad är det som gör att du inte förstår att tillståndsplikt inte är ett förbud. Ett förbud mot tiggeri hade förvisso varit så mycket bättre, men det är inte vad Liberala kvinnor föreslagit här.

Sedan är Röda korset och frälsningsarmen inte ”välbärgade människor”.

Avslutningsvis; Självklart skulle tillståndsplikt gälla även välgörenhetsorganisationer. Vad är problemet med det?

Liberala kvinnor föreslår att folk skulle få ansöka om tillstånd för att tigga och att de i den processen skulle få hjälp av rättsväsendet.
– Det är väl osannolikt att de här ansökningarna skulle bli ifyllda och då blir den verkliga innebörden av detta att tiggandet blir kriminaliserat, säger Mårten Schultz.

Red’s kom:
Varför skulle det vara osannnolikt att en mycket enkel ansökan om tillstånd för att tigga skulle fyllas i?

Om man inte fyller i en ansökan om bygglov innebär det att byggandet blir kriminaliserat?

Han är också förvånad över att förslaget kommer från just Liberala kvinnor.
– Man får komma ihåg att om man, som jag, närmar mig de här frågorna från liberalt håll, så är ju allt detta inskränkningar på människors frihet, något som det här partiet säger sig värna om, säger han.

Red’s kom:
Mårten Schultz tycks närma sig alla frågor endast från vänsterextremistiskt håll.

Alla förbud, alla krav på tillstånd, alla ansökningar är en inskränkning av människors frihet. Det är t o m en inskränkning på människors frihet att man måste fylla i ett CV när man söker jobb. Vill Mårten Schultz ha ett samhälle där det är helt fritt att göra allt så rekommenderar jag att han åker tillbaka till den planet han kom från.Klicka här för att gå till artikeln i Dagens Arena, 2015-06-18
Se även bl a;
Mårten Schultz (SvD) menar att allemansrätten ger tiggare rätt att bosätta sig var de vill

EU-migranters bosättningar har inget med allemansrätten att göra

Mårten Schultz förstår inte varför hans svammel om tiggare och allemansrätten väcker reaktioner

Mårten Schultz vill byta ut ordet tiggare mot arbetare


Är tillståndsplikt för att tigga samma som tiggeriförbud för EU-migranter?


Tiggeri förbjudet skylt på Handelshögskolan Stockholm


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Föreningen Hjälp Tiggare i Lund och deras bidragsansökningar

För perioden januari-mars ansökte Hjälp Tiggare i Lund om 284 433 kr (249 633 kr till verksamheten plus 34 800 kr för lokalkostnad). För resterande 9 månader (april-december) av året sökte föreningen 238 500 kr för utökad verksamhet.

Sammanställning av några märkligheter om de två ansökningar om medel för stöd till EU-migranter som Socialnämnden ska ta beslut om idag, varav en är till Socialnämndens Joakim Månsson Bengtsson;

1. Enligt rörelsedirektivet gäller den fria rörligheten endast om man är självförsörjande, vilket man inte är om man måste ha stöd som natthärbärge, mat, etc. Om man inte kan försörja sig själv under de tre månaderna får man inte vistas i annat EU-land.

Det ska här noteras att föreningen Hjälp Tiggare i Lund t o m söker pengar för mat under 9 månader med 11 000 kr/mån.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Det stöd som ges av hjälptiggare i Lund får ses som ett tillfälligt stöd och som ges vid ett akut behov.

Komplettering:
Tillfälligt är en definitionsfråga, hur många dagar anser socialförvaltningen på ett ungefär är ”tillfälligt” för gratis boende per EU-migrant?

Akut behov är också en fråga som kräver en definition, vad är socialförvaltningens definition av akut behov när det gäller boende för personer som frivilligt och fullt medvetet valt att lämna sitt eget boende i hemlandet för att sova utomhus i Sverige?

Se även den viktigaste frågan, punkt 26 nedan.

2. Det uppges av Socialförvaltningen att Hjälp Tiggare i Lund vänder sig till ”socialt utsatta EU-medborgare som saknar annat eget boende och som i annat fall är hänvisade till att bo i bosättningar av bilar och/eller tält, företrädesvis i Lunds kommun”.
Det är inte korrekt.
För det första vänder föreningen sig inte till socialt utsatta EU-medborgare. Det finns t.ex. inga svenskar bland dem som erbjuds härbärge. De vänder sig alltså primärt till romer, och då bör detta inte formuleras på ett annat sätt än hur verkligheten ser ut.
För det andra är det inte så att EU-migranterna saknar boende. De saknar bara en andra bostad i Sverige som de vill/kan betala för.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Socialt utsatta Eu medborgare är det begrepp som används i landet vid beskrivning av målgruppen

Komplettering:
Det begrepp som använts hittills i Sverige är EU-migranter (oavsett om det är en bra benämning eller ej).
Oavsett vad EU-migranterna kallas, är socialförvaltningen medveten om att det inte stämmer att de ”saknar annat eget boende”?

3. Socialförvaltningen skriver 2015-06-03;
Föreningen Hjälp Tiggare i Lund har lämnat in en ansökan om sammanlagt 238 500 kronor.
Ingen skriftlig ansökan har kommit in från föreningen Hjälp Tiggare i Lund för perioden 2015-04-01–2015-12-31. Därmed finns det frågetecken om hur verksamheten kommer att bedrivas.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Ansökan är inlämnad på ett godtagbart vis.

Komplettering:
Det är en personlig/subjektiv åsikt istället för att motivering ges baserat på regelverk och/eller praxis (eller något annat konkret).
Följande gäller;
1. Ingen skriftlig ansökan har lämnats in.
2. Det är därmed oklart om vad det bidrag till Hjälp Tiggare i Lund nu beslutats erhålla kommer att användas till.
Är det så det normalt går till inom socialförvaltningen, dvs att man ansöker muntligt? Eller gäller det bara för Joakim Månsson-Bengtssons förening?

4. Föreningen Hjälp Tiggare i Lund saknar försäkring eller så verkar försäkringen vara (och ha varit) otillräcklig för så många boende (16 eller 18 personer) på 114 kvm. Om det sker en olycka vems ansvar? Lunds kommun som finansierat verksamheten?

Socialförvaltningen har beviljat 45 000 kr för en försäkring som;
– inte uppges vad den är för,
– inte tecknats,
– inte kontrollerats av någon om den behövs,
– inte kontrollerats av någon hur mycket den kostar.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Föreningen har ett eget ansvar för sin verksamhet inklusive att försäkring. Det är av vikt att det finns ekonomiska förutsättningar till försäkring.

Komplettering:
Det var inte vad min fråga handlade om. Frågan är;
På vilken grund bifaller socialförvaltning/socialnämnd 45.000 kr för en försäkring som kanske inte ens behövs?
Varför krävde socialförvaltningen inte att föreningen skulle ge besked om ifall försäkring – SOM INTE FUNNITS INNAN – behövs och i så fall för vad?

5. I sin ursprungliga ansökan – liksom i den senare budgeten – har föreningen Hjälp Tiggare i Lund undanhållit de 10 000 kr de fått av S5 Consulting, Blentarp. Hur många mer bidrag har de inte informerat om?

Lunds socialförvaltning svarar: ”Dialog och uppföljning av verksamheten förs regelbundet och i olika frågor med hjälp tiggare i Lund.

Komplettering:
Att dialog och uppföljning görs regelbundet är inte vad det handlar om:
Eftersom en grund för beviljande av bidrag från Lunds kommun är hur mycket den som ska få bidrag får från annat håll – enligt Lunds kommuns egen ansökningsblankett -, varför utreder inte socialförvaltningen vilka andra bidrag föreningen fått, eller ens kräver in information om detta?

6. Det verkar inte finnas någon dokumentation över vilka stadgar som antagits och i så fall när. Det enda som Lunds kommun registrerat är ett förslag till stadgar från en interimstyrelse.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Dialog och uppföljning av verksamheten förs regelbundet och i olika frågor med hjälp tiggare i Lund.

Komplettering:
Att dialog och uppföljning görs regelbundet är inte vad det handlar om:
– Hur försvarar socialförvaltningen att bidrag ges till en förening som ännu inte är en fullgod förening?
– Anser inte socialförvaltningen att en grundförutsättning för bidrag till en förening är att föreningen verkligen finns?
– Anser inte socialförvaltningen att detta är en viktig information i beslutsunderlaget till socialnämnden?

7. Det är oklart vilka som egentligen ingår i styrelsen idag för Hjälp Tiggare i Lund. Det har inte specificerats av föreningen i de handlingar som kommit in till Lunds kommun.

Ej heller framgår vilka som är firmatecknare.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Dialog och uppföljning av verksamheten förs regelbundet och i olika frågor med hjälp tiggare i Lund.
Uppföljning görs att verksamheten fungerar enligt föreningens planering, att det finns sängar , dusch och toalett mm.

Komplettering:
Att dialog och uppföljning görs regelbundet är inte vad det handlar om:
På vilken grund anser socialförvaltningen att det är rimligt att bevilja bidrag till en förening där det;
a) inte framgår vilka som ingår i styrelsen (det kanske inte ens är någon mer än Joakim Månsson Bengtsson)?
b) inte framgår vem som är firmatecknare?

8. Former för medlemskap har inte fastställts enligt den skriftliga dokumentation Lunds kommun har.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Dialog och uppföljning av verksamheten förs regelbundet och i olika frågor med hjälp tiggare i Lund.

Komplettering:
Att dialog och uppföljning görs regelbundet är inte vad det handlar om:
På vilken grund anser socialförvaltningen att det är rimligt att bevilja bidrag till en förening där det inte framgår vad som krävs för medlemskap i föreningen?

9. Det framgår inte hur många medlemmar (betalande) föreningen har.
Hur många icke-betalande medlemmar Facebookgruppen har kan inte ha relevans för något. Det är i regel samma personer som på rutin är med i samma grupper över hela landet. Föreningen uppger själv i styrelseprotokoll att ett krav för att söka bidrag är att man uppger antalet medlemmar.

Vad är skälet till att Hjälp Tiggare i Lund vill dölja antalet medlemmar i föreningen och hur kan Socialförvaltningen acceptera detta?

Lunds socialförvaltning svarar: ”Dialog och uppföljning av verksamheten förs regelbundet och i olika frågor med hjälp tiggare i Lund.

Komplettering:
Att dialog och uppföljning görs regelbundet är inte vad det handlar om:
a) Varför har socialförvaltningen inte ombett föreningen Hjälp Tiggare i Lund att uppge hur många medlemmar föreningen har, med tanke på att det är en viktig faktor för beslut om bidrag från kommunen – och dessutom är en fråga som ingår i ansökningsformuläret för bidrag?
b) Hur många medlemmar har föreningen Hjälp Tiggare i Lund?

10. Verksamhetsplan för 2015 tycks inte heller finnas bland Lunds kommuns handlingar.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Dialog och uppföljning av verksamheten förs regelbundet och i olika frågor med hjälp tiggare i Lund.

Komplettering:
Att dialog och uppföljning görs regelbundet är inte vad det handlar om:
En verksamhetsplan är ett grundkrav – enligt socialförvaltningens egen utsago – för att bidrag ska beviljas.
Med tanke på att verksamhetsplan är ett grundkrav för bidrag, och något som krävs av andra som söker bidrag av kommunen, varför gäller det inte för föreningen Hjälp Tiggare i Lund?

11. Några tillstånd från räddningstjänst, stadsbyggnadskontor och miljöförvaltningen finns inte med bland de handlingar Lunds kommun har (trots att detta uppgavs som förutsättning för bidrag).

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
Varför skriver socialförvaltningen först att ett grundkrav för bidrag från kommunen är att tillstånd från räddningstjänst, stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning lämnas in, varefter socialförvaltningen sedan inte bryr sig om dessa tillstånd?

12. Enligt hyreskontrakt är det 16 sängar det rör sig om. I handlingarna uppges att det är 18 sängar på den 114 kvm lilla ytan (6 kvm/person).

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
a) Eftersom antal platser måste vara en av de absolut mest grundläggande frågorna för nivån på bidraget varför har socialförvaltningen inte utrett hur många sängplatser det handlar om?
b) Hur många sängplatser kan Hjälp Tiggare i Lund erbjuda, 16 eller 18?

13. Det uppges inte hur/var duschmöjlighet ges för dessa 16 eller 18 personer och ej heller hur många duschar det finns tillgängliga.

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
a) Eftersom antal duschar måste vara en av de absolut mest grundläggande frågorna för bidraget varför har socialförvaltningen inte utrett hur många duschar det handlar om?
b) Hur många duschar finns det i direkt anslutning till lokalen som Hjälp Tiggare i Lund har för EU-migranter?

14. Det uppges inte var toalett finns för dessa 16 eller 18 personer, eller hur många toaletter det finns tillgängliga.

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
a) Eftersom antal toaletter måste vara en av de absolut mest grundläggande frågorna för bidraget varför har socialförvaltningen inte utrett hur många toaletter det handlar om?
b) Hur många toaletter finns det i direkt anslutning till lokalen som Hjälp Tiggare i Lund har för EU-migranter?

15. För perioden 2015-04-01–2015-12-31 föreslår Socialförvaltningen att Hjälp Tiggare i Lund ska få 211 500 kr utav 238 500 kr (dvs 27 000 kr mindre än begärt, vilket avsåg pengar för hemresor/semesterresor till EU-migranterna).
Hur kan en verksamhet som redan måste ha finansierats (april-juni) på något sätt beviljas retroaktivt???

Det innebär att föreningen får mer än de begärt/behöver!

Lunds socialförvaltning svarar: ”Föreningen har bedrivit verksamheten för under angiven period och haft kostnader för denna.

Komplettering:
Men det var inte vad min fråga handlade om.
Om det är så att föreningen haft kostnader för perioden april-juni så har de uppenbarligen redan finansierats med andra medel/andra bidragsgivare (och givetvis inte med styrelseledamöternas egna medel).
a) Varför tycker Lunds kommun att bidrag ska ges två gånger för samma sak?
b) Hur vet socialförvaltningen att föreningen haft någon kostnad för lokalen – eller något annat –  april-juni? Vilka intyg för detta har socialförvaltningen?

16. Föreningen uppger till media att de har en beläggning under ”högsäsong” på 12-15 personer (säkert i överkant) till sina påstådda 18 platser. Föreningen får alltså pengar för ett behov som är mindre än vad som uppges.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Uppfattningen är att de flesta platser är belagda.

Komplettering:
Ja, 12-15 platser av 18 är att räkna som ”de flesta”, men i beslutsunderlaget till socialnämnden är det inte vad som uppges, vilket innebär att socialnämnden tagit beslut på fel grunder, eller hur?

17. Hjälp Tiggare i Lund skriver; ”Ändamålet är att underlätta tillvaron för de socialt utsatta EU Migranterna i Lund. Att ordna inkvartering och tillgodose andra basala behov såsom Hygien, ekonomi, jobb.

Ingenstans framgår på vilket sätt föreningen Hjälp Tiggare i Lund ska ”tillgodose” ekonomi och jobb, eller hur det tillgodosetts tidigare.

Lunds socialförvaltning svarar: ”Pågående dialog

Komplettering:
Hur menar socialförvaltningen att bidrag kan beviljas för något som det inte är utrett hur eller ens om det ska ske?

18. Joakim Månsson Bengtsson skriver; ”Genom riktade insatser av föreningsmedlemmar som på frivillig- och volontärbasis ansvarar för inkvartering och den möjlighet att tillgodose basala behov som vi skapat tillsammans, kan vi erbjuda en kontinuitet i rätten till ett drägligt leverne.

Men föreningen erbjuder absolut ingen kontinuitet i ett drägligt leverne. Inte på något sätt. Det enda föreningen gör är att befästa tiggarnas utsatthet och finansiera EU-migranters tiggeri i Lund.

basala behov som vi skapat tillsammans”???

Rätt till ”drägligt leverne”? Är det ett drägligt leverne att tigga?

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
Om Lunds kommun vill hjälpa EU-migranterna, så tror jag inte det sker genom att kommunen försörjer personer som andra länder har ansvaret för.
a) Instämmer Lunds kommun i Joakim Månsson Bengtssons påstående att det är ett ”drägligt leverne” att tigga?
b) Instämmer Lunds kommun i Joakim Månsson Bengtssons påstående att föreningen erbjuder ”kontinuitet i rätten till ett drägligt leverne”?

19. Joakim Månsson Bengtsson skriver; ”Fortsatt drift av det härbärge som föreningen med mycket knappa medel genom donationer av privatpersoner, lyckades öppna den 23 december och som idag hyser maxantal boende, 18 personer.

Ibland är det 16 personer, ibland 18 personer som ryms.

Det finns ingen kontroll av hur många som bor i föreningens härbärge, men enligt Joakim Månsson Bengtssons uppgift till media är det istället 12-15 personer som inhyses i denna lokal eller bostad (det framgår inte vad det är).

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
Är det per definition en lokal eller en bostad (kritisk fråga eftersom det är avgörande för hur den får användas) som föreningen Hjälp Tiggare i Lund har?

20. Joakim Månsson Bengtsson skriver; ”Förestår att öppna upp ytterligare ett härbärge inom loppet av två (2) veckor, senast den 26 januari med plats för ytterligare 15 personer”.

Vad hände med planerna för detta extra härbärge och vem skulle finansiera detta, med tanke på att det inte budgeterats för av föreningen?

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
Frågan kvarstår som den är;
Vad hände med planerna för detta extra härbärge och vem skulle finansiera detta, med tanke på att det inte budgeterats för av föreningen?

21. Socialförvaltningen skriver 2015-06-03 ”De kommer då att bedriva fortsatt natthärbärge, men har ökat antalet platser från 16 till 21 stycken.” vilket alltså inte uppgivits skriftligt. Det framgår inte var dessa ytterligare 5 platser (eller 3 om man utgår från uppgiften 18 platser) finns.
Vad hände med planerna för de påstådda 3 eller 5 ytterligare platserna, och var är det tänkt att dessa ska finnas?

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
Frågan kvarstår som den är;
Vad hände med planerna för de påstådda 3 eller 5 ytterligare platserna, och var är det tänkt att dessa ska finnas?

22. Socialförvaltningen skriver 2015-06-03 följande muntliga uppgift; ”Föreningen har inte en roterande fördelning av platser, det vill säga att varje individ får plats under ett begränsat antal nätter.” Vad innebär detta?

Socialförvaltningen skriver 2015-06-03 följande muntliga uppgift; ”Dock menar de att rotationen är god då gästerna bara tillfälligt befinner sig i Lund.” Det är helt uppenbart inte sant. Om inte ”tillfälligt” avser 3 månader – 1 år.

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
Frågan kvarstår vad socialförvaltningen menar;
a) Vad innebär ”ett begränsat antal nätter” rent konkret i antal, på ett ungefär?
b) Vad innebär ”rotation” rent konkret (frekvens/antal), på ett ungefär?
c) Vad innebär ”tillfälligt” rent konkret i dagar, på ett ungefär?

23. Hjälp Tiggare i Lund skriver; ”Vi ska vidare ombesörja möjligheter till … omsorg så som läkar- och tandvård.

Vad betyder detta? Hur då? Socialförvaltningen skriver 2015-06-03 att de ”förmedlar kontakt med myndigheter och sjuk- och tandvård vid behov”, och om det är allt är alltså ingen kostnad förenad med detta.

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

24. Socialförvaltningen skriver;
Den 27 november 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om en utökad budget för socialförvaltningen med 700 000 kronor för respektive år 2015, 2016 och 2017 gällande bidrag till härbärge för EU-medborgare.

Hjälp Tiggare i Lund skriver i styrelseprotokoll 2015-01-08;
summan vi ansöker om från den pott på 700 000 kr som är öronmärkta till härbärgen för hemlösa EU-migranter.

EU-migranterna är inte hemlösa, men vilket alternativ av ovanstående är det som gäller?
Om socialförvaltningens text stämmer är pengarna för ”härbärge för EU-medborgare”, dvs inte inkl. den mat som ingår i ansökan från Hjälp Tiggare i Lund.

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
Om kommunfullmäktige anslagit 700 000 kr för härbärge så får dessa pengar inte användas för något annat än just härbärge.

På vilken grund har socialförvaltningen gått förbi fullmäktiges beslut och dessutom beviljat pengar för t ex mat till EU-migranter?

25. Budget för Hjälp Tiggare i Lund är inte undertecknad.

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
Anser socialförvaltningen att det är rimligt att en budget – som var ett absolut grundkrav för bidrag – inte är undertecknad?

26. Med vilken rätt ska en förening tilldelas 211 500 kr för EU-migranter som saknar rätt att vistas i Sverige eftersom att ett krav för att kunna utnyttja EU’s fria rörlighet är att man kan försörja sig på egen hand?

Ingen respons från Lunds socialförvaltning.

Komplettering:
Detta är den kanske viktigaste frågan av alla så jag skulle vara mycket tacksam om socialförvaltningen vill bemöta det faktum att Lunds kommun ger bidrag till andra länders medborgare som enligt lag saknar rätt att vistas i Sverige, dvs;
Med vilken motivering ger Lunds kommun bidrag till personer som saknar vistelserätt i Sverige?

Är det inte så att Lunds kommun understödjer brottslig verksamhet genom att försörja EU-migranter, vilket i sin tur dessutom är en finansiering av tiggeri och ett sätt att upprätthålla EU-migranternas utsatthet och fattigdom?

27. Det finns negativa konsekvenser av att försörja EU-migranterna? T ex de starkt negativa konsekvenser som Martin Valfridsson m fl kommit fram till (och gått ut med i media), att många rumänska barn rycks ur skolan för att föräldrar ska tigga i Sverige.

Om det socalförvaltningen skrivit stämmer om att verka för barnens bästa så är alltså vad Lunds kommun nu gör istället att verka för att försvåra barnens uppväxt och framtid!

Förstår socialförvaltningen dessa negativa konsekvenser med att försörja EU-migranter och avser Lunds kommun fortsätta försörja EU-migranters tiggeri i Lund trots dessa nu fastställda klart negativa konsekvenser för barnen?


Här nedan följer alla dokument för föreningens bidragsansökningar.

BIL. #1: Styrelseprotokoll 2014-12-16

Protokoll från konstituerande styrelsemöte 2014-12-16.
Närvarande:
Joakim Månsson Bengtsson, Madelaine J. Wahlström, Johanna Hennum Och Marianne Berséus och Saranna Lundén
1. Marianne väljs till sekreterare för dagen.
2. Joakim Meddelar att han personligen skrivit kontrakt med Smålands nation för härbärget.

Red’s kom:
Det stämmer inte med hyreskontraktet. Detta styrelsemöte hölls 2014-12-16 och hyreskontraktet är undertecknat 2014-12-23 (se nedan, bil. 2).

3. Vi bildar förening och väljer styrelse denna dag.
För detta krävs:
a. 2 firmatecknare:
Joakim Månsson Bengtsson och Nils Österblom
b. En styrelse bestående av
Ordförande: Marianne Berséus
Sekreterare: Lillian Lott
Kassör: Joakim Månsson Bengtsson
Två ordinarie ledamöter: Johanna Hennum, Saranna Lundén
Styrelsen är interimistisk därsom den inte är vald vid årsmöte.
4. För att söka bidrag krävs:
a. Att det ska vara en social ideell verksamhet som komplement till socialförvaltningens verksamheter.
b. Att ha egna sjävständiga mål
c. Beskriva behov
d. Ange intressegrupp/er (Här EU Migranter)
e. Medlemmar
f. Räkenskaper
5. Ändamålsberättelse i stora drag. Madelaine finslipar då vi har tidsbrist denna dag.(Lill Julafton)
Ändamålet är att underlätta tillvaron för de socialt utsatta EU Migranterna i Lund. Att ordna inkvartering och tillgodose andra basala behov såsom Hygien, ekonomi, jobb. Att göra detta möjligt genom bl.a. insamlingar och sökta bidrag.

Red’s kom:
Ingenstans framgår på vilket sätt föreningen Hjälp Tiggare i Lund ska ”tillgodose” ekonomi och jobb, eller hur det skett fram till idag.

6. Madelaine skriver klart och skickar in ansökningshandlingarna före 29/12

BIL. #2: Hyreskontrakt 2014-12-23

Hyreskontrakt tecknades mellan Joakim Månsson Bengtsson och Stiftelsen Smålands Nations Bostäder 2014-12-23 för perioden 2014-12-23 — 2015-03-31 i Dackegården. Möbler ingår med 16 st sängar på 114 kvm. Inga borgensmän undertecknade. Hyran uppges till 5 411 kr/månad.

BIL. #3: Bidragsansökan från HTiL 2014-12-30

ANSÖKAN OM BIDRAG TILL FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER FÖR 2015
Hjälp Tiggare i Lund
Kortfattad beskrivning av föreningens/organisationens verksamhet:
Föreningens huvudsakliga ändamål är att underlätta tillvaron för de socialt utsatta EU-migranter som till följd av ohållbar livssituation i sina respektive ursprungsländer tvingas tigga för sina och familjernas överlevnad på gatorna i Lunds kommun.

Red’s kom:
Det finns ingen som vet hur respektive EU-migrants livssituation ser ut och det finns ingen som vet om de ”tvingas” till detta eller om det helt enkelt bara är för att tiggeriet ger en bättre inkomst.

Genom riktade insatser av föreningsmedlemmar som på frivillig- och volontärbasis ansvarar för inkvartering och den möjlighet att tillgodose basala behov som vi skapat tillsammans, kan vi erbjuda en kontinuitet i rätten till ett drägligt leverne.

Red’s kom:
Var står den rätten till ”ett drägligt leverne”. För medborgare i andra länder. Som en lokal kommun är ansvarig för?
Inte ens svenska medborgare i andra kommuner i Sverige erbjuds detta.

Sedan kan man fråga sig om det är ett drägligt leverne att tigga, där Hjälp Tiggare i Lund med sina ”insatser” befäster EU-migranternas utsatta situation istället för att hjälpa dem.

Planerad verksamhet under bidragsåret:
Fortsatt drift av det härbärge som föreningen med mycket knappa medel genom donationer av privatpersoner, lyckades öppna den 23 december och som idag hyser maxantal boende, 18 personer.

Red’s kom:
Ibland är det 16 personer, ibland 18 personer som ryms.

Det finns ingen kontroll av hur många som bor i föreningens härbärge, men enligt Joakim Månson Bengtssons uppgift till media är det istället 12-15 personer som inhyses i denna lokal eller bostad (det framgår inte vad det är).

Det står inget om var toaletter och duschar finns för dessa personer, eller hur många det finns av dem (eller om bara en toalett/dusch).

Förestår att öppna upp ytterligare ett härbärge inom loppet av två (2) veckor, senast den 26 januari med plats för ytterligare 15 personer (beräknat på antal personer som härbärget i drift tvingats neka boende på, till följd av platsbrist) med hjälp av 20 volontärers insats.

Red’s kom:
Det finns inget dokumenterat stöd för denna uppskattning.
Vad hände med det härbärge som skulle öppnas senast 2015-01-26?

Vi ska vidare ombesörja möjligheter till daglig hygien, mat för dagen, omsorg så som läkar- och tandvård.

Redovisning av beviljat bidrag för 2014
Ej sökt.

Medlemsantal är 2014:
1 424 varav 927 boende i Lund

Red’s kom:
Detta är inte medlemmar i föreningen utan medlemmar (ej betalande) i Facebook-gruppen (vänsteraktivister i regel)!

Bidrag för 2014 från
Enskilda/övriga: 5 000 (DV) + 6 500 privata givare

Red’s kom:
Här undanhåller föreningen de 10 000 kr de fått av S5 Consulting, Blentarp (se nedan, bil. 5).

Önskemål om bidrag för 2015
Till verksamheten kronor: 249 633
Till lokalkostnad kronor: 34 800

Lund den 30/12 2014
Joakim Månsson Bengtsson

Till ansökan ska bifogas årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, revisionsberättelse, specificerad balansräkning, resultaträkning för 2013 samt budget för 2014 och 2015.

Red’s kom:
Av detta bifogades en budget (se nedan) samt ej antagna vaga stadgar med 10 paragrafer.

BIL. #4: Budget från HTiL

Budget ansökan föreningsmedel

PROJEKTTID 3 MÅNADER

Driften härbärget: hyra x3 a 5411
SA: 16 233
(32 466 baserad 6 månader)

UTSPISN/LÖPANDE DRIFT:
400 x 29 DGR 11 600

Sa: 34 800

Arvodering:
172 tim/mån (fördelat, 2 el 3 uppdragstagare) 26 152/mån totalt + 7898
Kostnad för föreningen: 34 000/mån
SA: 102 000

SA TOTALT: 153 033 (16 233 + 34 800 + 102 000)

MÖJLIGT ARVODE VOLONTÄRSKAP HÄRBÄRGE
200/pass baserat 1 ggr vecka grund 20 pers/volontärer
23 200 som mycket väl kan komma att gå tillbaka in i föreningen då en kan välja att avstå
SA: 69 600

Ansökan
TOTALT: 222 633 (+tillägget eft styrelsemötet – justerat i ansökan men inte här!)

Red’s kom:
Budget stämmer inte med ansökan. I föreningens ansökan om bidrag var summan 284 433 kr (249 633 kr till verksamheten plus 34 800 kr för lokalkostnad).

BIL. #5: Styrelseprotokoll HTiL 2015-01-08

Protokoll från styrelsemöte 8 januari 2015
den 12 januari 2015 kl. 13:26
Protokoll från styrelsemöte
Torsdagen 8 januari 2015, hemma hos Joakim.

Deltagare på mötet:
Joakim Månsson Bengtsson – ordförande
Johanna Hoogendoorn Hennum – sekreterare
Saranna Lundén – ledamot
Nils Österblom – adjungerad och har ej rösträtt

Red’s kom:
Nils Östergren är alltså firmatecknare i föreningen men ej styrelseledamot?

Ansökningsunderlaget för budgeten diskuteras nu och skickas in innan kl fyra idag. Alltså underlaget för summan vi ansöker om från den pott på 700 000 kr som är öronmärkta till härbärgen för hemlösa EU-migranter. Budgeten för föreningen antas på årsmötet. Detta underlag används för ansökan om medel från kommunen till driften av härbärget på Smålands Nation. Årsmötet bestämmer senare vad vi ska göra med de ansökta pengarna. Detta budgetförslag gäller de tre månaderna som föreningen har härbärge på Smålands Nation, förhoppningen är dock att vi ska kunna få kontraktet förlängt. Den 21 januari tas beslut i Socialnämnden men ansökningar kommer kunna göras senare under året också.

I detta budgetförslag ingår:
Hyran, kontrakt finns för tre månader. I förslaget finns hyran för dessa tre månader med.
Löpande drift 400 kr/dag, 18 pers. 11 600 kr/ månad
Traktamente för volontärer på natt med symbolisk summa på 200 kr. 23 200/månad
Arvode till projektansvariga, motsvarande det en socionomkonsult får som heltidsanställd. 102 000 kr för hela projekttiden, 34 000 kr/ månad varav lönen är 26 000, resten är sociala avgifter.

Red’s kom:
Projektansvariga” är alltså Joakim Månsson Bengtsson!?

Totalt: 222 633 kr, som Joakim föreslår att vi ansöker om idag.

Red’s kom:
Enligt ansökan är det istället 284 433 kr (249 633 kr till verksamheten plus 34 800 kr för lokalkostnad).

I detta förslag räknas ideella insättningar med för att täcka oförutsedda utgifter. Vi har fått in 10 000kr från ett företag: S5 Consulting, Blentarp.

Red’s kom:
Ideella insättningar räknas alls inte in (se budget, bil. 4).

Angående arvode till projektansvariga så kommer den nuvarande, tillfälliga, styrelsen arbeta fram ett hållbart förslag som följer med kallelsen till årsmötet.

Red’s kom:
Var är detta ”hållbara” förslag?

Arvoderad projekttid, för dessa.

I samband med diskussioner kring budget så ställs frågan om hemförsäkring. Hur definieras verksamheten och vilken slags försäkring ska vi ha? Joakim har kontraktet med Smålands Nations Bostäder. Detär skrivet på kontraktet att det gäller ett tillfälligt härbärge. Hur påverkas hemförsäkringen av att Joakim har 18 st. inneboende? Något som styrelsen ska undersöka. Kostnad för försäkring och oförutsedda utgifter bör finnas med i ansökningsunderlaget till kommunen. Vi lägger då till 27 000 kr till det ursprungliga förslaget.

Beslut tas därför av styrelsen att vi ansöker om 249 633 kr från kommunen idag.

Styrelsen tar beslut om att Madelaine är valberedare fram till årsmötet.

Tid för extrainsatt årsmöte. Joakim föreslår lördag 31 januari. Ett motförslag läggs om söndagen 1 februari. Styrelsen beslutar att det extrainsatta årsmötet blir 1 februari, kl 13-16. Johanna får i uppdrag att organisera mötet och ytterligare beslut tas i samråd med styrelsen. Kallelse till årsmötet görs av Joakim på lördag, 10 januari, genom Facebook och mail.

BIL. #6: Socialförvaltningens förslag till Socialnämnden 2015-01-19

Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Boendeenheten Lunds kommun 2015-01-19
Ansökan om medel till ideella föreningen ”Hjälp tiggarna i Lund”
Dnr SO 2015/0005

Sammanfattning
Den 27 november 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om en utökad budget för socialförvaltningen med 700 000 kronor för respektive år 2015, 2016 och 2017 gällande bidrag till härbärge för EU-medborgare.

Den ideella föreningen ”Hjälp Tiggarna i Lund” har den 8 januari 2015 inkommit med en skriftlig ansökan om medel på sammanlagt 249 633 kronor för verksamhet 141222–150331.
Ansökan kompletterades vid besök på socialförvaltningen den 9 januari 2015.

Beslutsunderlag
Ansökan från Hjälp Tiggare i Lund
Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 19 januari 2015.

Barnkonsekvensanalys
Barns rätt skall alltid vara i främsta rummet. I arbetet med att minska och motverka hemlöshet skall alltid barns behov särskilt uppmärksammas.

Den verksamhet som ”Hjälp tiggarna i Lund” bedriver och avser att bedriva vänder sig till vuxna personer. Det förekommer ofta att dessa är föräldrar till minderåriga barn men barnen vistas sällan eller aldrig i Sverige utan i hemlandet.

Ärendet
Den ideella föreningen ”Hjälp Tiggarna i Lund” har gjort en skriftlig ansökan om medel på sammanlagt 249 633 kronor för verksamhet 141222–150331.

Aktuell lagstiftning avseende EU-medborgare som vistas i annat land
På senare år har allt fler socialt utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige och försörjer sig genom tiggeri, spela gatumusik och sälja gatutidningar.

Frågor om vilka skyldigheter det offentliga har gentemot dessa EU-medborgare har aktualiserats. En fråga för kommunerna är vilken rätt och möjlighet som finns att hjälpa EU-medborgare som vistas i den egna kommunen.

Lagstiftning och regelverk som styr och påverkar är bland annat det så kallade rörlighetsdirektivet i EU (2004/38/EG), kommunallagen, utlänningslagen, upphållsrätten och socialtjänstlagen.

Den ideella föreningen ”Hjälp tiggarna i Lund”
Enligt inkommen ansökan och utifrån uppgifter vid besök på socialförvaltningen bildades den ideella föreningen ”Hjälp tiggarna i Lund” den 16 december 2014 vid ett konstituerande styrelsemöte där en styrelse valdes och där stadgar antogs. Beslut fattades också om att snarast kalla till ett årsmöte. Enligt uppgift kommer detta att hållas den 1 februari 2015. På årsmötet avser man välja styrelse, anta stadgar, välja revisorer, besluta om former för medlemskap i föreningen samt fastställa verksamhetsplan för 2015.

Föreningen har sitt säte i Lund och vänder sig till socialt utsatta EU-medborgare som sökt sig till Lunds kommun.

Föreningen har registrerats hos skatteverket och har erhållit organisationsnummer.

Föreningen är bildad ur en grupp på det sociala medlet Facebook med samma namn. Gruppen startades enligt den egna sidan för att skapa ett forum för de människor som vill hjälpa till att förbättra tiggares situation i Lund. Det medlemsantal som uppges i ansökan, 1424 personer varav 927 personer i Lund, är således taget från Facebookgruppen.

Föreningen driver i dag ett natthärbärge för EU-medborgare med plats för 18 personer.

Red’s kom:
Fel uppgift. Enligt hyreskontrakt finns 16 sängar.

Härbärget öppnades 141222.

Red’s kom:
Fel uppgift. Hyreskontrakt undertecknades 2014-12-23

De personer som söker sig till verksamheten erbjuds att övernatta. De besökande erbjuds kvällsmat och en frukostpåse. Vidare finns möjlighet att duscha och volontärer i verksamheten kan tvätta besökandes kläder. Enligt egen uppgift finns det ett fortsatt behov av fler platser för övernattning och man avser att söka fler lokaler som är lämpliga för natthärbärge. Verksamheten bygger i dag på ideella krafter och på bidrag från privatpersoner och organisationer.

I ansökan uppges att bidrag inkommit med omkring 11 500 kronor, varav 5 000 kronor är från ett tidigare lokalt politiskt parti och 6 500 kronor är från privatpersoner.
Enligt egen uppgift har föreningen i dag medel på omkring 2 000 kronor.

Red’s kom:
Socialförvaltningen har missat de ytterligare 10 000 kr som föreningen erhållit, men undanhållit Socialförvaltningen denna uppgift.

Ansökan om medel
”Hjälp tiggarna i Lund” ansöker om medel för verksamhet som startades den 23 december 2014 och som avser att bedrivas fram till och med den 31 mars 2015.

Den totala summan om 249 633 kronor fördelas på nedanstående beräknade kostnader:

Hyra för lokal 16 233 kronor

Red’s kom:
Januari-mars = 5 411 kr * 3 månader = 16 233 kr. Var perioden 2014-12-23–31 gratis?

Utspisning/löpande drift
34 800 kronor
Lönekostnad anställd 102 000 kronor
Arvodering volontärer 69 600 kronor
Övrigt/oförutsedda avgifter 27 000 kronor

Hyra av lokal
En av initiativtagarna till den ideella föreningen hyr från och med den 23 december 2014 en lokal/bostad med hyrestid 141223–150331. Detta skedde innan föreningen bildades och avsikten är nu att föreningen skall ta över hyreskontraktet.

Red’s kom:
Det avser den enda initiativtagaren i gruppen; Joakim Månsson Bengtsson, som tecknade hyreskontrakt innan bidrag erhållits.

Total kostnad för perioden är 16 233 kronor och inkluderar el, värme, vatten och bredband.
Enligt egen uppgift har räddningstjänst och kommunens stadsbyggnadskontor godkänt att lokalen/bostaden används till sovande gäster.

Föreningen har fått indikationer om att den kan hyra lokalen/bostaden även under perioden 151001–151231, då man avser att bedriva samma verksamhet.

Red’s kom:
Men inga indikationer fanns att lokalen/bostaden kunder hyras 2015-04-01–2015-09-30?

Utspisning/löpande drift
Föreningen tillhandahåller enklare matvaror för tillagning av kvällsmat och erbjuder också sina gäster en frukostpåse.
För perioden 150101– 150331 uppskattar föreningen att man kommer att ha kostnader på 34 800 kronor för utspisning och löpande drift. Kostnaden är då uppskattad till 22 kronor per person och natt och avser då både kvällsmat och frukostpåse.

Arvodering av anställd
Föreningen drivs idag helt av ideella krafter. Man har dock sett ett behov av anställd personal motsvarande en heltidstjänst som dock kan komma att fördelas på två eller tre personer.

Föreningen har beräknat kostnaden för personalen till sammanlagt 34 000 kronor per månad 150101–150331 med en sammanlagd kostnad på 102 000 kronor för perioden.

Red’s kom:
34 000 kr/mån i lönekostnad för en heltidstjänst. Ideell organisation?

Arvodering volontärer
Föreningens arbete bygger på ideella krafter men enligt förslag från styrelsen skall ett arvode med 200 kronor per arbetspass utgå till de som väljer att engagera sig i verksamheten. Föreningen har beräknat kostnaden för detta till 69 600 kronor för perioden 150101–150331 med förebehållet att en volontär kan välja att inte ta ut arvodet.

Red’s kom:
Vad händer med pengarna om det högst osannolika skulle inträffa att en volontär inte plockar ut arvodet?

Övrigt/oförutsedda avgifter
Föreningen har budgeterat för sammanlagt 27 000 kronor för övriga och oförutsedda utgifter för perioden 150101–150331. Här nämns kostnader för material som inte skänks till föreningen och kostnader för försäkring.

Red’s kom:
Försäkring för vad? Hemförsäkring?
Problemet är bara att ingen försäkring tecknats (fram till idag, och kanske ej heller senare), enligt vad som framgår av andra handlingar.
Smart att ansöka om pengar som sedan kan utnyttjas till precis vad man vill.

Övervägande
Den ideella föreningen ”Hjälp tiggare i Lund” får anses vara aktiva inom socialnämndens verksamhetsområde och verksamheten är också ett komplement till nämndens verksamhet.

Föreningen har sitt säte i Lund och vänder sig också till socialt utsatta EU-medborgare som saknar annat eget boende och som i annat fall är hänvisade till att bo i bosättningar av bilar och/eller tält, företrädesvis i Lunds kommun.

Red’s kom:
Det är inte så att de saknar eget boende. De har ett boende i sitt hemland, men har valt (utom i fall av människohandel) att missbruka EU’s fria rörlighet för att komma till Sverige och inte betala för något boende i landet.

Föreningen är nystartad och kommer inom det snaraste ha årsmöte där man ska välja styrelse, anta stadgar, välja revisorer, besluta om former för medlemskap i föreningen samt fastställa verksamhetsplan för 2015.

Red’s kom:
Föreningen finns inte förrän t ex stadgar antagits. Hur kan en kommun bevilja pengar till en ej existerande förening?

Ansökan avser delvis kostnader retroaktivt, då t ex kostnad för hyra av lokal från slutet av december 2014 och övriga kostnader från 1 januari 2015.

Retroaktiva kostnader föreslås dock godkännas då ansökan inkommit så snart det varit möjligt på det nya året 2015 och då beslut först kan tas av socialnämnden 21 januari 2015.

Red’s kom:
Om man tecknar ett hyresavtal innan anslag beviljats måste det finnas finansiering för detta sedan innan. Något annat än att detta redan varit finansierat har heller inte antytts. Det är då synnerligen märkligt om Lunds kommun beviljar medel för den period som redan är finansierad.

Hyra av lokal
Socialnämnden föreslås godkänna kostnad för lokal under perioden 141223–150331 med sammanlagt 16 233 kronor. Kostnaden för lokalen är högst rimlig. Dock föreslås socialnämnden godkänna hyreskostnaden under förutsättning erforderliga tillstånd från räddningstjänst, stadsbyggnadskontor och eventuellt miljöförvaltningen ges.

Red’s kom:
Några tillstånd från räddningstjänst, stadsbyggnadskontor och miljöförvaltningen finns inte med bland de handlingar jag erhållit rörande föreningen Hjälp Tiggare i Lund.

På vilket sätt menar Socialförvaltningen att en kostnad på 16 300 kr/mån är ”högst rimlig” för härbärge till ett okänt antal EU-migranter som saknar rätt att vistas i Sverige om de saknar förmåga att försörja sig själva?

Utspisning/löpande utgifter
Socialnämnden föreslås godkänna kostnad för utspisning och löpande utgifter. Det får anses rimligt att det finns möjlighet till enklare förtäring under verksamhetens öppettider. Beräknad kostnad för utspisning får ses som rimlig.

Red’s kom:
På vilket sätt menar Socialförvaltningen att en kostnad på 11 600 kr/mån är rimlig för utspisning till ett okänt antal EU-migranter som saknar rätt att vistas i Sverige om de saknar förmåga att försörja sig själva?

Arvodering anställd
En ideell förening förväntas drivas av företrädesvis ideella krafter som arbetar utan ersättning. Eventuellt kan dock aktiva medlemmar inom t ex styrelse, utskott eller annan verksamhet tilldelas ett mindre arvode.

Socialnämnden föreslås därför inte godkänna kostnad för anställd personal. Det finns i dag inget beslut om att person/personer skall anställas.

Red’s kom:
Ett korrekt beslut att inte godkänna de 102 000 kr som föreningen ansökt om för tre månaders heltidstjänst.

Arvodering volontärer
Socialnämnden föreslås inte heller godkänna kostnad för arvodering av volontärer, då arbete inom en ideell organisation företrädesvis får antas vara ideellt.

Red’s kom:
Ett korrekt beslut att inte godkänna de 69 600 kr som föreningen ansökt om för arvode till volontärer under tre månader.

Övrigt/oförutsedda utgifter
Det får antas uppstå kostnader för drift, material och andra utgifter för en ideell förening, inte minst i uppstartsskedet av en verksamhet. Föreningens verksamhet vilar i viss mån på donationer men får antas ha och komma att ha utgifter för bland annat drift och material.

Socialnämnen föreslås godkänna en kostnad om 5000 kronor i månaden för övriga och oförutsedda utgifter, det vill säga sammanlagt 15 000 kronor för perioden 150101–150331 som ansökan avser. Summan bedöms rimlig för att säkerställa verksamhetens behov.

Red’s kom:
På vilket sätt är det rimligt att bevilja 15 000 kr (av sökta 27 000 kr) för något man inte vet vad det är och med hänsyn till att även andra donationer ges?
Genom donationer från flera håll där de olika givarna inte vet vad föreningen fätt i övrigt kan det bli ett stort överskott och frågan är vad dessa pengar då används till?

Socialförvaltningens förslag till beslut
att anslå 66 033 kronor till föreningen ”Hjälp tiggare i Lund” för försöksverksamhet med härbärge för utsatta EU-medborgare som vistas i Lund, 150101-150331.

att socialförvaltningen under försökstiden har regelbunden kontakt med föreningen ”Hjälp tiggare i Lund”

SOCIALFÖRVALTNNGEN

Annika Pettersson, socialdirektör
Marie Olsson, verksamhetschef

BIL. #7: Artikel i SDS 2015-01-22

SDS skrev 2015-01-22:
Kommunfullmäktige beslutade i november förra året att avsätta 700 000 kronor till härbärge för EU-migranter och socialnämnden har nu delat ut 66 000 kronor till Föreningen Hjälp tiggare i Lund. Pengarna ska användas till hyra, mat och materialinköp för härbärget som finns på Smålands nation.
Pengarna ska räcka till och med mars månad – det är så länge man har kontrakt med Smålands bostäder.

Vi har varje dag 12-15 personer som vi får lösa sovplats akut för, och jag vet att det finns lika många till. Det skär i hjärtat att behöva neka någon att sova inomhus.

Red’s kom:
12-15 personer till 16 platser enligt hyreskontrakt men till 18 personer enligt uppgift från Joakim Månsson Bengtsson.
Man lyckas alltså inte ens fylla upp de platser som finns i härbärget.

SDS tillägger;
I kväll beslutas om bygglov för ytterligare ett härbärge i Helgeandskyrkans församlingshem, som ska drivas av volontärer från Hjälp tiggare i Lund. En volontärutbildning har precis hållits där, men organisationen är i skriande behov av fler volontärer.
– Det behövs fler om vi ska kunna utöka. Det handlar framförallt om nattjour, vi har fyra personer som jobbar kväll, natt och på morgonen, vi har inte öppet på dagtid, säger Joakim Månsson Bengtsson.

BIL. #8: Budget utan skriftlig ansökan 2015-05-30

2015-05-30 har föreningen Hjälp Tiggare i Lund ansökt om ytterligare pengar för perioden 2015-04-01–2015-12-31
OBS! Ingen skriftlig ansökan finns. Den har endast skett muntligen med följande i vissa delar kryptiska budget som enda grund:

Hjälp Tiggare i Lunds budget för april – december 2015
Transport Faktisk kostnad = 4 000 kr/mån (Budget: 4 000 kr/mån) Transport som räkas in i Härbärgets kostnad
Summa: 9 000 kr

Red’s kom:
Här försökte Hjälp tiggare i Lund få bidrag på 27 000 kr specifikt för EU-migranters hemresor med formuleringen ”I posten ingår kostnader för hemresor för personer i gruppen utsatta EU-medborgare som av någon anledning inte kan beviljas bistånd från socialförvaltningen, eller inte hinner avvakta beslut. I posten ingår också kostnader för transport när skänkta varor och saker ska hämtas samt vid inhandling av mat”.
Dessa hemresor för EU-migranterna godkändes emellertid inte av Socialförvaltningen i Lund.

Hyra Faktisk kostnad = 5 500 kr/mån (Budget: 5 500 kr/mån) Inkluderar el, vatten, wifi
Lokal Faktisk kostnad = 500 kr/mån (Budget: 1 000 kr/mån) T ex inventarie, wifi dosa
Summa: 54 000 kr

Mat Faktisk kostnad = 11 000 kr/mån (Budget: 1 000 kr/mån) Mat + förbrukningsvaror
Summa: 99 000 kr

Försäkring Faktisk kostnad = 0 kr/mån (Budget: 5 000 kr/mån) Oklart hur mkt det kostar
Summa: 45 000 kr

Red’s kom:
Det innebär att HTiL inte haft någon försäkring 2014-juli 2015 !!!
HTiL lär heller inte lägga några pengar på försäkring till årets slut.

Administration Faktisk kostnad = 500 kr/mån (Budget: 1 500 kr/mån) Främst mobilabonnemang, beräknas stiga pga ökad behov av tillgänglighet samt utökning av larm
Summa: 4 500 kr

(Personal Faktisk kostnad = 15 500 kr/mån (Budget: 15 500 kr/mån) Konstant kostnad)

Totalt: 37 000 kr/mån (Budget: 42 500 kr/mån) Försäkringskostnad ännu ej fastställd. Obs, i budget bör det ingå en kolumn för oväntade kostnader, ca 2 000/månad, vilket skulle motsvara ca 45 000 kr/mån (om försäkring kostar < 5000 kr)

Summa: 238 500 kr

Akut insats 10 000 kr/mån (Budget: 0 kr/mån) Finns ingen klar budget avsatt för detta, dock stadig kostnad

Red’s kom:
Denna luddiga post ansåg socialförvaltningen inte vara ok.

Analya Gômez, kassör
HTiL 150530

BIL. #9: Socialförvaltningens förslag till Socialnämnden 2015-06-03

Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Boendeenheten Lunds kommun
Ansökan om medel till ideella föreningen ”Hjälp tiggarna i Lund”
Dnr SO 2015/0023

Sammanfattning
Föreningen Hjälp Tiggare i Lund har lämnat in en ansökan om sammanlagt 238 500 kronor.

Red’s kom:
Det är alltså inte korrekt. Ingen ansökan har lämnats in enligt Socialförvaltningen i Lund. Det har endast skett muntligen.

Beslutsunderlag
KF beslut 2014-11-27, § 203

Ansökan om medel för verksamhet riktad mot gruppen utsatta EU-medborgare

Föreningen Hjälp Tiggare i Lund
Föreningen Hjälp Tiggare i Lund har i januari månad 2015 beviljats medel med sammanlagt 66 000 kronor för att driva natthärbärge under perioden januari till och med mars 2015.

Föreningen har nu fattat beslut om att ha verksamheten öppen under hela år 2015. De kommer då att bedriva fortsatt natthärbärge, men har ökat antalet platser från 16 till 21 stycken. De har under de varmare månaderna på året valt att ha öppet klockan 19-09. Utöver natthärbärgesverksamheten bedriver föreningen förmedling av övernattningsplatser hos privatpersoner som valt att öppna sina hem för kortare eller längre tid. De bedriver också uppsökande och informerande arbete samt förmedlar kontakt med myndigheter och sjuk- och tandvård vid behov.

Föreningens verksamhet finansieras av privata donationer. Föreningen har för tillfället två personer arvoderade på heltid, vilket finansieras av medel från Crossroads Lund.

Red’s kom:
Två personer på heltid!?

Föreningen har inte en roterande fördelning av platser, det vill säga att varje individ får plats under ett begränsat antal nätter. Dock menar de att rotationen är god då gästerna bara tillfälligt befinner sig i Lund. Vid ledig plats prioriteras unga ensamma kvinnor, gravida kvinnor, äldre personer och personer som är sjuka. De söker också lösningar vid akuta behov av plats.

Föreningen ansöker om medel för perioden april – december 2015 till kostnader enligt följande:

Transport 36 000 kronor
I posten ingår kostnader för hemresor för personer i gruppen utsatta EU-medborgare som av någon anledning inte kan beviljas bistånd från socialförvaltningen, eller inte hinner avvakta beslut. I posten ingår också kostnader för transport när skänkta varor och saker ska hämtas samt vid inhandling av mat

Hyra och lokal 54 000 kronor
Posten avser kostnad för hyra av lokal med 5500 kronor per månad. I posten ingår el, vatten, inventarier och tillgång till bredbrand.

Mat 99 000 kronor
I posten ingår kostnader för middag och frukost som serveras de som övernattat. Det förekommer även att ytterligare personer ur gruppen bjuds in. I posten ingår också kostnader för förbrukningsmaterial.

Försäkring 45 000 kronor
Kostnaden är en uppskattning då försäkring inte har tecknats.

Administration 4500 kronor
I posten ingår kostnader för telefonabonnemang. Kostnaderna kan komma att stiga vid behov av fler abonnemang och vid behov av larm

Sammanlagt 238 500 kronor

I enlighet med ovanstående föreslagen handlingsplan för socialförvaltningens arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun föreslås föreningen Hjälp Tiggare i Lund tilldelas medel med sammanlagt 211 500 kronor för verksamhet april – december 2015 enligt ovanstående med undantag för kostnader för transporter som avser enskilda personers resor till hemlandet.
En kostnad om 1000 kronor i månaden, sammanlagt 9000 kronor, för föreningens egna transporter bedöms som rimlig. Verksamheten kommer att kontinuerligt följas upp av socialförvaltningen.

Red’s kom:
Hur kan en verksamhet som redan måste ha finansierats (april-juni) på något sätt beviljas retroaktivt???

Socialförvaltningens förslag till beslut
att godkänna förslag på tilldelning av medel till föreningen Hjälp Tiggare i Lund med 211 500 kronor

Red’s kom:
Med vilken rätt ska en förening tilldelas 211 500 kr för EU-migranter som saknar rätt att vistas i Sverige eftersom att ett krav för den EU’s fria rörlighet är att man kan försörja sig på egen hand?

Se även bl a;
Lund ska hjälpa tiggare

Aktivistgruppen Hjälp tiggare i Lund föreslås få drygt 200 000 kr av Lunds kommun

Hjälp tiggare i Lund, avslöjande om bidrag för EU-migranter som media missat

Lunds kommun flippat ut i sitt stöd till EU-migranter

Lunds protokoll med rödgrönrosas beslut om pengar till EU-migranter och handlingsplan

Joakim Månsson-Bengtsson undanhöll arvode i ansökan om pengar från Lunds kommun


Lund kommuns vaga handlingsplan för EU-migranter


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

EU-migranter som saknar bygglov för sin bosättning ska avhysas i Olofström

Olofströms kommun planerar, efter anmälan om klagomål från grannar, att avhysa de EU-migranter som bosatt sig på kommunens mark.

Anledningen till vräkningen är att EU-migranterna saknar bygglov.
– Det är inte tillåtet att bo på en plats utan bygglov. Vi följer den lag som finns, säger kommunalrådet i Olofström, Sara Rudolfsson (S).

I praktiken kan kommunen som markägare ansöka om bygglov hos byggnadsnämnden, men enligt Rudolfsson kommer man inte att göra det.

Kyrkoherde Anders Blixt har kritiserat kommunen, och nu hoppas kommunalrådet Sara Rudolfsson (S) att Svenska kyrkan istället ska upplåta mark till de EU-migranter som bosatt sig i husvagnar på kommunens mark, och söka bygglov.
Men det är inte säkert att en bygglovsansökan skulle beviljas, säger Sara Rudolfsson, enligt SR.

Red’s kom:
Det var nytt för mig att man måste söka bygglov för husvagnar. Men gissningsvis handlar det om bygglov för dragning av gratis el och vatten till de husvagnar EU-migranterna fått av bl a kyrkorna.

Vad jag känner till finns det dock inga kyrkor som vill upplåta egen mark för EU-migranterna, utan det handlar om krav på att skattebetalarna ska finansiera EU-migranternas bosättningar via  kommunen.

Det verkar bli allt fler kyrkor som befäster tiggarnas utsatta situation och finansierar EU-migranternas tiggeri i Sverige.

Not. I Olofström bildades i januari 2015 en grupp för att hjälpa tiggande EU-migranter. De kallar sig för ”Nödhjälpen” och består av Svenska kyrkan (Jämshögs och Kyrkhults församlingar), Pingstkyrkan, Röda korset, Miljöpartiet, Rädda Barnen, Lions och Rotary. Anders Blixt, kyrkoherde i Jämshögs församling, ingår i gruppen.Klicka här för att gå till artikeln i SVT, 2015-06-10
Se även bl a;
EU-migranternas läger i Malmö, utredning av ansvar för svartbygge

EU-migranternas kåkstad utreds om det är svartbygge

Gratis sommarbostad med el/vatten för tiggare i Varberg

Hemlösa svenskar glöms bort när romer prioriteras – Friggebodar åt EU-migranter


Kyrkan avhyses, kommunen stänger av el för EU-migranter som vägrar lämna camping


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

EU-migranternas läger i Malmö, utredning av ansvar för svartbygge

Parallellt med Miljöförvaltningens arbete med att komma tillrätta med miljöproblemen för kåkstaden vid Industrigatan i Malmö pågår en utredning om svartbygge av EU-migranter i kåkstaden.

Nedanstående är Stadsbyggnadskontorets utredning som skickats till fastighetsägaren följt av fastighetsägarens svar via sitt juridiska ombud.

Malmö stad Stadsbyggnadskontoret

Datum: 2015-05-06

Industrigatan I Malmö AB
Box 55938
102 16 STOCKHOLM

Diarienummer: SBN 2015-000428 Fastighet: BRÄNNAREN 19

Ärendet avser: Utredningsärende ang. bostäder

Stadsbyggnadskontoret har fått in flera anmälningar om olovligt byggande på er fastighet Brännaren 19, se bilaga. Kontoret besökte fastigheten 2015-03-31 och kunde konstatera att flera byggnader uppförts, se bilaga.

Kontoret känner inte till att byggnaderna skulle fått bygglov. Skäl kan därför finnas för påföljd eller ingripande enligt bygglagstiftningen.

Lagstöd

Bygglov krävs för nybyggnad enligt 9 kap. 2 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) (PBL). En åtgärd som kräver bygglov får inte påbörjas innan man fått startbesked enligt 10 kap. 3 § 1 PBL.

Vid överträdelse av dessa regler är stadsbyggnadsnämnden skyldig att ta ut en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 § PBL. Byggsanktionsavgiften ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet enligt 11 kap. 53 § PBL. Avgiften ska dock inte tas ut om det är oskäligt bland annat med hänsyn till att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte kunnat förutse eller påverka.

Byggsanktionsavgiften ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan tas upp vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde enligt 11 kap. 54 § PBL.

Om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts får avgiften sättas ner till hälften eller en fjärde del enligt 11 kap. 53 a § PBL. Vid prövning om det finns skäl att sätta ner avgiften ska särskilt beaktas om åtgärden inte har skett uppsåtligen, av oaktsamhet eller är av mindre allvarlig art.

Avgiften ska tas ut av den som när överträdelsen begicks var ägare till fastigheten eller byggnadsverket som överträdelsen avser, den som begick överträdelsen eller den som fått nytta av överträdelsen enligt 11 kap. 57 § PBL.

Stadsbyggnadsnämnden har även möjlighet att förelägga den som äger en fastighet eller byggnadsverk att vidta rättelse om en åtgärd vidtagits i strid mot lagen enligt plan- och bygglagen 11 kap. 20 § PBL. Ett sådan föreläggande får förenas med vite enligt 11 kap. 37 § eller om föreläggandet inte följs genomföras på den försumliges bekostnad enligt 11 kap. 28 § PBL

Bedömning

Stadsbyggnadskontoret bedömer det troligt att flera byggnader uppförts utan bygglov på fastigheten och att det behöver utredas om det finns skäl att ingripa eller påföljd.

Industrigatan I Malmö AB bedöms ha varit ägare till fastigheten när överträdelsen begicks och kan vara den byggsanktionsavgiften ska tas ut av.

Stadsbyggnadskontoret bedömer att byggnaderna används för boende och att det troligen inte är möjligt att få bygglov för byggnaderna i efterhand då bland annat användningen strider mot de regler som gäller om hur man får bygga i området (detaljplan DP 4190) samt att kraven på boendekvalitéer inte uppfylls.

Upplysningar

Ni får nu möjlighet att ta del av vad som framkommit i ärendet samt yttra er över detta. Ert yttrande skall ha kommit in till stadsbyggnadskontoret senast torsdagen den 4 juni 2015 (2015-06-04). Det går även bra att lämna yttrande via mail.

Bilagor:

Fotodokumentation från platsbesök 2015-03-23

• Inkomna anmälaningar
Anmälan 1 inkommen 2015-02-13
Anmälan 2 inkommen 2015-03-03
Anmälan 3 inkommen 2015-03-08
Anmälan 4 inkommen 2015-03-13
Anmälan 5 inkommen 2015-03-18
Anmälan 6 inkommen 2015-04-08 (med utdrag ur ärendehantningsystem)


SVAR FRÅN FASTIGHETSÄGAREN

Göteborg den 18 maj 2015

Stadsbyggnadskontorets ärende SBN 2015-000428

Fastigheten Malmö Brännaren 19; fråga om olovligt byggande

I egenskap av ombud för Industrigatan i Malmö AB (”Fastighetsägaren”) får jag med stöd av bifogad fullmakt yttra mig i ärendet enligt följande.

1. Närmare om den aktuella fastigheten

1.1
Fastigheten Brännaren 19 är tänkt att i framtiden användas till nybyggnation av bostäder. Nuvarande detaljplan tillåter inte användning för bostadsändamål utan nybyggnation av bostäder förutsätter en detaljplaneändring. Fastighetsägaren förvärvade fastigheten den 31 december 2010 och lagfart beviljades den 5 januari 2011.

Red’s kom:
Alltså är EU-migranternas bostäder (vid husvagnar och husbilar) ej enligt detaljplan.

1.2
I september 2014 bosatte sig ett antal personer på fastigheten.
Fastighetsägaren har aldrig samtyckt till detta utan har vid upprepade tillfällen försökt få den olovliga bosättningen att upphöra.

Red’s kom:
Enligt dokumentation från Miljöförvaltningen i Malmö har endast ett försök gjorts att avhysa bosättarna.
Den gången bara genom att fastighetsägaren kopierade tre namn från tidningen City, där alla tre namn var felstavade varför inte ens avhysning av dessa tre tiggare kunde ske.

Det finns ingen dokumentation om att fastighetsägaren anlitat polisen för att identifiera markockupanterna. Polisen är skyldig att utföra identifiering, men det förutsätter att fastighetsägaren begär detta av polisen.
Då ska samtliga EU-migranter som vid tillfället befinner sig i lägret identifieras (alltså görs en sådan identifiering vid 5-tiden på morgonen), inte bara 3 utav upp till 200 EU-migranter.

1.3
De personer som olovligt bor på Fastigheten är från Rumänien.
Fastighetsägaren har informerat med hjälp av advokat och rumänsk tolk, samt anslagit information på fastigheten på rumänska, om att fastigheten är privat egendom och att det inte är tillåtet att bo på Fastigheten.

Red’s kom:
Samt från Bulgarien och förmodligen fler länder (polskregistrerade bilar syns ofta i EU-migranternas läger på fastigheten Brännaren 19).

1.4
Vid kontakter med polisen i Malmö för biträde till att få den olovliga bosättningen att upphöra, har polisen hänvisat till kronofogden.

Red’s kom:
Kronofogden sköter den formella avhysningen med polisens stöd (och fastighetsägaren eller dess ombud närvarande), men det är fastighetsägarens ansvar att uppmana polisen att innan detta identifiera samtliga ockupanter.

Fastighetsägaren har vid flera tillfällen ansökt om särskild handräckning hos kronofogden och yrkat att vissa personer ska förpliktas avflytta.

Red’s kom:
Från Miljöförvaltningens dokumentation har jag bara sett en dylik begäran av fastighetsägaren till kronofogden.

Inga avhysningar har verkställts, antingen för att svaranden inte gått att identifiera för delgivning eller för att svaranden inte gått att hitta, bilaga 1.

Red’s kom:
Det stämmer inte. Avhysningar har inte verkställts pga fel hantering av fastighetsägaren, där polisen ej fått i uppdrag att identifiera samtliga EU-migranter som olovligen ockuperat fastigheten.

1.5
Fastighetsägaren har inte haft möjlighet att identifiera någon ytterligare av de personer som olovligen uppehåller sig på fastigheten. Därför har inte heller någon ytterligare ansökan om handräckning kunnat göras, eftersom varje svarande måste kunna anges i en sådan ansökan.

Red’s kom:
Om inget seriöst försök görs att identifiera dem som olagligen berett sig tillträde till området kan Kronofogden inget göra med dagens otillfredsställande regelverk.

1.6
Fastighetsägaren har den 2 april 2015 gjort en polisanmälan avseende olaga intrång och/eller egenmäktigt förfarande och samtidigt begärt att polisen ingriper mot den olovliga bosättningen med stöd av polislagen, bilaga 2.

Polisen utreder ärendet och har ännu inte vidtagit någon åtgärd.

Red’s kom:
Enligt kronofogden behövs inte personnummer (av den enkla anledningen att alla inte har ett sådant) för att kunna avhysas. Det räcker med namn, så länge det går att unikt identifiera personerna.

Vad har polisen bemött anmälan med för åsikter i frågan?

1.7
Fastighetsägaren har naturligtvis inte sökt något bygglov för de byggnader som uppförts på fastigheten och har inte heller lämnat något samtycke till varken bosättning eller någon byggnation. Fastighetsägaren har inte heller haft någon kännedom om de olovligt boendes planer på att uppföra byggnader, utan har fått kännedom om detta först när byggnader uppförts.

2. Fastighetsägarens inställning

2.1 Byggsanktionsavgift

2.2
De uppförda byggnaderna torde vara bygglovspliktiga och Fastighetsägaren har varit lagfaren ägare till fastigheten när överträdelserna begicks. De uppförda byggnaderna används för boende av personerna på fastigheten.

Fastighetsägaren har ingen nytta av de uppförda byggnaderna.

Red’s kom:
Bra att fastighetsägaren inte motsäger det faktum att EU-migranternas byggnader är bygglovspliktiga.

2.3
Det har varit omöjligt för Fastighetsägaren att förutse att okända personer skulle bosätta sig på fastigheten. Detta ensamt är skäl för att inte ta ut byggsanktionsavgift (PBL 11:53 2 st punkten 2).

Red’s kom:
Det är inget starkt skäl eftersom fastighetsägaren har ett visst tillsynsansvar.

2.4
Från det att den olovliga bosättningen började så har Fastighetsägaren agerat för att försöka få den att upphöra. Även om uppförandet av byggnader inte är en naturlig följd av att människor börjar uppehålla sig på en viss plats, så har Fastighetsägaren alltså dessutom gjort vad man har kunnat för att få den olovliga bosättningen att upphöra och därigenom försökt förebygga även den olovliga byggnationen. Även detta agerande är alltså ett skäl för avgiftsbefrielse (PBL 11:53 2 st punkten 3).

Red’s kom:
Frågan är om dessa försök varit tillräckliga, och i tid?

2.5
Det måste också noteras att PBL:s regler om byggsanktionsavgift bygger på antagandet att det i praktiken är uteslutet att ett olovligt byggande på en fastighet ska kunna ske utan fastighetsägarens medverkan. Så är säkert situationen i de allra flesta situationer, men så är faktiskt inte fallet här.

2.6
Av den anledningen är det särskilt viktigt att frågan om byggsanktionsavgift bedöms i ljuset av Europadomstolens praxis och att kraven för att erhålla befrielse därför inte får tolkas alltför restriktivt (prop. 2009/10:170 s 345).

2.7
Slutsatsen är att rekvisiten i PBL för att underlåta att ta ut byggsanktionsavgift uppenbart är uppfyllda.

2.8 Föreläggande om rättelse

2.9
Ett föreläggande om att vidta rättelse skulle vara en olämplig åtgärd. Det är inte praktiskt möjligt att vidta rättelse så länge den olovliga bosättningen pågår. Ett sådant föreläggande skulle dessutom vara orimligt att utfärda, eftersom inte heller stadsbyggnadskontoret skulle ha möjlighet att vidta sådan rättelse även om den skulle ske på Fastighetsägarens bekostnad.

2.10
Rättelse — vilket i praktiken innebär att riva de olovligt uppförda byggnaderna — skulle medföra risk för skada på de personer som uppehåller sig på fastigheten. Det går helt enkelt inte att vidta några åtgärder så länge det finns personer som olovligt bor på fastigheten. Föreläggande om rättelse ska endast användas i sådana situationer där rättelse är en reell möjlighet för mottagaren av föreläggandet.

Red’s kom:
Någon sådan risk finns inte. Det är naturligtvis – som alltid annars – upp till fastighetsägaren att se till att de byggnader som rivs inte innehåller människor.
Rivning kan vid behov göras successivt.Klicka här för en större bild
Se även bl a;
EU-migranternas kåkstad utreds om det är svartbygge

Räddningstjänsten anser inte åtgärder behövs för säkerhetsrisker i EU-migranternas läger


EU migranter – Bilder du inte får se i media

Bilder från EU-migranternas läger i Malmö, förr och nu

Bilder från tiggarnas kåkstad i Malmö 2015-03-21

Bilder från EU-migranternas kåkstad i Malmö, nyaste området

Malmös kåkstad, bilder från 2015-04-17 – aggressivare EU-migranter


För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Gratis sommarbostad med el/vatten för tiggare i Varberg

Flera husvagnar kommer att sättas upp för de EU-migranter i Varberg som saknar fast bostad i Sverige. Det handlar om 15 EU-migranter (inte 10 som tidigare hävdats) i Varberg.

Vatten och el kommer att dras till husvagnarna. Det ska undersökas om bygglov behöver sökas.

I slutet av maj måste romerna i Varberg flytta ifrån det huset de bor i idag (där hyran för detta hus betalas av bl a Röda korset). Därför engagerar sig Lyktan, Röda Korset och Svenska Kyrkan i Varberg nu för att hjälpa dem.

Svenska kyrkan har ordnat (framgår inte hur, men kan vara på kyrkans mark) en tomt utanför Varberg (de säger att de inte vill berätta var), där flera personer (framgår inte vilka) kommer att låna ut sina husvagnar till EU-migranterna.

Red’s kom:
Det framgår inte hur länge dessa bostäder ska vara i bruk, eller om de t.o.m. är avsedda för permanent boende på obegränsad tid.

Det framgår inte vem som bekostar framdragning samt förbrukning av el och vatten.

Det framgår inte vem som ska bekosta avfallshantering och dylikt.

SR rapporterar att det SVT hävdat om utlåning från ”personer” inte var sant. Det handlar istället om husvagnar som köps in med hjälp av sponsorer. Vilka dessa sponsorer är framgår inte, men en gissning är att kommunen är en av de hemliga sponsorerna.

Så här långt har en husvagn köpts in av Svenska kyrkan.

– Det praktiseras redan i Göteborg där kyrkan har ställt upp husvagnar. Det är en bra lösning när man inte har något hus, och jämfört med tält är det något helt annat, säger Elke Textor från föreningen Natthärbärget Lyktan.

– Jag tycker det här är en fantastisk lösning och de som ska bo där tror det kommer bli jättebra, säger Elke Textor, som länge jobbat för bostadslösa i kommunen.

Red’s kom:
Men EU-migranterna är inte bostadslösa bara för att de inte har en bostad i varje land som de tigger.

På vilket sätt hjälper detta boende de tiggande EU-migranterna ur sin fattigdom?

När det kommer fler tiggare som också vill ha gratis bostad, vad händer då? Köper kyrkan in fler husvagnar?

Vilka boenden erbjuds till hemlösa svenskar?
Klicka här för att gå till artikeln i SVT, 2015-05-11

Se även bl a;
Elin Bååth (Fi) vill att EU-migranter ska få gratis boende på Gotland

Fascism att städa bort fattigdom, hävdar Elin Bååth, Feministiskt initiativ


Hjälp till EU-migranter lockar fler tiggare, enligt Moderaterna i Haninge

Rykten om mer stöd och natthärbärge lockar EU-migranter till Uppsala

Ökat ekonomiskt stöd för gratis boende till icke-hemlösa EU-migranter i Uppsala, Socialdemokraterna

Falska rykten om gratis bostäder i Sverige cirkulerar i Rumänien – Anstormning av EU-migranter

Romer otacksamma för hjälp i Gnosjö – kräver mer


Eskilstuna avsätter inga pengar till EU-migranter

Eskilstuna kommun startar gratis året-runt boende för EU-migranter

Gratis mat och husrum för EU-migranter i Linköping – 2,5 miljoner kr/år

Vänsterpartiet vill ha fler tiggare till Sundbyberg genom gratis bostäder till EU-migranter – Moderaterna saknar förslag

Kalmar bygger baracker åt EU-migranter, gratis boende med toalett, dusch och kök


Hemlösa svenskar glöms bort när romer prioriteras – Friggebodar åt EU-migranter

EU-migranter gör att ingen bryr sig om hemlösa svenskar

Runt 35 000 hemlösa i Sverige, varför prioritera EU-migranter?

ABF byter inriktning, blir biståndsorgan för EU-migranter i Sverige

Föreningar i Eskilstuna avslöjar hur de vill lura till sig pengar för EU-migranter


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter, se innehållsregistret.

S+MP vill erbjuda gratis härbärge för EU-migranter i Värmdö, i strid med kommunallagen

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har skrivit varsin skrivelse till kommunstyrelsen om stöd till EU-migranter som tigger i kommunen.
Miljöpartiet vill se en lokal handlingsplan för hur Värmdö ska hjälpa EU-migranterna.
Socialdemokraterna föreslog att det skulle utredas vilka av kommunens lokaler som kan bli tillfälliga härbärgen.

Härbärge för EU-migranter strider mot kommunal- och socialtjänstlagen

Tjänstemännen skriver bl a att det inte är klarlagt om tillfälligt bygglov kan beviljas för ändrad användning av lokaler. Dessutom, påpekar man, strider det ”troligtvis” mot kommunal- och socialtjänstlagen att upplåta kommunala lokaler till personer som inte är ”kommunmedlemmar”.

Sandro Wennberg accepterar inte att härbärgen strider mot kommunallagen

Sandro Wennberg, S, som skrev förslaget, är inte nöjd med svaret.
– Det är ett alltför defensivt sätt att förhålla sig till frågan, inte minst med tanke på vad Stockholms stad gör ihop med civilsamhället för att ordna härbärgen, säger han.

Red’s kom:
Det blir inte mer rätt för att fler gör fel.
Med ”civilsamhället” avses de hjälporganisationer som kommuner använder som bulvaner för att komma runt regelverken.

Sandro Wennberg köper inte resonemanget om att härbärgen strider mot kommunallagen.
– Jag menar inte att exkludera kommuninvånarna från härbärgena. De skulle finnas för alla som har behovet.

Red’s kom:
Det var inte vad Sandro Wennberg sagt tidigare. Om det inte varit för EU-migranterna hade han heller aldrig skrivit sitt förslag.

Sedan spelar det ingen roll om även svenska hemlösa inkluderas på ett hörn. Det är fortfarande en fråga hur skattepengar kan användas för andra länders medborgare som inte bidrar eller kommer att bidra till samhället på något sätt.

Konventionen om mänskliga rättigheter?

Framför allt vänder Sandro Wennberg sig emot att det, enligt honom, saknas långsiktiga lösningar för EU-migranterna i Värmdö.
– För mig handlar det om samhällets ansvarstagande. Självklart är det en fråga för hela EU, men i den mån Värmdö berörs tycker jag att vi har ett ansvar att leva upp till konventionen om mänskliga rättigheter. Vi flyttar bara problemet om vi inte gör något.

Red’s kom:
Det är väl högst rimligt att flytta problemet tillbaka till hemlandet som har ansvaret för EU-migranterna?

Konventionen om mänskliga rättigheter säger inte att Sverige ska ta över ansvaret för andra EU-länders medborgare. Dylika osakliga argument drar man till med om man saknar sakliga och relevanta argument.

– Det här blir inte löst bara för att man hänvisar till lagparagrafer, säger Sandro Wennberg.

Red’s kom:
Vad menar Sandro Wennberg (S)? Ska lagen inte följas?

Lösning finns bara i hemlandet

På MP:s fråga om en lokal handlingsplan svarar tjänstemännen att det först måste till en regional dialog. En sådan är också igång: Förbundet Kommunerna i Stockholms län, KSL, bestämde på sitt senaste möte att ett nätverk ska bildas.
– Vi vill samordna oss i regionen. Tjänstemän ska kunna ha löpande kontakt kring exempelvis avhysningar. Alla kommuner brottas med samma utmaningar och ingen har hittat lösningen, säger KSL:s nye ordförande, Nackas kommunalråd Mats Gerdau (M).

Red’s kom:
Ingen kommer att hitta lösningen heller, så länge man söker efter en lösning i Sverige på fattigdomen för andra EU-länders medborgare. Det är istället de problem och kostnader som EU-migranterna orsakar i Sverige som måste lösas primärt, sedan kan man se hur Sverige ska kunna bistå med hjälp i EU-migranternas hemländer. Då förhoppningsvis utan att glömma bort utsatta svenska medborgare.

– Man kan tycka att det är en hemsk situation, men samtidigt har Sverige och Nacka inte möjlighet att ta emot en halv miljard fattiga människor från hela världen, säger Mats Gerdau (M).

Red’s kom:
Det låter väl logiskt?Klicka här för att gå till artikeln i NVP, 2015-05-05
Se även bl a;
Ökat ekonomiskt stöd för gratis boende till icke-hemlösa EU-migranter i Uppsala, Socialdemokraterna

Elin Bååth (Fi) vill att EU-migranter ska få gratis boende på Gotland

Kalmar bygger baracker åt EU-migranter, gratis boende med toalett, dusch och kök

Eskilstuna kommun startar gratis året-runt boende för EU-migranter

Stockholm erbjuder gratis härbärge till EU-migranter under minst resten av året

Gratis mat och husrum för EU-migranter i Linköping – 2,5 miljoner kr/år

Vänsterpartiet vill ha fler tiggare till Sundbyberg genom gratis bostäder till EU-migranter – Moderaterna saknar förslag


Översyn av ordningslagen för penninginsamling och avhysning, Beatrice Ask och Tomas Tobé (M)

8 av 12 ledamöter i justitieutskottet vill inte ha förbud mot organiserat tiggeri

Något måste göras åt tiggeriet i Sverige och den urholkade äganderätten

Lennart Bondeson (KD) tycker vi ska vänja oss vid problemen med tiggeriet

Tiggeriet är inte organiserat… för det har inte undersökts, menar DN’s Stefan Lisinski

Går inte att förbjuda fattigdom – en sliten slogan utan logik från dem utan argument

Att förbjuda tiggeri har inget att göra med förbud av fattigdom!

Många tiggare utlämnade åt kriminella, säger en rom i Sverige

M hoppar på ”populisttåget” och för SD-politik när de vill vidta åtgärder mot EU-migrantproblemen?

Åsa Regnér fiskar i grumliga vatten

Polischef i Göteborg kritiserar Moderaternas tre förslag

Inför tillståndsplikt för insamling av pengar, föreslår moderat i Luleå

Vänstern saknar åtgärdsförslag för problem med tiggeriet

Långt mer än en fördubbling av antalet tiggande EU-migranter i Sverige på ett år


Utvisning av EU-migranter utan vistelserätt sker inte i Sverige

Vad gäller juridiskt för EU-migranters vistelse i Sverige? Regler för avvisning/utvisning av EU-migranter/tiggare

EU-medborgare som beviljats asyl i Sverige år 2014, flest från Rumänien


Migrationsforskare Ioana Bunescus icke-lösningar på EU-migranter – Förbjuda fattigdom?

Tiggeriförbud för att inte permanenta fattigdom och utanförskap

Förbud mot tiggeri minskar fattigdom och EU-migranter

Varför inte förbjuda tiggeri?

Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri

Riksdagsledamöter emot förbud mot tiggeri

Endast 36% av svenskarna emot att lagstifta mot tiggeri

Makedonsk minister varnar för konsekvenserna om tiggeriförbud inte införs i Sverige – Åsa Regnér vill inte

Vad är kostnaden för Sveriges 5.000 EU-migranter idag? 6 miljarder kr/år?

Gratis vård i Sverige för rumäner! Samtliga vårdfakturor till EU-migranter är obetalda – mörkas av media

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Räddningstjänsten anser inte åtgärder behövs för säkerhetsrisker i EU-migranternas läger

Jag har tillskrivit Räddningstjänsten Syd för att försöka påverka dem att agera på något sätt för att säkerheten i EU-migranternas läger vid Industrigatan i Malmö i alla fall skulle uppfylla en bråkdel av de krav som annars normalt ställs.

Byggnaderna i Kv Brännaren 19 står väldigt tätt, är träkonstruktioner och innehåller hembyggda kaminer. Detta dessutom samtidigt som det förekommer öppna eldar kloss intill träbyggnaderna.

Men Räddningstjänsten vill (som alla andra) avvakta och hoppas att någon annan myndighet ska göra något så att de slipper upprätthålla regelverket.

Skriftväxlingen följer här;

1.
Till: info@rsyd.se
Kopia: tillsyndirekt@rsyd.se
Datum: Mån, 16 Feb 2015
Ämne: Tillsyn av brandriskproblem, etc på Industrigatan

Jag undrar om Räddningstjänsten i Malmö utövar tillsyn av Romernas läger på Industrigatan-Nobelvägen?

Detta enligt bl a SFS 2003:778;
2 kap.
Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar
2 § Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.
3 § Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet.
Är det fråga om sådana anläggningar som avses i 4 § skall i stället den som utövar verksamheten på anläggningen se till att en redogörelse enligt första stycket upprättas. Ägaren av anläggningen skall ge den som utövar verksamheten de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet.
Redogörelsen skall lämnas in till kommunen.

3 kap. Kommunens skyldigheter
Förebyggande verksamhet
1 § För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.

5 kap. Tillsyn
1 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av en kommun inom kommunens område och av länsstyrelsen inom länet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller, i fråga om statlig räddningstjänst, den myndighet som regeringen bestämmer, utövar den centrala tillsynen. Lag (2008:1405).
2 § För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.
Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Om någon inte vidtar en åtgärd som denne är skyldig att vidta enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten vidta åtgärden på dennes bekostnad.
3 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för tillsynen.
4 § Kommunen får föreskriva att en avgift skall betalas för tillsynsbesök som föranletts av bestämmelserna i 2 kap. 2 §.

Har fastighetsägaren (”Industrigatan i Malmö” / ”Granen Exploateringsfastigheter Holding I AB”) fått direktiv (vite) av Räddningstjänsten/kommunen hur brandrisken med bl a de brasor/öppna eldar som varje dag och hela tiden förekommer på tomten ska hanteras?

Vilka åtgärder har vidtagits av Räddningstjänsten och kommunen avseende brandriskerna, etc, på aktuellt område?


2.
Från: Viktor.Willhager@rsyd.se
Datum: Tis, 17 Feb 2015
Ämne: Tillsyn av brandriskproblem, etc på Industrigatan hanteras VWE

Vi känner till situationen på Industrigatan/Nobelvägen och har informerat både de som vistas där och övriga berörda myndigheter/förvaltningar om vilka åtgärder man bör vidta för att minska risken för olyckor, se även; Så jobbar Räddningstjänsten Syd med brandsäkerhet för EU-medborgare. Lagstiftningen om tillsyn och om att lämna redogörelse för sitt brandskydd som du hänvisar till är inte tillämpbar i detta fall.

Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.

Viktor Willhager
brandingenjör
Räddningstjänsten Syd
Box 4434
203 15 Malmö
Telefon: +46465404695
Mobil: +46734439753


3.
Till: Viktor Willhager
Datum: Ons, 18 Feb 2015
Ämne: Tillsyn av brandriskproblem, etc på Industrigatan hanteras VWE

Jag undrar över vad som egentligen gäller avseende lagstiftningen, du skriver; ”Lagstiftningen om tillsyn och om att lämna redogörelse för sitt brandskydd som du hänvisar till är inte tillämpbar i detta fall.”.

• Jag bara tog ett exempel från lagstiftningen. Detta exempel tyckte jag i sig var fullt tillämpbart på romernas läger, och jag undrar därför varför Räddningstjänsten anser att ett läger som romerna byggt upp på Industrigatan/Nobelvägen inte lyder under något regelverk för brandskydd i samhället?

• Är det verkligen fritt för alla och envar att dagligen elda i tunnor och med öppna brasor på valfria platser i stadens centrum (utan ens något tillstånd för detta) med tidvis ganska omfattande rökutveckling till besvär för förbipasserande? Det finns inga regelverk som reglerar detta?


4.
Från: Viktor.Willhager@rsyd.se
Datum: Ons, 18 Feb 2015
Ämne: Tillsyn av brandriskproblem, etc på Industrigatan

För att lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska vara tillämpbar ska det finnas en byggnad eller anläggning. Definitionen för detta är inte knivskarp men beror delvis på om bygglov krävs, se BBR och Förebyggande brandskydd för byggnader och anläggningar.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Om du vill veta mer kan du kontakta någon av juristerna på MSB för mer information.

Det finns ett flertal regelverk som behandlar när, var och hur man får elda. I detta fall är det miljöbalken som är aktuell och miljöförvaltningen är därför bäst lämpad att svara på din fråga.


5.
Till: viktor.willhager@rsyd.se
Datum: Tor, 19 Feb 2015
Ämne: Tillsyn av brandriskproblem, etc på Industrigatan

Det är korrekt att om man utgår från lag lag (2003:778) om skydd mot olyckor, och endast detta regelverk, så gäller denna lag för byggnader och anläggningar. Men frågan är;
• Vad är det som specifikt gör att Räddningstjänsten Syd inte definierar byggnaderna/anläggningarna på romernas ockuperade område som just byggnader eller anläggningar?

I LSO (2003:778) kan jag inte finna någon avgränsning för dessa två termer.

På det aktuella området (där det i övrigt inte verkar finnas någon utrustning för släckning av brand och för livräddning, enligt vad MSB föreskriver för ett område av denna typ) har det dessutom byggts upp allt mer avancerade byggnader de senaste veckorna samtidigt som lägret utökas.

PBL Kunskapsbanken – en handbok om plan- och bygglagen;
”Boverkets byggregler, BBR, gäller för byggnader. Enligt PBL är definitionen av en byggnad en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.”.

Boverkets definition av en byggnad är alltså till fullo överensstämmande med de byggnader som romerna uppfört på Industrigatan/Nobelvägen; varaktiga konstruktioner bestående av tak och väggar, varaktigt placerade på mark, avsedda att vara konstruerade så att människor kan uppehålla sig i dem. Det kan omöjligen finnas några tveksamheter här om att romernas byggnader är byggnader per definition, vad jag kan se. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor torde således gälla för romernas läger.

Eftersom Räddningstjänsten Syd varit aktiv i vissa delar för detta område (med information till de som bodde där vid det tillfället) så tolkar jag det som att Räddningstjänsten redan tidigare definierat området som lydandes under LSO (2003:778). Varför skulle Räddningstjänsten annars ha gjort insatser på området?

Förutom ovanstående fråga om vad det är som gör att just Räddningstjänsten Syd gör en annan definition än Boverket och PBL uppstår alltså frågan;
• Varför och när har Räddningstjänsten Syd ändrat sin tolkning, på grundval av vad?

Dessa två frågor måste ju internt inom Räddningstjänsten Syd – alternativt via direktiv från högre ort till Räddningstjänsten Syd – ha utretts och motiverats skriftligt.


6.
Från: Viktor.Willhager@rsyd.se
Datum: Fre, 20 Feb 2015
Ämne: Tillsyn av brandriskproblem, etc på Industrigatan

Som jag skrev tidigare är definitionen av byggnad och anläggning inte knivskarp och någonstans går gränsen. Oavsett om det är att betrakta som byggnader eller inte har Räddningstjänsten Syd gjort bedömningen att det är information och rådgivning, inte tillsyn, som lämpar sig bäst i detta fall. Bedömningen kan ändras över tid men just nu anser vi som sagt att information/rådgivning är den metod som passar bäst. Bara för att myndighetsutövning genom tillsyn är möjlig, utifrån LSO, betyder inte det att det är den bästa vägen. Detta är en komplex situation och fler myndigheter/förvaltningar är involverade.

Du skriver vidare att vi har ändrat vår tolkning men 3 kap. 2 § i samma lag anger att En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Att Räddningstjänsten Syd informerar betyder inte nödvändigtvis att tillsynsverktyget är tillämpbart eller lämpligt. Paragrafen som reglerar tillsyn utesluter inte att vi ger råd/informerar eller vice versa.

Om du har fler frågor rekommenderar jag dig att kontakta MSBs jurister.


7.
Till: viktor.willhager@rsyd.se
Datum: Sön, 8 Mar 2015
Ämne: Tillsyn av brandriskproblem, etc på Industrigatan

Har varit i kontakt med MSB’s jurister, och efter detta fått läget lite mer klart för mig. Vi kan nu konstatera att det som byggts upp på industritomten vid Industrigatan verkligen är att definiera som byggnader.

Medan jag undersökt de olika frågorna har det dessutom hänt en hel del sedan min föregående skrivelse till dig. Lägret har expanderat kraftigt på olika sätt. Förutom att det byggts upp många fler stugor (med dörrar och rejäla tak, delvis med nytt fint byggnadsvirke) så har det tydligen tillkommit en hel del kaminer/värmekällor. När man tittar på hur det ser ut idag så står skorstenarna tätt inne på området.

Brandfaran måste nu vara extremt överhängande med alla dessa öppna brasor, alla nytillkomna kaminer/värmekällor/matlagningsutrustning, och inte bara många nya stugor utan även många nya husvagnar och fordon i olika former och storlekar. Allt packat extremt tätt intill varandra, ofta ca ½-1 meter mellan bostäderna.

Med detta i åtanke måste det vara av synnerlig vikt att Räddningstjänsten Syd vidtar konkreta åtgärder och tillsyn så att regelverken upprätthålls. Inte bara information och rådgivning. Det handlar trots allt om människoliv.


8.
Från: Viktor.Willhager@rsyd.se
Datum: Fre, 20 Mar 2015
Ämne: Tillsyn av brandriskproblem, etc på Industrigatan

Tack så mycket för dina synpunkter, vi håller med om att det är viktigt med ett bra brandskydd. I aktuellt ärende anser vi att information/rådgivning och samverkan med övriga myndigheter är bästa vägen för att nå dit.

9.
Till: viktor.willhager@rsyd.se
Ämne: Tillsyn av brandriskproblem, etc på Industrigatan
Datum: Mån, 23 Mar 2015

Du skrev själv tidigare:
För att lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska vara tillämpbar ska det finnas en byggnad eller anläggning.”.

Idag råder det ju inte längre några tveksamheter ifall lagen om skydd mot olyckor gäller. De permanenta byggnader som finns i EU-migranternas läger vid Industrigatan är klockrent definierade som byggnader enligt PBL (och alla tänkbara övriga regelverk). Alltså är det ostridigt att lagen om skydd mot olyckor gäller för byggnaderna som uppförts i Kv Brännaren 19.

I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor står det bl a;
Förebyggande verksamhet
1 § För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.

Som jag nämnt tidigare verkar det inte finnas någon utrustning för släckning av brand och för livräddning, enligt vad MSB föreskriver för ett område av denna typ.

Jag tycker att det av bl a denna anledning är lite märkligt att Räddningstjänsten Syd anser att det är tillräckligt med information, när regelverket i praktiken föreskriver tillsyn för dessa byggnader.

Ett stort antal av byggnaderna har den senaste tiden tillförts hembyggda kaminer med skorstenar av tveksam kvalitet. Byggnaderna är alla träkonstruktioner med brandfarligt material. Dessutom har byggnaderna uppförts med extremt lite utrymme mellan dem, ibland bara centimeter. Öppna eldar syns hela tiden bara någon meter från träbyggnaderna. Börjar det brinna i bara en av byggnaderna gissar jag att ett stort antal byggnader kan vara övertända inom bara ett fåtal minuter. Kan något bli farligare än detta?

Jag förstår att det är en ”känslig fråga” och att Räddningstjänsten Syd av praktiska skäl valt att behandla EU-migranterna annorlunda jämfört med om det varit svenska medborgare, men samtidigt kan man tycka att regelverken borde gälla likadant i Sverige för alla, oavsett ursprung på dem det berör.

Jag förstår också att Räddningstjänsten Syd vill avvakta för att se om det är någon annan myndighet som agerar först, men under tiden kan olyckor inträffa som hade kunnat undvikas med rätta åtgärder. Räddningstjänsten har ju en roll att sköta som ska vara oberoende av andra myndigheter, etc.

En sista fråga, dock viktig sådan;

Där jag bor kräver Räddningstjänsten – efter 60 år – enormt mycket åtgärder i och runt fastigheten (nödbelysningar, uppmärkta utrymningsvägar, stegar överallt, brandlarm, speciell uppfart för brandbilar, etc, etc). En lång rad åtgärder, till den grad att det nästan får ett löjets skimmer över sig, och till mycket stora kostnader. Jag förstår inte varför det ska vara så enormt stor skillnad i kraven mellan den fastighet där jag bor och den där romerna bor.
• Hur motiverar Räddningstjänsten denna extrema skillnad i kraven för boende där exakt samma regelverk gäller?


Det måste nog till fler som anmäler kåkstaden till Räddningstjänsten, om någon ska reagera.

Se även bl a;
EU migranter – Bilder du inte får se i media

Bilder från EU-migranternas läger i Malmö, förr och nu

Bilder från tiggarnas kåkstad i Malmö 2015-03-21

Bilder från EU-migranternas kåkstad i Malmö, nyaste området

Malmös kåkstad, bilder från 2015-04-17 – aggressivare EU-migranter

Polisen: Romer får besittningsrätt till det område de ockuperar illegalt !!!

EU-migranter avhyses från sin illegala kåkstad i Malmö – Efter 1 år!

Anslag om avhysning uppsatt för EU-migranternas kåkstad i Malmö, 2015-03-26

Överklagande om avhysning av EU-migranter i Malmö endast vag begäran om anstånd

Allt åt alla uppmanar alla att störa avhysning av EU-migranter i Malmö 27/4

Uppskjuten avhysning i Malmös kåkstad med EU-migranter, bilder 2015-04-27

Centrum för sociala rättigheter stoppar avhysning av EU-migranter från kåkstaden i Malmö till kanske 2016 med fejkat överklagande

Frederick Batzler om besittningsrätt

Markägare för EU-migranters läger på Industrigatan hotas med vite

EU-migranternas kåkstad utreds om det är svartbygge

Fattigdomsinvandring och medföljande miljöproblem i Malmö

Polisen: Förundersökning nedlagd om brott mot miljöbalken

Miljöförvaltningens anmälan om miljöbrott för kåkstaden i Malmö läggs ner pga att brott ej går att utreda

Polis, chefsåklagare och vice överåklagare vill inte utreda uppenbart miljöbrott av EU-migranter i Malmö

Solidaritet med EU-migranter och Fi försöker få EU-migranter att städa i Malmös kåkstadbilder

Bråk mellan EU-migranter i kåkstaden i Malmö – man misshandlad – Fi protesterar

Bilder från EU-migranternas läger vid Singelgatan i Malmö, 2015-04-22

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

EU-migranternas kåkstad utreds om det är svartbygge

Till Stadsbyggnadskontoret i Malmö har jag ställt följande frågor;
De viktigaste frågorna för EU-migrantslägret i kv Brännaren 19;
1. Är de byggnader som uppförts där, med hembyggda kaminer och allt, förenade med bygglovskrav?
2. Om så är fallet – och byggnaderna är att definiera som svartbyggen – vad avser Stadsbyggnadskontoret göra åt dessa olovliga byggen, som bara växer i omfattning ju längre tiden går utan att några åtgärder vidtas av kommunen?
3. Är det fastighetsägaren som beläggs med vite pga svartbygge, eller kan/kommer något att göras gentemot dem som olovligen byggt och bor i kåkstaden på industritomten?

De viktigaste frågorna för EU-migrantslägret i Pildammsparken (Baltiska vägen);
1. Är de byggnader som uppförts där förenade med bygglovskrav?
2. Om så är fallet – och byggnaderna är att definiera som svartbyggen – vad avser Stadsbyggnadskontoret göra åt dessa olovliga byggnader (som i övrigt dessutom bryter mot lokala ordningsstadgar, även om just det inte är Stadsbyggnadskontorets avdelning)?

Ett mycket tydligt, välskrivet och utförligt svar kom nästan direkt från Stadsbyggnadskontoret;
Vad gäller både utredningsärendet på Brännaren 19 och Innerstaden 9:142:

1. Vi handlägger dessa utredningsärendena enligt våra vanliga rutiner. Vi har ännu inte varit ute och besökt platserna för att dokumentera vad som skett. Ett första besök på plats har vi planerat till nästa vecka. Efter det kommer vi göra en första bedömning om det kan antas finns några överträdelser av bygglagstiftningen och därför skäl att driva ärendena vidare eller om ärendena kan avslutas (avskrivas).

2. Stadsbyggnadsnämnden, den myndighet som stadsbyggnadskontoret arbetar för, har samma tillsyn enligt bygglagstiftningen oavsett om fastigheten ägs av kommunen eller en privat aktör. Om det konstateras att det finns överträdelser enligt bygglagstiftningen kommer man få bedöma vilka ingripanden som krävs (till exempel rättelseförelägganden) och om det finns en skyldighet eller är lämpligt att ta ut någon påföljd (till exempel byggsanktionsavgift). Just nu är vi för tidigt i utredningen för att kunna avgöra vilka eventuella ingripanden och påföljder som kan vara aktuella, om det konstateras eventuella överträdelser.

Vad gäller din fråga på Brännaren 19:

3. Enligt bygglagstiftningen och våra rutiner vänder vi oss i första hand mot fastighetsägaren. I vissa fall kan det även vara möjligt att rikta ingripanden och påföljder mot den som äger byggnaden eller utfört åtgärden. Dock är det åter igen för tidigt i utredningen för att kunna avgöra vem som ett eventuellt ingripanden eller påföljder ska riktas mot, om det konstateras eventuella överträdelser.

Handlingar från Stadsbyggnadskontoret:

Diarienummer 2015-0428
SBN 2015-000428 BRÄNNAREN 19 (Pågående)
Utredningsärende ang. bostäder
Objekt: BRÄNNAREN 19
Intressenter
– Industrigatan I Malmö AB Box 55938, 102 16, STOCKHOLM (Fastighetsägare, Sökande)
– Anmälare

Anmälan till Stadsbyggnadskontoret 2015-02-13:
Anmälan om svartbygge. Jag anmäler att på tomten i hörnan av Nobelvägen /Industrigatan har på senare tid uppförts byggnader i trä, dvs man har gått från tält/husvagn till mer varaktiga byggnader. Dessa anser jag vara bygglovspliktiga och ska följa regelverket. Finns bygglov?

Anmälan till Stadsbyggnadskontoret 2015-02-16:
Anmälan avser uppförande av byggnader i trä utan bygglov/startbesked ritningar, mm, mm.
Hur lång tid tar det innan dessa byggnader mm är bortforslade?

Anmälan till Stadsbyggnadskontoret 2015-02-??:
VEM är handläggare?
VAD har framkommit i ärendet?
VAD är kommunens ståndpunkt?
Är det OK att uppföra ”byggnader” utan bygglov? NÄR agerar kommunen?

Stadsbyggnadskontoret svarar anmälaren 2015-02-18:
Vad jag förstår har ärendet just upprättats. Det går tyvärr inte att i dagsläget ge något svar på hur lång tid det kommer att ta innan vi fattat beslut i just det här ärendet.

Hur lång tid det tar att utreda och fatta beslut i ett ärende beror på t.ex. arbetsbelastning och prioritering, och självklart också vad som framkommer vid själva utredningen.

Jag rekommenderar att du hör av dig lite längre fram och talar med den handläggare som tilldelats ärendet.

Stadsjurist
Stadsbyggnadskontoret i Malmö stad
205 80 Malmö
Tel direkt 040- 34 24 04
Växel 040- 34 10 00

Stadsbyggnadskontoret svarar anmälaren 2015-02-25:
Vi har ännu inte hunnit börjat titta på vad som hänt i detta fall. Inget nytt har tillförts (endast de meddelanden du själv skickat in till oss finns i ärendet) och vi har ännu inte tagit någon ställning.

Det är endast okej att uppföra byggnader utan bygglov om de omfattas av några av de undantag av kravet på bygglov som finns i bygglagstiftningen.

Kommunen är skyldig att agera när det finns anledning att anta att någon inte följt de reglerna som finns i bygglagstiftningen.
Precis som stadsjurist Anna Westberg tidigare meddelat är det flera faktorer som påverkar hur snabbt vi kan agera och vi vet fortfarande inte hur lång tid det kommer ta innan vi kan fatta ett beslut i detta ärende. Vi gör vad vi kan för att handlägga alla våra ärendet så snabbt, effektivt och rättssäkert som möjligt.

MALMÖ STAD
Stadsbyggnadskontoret
Stadsarkitektavdelningen
205 80 Malmö

Anmälan till Stadsbyggnadskontoret 2015-02-25:
Jag inser att det är ett känsligt ämne, men jag anser inte det finns några förmildrande omständigheter. Det är bara att göra besök och kontrollera sakförhållande på plats sedan meddela tomtägaren att det är uppfört byggnader på dennes tomt utan bygglov. Även om någon annan bygger är det fastighetsägaren som är den som är ansvarig. Fastighetsägaren får tillse att obehöriga inte kommer in och och kan ”bosätta sig”.

Sedan kan man gå vidare till allmän platsmark (bl.a. pildammsparken) och tillse att man inte bygger / campar på annan plats i Malmö än Sibbarps camping. Se Lokala ordningsstadgan.

Stadsbyggnadskontoret svarar 2015-02-26:
Som jag tidigare meddelat via telefon är stadsbyggnadskontoret inte ansvarig för tillsyn enligt den lokala ordningsstadgan. Jag tror att det mesta av tillsynen enligt ordningstadgan sker av polismyndigheten och ber dig därför att vända dig dit.

MALMÖ STAD
Stadsbyggnadskontoret
Stadsarkitektavdelningen
205 80 Malmö

Anmälan till Stadsbyggnadskontoret 2015-03-03:
Hej jag/vi i Malmö undrar när ni ska göra nåt åt eu migranterna som smutsar ner och förstör i/på Pildammsparken, Industrigatan, mm med sina byggnationer etc.
Finns det inga regler för eu migranterna?
OM DET INTE BLIR NÅGON ÄNDRING SNABBT SÅ KAN VI BÖRJA BARRIKADERA OSS PÅ ALLA ATTRAKTIVA STÄLLEN MED HUSVAGNAR OCH BYGGNATIONER + GÖRA VÅRA BEHOV I NÄRHETEN!
Om det nu är så att de inte har några regler alls så får alla andra slå upp byggnationer mm och skita ner överallt!!!

Not. Ovanstående anmälningar om svartbygge av EU-migranter är något redigerade för att öka läsbarheten.


Även för kåkstaden som byggts upp i Pildammsparken vid Margaretapaviljongen har det inkommit en skrivelse från en byggfirma till stadsbyggnadskontoret;

Jag undrar om det är tomter som säljs inne i Pildammsparken eller hur man går tillväga för att få bygglov där?

Har sett att det är en ny härlig stadsdel som håller på att växa fram där och man vill gärna vara med och kunna bygga sitt drömboende där. Tacksam för svar, Victor projektledare

Länklista, se även bl a:
EU migranter – Bilder du inte får se i media

Bilder från EU-migranternas läger i Malmö, förr och nu

Bilder från tiggarnas kåkstad i Malmö 2015-03-21

Bilder från EU-migranternas kåkstad i Malmö, nyaste området

Malmös kåkstad, bilder från 2015-04-17 – aggressivare EU-migranter

Polisen: Romer får besittningsrätt till det område de ockuperar illegalt !!!

EU-migranter avhyses från sin illegala kåkstad i Malmö – Efter 1 år!

Anslag om avhysning uppsatt för EU-migranternas kåkstad i Malmö, 2015-03-26

Överklagande om avhysning av EU-migranter i Malmö endast vag begäran om anstånd

Allt åt alla uppmanar alla att störa avhysning av EU-migranter i Malmö 27/4

Uppskjuten avhysning i Malmös kåkstad med EU-migranter, bilder 2015-04-27

Centrum för sociala rättigheter stoppar avhysning av EU-migranter från kåkstaden i Malmö till kanske 2016 med fejkat överklagande

Frederick Batzler om besittningsrätt

Markägare för EU-migranters läger på Industrigatan hotas med vite

Räddningstjänsten anser inte åtgärder behövs för säkerhetsrisker i EU-migranternas läger

Fattigdomsinvandring och medföljande miljöproblem i Malmö

Polisen: Förundersökning nedlagd om brott mot miljöbalken

Miljöförvaltningens anmälan om miljöbrott för kåkstaden i Malmö läggs ner pga att brott ej går att utreda

Polis, chefsåklagare och vice överåklagare vill inte utreda uppenbart miljöbrott av EU-migranter i Malmö

Solidaritet med EU-migranter och Fi försöker få EU-migranter att städa i Malmös kåkstadbilder

Bråk mellan EU-migranter i kåkstaden i Malmö – man misshandlad – Fi protesterar

Bilder från EU-migranternas läger vid Singelgatan i Malmö, 2015-04-22


Avhysning av tiggare från Pildammsparken i Malmö

Protest mot att EU-migranter inte får bostäder, vänsterorganisationen Allt åt alla

Vänsterpartiet Malmös åtgärder för EU-migranter förvärrar bara situationen

Kommunernas hantering av tiggare i Malmö, Lund, Göteborg

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Hemlösa svenskar glöms bort när romer prioriteras – Friggebodar åt EU-migranter

Ett tjugotal EU-migranter som tidigare bott på privatägd mark (där det planeras för bostadsbyggande) i Hässleholm flyttade till kommunal mark några meter därifrån efter att det blev känt att de skulle avhysas av markägaren. Därefter har kommunledningen försökt hitta ett sätt att få dem att flytta. Från kommunens sida menar man att den privatägda marken, bara några meter från en större väg, är en otrygg plats.

Betalda hemresor

Kommunen erbjuder hemresor till Rumänien. Innan jul 2014 fick 24 personer ett sådant bidrag från Hässleholms kommun.

Tillfälligt härbärge ordnas för migranter

Kommunen ser helst att tiggarna flyttar tillbaka till sina hemländer men erbjuder EU-migranterna som bosatt sig i skjul på kommunal parkmark längs Vankivavägen i Hässleholm härbärge i form av friggebodar fram till den 31:e mars 2015.

Kommunen informerade EU-migranterna, romer från Rumänien som livnär sig på att tigga utanför stadens butiker, att de inte får bo kvar i de hastigt uppbyggda skjulen (av brädlappar, wellpapp och plast).

22 romer från 2 familjer

Det bor 22 personer i skjulen och de kommer från två olika släkter/familjer.
– I Rumänien är det så dåligt att det inte finns något att återvända till förutom mina fyra barn, berättar en av romerna.

Romerna vill att två hus ställs till deras förfogande som de kan få hyra.

Valstugor tiggarnas nya hem

Valstugor från sommaren 2014 snabbrustades för att bli bostäder, spartanskt inredda med bårar från civilförsvaret att ligga på, åt de runt 20 tiggande EU-migranterna. Ström drogs in, värmeelement och brandvarnare monterades i friggebodarna som står på en industritomt som kommunen äger. På området finns tillgång till toalett, dusch och ett pentry.

Beslutet att upplåta bodarna till tillfälligt härbärge för EU-migranterna beslutas den 18/2 av kommunstyrelsens arbetsutskott; Lena Wallentheim (S), Dolores Öhman (MP), Mats Sturesson (C), Pär Palmgren (M) och Ulf Erlandsson (SD).

Robin Gustavsson (KD) i socialnämnden berättar att bodarna är en tillfällig lösning, efter överenskommelse med migranterna.

Tvångsavhysning tar för lång tid

– Att tvångsavhysa dem från platsen kan ta flera veckor. Vi har erbjudit dem att resa hem men de vill inte återvända förrän i slutet av mars. Därför har vi kommit överens om den här samförståndslösningen, att de får bo i friggebodarna till den siste mars, berättar Robin Gustavsson som samordnar frivilligorganisationernas kommande åtgärder för EU-migranterna.

För vilka gäller erbjudandet att bo i valstugorna?

– Avsikten är att upplåta bodarna till personerna som bor i skjulen på Vankivavägen. Om det kommer fler migranter som vill slå sig ner på området får vi titta på nya lösningar, säger Robin Gustavsson.
De som bor i stugorna måste skriva under papper och godkänna ordningsregler.
Det får inte bo några andra i stugorna än de som står på papperet. Om fler försöker slå sig ner kommer det att beivras med kraft, förklarar kommunalrådet Mats Sturesson (C) och kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S).

”Våra egna hemlösa glöms bort”

EU-migranterna får uppvärmda bodar att bo i av kommunen medan vanliga hemlösa bor i parker, bilar och trappuppgångar. Så resonerar inte minst de som jobbar ideellt för att hjälpa de hemlösa i Hässleholm.

Not.
I motsats till de flesta av romerna så är hemlösa svenska medborgare verkligen hemlösa.

Ett slag i ansiktet på hemlösa svenskar

– Jag missunnar inte EU-migranterna hjälpen men vi har flera hemlösa här i Hässleholm som har behov av exakt samma saker, att värma sig, någonstans att gå på toa och att sova. Kommunens åtgärd är ett slag i ansiktet på våra hemlösa, samma villkor måste råda för alla, vi får inte sätta svaga grupper mot varandra, säger Ingela Hansson.

Tillsammans med en grupp frivilliga delar hon sedan i november ut frukost till de hemlösa varje lördag i Örtagården i församlingshuset.
Dit brukar det komma uppemot åtta personer som alla har olika skäl till sin hemlöshet. Allt från missbruk, psykiska diagnoser och människor som helt enkelt hamnat i en krissituation.

– Vi har en man som kommer till oss som sedan länge sover i sin bil. Han hade behövt en uppvärmd Friggebod att sova i, menar Ingela Hansson.

En man ställde följande fråga till kommunledningen:
Är en svensk medborgare som är bostadslös på grund av att jag har betalningsanmärkningar. Har varit bostadslös i snart tio år. Eftersom Hässleholms kommun hjälper hemlösa tiggare med boende, så tänkte jag att ni också skulle kunna hjälpa mig med ett boende. Har fast inkomst i form av förtidspension”.

Detta är bara början

Politiker och tjänstemän betonar att frågan om EU-migranter som kommer till Sverige inte tar slut med den här åtgärden. Det finns bosättningar med främst rumänska romer över hela landet, ett fenomen som pågått under i alla fall de senaste 1,5 åren.

Regeringen har varken vägledning eller besked att komma med till kommunerna i denna fråga. Var och en får handla som den finner bäst och enligt de lagar som gäller.

Hur kan man förebygga att det blir fler olagliga bosättningar?
– Det man kan göra är att hålla sin fastighet i ordning, se till att det är röjt och att det inte ligger skräp, gamla pallar eller annat som kan användas som byggmaterial. Det minskar intresset, konstaterar Mats Sturesson (C).

Polisingripande om pågående uppbyggnad av läger

– Efter vad jag fått information om går det bra att via polis sätta stopp om det är pågående, det vill säga under tiden folk bygger, resonerar Pär Palmgren (M), oppositionsråd.

Friggebodar åt tiggarna olagliga

Politikernas beslut att upplåta valstugorna som bostäder till EU-migranterna är olagligt och ska upphävas. Det skriver tre Moderatpolitiker i ett överklagandet till förvaltningsrätten i Malmö.

Lars Johnsson (fullmäktigeledamot), Richard Bernsheim (byggnadsnämnden) och Kenny Hansson (fullmäktige) anser att kommunstyrelsens arbetsutskott överskred sina befogenheter när man den 18 februari beslöt att inrätta ett tillfälligt härbärge åt 20-talet EU-migranter i kommunens friggebodar.

Härbärge inte kommunal angelägenhet

De klagande anser inte att det är en kommunal angelägenhet att ordna härbärge och att kommunen kan lida ekonomisk skada av beslutet.

Beslutet strider dessutom mot lagen som säger att kommunen inte på det här viset får erbjuda möjligheter att övernatta åt en avgränsad grupp av människor.
– Genom beslutet har kommunen överskridit sina befogenheter. Beslutet står således i strid mot lag, skriver de.

Politikerna påpekar också att den nämnd som har det yttersta ansvaret för folk som vistas i kommunen är socialnämnden. Ett uppdrag och ansvar som varken kommunstyrelsen eller dess arbetsutskott har.

Inhibition av beslut – Bygglov saknas

De tre politikerna vill också att förvaltningsrätten beslutar om inhibition, det vill säga förbud att verkställa beslutet, ett beslut som verkställdes för två veckor sedan då rumänerna flyttade in i bodarna.

Härbärget på Väpnaregatan saknar bygglov.Klicka här för att gå till artikeln i NSK, 2015-03-04

Se även bl a:
EU-migranter gör att ingen bryr sig om hemlösa svenskar

Runt 35 000 hemlösa i Sverige, varför prioritera EU-migranter?

ABF byter inriktning, blir biståndsorgan för EU-migranter i Sverige

Föreningar i Eskilstuna avslöjar hur de vill lura till sig pengar för EU-migranter


Socialborgarråd vill kringgå lagen för att stödja EU-migranter i Sverige

EU-migranter får bidrag trots att de vistas i Sverige olagligt – Försäkringskassan kräver lagändring

Fi påstår att Socialtjänstlagen ger tiggarna rätt till socialbidrag, bostad, etc

Har de tiggande EU-migranterna rätt till samma bidrag som alla svenskar?


Sveriges bistånd drygt 40 miljarder kr år 2015, 3-4:e mest i världen

Svenskar betalar mest i Europa till EU


Vad gäller juridiskt för EU-migranters vistelse i Sverige? Regler för avvisning/utvisning av EU-migranter/tiggare

Utvisning av EU-migranter utan vistelserätt sker inte i Sverige

EU-medborgare som beviljats asyl i Sverige år 2014, flest från Rumänien


Vad är kostnaden för Sveriges 5 000-6 000 EU-migranter idag? 6 miljarder kr/år?

Gratis vård i Sverige för rumäner! Samtliga vårdfakturor till EU-migranter är obetalda – mörkas av media

Smittsam sjukdom bland EU-migranter i Stockholm, TBC


EU migranter – Bilder du inte får se i media

Bilder från EU-migranternas läger i Malmö, förr och nu

Bilder från tiggarnas kåkstad i Malmö 2015-03-21

Polisen: Romer får besittningsrätt till det område de ockuperar illegalt !!!

Markägare för EU-migranters läger på Industrigatan hotas med vite

EU-migranternas kåkstad utreds om det är svartbygge

Avhysning av tiggare från Pildammsparken i Malmö

Fattigdomsinvandring och medföljande miljöproblem i Malmö

Polisen: Förundersökning nedlagd om brott mot miljöbalken

Protest mot att EU-migranter inte får bostäder, vänsterorganisationen Allt åt alla

Vänsterpartiet Malmös åtgärder för EU-migranter förvärrar bara situationen

Kommunernas hantering av tiggare i Malmö, Lund, Göteborg

Kommunledning i Göteborg och Stockholm önskar fler tiggare


Olagliga läger för EU-migranter

Kronofogden vräker EU-migranter i Skara

EU-migranter avhyses i Jönköping, Skara och Gnosjö

Avhysning av EU-migranter i Stockholm

Moderaterna föreslår att vakter avhyser EU-migranter

Sissela Nordling Blanco (Fi) jämför avhysning via vakter med förintelsen av judar


Illegala bosättningar oacceptabelt – KD-förslag på lösning till tiggarproblem

Vad anser Sveriges partiledare om tiggeriet?

Debatt om tiggeriet med Gustav Fridolin

Fi kräver obegränsat stöd till EU-migranter

Vad tycker politikerna ska göras åt problemen med tiggande EU-migranter?

Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri

Nationell samordnare för utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige

Samordnare för tiggare besöker Malmö och Lund

Sverige satsar 87 miljoner kr på samhällsinformation till 700 tiggare !!!

Samarbete mellan Rumänien och Sverige mot tiggeri


Gravida tiggare skapar problem i Karlskrona

Media i Rumänien hånar Sverige – Ett paradis för tiggare

Statlig medias extrema vinklingar: ”Nu får EU-migranter jobb”

Är man rasist om man kallar tiggare för tiggare?


För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Protest mot att EU-migranter inte får bostäder, vänsterorganisationen Allt åt alla

Förbundet Allt åt alla protesterar mot Malmö stads beslut att stänga Folkets hus för EU-migranter.

I fredags stegade sex personer från förbundet Allt åt alla in på Malmö stadshus och bad att få prata med kommunalråd Carina Nilsson (S), ansvarig för socialtjänst, vård och omsorg.

Boende och skydd för alla EU-migranter

Förbundets talesperson Karin Auran Frankenstein förklarar att syftet med aktionen är att uppmärksamma kommunens stängning av nattkaféet i Sofielund där EU-migranter fått övernatta under vintern. Allt åt alla vill att Malmö stad ska ordna gratis boende och skydd åt alla människor som kommer hit oavsett medborgarskap eller ursprung. Det handlar om att tillgodose de grundläggande behoven. Sättet på vilket man behandlar EU-migranterna är direkt inhumant, menar de.

Prioritering av bostäder till tiggare från andra länder?

– Det är svårt att ha en kommunikation med tanke på hur hatiska de är, säger kommunalråd Carina Nilsson (S).
– Vi utreder möjligheterna att ordna med ett härbärge, men det gäller att få bygglov för att få lokalen godkänd för övernattning. Vi har dessutom bostadsbrist i Malmö, så det finns inga bostäder att dela ut bara sådär, säger Carina Nilsson.

Malmö stad hjälper inte EU-migranter med vatten

Den 4 oktober 2014 skrev SDS om ett ”tältläger på Sorgenfri där ett 50-tal EU-migranter bor, utan vatten eller toalett. Nu riskerar de att avhysas på grund av nedskräpningen.”.

Mindre än ½ år senare är EU-migranterna en bra bit fler än det dubbla.

I artikeln stod det också;
– Om vi sätter upp toaletter och ger tillgång till vatten i närheten av dessa boplatser så accepterar vi att det är ett drägligt sätt leva. Det blir ett feltänk från vår sida, säger Carina Nilsson (S), sociala resursnämndens ordförande. Vi ger en halv miljon kronor till Stadsmissionen, det är den indirekta hjälp vi kan ge, säger Carina Nilsson.
Här visar Carina Nilsson att hon förstått att så länge boplatserna stöds av kommunen så gräver man bara ner romerna djupare i sin svåra situation.

Förbundet Allt åt alla, vänsterextremister

Förbundet Allt åt alla är en vänsterorganisation som arbetar med ”frågor och konflikter som för arbetarklassen samman”.

Nyligen pekades Allt åt alla ut som våldsamma extremister av Nationella samordnaren mot våldsbevakande extremism. På hemsidan Samtalskompassen står det att ”förbundet Allt åt alla argumenterar för en mångfald av strategier i kampen mot högerextremism, där både fredliga och våldsamma metoder ingår”.Klicka här för att gå till artikeln i SDS, 2015-03-02
Red’s kom:
Det verkar som väldigt många Romer varit i Sverige långt längre än de 3 månader som ”den fria rörligheten” i EU medger. Vad är det för mening med att ha ett regelverk som ingen tar ansvar för att se till så att det följs?

Fakta

Romerna är Europas största minoritet

Ungefär 20 miljoner romer lever i världens alla kontinenter. 10- 12 miljoner lever i Europa, vilket gör romerna till Europas största minoritet. Merparten av dem är efter den senaste EU-utvidgningen EU-medlemmar.

Flest romer lever i dag i Rumänien, cirka 2,2 miljoner, tätt följt av Bulgarien, Slovakien, Tjeckien och Ungern.

Uppgifterna om romernas antal är osäkra, ofta därför att romerna själva av fruktan för förföljelse inte har velat registrera sig eller har dolt sin etniska identitet.

Källa: Nationalencyklopedin, romernashistoria.se samt ec.europa.eu

Det här gäller för EU-migranter

Vilket stöd kan EU-migranter få i Sverige?
Som EU-medborgare har man rätt att bo, arbeta och studera under tre månader i ett annat EU-land, utan uppehållsrätt. Detta gäller såvida man inte utgör en ”orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen”. (Utlänningslagen).

Mot uppvisande av EU-kort har man under de tre månaderna också rätt till sjukvård.

Socialtjänstlagen täcker inte EU-migranter
För att få hjälp av socialtjänsten krävs uppehållsrätt. Då måste man kunna försörja sig själv och ha heltäckande sjukförsäkring.

Socialtjänsten kan ge akut hjälp, oftast i form av en hembiljett.

Efter tre månader i Sverige
Efter de tre månaderna saknar man rätt att vistas i landet och har heller inte rätt till bistånd annat än i akut nödsituation.

Medborgerliga rättigheter för EU-medborgare

• med uppehållsrätt
– Uppehållsrätten registreras hos Migrationsverket (oklart på vilka grunder) – ger rätt att bo, arbeta och studera i Sverige.
– Rätt till sjukvård mot uppvisande av EU-kort.
– Rätt att resa in och ut ur Sverige.
– Kommunal rösträtt efter tre år. Rösträtt i EU-val.

• utan uppehållsrätt
– Rätt att bo, arbeta och studera under tre månader (en medborgare från ett annat EU-land får vistas i Sverige i tre månader så länge personen inte utgör ”en orimlig belastning” på välfärdssystemet).
– Sjukvård: Rätt till sjukvård mot uppvisande av EU-kort. Personer från andra EU-länder som är tillfälligt i Sverige har rätt till nödvändig, icke-planerad sjukvård. Övrig sjukvård som ges i Sverige ska betalas av personens hemland.
– Socialtjänst: Personer som befinner sig tillfälligt i en kommun har bara rätt till nödhjälp vilket kan innebära exempelvis mat, logi eller biljett till hemresa.
Efter 3 månader: Saknar rätt att vistas i landet, ingen rätt till bistånd annat än i akut nödsituation.
– Skola: EU-medborgare utan uppehållsrätt i Sverige har inte rätt till utbildning men kommunerna kan välja att ändå ta emot barnen i skolan.

Medborgerliga rättigheter för icke EU-medborgare

• med arbets- och uppehållstillstånd
Rätt att bo och arbeta. Rätt till visum eller uppehållstillståndskort, som ger rätt att resa in och ut ur Sverige med hemlandspass. Rätt till sociala förmåner vid vistelse längre är ett år. Kommunal rösträtt efter tre år.

• flyktingar
Rätt till all offentlig service. Rätt till uppehållstillståndskort. Kommunal rösträtt efter tre år.

• asylsökande
Rätt att bo och arbeta under asylprocessen. Rätt till skolgång, hälso-, sjuk- och tandvård som inte kan anstå, till mödrahälsovård samt till vård i samband med abort.

• papperslösa
Samma rättigheter till offentlig service som asylsökande. Saknar rätt att vistas i landet. Ingen generell rätt till bistånd eller försörjningsstöd.

En EU-medborgare som söker sjukvård på en vårdcentral eller akutmottagning måste kunna visa upp sitt blå EU-kort för att få rätt till subventionerad sjukvård, annars får man själv betala den fulla kostnaden för vården.
Fattiga romer från Rumänien, Slovakien eller Tjeckien har oftast inga EU-kort eftersom de inte arbetat och betalat skatt för att komma in i det nationella sjukförsäkringssystemet. I Sverige hänvisas sjuka EU-migranter ofta till frivilligorganisationer som erbjuder vård utanför den offentliga sjukvården.

De regler om försörjningsstöd vi nu infört i Malmö gäller enbart familjer som fått avslag på sina asylansökningar. Det är politikernas sak att ta ställning till hur reglerna bör vara för EU-migranter, säger Anniki Tinmark, socialchef i Rosengård.

– Om EU-migranter vistas i Sverige illegalt räknar vi dem som papperslösa. Vi får göra individuella bedömningar om barn från andra EU-länder söker stöd. I den inventering av EU-migranter som gjordes i september 2013 hittade vi inga barn i den gruppen, men eftersom alla barn ska ha rätt att gå i skola måste även dessa barn kunna äta och bo någonstans om de går i skolan, säger Malmös socialkommunalråd Carina Nilsson (S).

Bistånd endast i akut nödsituation i Stockholm

I Stockholm har socialtjänsten gått ut med klara riktlinjer om att EU-medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige inte har rätt till bistånd ”annat än i akut nödsituation”.
I Stockholms stads råd till EU-migranter står det; ”Som sökande bör du i första hand undersöka möjligheterna till stöd genom ambassad eller konsulat. Om socialtjänsten bedömer att du är i en nödsituation kan bistånd ges i form av enstaka bidrag till mat, logi eller hemresa”.Klicka här för att gå till artikeln i SDS, 2015-01-05

Se även bl a:
EU migranter – Bilder du inte får se i media

Bilder från EU-migranternas läger i Malmö, förr och nu

Bilder från tiggarnas kåkstad i Malmö 2015-03-21

Polisen: Romer får besittningsrätt till det område de ockuperar illegalt !!!

Markägare för EU-migranters läger på Industrigatan hotas med vite

EU-migranternas kåkstad utreds om det är svartbygge

Avhysning av tiggare från Pildammsparken i Malmö

Fattigdomsinvandring och medföljande miljöproblem i Malmö

Polisen: Förundersökning nedlagd om brott mot miljöbalken

EU-migranter kräver stöd från Malmö stad

Vänsterpartiet Malmös åtgärder för EU-migranter förvärrar bara situationen

Kommunernas hantering av tiggare i Malmö, Lund, Göteborg

Kommunledning i Göteborg och Stockholm önskar fler tiggare

Socialborgarråd vill kringgå lagen för att stödja EU-migranter i Sverige

Fi påstår att Socialtjänstlagen ger tiggarna rätt till socialbidrag, bostad, etc

Har de tiggande EU-migranterna rätt till samma bidrag som alla svenskar?


Olagliga läger för EU-migranter

Kronofogden vräker EU-migranter i Skara

EU-migranter avhyses i Jönköping, Skara och Gnosjö

Avhysning av EU-migranter i Stockholm

Moderaterna föreslår att vakter avhyser EU-migranter

Sissela Nordling Blanco (Fi) jämför avhysning via vakter med förintelsen av judar

EU-migrant misshandlad i Malmö av fega råttor! – Utnyttjas sedan av Feministiskt Initiativ


Illegala bosättningar oacceptabelt – KD-förslag på lösning till tiggarproblem

Vad anser Sveriges partiledare om tiggeriet?

Debatt om tiggeriet med Gustav Fridolin

Fi kräver obegränsat stöd till EU-migranter

Vad tycker politikerna ska göras åt problemen med tiggande EU-migranter?

Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri

Nationell samordnare för utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige

Samordnare för tiggare besöker Malmö och Lund

Sverige satsar 87 miljoner kr på samhällsinformation till 700 tiggare !!!

Samarbete mellan Rumänien och Sverige mot tiggeri

Hemlösa svenskar glöms bort när romer prioriteras – Friggebodar åt EU-migranter


Gravida tiggare skapar problem i Karlskrona

Media i Rumänien hånar Sverige – Ett paradis för tiggare

Statlig medias extrema vinklingar: ”Nu får EU-migranter jobb”

Är man rasist om man kallar tiggare för tiggare?


Tiggeri bekräftas som organiserat

Polisen: Tiggare ofta del av kriminella ligor

Halta och lytta tiggare, eller?

Våldsam tiggaruppgörelse i Helsingborg

Faktum-försäljare hotas av EU-migranter

Tiggare avhyses, städnota på 50.000 kr

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Centerpartiets integrationspolitik

Här presenteras 20 förslag som vi hoppas kan förändra integrationsdebatten i Sverige. Vi vill gå från den oreda som nu råder i flyktingmottagandet till mer närodlade lösningar.

Red’s anm:
Centerpartiet gör som så många andra och presenterar enkla lösningar på komplicerade problem. Istället för att presentera konkreta förslag på meningsfulla åtgärder har Centern lagt upp ett diffust diskussionsunderlag.
– Vilken forskning baserar Centerpartiet sina förslag på?
– Var finns kostnadsberäkningar, täckning för utgifterna och besparingsidéer för att ha råd med förslagen?
– Hur vill Centerpartiet lösa problemen med de terrorister som fått uppehållstillstånd och förhindra invandring av fler terrorister?
– Hur vill Centerpartiet komma tillrätta med den utbredda rasismen bland de nyanlända?
– Hur ser Centerpartiet på avsekulariseringen av Sverige? Är det bara svenskarna som ska anpassa sig efter andra religioner eller är det tänkbart att de som kommer till Sverige ska anpassa sig efter den svenska kulturen?
– Hur vill Centerpartiet stävja influenser från nyanlända som har negativ inverkan på jämlikhet, demokrati, öppenhet, frihet och fred?

Centerpartiet vill prata om jobb och bostäder, men bara övergripande, aldrig på detaljnivå där problemen uppstår samt utan förslag på finansiering, och någon diskussion om volymer vill de inte ha på agendan. Centerpartiet ser ingen koppling mellan volymer och eventuella lösningar på jobb- och bostadsproblemen, trots att de är så intimt förknippade med varandra och aldrig kan separeras.

Vad som dessutom hänger nära ihop med den kraftiga invandringen till Sverige är t ex skola, vård, omsorg och miljö. Men ingen av dessa problemkopplingar har beaktats eller bemötts av varken Centerpartiet eller något annat parti. Även om någon skulle kunna lösa den omöjliga uppgiften att ta emot så många fattiga invandrare från andra kulturer på så kort tid som Sverige gör ur jobb- och bostadssynpunkt så återstår därmed alla övriga problem att lösa.

Permanent eller temporärt uppehållstillstånd spelar ingen relevant roll sett ur ekonomisk synpunkt för Sverige.
Sämst möjligheter på arbetsmarknaden
De som har sämst möjligheter på arbetsmarknaden är också de som med störst sannolikhet stannar kvar i Sverige för att utnyttja välfärdssystemet.
Bäst möjligheter på arbetsmarknaden
En större andel av den mindre andel som är högutbildade kommer under sin tid i Sverige enbart vara en kostnad. Därefter åker de tillbaka till sitt hemland utan att Sverige fått något i retur för de pengar som lagts ut på t ex migrationsverkets hantering, boendekostnader, etableringsstöd, försörjningsstöd, sjukvårdskostnader, rättsliga kostnader, utbildning, intensivkurser i svenska, validering av betyg, etc, etc.
Hur ser Centerpartiet, som förespråkar permanent uppehållstillstånd, på detta?

Centerpartiets 20 punkter är tyvärr inte mer än som bäst ett diskussionsunderlag.

Från utanförskap direkt till jobb

Jobben är det som kan lösa utanförskapets knutar. Jobben är därmed nyckeln till en bättre integration. Ett jobb förändrar sättet att se på världen, sättet att se på framtiden. Med ett jobb kommer ett sammanhang, en plats att utveckla språket, kollegor att fika med, och en möjlighet att diskutera vad som står i lokaltidningen. Därför måste de små och medelstora företagen ges bättre möjligheter att anställa. För att jobben ska bli fler i hela landet krävs generella åtgärder, men också riktade reformer som underlättar för nyanlända att ta steget in på arbetsmarknaden.

Därför behöver följande reformer genomföras:

1 • Inför lära-svenska-praktik med lägre lön.

Som nyanländ utan kunskaper i svenska och referenser kan det vara svårt att hävda sig på den svenska arbetsmarknaden där löneläget för de lägsta lönerna är relativt högt. För den som behöver stärka sin kompetens är det svårt att exempelvis få praktikplatser med lägre lön, vilket gör det svårt att klara konkurrensen på arbetsmarknaden.

Introduktionsjobb (YA-jobb) av den typ som idag finns för unga bör kunna omfatta alla nyanlända, men med en förlängning på upp till två år. Då blir det möjligt att under upp till två år arbeta till lägre lön samtidigt som man lär sig språket och utvecklar sin kompetens.

Red’s anm:
Här vill Centerpartiet, som förespråkar fri invandring, alltså ägna sig åt positiv särbehandling av flyktingar samt anhöriga till flyktingarna. Flyktingar och deras anhöriga ska prioriteras och svenskarna får stå tillbaka för de nytillkomna i möjligheterna att få ett arbete.

Hur skiljer detta förslag sig mot dagens kraftigt subventionerade instegsjobb, även dessa avsedda att kombineras med språkstudier?

Vill Centerpartiet ta resurser från att försöka lösa dagens ungdomsarbetslöshet på 17% (vilket man inte lyckats alls med) till att försöka sätta nytillkomna i arbete?

Var är utbildning för nyanlända i bl a svensk kultur och demokrati?

2 • Möjliggör spårbyte till arbetskraftsinvandring från dag ett.

Jobblinjen måste gälla redan från det att man anländer till Sverige. Alla som skaffar sig ett jobb ska kunna bli arbetskraftsinvandrare.

Red’s anm:
Och de som inte skaffar sig ett jobb, vad kan de bli?

Vilka jobb ska de som flytt hit, och deras anhöriga, få och/eller få kämpa för?

I dag måste man vänta fyra månader innan man kan byta spår från asylsökande till arbetskraftsinvandrare. Genom att möjliggöra spårbyte från dag ett kan nyanlända med tillräcklig kompetens för att ta sig in på arbetsmarknaden snabbare integreras.

Red’s anm:
Hur många talar vi om där flyktingar från t ex Syrien, Irak och Somalia har tillräcklig kompetens och tillräckliga språkkunskaper för att kunna ta ett arbete  innan denna gräns på fyra månader? Är det fler än 100 st/år?

Detta är ett meningslöst förslag som inte tillför något.

Samtidigt är det viktigt att samhället kan stödja dem som har svåra upplevelser att bearbeta, men det ska inte innebära att man inte har möjlighet att ta sig in på svensk arbetsmarknad.

3 • Inför en stegvis avtrappning av etableringsstödet vid jobb. Vi vill införa en liknande avtrappning av etableringsstödet som finns i försörjningsstödet.

När den nyanlända fått jobb ska inte etableringsstödet försvinna annat än stegvis under de två år hen är i etableringen eller vid heltidsjobb med lön över en viss nivå.

Red’s anm:
Med vilken grund ska flyktingar såväl som anhöriga till flyktingar ha fler förmåner, med både jobb och etableringsstöd, än svenskar?

Vilken lönenivå  ska gälla för att etableringsstödet ska upphöra?

Centerpartiet vill inte att det ska finnas några krav på flyktingar och deras anhöriga, endast morot. Oavsett om förutsättningar finns för att moroten ska kunna leda till något.

Att trappa ner bidrag för att öka viljan till arbete är främst en åtgärd som syftar till att stimulera utbudet av arbetskraft, men det vi behöver mest är åtgärder som skapar efterfrågan på arbetskraft, dvs utbudet av jobb.

Principen är att det alltid ska löna sig att ta ett jobb, oavsett om det finns med i den individuella etableringsplanen eller inte. Med vårt förslag kommer marginaleffekterna av att ta ett jobb minska. Mest minskar de för personer som varit i arbete kort tid.

Inför Annie Lööf och andra Centerpartister berättar professor Assar Lindbeck följande år 2014:
I åldern 15-74 år är svenskarnas arbetslöshet 6,4%, för utlandsfödda 15,9 %, och för invandrare från Afrika 28,8%.
43% av de långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 6 månader) i Sverige är utlandsfödda. 60% av socialhjälpen i Sverige går till utlandsfödda.

Svensk arbetsmarknad är inte anpassad till den typ av invandring vi har idag med lågutbildade från utomeuropeiska länder. Det blir i framtiden svåra övervägningar mellan humanitär hänsyn, svårigheter att integrera de nya grupperna och andra aspekter.

Vad kan man göra åt arbetslösheten?

Man kan inte lösa problemen enbart med en mer flexibel arbetsmarknad och ökad lönespridning. Det finns gränser för hur stor lönespridning ett civiliserat samhlle kan acceptera utan spänningar och upplevda orättvisor.
Det är naivt att tro att sysselsättningsproblemen för invandrare kan lösas genom att sänka lönerna till en nivå där också invandrare som inte kan svenska också får jobb.

Ett rikt land som Sverige med 9 miljoner invåndare med många miljarder fattiga kan omöjligen ha fri invandring. Invandringen måste vara ganska restriktiv om man ska skydda löner och välfärdssystem.
En framgångsrik utveckling kan man inte erbjuda resten av världen utan att våra system går omkull.

4 • Inled inventering och validering av kompetenser och utbildning från första dagen.

En betydande andel av de flyktingar som kommer från exempelvis Syrien har långa högskoleutbildningar eller erfarenhet av att driva företag, men det tar för lång tid innan dessa kompetenser kan tas tillvara. Det försenar inträdet på arbetsmarknaden och försvårar integrationen.

Red’s anm:
Sker inte inventering redan idag av Migrationsverket?

Hur ska validering av kompetenser och utbildning ske ”från första dagen” (låter inte realistiskt överhuvudtaget) samt av vem?

En ”betydande andel”? Varför är Centerpartiet så oprecis i denna uppgift? Kan det bero på att de vet att detta inte är korrekt, eller chansar de bara?

Långa högskoleutbildningar? Hur många som har detta vet vi inte, men dels handlar det om en mindre andel och dels är det alls inte säkert att dessa utbildningar motsvarar de krav på utbildning som gäller i Sverige.

Erfarenhet av att driva företag? Samma sak här. Erfarenhet av t ex gatuförsälning i Syrien är kanske inte en erfarenhet som har något större värde i Sverige.

Centerpartiet baserar sig på diffusa antaganden i sina förslag.

Inventering av nyanlända asylsökandes kompetenser och validering av deras utbildning måste påbörjas av Migrationsverket samtidigt som asylprocessen. Detta i syfte att underlätta en snabb introduktion på arbetsmarknaden.

5 • Gör det lättare att komplettera sin utbildning och gör det möjligt att kombinera Svenska för Invandrare (SFI) med andra former av språkinlärning knutna till yrkeskunskap (SFY och SFX3).

Red’s anm:
Hur ska detta gå till? Hur ska detta finansieras?

Kompletterande utbildningar är avgörande för personer med en utländsk akademisk examen eller yrkeserfarenhet som inte är direkt överförbar till svensk arbetsmarknad. Fler utbildnings- och yrkesområden än i dag bör ges tillgång till kompletterande utbildning.

Red’s anm:
Vilka utbildnings- och yrkesområden ska ”ges tillgång till” kompletterande utbildning på vilket sätt och när?

Hur ska detta finansieras? Till vilken kostnad och på bekostnad av vad?

Detta är mycket viktigt i kombination med snabbare inventering och validering av kompetenser och utbildning.

För dem som vill läsa på högskolan behövs ökad flexibilitet, exempelvis i förhållande till valideringen av gymnasiebetyg.

Red’s anm:
Detta med ”ökad flexibilitet” är alltför vagt uttryckt för att kunna ha ett värde för något.

För vuxna ska fokus ligga på jobb före kunskaper i svenska. Möjligheten att komma ut i jobb underlättar i sig för språkinlärning.

Red’s anm:
Fokus på jobb före kunskaper? Det är självklart i de försumbara fall där detta är möjligt, och vilken skillnad skulle det vara jämfört med hur det fungerar idag?

6 • Använd civilsamhället som mentorer för nyanlända.

Red’s anm:
Hur då?

Ta lärdom av internationella och inhemska erfarenheter av civilsamhällets betydelse för integrationen.

Flytta pengar från Arbetsförmedlingen och etableringslotsar till föreningar och frivilliga nätverk.

Red’s anm:
Låter som ett projekt där oerhört mycket kan gå väldigt fel. Hur mycket pengar? Till vilka föreningar och frivilliga nätverk? Moskéer?

I Kanada, ett land med stor invandring och bra mottagande, utgår mentorstöd från staten till föreningar som kan visa resultat.

Red’s anm:
Centerpartiet måste någon gång lära sig att det inte går att jämföra Kanadas arbetskraftsinvandring med Sveriges flykting- och anhöriginvandring. Vi talar om helt olika system och helt olika förutsättningar.

De medel som finns att söka för verksamhet med exempelvis flyktingguider behöver breddas så det blir enklare att utveckla nya metoder och på ett bättre sätt erbjuda nyanlända ett nätverk i sitt nya hemland.

7 • Reformera Arbetsförmedlingen och inför en jobbfixarpeng.

Centerpartiet har sedan länge drivit på för en översyn av Arbetsförmedlingen och dess byråkrati som i dag inte finner jobb för vare sig människor födda i Sverige eller födda utomlands.

Red’s anm:
Har Centerpartiet inte förstått att detta inte är Arbetsförmedlingens uppgift? AF är bara en kontrollinstans, även om den inte fungerar ens som sådan.

Arbetsförmedlingen bör reformeras i grunden så att de nyanlända kan välja på fler och bättre arbetsförmedlare specialiserade på just deras erfarenheter och kunnande.

Red’s anm:
Problemet är inte Arbetsförmedlingen. Det spelar ingen roll hur mycket AF reformeras så länge det inte finns några jobb att söka (som passar de nyanlända). Det är jobben som saknas!

Centerpartiet har misslyckats med sin jobbpolitik för svenskar. Det finns ingen anledning att tro att Centerpartiet kan göra bättre och komma med bättre förslag när de nu sitter i opposition.

Arbetsförmedlaren belönas med en ”peng” när de arbetslösa är varaktigt i arbete. Det är viktigt med dessa varaktiga drivkrafter även för etableringslotsar som i dag hjälper nyanlända med jobbsökande.

Red’s anm:
Märkligt resonemang!!! Arbetsförmedlaren är inte den som anställer arbetslösa, och arbetsförmedlingen kan heller inte tvinga arbetslösa till jobb. De som vill ha ett jobb och har förutsättningar att få ett jobb får det om jobben finns där. Återigen, det är jobben som saknas. AF kan i princip läggas ner helt.

8 • Inför en trygg flexibilitet med rättvisa turordningsregler baserade på kompetens.

Dagens arbetsrätt ökar risken, och därmed den förväntade kostnaden, av att anställa. Det missgynnar särskilt personer vars kompetens är svårbedömd, till exempel utlandsfödda som inte har gått i skolan i Sverige. Därför är den orättvisa arbetsrätten också ett hinder för integration.

Red’s anm:
Vad innebär ”rättvisa turordningsregler baserade på kompetens”?

Om Centerpartiet tycker att arbetsrätten är både orättvis och ett hinder för integration, varför verkade de inte för att åtgärda detta när de satt i regeringen?

På vilket sätt vill Centerpartiet förändra arbetsrätten?

Snabbare vägar till värdigt boende

Bristen på asylboenden är akut. Den beror på att många asylsökande kommer till Sverige. Men också att över 10 000 personer som fått sitt uppehållstillstånd tvingas bo kvar på asylboenden på grund av att det råder brist på bostäder och på grund av att det inte finns tillräckligt många platser i kommunerna. Det är inte värdigt att bo sex eller sju personer i samma lilla rum med vägglöss, trasiga fönster, utan el eller element, utan möjlighet att tvätta sina kläder. Det är orimligt att dagens många gånger svaga upphandling samtidigt leder till höga kostnader.

Därför behöver följande reformer genomföras:

9 • Inför första boende-garanti vid kommunmottagandet.

Många nyanlända har av olika skäl svårt att få ett första hyreskontrakt. För att underlätta kommunmottagande bör kommunerna i högre utsträckning gå in som garant gentemot hyresvärden i bostäder som erbjuds nyanlända med uppehållstillstånd och som omfattas av etableringsstöd.

Risken för kommunen ska garanteras av staten med hjälp av till exempel kreditgarantier. De nyanlända betalar sedan hyran till kommunen med hjälp av sitt etableringsstöd.

Red’s anm:
Det låter bra att införa garantier. Kanske vi skulle införa garantier för att inga inbrott ska ske framöver? Och när vi ändå är igång kan väl staten garantera att ingen någonsin utsätts för våld hädanefter?

Hur ska detta finansieras? Till vilken kostnad? På bekostnad av vad?

Problemet är inte bristande betalningsvilja/betalningsmöjlighet, utan snarare brist på bostäder.

10 • Bygg tillfälliga modullägenheter för att underlätta kommunmottagandet.

Tillfälliga modullägenheter kommer att vara en viktig del i att avlasta befintliga asylboenden. De behöver också byggas för dem som fått sitt uppehållstillstånd beviljat och går ut i mottagande, så att dessa människor inte blir kvar på asylboendena.

Red’s anm:
Detta med ”modullägenheter” (som riskerar att skapa kåkstäder/favelor eller en svensk variant på lägerboende) har diskuterats under några år nu (dock ej inom Centerpartiet), utan att det kommit någon vart. Det är inte så enkelt, och Centerpartiet har inte uppgivit några lösningar på de varierande problemen med detta.

Hur ska detta finansieras? Vem ska stå för kostnaden? På bekostnad av vad?

Det blir dessutom oundvikligen en fråga om det är rätt att flyktingar och deras anhöriga ska gå före i de redan idag enormt långa bostadsköerna, inte minst i storstadsregionerna dit de nyanlända söker sig!

För att snabba på processen och undvika överklaganden bör redan detaljplanelagda områden användas. Här krävs också kreativa lösningar.

Red’s anm:
Dylika ”Kreativa lösningar” kan bli komplicerade att få igenom rent praktiskt. Speciellt om det inte är reglerat av någon.

Vi ser möjligheter för kommunerna att föra dialog med byggherrarna om att stå för initiala kostnader med förlängd byggrätt i utbyte. Det skulle även långsiktigt kunna underlätta nybyggnationen av permanenta bostäder då byggherrarnas handlingsfrihet ökar.

Red’s anm:
Finansieringsfrågan lämnas alltid därhän. Vilka kostnader skulle detta innebära och på bekostnad av vad?

Tillfälliga bygglov bör i sammanhanget kunna utnyttjas.

Red’s anm:
Tillfälliga bygglov” ??? !!!

Vi vill även se över om ett visst statligt stöd, exempelvis genom en förhandlingsperson eller vissa ekonomiska garantier, kan behövas.

Red’s anm:
Ännu ett typiskt politikersvar. Det finns mycket man kan se över, men frågor som hur, vad, när och för vad lämnas obesvarade.

En översyn av normen för hur stor en lägenhet ska vara vid kommunmottagande behöver också genomföras.

Red’s anm:
En översyn är inget konkret förslag, men man kan fråga sig varför en dylik norm inte finns idag, om så skulle vara fallet.

Så här skriver Ledarsidorna:
Idag saknas 229 000 bostäder i Sverige och om det nu är så att staten går in som garant för att nyanlända flyktingar skall kunna ha eget boende så kommer det ge kraftiga konvulsioner som följd i den ungdomsgeneration som idag står utan jobb och därmed utan möjligheter till bostad.

Enda sättet för en svensk ungdom att kunna flytta hemifrån och få ett långvarigt arbetsmarknadspolitiskt stöd blir med andra ord att söka politisk asyl i Sverige om tankegodset och åtgärdsprogrammet får fäste.

Nu måste statsministern motivera , utöver att ungdomar och gamla fattigpensionärer inte skall få en hyresgaranti, varför en nyanländ skall få en hyresgaranti och inte en svenskfödd hemlös. Idag är 60 procent av alla hemlösa i Sverige svenskfödda enligt Stadsmissionens rapport om hemlöshet.

11 • Utnyttja möjligheten att finna anvisningsbostäder på landsbygden.

Att starta en ny busslinje och möjliggöra bättre pendlingsmöjligheter mellan ett mindre samhälle där det finns lediga bostäder och städer där arbetstillfällena är fler är ofta billigare än att dra igång omfattande nybyggnation i städerna. Detta synsätt bör finnas med när länsstyrelserna förhandlar med kommunerna om anvisningsplatser.

Red’s anm:
Som för punkten ”Krav på tidig samverkan från Migrationsverket”; Uppstår inte en konflikt mellan att nyanlända är fria att välja var de vill bo och att Migrationsverket kan styra placering av nya boende?

12 • Förbättrade upphandlingar för asylboenden med krav på kvalitet, tillsyn och rimlig ersättning.

Så som upphandlingssystemet för asylboenden ser ut i dag skapar det möjligheter för oseriösa aktörer att tumma på boendets kvalitet för att istället plocka ut oproportionerligt stora vinster. Att det finns utrymme för privata entreprenörer att driva asylboenden är i grunden positivt, mottagandet skulle fungera ännu sämre utan dem. Men för att systemet ska vara hållbart krävs tydligare krav på kvalitet, tillsyn och en rimlig ersättning än vad som används idag.

Vi vill också se längre upphandlingstider än dagens. Med avtal som sträcker sig över en längre tid är det möjligt att få ner kostnaderna.

Red’s anm:
Vad innebär ”förbättrade upphandlingar”? Centerpartiet menar alltså att det fram till idag inte funnits några krav på kvalitet, tillsyn och ”rimlig ersättning” (vad det nu innebär?). Vad ska skillnaden mot idag vara, enligt Centerpartiet?

Punkten om längre upphandlingstider upprepas nedan, men frågan är vad det innebär och vad det egentligen leder till? Kan mycket väl vara så att längre upphandlingstider leder till fler/större nackdelar än fördelar.

13 • Erbjud sysselsättning på alla asylboenden.

Aktörer som vill driva asylboende ska erbjuda sysselsättning såsom exempelvis språkundervisning, praktik och utbildning.

Det ska vara möjligt att komplettera och stärka sina yrkeskunskaper under tiden som asylsökande. Detta kan med fördel lösas i samarbete med såväl kommuner som utbildningsföretag, studieförbund eller övriga delar av civilsamhället.

Red’s anm:
Gissningsvis menar Centerpartiet med ”stärka sina yrkeskunskaper” att utbildning och praktik ska ske under tiden på asylboendet och så länge den nyanlända är asylsökande.

Men hur skulle detta gå till rent konkret? Hur ska detta finansieras? Till vilka kostnader och på bekostnad av vad?

Vilka krav ska finnas på den språkundervisning/utbildning och praktik som erbjuds? Vilka krav ska finnas på dem som erbjuds utbildningen och praktiken?

Vad ska gälla för den anhöriginvandring som Centerpartiet glömt bort helt i nästan alla sina förslag, trots att anhöriginvandringen är t o m mer omfattande än flyktinginvandringen?

Varje punkt Centerpartiet tar upp leder till en stor mängd viktiga och relevanta  frågor och mycket är inte ens praktiskt genomförbart.

14 • Större drivkraft för fler hyresrätter genom en friare hyressättning.

Precis som för andra grupper i samhället minskar möjligheten att flytta dit studierna eller jobben finns när bostäder inte finns tillgängliga. Växande företag får dessutom svårt att hitta personer att anställa med rätt kompetens. Tillväxten är beroende av att bostadsmarknaden fungerar och en fungerande bostadsmarknad präglas av rörlighet på samma sätt som arbetsmarknaden. Idag saknas drivkrafter att producera hyresrätter i den omfattning som behövs. Ökade drivkrafter för fler hyresrätter genom en friare hyressättning är därför nödvändig.

En stark besittningsrätt och ett skydd emot plötsliga hyreshöjningar kommer att bli ännu viktigare på en friare marknad.

Red’s anm:
Friare hyressättning? Hur kan hyressättningen bli friare än vad den redan är idag? Vi kan tvärtom se att med den friare hyressättningen följer högre hyror.

Detta förslag är absurt eftersom det är givet att det får totalt motsatt effekt till vad Centerpartiet tror!

Stark besittningsrätt? Alltså minskade rättigheter för fastighetsägare och fler rättsliga processer för hyresgäster som missköter sig.

Skydd mot plötsliga hyreshöjningar? Hur kan man samtidigt införa ”friare hyressättning” på en ”friare marknad” och ”skydd mot plötsliga hyreshöjningar”?
Hur skulle detta ”skydd” se ut?

Ge kommunerna en ärlig chans att erbjuda ett bra mottagande

De allra flesta kommuner vill vara med och ta sitt ansvar för flyktingmottagandet. Men i kommunsektorn råder, med rätta, stor frustration. Många är de kommunala politiker som vittnat om hur gärna de vill hjälpa till, men med förtvivlan konstaterat att de saknar verktyg för att få till ett värdigt mottagande. Det behövs också ett ökat fokus på att ge de flyktingbarn som kommer till Sverige en bra start både i livet och ett nytt hemland. Den som är ung har lättare för att lära, inte minst ett nytt språk, och det innebär möjligheter som behöver tas tillvara.

Därför behöver följande reformer genomföras:

15 • Inför intensivkurser i svenska för alla nyanlända barn.

En snabb inlärning av svenska är nyckeln till det svenska samhället och det svenska skolsystemet, en nyckel i princip alla tiotusentals nyanlända barn behöver.

Nyanlända barn ska ges tillräckligt stöd för att snabbt, helst inom ett år, lära sig språket genom förberedande introduktionsklasser med intensiv språkundervisning.

Red’s anm:
Detta är givet, men vad menar Centerpartiet att skillnaden mot idag skulle bli?

Hur ska en förändring genomföras till vilken kostnad för vem och på bekostnad av vad?

Vilka krav ska ställas på undervisningen och på eleverna?

Vilka krav ska ställas på lärare för språkundervisningen?

Varför beaktas inte bristen på lärare i svenska som andraspråk? Vark ska man hitta dessa lärare? Centern föreslår intensivkurser i svenska för nyanlända barn, men vill inte resonera om avsaknaden av lärare i svenska som andraspråk.

Vad ska gälla för vuxna? Varför har ingen lösning föreslagits för dem?

Det ska noteras att Centern helt glömt bort en utbildning för nyanlända barn i bl a svensk kultur och demokrati?

Utbildningen ska bekostas av staten och finnas tillgänglig i alla kommuner, antingen på plats i skolan eller via fjärrundervisning.

Red’s anm:
Hur ska detta finansieras och byggas upp?

Dessa introduktionsklasser ska använda sig av en nationell pedagogik för intensivinlärning av svenska, med förebild från framgångsrika exempel inom Sverige och på internationella skolor som lyckats med snabb språkinlärning.

Red’s anm:
Vilken pedagogik är detta? Vilka skolor har lyckats bra med snabb språkinlärning för flyktingar från helt andra kulturer?

16 • Ge full ekonomisk kompensation till kommunerna.

Systemet för kostnadsersättning till kommunerna vid flyktningmottagande är krångligt och otillräckligt. Detta systemfel minskar kommunernas förtroende för mottagandet och för Migrationsverket. Därför behövs reformer som gör att ersättningssystemet lever upp till sina syften: att kommunerna får full kompensation för de kostnader som är kopplade till asylboenden, kommunplaceringar och anhöriga.

Vad innebär ”full ekonomisk kompensation”? Skola, socialtjänst och annat kopplat till asylboenden, kommunplaceringar och anhöriga? Men vad gäller för övriga kostnader då? Ingen har ju någonsin ens räknat på vad kostnaderna är (i snitt) för en flykting samt anhörig till flykting. Ingen verkar ens veta vilka kostnader som ingår. Vem ska bestämma vad som ingår?

I hur många år ska kommunerna kompenseras? Beroende på hur lång tid arbetsmarknadsintegrationen tar är kalkyler av stort intresse för kommunerna.

17 • Krav på tidig samverkan från Migrationsverket.

Kommunerna måste ges möjlighet att förbereda den egna organisationen och informera sina invånare när asylboenden öppnas.

Här krävs att Migrationsverket får ett tydligt uppdrag att föra en dialog och samverka med kommunerna.

Red’s anm:
Hur kan ett uppdrag att föra dialog och samverka utformas tydligt?
Vem ska utforma detta uppdrag?

Dialog tar tid, var finnsMigrationsverkets resurser för detta?

Upphandlingarna behöver utformas så att det är möjligt att styra placeringen av nya asylboenden för att förhindra en ojämn spridning över landet och det måste finnas större långsiktighet i upphandlingarna så att skolan exempelvis kan planeras terminsvis. Det stärker kommunernas möjlighet att planera.

Red’s anm:
Uppstår inte en konflikt mellan att asylsökande är fria att välja var de vill bo och att Migrationsverket kan styra placering av nya asylboenden?

Vad innebär ”större långsiktighet” rent konkret?

18 • Säkerställ att Migrationsverket kan driva asylboenden i egen regi.

I Alliansens budget finns kravet att Migrationsverket ska ges möjlighet att driva anläggningsboenden i egen regi. Det gör att Migrationsverket får ytterligare ett verktyg att styra var i landet asylboenden anläggs. Vilket kan motverka den bitvis väldigt sneda geografiska fördelningen av var asylboenden är placerade, samt ge avlastning och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna.

Red’s anm:
Är det lyckat och ens praktiskt möjligt att det statliga Migrationsverket ska byta inriktning och fungera som hyresvärd?

19 • Reformera beräkningsgrunden för läns- och kommuntal.

Alla typer av mottagande behöver räknas in när kommuntalen för ensamkommande barn och länstalen för nyanlända fastställs. Tillräcklig hänsyn tas inte i dag till hur stort mottagande kommunerna har i övrigt, exempelvis hur många flyktningar i eget boende som finns i kommunen, vilket också påverkar kommunala verksamheter i stor utsträckning.

För att öka tillgången till kommunala anvisningsplatser för nyanlända med uppehållstillstånd behöver åtgärdsplaner upprättas.

Om en enskild kommun trots detta inte lyckas nå upp i sin kvot bör man ha möjlighet att klara sina åtaganden genom att köpa platser i närliggande kommuner.

Red’s anm:
Centerpartiet vill ta bort det kommunala självstyret, här talar man i stället om åtgärdsplaner och tilldelade kvoter.

20 • Möjliggör alternativa boendeformer för ensamkommande flyktingbarn.

Kraven som ställs på boenden för ensamkommande barn är i vissa avseenden orimligt höga. Långt ifrån alla barn är i behov av HVB-hemsstandard [HVB = Hem för vård och boende] och skulle må bättre av att bo mer självständigt. Det görs helt enkelt inte tillräckligt bra individuella bedömningar av vad de enskilda barnen har för behov. Många ensamkommande, lite äldre, barn skulle må bättre av att bo mer självständigt, exempelvis på folkhögskola eller genom att dela på mindre lägenheter.

Red’s kom:
Hur ska detta finansieras? Till vilken kostnad och på bekostnad av vad?

Folkhögskolor ska fungera som hotell för ”äldre barn”?


Närodlad integration – Bättre flyktingmottagande i hela landet

Sammanfattning
Sveriges bristfälliga mottagande av människor som sökt sig hit från krig och förföljelse har på senare år utvecklats till en av de verkligt stora samhällsutmaningar vårt land står inför. Det behövs nu tydliga lösningar som gör mottagandet mycket bättre.

Utanförskapet i Sverige är fortfarande för stort. Alltför många har inte ett jobb att gå till. Särskilt stort är utanförskapet bland unga, personer med funktionsnedsättning och utrikes födda. Centerpartiet har därför föreslagit en fördjupad jobblinje som ska skapa bättre villkor för jobbskapande små och medelstora företag, och som därmed kan öppna upp arbetsmarknaden för fler.

Fler nya jobb i växande småföretag är avgörande för alla de som nu sitter fast i utanförskap och inte minst för de nyanlända flyktingarna. Men det är också nödvändigt med konkreta åtgärder för att förbättra själva mottagandet.

Den här rapporten är en konkretisering av vår fördjupade jobblinje för flyktingmottagandet. Vi presenterar 20 förslag för att förbättra integrationen genom reformer för fler jobb på en mer välfungerande arbetsmarknad, en bättre bostadsmarknad och bättre förutsättningar för kommunerna att erbjuda ett bra mottagande.

Från utanförskap direkt till jobb
• Inför lära-svenska-praktik med lägre lön
• Möjliggör spårbyte till arbetskraftsinvandring från dag ett
• Det ska alltid löna sig att börja jobba: inför en stegvis avtrappning av etableringsstödet vid jobb
• Inled inventering och validering av kompetenser och utbildning från första dagen
• Gör det lättare att komplettera sin utbildning och gör det möjligt att kombinera Svenska för Invandrare (SFI) med andra former av språkinlärning knutna till yrkeskunskap (SFY och SFX).
• Använd civilsamhället som mentorer för nyanlända
• Reformera Arbetsförmedlingen och inför en jobbfixarpeng
• Inför en trygg flexibilitet med rättvisa turordningsregler baserade på kompetens

Snabbare vägar till värdigt boende
• Inför första boende-garanti vid kommunmottagandet
• Bygg tillfälliga modullägenheter för att underlätta kommunmottagandet
• Utnyttja möjligheten att finna anvisningsbostäder på landsbygden
• Förbättrade upphandlingar för asylboenden med krav på kvalitet, tillsyn och rimlig ersättning
• Erbjud sysselsättning på alla asylboenden
• Större drivkraft för fler hyresrätter genom en friare hyressättning.

Ge kommunerna en ärlig chans att erbjuda ett bra mottagande
• Inför intensivkurser i svenska för alla nyanlända barn
• Ge full ekonomisk kompensation till kommunerna
• Krav på tidig samverkan från Migrationsverket
• Säkerställ att Migrationsverket kan driva asylboenden i egen regi
• Reformera beräkningsgrunden för läns- och kommuntal
• Möjliggör alternativa boendeformer för ensamkommande flyktingbarn

En unik flyktingsituation
Krig och konflikter har medfört att över 50 miljoner människor i dag är på flykt. De allra flesta flyktingar stannar kvar i närområdet, men en liten del söker en tryggare tillvaro i andra delar av världen. Den som flyr från våld och förtryck har rätt till skydd enligt internationella konventioner. Detta leder till att många människor också söker sig till Sverige. I sin senaste prognos, från november 2014, gör Migrationsverket antagandet att cirka 95 000 nya asylsökande väntas till Sverige 2015, av vilka åtminstone mer än hälften kan förväntas få uppehållstillstånd.

Ett flyktingmottagande i oreda
De ekonomiska effekterna av denna nya situation beror helt på hur många som får ett jobb och hur väl människor kan komma till sin rätt i sitt nya hemland. Hur vi klarar flyktingars boende och jobb är avgörande både för deras egen situation, men också för deras framtida bidrag till det svenska samhället. Läget i landet är just nu på vissa ställen alarmerande, med brist på ordning, logistik och samordning. Situationen har vuxit fram under decennier och flera regeringar bär ansvaret.

Flyktingar skickas med kort varsel kors och tvärs över Sverige. De placeras i tillfälliga boenden som bitvis är både onödigt kostsamma och av undermålig kvalitet. Flyktingars kompetens fångas inte upp, deras jobbmöjligheter är små och drivkrafterna att ta vissa enklare jobb är för svaga.

Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och ytterligare myndigheter har, ofta på grund av beslut från styrande politiker, skapat byråkratiska system och påbud som överlappar varandra och kommunernas uppdrag. Brist på flexibilitet leder ofta till kaos på lokal nivå, och konsekvenserna drabbar flyktingarna, men även kommunerna.

Den omedelbara logistiska situationen måste lösas, bostäder finnas eller byggas, men framför allt måste flyktingarna komma i jobb mycket snabbare än de gör i dag.
Denna utmaning har inte den nya regeringen förmått möta eller ens formulera ett svar på. Istället har regeringen medvetet avskaffat posten som integrationsminister. Det saknas därmed inte bara en högsta ansvarig utan även en samordning och strategi för insatserna. Istället för konkreta förbättringsförslag kommer generella utsagor och löften, och en politik som ökar hindren för att skapa jobb istället för att sänka dem.

Ett närodlat flyktingmottagande
Mot regeringens handlingsförlamning vill Centerpartiet ställa en konkret och jordnära politik. En politik som försöker lösa problemen så rakt och enkelt som möjligt. Byråkratiska regler måste ge vika för förnuftiga lösningar: behövs enkla bostäder: bygg enkelt. Behövs enkla jobb: tillåt tillfälliga sådana. Utgå från vad kommunerna behöver för att klara situationen, inte vad myndigheterna begär. Rätt svar behöver inte alltid komma från en myndighet utan kan komma från lokala initiativ, föreningar och individer. Dessa kan med små resurser ofta nå bättre resultat än de stora statliga byråkratierna.

Den stora skiljelinjen i svensk integrationspolitik går just mellan de som fokuserar på retorik och de som fokuserar på praktik. Mellan ord och handling.

I grunden är det samma politik som är bäst för att alla svenskar ska kunna få arbete och boende, även det som gör att dem som kommer nya till vårt land kan få det. I mångt och mycket är det liknande strukturella hinder för att få jobb och bostad som reses framför unga eller människor födda på bruksorter, som reses framför flyktingar. Men med dagens situation räcker det inte med generella och långsiktigt grundläggande förändringar hur viktiga de än är för alla svenskar, och i synnerhet för de mest utsatta. Det krävs också konkreta och lösningsfokuserade åtgärder för flyktingmottagandet, både vad gäller bostäder och en snabb väg in i jobb.


Red’s anm:
Som vanligt när Annie Lööf är involverad lindas allting in i väldigt många ord. Retoriken flödar och mycket upprepas men hur dessa förslag rent konkret ska genomföras och finansieras är information som lyser med sin frånvaro.

Som vanligt framgår inte vilka kostnader förslagen skulle innebära och ej heller presenteras vilken eventuell samhällsnytta invandringen skulle medföra i sin helhet.

Även om ett eller flera av Centerpartiets förslag skulle vara genomförbara, och även om det skulle resultera i åtminstonde några positiva effekter, så finns det inget som tyder på att det skulle bli något annat än ekonomisk kollaps om allt genomförs (inget av förslagen är ju finansierat).

LÖSNINGEN

Med den extremt höga invandring som Sverige har, och om denna inte reduceras till en nivå som är hanterbar för landet, är det två områden som måste lösas först, annars är samtliga övriga tänkbara åtgärder helt meningslösa och bortkastade pengar;

1. Jobb

Det måste finnas arbete för de nyanlända.

Har Centerpartiet någon lösning på att skapa fler jobb i Sverige?

Svar: Nej, inget sådant förslag föreligger från Centerpartiets sida, inte ens för ”låtsasjobb” (tillfälliga jobb med ett enklare innehåll)! Den verkliga arbetslösheten är hög i Sverige och det finns inte ens jobb för dagens svenskar (eller högutbildade från icke-muslimska länder).

2. Boende

Det måste finnas någonstans att bo för de nyanlända.

Har Centerpartiet någon lösning på att skapa fler bostäder i Sverige, eller att utnyttja existerande bostäder på ett mer effektivt sätt?

Svar: Nej, inget sådant förslag föreligger från Centerpartiets sida! Bostadsbristen är stor redan som den är idag, och det finns inte ens bostäder för dagens svenskar (särskilt inte för ungdomar).

Centerpartiets förslag om ”modulbostäder” (= ”kåkstäder”) kan vem som helst föreslå, men utan en plan för hur detta ska gå till, samt med en tillhörande finansiering, är ett dylikt förslag inte vatten värt.

Se även:
Se även bl a:
Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering
Regeringens utspel om invandring kritiseras hårt
Socialdemokraternas plan för flyktingar
Regeringens hemliga asylgrupp

Åtgärder som krävs för Sveriges invandringspolitik

Centerns liberala invandringspolitik förpliktigar
Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Folkpartiets nya villkor för invandrare
Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

KD:s förslag att minska kostnaden för flyktingmottagandet

Alliansen: Ingen ändring i invandringspolitiken

Moderaterna ändrar sig om migration

Integrationsförslag som inte löser problemen

Av Riksdagspartierna så har Moderaterna och Vänsterpartiet ännu inte med ett ord presenterat sin syn på hur flyktingpolitik, invandringspolitik, och integrationspolitik ska utformas.


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor