Kommunernas hantering av tiggare i Malmö, Lund, Göteborg

Malmö stad vill inte bistå tiggare med tillgång till vatten. Lunds kommun erbjuder en biljett hem. I Göteborg gör man annorlunda. Idag finns både härbärge, ett informationscenter, förskola och möjligheter till vila och klädbyten.

Sociallagstiftning ej anpassad för dagen situation

Sociallagstiftningen som säger att kommunerna bara hjälper i nödsituationer, och då oftast genom att betala hemresan, är inte skriven utifrån den situation som gäller idag, säger Mikael Ivarsson, direktör på Sociala resursförvaltningen Göteborgs stad. De kom till en punkt när de inte kunde blunda längre.
– Vi har ett ansvar för människor som vistas i Göteborg. Det här handlar om att ge humanitär hjälp. Inte minst ville vi förhindra att barn som kommer hit, och inte kan råda över sin situation, far illa, säger han.

Förskola för romska barn för 6 mkr/år

Göteborgs räddningsmission driver en öppen förskola för romska barn upp till sex års ålder. Sex miljoner kronor per år kostar insatserna för Göteborgs stad och dess skattebetakare.

Gratis P-platser och bostad för ”EU-medborgare”/tiggare

Oppositionen till Socialdemokraterna i Göteborg har över lag varit positiv till de hjälpinsatser som beslutats. Men när Sociala resursnämnden i våras avsatte en halv miljon kronor för att ideella organisationer och församlingar skulle upplåta parkeringsplatser där EU-medborgare med barn kan ha sina husvagnar, eller erbjudas ett ledigt rum eller lägenhet, gick de i taket.
– På det här sättet riskerar vi att bygga upp permanenta tiggarläger, det som vi har gjort allt för att motverka, säger Hampus Magnusson (M), oppositionsråd.

1 av 249 ”EU-migranter”/tiggare har fått jobb

249 personer har hittills registrerat sig hos Arbetsförmedlingen. 27 personer har fått vita, tidsbegränsade jobb inom restaurang, städ och byggbranschen. En person har fått tillsvidareanställning. Största hindret för att komma in på arbetsmarknaden är brist på utbildning och språkkunskaper, säger Claes Haglund på Stadsmissionen i Göteborg.

SFI-undervisning kräver svenskt personnummer

För att ta del av SFI-undervisning krävs ett svenskt personnummer som är svårt att få.

Sverige anmält till EU-kommissionen för att feltolka folkbokföringslag

I maj 2013 anmälde Crossroads Sverige till EU-kommissionen eftersom man anser att Sverige feltolkar folkbokföringslagen och försvårar för EU-migranter att få ett svenskt personnummer. Därmed stängs de ute från arbetsmarknaden – den fria rörligheten begränsas.
– Utan personnummer är du ingen. Om du som arbetsgivare ska välja mellan en person med personnummer och en utan så är det ju givet vad du väljer, säger Claes Haglund.

Red’s anm:
För svart arbetskraft kan det kanske vara en fördel att inte ha ett personnummer. Men utan utbildning och utan relevant yrkeskunskaper och utan erfarenhet samt utan kunskaper i varken svenska eller engelska hjälper nog ett personnummer inte särskilt mycket för vit arbetskraft.

Frågan är om Sverige, som inte har arbetstillfällen ens för svenskar (inte ens för jobb där utbildning och erfarenhet inte krävs) kan erbjuda tiggarna jobb?

Rätt till sjukvård för papperslösa

En annan fråga som står högt på dagordningen gäller rätten till sjukvård. Den 1 juli 2013 infördes lagen om vård för papperslösa som ger rätt till vård och tandvård som inte kan vänta.

Ingen rätt till sjukvård för ”EU-migranter”/tiggare

EU-migranter utan sjukförsäkring står däremot utanför och måste själva stå för notan om de blir sjuka. Obetalda räkningar gör att de hamnar hos Kronofogden. Efter det är det omöjligt att skaffa en bostad.

Enklare läkarundersökningar kan hjälporganisationer ibland bistå med, men svårt sjuka personer skickas ofta tillbaka. I Rumänien där sjukvården ofta är korrumperad innebär det att de som saknar pengar kan bli utan vård.

1/3 av Rumänien har flytt landet

En tredjedel av Rumäniens befolkning har dragit från sitt land för att hitta försörjning.

Malmöbornas skattepengar

I Malmö och Lund famlar man efter lösningar på tiggeriet. Lunds kommun väntar på att Malmö ska agera. I Malmö är det inte aktuellt med mer resurser, möjligen en omfördelning av pengar till hjälporganisationerna.
– Vi har ett ansvar för Malmöbornas skattepengar och kan inte disponera dem hur som helst, det måste följa kommunallagen och socialtjänstlagen, säger ansvarigt kommunalråd Carina Nilsson (S).

Markant ökning av ”EU-migranter”/tiggare

För bara ett par år sedan var tiggande EU-migranter ett marginellt problem. Men nu larmar hjälporganisationerna i Malmö och Lund om att antalet fattiga, utslagna och utsatta människor ökar kraftigt.
På Stadsmissionen i Malmö har besökarna fördubblats på bara ett år. Läget är detsamma på diakonicentralen i Lund. Kommunerna har inte ökat sitt stöd till hjälporganisationerna som nu går på knäna.

Härbärge i kommunal regi

Kommunen kommer inte att öppna något härbärge i egen regi, säger Göran Wallén (M), Socialnämndens ordförande i Lund.

Enligt socialtjänstlagen är inte heller kommunerna skyldiga att göra det. En EU-migrant som inte har sin hemvist i kommunen har rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation – vilket oftast innebär en biljett hem. Något som nu ska erbjudas EU-migranter i Lund som slagit läger i parker och på parkeringsplatser.

Samtidigt säger lagen att kommunerna har ansvar för människor som vistas här. Vad det betyder tolkas olika.
– Man gör lite som man tror att man ska. Man borde nationellt bestämma sig, det är också en rättssäkerhetsfråga: ska man bli behandlad olika beroende på var man är? säger Göran Wallén.

Inget samarbete mellan Malmö och Lund

Trots att EU-migranterna rör sig över kommungränserna finns inget samarbete mellan Lund och Malmö. Och ingen verkar vilja vara först med att föreslå lösningar.
– Att via kyrkan se till att det finns grundläggande hjälp så att man kan klara hygienen, det tycker jag är ett ansvar vi har. Men det är svårt för oss att göra mer när Malmö inte gör det, då skulle alla hamna hos oss, säger Mats Helmfrid (M), kommunstyrelseordförande i Lund.

Se I Göteborg får tiggarna hjälp

Regeringen vill inte befatta sig med problemet med EU-migranter

SDS skriver;
På regeringskansliet råder osäkerhet om vem som är ansvarig för frågan. Morgan Johansson (S) är justitie- och migrationsminister men frågan landar slutligen hos Åsa Regnér. Hon säger att hon gärna lyssnar på SKL, men någon nationell handlingsplan är inte aktuell. Men Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, skjuter frågan ifrån sig.
– Det här berör oss alla, men principen är att det faller under det kommunala självstyret. Det är kommunernas ansvar att hitta lösningar och ha en dialog med varandra.

I Malmö och Lund hänvisar politikerna till kommunallagen och socialtjänstlagen och anser att det inte går att göra mer än idag: via hjälporganisationerna erbjuda billiga måltider, klädbyten, och i nödlägen en biljett hem.

Sveriges kommuner villrådiga om EU-migranter

SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) medlemmar önskar vägledning vad gäller sociala och juridiska aspekter kring EU-medborgare utan arbete eller bostad i Sverige. Behovet av stöd till gruppen har ökat, enligt en enkät som SKL gjorde i somras.

Omkring hundra kommuner har kontakt med målgruppen. Tiggeri är den främsta inkomsten för en stor del av gruppen.

Sjutton kommuner anser att det finns barn under 18 år i akut hemlöshet i Sverige.

Not.
Det är viktigt att förstå att få eller inga EU-migranter i Sverige är hemlösa. De har i regel ett hem i sitt hemland, men ofta även ett hem i Sverige, om än spartanskt. Det är viktigt att göra denna åtskillnad jämfört med svenska medborgare som är hemlösa i verkligheten.

Den vanligaste formen av stöd är hjälp till en hemresa följt av akut logi, rådgivning och ekonomiskt bistånd.

Ansvariga politiker i Malmö och Lund har efterfrågat en nationell handlingsplan för hur kommunerna bör agera.