Riksdagen har tagit bort krav på registrering för EU-medborgare efter tre månaders vistelse i landet
EU-medborgare som ska stanna i Sverige längre än tre månader har tidigare varit tvungna att registrera sig vid Migrationsverket. Detta krav togs bort i Sverige den 1 maj 2014. Efter detta har Sverige ingen inre gränskontroll överhuvudtaget. (Se Krav på registrering för EU-medborgare tas bort.)
Rikspolisstyrelsen ogillade förslaget och skrev i sitt remissvar (ur Prop. 2013/14:82 , s. 54-55) att ”det är viktigt att det belyses vem som har bevisbördan för när inresa har skett. RPS påpekar att inresedatum blir avgörande för vilken myndighet som har beslutsbehörigheten och att Schengenområdets gränslösa resande medför att det kan vara svårt att reda ut när inresa har skett.”.
EU-länderna får kräva att EU-medborgare registrerar sig efter tre månader. Registreringen är en form av bekräftelse på att personen har rätt att vara i landet, och är ett viktigt instrument för att kunna upprätthålla regelverken.
Om det finns något annat EU-land som gjort som Sverige och tagit bort kravet på registrering för EU-medborgare är okänt. Dock föga troligt.
Kravet att ansöka om uppehållskort inom tre månader finns kvar i Sverige för EU-medborgares familjemedlemmar som är från ett land utanför EU. För dessa personer ska beslut om uppehållskort fattas inom sex månader, enligt EU-reglerna. Beslut inom sex månader är orimligt lång tid förutom att det kan bli kostsamt för Sverige.
Medan andra länder i världen (USA, Australien, Canada för att nämna några få) avvisar besökande (alltså inte ens tiggare) till landet som inte kan bevisa att de kan försörja sig själva under sin vistelse (de släpps inte ens in i landet) så gör Sverige motsatsen. Det är givet att det skapar en ohållbar situation.
Det ”fria rörlighetsdirektivet”
Rättigheten att vistas i andra EU-länder, enligt den fria rörligheten inom EU:s schengenländer, kan regleras om något land anser sig ha goda skäl. Dessa goda skäl finns nu i allra högsta grad, när det skapar instabilitet och dessutom försämrar situationen för de fattiga på olika sätt.
Läs om det fria rörlighetsdirektivet.
Se även: Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande Ds 2012:60.
Sammanboende/sambo till EU-medborgare kan komma till Sverige utan att ha ingått äktenskap/partnerskap eller vara släkt. En sambo kan efter inresa stanna kvar om förhållandet upplösts, enligt det nya riksdagsbeslutet.
Riksdagen tog också bort kravet på identitetshandlingar. Rikspolisstyrelsen uppskattar inte detta eftersom polisen får svårare att avvisa EU medborgare och deras anhöriga som kan innebära risk för ordning, brott eller hälsa.
Red’s kom:
Detta är det som är mest skrämmande av allt! Riksdagen (med Fredrik Reinfeldt i spetsen) beslutade alltså om att göra det så svårt som möjligt att upprätthålla lag och ordning, utan några som helst relevanta skäl för detta.
Miljöpartisterna;
– Pirjo Holmström (MP), sakkunnig inom EU-migranter
– Angel villaverde (MP), språkrör, tillsammans med
– Jasmin Khwaiter (Grön ungdom), språkrör
skriver;
Från och med 1 maj 2014 blev det enligt svensk lag tillåtet för EU-migranter att vistas i Sverige utan att behöva registrera sig. Alltså, tremånadersregeln togs bort just för att det inte går att veta hur länge någon vistats här. Det innebär att våra EU-migranter inte vistas olagligt i Sverige idag.
Men de har helt missuppfattat regelverket.
Att registreringskravet tagits bort specifikt i Sverige innebär inte på något sätt att ”våra EU-migranter inte vistas olagligt i Sverige idag”. EU-migranterna – oavsett om de kommer från ett Schengenland eller ej – måste fortfarande kunna försörja sig på egen hand. Att tiggeri i Sverige räknas som försörjning är naturligtvis extremt långsökt och borde prövas juridiskt i högsta instans. Men oavsett vad som gäller för detta kan vi utifrån alla de miljoner kr svenska kommuner lägger bara på boende för EU-migranterna – bistånd förunnat endast romer, medan andra diskrimineras, inte bara Sveriges hemlösa medborgare – bekräfta att EU-migranterna inte kan försörja sig själva utan de utgör en orimlig belastning för biståndssystemet. Därmed vistas EU-migranterna olagligt i Sverige redan under sina tre första månader i Sverige (förutom av en rad andra skäl).
Att tillåta tiggeri i Sverige är inhumant.
8 kap. Avvisning och utvisning
Avvisning när föreskrivna handlingar saknas
8 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon saknar pass eller visering när det krävs en sådan handling för inresa eller vistelse i Sverige.
Avvisning får inte ske på den grunden att utlänningen saknar pass om han eller hon kan styrka sin identitet på annat sätt än genom innehav av pass.
Avvisning vid orimlig belastning för biståndssystemet
9 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen (2001:453).
Red’s kom:
Oklart från socialtjänstlagen vad som avses med ”orimlig belastning” för biståndssystemet. Alltså öppet för fria tolkningar. Kan t ex avse om natthärbärge är nödvändigt för EU-migranter eller om EU-migranter är behov av mat under längre tid än några dagar.
En utlänning som har uppehållsrätt får inte avvisas enligt första stycket.
Utvisning när uppehållsrätt eller tillstånd att vistas i Sverige saknas
10 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har vistats i Sverige mer än tre månader och som inte har uppehållsrätt, får utvisas om han eller hon uppehåller sig här men saknar de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet.
Avvisning och utvisning av hänsyn till allmän ordning och säkerhet
11 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.
En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som inte avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan enligt första stycket får därefter utvisas av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.
Red’s kom:
Förarbetena säger följande om begreppet ”allmän ordning”;
Allmän ordning tolkas generellt som att förhindra störande av samhällsordningen.
EU-domstolen har uttalat att för att en situation ska omfattas av begreppet allmän ordning, måste det under alla omständigheter, utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär, föreligga ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot avseende ett grundläggande samhällsintresse.
Visst är väl t ex ockupation av mark/fastighet att räkna in här liksom sanitära olägenheter?
12 § Avvisning eller utvisning enligt 11 § får ske endast om utlänningens eget beteende utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Tidigare domar i brottmål får inte i sig utgöra skäl för ett sådant beslut. Det får inte vara ekonomiska syften som ligger till grund för beslutet.
13 § När en fråga uppkommer om avvisning eller utvisning av en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare enligt 11 §, ska hänsyn tas till utlänningens ålder, hälsotillstånd, familjesituation, ekonomiska situation samt sociala och kulturella integrering i Sverige. Hänsyn ska också tas till hur länge utlänningen har vistats i Sverige och till banden till ursprungslandet.
Red’s kom:
Dvs för t ex en rom
• som inte pratar hygglig svenska, och
• som inte varit i Sverige en längre tid (över ett år) alternativt inte kan bevisa längden på sin vistelse i Sverige, och
• som måste tigga för sin försörjning samt
• har barn/släkt i sitt hemland
har därmed fyra starka kriterier för avvisning/utvisning.
14 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har permanent uppehållsrätt får avvisas eller utvisas enligt 11 § endast om det finns synnerliga skäl.
En EES-medborgare som är barn får avvisas eller utvisas enligt 11 § endast om beslutet är oundgängligen nödvändigt av hänsyn till allmän säkerhet.
Red’s kom:
Utlänningslagen och socialtjänstlagen måste å det snaraste revideras för att klargöra ansvar och skyldigheter och för att det ska framgå att det inte är andra EU-länders medborgare som Sverige ska ha primärt försörjningsansvar för.
Men dessa förbättringar förutsätter nog en annan regering än S+MP (där V dessutom har orimligt stor makt) och inte minst en annan statsminister.
9 kap. Kontroll- och tvångsåtgärder
Kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna
Kontroll under vistelsen i Sverige
9 § En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige.
Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller Polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet.
Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom Polismyndighetens försorg.
Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.
Red’s kom:
Enligt 9 kap. 9 § utlänningslagen är det utlänningen som har en skyldighet att visa att han eller hon har rätt att vistas i Sverige och enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer ska den som påstår något styrka det.
För en EES-medborgare (med EES avses alla länder i EU samt Norge, Island och Schweiz) innebär det att det är han eller hon som ska visa att vistelsen inte överstiger tre månader eller att han eller hon uppfyller villkoren för uppehållsrätt.
Med hänsyn till syftet med rörlighetsdirektivet kanske det inte kan ställas för höga beviskrav när en EES-medborgare uppger att han eller hon inte varit i Sverige i mer än tre månader. Det kan möjligen anses vara ett rimligt beviskrav att EES-medborgaren gör sin inresetidpunkt sannolik eftersom alltför höga beviskrav skulle kunna tolkas som en begränsning av rörelsefriheten.
Det räcker att EES-medborgaren reser ut för att få tre ”nya” månader!
Regeringens proposition 2013/14:82 – Utdrag
Tydligare regler om fri rörlighet för EES-medborgare och deras familjemedlemmar
Grunderna för avvisning av EES-medborgare och deras familjemedlemmar
Enligt artikel 5 i rörlighetsdirektivet ska medlemsstaterna tillåta unionsmedborgare att resa in på deras territorium med ett giltigt identitetskort
eller pass och tillåta unionsmedborgares familjemedlemmar som inte
själva är unionsmedborgare att resa in på deras territorium med ett giltigt pass.
Unionsmedborgares familjemedlemmar som inte själva är unionsmedborgare får under vissa förutsättningar åläggas skyldighet att ha visering.
Av artikel 6 i direktivet följer att unionsmedborgare ska ha rätt att
uppehålla sig på en annan medlemsstats territorium i högst tre månader
utan några andra villkor eller formaliteter än kravet på att inneha ett
giltigt identitetskort eller pass.
Även unionsmedborgares familjemedlemmar som inte själva är unionsmedborgare ska ha rätt att uppehålla sig på en medlemsstats territorium i högst tre månader, om de följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren och har ett giltigt pass.
Rätten enligt artikel 6 ska gälla för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar så länge de inte blir en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem (artikel 14.1).
Avlägsnande på grund av belastning för det sociala biståndssystemet får inte ske av unionsmedborgare eller deras familjemedlemmar om unionsmedborgarna är anställda, egen företagare eller arbetssökande (artikel 14.4).
Därutöver gäller enligt artikel 27.1 i direktivet att medlemsstaterna får
begränsa den fria rörligheten för unionsmedborgare och deras
familjemedlemmar, oavsett medborgarskap, av hänsyn till allmän
ordning, säkerhet eller hälsa.
Av nämnda direktivsbestämmelser framgår att unionsmedborgare och
deras familjemedlemmar får avlägsnas vid inresan eller under de tre
första månaderna efter inresan
– om de saknar föreskrivna handlingar,
– om de blir en belastning för det sociala biståndssystemet eller
– av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa.
I förtydligande syfte bör utlänningslagens bestämmelser som reglerar förutsättningarna för avvisning av EES-medborgare och deras familjemedlemmar utformas så att det klart framgår att det är dessa tre avvisningsgrunder som gäller.
EU-migranter kan ej avlägsnas pga folkhälsa
Det bör i detta sammanhang nämnas att Sverige har valt att inte införa en möjlighet att avlägsna EES-medborgare och deras familjemedlemmar av hänsyn till allmän hälsa (folkhälsa).
Grunderna för avvisning bör regleras i olika paragrafer.
När det gäller avvisningsgrunden belastning för det sociala
biståndssystemet anges i dag i 8 kap. 2 § tredje stycket UtlL att
för en EES-medborgare och hans eller hennes familjemedlemmar gäller att avvisning får ske, av andra än arbetstagare, egen företagare, arbetssökande samt dennes familjemedlemmar, om någon av dem efter inresan i Sverige visar sig utgöra en belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen.
För att förtydliga vad som gäller bör i den svenska författningstexten anges ”orimlig belastning” i stället för ”belastning”.
Förvaltningsrätten i Malmö anser att tillämpningsområdet för bestämmelsen om avvisning vid orimlig belastning för biståndssystemet inte bör begränsas till biståndssystemet enligt socialtjänstlagen eftersom förmåner även kan utgå med stöd av andra lagar.
Det saknas beredningsunderlag för att i detta lagstiftningsärende överväga en sådan ändring som förvaltningsrätten efterfrågar.
Några remissinstanser har synpunkter på förslaget som rör avvisning av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.
Riksdagens ombudsmän (JO) ifrågasätter utredningens bedömning att dess förslag inte innebär några sakliga förändringar i de regler som redan gäller.
JO anför att enligt förslaget kan en EES-medborgare inte avvisas exempelvis med hänvisning till att han eller hon under vistelsen i Sverige inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt utan endast ”av hänsyn till allmän ordning och säkerhet” och under vissa ytterligare förutsättningar.
Det utgör enligt JO en förändring i förhållande till vad som i dag gäller för EES-medborgare.
Rikspolisstyrelsen (RPS) framför att utredningens förslag innebär försämrade möjligheter för polismyndigheten att fatta beslut om avvisning av EES-medborgare och deras familjemedlemmar som en brottsförebyggande åtgärd och att detta är negativt ur brottsbekämpande synpunkt.
Regeringen vill med anledning av dessa synpunkter anföra följande.
I samtliga bestämmelser om avvisning i 8 kap. UtlL anges att avvisning får ske.
Någon ovillkorlig skyldighet att avvisa en utlänning som uppfyller rekvisiten i bestämmelserna föreligger således inte utan myndigheterna får efter omständigheterna pröva om avvisning bör ske.
När prövningen avser en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare måste avvisningsbestämmelserna tolkas i ljuset av bl.a. rörlighetsdirektivet.
Mot den bakgrunden anser regeringen att det även enligt gällande rätt föreligger hinder mot att avvisa en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare om det skulle strida mot rörlighetsdirektivet.
Säkerhetspolisen har inget att erinra mot den föreslagna regeln att en EES-medborgare och en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas av hänsyn till allmän ordning och säkerhet om avsikten är att sabotage, spioneri och olovlig underrättelseverksamhet ingår i begreppet allmän ordning och säkerhet.
Begreppet allmän ordning och säkerhet är ett unionsrättsligt begrepp och ska ges den innebörd som följer av unionsrätten.
Allmän ordning tolkas generellt som att förhindra störande av samhällsordningen.
EU-domstolen har uttalat att för att en situation ska omfattas av begreppet allmän ordning, måste det under alla omständigheter, utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär, föreligga ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot avseende ett grundläggande samhällsintresse.
Allmän säkerhet anses som regel omfatta både en medlemsstats inre och yttre säkerhet med syftet att bevara medlemsstatens territoriums okränkbarhet och dess institutioner.
Förhindrande av sabotage, spioneri och olovlig underrättelseverksamhet torde enligt regeringens bedömning ingå i begreppet allmän ordning och säkerhet.
Det är dock viktigt att notera att de allmänna principer som framgår av artiklarna 27.1 och 27.2 och som närmare behandlas i avsnittet nedan måste beaktas vid avlägsnande av en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare av skäl hänförliga till allmän ordning och säkerhet.
Förutsättningar för avvisning och utvisning av hänsyn till allmän ordning och säkerhet
I rörlighetsdirektivet anges att hänsyn till allmän ordning eller säkerhet inte får åberopas för att tjäna ekonomiska syften (artikel 27.1).
Åtgärder som vidtas med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet ska överensstämma med proportionalitetsprincipen och uteslutande vara grundade på vederbörandes personliga beteende. Tidigare straffdomar ska inte i sig utgöra skäl för sådana åtgärder. Den berörda personens eget beteende måste utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Motiveringar som inte beaktar omständigheterna i det enskilda fallet eller som tar allmänpreventiva hänsyn ska inte accepteras (artikel 27.2).
Dessa allmänna principer har inte uttryckligen angetts i utlänningslagen.
Principerna ska visserligen beaktas redan i dag men det framgår inte uttryckligen av lagen.
Regleringen bör i detta avseende förtydligas något.
Proportionalitetsprincipen är en hävdvunnen princip i svensk rätt och gäller som en allmän rättsgrundsats inom förvaltningsrätten.
I 1 kap. 8 § UtlL anges också att lagen ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.
Regeringen anser mot den bakgrunden att det inte är nödvändigt att i anslutning till bestämmelserna om avlägsnande av EES-medborgare och deras familjemedlemmar ange att åtgärder som vidtas med hänsyn till allmän ordning och säkerhet ska överensstämma med proportionalitetsprincipen.
Av artikel 28.1 i rörlighetsdirektivet följer att innan ett beslut om avlägsnande av hänsyn till allmän ordning eller säkerhet fattas ska sådana faktorer beaktas som längden av personens uppehåll inom dess territorium, personens ålder, hälsotillstånd, familjesituation, ekonomiska situation, sociala och kulturella integrering i den mottagande medlemsstaten och banden till ursprungslandet.
De faktorer som anges i artikel 28.1 ska beaktas redan i dag men samtliga dessa faktorer anges inte uttryckligen i lagen. I förtydligande syfte bör regleringen ändras i detta avseende.
Av regleringen bör framgå att de nu nämnda faktorerna ska beaktas vid såväl avvisning som utvisning av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.
När det gäller den lagtekniska lösningen föreslår regeringen att bestämmelsen som placeras i 8 kap. UtlL ska innehålla en uppräkning av de faktorer som anges i artikel 28.1 i rörlighetsdirektivet och inte en hänvisning till bestämmelsen som motsvarar nuvarande 8 kap. 11 § första stycket UtlL (som anger vilka faktorer som ska beaktas när en domstol överväger att utvisa en utlänning på grund av brott).
För att det inte ska råda någon tvekan om att de faktorer som anges i artikel 28.1 även ska beaktas vid utvisning av en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare på grund av brott bör vid utvisning på grund av brott, förutom bestämmelsen som anger vilka faktorer som ska beaktas när en domstol överväger att utvisa en utlänning på grund av brott, även gälla vad som föreskrivs i den bestämmelse som nämns ovan och som föreslås i fråga om annat avlägsnande än utvisning på grund av brott.
Hur löser andra EU-länder problemen med tiggare?
I Belgien har sociala förmåner för EU-migranter dragits in nyligen och i Tyskland förbereds liknande begränsningar.
Storbritannien införde den 1 januari 2014 regler som innebär att europeiska tiggare och hemlösa skickas ut ur landet omedelbart och inte kan komma tillbaka inom 12 månader.
Mina Andreeva, representant för EU-kommissionens juristkommissionär, hävdade i Financial Times 2014-03-16 att det står varje EU-land fritt att skicka hem andra medlemsländers medborgare efter sex månader om de inte kan försörja sig och inte hade egna socialförsäkringar.
Den fria rörligheten tycks tolkas helt olika i olika länder.
Se även bl a;
Utvisning av EU-migranter utan vistelserätt sker inte i Sverige
EU-medborgare som beviljats asyl i Sverige år 2014, flest från Rumänien
Hans Swärd och Per Eriksson i Lund har fel om EU-migranter och tiggeriförbud – Pinsamt okunniga professorer
Samtliga frågor lämnas obesvarade
Forskare pratar som politiker istället för att hänvisa till forskning
Hans Swärd och Per Eriksson försöker luras med retorik
LUF visar upp sin okunskap om tiggeriförbud
Tiggeriförbud för att inte permanenta fattigdom och utanförskap
Förbud mot tiggeri minskar fattigdom och EU-migranter
Förbjud tiggeri, skriver fem moderata riksdagsledamöter
Varför inte förbjuda tiggeri?
Makedonsk minister varnar för konsekvenserna om tiggeriförbud inte införs i Sverige – Åsa Regnér vill inte
S+MP-regeringens nationella samordnare för EU-migranter utesluter tiggeriförbud
Riksdagsledamöter emot förbud mot tiggeri
Endast 36% av svenskarna emot att lagstifta mot tiggeri
Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri
Förbud mot tiggeri av EU-migranter införs i allt fler städer i Europa
Danmark vill med sitt tiggeriförbud styra om EU-migranter till Sverige
Majoritet i Norge för förbud mot tiggeri
Politiker i Finland vill registrera tiggare
I Finland irriterar sig hälften på tiggare
Namninsamling om lokalt tiggeriförbud i Visby – Argument mot förbud att tigga tveksamma
Migrationsforskare Ioana Bunescus icke-lösningar på EU-migranter – Förbjuda fattigdom?
Europaparlamentariker Cecilia Wikström om EU-migranter
En svensk EU-parlamentarikers vaga förslag på hur problemen med EU-migranter ska lösas
Anna König Jerlmyr kräver att regeringen ska sluta ducka i frågan om tiggeriet
Illegala bosättningar oacceptabelt – KD-förslag på lösning till tiggarproblem
KDU efterlyser starkare åtgärder mot EU-migranternas olagliga bosättningar
Vad anser Sveriges partiledare om tiggeriet?
Debatt om tiggeriet med arg Gustav Fridolin
Fi kräver obegränsat stöd till EU-migranter
Bör Feministiskt Initiativ förbjudas?
Soraya Post (Fi) arbetar inte för Sverige i EU och konkreta förslag saknas
EU-migrant misshandlad i Malmö av fega råttor! – Utnyttjas sedan av Feministiskt Initiativ
Vad tycker politikerna ska göras åt problemen med tiggande EU-migranter?
Utestäng Rumänien från EU’s fria rörlighet, anser en moderat kommunpolitiker i Haninge
Hjärta till hjärtas lösningar på Sveriges runt 5.000 EU-migranter
Hjälp till EU-migranter lockar fler tiggare, enligt Moderaterna i Haninge
Rykten om mer stöd och natthärbärge lockar EU-migranter till Uppsala
Romer otacksamma för hjälp i Gnosjö – kräver mer
EU-migranter är turister, och har därmed inte rätt till skola för barnen
I Umeå ska EU-migranters barn få omsorg med pedagogiska inslag – Skola till romska barn
Rumänien betalar inte skulder till Sverige för vård av EU-migranter
EU-migranter – Ge pengar till tiggare eller inte?
Ge inte tiggarna pengar – vädjar en rom som är ansvarig för romska frågor
Nationell samordnare för utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige
Samordnare för tiggare besöker Malmö och Lund
Sverige satsar 87 miljoner kr på samhällsinformation till 700 tiggare !!!
Projekt startas för att informera EU-migranter om deras rättigheter i Sverige – Göteborg experimentstad
”Kompetensutbyte” mellan Rumänien och Sverige? Var är EU? Media mörkar!
Samarbete mellan Rumänien och Sverige mot tiggeri
Regeringen lägger 52 miljoner kr på ”romers inkludering”. Vad betyder detta, Alice Bah Kuhnke?
Hemlösa svenskar glöms bort när romer prioriteras – Friggebodar åt EU-migranter
För övriga sidor om EU-migranter, se innehållsregistret.
