Socialnämnden i Lund vill teckna ett s k IOP-avtal om EU-migranter mellan Lunds kommun och Hjälp Tiggare i Lund/Joakim Månsson Bengtsson (MP), Crossroads Lund/Per Eriksson samt Svenska kyrkan. Ett dylikt avtal skulle ge Hjälp Tiggare i Lund, Crossroads Lund och Svenska kyrkan mer eller mindre fritt spelrum att spendera skattemedel på ett ansvarslöst sätt på EU-migranter för de kommande åren, med minskad insyn och möjlighet att påverka inte bara för allmänheten utan även för politikerna.
Lunds kommun tar beslut om IOP trots att det inte finns någon som vet ens om denna typ av avtal överhuvudtaget är förenligt med lagen.
Det kan inte på något sätt vara acceptabelt att kommunen ägnar sig åt denna välgörenhet för EU-migranter som enbart får negativa konsekvenser för alla parter. Därför har Lunds kommuns beslut överklagats till Förvaltningsrätten enligt nedan:
TILL: Förvaltningsrätten i Malmö
E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se
Datum: 2015-12-22
MOTPART
Lunds kommun
Box 41
221 00 Lund
BESLUT SOM ÖVERKLAGAS
Socialnämnden i Lunds kommuns beslut den 9 december 2015, § 227 att ge socialdirektören i uppdrag att teckna Idéburet Offentligt Partnerskap – gällande natthärbärge för utsatta EU-medborgare mellan Socialförvaltningen i Lund, Crossroads Lund, Hjälp tiggare i Lund samt Lunds pastorat.
Undertecknad anser att, för §227, Diarienummer SO 2015/0195 (beslut 2015-12-09), Lunds kommun/socialnämnden strider mot regelverket.
YRKANDE
Härmed önskas att Förvaltningsrätten gör en laglighetsprövning enligt främst kommunallagen och LOU, men även andra regelverk som kan vara relevanta (t ex Lissabonfördraget) på det beslut som Lunds kommun/socialnämnden tagit 2015-12-09 att teckna IOP.
Jag yrkar att Förvaltningsrätten upphäver kommunens beslut om IOP-avtal mellan socialförvaltningen och ideell sektor gällande natthärbärge för EU-migranter på en, flera eller alla av följande grunder:
1. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen,
2. det organ som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter,
3. beslutet strider mot lag eller annan författning,
4. beslutet inte tillkommit i laga ordning.
Bilagor:
1. Underlag: Socialnämnden i Lunds beslut 2015-06-17 (§ 138) att godkänna tjänsteutlåtandet med förslag på handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun.
Med reservation 2015-06-17.
2. Underlag: Socialnämndens beslut 2015-09-16 (§ 175) att ge socialförvaltningen i uppdrag att tillsammans med ideell sektor utreda förutsättningarna för ett idéburet offentligt partnerskap gällande insatser för utsatta EU-medborgare
3. Utdrag från protokoll 2015-12-09 (§ 227), diarienummer SO 2015/0195, med socialnämndens beslut att ge socialdirektören i uppdrag att teckna Idéburet Offentligt Partnerskap – gällande natthärbärge för utsatta EU-medborgare mellan Socialförvaltningen i Lund, Crossroads Lund, Hjälp tiggare i Lund samt Lunds pastorat, den 1 december 2015 för socialförvaltningen.
Med reservation § 227/01.
4. Mina synpunkter och kommentarer i frågan.
Bilagor (PDF):
• SO tjänsteskrivelse 2015-11-19 revidering handlingsplan utsatta EU-medborgare.pdf
• SO tjänsteskrivelse 2015-11-24 reviderad handlingsplan utsatta EU-medborgare.pdf
• SO tjänsteskrivelse 2015-11-30 idéburet offentligt partnerskap, natthärbärge.pdf
• SO överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap om natthärbärge för utsatta EU-medborgare.pdf
samt;
1. SO protokoll 2015-06-17 med reservationer
2. SO protokoll 2015-09-16 med reservationer
3. SO protokoll 2015-12-09 med reservationer
Bil. 1
Socialnämndens beslut den 17 juni 2015, § 138 (sid. 14)
Sammanträdesdatum 2015-06-17
§ 138
Handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun
Dnr SO 2015/0023
Sammanfattning
De senaste åren har allt fler socialt utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige och försörjer sig genom tiggeri, spela gatumusik och sälja gatutidningar.
Gruppen återfinns även i Lund. En grov uppskattning är att det rör sig om 50-75 personer som vistas här dagtid och 50-60 personer nattetid.
Kommunfullmäktige har fattat beslut om utökad ram till socialförvaltningen med 700 000 kronor gällande bidrag till Härbärge för utsatta EU-medborgare.
Not!:
Beslutet om utökad ram avser härbärge. Inte camping eller försörjning på andra sätt (t ex mat).
Socialförvaltningen har tillsammans med ideella föreningar och andra förvaltningar kartlagt situationen för utsatta EU-medborgare i Lund.
En handlingsplan med en inriktning avseende hur förvaltningen och kommunen ska förhålla sig till olika behov hos gruppen är en förutsättning för att ett strukturerat och genomtänkt arbete ska kunna bedrivas.
Beslutsunderlag
SO tjänsteskrivelse 2015-06-03
SO beslut 2015-01-21, § 12
KF beslut 2014-11-27, § 203
Yrkanden
Göran Wallén (M) yrkar, med instämmande av Mattias Horrdin (C), Agneta Lindskog (KD), Sonja Lindlöf (FP) och Daniel Ishaq (M) att förslaget avslås.
Sven-Bertil Persson (V) yrkar, med instämmande av Amanda Bjernestedt (MP), Erik Hammarström (MP), Peter Fransson (S) och Yumna Ramadan (FI) bifall till förvaltningens förslag med tillägget:
att socialnämnden följer upp socialförvaltningens arbete med handlingsplanen vid nämndens sammanträde i oktober.
Beslutsgång
Ordföranden Sven-Bertil Persson (V) ställer proposition på yrkandena och finner att hans eget yrkande med tillägg vunnit bifall.
Votering begärs och företas enligt följande propositionsordning:
Ja, till Sven-Bertil Perssons (V) m.fl. yrkande om godkännande av förvaltningens handlingsplan med tillägget att socialnämnden följer upp socialförvaltningens arbete med handlingsplanen vid nämndens sammanträde i oktober.
Nej, till Göran Walléns (M) m.fl. yrkande om avslag.
Omröstningen utfaller enligt följande:
Sven-Bertil Persson (V), Erik Hammarström (MP), Peter Fransson (S), Eva S Olsson (S), Amanda Bjernestedt (MP) och Yumna Ramadan (FI) röstar ja.
Göran Wallén (M), Dan Ishaq (M), Sonja Lindlöf (FP), Mattias Horrdin (C) och Agneta Lindskog (KD) röstar nej.
Med 6 röster mot 5 bifaller nämnden Sven-Bertil Perssons (V) m.fl. yrkande.
Socialnämnden beslutar
att godkänna tjänsteutlåtandet med förslag på handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun samt
att socialnämnden följer upp socialförvaltningens arbete med handlingsplanen vid nämndens sammanträde i oktober.
Reservationer
Oppositionen reserverar sig till förmån för Göran Walléns (M) yrkande, skriftlig reservation bifogas protokollet.
Beslut expedieras till:
Akten
Socialnämndens möte 150617
Reservation i ärende 13
Alliansen reserverar sig mot beslutet att anta Handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun.
Kommunfullmäktige beslutade i november 2014 att anslå pengar till ett härbärge för EU-migranter och eventuella akuta insatser som kunde behövas. Vi anser att det är detta förvaltningen bör fokusera på.
Handlingsplanen som nu antas sträcker sig mycket längre än så och kommer inte att kunna genomföras inom de budgetramar som avsatts åt målgruppen.
Med den begränsning av resurser som förvaltningen har så kräver vi en bättre redovisning av var pengarna ska komma ifrån.
Socialförvaltningen ges ett stort ansvar för samordning och organisation och kan ses som huvudaktör i sammanhanget, vilket vi starkt motsätter oss.
Socialförvaltningens roll ska vara som stöd till de ideella organisationer som valt att arbeta mot gruppen.
Bil. 2
Socialnämndens beslut den 16 september 2015, § 175 (sid. 7)
Sammanträdesdatum 2015-09-16
§ 175
Begäran om uppdrag att tillsammans med ideell sektor utreda förutsättningarna för ett idéburet offentligt partnerskap gällande insatser för utsatta EU-medborgare
Dnr SO 2015/0148
Sammanfattning
Den 27 november 2014, § 203 fattade kommunfullmäktige beslut om utökad ram för socialförvaltningen med 700 000 kronor för respektive år 2015, 2016 och 2017 gällande bidrag till härbärge för utsatta EU-medborgare.
Den 17 juni 2015, § 138 fattade socialnämnden beslut om en handlingsplan för arbetet med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun.
Handlingsplanen omfattar bland annat samarbetet med ideell sektor, härbärgesplatser och evakueringsplatser vid särskilda händelser.
Paraplyorganisationen Crossroads Lund har den 17 juni 2015 inkommit med en ansökan om bidrag där det i skrivelsen funnits en önskan att påbörja en diskussion kring ett idéburet offentligt partnerskap med Lunds kommun för år 2016.
Beslutsunderlag
Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 september 2015
Socialnämndens beslut den 17 juni 2015, § 138
Kommunfullmäktiges beslut den 27 november 2014, § 203
Socialnämnden beslutar
att ge socialförvaltningen i uppdrag att tillsammans med ideell sektor utreda förutsättningarna för ett idéburet offentligt partnerskap gällande insatser för utsatta EU-medborgare
att uppdraget ska redovisas vid nämndens möte i december 2015.
Beslut expedieras till:
Akten
Bil. 3
Protokoll Socialnämnden
Diarienummer SO 2015/0195
Sammanträdesdatum 2015-12-09
§ 227 Idéburet offentligt partnerskap mellan socialförvaltningen och ideell sektor gällande natthärbärge för utsatta EU-medborgare
Dnr SO 2015/0148
Sammanfattning
Den 27 november 2014, § 203 fattade kommunfullmäktige beslut om utökad ram för socialförvaltningen med 700 000 kronor för respektive år 2015, 2016 och 2017 gällande bidrag till härbärge för EU-migranter.
Den 17 juni 2015, § 138 fattade socialnämnden beslut om en handlingsplan för arbetet med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun. Handlingsplanen omfattar bland annat samarbetet med ideell sektor, härbärgesplatser och evakueringsplatser vid särskilda händelser.
Paraplyorganisationen Crossroads Lund inkom den 17 juni 2015 med en önskan att påbörja en diskussion kring ett idéburet offentligt partnerskap med Lunds kommun för år 2016.
Socialnämnden beslutade den 16 september 2015, § 175 att ge socialförvaltningen i uppdrag att tillsammans med ideell sektor utreda förutsättningarna för ett idéburet offentligt partnerskap gällande insatser för utsatta EU-medborgare.
Detta ärende beskriver uppdragets genomförande och resultatet i form av en föreslagen överenskommelse mellan Socialförvaltningen och ideell sektor genom Crossroads Lund, Hjälp tiggare i Lund och Lunds pastorat.
Beslutsunderlag
Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 november 2015.
Socialförvaltningens förslag till Idéburet Offentligt Partnerskap – gällande natthärbärge för utsatta EU-medborgare mellan Socialförvaltningen i Lund, Crossroads Lund, Hjälp tiggare i Lund samt Lunds pastorat, den 1 december 2015.
• Socialnämndens beslut den 16 september 2015, § 175.
• Socialnämndens beslut den 17 juni 2015, § 138
Kommunfullmäktiges beslut den 27 november 2014, § 203
Yrkanden
Agneta Lindskog (KD) yrkar, i första hand återremiss, och om ärendet ska avgöras på sammanträdet avslag till förvaltningens förslag.
Sven-Bertil Persson (V) yrkar att ärendet behandlas idag och bifall till förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Ordföranden Sven-Bertil Persson (V) ställer proposition på de formella yrkandena om återremiss och finner att nämnden beslutat att ärendet ska avgöras på sammanträdet.
Ordföranden Sven-Bertil Persson (V) ställer proposition på de materiella yrkande och finner att nämnden besluta att bifalla förvaltningens förslag.
Beslut
Socialnämnden beslutar
att ge socialdirektören i uppdrag att teckna Idéburet Offentligt Partnerskap – gällande natthärbärge för utsatta EU-medborgare mellan Socialförvaltningen i Lund, Crossroads Lund, Hjälp tiggare i Lund samt Lunds pastorat, den 1 december 2015 för socialförvaltningen
att uppföljning av överenskommelsen ska redovisas till nämnden i enlighet med den ordinarie uppföljningen av överenskommelsen vid varje hel- och halvårsskifte.
Reservationer
Agneta Lindskog (KD) reserverar sig skriftligen mot beslutet. § 227/01
Beslut expedieras till:
Akten
Reservation mot beslut i ärende 7 i Socialnämnden 151209 om Idéburet partnerskap gällande natthärbärge mellan socialförvaltning och ideell sektor (Dnr 2015/0148)
Samarbete mellan offentlig förvaltning och ideell sektor är eftersträvansvärd och oftast positiv. Viktiga skillnader finns emellertid: Kommunala förvaltningar styrs av lagar och politiska beslut, ideell sektor huvudsakligen av frivilliga krafters engagemang.
Grunden för reservation:
1. En ideell verksamhet måste ha en viss egen bärighet, dvs dess existens ska inte vara helt beroende av om man får bidrag från det offentliga.
Föreningen måste kunna stå på egna ben, och offentliga bidrag ska utgöra ett tillskott till verksamheten, men inte vara helt avgörande för den.
Om en förening är helt beroende av offentliga bidrag blir det i realiteten den offentliga förvaltningen som bedriver ideell verksamhet, vilket är oförenligt med lagen
2. Finansieringen är oklar.
Kommunfullmäktige har avsatt 700.000 kr per år i tre år i form av utökat föreningsbidrag riktat direkt till EU migranterna.
Denna summa har i år redan förbrukats till kostnader för de tjänstemän som förvaltningen avdelat direkt för arbete med målgruppen.
Till detta kommer beslut om härbärge, och även bidrag riktade till enskilda organisationer som ingår i Crossroad.
Just nu undersöker även andra förvaltningar sina kostnader.
3. Juridisk oklarhet.
a) Om kommunen på demokratisk väg ändrar sitt beslut, blir då kommunen trots det betalningsskyldig för kontraktsbrott?
b) Det omvända: Har alla de ideella föreningarna som ingår i paraplyorganisationen Crossroads en sådan långsiktig ekonomisk bärighet att de inte går i konkurs om de inte klarar sina ekonomiska åtaganden.
4. Är det överhuvudtaget förenligt med lagen att särbehandla en grupp EU-medborgare jämfört med alla andra EU medborgare?
Måste inte kommunen i så fall hålla härbärgen öppna för alla resande som vill ha hjälp.
Agneta Lindskog, KD
Bil. 4
SYNPUNKTER
Det IOP-avtal som Lunds kommun vill teckna riktas till EU-migranter som ska klara sin egen försörjning utan att vara en orimlig belastning för socialförsäkringssystemet i det land de besöker. Dvs de ska själva kunna betala för sitt boende, mat och annat de behöver för att kunna vistas i landet.
Kommunen har ett ansvar endast i nödsituationer (på motsvarande sätt som för svenska medborgare från andra kommuner).
Vid en nödsituation ska en individuell biståndsbedömning göras.
Nu vill Lunds kommun styra om välfärdssystemet till att även omfatta en viss grupp av utländska medborgare, som inte omfattas av välfärdssystemet i Sverige. Dessutom till personer som inte ens har rätt att vistas i landet; eftersom de saknar egen försörjningsförmåga och/eller de vistas längre i Sverige än de tre månader som medges enligt EU’s fria rörlighet, samt utan att göra individuell prövning.
Inget i avtal eller någon annanstans anger någon form av kontroll över hur länge EU-migranterna vistats i Sverige eller att insatserna ska begränsas till dem som lagligen vistas i landet.
Lunds kommun skriver; ”Målgruppen är utsatta EU-medborgare över 18 år som vistas tillfälligt i Lund.” Det ska noteras att uttrycket ”utsatta EU-medborgare” bara är en omskrivning för EU-migranter, som i sin tur är en omskrivning för romer (vilket framgår av alla övriga handlingar i ärendet inom Lunds kommun).
Det Idéburna Offentliga Partnerskapet avses gälla från 2016-02-01 till 2017-12-31, dvs en period av nästan två år. Med en orimligt lång uppsägningstid på 6 månader..
Strider IOP-avtal – avtal om idéburet offentligt partnerskap – mot upphandlingslagstiftningen?
Lagen om offentlig upphandling (LOU)
När en kommun avser att köpa tjänster och/eller varor ska kommunen i de flesta fall, följa vad som regleras i lagen om offentlig upphandling (LOU). Det innebär att kommunen i egenskap av upphandlande myndighet tydligt aviserar sin avsikt att köpa tjänster och/eller varor och fastställer villkoren i ett förfrågningsunderlag. Leverantörer ges möjlighet att lämna anbud som ska utvärderas av de ansvariga i kommunen. Syftet med detta förfaringssätt är att tillvarata konkurrensen och säkerställa att processen är transparent och ickediskriminerande.
När kommunen fattat beslut om vilken/vilka leverantörer som ska få i uppdrag att leverera de tjänster och/eller varor som kommunen önskat upphandla, upprättas kontrakt av kommersiell natur mellan leverantör och beställare.
Vad är det som gör att IOP-avtalet inte kan jämställas med detta kommersiella upphandlingskontrakt?
Man skulle kanske kunna jämföra IOP-avtalet med föreningsbidraget, som inte är ett köp av en tjänst på en marknad utan som skulle kunna sägas vara en kommuns sätt att uppnå t ex politiska mål på det sociala området. Men vad har i så fall denna jämförelse för relevans, på vilket sätt, i aktuellt sammanhang med särskilda förmåner för en viss grupp utländska EU-medborgare?
Vad är det som definierar att ett IOP-avtal inte är utformat som ett icke-kommersiellt kontrakt?
Varför skulle ett IOP-avtal för att särbehandla en viss grupp utländska medborgare inte anses avse tjänster som finns på en aktuell marknad?
IOP-avtal kan ses som kommersiella kontrakt och det rör tjänster som tillhandahålls på en marknad (camping, B&B, hotell, motell, etc). Det aktuella IOP-avtalet torde alltså ligga inom upphandlingsregelverket.
Flera kommuner hävdar att det är viktigt att dialog om en möjlig överenskommelse om IOP tillkommer på initiativ av föreningen/det civila samhället och att verksamheten som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen), men det är en meningslös förutsättning eftersom det då bara är för en kommun (anställd på kommun) att föreslå en förening att i sin tur föreslå ett IOP-avtal (dvs en indirekt beställning av kommunen).
Det IOP-avtal som Lunds kommun avser att teckna i detta sammanhang avser inte ett kommunalt stöd för att en viss verksamhet ska kunna fortleva och det är heller inte en viktig samhällelig service.
Det är en sak att upprätta IOP-avtal inom ramen för arbetsmarknads, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag. Men att upprätta IOP avseende verksamhet som bedrivs för EU-migranter känns som ett extremt långt steg från IOP-avtal inom arbetsmarknadsområdet.
Det hävdas att särskilt avgörande är att de föreningar med vilka IOP slutits, erbjuder verksamheter och/eller insatser som kommunen inte själv kan erbjuda eller utföra inom ramen för regionens ordinarie uppdrag.
Förutom att EU-migranternas försörjning inte är en kommunal angelägenhet så är det ansvar en kommun kan tänkas ha för EU-migranter något som givetvis är vad kommunen kan erbjuda (om det inte är förmåner som är större än vad de är för kommunens egna invånare).
Det råder en komplicerad juridisk verklighet till vilken hänsyn bör tas i diskussioner kring överenskommelser om IOP. Av särskild vikt är avgörandet om huruvida den aktuella verksamheten kan sägas utgöra ett allmänt intresse till gagn för samhällsnyttan eller ej samt om en redan existerande marknad med konkurrens existerar.
Den verksamhet som avses utgör tillhandahållande av tjänster som inte kan tolkas som bidragande till den allmänna samhällsnyttan, enligt min mening.
IOP-avtal kan, ur juridisk synpunkt, inte träffas om den föreslagna överenskommelsen om partnerskapet konkurrerar med annan likartad verksamhet på en befintlig marknad. Men faktum är att gratis/subventionerat boende i allra högsta grad konkurrerar med den befintliga marknaden för boende (camping B&B, etc).
Sociala tjänster av allmänt intresse
Att förse andra länders medborgare med gratis (eller ens subventionerat) boende annat än i akutfall kan knappast definieras som en social tjänst av allmänt intresse.
Det är också viktigt att notera allmänhetens ståndpunkt i frågan om EU-migranterna, där det endast är en mindre (om än högljudd) grupp som anser att EU-migranternas försörjning i och av Sverige är en angelägenhet för Sverige eller av en kommun i Sverige.
Vad som är sociala tjänster av allmänt intresse är inte definierat men har beskrivits på följande sätt (KOM (2006) 177 slutlig, 26.4.2006: Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Sociala tjänster av allmänt intresse i Europeiska unionen):
”Förutom vårdtjänster, som inte omfattas av detta meddelande, finns det två huvudkategorier av sociala tjänster:
• Lagstadgade och kompletterande sociala trygghetssystem, organiserade på olika sätt (ömsesidiga eller arbetsrelaterade organisationer), som täcker de största riskerna i livet, såsom de som är relaterade till hälsa, åldrande, arbetsolyckor, arbetslöshet, pension och funktionshinder.
• Andra viktiga tjänster som tillhandahålls direkt till individen. Dessa tjänster, som spelar en roll som förebyggande faktor och främjar den sociala sammanhållningen, består av anpassad hjälp för att underlätta social integration och skydda grundläggande rättigheter.
De består för det första av hjälp till personer som befinner sig i en svår livs- eller krissituation (t.ex. orsakad av skuldsättning, arbetslöshet, drogberoende eller skilsmässa).
För det andra består de också av verksamhet för att se till att de berörda personerna åter kan integreras i samhället (rehabilitering, språkutbildning för invandrare) och framför allt på arbetsmarknaden (arbetsträning och återintegrering).
Dessa tjänster är ett komplement och stöd för familjer, särskilt för att ta hand om de yngsta och äldsta samhällsmedborgarna.
För det tredje ingår i dessa tjänster åtgärder som syftar till integration av personer med långvariga hälsoproblem eller funktionshinder.
För det fjärde ingår också subventionerade bostäder för socialt svagare medborgare och grupper.
I vissa tjänster kan givetvis alla dessa fyra dimensioner ingå.”
Här är det inte Sveriges uppdrag, och tillika inte en kommuns uppdrag, att integrera en viss grupp av utländska EU-medborgare som kommer till Sverige för att tigga.
Ej heller är det en grundläggande rättighet för andra länders medborgare (som inte sökt asyl) att försörjas av en svensk kommun.
Inga av ovanstående punkter kan hänföras till EU-migranter som befinner sig i Sverige med stöd av EU’s fria rörlighet (trots att de i många fall saknar rätten till detta genom att de kommer till Sverige utan förutsättningar för att kunna försörja sig).
Vad är syftet med IOP-avtal? Det hävdas att de är för att få ett mer hållbart samarbete och att det civila samhället på mer jämlika villkor ska kunna delta aktivt och bidra till samhällsutvecklingen. Men på vilket sätt har det med åtgärder för EU.migranter att göra?
Det saknas juridiska möjligheter att teckna IOP-avtal mellan Lunds kommun och frivilligorganisationerna.
• Denna typ av samarbetsavtal strider med kommunallagen och upphandlingslagstiftningen.
• Konkurrensen snedvrids för dem som upplåter boende i olika former.
• Tjänsten tillgodoser inte sociala behov som kommunen har ansvar för.
IOP-avtalsformen är inte en garant för samarbetets tillåtlighet.
Har Lunds kommun prövat detta IOP-avtal mot kommunallagen, upphandlingslagstiftningen och statsstödsreglerna?
Frågan om EU-migranter intar en särställning här eftersom det rör utländska medborgare som kommunen i realiteten saknar ansvar för annat än för akut nödbistånd.
Vad jag känner till har ingen kommun utrett de juridiska frågorna med IOP-överenskommelse för någon del av de specifika och tydligt avvikande delar som rör EU-migranter, varken vad gäller härbärge, camping eller andra specifika förmåner till denna särskilt utvalda grupp av utländska medborgare som kommunen i realiteten inte har något ansvar för annat än för akut nödbistånd (till vilket gratis/subventionerat härbärge inte räknas annat än möjligen som en temporär nödlösning några dagar innan hemresa, men som då måste utformas på ett sätt att samtliga EU-medborgare – inkl. svenska medborgare – har samma möjlighet och tillgång).
IOP-avtal rör sig om åtgärder i ett längre perspektiv (1, 2, 3 eller kanske t o m 4 år), till vilket åtgärder för EU-migranter inte rimligen kan kategoriseras.
Situationen med EU-migranter kan mer eller mindre förändras över en natt (inte bara genom nya riktlinjer och regelverk i Sverige såväl som i EU-migranternas hemländer utan även genom att tillströmningen av EU-migranter hela tiden ändras) och måste kunna gå att avbryta lika snabbt.
Det är också oklart utifrån beslut vad Lunds kommun vill uppnå med en IOP-överenskommelse för EU-migranter.
Insynen har redan innan varit undermålig, och den lär inte bli bättre med et IOP-avtal.
Risken är också att de politiska besluten blir färre och otydligare, där t o m politikernas insyn och möjlighet att påverka minskar.
Kommunallagen
När det gäller huruvida IOP kan anses vara förenliga med vad som i kommunallagen beskrivs som en kommuns befogenheter, har jurister i Göteborgs stad gjort bedömningen att ”ett IOP-avtal ska reglera en verksamhet som i sig är kompetensenlig.” (Göteborgs stad 2014:2)
Enligt kommunallagen är det ”en kommunal angelägenhet (kompetensenligt) att ha verksamhet inom [t.ex.] idrotts- och fritidsområdet […] och kulturområdet samt att ge bidrag till den typen av verksamhet.”.
Det poängteras att det inte får finnas en marknad (av kommersiell karaktär) där liknande insatser bedrivs.
Kommunen ska kunna följa upp och ha insyn i verksamheten men därigenom inte detaljstyra verksamheten.
Ingen seriös juridisk utredning har gjorts för IOP-avtal som rör utländska medborgare.
Möjligheterna till upprättande av överenskommelser om IOP måste ställas i relation till de utrymmen som befintliga lagrum medger. Ofta anges kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget är av central betydelse i sammanhanget.
Ingen kommun i Sverige har, mig veterligen, gjort en juridisk utredning om IOP-avtal där insatser riktas till EU-migranter och ifall det strider mot kommunallagen, upphandlingslagstiftningen eller mot EU-rätten att ingå ett IOP-avtal.
Överenskommelser om IOP är rättsligt oprövade och en upparbetad juridisk praxis saknas. IOP befinner sig i en juridisk ”gråzon” med ett flertal olika förordningar som delvis konkurrerar med varandra.
Göteborgs kommun understryker – precis som alla andra kommuner – att rättsläget är oklart och rättspraxis saknas när det gäller den här typen av avtal:
”Det ska understrykas att rättsläget på området fortfarande är oklart och att det saknas rättspraxis vad gäller denna typ av avtal.”
En rad olika kriterier behöver uppfyllas för att en överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap ska kunna upprättas. Såväl rådande kommunallagstiftning, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget är rättsordningar som ska beaktas.
Lissabonfördraget
I utredningen om möjligheterna till att upprätta IOP, tar Göteborgs stad även upp de bestämmelser som reglerar statligt stöd inom ramen för Lissabonfördraget. I korthet innebär det att stöd som medför att den fria konkurrensen missgynnas (eller snedvrids) – genom att till exempel vissa företag gynnas framför andra – inte är förenligt med vad som regleras för EU:s medlemsstater i Lissabonfördraget.
I Lissabonfördraget påvisas särskilt tjänster som är av så kallat ”allmänt intresse”.
Gemensamt är att det handlar om tjänster som bedöms vara av allmänt intresse och, som därav, medför vissa skyldigheter vad gäller tillhandahållandet av dem. Med andra ord, handlar det om tjänster som ”omfattas av fördragets konkurrens – och statsstödsregler” (tjänster av allmänt ekonomiskt intresse) samt tjänster som ”inte omfattas av konkurrens – och statsstödsreglerna” (icke-ekonomiska tjänster).
IOP upprättas som oftast inom det sociala området. Inom ramen för detta område går att identifiera vad som går under benämningen sociala tjänster av allmän art. Sociala tjänster (förutom vårdrelaterade tjänster) kan definieras i termer av tjänster som innefattar sociala trygghetssystem som regleras av lag eller som kompletterar lagstadgade system och insatser av vikt och som erbjuds till individer som är i behov av dem. Tjänster av detta slag fyller en funktion när det gäller förebyggande och integrerande samhällsaspekter och kan utgöras av verksamheter exempelvis kopplade till arbetsmarknaden (t.ex. arbetsträning).
Göteborgs stad kommer, utifrån ovanstående, fram till att delar av de tjänster som kan tänkas regleras av IOP kan ”klassas som sociala tjänster av allmänt intresse” samt vara av icke-ekonomisk art.
Utredningen kommer samtidigt fram till att även om en tjänst kan kategoriseras vara en social tjänst av ekonomisk art, innebär det inte per automatik att stöd till dessa inte kan ges.
Två av de situationer som identifierats då ersättningen inte kan anses vara statligt stöd, är;
• ”ersättningen inte innebär någon ekonomisk fördel för mottagaren som den inte hade fått under normala marknadsmässiga förhållanden eller om ersättningen inte innebär att samhandeln påverkas [med andra ord bedöms verksamheten istället vara av lokal karaktär]
• ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som uppfyller sociala behov […] [t.ex.] återinträde på arbetsmarknaden […].”
Det krävs emellertid att tilldelningen av tjänsten anförtros det berörda företaget genom ett officiellt beslut (anförtroendehandling)”
Noteras bör i detta sammanhang att IOP ännu inte är rättsligt prövade i fråga om huruvida de kan bedömas vara en anförtroendehandling.
Lokala avtal/överenskommelser
Några kommuner, bl a Göteborg, Malmö, Linköping, Västerås och Sigtuna, har träffat avtal om idéburet offentligt partnerskap, IOP-avtal ibland kallat IOP-överenskommelser.
Göteborgs kommun har träffat ca 10 IOP-avtal. Några av dessa IOP-avtal handlar om insatser för migrerande EU-medborgare, miljöworkshops för ungdomar och mötesplats för äldre assyrier.
Här uppstår många frågor om Göteborgs IOP-avtal för EU-migranter.
Linköpings kommun har träffat IOP-avtal om öppen verksamhet och tillfälliga sovplatser för EU-migranter.
Linköpings kommun har tecknat två IOP som upprättats med Stadsmissionen i Linköping. Partnerskapen gäller verksamheterna öppen verksamhet och tillfälliga sovplatser för EU-migranter. Avtalsperioderna är mellan 1 ½ till 2 år. Överenskommelserna mellan Linköpings kommun och Linköpings Stadsmission om IOP reglerar bl a tidsperiod för avtalet, syfte med partnerskapet, gemensam värdegrund, målgrupp, parternas åtaganden och ansvar för uppföljning av partnerskapet.
Dessa avtals juridiska legalitet kan starkt ifrågasättas!
Trots att en överenskommelse ännu inte upprättats (vilket överlag brukar vara det första steget vidare till upprättande av IOP) har Västerås arbetat med IOP sedan 2012 och har ett pågående IOP med Västerås Stadsmission. Partnerskapets verksamhet utgörs av en mötesplats för hemlösa med missbruks och/eller psykiatrisk problematik och avtalet löper under en fyraårs period.
Västerås stad framhåller samtidigt att en problematik kopplad till IOP är att denna form av partnerskap och avtal är rättsligt oprövade. Det finns idag inga rättsfall att luta sig på, samt att viss oenighet råder inom det juridiska skrået om de förutsättningar som finns rörande IOP (Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, 2014-12-11).
PÅGÅENDE UTREDNINGAR OM IOP
I mars 2014 tillsatte regeringen en särskild utredning med syftet att utreda ”möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning”.
Utredningen tillsattes för att vidareutveckla samverkan med det civila samhället.
Syftet med utredningen är att den kunskap och kompetens som finns bland civilsamhällets organisationer och föreningar, bättre ska tillvaratas. Utredningen ska vidare belysa vilka möjligheter som finns för att ”underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sina verksamheter” och ge förslag på hur det civila samhället kan delges förbättrade möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.
I april 2015 beslöt regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen i syfte att stärka det civila samhällets roll i demokratin. Utredaren ska föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas.
Utredaren ska också föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila samhällets organisationer i större omfattning ska nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald människor.
Uppdraget ska fortfarande redovisas senast den 29 februari 2016.
Det pågår också en utredning inom finansdepartementet (Dir. 2015:22, Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster) som bl a ska titta på denna form av samverkan.
Enligt direktiven ska denna del av utredningen vara klar 1 nov 2016.
Se även bl a;
Hans Swärd och Per Eriksson i Lund har åsikter om hemlösa… eller EU-migranter?
KÄLLBY CAMPING:
Lunds kommun vill flytta EU-migranter från p-plats till gratis camping temporärt
Frågan om boende för EU-migranter i Lund går vidare till högre instans
Socialförvaltningen Lund anser att EU-migranter kan särbehandlas av kommunen
Lundabor oroliga över S+MP:s plan om skattefinansierat boende för EU-migranter
S, MP, V och Fi i Lund röstade för att belöna 48 EU-migranters lagbrott med gratis boende
EU-migranters bosättning på p-plats i Lund växer efter rykten om försörjning
Socialnämnden i Lund tar beslut om EU-migranter utan kompetens för detta
Socialnämnden i Lund gick emot juristerna och beslutade om camping för EU-migranter
Rättelse av SDS artikel om laglighetsprövning av Lunds kommuns beslut om EU-migranter
Lund startar gratis camping för EU-migranter… utan att veta något om behoven
Lunds kommun kan inte genomföra socialnämndens beslut om gratis boende för EU-migranter
Lunds camping för EU-migranter prövas rättsligt – likabehandlingsprincipen
Malmös avhysta EU-migranter flyttar till parkering i Lund
Lunds kommun bryter mot Socialnämndens beslut om EU-migranters gratiscamping i Lund
EU-migranter ockuperar ny p-plats i Lund vid gratiscamping, betalar ej böter
Kommer de EU-migranter som bor på gratiscamping i Lund att utvisas den 31/1 2016?
Hjälp Tiggare i Lund söker mer och mer pengar för EU-migranter – 700 000 kr 2015
Lunds kommuns beslut om camping för EU-migranter upphävs av Förvaltningsrätten!
Lunds olagliga camping för EU-migranter ska beslutas om av fullmäktige
Joakim Månsson Bengtsson (MP) säker att Lunds EU-migranter fortsatt försörjs
Det olagliga beslutet om camping för EU-migranter gick igenom med stöd av FNL
Pengar för EU-migranter i en aldrig sinande ström till Hjälp Tiggare i Lund
Laglighetsprövning av EU-migranters camping, fullmäktiges beslut
Laglighetsprövning av bidrag till Hjälp Tiggare i Lund
Begäran om Laglighetsprövning av kommunalt beslut, EU-migranter – mall
Kan kommunen gynna en särskild grupp av EU-medborgare, dvs EU-migranter?
Bakläxa för Lunds kommuns beslut att ge EU-migranter gratis boende?
Handlingsplan för EU-migranter i Lund
Joakim Månsson Bengtsson (MP)/Hjälp Tiggare i Lund vill censurera debatten
FP kritiserar MP i Lund för att försöka tysta debatten om EU-migranter
Emma Berginger/MP Lund vill inrätta gratis härbärge för specifikt EU-migranter
Joakim Månsson Bengtsson (MP), Lund, tror gratis boende för EU-migranter löser allt
Peter Bergwall (MP), Lunds kommun, föredrar lagvidrigt stöd till EU-migranter
Peter Bergwall (MP) hävdar att EU-migranter har lagstadgad rätt till gratis boende i Sverige
Peter Bergwall, MP Lund, vill inte följa kommunallagen, MP Malmö anser lag ska följas
Vi är alla romer, menar Joakim Månsson Bengtsson (MP), Lund
Per Eriksson och Hans Swärd i Lund har fel om EU-migranter och tiggeriförbud
Är Sverige lösningen för alla romer? – Vad är antiziganism?
EU-migranter skaffar sig förmåner genom lagbrott och provokation
EU migranter – Bilder du inte får se i media
För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret eller använd sökfunktionen.
