Öldrickaren kastade den tomma burken mot papperskorgen — men missade. Nu döms en boråsare i 30-årsåldern till 800 kronor i böter för att ha skräpat ned.
Det var på juldagen i fjol som mannen uppmanades av polis i centrala Borås att tömma ur sin öl och lägga burken i en papperskorg. Under rättegången förklarade mannen att han missade korgen och inte hann plocka upp burken innan polismannen tog honom åt sidan för en diskussion.
— Brottet begås i samma stund som någon avsiktligt slänger skräp på marken, men det är ovanligt att någon döms för det i domstol, säger kammaråklagare Niina Andersson, till tidningen.
EU-MIGRANTER ANSVARSBEFRIADE FÖR NEDSKRÄPNING
Man kan undra varför EU-migranter aldrig får böta för den nedskräpning som de står för och som är avsevärt mer omfattande än något annat.
Polisens vanligatse motivering är att EU-migranterna ändå inte har några pengar. Men är det ett hållbart argument för att få göra som man vill? Och är det sant? Ett antal av EU-migranterna har fordon och husvagnar till ett värde av hundratusentals kronor. Ändå klarar de sig alltid från böter för nedskräpning.
Urinering på offentlig plats
För brottet urinering på offentlig plats föreskriver lagen också 800 kronor i böter.
Under det första halvåret 2015 har i hela Sverige drygt 1 500 personer fått punga ut för att de inte kunnat hålla sig. Toppar statistiken gör storstadslänen Västra Götaland och Stockholms län.
Inga EU-migranter bötfälls för detta heller!
Se: Bajamajor för EU-migranter, vad löser det?
FAKTA OM NEDSKRÄPNING – MILJÖBALKEN
Förbudet mot nedskräpning
I 15 kap. miljöbalken (MB) finns bestämmelser om avfall. Av 15 kap. 30 § MB framgår att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen innebär ett allmänt förbud mot nedskräpning. Den riktar sig mot alla, även markägare, och omfattar alla områden som allmänheten har tillträde till eller insyn till. Med skräp avses både mindre föremål som t.ex. glas, papper, engångsgrillar, fimpar och större föremål som t.ex. byggavfall, möbler, bilar, hemelektronik
Avfallsinnehavarens ansvar
I 15 kap. 5 a § MB finns bestämmelsen om avfallsinnehavarens ansvar. Av bestämmelsen framgår att den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.
Straffbestämmelser Miljöbalken
I 29 kap. MB finns straffbestämmelser. I 7 § finns en bestämmelse om ansvar för nedskräpning. Av bestämmelsen framgår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till kan dömas för nedskräpning. Straffet för nedskräpning är böter eller fängelse i högst ett år. Exempel på sådan nedskräpning, (”nedskräpning av normalgraden”), kan vara byggavfall, möbler, bilar, bildelar och däck, hemelektronik och sopsäckar med olika typer av skräp (Se prop. 2010/11:125 s. 42).
I 7 a § i samma kapitel finns en bestämmelse om ansvar för nedskräpningsförseelse, där mindre allvarlig nedskräpning straffbeläggs. Straffet för nedskräpningsförseelse är penningböter, som polisen kan utfärda på plats. Exempel på nedskräpningsförseelse är bortslängda snabbmatsförpackningar, ölburkar, engångsgrillar och bruksföremål på marken vid en återvinningsstation.
Nedskräpningsförseelser som är ringa omfattas av nedskräpningsförbudet, men ska inte medföra straffansvar. Med ringa avses bagatellartade situationer som att man slänger t.ex. en enstaka cigarettfimp eller ett tuggummi. Det är alltså förbjudet men inte straffbart att slänga t.ex. enstaka cigarettfimpar. Vid bedömning av om nedskräpningen är ringa ska även hänsyn tas till hur känslig miljön är där nedskräpningen sker.
Att en handling varit en del av en allvarlig kollektiv nedskräpning är också en omständighet som ska beaktas, när det gäller om gärningen ska bedömas som ringa eller inte.
Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning
Kommunen har under vissa förutsättningar ett ansvar för att städa gator, torg och andra allmänna platser inom detaljplanelagt område. Kommunen kan också bli ansvarig att återställa andra platser utomhus där allmänheten får färdas fritt. Under vissa förutsättningar kan fastighetsägaren bli ansvarig för att åtgärda nedskräpning, främst när det handlar om kvartersmark och gångbanor inom detaljplanelagt område. Ansvaret finns reglerat i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
Lagen om förbud mot nedskräpning sedan 2011
År 2011 fick polisen rätt att skriva ut nedskräpningsböter på 800 kronor till den som ertappades med att sprida skräp på allmän plats.
Trots att nedskräpning av parker och badplatser pågår dagligen har polisen hittills bara skrivit ut cirka 250 böteslappar per år.
Bötessumman på 800 kronor har fastställts av Riksåklagaren som har jämfört med straffvärdet för andra brott. Myndigheten har även utfärdat föreskrifter för var gränsen ska gå mellan nedskräpningsförseelse (som kan ge böter direkt på plats) och nedskräpning (det grövre brottet, som ska rapporteras till åklagare).
Hur mycket kostar det att skräpa ner?
• Tuggummi, bussbiljetter, fimpar och godispapper: räknas som lindrig förseelse, ger inga böter.
• Dryckesförpackningar, engångsgrillar, snabbmatsförpackningar med mera: 800 kronor i böter.
• Miljöfarliga eller brandfarliga kemikalier eller större mängder avfall (till exempel om man dumpar möbler i skogen): Kan precis som tidigare leda till åtal och ge böter eller fängelse i upp till ett år.
Ordningsböter kan dömas ut bara om den misstänkte erkänner brottet. Om man inte accepterar boten, rapporteras ärendet vidare till åklagare.
UTDELADE BÖTER GENOM LAGEN OM FÖRBUD MOT NEDSKRÄPNING
Under de sex första månaderna 2011 skrevs 261 nedskräpningsböter ut i hela landet.
År 2012 skrevs 289 böter ut på tolv månader.
Förra året (2014) minskade antal utskrivna böter till enbart 195 i hela landet.
629 böter skrevs ut i hela Sverige 2011-07-10 – 2013-07-11. Stiftelsen Håll Sverige rent tycker att lagen är tandlös och kontraproduktiv och föreslår att det borde införas skräpvakter.
Polisen i Västra Götand är den polismyndighet som var bäst på att dela ut böter för nedskräpning mellan 2011-07-10 och 2011-12-31: 52 personer bötfälldes.
På andra plats kom Hallandspolisen med 34 utdelade böter.
Totalt i Sverige bötfälldes 321 personer för nedskräpning.
I Uppsala län ökade där antalet utskrivna skräpböter från nio böter det första halvåret till 41 böter år 2014.
Under första halvåret 2015 har det bara skrivits ut totalt tre böter för nedskräpning i hela polisregion Stockholm (under helåret 2014 uppgick antalet till 7 för Stockholms län).
Kommunala avgifter
En möjlig lösning på problemet är att kommunerna ges rätt att ta ut avgift av nedskräparna på ungefär samma sätt som för felparkering.
– Det är ju ändå kommunerna som bekostar städningen. Då kanske fler skulle tvingas betala för sitt skräp och därmed lära sig att använda papperskorgarna, anser Joakim Brodahl, kommunikationschef på Håll Sverige Rent.
Se bl a;
Tiggare avhyses i Jönköping, städnota på 50.000 kr
Märsta: Nedskräpningen är stor i området som även luktar avföring
EU-migranter i Lund lovar hålla rent, och fortsätter sedan sin nedskräpning
Göteborg: EU-migranter skräpar ner och uträttar behov i naturen
Polisen i Norrköping ”belägrad” av EU-migranter som begår miljöbrott
EU-migranters illegala bosättningar i Umeå med nedskräpning som följer i dess spår
Hässleholms kommun har fått in klagomål på nedskräpning, bilar som tutar, störande röklukt
Uppsala: EU-migranternas bosättning är allmänt störande och det är skräpigt
Kraftig nedskräpning och sanitära olägenheter av EU-migranter
Växjö: EU-migranter ockuperar och skräpar ner naturreservat
Kommuner ska inte acceptera nedskräpning i den offentliga miljön utan se till att den lagförs
Skräp – och andra, betydligt värre, saker – i sandlådorna runt förskolor
EU-migranternas nedskräpning/miljöförstörelse i naturen bryter mot lag
Det är orimligt att ansvaret för att ta bort skräp och sköta sanitet ska ligga på markägaren
Enköping: EU-migranter omvandlade privat mark till en soptipp
Lämnas ofta kvar stora mängder med skräp efter EU-migranternas bosättningar
Ordningsvakter för att avhysa tiggare och bötfälla nedskräpning
Möjliggör för kommuner att bötfälla nedskräpning, vilket enbart polisen har mandat att göra i dag.
Städning efter EU-migranter kostade Stockholm 2,2 miljoner kr år 2014
Ett hundratal EU-migranter avhystes från rastplats av polis
Ännu en rastplats stängs ner pga EU-migranters härjningar
Allt fler rastplatser i Sverige måste stängas ner pga EU-migranters skadegörelse
Gävle kommun ställer ut sopkärl för att försöka undvika nedskräpning av EU-migranter
Ansvarsbefriade EU-migranter i Gävle lämnar stora mängder miljöfarligt avfall efter sig
Karlstad: Platserna där EU-migranterna väljer att bosätta sig blir också nedskräpade.
Karlstads kåkstad för 60 EU-migranter vid polishuset växer snabbt
MALMÖ
Fattigdomsinvandring och medföljande miljöproblem i Malmö
Polisen: Förundersökning nedlagd om brott mot miljöbalken
Markägare för EU-migranters läger på Industrigatan hotas med vite
Fi försöker arrangera städning i Malmös kåkstad
Solidaritet med EU-migranter kräver ersättning av Malmö stad för 51 EU-migranters sopor
Bilder från EU-migranternas läger vid Singelgatan i Malmö, 2015-04-22
Miljöbalken – Tomten på kvarteret Brännaren är kraftigt nedskräpad med hushållssopor och avföring.
Föreläggande vid vite angående nedskräpning av EU-migranter; kåkstaden Malmö
Upprepade nedskräpningsärenden av EU-migranter
EU-migranter skiter i kyrkogården, bokstavligen
Miljönämnden i Malmö kräver att fastighetsägaren röjer upp och städar i kåkstaden pga nedskräpningen
EU-migranter i Malmös kåkstad kräver att någon ska städa åt dem
Gamla husvagnar, skjul, tält och skräp nu området som ägs av fastighetsbolaget Granen
Vänsterextremister och EU-migranter skräpar ner framför Stadshuset i Malmö
EU-migranter fortsätter bryta mot lagen och bygga upp nya läger i Malmö
EU migranter – Bilder du inte får se i media
För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.
