Etikett: bosättningar

Kåkstaden med EU-migranter på industritomten vid Norra Sorgenfri i Malmö växer hela tiden. Fastighetsägaren försöker nu avhysa tiggarna, men polisen vill inte göra något åt detta tältläger.

Tre av de uppemot 200 romer som bor på området har identifierats och dessa skulle vräkas av polisen den 12/3 2015.

SAMMANFATTNING AV NEDANSTÅENDE TEXT

• Det finns inget uttalat lagkrav att EU-migranter behöver identifieras för att kunna avhysas, oavsett vilken typ av mark de ockuperat (allmän/privat mark).
• Om identifiering av EU-migranter görs så är det alltid polisens ansvar att utföra denna identifiering (aldrig markägarens).
• EU-migranter kan inte få besittningsrätt till det område de olovligen ockuperat i Sverige. Polis och professor har alltså fel!

Om någon säger att de som ska avhysas åkt hem sker ingen avhysning

Med hjälp av en tolk frågar kronokommissarie Kenth Persson efter de tre personer som skulle avhysas.
– Nej, de har redan åkt tillbaka till Rumänien, svarar en man på engelska.
Det räcker för att ingen avhysning ska ske. Om en okänd person svarar att de identifierade personerna inte längre är kvar görs inget mer, ingen undersökning, ingen kontroll, inget försök att hitta personerna som ska avhysas, ingenting.

I Stockholm gick det alldeles utmärkt att avhysa tiggare på Sergels Torg trots att man inte visste vem tiggarna var (och för de tiggare som inte var på plats slängdes alla deras tillhörigheter i överensstämmelse med Utsökningslagen). Det skedde på polisens inititiv, inte stadens. Men i Malmö vill polisen inte ta i frågan med tång.

Krav att identifera dem som ska avhysas?

Det påstås allmänt från myndigheter att det krävs att de som ska avhysas först måste kunna identifieras. Men det finns ingen som kan peka på något regelverk som styrker detta! Tvärtom så avhyses tiggare från sina bosättningar runt om i landet hela tiden utan att de först identifierats.

Göteborgs stad skriver;
Varför tar det så lång tid med en avhysning?
Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt är juridiskt reglerad. Steg ett är att fastställa att det faktiskt rör sig om en bosättning och sedan ska de boende identifieras innan kronofogden kan avhysa dem.

Även om det någonstans funnits ett krav (som ingen kan referera till) för Kronofogden att först identifiera dem som ska avhysas, så finns bevisligen inte detta krav för polisen (se andra avhysningar som gjorts, t ex Sergels Torg).

Hur gick identifieringen till?

Varför har polisen i Malmö inte identifierat fler än tre tiggare i tiggarlägret vid Industrigatan?

Vad är det som gör att tiggarna inte kan identifieras? Och hur vet polisen då om dessa ”oidentifierbara” utlänningar ens har rätt att befinna sig i Sverige?

Får alla utlänningar per automatik även uppehållsrätt/uppehållstillstånd i Sverige om de lyckas hålla sig undan myndigheterna ”tillräckligt” länge?

Så här säger Schengenreglerna om den fria rörligheten och rätten att vistas i ett annat EU-land längre än tre månader, enligt EU-upplysningen:

EU-medborgare har rätt att stanna längre tid än tre månader i ett annat EU-land om hon eller han är där för att:
– arbeta eller driva eget företag
– studera
– leva som pensionär.
EU-medborgare har också rätt att stanna längre än tre månader om hon eller han på annat sätt är självförsörjande.

Dvs, om en EU-migrant (eller dennes barn) efter tre månader behöver stöd i form av boende/natthärbärge, mat, duschmöjlighet, kläder, etc så är rätten att vistas i landet förverkad. Alltså samma krav som för de tre första månaderna.

OBS! EU-upplysningen klargör följande:

Viss kontroll kan förekomma inom Schengen
Även om passkontrollerna är avskaffade måste den som reser inom Schengenområdet kunna visa att hon eller han har rätt att uppehålla sig där vid identitetskontroller.

För att underlätta polisens arbete finns det även en bestämmelse om att den som bor på hotell eller campingplats i ett annat Schengenland ska fylla i ett särskilt registerkort. I samband med registreringen ska man visa upp en giltig ID-handling.

Det innebär att EU-migranter som ockuperat privat/allmän mark och inte kan eller vill uppvisa något som bekräftar dennes identitet och/eller där det inte kan bekräftas hur länge personen vistats i landet, kan utvisas ur landet med omedelbar verkan. Polisen är då skyldig att svara för detta.

Så här skrev SkD 2014-10-03:
Polisen har i omgångar identifierat boende i tältläger. Men när de kommit tillbaka har flera redan flyttat därifrån samtidigt som nya istället tillkommit.
Och även på annat håll i landet där det har planerats för avhysningar har det varit problem med identifieringen.

– Rent generellt är det bäst om enskilda personer kan identifieras när det handlar om en avhysning, säger Alexandra Nattlund Palmén, teamchef på kronofogdemyndigheten.

Så här skrev GP 2013-11-21:
Markägaren måste kontakta kronofogden och begära avhysning. Polisen upprättar en anmälan och identifierar personerna. Med polisanmälan som grund kan kronofogden sedan avhysa dem från platsen, oftast med hjälp av polisen.
– Men det är ett ärende mellan kronofogden och markägaren. Vi hjälper bara till vid själva avhysningen, säger Niklas Svensson, biträdande enhetschef för polisenheten Syd.

Så här skrev Stockholm Direkt 2014-08-29:
Fakta – Processen
• Stadsdelen får in tips på en olaglig bosättning
• Kontakt med polis och uppsökarenheten på socialkontoret
• Kontakt med markägaren
• Kontakt med Kronofogdemyndigheten
• Polisen åker till platsen för att identifiera personerna som bor där
• Kronofogden avhyser personerna
• Markägaren städar upp

Så här skrev SR, 2014-06-18:
EU-migranter bort från Delsjömotet
– Vad som gäller i sådana här läge är att markägaren, i det här fallet Göteborgs stads trafikkontor, gjort en polisanmälan. Polisen har varit där och gjort en identifiering, nu är det skickat till kronofogden som verkställer det, säger Mikael Ivarsson vid Göteborgs stads sociala resursförvaltning.

Kfm instämmer:
Att avhysa någon tar lång tid
En avhysning är en omfattande process som tar lång tid. Först ska polisen identifiera de personer som olovandes ”campar” i området.
Markägaren skickar sedan en begäran om avhysning till Kronofogden som börjar handlägga ärendet.
Kronofogden fattar sedan ett beslut om avhysning. Kronofogden genomför sedan avhysningen tillsammans med polisen.
Källa: Kronofogden

Se Utsökningsbalken (1982:774), 16 kap 2 § om avhysning;
2 § Innan avhysning sker ska svaranden beredas tillfälle att yttra sig. Saknar svaranden känt hemvist och har det inte kunnat klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfälle att yttra sig.
I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden bereds tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Har delgivningsmottagaren känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34-37 §§ delgivningslagen och kan det inte klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist.

I Utsökningsbalken görs ingen skillnad mellan avhysning från allmän plats och privat mark. Härmed torde det vara bekräftat en gång för alla – med stöd av lagen – att identifiering inte behövs för att kunna avhysas (precis som Alexandra Nattlund Palmén, teamchef på Kfm, säger)!

Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning
18 § Ansökningen skall innehålla uppgifter om parterna i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken. Lag (2006:709).

Rättegångsbalk (1942:740)
33 Kap. Om inlaga i rättegång och om delgivning
1 § En ansökan, en anmälan eller en annan inlaga i rättegång ska innehålla uppgift om domstolen samt parternas namn och hemvist.
En enskild parts första inlaga i rättegången ska innehålla uppgift om partens
1. personnummer eller organisationsnummer,
2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där parten kan anträffas för delgivning genom stämningsman,
3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rätten begär det,
4. e-postadress, och
5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne.
Förs partens talan av ställföreträdare, ska motsvarande uppgifter lämnas även om denne. Har parten ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.
En stämningsansökan ska dessutom innehålla uppgift om enskild svarande i de hänseenden som anges i andra och tredje styckena.
Uppgift om svarandens eller dennes ställföreträdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver lämnas endast om uppgiften utan särskild utredning är tillgänglig för sökanden. Saknar svaranden känd adress, ska uppgift lämnas om den utredning som gjorts för att fastställa detta.
Begär en part att ett vittne eller annan ska höras, är parten i den utsträckning som anges i fjärde stycket skyldig att lämna uppgifter beträffande denne.
Uppgifter som avses i första–femte styckena ska gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till rätten. Ändras något av dessa förhållanden eller är en uppgift ofullständig eller felaktig, ska det utan dröjsmål anmälas till rätten. Lag (2010:1936).

Alltså ska ansökan innehålla (men uppges inte som krav för avhysning);
1. personnummer/organisationsnummer (och ev. namn på person)
2. postadress + adress till arbetsplats
3. hemtelefonnummer och mobiltelefonnummer
4. e-post

I Rättegångsbalken 33 kap. 1 § – som refereras till i 18 § i lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning – står det endast att ansökan ska innehålla personnummer och postadress, men det står inte någonstans att dessa personuppgifter är en förutsättning för att avhysning ska kunna ske.

Att dessa uppgifter inte är ett krav för avhysning understryks av att de identifikationsuppgifter som nämns i Rättegångsbalken inte är applicerbara på alla människor (alla har inte personnummer, alla har inte bostad).

Dessutom fastställer Utsökningsbalken (1982:774), 16 kap 2 § om avhysning att identifiering inte behövs vilket torde slutgiltigt bekräfta att någon identifikation inte är nödvändig för avhysning.
Dvs avhysning kan ske av en grupp personer som ockuperat mark även om inte alla (eller ens någon) kunnat identifieras.
Sökanden kan alltså i sin ansökan om handräckning skriva; ”Identifiering har inte kunnat göras av någon av dem som ockuperat marken” kompletterat med skälet för detta, och detta skulle då i sig inte vara något hinder för att Kfm ska kunna avhysa personer.

Kfm uppger till mig att de önskar som minst namn och födelsedatum – vilket t o m motsägs av det regelverk Kfm själv refererat till som grund för sin åsikt; lag (1990:746) – på ockupanter av mark för att kunna initiera en avhysning av dessa personer. Men det är i praktiken ett uppenbart omöjligt krav eftersom det i sådant fall bara skulle vara möjligt för varje ockupant att vägra uppge namn och födelsedatum för att slippa bli avhyst. Ett sådant krav faller därmed på sin egen orimlighet (förutom att det bevisligen saknar stöd i lag).

Jag har ställt följande frågor till Kronofogdemyndigheten;
Fråga #1: Kan Kfm avhysa personer som olovligen tagit privat mark i besittning även om inte alla (eller ens någon) kunnat identifieras? Dvs ja eller nej?

a. Kan Kfm avvisa en ansökan om handräckning för avhysning av ockupanter som olovligen ockuperar privat mark enbart pga att ansökan inte innehåller namn och/eller födelsedatum på dem som ska avhysas? Dvs ja eller nej?

b. I så fall, med vilken rätt kan Kfm vägra att verkställa en avhysning av oidentifierade personer?
Detta alltså med tanke på att krav på identifiering för avhysning inte finns i rättegångsbalken, medan utsökningsbalken (16 kap., under rubriken ”Avhysning”) uttryckligen klargör att det inte finns något krav på identifiering av ockupanterna för att de ska kunna avhysas!

Fråga #2: Vilket regelverk styr att det är upp till sökanden att identifiera ockupanter av privat mark, i det fall namn och personnummer på dem som ska avhysas är en ovillkorlig förutsättning för att Kfm ska verkställa avhysning?

Kfm kan emellertid inte svara på någon av ovanstående grundläggande frågor.

Exempel på ansökan om avhysning av Kronofogden gällande ockupanter (inte av romer) av mark i park. Här kan man konstatera att Kfm önskar (inget krav för avhysning) identifiering av ockupanterna samt att denna identifiering i sådant fall sker av polisen.

---

Romer får besittningsrätt genom att bryta mot lagen

Den operativa chefen på Malmöpolisen, Mats Karlsson, säger;
– Nu har människorna varit där så länge att de har någon form av besittningsrätt. Det är komplicerat men så har vi tolkat det, säger han.

Red’s kom:
1. Tolkat utifrån vad? Med vilket juridiskt stöd kan polisen hävda att romerna fått besittningsrätt till det område romerna olagligen berett sig tillträde till och ockuperat, dvs egenmäktigt förfarande?
2. Bara för att vissa personer varit där långt över den tid de har rätt att vistas i Sverige (där den första tiggaren ockuperade marken för ca 1 år sedan), varför skulle det innebära att alla nyanlända tiggare också skulle få besittningsrätt?

Ej heller finns det några bevis för hur länge någon av ockupanterna varit där eftersom tiggarna lever helt utan kontroll av myndigheter.

Det finns ingen som helst logik i Malmöpolisens absurda påstående och visar bara på en pinsam okunskap inom polisen om lagen!

I Europarådets skrift ”Romers och resandes mänskliga rättigheter i Europa” står det;

Romer som håller till i anspråkslösa bosättningar eller på mark som de inte äger liksom romer som bor i lagligt erkända bostäder saknar varje form av besittningsrätt i Europa.

Nu har emellertid Malmöpolisen självsvåldigt infört besittningsrätt för romer som folkgrupp på av oidentifierade romer olagligt ockuperad svensk mark.

Ett hot mot rättssäkerheten i Sverige

Fastighetsägaren har egendomsskydd enligt regeringsformen och Europakonventionen. Att polisen inte ingriper mot ockupation av privat mark är ett angrepp på rättssäkerheten och den grundlagsskyddade äganderätten. EU-migranterna måste kunna avhysas!

Opålitlig professor

Malmöpolisens operativa chef, Mats Karlsson, samt professor Bengt Lundell (expert på konstitutionella och offentligrättsliga frågor, med expertutlåtanden i juridiska frågor till Riksdagen, och som nu uttalat sig i HD) pratar således i nattmössan.
Om man är professor borde man veta bättre än att gå ut med åsikter om sådant man inte behärskar eller tänkt igenom. Detta är också en väckarklocka för alla att inte blint lita på någon bara för att denna person har en titel som professor. Det är fakta som gäller, inte personligt och grundlöst tyckande.

Jag har till professor Bengt Lundell ställt följande fråga;
Med anledning av vad som skrivits i HD 2015-03-13 undrar jag på vilken juridisk grund du kommit fram till att om okända och oidentifierbara personer från annat land under en okänd period (dvs under olika kortare perioder för som mest upp till ett år sedan) illegalt ockuperat privat mark i Sverige så skulle en hel grupp (andra) okända personer/ett specifikt folkslag få besittningsrätt till denna mark i Sverige som vissa okända och oidentifierbara personer olagligen tagit i besittning under kortare perioder?
Jag kan inte se att lagen uttrycker någon sådan möjlighet till besittningsrätt för mark.

Något svar har jag inte erhållit.

Polisens utredning

Biträdande närpolischef Erik Åberg säger till Skånes Fria, 2014-09-25, att polisen ska;
”utreda rättsläget och ta reda på hur polisen på andra orter i Sverige agerat. Knäckfrågan för polisen är huruvida tältlägret kan anses vara en olovlig bosättning, eller om det är ett brott mot den ordningslag som reglerar hur man får tälta. Eller om det handlar om en störning av den allmänna ordningen. Inom ett par veckor ska det vara utrett.”.

Red’s kom:
Vad blev resultatet av denna utredning från förra året? Vilka lagparagrafer vilar polisen sig på? Vad står i utredningsmaterialet och var hittar vi detta?

Regelverk som tiggarna bryter mot

Tiggarna i Malmö bryter mot bl a följande regelverk;

1. Miljöbalken (29:7, 29:7a, 15:30, se även bl a 9:9, 2:3 och 9:3),
2. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (Se SFS 2003:778 2:2-3, 3:1, 5:1-4),
3. Störning av den allmänna ordningen (med t ex rök från brasor, grillning, etc),
4. Brott mot ordningslagen för hur man får tälta enligt lokala ordningsstadgar,
5. Egenmäktigt förfarande / Olaga intrång
   

Brandskyddet på området (med alla nyinstallerade kaminer) är inte förenligt med lag.

Dessutom kan det inte rimligen tillåtas att människor sover direkt på förgiftad mark, så som är fallet med tomten vid Industrigatan. Fastighetsägaren får inte ens tillstånd att bygga hus på området pga den förorenade marken.

Borde kanske Malmöpolisen JO-anmälas för att de vägrar upprätthålla lagen?

Svartbyggen

Stadsbyggnadskontoret i Malmö informerar om att det finns två tillsynsärenden angående svartbyggen för romernas läger på industritomten i kv. Brännaren 19 (dnr 2015-0428) samt Pildammsparken/Innerstaden 9:142 (dnr 2015-0589).

Besittningsrätt till mark för utländska tiggare

Tiggarna har inte betalat någon hyra (arrende) eller annan avgift (tvärtom har de bara kostat markägaren stora summor pengar) och följaktligen kan det aldrig bli en fråga om besittningsrätt.

Regelverket för besittningsskydd måste klargöras så att även polisen förstår vad det innebär!

Besittningsrätt går före äganderätt?

Vad innebär besittningsskydd?

Besittningsskydd innebär ett skydd för nyttjanderättshavaren om upplåtaren säger upp avtalet till upphörande.
En bostadshyresgäst har ett direkt besittningsskydd (dvs ”En rättighet för hyresgäst att som huvudregel få sitt hyresavtal förlängt när hyresvärden har sagt upp avtalet.”) som följer av 12 kap. 46 § jordabalken och innebär att hyresförhållandet i stort sett alltid förlängs.
En lokalhyresgäst har ett indirekt besittningsskydd som följer av 12 kap. 57–60 §§ jordabalken och innebär att ersättning kan utgå om hyresavtalet inte förlängs.

Besittningsskydd av mark

Vid jordbruksarrende, bostadsarrende och fiskearrende föreligger en i respektive lagstiftning närmare reglerad rätt för arrendatorn till förlängning av arrendeavtalet/upplåtelseavtalet (besittningsskydd). Arrendenämnden har att handlägga tvister om förlängning av sådana avtal.

Vad gäller anläggningsarrende (ett avtal om anläggningsarrende uppkommer genom att en jordägare och en arrendator ingår ett skriftligt avtal under ett antal givna förutsättningar) finns inte någon förlängningsrätt utan en rätt till skadestånd vid utebliven förlängning på motsvarande sätt som vid hyra av lokal (indirekt besittningsskydd). Arrendenämnden har här att på samma sätt som när det gäller lokaler fullgöra en medlande funktion samt pröva fråga om uppskov.

Om dylika regler som polisen i Malmö fått för sig gäller i Sverige hade gällt i andra länder så skulle vi kunna skicka ner alla svenska hemlösa till Rumänien för att ta deras mark i besittning.

Olaga intrång

Tolkning av och rättspraxis kring brottet “Olaga intrång”.

4 kap. 6 § Brottsbalken (1962:700): Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter. Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter. Är brott som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år.

Brottet olaga intrång har två viktiga delar, för det första måste man “obehörigen” ha inträngt eller kvarstannat på visst ställe. Med obehörigt inträngande menas att man till exempel brutit sig in i en byggnad, klättrat över staket eller liknande. Med obehörigt kvarstannande menas till exempel att man vägrat lämna en byggnad efter tillsägelse av ägaren.

Den andra delen av brottet handlar om vilken sorts plats man obehörigen inträngt/kvarstannat i. Bryter man sig in i någons bostad har man begått hemfridsbrott (oavsett om personen är hemma eller inte). Bryter man sig in i andra byggnader, som inte räknas som bostäder, klassas det som olaga intrång. Med andra byggnader avses framförallt arbetsplatser men också ödehus och inhägnade platser om det framgår att de är privata/inträde är förbjudet.

Så här skrev Lokaltidningen Malmö 2015-02-20;
Enligt lagen gäller olaga intrång endast för fastigheter, kontor, upplagsplatser eller annat dylikt ställe. I det här fallet rör det sig om en obrukad industritomt som inte varit helt avgränsad av staket och inte tydligt utmärkt som privat eller att obehöriga inte skulle ha tillträde.
– Har man börjat bo på en plats, även om du tagit dig in där olovligen från början, kan markägaren inte avhysa med polisens hjälp, berättar Linda Pleym, pressinformatör vid Skånepolisen.
Därför kan en eventuell avhysning inte göras kollektivt utan markägaren måste ansöka till Kronofogden för varje enskild person som den önskar avhysa. Det är markägarens ansvar, inte polisens, att identifiera den som ska avhysas, berättar Linda Pleym.

Red’s kom:
Det är märkligt att markägaren inte haft en skylt om att det är privat område och/eller att inträde är förbjudet (och heller inte satt upp detta i efterskott), men man kan fråga sig varför det skulle vara relevant i sammanhanget och vilken lag som stadgar detta som ett absolut krav (Brottsbalken ställer inte detta krav)?Men även om det hade varit ett krav att det ska vara skyltat som privat område så var uppges att det inte skulle gå att skylta om detta i efterskott, och att alla som därefter inträder gör sig skyldig till olaga intrång?

Pressinformatören vid Skånepolisen har fel i att det är markägarens ansvar att identifiera dem som ska avhysas. Var skulle detta sägas i vilken lag? Alla andra (inkl. polisen) som uttalat sig i frågan har sagt motsatsen, dvs att det är polisens uppgift att identifiera dem som ska avhysas. Det är i övrigt ingen annan än polisen som har denna behörighet. Bortsett från att det i Utsökningslagen tydligt framgår att det inte finns något krav på identifiering för att kunna avhysas.

Egenmäktigt förfarande – Ockupera mark

Brottsbalken (1962:700) 8 kap:

8 § Den som, i annat fall än särskilt i detta kapitel omförmäles, olovligen tager och brukar eller eljest tillgriper något, dömes för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla om någon utan tillgrepp, genom att anbringa eller bryta lås eller annorledes, olovligen rubbar annans besittning eller ock med våld eller hot om våld hindrar annan i utövning av rätt att kvarhålla eller taga något.

9 § Rubbar man olovligen annans besittning för att själv taga sig rätt, dömes för självtäkt till böter eller fängelse i högst sex månader.

11 §
Gör någon intrång i annans besittning av fastighet, såsom genom att olovligen anbringa eller bryta stängsel, bygga, gräva, plöja, upptaga väg eller låta kreatur beta, eller skiljer någon obehörigen annan från besittning av fastighet eller del därav, skall vad i 8 och 9 §§ sägs om egenmäktigt förfarande eller självtäkt äga tillämpning.

Svenska medborgare och företag straffas för romernas olagligheter

Medan romerna tillåts begå brott straffas svenska medborgare och företag för tiggarnas brottslighet. Fastighetsägaren beläggs med vite för det avfall och avföring som romerna sprider på den tomt som de ockuperat, men ingen lyfter ett finger för att visa romerna att brott inte lönar sig i Sverige.

Vilka lagar gäller för illegala bosättningar?

Så här skriver Göteborgs stad (liksom Skara kommun m fl) på frågan vilka regelverk som styr tiggarnas bosättningar:

Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus.

Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren.

De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt förfarande är i svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 § Brottsbalken. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år.

Kommer staden se till att avhysning sker på alla illegala boplatser?
Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera.

Alla människor måste anpassa sig till de lagar och regler som gäller. Att det uppstår illegala boplatser i Göteborg är inte långsiktigt hållbart. Boplatserna skapar också både oro och ilska hos grannar och andra som kommer i kontakt med dem.

Göteborgs Stad kommer även fortsättningsvis att avhysa de som bosatt sig på en plats utan markägarens tillåtelse. Vi kommer då hänvisa till andra möjligheter i form av akuta insatser eller hemresa.

Skyldighet att värna om svenska medborgare

Var ska samhället ha sina prioriteringar? Staten, liksom kommunen lokalt, har en direkt skyldighet att värna om landets medborgare. Någon sådan skyldighet finns inte för medborgare från andra länder, annat än temporärt i akuta situationer.

Hur kan man ha ett regelverk som är så otydligt att det ens är möjligt att göra en sådan vansinnig tolkning som polisen i Malmö gör?

Hur kan samhället ens tillåta att det är möjligt att bryta mot lagen på detta sätt?

Vilken myndighet ska hållas ansvarig för detta?

Varför har Regeringen belagt sig själva med munkavle i denna fråga?

Länklista, se även bl a:
Malmöpolisen vägrar utföra sitt uppdrag och identifiera EU-migranter

---

EU migranter – Bilder du inte får se i media

Bilder från EU-migranternas läger i Malmö, förr och nu

Bilder från tiggarnas kåkstad i Malmö 2015-03-21

Bilder från EU-migranternas kåkstad i Malmö, nyaste området

Malmös kåkstad, bilder från 2015-04-17 – aggressivare EU-migranter

EU-migranter avhyses från sin illegala kåkstad i Malmö – Efter 1 år!

Anslag om avhysning uppsatt för EU-migranternas kåkstad i Malmö, 2015-03-26

Överklagande om avhysning av EU-migranter i Malmö endast vag begäran om anstånd

Allt åt alla uppmanar alla att störa avhysning av EU-migranter i Malmö 27/4

Uppskjuten avhysning i Malmös kåkstad med EU-migranter, bilder 2015-04-27

Centrum för sociala rättigheter stoppar avhysning av EU-migranter från kåkstaden i Malmö till kanske 2016 med fejkat överklagande

Frederick Batzler om besittningsrätt

Markägare för EU-migranters läger på Industrigatan hotas med vite

EU-migranternas kåkstad utreds om det är svartbygge

Räddningstjänsten anser inte åtgärder behövs för säkerhetsrisker i EU-migranternas läger

Fattigdomsinvandring och medföljande miljöproblem i Malmö

Polisen: Förundersökning nedlagd om brott mot miljöbalken

Miljöförvaltningens anmälan om miljöbrott för kåkstaden i Malmö läggs ner pga att brott ej går att utreda

Polis, chefsåklagare och vice överåklagare vill inte utreda uppenbart miljöbrott av EU-migranter i Malmö

Solidaritet med EU-migranter och Fi försöker få EU-migranter att städa i Malmös kåkstad – bilder

Bråk mellan EU-migranter i kåkstaden i Malmö – man misshandlad – Fi protesterar

---

Bilder från EU-migranternas läger vid Singelgatan i Malmö, 2015-04-22

När ska avhysning ske av tiggare från Pildammsparken i Malmö?

Beslut att avhysa EU-migranterna från Pildammsparken i Malmö

Solidaritet med EU-migranter kräver ersättning av Malmö stad för 51 EU-migranters sopor

Protest mot att EU-migranter inte får bostäder, vänsterorganisationen Allt åt alla

Vänsterpartister, Martina Skrak m fl, i Malmö-Lund-området vill stoppa avhysningar av EU-migranter

Vänsterpartiet Malmös åtgärder för EU-migranter förvärrar bara situationen

Vänsterpartiets förslag på problemen med EU-migranterna skadar istället för att hjälpa

Handlingsplan för utsatta EU-medborgare i Malmö, Vänsterpartiets alla förslag nedröstade

Långsiktiga förslag på EU-migrant-problemen lyser med sin frånvaro i Malmö

Dagverksamhet för EU-migranter i Malmö kostar 3,5 miljoner kr/år

EU-migranter kräver stöd från Malmö stad

EU-migranter och Allt åt alla i Malmö avhysta

Kommunernas hantering av tiggare i Malmö, Lund, Göteborg

Kommunledning i Göteborg och Stockholm önskar fler tiggare !!!

Socialborgarråd vill kringgå lagen för att stödja EU-migranter i Sverige

Fi påstår att Socialtjänstlagen ger tiggarna rätt till socialbidrag, bostad, etc

Har de tiggande EU-migranterna rätt till samma bidrag som alla svenskar?

---

Ohållbart med tiggarläger

Olagliga läger för EU-migranter

Utrensning av tiggare i Helsingborgs parker, flyttas till camping

EU-migranter ockuperar stuga – Polisen vill inte göra något

Handräckning beviljad för avhysning av EU-migranter i skjul på privat tomt i Landskrona

EU-migranter ska avhysas från privatägd tomt, ägd av HSB, i Gävle

EU-migranter i Mönsterås river sitt läger frivilligt

Ett hundratal EU-migranter avhystes från rastplats av polis

Kronofogden vräker EU-migranter i Skara

EU-migranter avhyses i Jönköping, Skara och Gnosjö

EU-migranter utanför Märsta avhysta

Linköping bussar hem EU-migranter, krav att hemresa ej tidigare betalats av kommunen

EU-migranters hemresa på Sveriges bekostnad inställd pga missbruk

Politiker i Farsta oeniga om avhysningar av EU-migranter – debatt mellan S och M

Polis avhyser ett hundratal EU-migranter från p-plats i Kista

Avhysning av EU-migranter i Stockholm

50-tal EU-migranter avhysta från Sveavägen i Stockholm – nya boplatser byggs snabbt upp

Moderaterna föreslår att vakter avhyser EU-migranter

Sissela Nordling Blanco (Fi) jämför avhysning via vakter med förintelsen av judar

Explosionsartad ökning av EU-migranter i Västerås

Utökade befogenheter för polisen vid avhysning, motion från Moderaterna

---

471 miljarder kr till Rumänien från EU, mest från svenskar – Varför hjälp i Sverige?

Justitieministern chockad över hur mycket bistånd Rumänien får

---

Europaparlamentariker Cecilia Wikström om EU-migranter

Anna König Jerlmyr kräver att regeringen ska sluta ducka i frågan om tiggeriet

Illegala bosättningar oacceptabelt – KD-förslag på lösning till tiggarproblem

KDU efterlyser starkare åtgärder mot EU-migranternas olagliga bosättningar

Vad anser Sveriges partiledare om tiggeriet?

Debatt om tiggeriet med arg Gustav Fridolin

Fi kräver obegränsat stöd till EU-migranter

Bör Feministiskt Initiativ förbjudas?

Soraya Post (Fi) arbetar inte för Sverige i EU och konkreta förslag saknas

EU-migrant misshandlad i Malmö av fega råttor! – Utnyttjas sedan av Feministiskt Initiativ

Vad tycker politikerna ska göras åt problemen med tiggande EU-migranter?

Migrationsforskare Ioana Bunescus icke-lösningar på EU-migranter – Förbjuda fattigdom?

Utestäng Rumänien från EU’s fria rörlighet, anser en moderat kommunpolitiker i Haninge

Hjärta till hjärtas lösningar på Sveriges runt 5.000 EU-migranter

En svensk EU-parlamentarikers vaga förslag på hur problemen med EU-migranter ska lösas

Riksdagsledamöter emot förbud mot tiggeri

Endast 36% av svenskarna emot att lagstifta mot tiggeri

Varför inte förbjuda tiggeri?

Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri

Politiker i Finland vill registrera tiggare

I Finland irriterar sig hälften på tiggare

Danmark vill med sitt tiggeriförbud styra om EU-migranter till Sverige

Majoritet i Norge för förbud mot tiggeri

Vad gäller juridiskt för EU-migranters vistelse i Sverige? Regler för avvisning/utvisning av EU-migranter/tiggare

Hjälp till EU-migranter lockar fler tiggare, enligt Moderaterna i Haninge

Rykten om mer stöd och natthärbärge lockar EU-migranter till Uppsala

Romer otacksamma för hjälp i Gnosjö – kräver mer

EU-migranter är turister, och har därmed inte rätt till skola för barnen

I Umeå ska EU-migranters barn få omsorg med pedagogiska inslag – Skola till romska barn

Rumänien betalar inte skulder till Sverige för vård av EU-migranter

EU-migranter – Ge pengar till tiggare eller inte?

Ge inte tiggarna pengar – vädjar en rom som är ansvarig för romska frågor

Nationell samordnare för utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige

Samordnare för tiggare besöker Malmö och Lund

Sverige satsar 87 miljoner kr på samhällsinformation till 700 tiggare !!!

Projekt startas för att informera EU-migranter om deras rättigheter i Sverige – Göteborg experimentstad

”Kompetensutbyte” mellan Rumänien och Sverige? Var är EU? Media mörkar!

Samarbete mellan Rumänien och Sverige mot tiggeri

Regeringen lägger 52 miljoner kr på ”romers inkludering”. Vad betyder detta, Alice Bah Kuhnke?

Hemlösa svenskar glöms bort när romer prioriteras – Friggebodar åt EU-migranter

---

EU-migranter tigger pengar av hemlösa, ohållbar situation – tiggarlicens

Gravida tiggare skapar problem i Karlskrona

Är tiggarna ingen ohyra? Anders Lindberg, Aftonbladet, ute och snurrar igen

Boom för staket mot EU-migranter

Media i Rumänien hånar Sverige – Ett paradis för tiggare

Denna blogg uppmärksammas i Rumänien och Finland, etc

Statlig medias extrema vinklingar: ”Nu får EU-migranter jobb”

Är man rasist om man kallar tiggare för tiggare?

Vad innebär antiziganism i Sverige? Vad innebär romsk inkludering?

Fi vill inte ha ord som tiggare eller EU-migrant för tiggare

FP-politiker tillrättavisas för harmlösa åsikter om tiggeri

---

Tiggeri bekräftas som organiserat

Polisen: Tiggare ofta del av kriminella ligor

Halta och lytta tiggare, eller?

Bråk mellan tiggare i Stockholm, kvinnlig tiggare sparkad i ansiktet

Våldsam tiggaruppgörelse i Helsingborg

Faktum-försäljare hotas av EU-migranter

EU-migranter åtalas för misshandel i Östersund – utvisning

EU-migranter får fängelse men utvisas inte

EU-migranter. Så här lurades medborgarna år 2013 av Socialstyrelsens utredare Annika Remaeus och SR

Varning för irländska/engelska hantverkare och asfaltsläggare

Tiggare avhyses, städnota på 50.000 kr

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.