Etikett: skl

Regeringens utredningsdirektiv för avhysning av EU-migranter – Katastrofalt dåligt!

Följande utredningsdirektiv har nu (efter Uppdrag Gransknings program) – ett halvår efter löfte om detta – tagits fram av justitieminster Morgan Johansson och inrikesminster Anders Ygeman:

Regeringskansliet, Justitiedepartementet,
Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Uppdrag 2015-09-30

Uppdrag om hur markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar kan förbättras

Uppdraget

En utredare ges i uppdrag att analysera och ge förslag på hur markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar kan förbättras.
I arbetet ska utredaren beakta intresset av rättssäkerhet i förfarandet. I uppdraget ingår inte att föreslå straffbestämmelser.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj 2016.

Red’s kom:
Man får innerligt hoppas antingen att utredaren frångår detta uppenbart bristfälliga utredningsdirektiv alternativt att regeringen kommer med ett tilläggsdirektiv mycket snabbt!

Regeringen har t o m glömt att det inte bara handlar om markockupationer, utan även ockupationer av bostäder, som den Uppdrag Granskning tog upp i Högfors, samt liknande fall.

Närmare om uppdraget

Det kan vara svårt och kostsamt för en markägare att ta till vara sin rätt genom särskild handräckning för att få personer i en otillåten bosättning att lämna platsen.
En utredare ges därför i uppdrag att analysera och ge förslag på hur markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar kan förbättras.

Red’s kom:
Här gör regeringen det allvarliga misstaget att begränsa uppdraget till markägarens möjligheter att få handräckning, istället för att bl a lämna öppet för lagjusteringar så att markägare på egen hand kan begränsa eller beivra ockupanter av fastighet, samt att tillföra nödvändiga kompletteringar till allemansrätten och minimera riskerna med EU-migranter som tar bostäder i besittning.

I arbetet ska utredaren beakta intresset av rättssäkerhet i förfarandet.

Ett barnrättsperspektiv ska ingå som en del i arbetet, bl.a. utifrån vad som regleras i socialtjänstlagen (2001:453) avseende barns särskilda rätt till skydd och stöd och de åtaganden som följer av FN:s barnkonvention.

Red’s kom:
Men barnrättsperspektivet är en helt annan fråga som det aldrig funnits några frågetecken runt. Med eller utan barn ska avhysning kunna ske på exakt samma sätt. Sedan vad som görs efter avhysning med eventuella barn är redan reglerat och är helt fristående från själva avhysningsprocessen som detta utredningsdirektiv avser.

Det skydd som följer av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska också beaktas.

Red’s kom:
Till de mänskliga rättigheterna hör inte att ta annans mark i besittning, och det är svårt att se på vilket sätt ”mänskliga rättigheter” har med frågan om en förenklad avhysning att göra.

Vilka grundläggande friheter är det som ska beaktas?

Det är högst anmärkningsvärt att regeringen inte tydligt fastställlt i utredningsdirektivet att den grundlagsskyddade äganderätten ska vara styrande!

Utredaren ska lämna fullständiga författningsförslag utifrån de överväganden som görs.

Utredaren ska i sina förslag beakta det arbete som den nationella samordnaren för arbetet med utsatta EES-medborgare gör för att främja samverkan med berörda aktörer i samband med avlägsnanden från tillfälliga bosättningar.

Det ingår inte i uppdraget att föreslå straffbestämmelser.

Red’s kom:
Varför inte?
Vem ska då föreslå straffbestämmelser? Eller menar regeringen att det ska vara straffritt att begå brottslig handling?

Eller ska regeringen tillsätta en ny utredning under 8 månader för att utreda straffbestämmelser, efter att denna utredning på 8 månader är klar?

Utredaren ska belysa konsekvenserna av förslagen.

Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.

Red’s kom:
Kostnadsökningar blir det per automatik om utredaren gör sitt jobb, eftersom en fastighetsägare inte ska belastas med kostnader (så som idag, med 600 kr per EU-migrant) för ett samhällsproblem… ett samhällsproblem som dessutom skapats av regeringen.

Varför i hela fridens dar ska utredaren ägna tid åt att föreslå finansiering? Det är regeringens uppgift och har inte på något sätt med den rättsliga frågan att göra.

Utredaren ska i sitt arbete föra en dialog med Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting.

Utredaren ska även föra en dialog med den nationella samordnaren för arbetet med utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige.

Synpunkter ska även inhämtas från andra berörda myndigheter, kommuner, organisationer och privata aktörer i den omfattning utredaren finner det lämpligt.

Utredaren ska också i lämplig omfattning undersöka hur frågan i förekommande fall har reglerats i andra länder.

Bakgrund

På senare år har flera större tillfälliga bosättningar byggts upp på olika platser i landet och kring de större städerna. Dessa har i stor utsträckning fungerat som boplats för personer som tillfälligt uppehållit sig i Sverige.
I vissa fall har det förekommit barn i dessa bosättningar.
Det rör sig ofta om mycket utsatta människor som lever i svår fattigdom i sina hemländer.
Tillfälliga bosättningar har etablerats både på offentliga platser och på privat mark. I stor utsträckning ägs marken av kommuner eller juridiska personer men även enskilda privata fastighetsägare är berörda.

Allemansrätten

För markägare kan en tillfällig bosättning innebära olägenheter i form av t.ex. skadegörelse, nedskräpning och brandrisk.
Ett tillfälligt ianspråktagande av annans mark behöver inte vara otillåtet. Enligt allemansrätten har alla tillgång till naturen och denna rätt gäller oberoende av markägarens samtycke.
Rätten att vistas tillfälligt på annans mark är dock begränsad. Större bosättningar under en längre tid ligger utanför vad allemansrätten medger. I ett sådant fall krävs samtycke från markägaren för att bosättningen ska få bestå.

Red’s kom:
Här är det högst anmärkningsvärt att regeringen inte explicit lagt in i utredningsdirektivet att klargöranden självklart måste göras även avseende allemansrätten.
T ex;
– Vad avses här med ”tillfälligt ianspråktagande av annans mark”?
– Vad avses här med ”olägenheter”, och vilka olägenheter ska resultera i vad?
– Vad avses här med ”större bosättningar” och hur lång tid är ”en längre tid”?

Att bortse från detta gör utredningen tämligen meningslös!

Offentlig plats

Om det är fråga om en offentlig plats kan regler i ordningslagen (1993:1617) bli tillämpliga. Polismyndigheten får t.ex. förelägga en person att ta bort anordningar som placerats på offentlig plats utan tillstånd eller i strid med kommunala ordningsföreskrifter.
Följs inte föreläggandet får Polismyndigheten vidta åtgärden.

Red’s kom:
Märkligt att regeringen inte vill att det ska klarläggas t ex hur dessa förelägganden ska utformas (hur snabbt ”anordningar” ska tas bort), vad som ska ske med ”anordningar” där ingen på plats vill ta ansvar för, vad som ska göras med de ”anordningar” som polisen tar bort, vad som ska hända om handlingen upprepas, t ex en bit bort, vilken typ av straff som ska vara tillämpliga (t ex beslagta fordon/husvagnar/tält) i vilka sammanhang, etc.

Polisen har rätt att ingripa för att avvärja straffbelagd handling

Polismyndigheten får även ingripa för att avvärja en straffbelagd handling.

Red’s kom:
Det är väl givet för alla. Frågan är emellertid vilken skyldighet polisen har att ingripa?
Varför vill man inte utreda och förbättra detta regelverk?

Ej offentlig plats

Gäller det däremot en otilllåten bosättning på en plats som inte är offentlig är ordningslagen inte tillämplig och markägaren får i stället vända sig till Kronofogdemyndigheten för att ansöka om särskild handräckning.

Red’s kom:
Det är inte korrekt som regeringen säger att ordningslagen inte är tillämplig på plats som inte är offentlig. Om justitieminster och inrikesminster är så okunniga om lagen borde de kanske kontrollera med någon juridiskt kunnig innan de fastställer utredningsdirektivet!

Dessutom, i utredningsdirektivet måste givetvis ingå att fastighetsägare inte ska behöva bli ersättningsskyldig för andras brottsliga handling samt att processen med kronofogde antingen avvecklas helt eller avsevärt förenklas och snabbas upp.

Regeringen har fel om särskild handräckning

Dagens regler om särskild handräckning är utformade med målsättningen att hitta en balans mellan sökandens intressen och nödvändiga rättssäkerhetsgarantier för svaranden.

Red’s kom:
Nej! Dagens regler är helt uppenbart inte ett spår anpassade för fastighetsägares rättsäkerhet.

En regering får inte vara så här okunnig!

Regeringen har fel igen om särskild handräckning

En ansökan om särskild handräckning ska innehålla uppgifter om den som ska förmås att flytta, bl.a. namn, personnummer och adress.

Red’s kom:
Det är omöjligt att ställa krav på att personnummer krävs för den som inte har ett personnummer. Lika omöjligt är det att kräva en adress av någon som inte har en bostadsadress.
T o m kronofogden inser detta och ställer därför inte detta omöjliga krav (även om lagen säger så).

Och naturligtvis ska man inte komma undan genom att vägra identifiera sig.

Kronofogdens orimliga krav

När det gäller tillfälliga bosättningar kan det vara svårt för markägaren att lämna erforderliga uppgifter, bl.a. på grund av språkliga hinder och för att personsammansättningen på platsen ändras med korta intervall. Identifikation är inte en uppgift som Kronofogdemyndigheten kan hjälpa till med. Även om det ofta kan bli aktuellt med interimistiska beslut kan förfarandet ta tid då utgångspunkten är att svaranden ska delges ansökan, få tillfälle att yttra sig och kunna överklaga Kronofogdemyndighetens beslut.

Red’s kom:
Här skulle det stå i utredningsdirektivet att en begärd avhysning ska genomföras inom en specificerad tid, kanske lite beroende på omständigheterna, men för en avhyssning av EU-migranter måste den genomföras inom några dagar (eller timmar, beroende på konsekvenserna om avhysning inte sker omedelbart).

Kostnader för den som utsätts för brott

Den som ansöker om särskild handräckning ska betala en ansökningsavgift och andra kostnader med anledning av målet. Kostnaden för att få ett beslut om särskild handräckning verkställt är 600 kr per person som ska förmås att flytta.
Eftersom svaranden i många fall saknar betalningsförmåga är det ofta den sökande som i slutändan får stå för kostnaderna.

Red’s kom:
Här borde i utredningsdirektivet klargöras att målet måste vara att den som utsätts för brott inte ska behöva stå för kostnader.

Ovanpå allt annat borde lagstiftningen skärpas så att Miljöförvaltningen kan agera.

Särskild handräckning

Ur ett markägarperspektiv kan alltså det nuvarande systemet med särskild handräckning vara både tidskrävande och förenat med stora kostnader. Det är inte heller anpassat för att användas vid avlägsnande av en stor grupp av människor vars identitet kan vara okänd eller svår att fastställa och där gruppens sammansättning varierar.

Stöd och hjälp till dem som bryter mot lagen

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga. Socialtjänsten ska t.ex. tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem.

Red’s kom:
Det har absolut ingenting med denna utredning om avhysning att göra; ”markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar”!

Nationell samordnare

Regeringen tillsatte i januari 2015 en nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige (S2015:01).
Samordnaren har i uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Samordnaren ska bl.a. främja samverkan mellan berörda aktörer då det sker ett avlägsnande från tillfälliga bosättningar.

Regeringen skriver i ett pressmeddelande;
Stärkta möjligheter för markägare att avlägsna otillåtna bosättningar utreds

Regeringen har beslutat att ge kammarrättsrådet Maria Åhrling i uppdrag att analysera och ge förslag på hur möjligheterna att avlägsna otillåtna bosättningar kan förbättras. Uppdraget ska redovisas den 30 maj 2016.

På senare år har flera större tillfälliga bosättningar byggts upp på olika platser i landet och kring de större städerna. Dessa bosättningar har främst fungerat som boplats för utsatta EU-medborgare som tillfälligt uppehållit sig i Sverige.

Den 24 juni 2015 aviserade regeringen ett åtgärdspaket för utsatta EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Insatserna syftar till att bekämpa utsatthet och tiggeri, med det långsiktiga målet att ingen ska behöva tigga i Sverige. En viktig del av paketet är en bättre hantering av otillåtna bosättningar på allmän och privat mark.

Dagens system med handräckning via Kronofogdemyndigheten är inte anpassat för att användas vid avlägsnande av en stor grupp av människor. Det är både tidskrävande och förenat med stora kostnader. En utredare ges därför i uppdrag att analysera och ge förslag på hur markägares möjligheter att hävda sin rätt kan förbättras. Utredaren ska ha ett barnrättsperspektiv och beakta rättssäkerhetsintressen för dem som berörs.

– Det är inte acceptabelt att det har etablerats allt fler illegala bosättningar i Sverige på senaste tiden. Reglerna om avhysning måste förenklas, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Kontakt
Jonatan Holst
Pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson
Telefon 08-405 21 73
Mobil 072-227 85 35
E-post till Jonatan Holst: jonatan.holst@regeringskansliet.se

Maria Åhrling
Utredare
Telefon 072-204 70 50

Se även bl a;
Utredning tillsatt om avhysning av EU-migranter – Vad görs åt problemen fram till 2018?

Mårten Schultz (SvD) menar att allemansrätten ger tiggare rätt att bosätta sig var de vill

EU-migranters bosättningar har inget med allemansrätten att göra

Mårten Schultz förstår inte varför hans svammel om tiggare och allemansrätten väcker reaktioner

Centerpartist vill att vildcampare ska kunna avhysas

Utökade befogenheter för polisen vid avhysning, motion från Moderaterna

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Stadsmissionen och Podrom (STAND) sprider myter om EU-migranter

Föreningen STAND, tillsammans med Stadsmissionen och Podrom (dvs Räddningsmissionen) sprider osanningar om EU-tiggare. Även Svenska kyrkan verkar vara delaktig i denna mörkläggning.

Föreningen STAND för EU-migranter är mycket hemlig. Det framgår t ex inte vem eller vilka som står bakom STAND, men en person i denna förening har förekommit i media; Marie Söderlind.

STAND skriver;
Informationsspridning mot fördomar och om EU-migranters situation ska ske genom att engagera föreningens medlemmar att upprätthålla och sprida en korrekt bild av EU-migranterna och på så sätt stävja och undvika en felaktig bild och ryktesspridning.

Här nedan rättas alla felaktigheter i den desinformation som den obskyra föreningen STAND försöker sprida tillsammans med Stadsmissionen och Podrom;

Vanliga frågor och påståenden om EU-migranter

STAND har samlat ett antal frågor och missuppfattningar som ofta förekommer när man talar om EU-migranter, romer och ’tiggare’. Några utav dessa påståenden har blivit till myter som florerar i många sammanhang och på många orter. Inte bara i våra kommuner. Till exempel att det handlar om en organiserad, maffialiknande verksamhet och att dessa människor tjänar väldigt mycket pengar som går till lyxbilar och lyxhus i deras hemländer.

De flesta av dessa frågor och svar är hämtade från andra källor vilka finns angivna nedan. STAND hoppas att denna samling kan vara ett stöd för att bemöta och skingra fördomar och oro kring detta ute i samhället. Det vi inte känner till är vi ofta rädda för, det skapar oro och misstänksamhet vilket kan leda till diskriminering, rasism och i värsta fall våld.

Red’s kom:
Stadsmissionen, Räddningsmissionen och Stand är enbart ute efter att sprida myter och försöka förvränga sanningen.

1. Vem är EU-migrant?

Majoriteten av de individer som kommer till Sverige och tigger på gatorna är personer som redan är marginaliserade av samhället, oavsett om de stannat kvar i sitt hemland, hamnat i ett annat europeiskt land eller tagit sig hit till Sverige. En stor andel är romer från Rumänien och tillhör en av samhällets mest diskriminerade och marginaliserade grupp, individer som inte ens i sitt eget hemland har grundläggande medborgerliga rättigheter. För dem är tiggeriet ett desperat försök att försörja sig själva och de familjer som ofta är kvar i hemlandet och lever långt under existensminimum.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Ungefär 100% av EU-migranterna är romer.

Det finns även många svenska medborgare som lever under existensminimum. Men några föreningar som vill deras väl och ve bildas inte.

Ofta lämnar man barn och familj kvar i hemlandet (Källa: Stadsmissionen).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Ofta tar man med sig barn och delar av familj/släkt till Sverige. Och ju fler förmåner landet erbjuder desto fler kommer hit, av naturliga skäl.

EU-migranter är människor som kommer från hela Europa men framförallt från södra och östra Europa.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
EU-migranter är den beteckning vänsterextremister gav romer – vilket snabbt anammades av media – för att de av okänd anledning inte ville att vi skulle kalla zigenarna för zigenare.

EU-migranter (dvs romer) kommer till största delen från Rumänien, och nästflest från Bulgarien, men även från Polen.

Det är inte bara gruppen romer det berör. Allt fler sydeuropéer kommer på grund av arbetslösheten i sitt hemland.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det finns inga belägg för att det förekommer andra än romer som kommer till Sverige för att tigga.

Det är EU:s fria rörlighet som gör att de tar chansen till ett bättre liv i Norden. När Socialstyrelsen räknar antalet hemlösa i Sverige är det bara svenskar som räknas. EU-migranter kommer aldrig med i statistiken.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det finns två anledningar till att Socialstyrelsen inte räknar EU-migranter som hemlösa;
a. De är inte hemlösa.
b. Genom EU’s regelverk vet vi inte längre vilka som befinner sig i Sverige.

Samhället är liksom anpassat efter att man talar svenska.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Alla samhällen i världen är anpassade för att man talar något språk som medborgarna i aktuellt land förstår. Det finns ingen anledning för svenskar att byta språk till det romska.

Man är ingen/inget om man lever som denna grupp (Källa: Stadsmissionen).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Floskler! Romer är romer.

2. Hur länge har EU-medborgare rätt att stanna i Sverige?

EU-medborgare har rätt att stanna i Sverige i tre månader.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
EU-medborgare har rätt att stanna i Sverige i tre månader om de kan försörja sig på egen hand. Dvs utan att kommuner erbjuder gratis boende, mat, etc, annat än i en akut nödsituation.

Efter den tiden har man rätt att stanna om man arbetar, aktivt söker jobb och har en verklig möjlighet att få jobb, eller studerar. I lagens mening heter det att man ska vara ekonomiskt aktiv.

Man har också uppehållsrätt om man har tillräckliga tillgångar för att själv försörja sig och sin familj.

Dessutom krävs en heltäckande sjukförsäkring, något många fattiga EU-migranter saknar (Källa: Podrom).

Red’s kom:
Eftersom romer ofta saknar sjukförsäkring, saknar de rätt att vistas i Sverige bara av denna anledning. Osökt uppstår varför dessa romer som då befinner sig illegalt i Sverige inte utvisas omedelbart av Migrationsverket?

Se även; Villkor för EU-migranters vistelse i Sverige

3. Vad har papperslösa EU-migranter rätt till i Sverige?

Red’s kom:
Sanningen är istället:
EU-migranter är inte papperslösa! STAND/Stadsmissionen försöker öppet ljuga om detta!

Som EU-migrant har du rätt till akut sjukvård och ibland möjlighet att få hjälp med en biljett hem.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Ingen har rätt till gratis hemresa i något land, inte ens svenska medborgare.

Var finns det regelverk som säger att romer är världens enda folkgrupp som har rätt till gratis hemresa på skattebetalarnas bekostnad?

Många av dem vi (stadsmissionen) möter i verksamheterna har inga planer på att åka hem. De menar att de har det mycket bättre här – hemlöshet och arbetslöshet till trots (Källa: Stadsmissionen).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
EU-migranter i Sverige har i regel ett hem i sitt hemland och ett hem i Sverige.

4. Vilket stöd får utsatta EU-migranter av kommunerna i Sverige?

SKL, Sveriges kommuner och landsting, gjorde en enkätundersökning mellan 10 maj och 6 juni 2014, bland alla Sveriges kommuner. 204 kommuner besvarade den.

70 kommuner svarade att de har haft kontakt med EU/ESS-medborgare i akut hemlöshet.

Red’s kom:
Eftersom det inte är sant måste frågan ha varit felställd till de 290 kommunerna, eller feltolkad av Podrom.

70 kommuner av hur många (det var inte av 204)?

67 personer besvarade frågan om det förekommer barn i gruppen, en fjärdedel av de svarande kommunerna uppgav att barn förekommer.

68 kommuner besvarade frågan ”Har kommunen erbjudit någon form av stöd och hjälp?”. Det vanligaste stödet är hjälp till hemresa, det hade 57 procent av de svarande kommunerna erbjudit.

34 procent hade erbjudit akut logi, vilket var den näst vanligaste formen av stöd.

Red’s kom:
Notera hur Räddningsmissionen fullt medvetet här undanhåller oss informationen om hur många som svarade på frågan; 34% av hur många?

18 procent av de 68 kommunerna som svarade, svarade att de inte erbjudit någon form av stöd och hjälp (Källa: Podrom).

Red’s kom:
Meningslös statistik av olika anledningar (inte minst pga usel svarsfrekvens).

5. Tiggarna är ute efter svensk välfärd

En uppfattning som regeringens nationella hemlöshetssamordnare Michael Anefur ofta stöter på är att EU-medborgare som reser till Sverige för att tigga gör det för att få del av det svenska välfärdssystemet.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det finns ingen nationell hemlöshetssamordnare.

Det är inte sant.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det är sant att EU-tiggare är välfärdsturister.

Man har rätt att komma till Sverige för att försöka försörja sig. Men man har inte tillgång till det svenska välfärdssystemet, som försörjningsstöd eller något sånt, säger han.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Vad Michael Anefur (KD) sagt en gång i tiden saknar helt relevans. Han var inte insatt i frågeställningarna (och dessutom har vissa förhållanden ändrats sedan hans tid).

Att EU-migranterna inte har rätt till försörjningsstöd hindrar inte EU-migranterna att dra nytta av den svenska välfärden på bekostnad av de svenska skattebetalarna, vilket vi sett otaliga exempel på.

Om man är i akut nöd har man rätt till tak över huvudet en natt och ett mål mat. Eventuellt också biljett hem. Sen har man rätt till akut sjukvård, men inget mer. Social turism existerar inte, säger Michael Anefur.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
EU-migranter har inte rätt till gratis hemresa på skattebetalarnas bekostnad.

Den gratis hemresa som erbjuds EU-migranter på rutin är enbart ett sätt för kommuner att tillfälligt skyffla undan problemen istället för att lagen upprätthålls.

Vad gäller rätten till akutsjukvård så stämmer det endast med det viktiga tillägget att EU-migranter inte har rätt till gratis akut vård.

Social turism till Sverige existerar i allra högsta grad.

6. Är tiggeriet organiserat?

Det finns inga belägg för att tiggeriet är en del av organiserad brottslighet.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det finns ett antal odiskutabla belägg för att tiggeriet är en del av organiserad brottslighet, inte minst via Kalla fakta som fick Kristallenpriset för sitt avslöjande om den organiserade brottsligheten med tiggare.

Vänsterextremister, och andra som drar personlig nytta av EU-migranterna, har uppenbara problem att ta åt sig fakta.

Hur Stadsmissionen vågar ljuga så här öppet är ett mysterium.

Det rör sig helt enkelt om för lite pengar i jämförelse med exempelvis vapen- och sexhandel. För att kunna genomföra resan till Sverige är det däremot många som organiserar sig och reser i grupp, passar varandras barn och hjälper på så vis varandra (Källa: Stadsmissionen).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det rör sig om väldigt stora pengar (vilket vi inte minst kan konstatera från tiggarbossarnas slottsliknande hus).

7. Tiggare kör lyxbilar och bor i lyxhus i sina hemländer

Det händer att tiggare kör bilar av dyra märken, enligt Michael Anefur. Men då brukar det röra sig om en kanske 20 till 25 år gammal BMW eller Mercedes, som alltså inte är så dyra längre.

Red’s kom:
Den som tittar på t ex mina bilder från kåkstaden i Malmö kan se att dessa äldre bilar är i minoritet. Tiggarnas gamla BMW:ar och vråldyra Mercedsbilar är ersatta med exklusiva nya – mindre iögonfallande – bilar. De kanske tillhör tiggarbossarna, men vi vet inte för ingen har undersökt detta.

Varken tecken på lyxliv i form av fina bilar eller dyr mat i Sverige eller att romer som kommer hit bor i lyxhus hemma i Rumänien finns det några belägg för, säger Michael Anefur, regeringens nationella hemlöshetssamordnare.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Michael Anefur är inte regeringens nationella hemlöshetssamordnare. Någon sådan finns inte längre, utan har ersatts med en samordnare för EU-migranter som inte är hemlösa.

Att det inte finns belägg för detta är inte samma som att det inte är korrekt. Vi vet inte, eftersom ingen undersökt detta, men det är givet att en klar majoritet av EU-tiggarna inte lever i lyx.

Det är vederlagt i massor av reportage från Rumänien att den här myten om lyxhus hemma inte är sant, säger Michael Anefur (Källa: SvD).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Michael Anefur har inte en susning om vad som gäller. I reportage från BBC kan man se dessa slottsliknande hus, á la Saddam Husseins palats. De tillhör förvisso de omåttligt rika tiggarbossarna, men dock.

8. Varför ser man ibland någon med bil som kommer och hämtar upp pengar som någon fått ihop genom att tigga?

Alla är rädda om pengarna och det kan förekomma att man samlar in dem för att ha i tryggt förvar. Familjer samarbetar, pengarna man får ihop går till hela familjen. Om du sett någon hämta upp pengar kan det vara en familjemedlem som gör det. Det har förekommit att de som tigger blivit bestulna och därför kan det finnas en rädsla att mista sin dagskassa varför man vidtar åtgärder för att minska den risken (Källa: Podrom).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
De flesta av oss förstår att det som bl a Kalla fakta bekräftat gäller. Dvs att det är tiggarbossar eller liknande som varje dag – mot ersättning – kör runt EU-migranter för utplacering på strategiska ställen så att tiggeriet blir så effektivt som möjligt.

9. Är tiggeri ett brott?

Nej, tiggeri är inget brott, det försvann 1964. I grunden är det ingen ordningsstörning om en person sitter passiv mot en husvägg med en mugg, det är inget brott (Källa GP, 2014-10-22).

Red’s kom:
Sanningen är istället följande om passivt tiggeri:
Ingen vet vad som gäller ifall passivt tiggeri – precis som aktivt tiggeri – är ett brott (mot lokala ordningsföreskrifter) eftersom det inte finns någon lagtext som klargör detta samt ej heller någon prejudicerande dom.

I Sverige har vi idag inget förbud mot tiggeri och som EU-medborgare har man rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader för att söka försörjning.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Som EU-medborgare har man rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader för att söka försörjning under förutsättning att man inte ligger samhället till last.

Tiggeri är därmed fullt lagligt.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Se ovan.

Som EU-medborgare har man dock ingen rätt till logi på något av stadens, i detta fall Stockholms, ordinarie härbärgen. Detta eftersom EU-regler om fri rörlighet föreskriver att EU-medborgare ska ha resurser att försörja sig själva, utan att belasta det mottagande landets socialförsäkringssystem.

Med andra ord handlar det om en grupp individer som är lika marginaliserade här som de är i sitt hemland. (Källa: Stadsmissionen).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Samma regelverk gäller alla medborgare. Ett regelverk som är hundraprocentigt lika för alla – bortsett från att specifikt EU-migranter, dvs romer, får särskilda förmåner i Sverige som ingen annan får – innebär inte att romer blir marginaliserade.

10. Kommer det inte fler tiggare hit om vi ger dem pengar? Är att ge pengarna en lösning?

Nej, många av dem som kommer (till ett ställe/ort) kommer från samma by. De inser att det inte är någon idé att för många kommer hit samtidigt (Källa: Sinisa Ismailovic, Vägledare Hbg stad. Intervju i HD 3/12 2014).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Varifrån romerna kommer saknar relevans. Alla begriper att ju fler särrättigheter romerna får desto fler kommer till Sverige. Därav den dubblering av tiggare som Sverige fick på bara ett år.

Självklart måste situationen förbättras i hemländerna. Men just nu är de ju här, och då anser jag att vi måste hjälpa dem här (Källa: Sinisa Ismailovic, Vägledare Hbg stad. Intervju i HD 3/12 2014)

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Den ”hjälp” de får av bl a Stadsmissionen gör inget annat än att befästa tiggarnas utsatta situation. Hjälporganisationer – som Stadsmissionen – har en egen personlig agenda och verkar mest bara vilja dra personlig nytta av EU-migranterna… på bekostnad av EU-migranterna.

Att ge tiggare pengar löser inget problem. Tvärtom!

Se även bl a;
Runt 35 000 hemlösa i Sverige, varför prioritera EU-migranter?

225 000 pensionärer lever under fattigdomsgränsen – varför prioritera EU-migranter?

471 miljarder kr till Rumänien från EU, mest från svenskar – Varför hjälp i Sverige?

Stockholms Stadsmission ser inte att ett tiggeriförbud hjälper gruppen.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
1. Tiggeriförbud hjälper Sverige.
2. Tiggeriförbud hjälper EU-migranterna.
En majoritet av Sveriges medborgare har förstått vad vänsterextremister och organisationer som Stadsmissionen inte förstår (eller inte vill förstå), och därför önskar det svenska folket ett förbud för EU-migranter att tigga i Sverige.

Genom ett sådant förbud döljer man istället de verkliga problemen och tar bort den enda möjligheten till försörjning för en stor grupp individer.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Tvärtom!
Det är inte att dölja de problem vi alla känner till att genomföra ett tiggeriförbud för allas bästa.
Genom att upprätthålla EU-migranternas utsatthet – så som bl a Stadsmissionen gör – försvårar man eller tar man bort EU-migranternas möjligheter att dra nytta av de 471 miljarder kronor som EU skänker till Rumänien.

Stockholms Stadsmission ser heller inte tiggeriet i sig som EU:s största utmaning – istället är det hur man inom EU gemensamt bör arbeta mot extrem fattigdom, samt lagstifta kring diskriminering av romer som bör stå i fokus. (Källa: Stadsmissionen).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Om man ser det i ett lite större perspektiv än vad Stadsmissionen förmår att göra så är tiggeriet en av EU:s största utmaningar.

EU arbetar redan mot ”extrem fattigdom”. Stadsmissionen förstår inte problemet.

Extrem fattigdom finns inte bland de EU-migranter som tigger i Sverige.

11. Tigger men har råd med mobiltelefon

Stockholms Stadsmission får ibland frågor om hur man som tiggare i extrem fattigdom har råd med en mobiltelefon. En stor del av de som reser hit för att tigga har sin familj kvar i hemlandet. Mobiltelefonen är därför den enda kontakten man har med sina barn och de man älskar. Det gör telefonen till ens viktigaste ägodel, överordnat mat, husrum och kläder (Källa: Stadsmissionen).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det finns telefonkiosker.

12. De har väldigt fina, dyra kläder. Hur har de råd med det?

Många gånger är de kläder de bär sådant som de fått till skänks. Det kan också vara fina, hela och dyra kläder. Många blir berörda och vill försöka hjälpa, att lämna lite kläder är ett vanligt sätt. Det kan också hända att en person faktiskt tackar nej till kläder. Detta kan ha att göra med att de kanske redan fått tillräckligt och inte har möjlighet att förvara och ta med sig mer (Källa: STAND).

Red’s kom:
Det enda som är någorlunda korrekt av vad Stadsmissionen skriver.

13. Jag gav mat och en kopp kaffe men personen ville inte ha det?

Det kan ju vara så att personen faktiskt inte var hungrig eller törstig.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det innebär istället att EU-migranten har mat och dricka och kan köpa detta själv för egna pengar.

De prioriterar att få in pengar och skicka hem till sin familj och man vill hellre ha en slant än mat till sig själv (Källa: STAND).

14. Vad gör personer som tigger med pengarna de får ihop?

Många har lämnat familjen i hemlandet för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för sig själv och sin familj. De skickar hem alla pengar som blir över efter att man betalat mat och kanske husrum. Många som är här i perioder lever snålt och i usel standard för att familjen ska få pengar att klara sig. (Källa: Podrom)

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det är meningslöst att spekulera i vad EU-migranter använder de skattebefriade pengar de tiggt ihop till, i de fall pengarna inte går till kriminella organisationer.

15. Hur mycket tjänar en tiggare?

Människor kan tro att tiggare tjänar väldigt mycket pengar, kanske flera tusen kronor om dagen, på att be förbipasserande om pengar, enligt Michael Anefur regeringens nationella hemlöshetssamordnare.

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det finns ingen nationell hemlöshetssamordnare.

Exakt hur mycket som en tiggare normalt drar in är svårt att veta eftersom de inte redovisar hur mycket de får någonstans. Men enligt olika uppskattningar av frivilligorganisationer kan det ge runt tusen till tvåtusen kronor i månaden, enligt Michael Anefur (Källa: SvD).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Det är helt meningslöst att spekulera i hur mycket tiggare tjänar på att tigga. Det är väldigt olika beroende på olika parametrar. Det enda vi med säkerhet vet är att det är sällsynt att de tjänar så lite som anges ovan av Michael Anefur (KD), som bara gissat utifrån ingenting.

De EU-migranter som försörjer sig genom att tigga ihop till sitt uppehälle tjänar runt 70 kronor per dag. Det är en mycket liten summa som ska gå till försörjning för dem själva såväl som deras familjer. Det handlar därmed om en grupp individer som lever i extrem fattigdom och utsatthet, oavsett land de befinner sig i (Källa: Stadsmissionen).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Återigen, vi vet inte hur mycket tiggare tjänar, och det tillför inget att presentera summor som bara tagits ur luften.

16. På vilket sätt diskrimineras romer i Sverige?

Romer som grupp diskrimineras regelbundet i såväl vardagliga situationer i mataffären eller på bussen, som på bland annat bostadsmarknaden, i utbildningsväsendet och inom socialtjänsten. Diskrimineringen sker på alla samhällsplan. 2001 gav regeringen i uppdrag åt Diskrimineringsombudsmannen (DO) att särskilt arbeta med frågan om etnisk diskriminering av romer.

Myndigheten arbetade med det i projektform åren 2002–2003, och gjorde en kartläggning av diskriminering av romer med grund i anmälningar som kommit in till myndigheten. Anmälningarna är dock få och mörkertalet stort. Mellan 1986 och 2002 anmäldes endast ett femtiotal fall av diskriminering av romer. I och med att DO började arbeta med frågan i projektet, med start 2002, ökade antalet anmälningar stort. 2002 – 2003 fick DO in ett sextiotal anmälningar. Ökningen sågs som en följd av ökad medvetenhet om romers situation och ett större förtroende för DO, som resultat av arbetet.

Av de sextiotal anmälningar som kom in 2002 och 2003 är cirka 30 procent riktade mot bostadsbolag som anmäls för särbehandling. 20 procent av anmälningarna rör nekat tillträde till offentliga lokaler, vilket innebär att man anmäler exempelvis en affär eller en restaurang för att ha nekats komma in grundat på det faktum att man är rom. 15 procent av anmälningarna gällde handläggning och bemötande av romer inom socialtjänsten och sjukvården. Tio procent var riktade mot rättsväsendet. Övriga anmälningar gäller bland annat särbehandling på arbetsmarknaden eller inom utbildningsväsendet. (Källa: Podrom).

Red’s kom:
Sanningen är istället:
Här blandar Stadsmissionen hej vilt ihop EU-migranter med svenska romer.

Om, och i så fall, hur svenska romer diskrimineras kan diskuteras mycket (jag ger mig inte in i denna diskussion här), men saknar helt relevans för frågan om EU-migranter

Epilog:
Vad syftet är med ovanstående lögner från STAND, Stadsmissionen och Räddningsmissionen vet vi inte med säkerhet, men vi vet att en dylikt mörkläggning är signifikativ för vänsterextremister som vill ha ensamrätt på informationen så att de kan luras och bedra i alla de diskussioner där de saknar sakliga argument.

Se även bl a;
Stadsmissionens Marika Markovits (71.000 kr/mån) skeptisk till tillståndsplikt för tiggeri

Stadsmissionen & GodEl ägnar sig åt subversiv verksamhet med ”reklam” till romer

Stadsmissionen får 7 miljoner kr för att försöka skapa jobb i Sverige till EU-migranter

Stadsmissionen/Crossroads driver hopplöst projekt för att få EU-tiggare i arbete i Sverige

Stadsmissionen försöker medvetet lura Sverige om EU-migranter

Forskare (Fafo) slår hål på myter som inte finns om tiggare

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Insamling av pengar – Alla kommuners ordningsstadgar om tiggeri

Ordningsstadgar för
insamling av pengar

På något sätt har man kommit fram till att kommuner (trots sin självbestämmanderätt) som har stadgar enligt SKL, med tillståndskrav för insamling av pengar – tiggeri -, inte har rätt att utnyttja dessa stadgar för att hindra eller begränsa EU-migranter från att passivt tigga – dvs att utan erbjudande av någon motprestation utbe sig om ekonomiskt understöd – i kommunen.

Någon prejudicerande dom för förbud i kommunala ordningsstadgar mot passivt tiggeri finns emellertid inte. Frågan – som aldrig gått längre än till tingsrätten – har inte ens prövats i Förvaltningsrätten. Fram tills att en prejudicerande dom finns så vet ingen vad som egentligen gäller för möjligheterna för en kommun att förbjuda passivt tiggeri, eller belägga passivt tiggeri med tillståndsplikt.

Aktivt tiggeri (där man går runt och ber om pengar) kan emellertid förbjudas via lokala ordningsstadgar.

Not. En kommun har dessutom rätt att ta ut en avgift för användandet av offentlig plats.

Sammanfattningsvis, den kommun som vill stoppa EU-migranter från att tigga kan göra detta, men då måste viljan att följa folkets vilja finnas där. Frågan är bara vilken kommun som har en majoritet av politiker som vill följa folkets vilja?

Kommuner med hårdare krav för insamling av pengar än standard:
Aneby
Eksjö
Jönköping
Mullsjö
Tranås
Värnamo
Västerås
Åstorp

Kommuner utan undantag på krav för tillstånd till gatumusik:
Avesta
Helsingborg
Kumla
Malmö
Nynäshamn
Sollefteå
Tingsryd
Vetlanda
Vindeln
Värnamo

Kommuner med hårdare krav för tillstånd till gatumusik:
Borlänge
Gävle
Smedjebacken
Stockholm
Ystad

Kommuner med lättare krav för insamling av pengar än standard:
Dals-Ed
Färgelanda
Gagnef
Jönköping
Katrineholm
Lekeberg
Leksand
Lomma
Lysekil
Malung-Sälen
Mora
Pajala
Perstorp
Skara
Stenungsund
Svalöf
Sävsjö
Tjörn
Uddevalla
Upplands-Väsby
Uppsala
Vimmerby
Västervik
Västerås
Växjö
Ystad
Öckerö
Övertorneå

Kommuner utan krav överhuvudtaget för insamling av pengar:
Surahammar
Älvkarleby
samt de kommuner (t ex Hässleholm och Kristianstad) som ej listas här nedan.

MALMÖ
Lokal ordningsstadga för Malmö kommun
Insamling av pengar
12 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Not. Inget undantag för gatumusik!

LUND
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lunds kommun
Insamling av pengar
11 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller dylikt, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Tillstånd krävs inte för insamling, som skall ske i samband med framförande av gatumusik.

HELSINGBORG
Ordningsstadgar – Helsingborg
Insamling av pengar
§ 12 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Not. Inget undantag för gatumusik!

GÖTEBORG
Lokal ordningsstdga, Göteborgs stad (?)
10 § För insamling av pengar i bössor och liknande, som inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning, krävs tillstånd av polismyndigheten.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik och liknande krävs inte tillstånd.

STOCKHOLM
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stockholms kommun
Insamling av pengar
14 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik krävs tillstånd endast om gatumusikanten eller medhjälpare har för avsikt att gå runt bland publiken och samla in pengar.

ALE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Ale kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ALINGSÅS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Alingsås kommun
Insamling av pengar
10 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ALVESTA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Alvesta kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ANEBY
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ANEBY KOMMUN
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
När polismyndigheten beviljat tillstånd skall arrangörens namn och ändamålet med insamlingen framgå.
Standard formulering om gatumusik.

ARBOGA
Lokala ordningsföreskrifter Arboga kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Gatumusikanter får, i samband med att de framför musik, samla in pengar utan tillstånd från polismyndigheten.

AVESTA
Lokala ordningsföreskrifter – Avesta
Insamling av pengar
§ 11 Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

BENGTSFORS
Lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BJUV
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Bjuvs kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BOLLEBYGGD
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Bollebygds kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BOLLNÄS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter, Bollnäs
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BORGHOLM
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR BORGHOLMS KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BORLÄNGE
Lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
11§ Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik… om insamlingen sker passivt d v s att bössor eller liknande är placerade på marken.

BORÅS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Borås kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BURLÖV
Allmänna lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
§ 13 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BÅSTAD
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Båstads kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

DALS-ED
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Dals-Eds kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser till hjälporganisationer (hjälpverksamheter) krävs inte tillstånd.

DEGERFORS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Degerfors kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

EKSJÖ
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR EKSJÖ KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
När insamlingen sker ska arrangörens namn och ändamålet med insamlingen framgå.
Standard formulering om gatumusik.

EMMABODA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR EMMABODA KOMMUN
INSAMLING AV PENGAR
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

FALKENBERG
Lokala ordningsföreskrifter för Falkenbergs kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

FLEN
Lokala ordningsföreskrifter för Flens kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

FORSHAGA
Kungörelse av lokala ordningsföreskrifter för Forshaga kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

FÄRGELANDA
Länsstyrelsens i Västra Götalands län tillkännagivande av Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Färgelanda kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser till hjälporganisationer (hjälpverksamheter) krävs inte tillstånd.

GAGNEF
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Gagnefs kommun
§ 12 Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser krävs inte tillstånd.

GISLAVED
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR GISLAVEDS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GNESTA
Lokala ordningsföreskrifter Gnesta kommun
Insamling av pengar
§14 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GNOSJÖ
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR GNOSJÖ KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GOTLAND
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR REGION GOTLAND
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GRUMS
Lokala ordningsföreskrifter
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Grums kommun 17 FS 1996:24
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GÄVLE
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER GÄVLE KOMMUN Gäller från och med: Den 1 november 2014
Penninginsamling
13 § Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik krävs tillstånd endast om gatumusikanten eller medhjälpare har för avsikt att gå runt bland publiken och samla in pengar.

HALMSTAD
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER – Halmstad
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HANINGE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Haninge kommun
Insamling av pengar
§ 11 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HAPARANDA
Ordningsföreskrifter – Haparanda
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HEDEMORA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HEDEMORA KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HUDDINGE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Huddinge kommun
12 § Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HYLTE
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HYLTE KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÅBO
Allmänna ordningsföreskrifter, gällande inom Håbo kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÄRJEDALEN
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HÄRJEDALENS KOMMUN
INSAMLING AV PENGAR
§ 11 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÄRNÖSAND
Allmänna lokala ordningsföreskrifter i Härnösands kommun
1.9
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÄRRYDA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER I HÄRRYDA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÖGANÄS
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HÖGANÄS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÖÖR
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HÖÖRS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

JOKKMOKK
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR JOKKMOKKS KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

JÄRFÄLLA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR JÄRFÄLLA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

JÖNKÖPING
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Jönköpings kommun
Insamling av pengar
14 § Standard formulering… enligt vad som följer av 2 kap. 4 § ordningslagen.
Allmänheten som insamlingen riktar sig mot ska genom skylt upplysas om för vilket ändamål insamlingen sker.
Standard formulering om gatumusik… av polismyndigheten.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte heller när skolklasser samlar in pengar till biståndsprojekt eller hjälporganisationer.

KALIX
Allmänna lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KARLSKOGA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Karlskoga kommun
Insamling av pengar
14 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KATRINEHOLM
Lokala ordningsföreskrifter för Katrineholms kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när
1. Skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer eller liknande,
2. insamlingen sker passivt eller i samband med framförande av gatumusik.

KIL
Kungörelse med lokala ordningsföreskrifter för Kils kommun (Värmlands län)
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KIRUNA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR KIRUNA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KLIPPAN
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR KLIPPANS KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KRISTINEHAMN
Lokala ordningsföreskrifter för Kristinehamns kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KUMLA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kumla kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

KUNGSBACKA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kungsbacka kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KUNGSÖR
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kungsörs kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KUNGÄLV
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR KUNGÄLVS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KÄVLINGE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kävlinge kommun
Insamling av pengar
19 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KÖPING
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Köpings kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LAHOLM
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Laholms kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LEKEBERG
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Lekebergs kommun
12 § – Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
Tillstånd krävs inte heller för skolklasser för insamling av pengar till skolresor eller bidrag till hjälporganisationer mm.

LEKSAND
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Leksands kommun
Antagna av kommunfullmäktige den 29 april 2013
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
Inte heller krävs tillstånd när skolklass samlar in pengar till hjälporganisation, skolresor och liknande ändamål.

LESSEBO
ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LESSEBO KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LILLA EDET
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LILLA EDETS KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LINDESBERG
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LINDESBERGS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LJUNGBY
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LJUNGBY KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LJUSNARSBERG
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LOMMA
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LOMMA KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
Tillstånd behövs inte för skolklasser som samlar in pengar till hjälporganisationer.

LUDVIKA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Ludvika kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LYSEKIL
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LYSEKILS KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser till hjälporganisationer krävs inte tillstånd.

MALUNG-SÄLEN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Malung-Sälens kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik… eller när skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer mm.

MARK
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR MARKS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MELLERUD
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR MELLERUDS KOMMUN
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MORA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Mora kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
För skolklasser och ideella föreningar skall kommunen söka tillstånd, innebärande att dessa grupper ej behöver erlägga avgift för tillstånd hos polismyndigheten.

MULLSJÖ
Lokala ordningsföreskrifter – Lokala ordningsföreskrifter, PDF
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Allmänheten som insamlingen riktar sig mot ska genom skylt upplysas om för vilket ändamål insamlingen sker.
Standard formulering om gatumusik.

MUNKEDAL
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Munkedals kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MUNKFORS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Munkfors kommun
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MÖLNDAL
LOKAL ORDNINGSSTADGA FÖR MÖLNDALS STAD
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MÖNSTERÅS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter inkl torghandelsföreskrifter
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MÖRBYLÅNGA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN
Insamling av pengar
§ 11 Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när pengar samlas in till hjälporganisationer mm.
Standard formulering om gatumusik.

NORA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR NORA KOMMUN
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

NORRTÄLJE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Norrtälje kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

NYBRO
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR NYBRO KOMMUN
12 § Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR NYBRO KOMMUN
12 § Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

NYNÄSHAMN
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

ORUST
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ORUST KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

OSBY
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR OSBY KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

OVANÅKER
Lokala ordningsföreskrifter – Ovanåkers kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

OXELÖSUND
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

PAJALA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR PAJALA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik…, eller då t ex skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer m m.

PERSTORP
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Perstorps kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte då insamling sker till förmån för hjälporganisation eller i samband med framförande av gatumusik.

RAGUNDA
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER – RAGUNDA KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

RÄTTVIK
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Rättviks kommun
Insamling av pengar
§12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SALEM
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SALEMS KOMMUN
Insamling av pengar
§ 9 För insamling av pengar i bössor eller liknande vid Rönninge station krävs, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning, polismyndighetens tillstånd.
Standard formulering om gatumusik.

SIMRISHAMN
Lokala ordningsföreskrifter för Simrishamns kommun – 27 september 2010
Insamling av pengar
14 § Standard formulering.
(Standard formulering om gatumusik.)

SJÖBO
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SJÖBO KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SKARA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SKARA KOMMUN
12 § Standard formulering.
Tillstånd krävs inte för ideella organisationer eller skolklasser som samlar in pengar till hjälporganisationer eller när insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik.

SKELLEFTEÅ
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SKURUP
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Skurups kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd erfordras inte för insamling av pengar då detta sker i samband med framförande av gatumusik.

SMEDJEBACKEN
Lokala ordningsföreskrifter Smedjebackens kommun
INSAMLING AV PENGAR
12 § Standard formulering.
När insamling ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd, om insamlingen sker passivt d v s att bössor eller liknande är placerade på marken.

SOLLEFTEÅ
Allmänna ordningsföreskrifter – Sollefteå kommun
Insamling av pengar
§ 11 Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

SOLLENTUNA
Lokala ordningsföreskrifter för Sollentuna kommun
§ 12 Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SOLNA
Lokala ordningsföreskrifter – Solna stad
Insamling av pengar
12§ Standard formulering.

SOTENÄS
Ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

STAFFANSTORP
Nya allmänna lokala ordningsföreskrifter för Staffanstorps kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

STENUNGSUND
Ordningsstadga
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stenungsunds kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik och liknande krävs inte tillstånd.

STORUMAN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Storumans kommun – 29 april 2014
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

STRÖMSTAD
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR STRÖMSTADS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SUNDBYBERG
Lokala ordningsföreskrifter för Sundbybergs kommun
Insamling av pengar
12§ Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SUNNE
Lokala ordningsföreskrifter för Sunne kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SURAHAMMAR
OBS!!!
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SURAHAMMARS KOMMUN
Insamling av pengar
10 § Upphävd.

SVALÖV
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SVALÖVS KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser krävs inte tillstånd.

SVEDALA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Svedala kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SVENLJUNGA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SVENLJUNGA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÄFFLE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Säffle kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÄTER
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Säters kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÄVSJÖ
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Sävsjö kommun
Insamling
14 § Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik och liknande krävs inte tillstånd.

SÖDERHAMN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Söderhamns kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÖDERKÖPING
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SÖDERKÖPINGS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÖDERTÄLJE
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN – Februari 2012
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TIMRÅ
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TINGSRYD
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Tingsryds kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

TJÖRN
Lokal ordningsstadga – Tjörn
12 § Insamling
Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik och liknande krävs inte tillstånd.

TOMELILLA
Lokala ordningsföreskrifter för Tomelilla kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TORSBY
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Torsby kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TRANEMO
Allmänna lokala ordningsföreskrifter, även innefattande föreskrifter för torghandeln, för Tranemo kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TRANÅS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Tranås Kommun
§ 12 Standard formulering.
I ansökan om tillstånd skall arrangörens namn och ändamålet med insamlingen framgå.
Standard formulering om gatumusik.

TRELLEBORG
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Trelleborgs kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TROLLHÄTTAN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TROSA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Trosa kommun
Insamling av pengar
10 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TYRESÖ
Lokala ordningsföreskrifter för Tyresö kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TÄBY
Lokala ordningsföreskrifter för Täby kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

UDDEVALLA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR UDDEVALLA KOMMUN
§ 12 Insamling av pengar
Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser till hjälporganisationer (hjälpverksamhet) krävs inte tillstånd.

ULRICEHAMN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Ulricehamns kommun
Insamlig av pengar
15 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

UPPLANDS-BRO
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Upplands-Bro kommun
Insamling av pengar
12§ Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

UPPLANDS-VÄSBY
Gällande lokala ordningsföreskrifter – Upplands Väsby kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
Inte heller krävs tillstånd när skolklass samlar in pengar till hjälporganisation, skolresor och liknande ändamål.

UPPSALA
Lokala ordningsföreskrifter – Uppsala – 2013-03-25
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när
1. skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer eller liknande,
2. insamlingen sker passivt eller i samband med framförande av gatumusik.

VADSTENA
Lokala ordningsföreskrifter för Vadstena kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VARA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vara kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VARBERG
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Varbergs kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VAXHOLM
Vaxholms stads föreskrifter om lokala ordningsföreskrifter för Vaxholms stad
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VELLINGE
Ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
11. Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande på offentlig plats, om insamlingen inte utgör led i tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Standard formulering om gatumusik.

VETLANDA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vetlanda kommun (Jönköpings län)
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

VIMMERBY
Lokala ordningsföreskrifter för Vimmerby kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när pengar samlas in till hjälporganisationer mm.
Standard formulering om gatumusik.

VINDELN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vindelns kommun
Insamling av pengar
§ ?? Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

VINGÅKER
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vingåkers kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VÅRGÅRDA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VÄNERSBORG
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VÄRNAMO
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Värnamo
12 § Standard formulering.
Om tillståndspliktig penninginsamling sker skall ändamålet med insamlingen klart framgå av en skylt eller på annat sätt.
Not. Inget undantag för gatumusik!

VÄSTERVIK
Lokala ordningsföreskrifter i Västerviks kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när pengar samlas in till hjälporganisationer mm.
Standard formulering om gatumusik.

VÄSTERÅS
OBS!
Lokala ordningsföreskrifter – Västerås stad
12 § Standard formulering… eller om insamlingen sker till förmån för hjälporganisationer.
När insamlingen sker i samband med framförande av musikaliskt eller annat konstnärligt verk krävs tillstånd om det inte framgår tydligt av omständigheterna på platsen att insamlingen sker utan påverkan från de som framför verket eller medhjälpare till dessa.

VÄXJÖ
Allmänna lokala ordningsföreskrifter Växjö kommun
Insamling av pengar
10 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs ej när skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer m m.
Standard formulering om gatumusik.

YSTAD
NYA ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR YSTADS KOMMUN
Beslutade av Kommunfullmäktige 2012-11-15 (§ 173), reviderade 2013-10-17 (§163)
Insamling av pengar
15 § Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik krävs tillstånd endast om gatumusikanten eller medhjälpare har för avsikt att gå runt bland publiken och samla in pengar.
Tillstånd krävs inte heller när skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer.

ÅMÅL
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Åmåls kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÅRJÄNG
Kungörelse med lokala ordningsföreskrifter för Årjängs kommun (Värmlands län)
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÅSELE
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ÅSELE KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÅSTORP
Lokala ordningsföreskrifter för Åstorps kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
För hjälporganisationer och skolklasser krävs endast anmälan till polismyndigheten.

ÄLVKARLEBY
OBS!!!
Lokala ordningsföreskrifter för Älvkarleby kommun – Beslutade av kommunfullmäktige 2013-02-20
Insamling av pengar
12 § Polismyndighetens tillstånd krävs ej för insamling av pengar i bössor eller liknande.

ÄNGELHOLM
Lokala ordningsföreskrifter Ängelholms kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÖCKERÖ
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Öckerö kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatuartisteri krävs inte tillstånd.

ÖDESHÖG
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Ödeshögs kommun
Insamling av pengar
15 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÖSTERÅKER
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Österåkers kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÖVERTORNEÅ
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Övertorneå kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik…, liksom när skolklasser samlar in pengar till olika hjälporganisationer.

Enligt Ordningslag (1993:1617) gäller följande;
1 kap.
2 § Med offentlig plats enligt denna lag avses
1. allmänna vägar,
2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamn- verksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden, om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, skall jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten.
Om ett område eller utrymme som avses i första stycket är tillgängligt för allmänheten endast under vissa tider, är det offentlig plats under dessa. Detsamma gäller områden som omfattas av en föreskrift enligt andra stycket.

3 kap
Lokala föreskrifter m. m.

8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.

10 § Regeringen får överlämna åt en kommun att meddela sådana föreskrifter i fråga om hamnar som ägs eller förvaltas av kommunen eller av ett av kommunen helägt företag.

Bemyndigande för en kommun att meddela lokala ordningsföreskrifter återfinns i 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen.

Ordningsföreskrifter får enligt bemyndigandet meddelas om de behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på en offentlig plats.
Av 3 kap. 1 § ordningslagen framgår att en offentlig plats inom ett detaljplanelagt område enligt huvudregeln inte utan Polismyndighetens tillstånd får användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget.
Ordningslagens krav på tillstånd motiveras av att ett obegränsat användande av marken för något annat ändamål än det för vilket den i första hand är avsedd kan orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller säkerheten.
Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet.
Vidare måste föreskrifterna ha sådant innehåll och vara utformade med sådan exakthet att möjlighet finns att tillämpa dem och övervaka efterlevnaden av dem.
Tillsynen av att ordningen på allmän plats upprätthålls ansvarar Polismyndigheten för.
Ingripanden som kan komma att genomföras för att upprätthålla ordningen sker därför genom Polismyndighetens försorg.

I förarbetena till ordningslagen anförs att det kan finnas behov av lokala bestämmelser som reglerar penningsinsamling på offentlig plats.
Undantag från tillståndskrav för sådan verksamhet bör emellertid regelmässigt göras i de fall då penninginsamlingen är ett led i en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som i sig är tillståndskrävande.
Skälet till detta tycks vara att någon prövning från ordningssynpunkt utöver den som görs i tillståndsärendet rörande sammankomsten eller tillställningen inte anses behövlig.

Enligt ett uttalande i ordningslagens förarbeten, prop. 1992/93:210, är penninginsamling i samband med framförande av gatumusik inte tillståndspliktig, dels med hänvisning till att den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt eller annat konstnärligt verk i sådant fall begränsas, dels med hänvisning till att en musikants insamling i en instrumentlåda eller på ett klädesplagg är en passiv handling. Det förhåller sig annorlunda om musikanten går runt bland publiken och samlar in pengar. Ett sådant tillvägagångssätt betraktas som en penninginsamling som kan omfattas av tillståndskrav genom en lokal ordningsföreskrift.

EU-migranter / Zigenare

Se även bl a;
EU-migranter polisanmälda för tiggeri, brott mot ordningsstadgar

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För fler sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Örnsköldsvik utreder om EU-migranters barn ska erbjudas skolgång

Många EU-migranter befinner sig i Örnsköldsviks kommun och en hel del försöker dra in pengar till sina familjer genom att tigga. I en del fall finns barnen med i Sverige och nu ska kommundirektör Magnus Haglund utreda om dessa barn som befinner sig i kommunen har rätt till skolgång här.

SKL förordar inte skola för EU-migranters barn

Sveriges kommuner och landstings nationella samordnare har efter en utredning gett budskap till kommunerna kring EU-migranter. Budskapet lyder ”vi bedömer att målgruppen kommer finnas en längre tid i Sverige, tänk långsiktigt”.

Red’s kom:
Detta uttalande har på intet sätt att göra med att tiggarbarn ska erbjudas skolgång i Sverige!

Sveriges nationella samordnare för EU-migranter har tydligt klargjort att EU-migranters barn inte ska erbjudas skola i Sverige;
Barn i Rumänien och Bulgarien tas ur skola för tiggarresor till Sverige – alarmerande situation

EU-migranters barn saknar rätt till skolgång i Sverige – Kommunen saknar rätt att erbjuda skolgång

Som ett steg i det diskuterades under senaste kommunstyrelsemöte i Örnsköldsvik frågan om EU-migranternas barns rätt till skolgång.

I protokollet kan man läsa ”En knäckfråga är hur Örnsköldsviks kommun skall se på barnens skolgång. Det juridiska läget är inte entydigt – barnen får gå i skola men det är lika ”rätt” att neka skolgång. Olika kommuner har gjort olika ställningstaganden i denna fråga.”

Red’s kom:
Det är inte riktigt korrekt.
Det stämmer givetvis att kommunen,  av naturliga skäl, har rätt att neka EU-migranters barn skolgång. Men det finns inget som säger att kommunen har denna rätt att nyttja skattemedel på andra länders medborgare. Tvärtom. Enligt kommunallagen ska kommunen värna endast om kommunens egna invånare! Inte ens om andra kommuners invånare, än mindre andra länders medborgare.

Det är endast det vänsterstyrda Göteborg, samt någon kommun till, som erbjuder tiggarbarn skolgång.

Socialtjänstlagen

När föräldrar befinner sig i ett annat land under långa perioder för att tigga pengar till förmån för familjens överlevnad visar det på en dålig livssituation för de barnen. I de fall barn/ungdomar följer med föräldrarna och lever i en utsatt situation i Sverige så ska en anmälan till socialtjänsten göras och situationen hanteras enligt den lagstiftningen.

Red’s kom:
Dvs EU-migranter som tagit med sig skolpliktiga barn till Sverige ska utvisas.

Barnkonventionen säger inget om att Sverige är skyldig att erbjuda skola till andra länders medborgare

Vad som är en svårare fråga är om barnen, utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv samt barnkonventionen, ska beredas möjlighet att gå i skola.

Red’s kom:
Det finns inget i barnkonventionen som säger att EU-migranters barn ska erbjudas skolgång i Sverige. Det är bara en myt som vänsterextremister försöker sprida i hopp om att ingen ska läsa barnkonventionen för att konstatera vad som gäller.

Se bl a;
EU-tiggares barn har inte rätt till skolgång i Sverige enligt barnkonventionen

Skolfråga för tiggarbarn aldrig varit aktuell tidigare

Under senaste läsåret kom dock inte till kommunens kännedom att några barn i Örnsköldsvik skulle ha varit aktuella för frågan om att gå eller inte gå i skola.

Kommunstyrelsen har gett kommundirektören i uppdrag att undersöka skolgång för tiggarbarn?

Kommundirektör Magnus Haglund fick vid senaste kommunstyrelsemötet uppdraget att fortsätta arbetet med att barn i skolpliktig ålder ska kunna beredas skolgång samt att reda ut hur denna skolgång kan se ut.

– I uppdraget ingår även att sätta upp en plan för vilka insatser kopplat till skola som bör göras för yngre barn i förskoleåldern och barn i gymnasieålder, säger Magnus Haglund.

– Det som händer nu är att jag och förvaltningschef för bildningsförvaltningen, Kristina Rastbäck, har ett inbokat möte om hur vi ska lösa uppdraget.

Red’s kom:
Vad är egentligen uppdraget? Att – som det står i rubriken och  ingressen – undersöka om kommunen kan och ska erbjuda skola till EU-migranternas barn eller att undersöka hur detta ska gå till?

Ett beslut om att erbjuda skolgång för EU-migranters barn är i strid med lagen och om en kommun tar ett sådant lagstridigt beslut att försörja EU-migranter så ska kommunens invånare omedelbart begära en laglighetsprövning.
Se; Hur man överklagar ett kommunalt beslut: Laglighetsprövning och Förvaltningsbesvär

Ingen skola för tiggarbarn i Umeå

I Umeå kommun har man beslutat att inte erbjuda generell skolgång för EU-medborgare, även om barnen har vistats i Sverige i över tre månader. I stället gör kommunen bedömningar från fall till fall och planerar dessutom att starta pedagogisk verksamhet utanför den kommunala skolan.

Se; I Umeå ska EU-migranters barn få omsorg med pedagogiska inslag

– Vi får egentligen ingen ledning i den här frågan om när man ska betraktas som papperslös, varken från Skolverket eller Sveriges kommuner och landsting. Jag känner att man inte ska överlåta det här ansvaret på kommunerna, här måste finnas en gemensam nationell hållning för att skapa jämlikhet i hela landet, säger Moa Brydsten, ordföranden för grundskolenämnden i Umeå.

Red’s kom:
Det finns inget som tyder på att EU-migranter skulle kunna räknas som papperslösa. Efter kontakt med Socialstyrelsen så visar det sig att ej heller Socialstyrelsen har det minsta stöd för en dylik åsikt.
Se bl a; Varför anser Socialstyrelsen att EU-migranter ska få fri vård i Sverige?
Klicka här för att gå till artikeln i Allehanda.se, 2015-08-17
Se även bl a;
Kommuner avråds från att erbjuda skola för barn till EU-migranter

EU-migranter är turister, och har därmed inte rätt till skola för barnen

Martin Valfridsson om skola för EU-migranters barn och andra frågor om tiggarna

Moderater: Skola för barn till EU-migranter ska inte erbjudas

EU-tiggares boende och försörjning inget kommunalt ansvar, säger moderat politiker

EU-migranters barn erbjuds ej skola i Sundsvall – Pirjo Holmström (MP) ljuger

Soraya Post: Självklart ska EU-migranters barn gå i svensk skola – barnkonventionen

Den galna professorn #3: Tror att skollagen ger EU-migranters barn rätt till skolgång i Sverige

Varberg permanentar EU-migranters hemlöshet – Ska barnen erbjudas skola?

50-60 barn till EU-migranter går i skola i Göteborg

EU-migranter klarade sig från utvisning pga att Migrationsverket omorganiserade – Uppdrag Granskning

Är Sverige lösningen för alla romer? – Vad är antiziganism?

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Media undviker alla relevanta frågor till Lunds kommun om EU-migranter

Istället för att ställa högst relevanta frågor till Lunds kommun – Emma Berginger (MP) och hennes bundsförvant kommunalrådet Anders Almgren (S) – om vad kostnaderna blir för skattebetalarna att förse EU-tiggare med gratis camping i Lund på obestämd tid (utan deadline) så gräver SDS ner sig i den meningslösa frågan vems ansvar EU-tiggares avfall är.

Frågan om vem som får ansvar för städning och skräp efter EU-migranter har inget enkelt svar, enligt Olof Moberg, jurist på Sveriges kommuner och landsting.

Red’s kom:
Jo, få frågor är så enkla att besvara.

Eftersom;
1. EU-migranter struntar i svensk lag och övriga regelverk
2. EU-migranter aldrig någonsin betalar några böter
3. EU-migranter är svåra/omöjliga att få ut några pengar från
3. EU-migranter inte har några krav på sig från varken kommun eller stat
4. EU-migranter inte utvisas när så ska ske
blir det alltid kommunens skattebetalare som får stå för kostnaden för renhållning efter skattebefriade EU-migranter.

Enskild bosättare – nedskräpning dennes ansvar

– Om en enskild person får låna en markplätt att ställa upp sin husvagn på under en kortare tid så finns det ingen skyldighet för markägaren att också ansvara för renhållningen, säger Olof Moberg.
– Då är det snarast upp till den enskilde husvagnsägaren att också se till så att området hålls snyggt och prydligt, säger Olof Moberg.

Red’s kom:
Meningslösa spekulationer och gäller enbart under förutsättning att husvagnsägaren känner för att ansvara för renhållningen.

Markägarens ansvar om ”många” personer bosätter sig på en plats

Om många personer bosätter sig på samma plats och det uppstår problem med t ex nedskräpning hamnar det dock på markägarens bord att lösa det.

Red’s kom:
Fortsatt meningslösa spekulationer.

I resonemanget görs ingen skillnad mellan om markägaren erbjudit mark till EU-tiggare att bosätta sig på eller om marken ockuperats av EU-tiggare.

Varken ordet ”många” eller ”bosätta” definieras.

Referens till lag saknas. Bara personligt tyckande.

Uppställning av husvagnar kräver bygglov

– Om det liknar en campingverksamhet så har markägaren ett ansvar för sophämtning och latrin och så vidare. För att ha husvagnar uppställda under en längre tid krävs även bygglov.

EU-migranters sophämtning, etc, blir kommunens ansvar

I Lund har stadsbyggnadskontoret beviljat bygglov för en parkeringsplats intill Sankt Hans backar. Här ska EU-migranter få bo i sina bilar och husvagnar och det beviljade bygglovet innebär därmed också ett ansvar på kommunen.
– Ja, då blir det kommunens ansvar med sophämtning och liknande. Även om kommunen själva skulle säga att det bara handlar om att upplåta ett stycke mark så blir det som en camping, säger Olof Moberg.

Red’s kom:
Finns det ingen journalistiskt kunnig person i Sverige som kan ställa relevanta frågor, som vi vill veta svaren på?

FRÅGOR UTAN SVAR FRÅN LUNDS KOMMUN

Här följer några exempel på frågor där media gjort det lätt för det vänsterstyrda Lunds kommun genom att inte undersöka hur Miljöpartiet och Socialdemokraterna tänkt sig;

KOMMUNENS ANSVAR
Vilket ansvar tar Lunds kommun på sig – idag och i framtiden – rent konkret genom att upplåta mark till bosättningar för EU-migranter?

Vilket ansvar tycker kommunen att de har gentemot de egna invånarna?

ALTERNATIVA ÅTGÄRDER
Ser kommunen bara två tänkbara alternativ när det gäller EU-migranter?;
1. Göra ingenting alls – inga resurser läggs på EU-migranter
2. Försörja EU-migranter / Finansiera tiggeri av utländska medborgare.
Eller kan det finnas andra alternativ?
I så fall, vilka?

PRESENTERA REDOVISNING ÖVER KOSTNADER
Vad blir den initiala kostnaden för campingen?

Vad blir den löpande kostnaden per år?

Finns det någon gräns för hur mycket skattemedel Lunds kommun kan lägga på förmåner till andra länders medborgare?

Hur många kronor max/år och totalt i framtiden?

KOMMUNALLAGEN
Med vilken rätt tycker Lunds kommun att man kan förbigå kommunallagen som klargör att kommunen inte ska avsätta resurser (mer än för akuta åtgärder) på dem som inte bor i kommunen?

LIKABEHANDLINGSPRINCIPEN
Med vilken rätt tycker Lunds kommun att man kan förbigå likabehandlingsprincipen, och ge en speciell grupp av människor – dessutom från ett annat land – förmåner som ingen annan får? Inte ens svenska medborgare!

FÖRETRÄDER LUNDS KOMMUN MAJORITETEN?
Tror Lunds kommun att majoriteten i Lund vill att Lunds kommun ska försörja EU-migranter och att en skattefinansierad camping för EU-migranter är den bästa lösningen?

Är Lunds kommun intresserad av vad kommunens medborgare tycker?

Varför undersöker inte Lunds kommun vad medborgarna tycker i en så här stor och avgörande fråga för samhället och framtiden?

PRESENTERA KONSEKVENSANALYS
Har konsekvensanalys gjorts (och i så fall när och av vem) för kommunens åtgärder med anledning av stadens EU-migranter?

Varför inte?

På vilka sakliga grunder  tror Lunds kommun (Emma Berginger) att förmåner till EU-migranter inte leder till att fler EU-migranter söker sig till Lund?

VÅRDKOSTNADER OCH ANDRA KOSTNADER EU-MIGRANTER GENERERAR
Hur mycket har Lunds EU-migranter kostat Sverige i vårdkostnader?

Vilka övriga kostnader får kommunen genom EU-migranter?

EU-MIGRANTERNAS SÄKERHET
Varför tror Lunds kommun (Emma Berginger) att EU-migranterna bor mer säkert på en undanskymd plats vid S:t Hans Backar?

Är bevakningskostnader inberäknade i Lunds kommuns kalkyl? Med hur mycket per år?

CAMPING
Hur tänker Lunds kommun rent konkret hantera att EU-migranternas läger blir en uppställningsplats för målvaktsbilar och skrotbilar?

Vad är kommunens plan för kalla vinterdagar?

DEADLINE
Finns det någon sluttidpunkt för kommunens åtgärder eller är det stöd Lunds kommun ger EU-migranter permanent för all framtid så länge EU-migranter kommer till Lund?

Hur har Lunds kommun planerat att en nedstängning av camping för EU-migranter ska gå till i framtiden? Vad händer då? Vart ska de ta vägen då?

UTVISNING
Hur ställer sig Lunds kommun till att EU-migranter överskrider den tid de får vistas i Sverige?

Hur ställer sig Lunds kommun till att EU-migranter som under de tre första månaderna inte kan försörja sig på egen hand (utan stöd av skattemedel i annat fall än vid akut nödhjälp) saknar rätt att vistas i Sverige?

Är utvisning ett alternativ, dvs kan kommunen tänka sig att verka för att de EU-migranter som saknar rätt att vistas i Sverige utvisas (fristående från polisens roll i detta, vilket är ett naturligt sätt att glida undan frågan!)

Hur ställer sig Lunds kommun till att kommunen är behjälplig i lagbrott genom att försörja EU-migranter utan vistelserätt i Sverige?

471 MILJARDER KR TILL RUMÄNIEN
Förstår Lunds kommun att genom kommunens stöd till EU-migranter, vilket håller dem kvar i kommunen, så försvårar kommunen för Rumänien att ge den hjälp som behövs i Rumänien?

Ser Lunds kommun något problem i att kommunens åtgärder befäster EU-migranternas utsatthet och minskar deras möjligheter att förbättra sin situation?

GRAVIDA
Hur planerar Lunds kommun att hantera gravida EU-migranter som kommer till Lund?
Hur planerar Lunds kommun att hantera EU-migranter som blir gravida Lund?

BARN
Hur planerar Lunds kommun att hantera de barn som EU-migranter tar med sig till Lund?

Avser Lunds kommun att erbjuda skolgång till EU-migranternas barn?

HUR HAR BYGGLOV TAGITS FRAM?
Innan oppositionen fick information om bygglovet via media, vilka kontakter har Emma Berginger haft i denna fråga med Socialdemokraterna samt Vänsterpartiet och Fi?

Plus en rad frågor runt detta för att undvika alla de undanglidande svar som frågan ofrånkomligen resulterar i.

ÖVRIGT
Alla ovanstående frågor kommer naturligtvis att upplevas som mycket besvärliga för Lunds kommun, främst Emma Berginger (MP) och Anders Almgren (S). De kommer naturligtvis göra allt för att glida undan frågorna. Därför kan inte undanglidande svar accepteras utan frågorna med tilläggsfrågor måste ställas till dess att tillfredsställande svar givits.

Ovanstående frågor kan var och en ställa till Lunds kommun, bl a:
• Socialdemokraterna: Kommunalråd Anders Almgren anders.almgren@lund.se
• Socialdemokraterna: Kommunalråd Elin Gustavsson elin.gustafsson@lund.se
• Miljöpartiet: Kommunalråd Emma Berginger emma.berginger@lund.se

• Sven-Bertil Persson (ordförande) – Vänsterpartiet sven-bertil.persson2@lund.se
• Erik Hammarström (vice ordförande) – Miljöpartiet erik.hammarstrom@lund.se
• Joakim Månsson Bengtsson – Miljöpartiet joakim.manssonbengtsson@lund.se
• Peter Fransson – Socialdemokraterna peppe.fransson@yahoo.com
• Eva S Olsson – Socialdemokraterna eva.olsson6@lund.se
• Yumna Ramadan – Feministiskt Initiativ yumna.ramadan@lund.se

• Anna Gawrys (S), Socialnämnden anna.gawrys@lund.se
• Dara Ahmad (S), Socialnämnden dara.ahmad@lund.se
• Amanda Bjernestedt (MP), Socialnämnden amanda.bjernestedt@lund.se
• Martin Stensson (V), Socialnämnden martin.stensson@lund.se
• K Arne Blom (S), Socialnämnden, ingen epost
• Preben Widerberg (S), Socialnämnden, ingen epost
• Nita Lorimer (V), Socialnämnden, ingen epost
• Bengt-Göran Paradis (V), Socialnämnden, ingen epost
• Anna Baumann (MP), Socialnämnden, ingen epost

Kommunfullmäktige:
• Lennart Prytz (S), ordförande lennart.prytz@lund.se
• Christina Sjöström (MP) 1:e vice ordförande christina.sjostrom@lund.se
• Björn Abelson (S) bjorn.abelson@lund.se
• Kenth Andersson (S) kenth.andersson@lund.se
• Lena Fällström (S) lena.fallstrom@lund.se
• Monica Molin (S) monica.molin@lund.se
• Ann-Margreth Olsson (S) ann-margreth.olsson@lund.se
• Jeanette Olsson (S) jeanette.olsson@lund.se
• Per Olsson (S) per.olsson2@lund.se
• Stig Svensson (S) stig.svensson@lund.se
• Angelica Svensson (V) angelica.svensson@lund.se
• Hanna Gunnarsson (V) hanna.gunnarsson@lund.se
• Görild Malmberg (V) gorild.malmberg@lund.se
• Mats Olsson (V) mats.olsson2@lund.se
• Cherry Batrapo (FI) cherry.batrapo@lund.se
• Pernilla West (FI) pernilla.west@lund.se

• Anette Henriksson kommundirektör anette.henriksson@lund.se

• Annika Pettersson, socialdirektör
• Inger Wallin Fröman, verksamhetschef
• Marie Olsson, verksamhetschef Socialförvaltningen marie.olsson@lund.se
• Ricardo Espinoza Pena, verksamhetschef
• Johan Larsson Boström, enhetschef
• Karin Säfström, enhetschef karin.safstrom@lund.se
• Nisse Wessberg, enhetschef
• Tommy Persson, tf. enhetschef
• Martin Karlsson, vik nämndsekreterare martin.karlsson2@lund.se
Klicka här för att gå till artikeln i SDS, 2015-07-22
Se även bl a;
EU-migranter gör att företag hotar lämna Lund

Kommunalråd (S) i Lund lovar ge EU-tiggare mark att bygga kåkstad på

FP motsätter sig S-löfte att upplåta mark gratis till EU-migranter i Lund

Politiker i Lund sopar EU-migranter under mattan

EU-migranter skaffar sig förmåner genom lagbrott och provokation

Joakim Månsson-Bengtsson (MP): EU-migranter ska få bo på företags p-plats och undantas från böter

MP i Lunds kommun har i hemlighet förberett gratis boende för EU-migranter

Moderat i Lund rasar över MP’s hemliga planer på kåkstad för EU-migranter

Emma Berginger vill att Lunds kommun ska vara välgörenhetsorganisation för EU-migranter

Kungörelse bygglov för EU-migranters boende i Lund – Överklaga bygglov

Bakläxa för Lunds kommuns beslut att ge EU-migranter gratis boende?

Varför provocerar EU-migranter?

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Varför anser Socialstyrelsen att EU-migranter ska få fri vård i Sverige?

Nedanstående fråga har ställts till Socialstyrelsen:

Organisationen ”Läkare i världen” (ska inte förväxlas med den seriösa organisationen ”Läkare utan gränser”) hävdar följande;
”Socialstyrelsen har nyligen konstaterat att EU-migranter som stannat i Sverige längre än tre månader och som saknar uppehållsrätt har samma rätt till vård som asylsökande och papperslösa.”
Var hittar jag detta dokument av Socialstyrelsen som ”Läkare i världen” påstår ska finnas?

Socialstyrelsen (utredare, avd. för kunskapsstyrning) svarar:
Jag tror att det är beskrivningen på Socialstyrelsens webbplats om vilken vård ett landsting ska erbjuda till asylsökande och papperslösa som Läkare i världen refererar till.

Där finns bl.a. följande stycke som i sin tur hänvisar till regeringens proposition som behandlar frågan mer utförligt på sid 40-41.

”Papperslösa
Till gruppen papperslösa räknas dels personer som undanhåller sig verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen, dels personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändigt tillstånd för att vistas i landet. Det innebär inte att en person som lever som papperslös nödvändigtvis saknar identitetshandlingar som pass, id-kort eller motsvarande. Papperslösheten avser avsaknaden av tillstånd att vistas i landet.

Även EU/EES-medborgare kan i enstaka fall (prop. 2012/13:109, s. 41) omfattas av lagen. Det gäller de unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.”.

Respons:
Det är emellertid en mismatch mellan proposition 2012/13:109;
”Det är dock inte uteslutet att förslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare.”
och vad som står på Socialstyrelsens webbplats;
”Även EU/EES-medborgare kan i enstaka fall (prop. 2012/13:109, s. 41) omfattas av lagen. Det gäller de unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.”.

Socialstyrelsens tolkning saknar stöd

Socialstyrelsen har lagt in tolkningar av proposition 2012/13:109 som inte verkar ha stöd någonstans, t ex;
1. Det står inte i prop:en att EU/EES-medborgare i enstaka fall kan omfattas av lagen.
2. Det finns inget i prop:en som ens antyder att ”unionsmedborgare” skulle avse ”de unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.”.

Vilka unionsmedborgare som avses är okänt

Vilka enstaka personer som här avses med ”unionsmedborgare” vet vi alltså inte utifrån prop:en. Socialstyrelsen har spekulerat utifrån en spekulation.

Socialstyrelsen har på eget bevåg lagt till EES-medborgare

Vi vet emellertid att Socialstyrelsens tillägg ”EES-medborgare” inte är korrekt eftersom det inte nämns i prop:ens formulering.

EU-migranter är inte ”enstaka fall”

Vad vi med 100% säkerhet kan säga utifrån formuleringen i prop:en är att det inte avser den kategori som Socialstyrelsen uppger. Detta bl a genom formuleringen ”i enstaka fall” i prop-texten; ”Det är dock inte uteslutet att förslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare.”.

”Enstaka fall” kan ju knappast avse en grupp som t o m är större än den grupp som lagen uttryckligen tillkom för.

Spekulationer i prop 2012/13:109 om framtida lag-tillägg

Den spekulativa meningen i prop:en;
”Det är dock inte uteslutet att förslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare.”
måste syfta på att genom framtida tillägg i lagstiftningen så skulle målgruppen eventuellt kunna utökas till att gälla även vissa kategorier av EU-medborgare (och kanske även EES) under då specificerade omständigheter.

Spekulationerna avser alltså inte lagen som den ser ut idag, vilket faller sig naturligt eftersom det inte finns något i varken lag eller förarbete som i övrigt nämner vilka undantagsfall som avses i den Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd som inte skrevs för EU-medborgare.

Lag-rubrik klargör att alla ”papperslösa” inte avses

Notera dessutom att redan i rubriken till lagen klargörs tydligt att Lag (2013:407) inte avser alla som skulle kunna tänkas falla in under kategorin ”papperslös” (vilket i sig inte är en juridisk term, utan en ”folkets förenkling”) – dvs utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Lag (2013:407) gäller inte för dem vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig

Utöver allting annat så klargörs dessutom i lagen (alltså inte i det spekulativa  tyckande i prop:en som är det enda Socialstyrelsen utgått från) följande;
”Lagen omfattar dock inte utlänningar vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig.”.
Redan där utesluts en klar majoritet av de EU-medborgare som vistas i landet – bl a de EU-migranter som ”Läkare i världen” anser skulle kunna dra nytta av lagen – med eller utan ”papper” samt med eller utan uppehållsrätt.

Otillräckligt att vara ”papperslös” för att få subventionerad vård

Det är alltså inte tillräckligt att som EU-medborgare utnyttja sig av EU’s rörlighetsdirektiv och avsaknad av gränskontroller för att uppehålla sig i landet längre än tillåtet, och för att därigenom få subventionerad sjukvård på svenska skattebetalares bekostnad.

Tre frågor till Socialstyrelsen:
1. Ligger det någon utredning bakom Socialstyrelsens tolkning;
”Det gäller de unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.”?

2. Står hela Socialstyrelsen verkligen bakom denna tolkning, med tanke på att det inte är vad någon annan kommit fram till (bl a SKL och 16 landsting/regioner är av annan uppfattning än Socialstyrelsen)?

3. Var har Socialstyrelsen hämtat tolkningen från om vad ”papperslös” innebär;
”Till gruppen papperslösa räknas dels personer som undanhåller sig verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen, dels personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändigt tillstånd för att vistas i landet. Det innebär inte att en person som lever som papperslös nödvändigtvis saknar identitetshandlingar som pass, id-kort eller motsvarande. Papperslösheten avser avsaknaden av tillstånd att vistas i landet.”?
I prop:en saknas denna definition, och ej heller i lagen uppges det som Socialstyrelsen skriver här.

Not. Det finns ingen koppling mellan ovanstående definition av ”papperslös” och Lag (2013:407) eller prop. 2012/13:109.

Socialstyrelsen svarar:
På semester, återkommer 27/7 och 17/8.

Fortsättning följer när Socialstyrelsen avger svar.
tiggare
Se även bl a;
SVT sprider lögner om EU-migranters rätt till subventionerad vård i Sverige

SVTs fejkade faktaruta om EU-migranter

Sveriges ansvar att ge EU-migranter gratis vård enligt Läkare i världen

EU-migranter utan EU-kort ska betala all vård med egna medel

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

EU-migranter utan EU-kort ska betala all vård med egna medel

SVT har gått ut med felaktiga och missvisande uppgifter om vad som gäller för EU-migranters vårdkostnader. Jönköping följer SKL’s rekommendationer, vilket bl a innebär att även akutvård ska betalas, och gör därmed rätt.

Utan EU-kort skickas faktura till hemadress

De som inte har något EU-kort och söker vård får en faktura på hela beloppet som skickas till deras hemadress, säger Yvonne Ericsson, utredare på folkhälsa/sjukvård i Region Jönköpings län.

Red’s kom:
• Hur många av dessa fakturor för EU-migranter betalas? Noll?
• Hur många fakturor för EU-migranter drivs in?
• Hur kontrolleras att korrekt adress uppges?

Följer SKL’s handbok om vård av utlänningar

Region Jönköpings län följer Sveriges kommuner och landsting, SKL, och deras handbok om vård av personer från andra länder.

Akutvård måste betalas till osubventionerat pris av vårdtagaren, om EU-kort saknas

— Däremot har de rätt till nödvändig och akut vård, men det kostar också, tillägger utredaren.

Red’s kom:
Vad räknas som akutvård?
Socialstyrelsen har i en utvärdering konstaterat att begreppet ”vård som inte kan anstå” inte är medicinskt tillämpbart.

Mödrahälsovård måste betalas till osubventionerat pris av vårdtagaren, om EU-kort saknas

Yvonne Ericsson berättar att EU-migranter har rätt till mödrahälsovård, men har kvinnan i fråga inget EU-kort blir hon debiterad för hela beloppet.

Planerad vård måste betalas till osubventionerat pris av vårdtagaren

— Och om vården kan vänta tills personen åker hem till sitt hemland så är det planerad vård.

Läkarbesök kan kosta 2 000 kr

Hon berättar att ett vanligt besök hos läkare på vårdcentral kan kosta uppemot 2 000 kronor, 700 kronor för sköterska.

Förlossning kan kosta 25 000 kr och uppåt

— Förlossningen kan kosta 25 000 kronor eller uppåt, beroende på vad som händer. Det är svårt att säga vad kostnaden blir och detta är verkligen ett problem för dem som kommer utifrån.

Olika kriterier i EU-länder för att få EU-kort

— Och tyvärr skiljer det sig mellan länderna huruvida man uppfyller kriterierna för ett sådant kort eller inte.

Red’s kom:
I Rumänien är det ett krav att man haft ett arbete för att få ett EU-kort, och väldigt få av de EU-tiggare som kommer från Rumänien har haft något arbete.

Fakta: EU-kort för svenska medborgare

• EU-kortet ger dig rätt till nödvändig vård vid sjukhus och läkarmottagningar som är anslutna till landets allmänna sjukvårdssystem. Det är vårdgivaren som bedömer vad som anses som nödvändig vård.

• I vissa länder måste du först betala hela vårdkostnaden själv och sedan begära ersättning hos landets motsvarighet till Försäkringskassan.

• Alla i familjen, även barn, oavsett ålder, ska ha ett eget sjukförsäkringskort. Kortet är kostnadsfritt.

Källa: FörsäkringskassanKlicka här för att gå till artikeln i Smålännnigen, 2015-07-11
Se även bl a;
SVT sprider lögner om EU-migranters rätt till subventionerad vård i Sverige

SVTs fejkade faktaruta om EU-migranter

Varför anser Socialstyrelsen att EU-migranter ska få fri vård i Sverige?

Sveriges ansvar att ge EU-migranter gratis vård enligt Läkare i världen
Mänsklig rättighet att alla kan komma till Sverige och få gratis vård?

NLL klargör vad som gäller för vård av EU-migranter i Sverige
EU-medborgare utan EU-kort från annat EU-land ska betala hela kostnaden, inga subventioner.

Gratis vård i Sverige för rumäner! Samtliga vårdfakturor till EU-migranter är obetalda – mörkas av media
Endast ett landsting/region i Sverige vet vad vården för EU-migranter kostar. Det är Västerbotten, som utfärdade fakturor på totalt 333 456 kronor till EU-migranter under 2014. Samtliga fakturor är obetalda.
Diskriminering att man låter ett specifikt EU-lands medborgare få förmåner som ingen annan får.
Uppsala har den mest generösa hållningen när det gäller vård för EU-migranter.
Blekinge låter svenska skattebetalare stå fullt ut för vården av EU-migranter.

Rumänien betalar inte skulder till Sverige för vård av EU-migranter
I Stockholm har landstinget slutat driva in skulderna för EU-migranter.
Det kostar Stockholms landsting omkring fyra miljoner kronor varje år i obetalda vårdfakturor från Rumänien.

EU-migranter kostar miljontals kronor i vårdkostnader i Örebro län
Eftersom EU-tiggare saknar pengar får istället regionen stå för kostnaden.
Regionen i Örebro har ingen kontroll över hur många räkningar som inte betalas.
Få av räkningarna för rumäner och bulgarer skickas från Sverige till Rumänien och Bulgarien.

Uppsala subventionerar vård till EU-migranter i strid med regelverket
16 av 21 landsting eller regioner lämnar fakturor på hela vårdbeloppet till de EU-medborgare som saknar europeiskt sjukförsäkringskort.
Fem landsting/regioner i Sverige – bl a Uppsala & Blekinge – bryter mot regelverket.
Rumänien låter Sverige ta hela vårdkostnaden för Rumäniens medborgare.

MP vill att alla EU-migranter ska få gratis vård i Sverige

Smittsam sjukdom bland EU-migranter i Stockholm, TBC

Justitieministern chockad över hur mycket bistånd Rumänien får

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

SVTs fejkade faktaruta om EU-migranter

I inlägget
SVT sprider lögner om EU-migranters rätt till subventionerad vård i Sverige
beskrivs hur SVT försöker lura medborgarna att EU-migranter har rätt till subventionerad (i praktiken fri) sjukvård i Sverige, där Sverige med helt egna medel ska vara skyldig att stå för sjukvård för 500 miljoner EU-medborgare, men naturligtvis främst tiggarna från Rumänien, etc (de som saknar EU-kort).

Alltså, om svenska medborgare behöver vård i annat EU-land så bekostas vården av svenska skattebetalare och om andra EU-länders medborgare utan EU-kort behöver vård i Sverige ska också det ske på svenska skattebetalares bekostnad.

Med andra ord, EU-kortet fyller ingen funktion i Sverige.

• Efter kontakt med SVT verkar det som att det i den viktigaste delen – att Socialstyrelsen hävdat att EU-migranter har rätt till subventionerad vård – inte riktigt var vad Socialstyrelsen uttryckt. Det är mer SVT’s personliga ”tolkning”.

• I den andra delen – att Socialstyrelsen hävdat att barn har rätt till vård i ”större omfattning” – är det korrekt att Socialstyrelsen (närmare bestämt en avdelningschef) hävdat detta. Dock saknas källa för detta påstående och det verkar vara en felläsning av lagen som resulterat i detta personliga tyckande av en enskild avdelningschef på Socialstyrelsen.

Det kanske värsta i SVT’s artikel är faktarutan som skribenterna Fabian Sturm (fabian.sturm@svt.se) och Anna H Svensson (anna.h.svensson@svt.se) lagt in.
Under den missvisande rubriken ”Papperslösas rätt till sjukvård” skriver SVT följande ”fakta”:

EU-medborgare har rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader utan uppehållstillstånd. Efter tre månader kan en EU-medborgare fortsatt ha så kallad uppehållsrätt om vissa krav uppfylls. Det kan handla om att personen har arbete, studerar eller bara vistas i landet men kan försörja sig och sin familj och har heltäckande sjukförsäkring. Till skillnad från uppehållstillstånd prövas inte uppehållsrätt så länge ett villkor är uppfyllt.

En EU-medborgare som vistats i Sverige i över tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd räknas som papperslös.

Den 1 juli 2013 infördes en ny lag om hälso- och sjukvård till papperslösa: ”Lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.”

Lagen innebär att en papperslös EU-medborgare har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård samt tandvård.

Subventionerna gäller även förlossningsvård och papperslösa EU-medborgare ska inte betala vårdavgifter för förlossningsvård. Barn under 18 år ska dessutom erbjudas vård i större omfattning än vad vuxna kan få.

Sedan lagen infördes har frågetecknen varit många och olika landsting har tolkat lagen olika. I år förtydligades lagen av Socialstyrelsen men fortsatt finns osäkerhet inom vården. Det är till exempel svårt för vårdpersonal att veta hur länge en papperslös EU-medborgare har befunnit sig i Sverige.

Källa: Socialstyrelsen, Vårdguiden, VG-regionen och Läkare i världen.

Det som markerats i fetstil ovan är felaktigt/saknar stöd.

SVT försöker manipulera folket

Notera här hur SVT i faktarutan mixat ihop tre olika källor utan att redogöra för vilken information som kommit från vem.

Vad gäller källan ”Socialstyrelsen” uppger SVT inte någonstans i artikeln namn på någon person/ansvarig på Socialstyrelsen som hävdat det SVT påstår.

Ej heller har SVT någon utredning att referera till där man redogör för hur man kommit fram till hur EU-migranter plötsligt skulle kunna räknas som papperslösa. Någon utredning finns förmodligen inte.

SVT har inte låtit någon med avvikande åsikt komma till tals.

Motivering till varför EU-migranter inte är papperslösa

1. På Socialstyrelsens webbsida om hälso-, sjuk- och tandvård konstaterar Socialstyrelsen själv att EU-migranter inte hör till kategorin papperslösa. Socialstyrelsen skriver;
”… i 5 § lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (papperslösa), men gäller inte utlänningar vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig.”.

5§ Denna lag omfattar utlänningar som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.
Lagen omfattar dock inte utlänningar vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig.

Lag 2013:407 är alltså tydlig med att denna Lag 2013:407 inte avser dem som allmänt kallas ”EU-migranter” (dvs dem som enligt EU’s rörlighetsdirektiv får vistas i Sverige i upp till 3 månader om de kan försörja sig själva).
Tiggarnas vistelse är i princip uteslutande avsedd att vara tillfällig, oavsett om de stannar längre än tillåtet. Det är endast om de har uppehållsrätt som det möjligen kan bekräftas att vistelsen i Sverige inte är avsedd att vara tillfällig.
Vissa av de utländska tiggarna skulle naturligtvis säkert vilja att Sverige tog över försörjningsansvaret för dem och deras barn, men detta önsketänkande gör inte deras vistelse i Sverige mindre tillfällig i detta juridiska sammanhang.

Socialstyrelsen fortsätter sedan med att ytterligare bekräfta att EU-migranter/EU-tiggare inte räknas som papperslösa;
”Även EU/EES-medborgare kan i enstaka fall (prop. 2012/13:109, s. 41) omfattas av lagen. Det gäller de unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.”.

Not. Socialstyrelsen saknar datering på ovanstående webbsida, men källhänvisningen till informationen på webbsidan är daterad 2011-12-21, dvs 1½ år innan Lag 2013:407 togs fram. Alltså har Socialstyrelsen i sitt tyckande här inte utgått från någon källa.

Här skriver Socialstyrelsen personligt tyckande; ”Det gäller de unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.” samtidigt som Socialstyrelsen bortser från att;
• Lag 2013:407 inte ger rättigheter för EU-migranter ”vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig”, och
• utlänningar som olagligen befinner sig i Sverige naturligtvis ska utvisas och inte fortsatt belasta välfärden i landet, och
• proposition 2012/13:109 inte säger det Socialstyrelsen påstår.

Prop. 2012/13:109, s. 41, som Socialstyrelsen vilar sitt tyckande på, uppger inte alls vad Socialstyrelsen påstår, utan där står istället;

Det är dock inte uteslutet att förslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare.

Notera nyckelorden;
• ”inte uteslutet”
• ”i enstaka fall”
• ”kan komma att bli tillämplig”

Utöver att någon endast spekulerat rent allmänt i hypotetiska ordalag om att det i något enstaka fall kan förekomma att EU-migranter skulle kunna få subventionerad vård i Sverige så konstaterar man i propositionen att;
2. I det fall subventionerad vård är applicerbart på en EU-migrant så är en grundläggande förutsättning att det rör sig om ”enstaka fall”. Det är odefinierat vilka enstaka fall som avses med de allmänna spekulationerna i propositionen (inte vad som står i lagtexten), men man kan alltså konstatera med 100% säkerhet att någon generell bedömning av EU-migranter som papperslösa finns inte bara för att de brutit mot lagen och stannat längre än den tid de får vistas i Sverige och gömt sina pass.
3. Ej heller kan det hävdas att EU-migranterna befinner sig i Sverige ”utan stöd av myndighetsbeslut eller författning”. Alla som t ex semestrar i Sverige befinner sig i landet utan stöd av myndighetsbeslut/författning. Formuleringen syftar istället på flyktingar och EU-tiggarna upfyller inte villkoren för att kategoriseras som flyktingar.

Lagverk, förarbete och Socialstyrelsen ger tunga skäl som var för sig klargör att EU-migranter inte kan/ska räknas som papperslösa.

Om det skulle kunna bevisas att EU-tiggarna stannat längre än vad de får så är det inte vård de har rätt till utan snarare en utvisning, enligt lagen.

Ovanstående är också vad bl a SKL kommit fram till (SVT nämnde inget om SKL’s åsikter i sin artikel).

SVT’s referens – Socialstyrelsens avdelningschef

Efter att författarna till aktuell artikel tillfrågats hur de kommit fram till vad de skrivit så hänvisar de till följande text från en ej namngiven avdelningschef på Socialstyrelsen (Pernilla Ek, TF Avdelningschef/Enhetschef, Avdelningen för regler och behörighet);
”Utlänningar som omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska enligt 7 § erbjudas mödrahälsovård.”

”Av 6 § förordning (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd framgår att utlänningar som omfattas av förordningen inte ska betala vårdavgift för förlossningsvård. Det innebär att utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd inte ska betala vårdavgifter för förlossningsvård.”

6 § Utlänningar som omfattas av denna förordning ska inte betala vårdavgift för
1. förebyggande barna- och mödravård som ges av en vårdgivare inom den offentliga primärvården, och
2. förlossningsvård.

I Förordning (2013:412) uppges identiska villkor för vilka som omfattas av fördningen som för Lag (2013:407);

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om de avgifter utlänningar som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning själva ska betala för vård och läkemedel enligt 6, 7, 9 och 10 §§ lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Förordningen omfattar dock inte utlänningar vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig.

Dvs varken förordning (2013:412) eller lag (2013:407) avser EU-migranter, utan den avser papperslösa, och även om alla kan ha sina personliga åsikter så finns det de facto inget stöd i något regelverk för att EU-migranter skulle kunna räknas som papperslösa med rätt till subventionerad vård istället för utvisning.

Barn ska erbjudas vård i större omfattning?

Socialstyrelsens avdelningschef för regler och behörighet påstår;
”Samma kriterier gäller för barn som för vuxna när det gäller vad som ska vara uppfyllt för att man ska omfattas av lagen. Men omfattas en person som är under 18 år av lagen ska den personen erbjudas vård i större omfattning än vad vuxna kan få.”
Men det finns inget regelverk (vad jag känner till) som säger att barn under 18 år ska erbjudas vård i ”större” omfattning än vad vuxna kan få.
Det är inte ens vad som står i Lag 2013:407, utan verkar vara en feltolkning eller felskrivning av Socialstyrelsens avdelningschef.

KÄLLA SAKNAS
Har avdelningschefen på Socialstyrelsen inte uppgivit någon källa för sitt påstående om vård för EU-migranters barn?
Ovanstående fråga har jag ställt till SVT. Ej erhållit svar, men av Socialstyrelsens skrivelse till SVT framgår att ingen källa eller motivering uppgivits av Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen säger sig inte kunna juridiska frågor

Socialstyrelsen skriver klart och tydligt på sin webbplats att de inte har kompetens att tolka lagar och föreskrifter;
”Däremot kan vi inte hjälpa till med att tolka lagar och föreskrifter. Vi kan inte heller avgöra om hälso- och sjukvården eller socialtjänsten gör rätt eller fel.”
Ändå är det just vad Socialstyrelsen gjort till SVT!

Socialstyrelsen, hur ska ni ha det? Antingen tolkar ni lagar och föreskrifter eller så avhåller ni er från tolkningar pga att ni inte har kompetensen för detta!

Socialstyrelsen har nu erhållit de helt avgörande frågor som SVT inte ställde. Det troligaste resultatet av dessa konkreta frågor är att de antingen inte besvaras alls, eller besvaras undvikande (dvs utan svar).

SAMMANFATTNING

A. SUBVENTIONERAD VÅRD FÖR EU-MIGRANTER SOM INTE VISTATS LÄNGRE ÄN 3 MÅNADER I LANDET
För att EU-migranter (EU/EES-medborgare) som vistats kortare tid än 3 månader i Sverige ska erhålla subventionerad vård i Sverige förutsätts att de har det blåa sjukförsäkringskortet (EU-kortet) eller motsvarande.
Det är viktigt att förstå att EU-kortet inte bara är en administrativ sak utan det är en garanti för att hemlandet står för sjukvårdskostnaderna. Dvs medlemskapet i EU innebär inte att något enskilt land ska betala vårdkostnader för annat lands medborgare, inte ens akutvård. Alla EU-länder står fortfarande för sina egna medborgares vårdkostnader.
Förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen beslutades av Europaparlamentet och rådet år 2004. Den tillämpas inom EU från och med den 1 maj 2010 och fastställer; ”Vården ska bekostas av den medlemsstat där personen är försäkrad.”.

VEM STÅR FÖR KOSTNADEN FÖR AKUT/EJ AKUT VÅRD OM EU-KORT FINNS?
Själva kostnaden för vård (oavsett om det är akutvård eller ej) för dem med EU-kort belastar inte Sverige utan ska faktureras aktuellt land.

När EU/EES-medborgare får vård i Sverige och använder ett EU-kort/intyg för vårdförmåner reglerar Försäkringskassan kostnaderna med behörig institution i det land där vårdtagaren är försäkrad för vårdförmåner.

VEM STÅR FÖR KOSTNADEN FÖR AKUT/EJ AKUT VÅRD OM EU-KORT INTE FINNS?
Om EU-migranter saknar EU-kort får de stå för hela vårdkostnaden själv, oavsett om det är akutvård eller ej.

Vårdcentral/sjukhus ska rimligtvis inte erbjuda vård som inte är akut om inte garantier finns för att de får full ersättning för den vård som ges.

Som det fungerar idag betalar Rumänien inte en krona i ersättning för den vård Sverige ger rumänska medborgare som saknar EU-kort. Regering/riksdag och resterande politiker samt myndigheter låter detta ske utan protest.

B. SUBVENTIONERAD VÅRD FÖR EU-MIGRANTER SOM VISTATS LÄNGRE ÄN 3 MÅNADER I LANDET
I de fall EU-migranter (EU/EES-medborgare) vistats längre än 3 månader i Sverige och inte har uppehållsrätt i Sverige gäller följande:

VEM STÅR FÖR KOSTNADEN FÖR AKUT VÅRD?
Sverige ska inte stå för denna kostnad (så som sker idag för tiggare).
Det finns två alternativ, oavsett om EU-kort finns eller ej;
a) Hemlandet debiteras kostnaden.  Om faktura ej betalas måste det få konsekvenser för hemlandet.
b) Vårdtagaren debiteras hela kostnaden, som måste betalas direkt på plats.

VEM STÅR FÖR KOSTNADEN FÖR EJ AKUT VÅRD – T EX FÖRLOSSNING?
Sverige ska inte stå för denna kostnad (så som sker i vissa kommuner idag).
Det finns två alternativ;
a) Med giltigt EU-kort som täcker vårdkostnader även om EU-migranten vistats längre än tillåtet i landet betalar EU-migranten subventionerad vård och resten debiteras hemlandet. Om hemlandet vägrar betala måste det få konsekvenser.
b) Utan giltigt EU-kort måste garantier finnas för att EU-migranten själv betalar den fulla (alltså ej subventionerad) vårdkostnaden, direkt på plats.

VILKA RUTINER GÄLLER NÄR RUMÄNIEN VÄGRAR BETALA DE VÅRDKOSTNADER RUMÄNIEN ÄR SKYLDIG ATT BEKOSTA?
Här uppstår då ett problem så länge Rumänien vägrar betala vårdkostnader för sina medborgare och detta bara accepteras med en axelryckning av myndigheter, regering och övriga politiker i Sverige.

UTVISNING
Den utan uppehållsrätt som söker vård och uppger sig stannat längre än den tillåtna tiden på tre månader ska rimligtvis genast frihetsberövas/utvisas ur landet.

Se även bl a;
Varför anser Socialstyrelsen att EU-migranter ska få fri vård i Sverige?

EU-migranter utan EU-kort ska betala all vård med egna medel

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

SVT sprider lögner om EU-migranters rätt till subventionerad vård i Sverige

SVT skriver;
EU-medborgare som varit mer än tre månader i Sverige och saknar försäkring i sitt hemland har rätt att få subventionerad vård. Det är innebörden av den nya lag som infördes för två år sedan. Men trots den nya lagen finns de som nekas ekonomisk hjälp.

Red’s kom:
Den ”nya lagen” från 2013-07-01 gäller dock inte EU-migranter. Detta har dessutom klarlagts av SKL och NLL som konstaterat att EU-migranter inte juridiskt räknas som papperslösa.

För två år sedan infördes en ny lag för just dessa frågor – ”Lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.”

Red’s kom:
I Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd framgår det med all önskvärd tydlighet att lagen inte avser EU-migranter.

5§ Denna lag omfattar utlänningar som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.
Lagen omfattar dock inte utlänningar vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig.

Med formuleringen;
”Lagen omfattar dock inte utlänningar vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig”
klargörs tydligt att lagen inte avser EU-migranter som genom EU’s fria rörlighet har laglig rätt att vistas i Sverige under maximalt tre månader om de kan försörja sig själva under hela denna period.

Socialstyrelsen okunnig om regelverket

Socialstyrelsen, som står bakom innehållet i lagen, menar att EU-medborgare som varit i Sverige i över tre månader och saknar försäkring i hemlandet räknas som papperslösa och därmed har rätt till subventionerad vård, även förlossningsvård.

Red’s kom:
Socialstyrelsen kan inte motivera sitt personliga tyckande till varför EU-migranter skulle räknas som papperslösa.

De som undertecknat Lag 2013:407 är Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund, så det är de och inte Socialstyrelsen – som SVT uppger – som står bakom lagen.
Lagen bygger på en överenskommelse mellan den f.d. alliansregeringen och Miljöpartiet de gröna.

OBS! Notera att SVT inte refererar till någon person på Socialstyrelsen som hävdat detta. SVT refererar heller inte till någon utredning där de skulle ha kommit fram till vad SVT påstår.

SKL konstaterar att Lag (2013:407) inte avser EU-migranter

Även SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har 2014-12-09 kommit fram till en annan slutsats, och konstaterar att EU-migranter utan sjukförsäkringskort saknar rätt till subventionerad sjukvård i Sverige;

2013 års lag omfattar således endast utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.
Eftersom de utsatta EU-medborgare som här är aktuella har rätt att vistas i ett annat medlemsland i tre månader utan särskilt tillstånd är därför utgångspunkten att de inte omfattas av denna lag.

Enligt vilken lag ska de under 18 år erbjudas vård i ”större omfattning”?

Barn under 18 år ska dessutom erbjudas vård i större omfattning än vad vuxna kan få, enligt Socialstyrelsen.

Red’s kom:
I större omfattning än vuxna???

Socialstyrelsen syftar här på Lag (2013:407), där det bara rent allmänt står;
”6§
Ett landsting ska erbjuda sådana utlänningar som avses i 5 § och som inte har fyllt 18 år vård i samma omfattning som erbjuds dem som är bosatta inom landstinget.
Men denna lag – där det inte står att de under 18 år ska erbjudas vård i större omfattning – gäller alltså inte för EU-migranter.

Socialstyrelsens tolkning faller på sin egen orimlighet

Socialstyrelsens obegripliga tolkning faller också på sin egen orimlighet. Det blå sjukförsäkringskortet skulle inte ha någon funktion om Socialstyrelsens tolkning varit korrekt.

Vad är det som är oklart i en tydlig lag?

Landstingen tolkar lagen mycket olika och det är ofta svårt för sjukvårdspersonal att bedöma vem det är som söker vård när papper och försäkringskort saknas.

Jonas Andersson (FP), ordförande för hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, menar att reglerna är oklara.
– Här hamnar vår vårdpersonal väldigt ofta i knepiga ställningstaganden om hur de ska hantera de här regelverken. Vi har regelverk för papperslösa, för EU-medborgare och för asylsökande och de överlappar lite grann, säger han.

Red’s kom:
Vad är det som är oklart? Reglerna är så klara som de kan bli:
• Om ”EU-medborgare” saknar sjukförsäkringskort så har dessa ”EU-medborgare” ingen rätt till subventionerad sjukvård i Sverige.
Det är likadant om en svensk medborgare skulle behöva vård i annat EU-land, t ex Rumänien. Om vi inte har sjukförsäkringskort får vi betala notan fullt ut med egna medel.

• Om EU-medborgare har sjukförsäkringskort står hemlandet för notan.

Det fungerar inte så att alla EU-medborgare kan ta sig till Sverige för att få fri vård just här, helt på svenska skattebetalares bekostnad, och med en försämrad välfärd för svenskar som en direkt konsekvens.

Så här skriver SVT:

Papperslösas rätt till sjukvård

EU-medborgare har rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader utan uppehållstillstånd. Efter tre månader kan en EU-medborgare fortsatt ha så kallad uppehållsrätt om vissa krav uppfylls. Det kan handla om att personen har arbete, studerar eller bara vistas i landet men kan försörja sig och sin familj och har heltäckande sjukförsäkring. Till skillnad från uppehållstillstånd prövas inte uppehållsrätt så länge ett villkor är uppfyllt.

En EU-medborgare som vistats i Sverige i över tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd räknas som papperslös.

Den 1 juli 2013 infördes en ny lag om hälso- och sjukvård till papperslösa: ”Lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.”

Lagen innebär att en papperslös EU-medborgare har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård samt tandvård.

Subventionerna gäller även förlossningsvård och papperslösa EU-medborgare ska inte betala vårdavgifter för förlossningsvård. Barn under 18 år ska dessutom erbjudas vård i större omfattning än vad vuxna kan få.

Sedan lagen infördes har frågetecknen varit många och olika landsting har tolkat lagen olika. I år förtydligades lagen av Socialstyrelsen men fortsatt finns osäkerhet inom vården. Det är till exempel svårt för vårdpersonal att veta hur länge en papperslös EU-medborgare har befunnit sig i Sverige.

Källa: Socialstyrelsen, Vårdguiden, VG-regionen och Läkare i världen.

Problemet här är bara att denna mix av information från ett starkt partiskt/vänsterstyrt media, en okunnig Socialstyrelse samt Johannes Mosskin och Anders Björkman från Läkare i världen (ska inte förväxlas med den seriösa organisationen ”Läkare utan gränser”) inte återger fakta utan personligt tyckande när de lägger till ordet ”EU-medborgare”.

I lagen som refereras till nämns inte ens ordet ”EU-medborgare” (eller någon synonym till detta ord)!

Anledningen till att ordet ”EU-medborgare” (e. dyl.) inte nämns i Lag (2013:407) är att lagen inte skrevs för denna kategori, och då blir det fel om man i efterskott vill försöka fylla i något som inte var lagens syfte.

GRAVID 16-ÅRIG ROM I LYSEKIL

SVT berättar att 16-åriga Beatrice Vidrascu från Rumänien, som blivit gravid i Sverige med sin rumänska 21-åriga pojkvän, skulle få betala mellan 50.000 och 250.000 kronor för en förlossning i Sverige. Sedan dristar sig SVT till att tillägga; ”Detta trots att en ny svensk lag ger papperslösa EU-migranter rätt till subventionerad förlossningsvård”, vilket alltså är felaktigt.

Västra Götalandsregionens handläggare menar att Beatrice Vidrascu behöver ett försäkringskort från hemlandet eftersom hon är EU-medborgare. Annars måste hon betala sin vård. Men det romska paret har inget försäkringskort. De har inte jobbat i hemlandet och har ingen försäkring där.

Red’s kom:
Här har VG-regionen en handläggare som är insatt i regelverket.

Påstår sig ha stannat minst 4 månader längre i Sverige än vad lagen medger

Den gravida flickan befinner sig i Lysekil och har stannat i Sverige längre än de tre månader hon får vistas i Sverige. Beatrice och hennes pojkvän vill stanna i Sverige permanent, men saknar försörjningsmöjligheter.

Hade hoppats det skulle löna sig att bryta mot lagen

Hon kommer nu att resa tillbaka till Rumänien och föda där mot sin vilja trots att svensk lag ska hjälpa papperslösa som behöver vård, skriver SVT.

Red’s kom:
EU-migranter räknas alltså inte som papperslösa. Det existerar ingen lag, inget förarbete och inget annat regelverk som hävdar vad SVT, Socialstyrelsen, Anders Björkman och Johannes Mosskin (samt Fi och en rad andra vänsterextremister) påstår!

Läkare i världen sprider falska rykten

SVT säger;
– Den ideella organisationen Läkare i världen träffar många papperslösa EU-migranter. De informerar EU-migranterna att de ofta har rätt till subventionerad vård, trots att de fått höra motsatsen på vårdcentralen.

Red’s kom:
Papperslösa EU-migranter??? Om det skulle vara sant varför utvisas de inte?

Vad är socialstyrelsens riktlinjer för EU-tiggare?

– Mycket handlar om att vårdpersonalen inte kan lagen och att de inte är uppdaterade på Socialstyrelsens riktlinjer. Då kan det vara bra för den personen som söker vård att ha med sig extra ammunition, säger en anonym person på Läkare i världen till SVT.

Red’s kom:
1. Varför skulle Socialstyrelsen kunna lagen bättre än alla andra?
2. ”Socialstyrelsens riktlinjer”? Vilka tror Läkare i världen att dessa är?

Får automatiskt papperslös rättigheter men inga skyldigheter om man bryter mot lagen?

Socialstyrelsen säger till SVT att EU-migranter som stannar längre än de tre månader de har rätt att vistas i Sverige har rätt till vård på bekostnad av de svenska skattebetalarna. Efter tre månader betraktas de som papperslösa, hävdar Socialstyrelsen.

Red’s kom:
Socialstyrelsen är ingen rättslig instans. Bara för att Socialstyrelsen betraktar EU-migranter som papperslösa per automatik när de vistats längre i Sverige än vad lagen medger så innebär det inte att de betraktas som papperslösa i juridisk mening.

VISTELSETID I SVERIGE KAN INTE BEKRÄFTAS
Precis som att dagens klart otillfredsställande system utan kontroller vid gränserna gör det omöjligt för rättsväsendet att avgöra om någon stannat längre än tillåtet i Sverige kan heller inte EU-migranter bevisa hur länge de stannat i Sverige. Alltså faller Socialstyrelsens resonemang även på detta faktum.

UTVISNING
Om EU-migranter befinner sig längre tid än vad lagen medger så är det inte vård och skola som ska erbjudas. Ett dylikt lagbrott måste istället leda till det enda rimliga, dvs utvisning ur landet.

År 2013 var det ingen tvekan om vad som gällde

Det är lustigt att 2013-07-09 så återgav SVT korrekt vad som gällde;
”Vid månadsskiftet kom en ny lag som ska se till att även papperslösa ska få sjukvård i Sverige. Men den nya lagen garanterar inte EU-medborgare utan sjukförsäkring den rätten”.
Idag försöker SVT alltså medvetet lura svenska folket.EU-kort, bild

SVT skrev då också;

Alla som kommer till sjukhus i Sverige och behöver akut sjukvård får det, men det är när det handlar om andra, mindre allvarliga, tillstånd det blir problem. Det brukar röra sig om sår och hudåkommor, kroniska tillstånd som astma och hjärt- och kärlsjukdomar eller smärtor i mage eller huvud.

För den typen av sjukvård ska alla EU-medborgare visa upp det blå sjukförsäkringskortet, som ger rätt till subventionerad sjukvård var man än befinner sig i EU.

Det kan även räcka med legitimation, vårdgivaren kan då fakturera hemländernas försäkringskassor i efterhand.

Eftersom Rumänien nonchalant, respektlöst och utan motivering vägrar att betala en krona för vård av Rumäniens medborgare så faller det sista alternativet. I alla fall för dessa medborgare.

Klicka här för att gå till artikeln i SVT, 2015-07-08
Se även bl a;
SVTs fejkade faktaruta om EU-migranter

Varför anser Socialstyrelsen att EU-migranter ska få fri vård i Sverige?

EU-migranter utan EU-kort ska betala all vård med egna medel

Sveriges ansvar att ge EU-migranter gratis vård enligt Läkare i världen

NLL klargör vad som gäller för vård av EU-migranter i Sverige

Gratis vård i Sverige för rumäner! Samtliga vårdfakturor till EU-migranter är obetalda – mörkas av media

Rumänien betalar inte skulder till Sverige för vård av EU-migranter

EU-migranter kostar miljontals kronor i vårdkostnader i Örebro län

Uppsala subventionerar vård till EU-migranter i strid med regelverket

MP vill att alla EU-migranter ska få gratis vård i Sverige

Smittsam sjukdom bland EU-migranter i Stockholm, TBC

EU-migranter. Så här lurades medborgarna år 2013 av Socialstyrelsens utredare Annika Remaeus och SR
Även vid detta tillfälle samarbetade Socialstyrelsen med statlig media för att lura det svenska folket.

Justitieministern chockad över hur mycket bistånd Rumänien får

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Den galna professorn #2: Rasism att inte låta EU-migranter ockupera svensk mark

Det är inte så lätt att hitta kritiker till det förslag som kritiserades hårt i all media när moderaterna rekommenderade förenklad avhysning vid EU-migranters ockupationer av mark och hus, och som nu – långt om länge – S+MP-regeringen förstått är nödvändigt.

Men media skrapar Sverige ändå rent från kritiker av förslaget, vilket är bra eftersom det då tydliggörs vilka personer som saknar vett och sans.

Vänsteraktivisten Sven Hovmöller spelar ut rasistkortet, det enda han har

Moderaternas förslagen får frätande kritik från föreningen Hem, som jobbar frivilligt med EU-migranter i Stockholm.
– Det här är inget åtgärdspaket för att bekämpa tiggeri, utanför att bekämpa romer. Det har man hållit på med sedan 1700-talet, utropar aktivisten Sven Hovmöller, till vardags universitetsprofessor.

Red’s kom:
Vänsteraktivisten – och professorn – Sven Hovmöller har tidigare visat på exakt samma symptom som Hans Swärd. Lika okunnig, saknar förmåga att tänka längre än i ett steg i taget, inget begrepp om ekonomi, och verkar dessutom alltid aggressiv (allt signifikativt för vänsterextremister).

Regeringens förslag är långt ifrån tillräckligt, det är uppenbart. Det är ett litet steg för att bekämpa tiggeri såväl som för att komma tillrätta med de problem och kostnader EU-migranter orsakar Sverige, men ett stort steg i rätt riktning för den humanistiska stormakten Sverige.

Självklart kommer rasistkortet som ett brev på posten från vänsterextremisterna när inte exakt alla resurser läggs på andra länders medborgare. Det är rutin i Sverige.

Alla med det minsta förnuft vet att åtgärder för att upprätthålla lag och ordning har inte det minsta att göra med antiziganism. Eftersom vänsteraktivisterna saknar sakliga argument är deras enda vapen att försöka skuldbelägga oss.

Det är inte första gången som Sven Hovmöller skriker RASIST!;
Paneldebatt om EU-migranter i Stockholm med Anders Lindberg och Sven Hovmöller

Finansieria tiggeri mer långsiktigt än avhysning?

Avhysningar är dyra och inhumana och kvarhåller människor i hemlöshet, menar föreningen.

Red’s kom:
”Föreningen” är alltså en förskönande omskrivning av Sven Hovmöller.

De insatser Sven Hovmöller själv gjort har inte tillfört något överhuvudtaget, utan det har bara handlat om att befästa tiggarnas utsatthet och hålla dem kvar i fattigdom.

Det blir tyvärr bara fel när vänsteraktivisterna får styra.

Det är EU-migranterna som är ”dyra”, inte avhysningarna.

Gratis boende till alla EU’s 125 miljoner fattiga… utom svenska hemlösa

Sven Hovmöller förespråkar i stället att oanvänd mark upplåts för husvagnar och enklare bostäder, där då också undervisning och social hjälp kunde organiseras.

Red’s kom:
Vad skulle det hjälpa, och hur skulle det fungera rent praktiskt att ge alla fattiga i EU/världen gratis bostäder, utbildning och socialhjälp?

Röda korset vill att kommuner ska fortsätta erbjuda gratis boende… utom till svenskar

Ann Wedin, samhällspolitisk rådgivare på Röda Korset, vill avvakta hur förslaget blir, men påpekar:
– Det är oerhört viktigt att man parallellt fortsätter arbetet med att lyfta goda exempel från kommunerna på hur man kan hitta legalt boende.

FP: Ett steg i rätt riktning

Daniel Andersson, kommunalråd (FP) och ordförande för Omsorgsnämnden, tycker att regeringens förslag är ett steg i rätt riktning.
– Det är bra att lagen uppdateras. Vi skulle kunna få problem med illegala boenden även här i Linköping och då behövs ett bra regelverk. Äger man mark ska man också få råda över den. Tältläger kan vi inte acceptera, säger Andersson.

FP: Vill avsätta 100 miljoner kr ur biståndsbudgeten för insatser i Rumänien

Han anser dock att regeringens förslag både är vagt och otillräckligt.
– Tiggeri är misär. Våra EU-medborgare behöver hjälp omedelbart. Vi har inte tid att vänta in nya lagstiftningar. Vi vill avsätta 100 miljoner kronor från biståndsbudgeten snabba insatser i Rumänien.

Red’s kom:

  1. Det är inte Sveriges uppgift att på egen hand lösa fattigdomen i Europa/världen.
  2. Bara för att tiggare fungerar som reklampelare för fattiga människor innebär det inte att det bara är i Rumänien som fattigdom finns. Det är skrämmande att människor är så lättmanipulerade som Daniel Andersson.
  3. Sverige har ett stort antal hemlösa såväl som fattiga medborgare, t ex 225 000 pensionärer som lever under fattigdomsgränsen, men det finns ingen som ropar på hjälp för dem. Allt handlar bara om romer i Rumänien.
  4. Det kommer att ta åtskilliga decennier att lösa problemen i Rumänien… om hjälp görs rätt istället för hur Sverige agerat fram tills idag. Det finns ingen som helst anledning att förhasta sig och fortsätta göra fel
  5. Sverige betalar redan mest i världen till Rumänien. Någonstans måste man sätta ner foten och säga att det är nog nu.

SKL positiv till förenklad avhysning

Leif Klingensjö, sektionsledare vid Sveriges Kommuner och Landsting, är positiv så här långt, även om han medger att det är en risk att avhysta bara slår sig ner en bit bort i stället.
– Så är det ofta nu, men det är väl det man ska utreda. Vi kan inte ha tillfälliga bosättningar hur som helst.

Red’s kom:
Naturligtvis måste en utredning av förenklad avhysning vara förenad med rutiner och tydligt tillvägagångssätt så att det inte bara är för EU-migranter att flytta sig en bit bort för att komma undan regelverket.Klicka här för att gå till artikeln i Corren, 2015-06-25
Se även bl a;
Den galna professorn: Ogillar avhysningar av EU-migranters olagliga bosättningar

Regeringen vill genomföra moderaternas förslag om EU-migranter

Anders Lindberg kritiserar förenklad avhysning av EU-migranter som symbolpolitik

Susanne Sjöstedt: Morgan Johansson spårade ur om romerna

M hoppar på ”populisttåget” och för SD-politik när de vill vidta åtgärder mot EU-migrantproblemen?

Susanne Nyström: Skattebetalarnas ansvar att finansiera boende för EU-migranter

Att förbjuda tiggeri har inget att göra med förbud av fattigdom!

Slitna slogans om tiggeriet – en sammanställning

Varför provocerar EU-migranter?

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Handlingsplan för EU-migranter i Lund – befäster tiggarnas fattigdom

Här nedan följer den handlingsplan som Lunds kommun antagit på förslag av Socialförvaltningen, Karin Säfström, 2015-06-03. Inggen upplyftande läsning och man kan bara kallt konstatera att Lunds kommun inte förstår att med denna handlingsplan gör de motsatsen till att hjälpa EU-migranterna:

Handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun

Dnr SO 2015/0023

Sammanfattning

De senaste åren har allt fler socialt utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige och försörjer sig genom tiggeri, spela gatumusik och sälja gatutidningar.

Gruppen återfinns även i Lund. En grov uppskattning är att det rör sig om 50-75 personer som vistas här dagtid och 50-60 personer nattetid.

Kommunfullmäktige har fattat beslut om utökad ram till socialförvaltningen med 700 000 kronor gällande bidrag till Härbärge för utsatta EU-medborgare.

Socialförvaltningen har tillsammans med ideella föreningar och andra förvaltningar kartlagt situationen för utsatta EU-medborgare i Lund. En handlingsplan med en inriktning avseende hur förvaltningen och kommunen ska förhålla sig till olika behov hos gruppen är en förutsättning för att ett strukturerat och genomtänkt arbete ska kunna bedrivas.

Beslutsunderlag

SO tjänsteskrivelse 2015-06-03
SO beslut 2015-01-21, § 12 KF beslut 2014-11-27, § 203

Barnkonsekvensanalys

Barns rättigheter ska alltid sättas i främsta rummet i det sociala arbetet och i beslutsfattandet gällande socialförvaltningens målgrupper. Social utsatthet i form av till exempel fattigdom och hemlöshet hos vuxna drabbar också barn direkt eller indirekt. Gruppen utsatta EU-medborgare som vistas i Sverige har sökt sig hit eftersom de bedömt att de inte kan försörja sig i hemlandet. Ofta har de också bristfälliga bostäder i hemlandet. De flesta lämnar sina barn kvar i hemlandet hos släkt och vänner, endast ett fåtal av barnen vistas i Lund. Hänsyn ska tas till barnens behov och rättigheter i kommunens bemötande och arbete med utsatta EU-medborgare.

Ärendet

Den 27 oktober 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om utökad budget för socialförvaltningen med 700 000 kronor för respektive år 2015, 2016 och 2017 gällande bidrag till härbärge för utsatta EU-medborgare.

Den 21 januari 2015 fattade socialnämnden beslut om att ge socialförvaltningen i uppdrag att samordna och utreda frågan om härbärge till EU-medborgare.

En första rapport lämnades därefter till socialnämnden i mars månad. Vid april månads sammanträde den 15 april fattade socialnämnden beslut att godkänna en rapport daterad den 2 april med föreslagen inriktning på det fortsatta arbetet med tilläggen:
– att kommunen vid eventuell avhysning ska vara behjälplig med att anvisa till tillåtet boende
– att det är önskvärt med fler än en lokal för boende samt
– att kommunens målsättning ska vara att särskilt utsatta individer har tillgång till lämpligt boende även under sexmånadersperioden april – september.

Arbetet med utsatta EU-medborgare rör inte bara socialförvaltningen utan berör flera andra av kommunens förvaltningar och arbetet med gruppen utsatta EU-medborgare måste därför ske i nära samarbete. Ideell sektor som möter gruppen i sitt arbete är också en viktig samarbetspartner.

Flera enheter inom socialförvaltningen är berörda och kommer att beröras av arbetet med utsatta EU-medborgare. Socialförvaltningen har valt att tillsätta en samordnande funktion.

Det är också viktigt att komma ihåg att gruppen utsatta EU-medborgare inte är en homogen grupp. Det rör sig om både män och kvinnor i alla åldrar. I gruppen finns de som helt saknar utbildning och de som har en hög utbildning.

Red’s kom:
Hög utbildning bland romska tiggare? Vad grundas denna teori på?

De kommer från olika EU-länder. För närvarande är flertalet från Rumänien, men även det kan skifta över tid.

Vissa personer har kommit till Lund och Sverige för att söka arbete och sen tvingats till tiggeri för att klara sin försörjning medan andra personer kommit till Sverige och Lund med syftet att klara sin försörjning genom tiggeri.

Red’s kom:
Att vissa tiggare hävdar att de kommit til Sverige för att söka arbete ska man nog inte ta alltför seriöst på av naturliga skäl.

Nedan följer ett förslag till socialförvaltningens handlingsplan för arbetet med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun. Med begreppet utsatt EU-medborgare avses då personer som nyttjar rätten till fri rörlighet inom EU. Detta ger en rätt att vistas i ett annat EU-land under tre månader utan krav på registrering.

Red’s kom:
Lunds kommun delaktig i brottslig verksamhet!
Lunds kommun har inte förstått att den fria rörligheten ger EU-medborgare rätt att vistas i ett annat land endast om de kan försörja sig själva, alltså utan att värdlandet försörjer dem med boende och mat. I annat fall saknar de rätt att vistas i Sverige och ska utvisas.

Personerna i gruppen saknar stadigvarande boende och är hänvisade till tillfälliga boenden såsom härbärgen eller andra provisoriska boenden.

Man har inte heller ordnat arbete vid ankomsten utan söker arbete och/eller försörjer sig genom tiggeri, gatumusik eller tidningsförsäljning.

Det stora flertalet i gruppen har inte för avsikt att stanna eller etablera sig i Lund utan har sökt sig hit för en försörjning som man inte ser som möjlig i hemlandet. Flertalet personer återvänder till hemlandet inom tre månader, även om det sedan förekommer att man återvänder.

Red’s kom:
Det är en hel del spekulationer om något som Lunds kommun helt uppenbart inte har vetskap om. Förutom att ”flertalet” är luddigt så finns det ingen möjlighet överhuvudtaget att veta hur många som återvänder till hemlandet utom för dem som Lunds kommun betalar hemresa för (vilket kanske är flertalet).

Socialförvaltningens handlingsplan för utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun

Förhållningssätt

Sedan företeelsen med utsatta EU-medborgare i gatumiljöer och i olika former av bosättningar blivit allt vanligare i Sverige har det diskuterats hur stor gruppen är, med vilka avsikter de har kommit hit samt hur stat, region och landssting ska förhålla sig till gruppen.

• Utsatta EU-medborgare har rätt att vistas i Lund under tre månader och ska ses som tillfälliga gäster.

Red’s kom:
Om de inte kan försörja sig själva med mat och boende ska de inte ses som ”tillfälla gäster” utan som vad det då är, dvs olaglig vistelse i Sverige.

• Personer i gruppen ska mötas med respekt och värdighet och med respekt för människors självbestämmanderätt och integritet.

Red’s kom:
Har EU-migranter mer ”självbestämmanderätt” än svenska medborgare?

Ansökningar om bistånd

Personer ur gruppen utsatta EU-medborgare vänder sig regelbundet till socialförvaltningen för att göra ansökningar om bistånd. Ansökningarna har i stort sett uteslutande rört sig om bistånd till resor till hemlandet.

• Socialförvaltningen tar emot ansökningar om bistånd och utreder dessa och gör individuella bedömningar.

• Uppehållsrätten ska utredas vid ansökan om bistånd.

• Barns bästa ska tas med i bedömningen när beslut om bistånd omfattar eller direkt påverkar barn.

• Socialförvaltningen ska aktivt följa utveckling och praxis inom området.

Red’s kom:
Vid dessa individuella bedömningar vad utgår Lunds kommun från, vilka gränser finns?

Barn

Flertalet i gruppen utsatta EU-medborgare är föräldrar till minderåriga barn men de flesta har lämnat kvar dem i hemlandet hos släkt eller vänner. Socialförvaltningen har fått rapporter om att barn vistas i gatubilden, i bosättningar och i hem där familjerna tillfälligt vistats. Informationen har alltid följts upp. En av anledningarna till att personer väljer att ta med sig sitt barn till Lund och Sverige är en önskan om att de ska få skolgång.

Socialförvaltningen har det yttersta ansvaret för att barn inte far illa eller riskerar att fara illa. Ett uppsökande arbete och ett väl fungerande samarbete med ideell sektor och idéburna organisationer är av yttersta vikt.

Frågan om barn i gruppen utsatta EU-medborgare berör också andra förvaltningar och myndigheter så som t ex barn- och skolnämnderna och sjukvården. Beslut och ställningstaganden inom dessa andra myndigheter kan direkt eller indirekt påverka barns situation.

• Socialförvaltningen ska bedriva ett uppsökande arbete i syfte att säkerställa att inga barn far illa eller riskerar att fara illa. Ett fungerande samarbete med ideell sektor och idéburna organisationer är också av yttersta vikt.

• Det är vårdnadshavaren som har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Det är viktigt med en dialog med vårdnadshavare och att de nås av korrekt information gällande möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

• Vid oro för barnet ska detta utredas på sedvanligt sätt.

• Socialförvaltningen ska hålla sig uppdaterad kring beslut och ställningstaganden från andra myndigheter som kan påverka barn i gruppen.

• Vid ansökan om bistånd från vårdnadshavare till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Red’s kom:
På vilket sätt beaktas det faktum att barnets bästa är att vistas i sitt hemland?

Information till gruppen utsatta EU-medborgare om samhällets skyddsnät och socialförvaltningens arbete

Det finns fördelar med att samla kommunens arbete och insatser i en gemensam information som riktar sig till gruppen utsatta EU-medborgare, men även till ideell sektor och idéburna organisationer som i sitt arbete möter gruppen samt till intresserad allmänhet. Arbetet bör ske i nära samarbete med ideell sektor och idéburna organisationer och finnas tillgänglig i flera format och på flera språk för att nå så många som möjligt.

Socialförvaltningen finns tillsammans med tolk närvarande på Diakonicentralen i Lund en förmiddag varannan vecka. Syftet är där att informera om samhällets skyddsnät och socialförvaltningens arbete samt svara på frågor.

• Socialförvaltningen ska sammanställa relevant information om samhällets skyddsnät och socialförvaltningens arbete.

• Informationen ska finnas tillgänglig i flera format och på flera språk.

• Syftet är att nå ut med korrekt information till gruppen, ideell sektor och idéburna organisationer samt intresserad allmänhet.

• Socialförvaltningen ska finnas närvarande i verksamhetera som tar emot personer i gruppen utsatta EU-medborgare för att informera om samhällets skyddsnät och socialförvaltningens arbete samt svara på frågor.

Natthärbärge och anvisade platser

Den 27 november 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om utökad budget för socialförvaltningen med 700 000 kronor för respektive år 2015, 2016 och 2017 gällande bidrag till härbärge för utsatta EU-medborgare.

Enligt tidigare inriktningsbeslut i socialnämnden finns behov av 40-50 platser på härbärge för att fylla behovet. Enligt beslutet ska platserna finnas tillgängliga under årets kallare månader från och med oktober till och med mars.

Enligt tilläggsbeslut av socialnämnden ska kommunens målsättning vara att särskilt utsatta individer i gruppen även ska ha tillgång till lämpligt boende årets övriga månader. Enligt ytterligare tilläggsbeslut anser socialnämnden att det är önskvärt med fler än en lokal för boende.

Hjälp Tiggare i Lund
Socialnämnden har fattat beslut om medel till föreningen Hjälp Tiggare i Lund som bedriver ett natthärbärge med 20 platser. Föreningen har beviljats medel till verksamhet till och med sista mars men avser att driva verksamheten resten av år 2015 och ansökan om medel har inkommit.

Föreningen har förmedlat att man vill öppna ytterligare natthärbärgen.

Helgeands församling
Vidare har Helgeands församling inom Lunds stift förberett för att kunna driva ett natthärbärge i sina lokaler under årets kalla månader. Härbärget kommer att ha plats för åtta personer och är ett samarbete med Diakonicentralen i Lund som kommer att stå för incheckningen av gäster.

Lunds kommun vill upplåta kommunens lokaler för tiggare
Vid dialog med ideell sektor har det framkommit en önskan om att kommunen tar en mer aktiv del i sökandet efter lämpliga lokaler för natthärbärge. Det har också framkommit önskemål om att kommunen upplåter lokalerna.

• Socialförvaltningen ska samarbeta med ideell sektor och idéburna organisationer som bedriver verksamhet i form av natthärbärge och utreder ansökan om medel.

• Socialförvaltningen ska arbeta för att 40-50 platser på natthärbärgen ska finnas tillgängliga under årets kalla månader, från och med oktober till och med mars.

• Socialförvaltningen ska arbeta för att det även under resterande del av året, från och med april till och med september, finns platser på natthärbärge för särskilt utsatta individer.

• Socialförvaltningen ska aktivt arbeta för att söka lämpliga lokaler för att säkerställa att antalet platser nås och undersöka möjligheterna att stå för förhyrningen av dessa och upplåta dessa till ideell sektor och idéburna organisationer.

Servering av mat och möjlighet att uträtta basala behov

Det finns behov av en verksamhet som har öppet dagtid dit personer i gruppen utsatta EU-medborgare kan vända sig för att duscha, tvätta, serveras enklare mat och få viss samhällsvägledning.

Verksamheten kompletterar då natthärbärgen som kan erbjuda kvällsmat, nattro och frukost. En dagöppen verksamhet ger också socialförvaltningen möjlighet att nå ut till gruppen med information och med att finnas tillgänglig för frågor som rör socialtjänstens arbete.
• Socialförvaltningen ska samarbeta med ideell sektor och idéburna organisationer som bedriver dagöppen verksamhet och vid ansökan om medel stödja dessa ekonomiskt.

Vägledningscenter

I gruppen utsatta EU-medborgare finns personer med ett yrkeskunnande inom olika områden och med en önskan om en tillfällig försörjning under den tid de vistas i Lund och Sverige.

Red’s kom:
”Yrkeskunnande inom olika områden”? Vad vet Lunds kommun om denna grupp av tiggare som Lunds kommun påstår ständigt förändras?

Endast 15% av dem har vid i alla fall ett tillfälle i livet haft någon form av arbete, och då i regel före år 1989 (enl Fafo).

Bristande kunskaper om arbetsmarknaden och i svenska språket är hinder för att få arbeten.

Red’s kom:
Det var lite väl undanglidande beskrivning. Hinder för att få arbete är bl a;

  1. I regel inga kunskaper i annat språk än det romska.
  2. Aldrig haft ett arbete tidigare (speciellt inte kvinnorna, och särskilt inte efter år 1989).
  3. Försoffats av att sitta och tigga 10 timmar om dagen.
  4. Avsaknad av utbildning.

Vad tror socialförvaltning i Lund blir bättre av att förvränga sanningen om EU-migranter?

Även att starta ett eget företag för att möjliggöra att man tar kortare arbeten hos privatpersoner kräver kunskaper som personer i gruppen ofta saknar.

Reds kom:
… eller som EU-migranter alltid saknar.

Kontakten med arbetsförmedlingen försvåras i och med bristande kunskaper i svenska.

Red’s kom:
Dvs inga kunskaper i svenska och inga kunskaper i annat språk än det romska.

Det finns fördelar med att det finns ett stöd för dessa personer i att söka och ta arbete under den tid de vistas i Lund och Sverige.

Red’s kom:
Vilka fördelar?
Varför inte ta upp nackdelarna med detta?

Tillfälliga arbeten är att föredra framför att personerna tvingas tigga till sin försörjning.

Red’s kom:
Varför?

• Socialförvaltningen ska utreda formerna för ett vägledningscentrum för personer i gruppen utsatta EU-medborgare som sökt sig till Lund för att söka och ta arbete under den tid de visas här.

Red’s kom:
Tänk om man istället lagt dessa resurser på svenska medboragre som har en reel chans att få ett arbete.

• Arbetet ska ske i nära samarbete med ideell sektor och idéburna organisationer som i sitt arbete möter gruppen.

Kartläggningar

Som tidigare konstaterats är gruppen utsatta EU-medborgare inte en homogen grupp.

Red’s kom:
Den är mer homogen än kanske de flesta andra grupper.

Den är inte heller lika över tid då personer ur gruppen endast tillfälligt vistas i Lund och Sverige.

Red’s kom:
Tillfälligt är en definitionsfråga. Vad som gäller är i stället att EU-migranterna hittills vistats från i regel 3 månader och uppåt i Lund. Tiden de stannar beror på hur mycket och hur länge kommunen försörjer dem via skattemedel och därmed försvårar för dessa EU-medborgare att integreras i samhället där möjlighet för detta finns.

För att kunna planera och utforma insatser som kommer gruppen till godo är det viktigt med en aktuell kunskap om gruppen.

• Socialförvaltningen ska under hösten 2015 undersöka möjligheten och i så fall formerna för en strukturerad kartläggning av gruppen utsatta EU-medborgare.

Red’s kom:
Det faller på sin egen orimlighet. Socialförvaltningen kan inte först hävda att EU-migranterna hela tiden förändras/byts ut och sedan hävda att man ska kartlägga ”gruppen”. Hur tänkte de här?

• Syftet med kartläggningen är att skapa grund för ett fortsatt arbete med gruppen.

Red’s kom:
Fafo har redan gjort en meningslös kartläggning. Lunds kommun behöver inte göra om exakt samma misstag!

Uppsökande arbete

Socialförvaltningen har tagit fram en rutin för ett uppsökande arbete riktat mot gruppen utsatta EU-medborgare. Det uppsökande arbetet omfattar då centrum och mötesplatser för gruppen, natthärbärgen och bosättningar.

Syftet med det uppsökande arbetet är att säkerställa att inga barn far illa eller riskerar fara illa, att informera om socialförvaltningens, ideell sektors och idéburna organisationers arbete. I det fall det uppkommer en otillåten bosättning och markägaren avser att ansöka om avhysning från platsen kan det uppsökande arbetet också riktas för att säkerställa att personer som vistas i bosättningen får information om beslut som fattats.

Red’s kom:
Det är inte kommunens uppgift och dessutom har socialförvaltningen inte förstått att privata fastighetsägare inte har någon kommunikation med kommunen.

I alla utsatta grupper finns risk för att enskilda individer utsätts för utnyttjande, våld i alla former eller människohandel. Socialförvaltningen har en viktig roll att uppmärksamma tecken på att så inte sker och stödja den enskilde i om denne vill polisanmäla.

Red’s kom:
Varför ska specifikt EU-migranter få detta stöd av de utsatta grupperna?

• Socialförvaltningen ska arbeta uppsökande riktat gentemot gruppen utsatta EU-medborgare enligt upprättad rutin.

• Syftet med ett uppsökande arbete är att säkerställa att inga barn far illa eller riskerar att fara illa, att riskera om socialförvaltningens, ideell sektors och idéburna organisationers arbete samt särskilt uppmärksamma om det finns tecken på att enskilda individer är utsatta för utnyttjande, våld i alla former eller människohandel.

Beredskap vid avhysningar

Det förekommer att personer i gruppen utsatta EU-medborgare bosätter sig på mark som inte är avsedd för boende i otillåtna bosättningar. De bor då i tält, bilar eller i provisoriska byggnader.

Det är markägaren och i vissa fall kommunen som tar ställning till en ansökan om en avhysning av personer i dessa bosättningar.

Det finns fördelar med att samverka med markägare på vars mark det uppkommit en otillåten bosättning.

Socialförvaltningen har tagit fram en rutin för arbetet vid avhysningar av otillåtna bosättningar. Rutinen bygger på ett tätt samarbete med markägaren och andra förvaltningar samt ett uppsökande arbete i syfte att säkerställa att personer i bosättningen nås av besked om beslut som fattats och att sprida information om socialförvaltningens, ideell sektors och idéburna organisationers arbete riktat mot gruppen. Rutinen lägger stor tonvikt på dialog med gruppen.

• Socialförvaltningen ska bedriva ett aktivt arbete vid eventuell avhysning av personer i otillåtna bosättningar enligt upprättad rutin. Arbetet ska präglas av samarbete med markägare och andra förvaltningar och ha stor tonvikt på dialog med personer i bosättningen.

Evakueringslokaler

Vid eventuellt kommande avhysningar och vid särskilda händelser, såsom extremt kallt väder eller oväder eller större olycksfall eller vid skadegörelse i bosättningar kan det finnas behov av tillfälliga evakueringslokaler.

• Socialförvaltningen ska ta fram ett förslag till lokal och handlingsplan för ett tillfälligt evakueringsboende i samråd med andra berörda förvaltningar och i samarbete med ideell sektor och idéburna organisationer.

Samarbete med ideell sektor och idéburna organisationer Ett väl fungerande samarbete med ideell sektor och idéburna organisationer som i sitt arbete möter gruppen utsatta EU-medborgare är av yttersta vikt. I Lund har såväl föreningar som kyrkor och samfund engagerat sig och flertalet av dem har samlats i paraplyorganisationen Crossroads Lund.

Socialförvaltningen har samlat ideell sektor och idéburna organisationer som i direkt arbete möter gruppen vid några tillfällen under våren i form av dialogmöten. Syftet är att dela med sig och sprida kunskap och att skapa en gemensam bild av gruppen och dess situation.

Utöver detta har enskilda möten hållits med enskilda föreningar, kyrkor och samfund kring samarbete och specifika frågor.

• Fortsatt samarbete med ideell sektor och idéburna organisationer för att samla och sprida kunskap om varandras arbete och för att skapa en gemensam bilda av gruppen och dess situation.

• Enskilt samarbete med föreningar, kyrkor och samfund kring samarbete och specifika frågor.

Samarbete med andra lokala och regionala aktörer

Arbetet med utsatta EU-medborgare omfattar många lokala och regionala aktörer, så som sjuk- och hälsovård, tandvård, polis och skola.

Det finns fördelar med att samla kunskap från dessa aktörers arbete för att kunna ge korrekt information och kunna vägleda gruppen utsatta EU-medborgare till rätt instans. Andra aktörers arbete och ställningstagande kan också påverka socialförvaltningens arbete med gruppen.

• Socialförvaltningen ska se över formerna för samverkan med andra lokala och regionala aktörer som möter gruppen utsatta EU-medborgare.

• Syftet är att samla och ge information.

Nätverk i Skåne

Företeelsen med utsatta EU-medborgare i gatubilden eller i bosättningar är inte unik för Lund utan finns i såväl mindre som större kommuner runt hela Sverige. Många skånska kommuner arbetar med frågan och söker rutiner och praxis för arbetet. Det finns flera fördelar med att samverka med andra skånska kommuner för att samla gemensam kunskap om gruppen och arbetet med gruppen samt lyfta fram lyckade arbetsformer och insatser. Goda exempel kan också på sikt spridas till ideell sektor och idéburna organisationer.

Lunds kommun har påbörjat ett samarbete med Malmö stad kring socialtjänstfrågor inom arbetet med gruppen. Malmö stad är vidare också intresserade av att skapa ett skånskt nätverk och kommunerna kommer att samarbeta i frågan.

• Lunds kommun ska verka för start av ett nätverk för skånska kommuner gällande arbetet med utsatta EU -medborgare.

• Nätverkets syfte är att samverkan, kunskapsinhämtning och kunskapsspridning och att lyfta fram lyckade lokala satsningar inom socialtjänstområdet.

Kunskapsinhämtning

Gruppen utsatta EU-medborgare är en relativt ny företeelse i såväl Lund som Sverige i övrigt. Nya frågor och nya uppgifter har tillkommit för stat, region och kommuner och frågor kring vilka skyldigheter och vilket förhållningsätt det offentliga ska ha gentemot gruppen har aktualiserats.

Det är därför viktigt med kunskapsinhämtning.

Regeringen har tillsatt en nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare. I uppdraget ingår att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner och landsting och organisationer som möter utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige.

SKL, Sveriges kommuner och landsting har också engagerat sig i frågan utifrån sina medlemmars intresse och har också startat upp ett nätverk för kommuner som möter gruppen utsatta EU-medborgare.

• Socialförvaltningen ska aktivt söka kunskap för att säkerställa att arbetet med utsatta EU-medborgare är av god kvalitet och baserat på kunskap och beprövad erfarenhet.

• Kunskapsinhämtning ska ske genom deltagande i deltagande i nationellt nätverk genom SKL, vid informations- och utbildningstillfällen och genom kunskapsinhämtning på andra sätt.

Socialförvaltningens förslag till beslut

att godkänna tjänsteutlåtandet med förslag på handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun

SOCIALFÖRVALTNINGEN
Annika Pettersson, socialdirektör
Marie Olsson, verksamhetschef

Se även bl a;
Malmös handlingsplan för EU-migranter – Samordnare för 100-200 tiggare

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Ekuriren vill att Eskilstuna ska subventionera EU-migranter som Lunds kommun

Inte helt oväntat reagerade tidningen Ekuiren i Eskilstuna på att Lunds kommun avsätter 700 000 kr per år (extra) för att ge ett femtiotal EU-migranter gratis bostad och gratis mat utan minsta krav på motprestation.

I en som vanligt (när det handlar om EU-migranter) anonym ledare skriver Ekuriren föjande:

Den politiska majoriteten i Eskilstuna flyr från sitt medmänskliga ansvar. Mycket finns att lära av hur andra kommuner bemöter fattiga EU-migranter.

23 av 204 kommuner erbjuder EU-migranter ”akut logi”

För drygt ett år sedan genomförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en enkätstudie om fattiga EU-migranter. Av Sveriges 290 kommuner svarade 204 på enkäten. Totalt 23 av dessa uppgav då att de erbjudit akut logi för hemlösa EU/EES-medborgare.

Red’s kom:
För det första handlar det inte om ”hemlösa” EU-migranter, utan om tiggare som inte vill eller kan betala för en andra bostad i Sverige.

För det andra är resultatet av en sådan undersökning meningslös om den inte specificeras bättre. T ex kanske 200 kommuner erbjudit gratis hemresa istället. Eller ”permanent” boende. Eller andra alternativ.

Sedan är ”akut logi” en definitionsfråga som gör undersökningen om möjligt ännu mer meningslös.

Gissningsvis erbjuder några fler kommuner idag ”akut logi” till EU-migranter

Ansvarig för studien var Leif Klingensjö vid SKL. Ingen uppföljning har gjorts sedan dess, men under ett samtal med ledarredaktionen menar Klingensjö att antalet kommuner som tillhandhåller övernattningsmöjligheter knappast har minskat. Han har med största sannolikhet rätt. En snabb titt över Sverige ger snarast intrycket att dessa kommuner har blivit fler och kommer att bli ännu fler framöver.

Red’s kom:
Inte direkt en vetenskapligt genomförd undersökning. Det skulle vara mycket olyckligt för såväl EU-migranter som Sveriges medborgare om denna spådom går i uppfyllelse.

Eskilstuna kommun gör som en klar majoritet av landets kommuner

Från den politiska majoriteten i Eskilstuna – Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet – har det däremot varit kalla handen.

Inte kommunens ansvar att bistå med gratis boende och andra förmåner för EU-migranter

De styrande politikerna har låtit tjänstemännen veta att det inte är kommunens ansvar att lösa problemet med boende och sociala insatser för tiggarna.

Red’s kom:
Det är en fullt korrekt slutsats av politikerna, som inte kan motsägas sakligt.

Ingen skyldighet att hänvisa avhysta EU-migranter annan sovplats

Polisen fick slutligen i uppgift att avhysa de migranter som sovit i tunneln under Eskilstuna centralstation, utan att hänvisa dem till någon annan sovplats.

Red’s kom:
Det är som sagt inte kommunens skyldighet. Kommunen ska värna om sina egna medborgare. En kommun bryr sig t o m föga om svenska medborgare som bor i andra kommuner. Varför skulle då specifikt tiggare från Rumänien ha mer privilegier?

Kommuners ”medmänskliga ansvar”?

Hur ser det då ut i några av de kommuner som inte flyr sitt medmänskliga ansvar? En rundringning ger följande.

Red’s kom:
I ”medmänskligt ansvar” ingår inte att befästa andra länders medborgares utsatthet.

Att Ekurirens ledarredaktion ringer runt till fyra av de kommuner i landet som är mest kända för att finansiera EU-migranternas tiggeri i Sverige ger kanske inte ett särskilt representativt eller relevant resultat för kommunerna?

Uppsala samarbetar med Livets ord och Stadsmissionen

Mohamad Hassan (Folkpartiet), andre vice ordförande i socialnämnden i Uppsala kommun, berättar att kommunen samarbetar med bland andra Livets ord och Stadsmissionen i frågan.

Red’s kom:
Livets ord har omsatt tre miljarder kronor. Men var har pengarna tagit vägen? Uppdrag Granskning har ganskat denna obskyra organisation som Uppsala kommun allierar sig med.

Kommunen har gått in med cirka två miljoner kronor, vilket har gett såväl ett dagcenter som ett härbärge. Förutom mat, sovplats och möjlighet till dusch har information om rättigheter för vuxna samt undervisning för barn tillhandahållits.

Red’s kom:
I Uppsala riskerar kommunens ansvariga för detta att ställas till svars rättsligt för missbruk av skattemedel.

Lunds kommun bidrar med 700 000 kr/år till att besfästa tiggarnas utsatthet

Joakim Månsson Bengtsson (Miljöpartiet), ledamot i socialnämnden i Lund, har själv varit med och grundat föreningen ”Hjälp tiggare i Lund”. Kommunen har beslutat att bidra med 700 000 kronor varje år under 2014, 2015 och 2016.
Ett härbärge finns, ett till är på gång och bägge dessa ska hålla öppet årets alla nätter.

Därtill har Diakonicentralen fått del av det kommunala bidraget för daglig verksamhet, i vilken bland annat SFI-kurser ingår.

Red’s kom:
SFI-kurser för romer är ett slöseri med resurser, om detta påstående är sant. EU-migranter saknar nämligen laglig rätt att erhålla utbildning i Svenska För Invandrare. I handlingarna står inte detta, utan det står bara att Lunds diakoniförening ska erbjuda ”undervisning i svenska”.

Linköping samarbetar med Stadsmissionen och Svenska kyrkan

Elisabeth Gustafsson (Socialdemokraterna), ordförande i socialnämnden i Linköping, meddelar att kommunen samarbetar med Stadsmissionen och Svenska kyrkan.

Under vinterhalvåret erbjuds dusch- och tvättmöjligheter, samt sovplats i en kyrka.

Politiker från Linköping har även besökt den by i Rumänien som många av migranterna kommit från, för att öka sin förståelse för deras situation.

Red’s kom:
Det är inget annat än en skattefinansierad semesterresa. Vill politikerna öka sin förståelse ska de läsa denna blogg istället.

Örebro kommun avsatte 250 000 kr för fyra månaders gratis boende åt EU-migranter

Elisabeth Malmqvist, politisk sekreterare för Centerpartiet i Örebro, skriver i ett mejl att kommunen år 2015 stödde föreningen Ria Dorkas med 250 000 kronor. Därmed kunde ett härbärge med tolv platser hålla öppet mellan januari och april.

Politiska viljan

Så kan det alltså se ut när den politiska viljan att hjälpa utsatta finns. Majoriteten i Eskilstuna kommun har mycket att lära.

Red’s kom:
Problemet är bara att det inte är någon hjälp för utsatta EU-medborgare att befästa deras utsatthet med gratis boende, mat och andra förmåner så att de kan ägna sig åt att tigga. Tvärtom! Det hade gett tiggarna mycket mer om pengarna delats ut direkt till dem istället!

Ekurirens ledarskribenter har mycket att lära.Klicka här för att gå till den anonyma ledaren i Ekuriren, 2015-06-17
Se även bl a;
Hjälp tiggare i Lund, avslöjande om bidrag för EU-migranter som media missat

Föreningen Hjälp Tiggare i Lund och deras bidragsansökningar

Uppsala m fl subventionerar vård till EU-migranter i strid med regelverket

Gratis mat och husrum för EU-migranter i Linköping – 2,5 miljoner kr/år

EU-migranter kostar miljontals kronor i vårdkostnader i Örebro län

Ekurirens ansvarige utgivare försvarar anonyma ledare om EU-migranter

EU-migranter säljer sex i Malmö, 75% från Rumänien

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Motion om tillståndsplikt för att tigga avslogs i Kalmar

SD:s motion om att införa tillståndstvång för tiggare röstades ner av samtliga partier i fullmäktige i Kalmar. Men flera politiker efterlyste fler konstruktiva åtgärder för tiggare.

Red’s kom:
Det ska noteras att 24Kalmar, som skrev om motionen, har den felaktiga rubriken ”Enigt fullmäktige röstade ner tiggeri-motion”. Det var inte ett enigt fullmäktige som avslog motionen. SD röstade inte mot sin motion.

Barometern (Anders Blank) har den felaktiga rubriken; ”Inget förbud mot tiggeri – olagligt ändra i ordningsstadgar”. Det är alls icke olagligt att ändra ordningsstadgar. Om det skulle vara olagligt att införa ett krav på tillstånd för tiggeri i den lokala ordningsstadgan så har 7 av 12 kommuner i Kalmar län en ordningsstadga som är olaglig. Dessutom handlade motionen inte om att förbjuda tiggeri, utan om att det skulle krävas tillstånd för att samla in pengar.

I februari lade Sverigedemokraterna en motion om att införa tillståndsplikt för att samla in pengar på allmän plats i kommunens lokala ordningsstadgar.

SD hänvisade till en dom i Södertälje tingsrätt där rätten godkänt att kommunen skrev in en tillståndsplikt i lokala ordningslagen som skulle gälla uppsökande eller aggressivt tiggeri. Domen har dock inte prövats i högre instans.
– Ansvaret ligger i första hand på det land som de här personerna kommer från, det är där åtgärderna måste sättas in. Men ett steg på vägen är att göra frågan om tiggeri tillståndspliktig, och det ges ett visst utrymme för det om man läser promemorior från SKL, sa Thoralf Alfsson (SD) som även hänvisade till en opinionsundersökning från mars månad som Novus och TT gjort som visade att 56 procent av svenskarna var för ett förbud.

Kommunfullmäktige i Kalmar kan inte motivera varför de är emot tillståndsplikt

Men de övriga partierna i Kalmars kommunfullmäktige var eniga: Tillståndsplikt eller förbud är inte lösningen för att förbättra situationen för människor som kommer till Kalmar för att tigga. Motionen röstades ner.

Red’s kom:
Som vanligt saknar politikerna argument för att inte införa tillstånsplikt eller förbud. Man låtsas som att det enda det handlar om är att ”förbättra situationen för EU-migranter”. En förbättrad situation för Sverige och dess medborgare är inte en faktor som ens vägs in för politikerna.

Politikerna är fega. Säkert fanns det någon av politikerna i Kalmar som förstod de uppenbara fördelarna med att införa tillståndsplikt, men de följer hellre de få aktivisternas krav än folkviljan.

Centerpartiet saknar argument för att inte införa tillståndsplikt

– Det vi ser i gathörnen och på köpcentrum i Kalmar är resultatet av 1000 år av folkförföljelse och rasism. Ingen har väl sagt att vi i Kalmar sitter inne med lösningen på det här problemet. Det måste åtgärdas i de länder som folk kommer från, och det kommer att ta tid, sa Ingemar Einarsson (C), servicenämndens ordförande som även avslog motionen i nämnden.

Red’s kom:
Centerpartiet visar här sin okunskap. Ingemar Einarsson vill/kan inte motivera sitt avslag till motionen om tillståndsplikt.

Vänsterpartiet saknar argument för att inte införa tillståndsplikt

– Vår gatubild har förändrats, och fattigdomen i Europa kommer oss nära inpå. Man kan reagera på olika sätt. SD reagerar genom att man ska ta bort fattigdomen så den inte syns, sa Bertil Dahl (V).

Red’s kom:
Vänsterpartiet ska alltid vara värst. Det tyder på ren ointelligens när man uttrycker det som att tillståndsplikt för att samla in pengar är att ”ta bort fattigdomen så den inte syns”. Obegripliga floskler.

Folkpartiet saknar argument för att inte införa tillståndsplikt

En som ville föra diskussionen bort från förbud och tillstånd var Carl-Henrik Sölvinger (FP), som själv passade på att lägga en motion om att trycka upp informationskort att dela ut till EU-migranter, där kontaktuppgifter till myndigheter och andra organisationer finns på EU-migranternas eget språk.

Red’s kom:
Folkpartiet i Kalmar vill alltså underlätta för tiggeriet och befästa fattigdomen istället för att se till allas bästa.

Men vad hände med denna motion? Godkändes motionen om informationskort till tiggare från andra länder?

– Jag kan känna väldig frustration som kommunal företrädare att de långsiktiga lösningarna på det här problemet ligger någon annanstans. Men vi behöver också bli fler i den här församlingen som kommer med konstruktiva förslag i den här frågan, sa han och drog applåder från flera ledamöter.

Red’s kom:
Vad fanns i detta värt att applådera, kan man undra? Carl-Henrik Sölvinger avfärdar ett konstruktivt förslag från SD utan motivering och konstaterar bara att han själv och övriga i fullmäktige inte presterar något. Det fanns absolut ingenting där som förde utvecklingen framåt en millimeter. Man applåderar alltså sin egen inkompetens.Klicka här för att gå till 24Kalmar, 2015-06-16
Se även bl a;
Är tillståndsplikt för att tigga samma som tiggeriförbud för EU-migranter?

Inför tillståndsplikt för insamling av pengar, föreslår moderat i Luleå

Beslut om tiggeriförbud med förkrossande majoritet för Moderaterna Bohuslän

Översyn av ordningslagen för penninginsamling och avhysning, Beatrice Ask & Tomas Tobé (M)

Namninsamling om lokalt tiggeriförbud i Visby – Argument mot förbud att tigga tveksamma

Förbud mot tiggeri av EU-migranter införs i allt fler städer i Europa

Varför inte förbjuda tiggeri?

Kalmar bygger baracker åt EU-migranter, gratis boende med toalett, dusch och kök

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Tiggande EU-migranter och deras barn inget kommunalt ansvar anser partierna i Gävle

Vilket ansvar har Gävle kommun för barn till EU-migranter, alltså tiggarnas barn? Det var ämnet i en debatt mellan Jörgen Edsvik, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Gävle, och Inger Källgren Sawela, moderat och kommunalråd i opposition i Gävle.

Kommunen har inget ansvar för tiggare och deras barn

Såväl Socialdemokrater som Moderater tycker att frågan inte är en kommunal angelägenhet.
– Det känns inte riktigt som att det är våran fråga, vi har egentligen ingenting med de här tiggarna att göra, säger Inger Källgren Sawela (M).

Moderaterna anser att frågan ska hanteras av SKL

Inger Källgren Sawela (M) hänvisar till den fria rörligheten mellan landsgränser i Europa, och tycker att frågan ska hanteras landsövergripande av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Mål att familjer med barn åker till sitt hemland

– När det finns barn med i bilden så känner jag ändå att vi har ett särskilt ansvar för dem, och därför vet jag att i Gävle kommun arbetar både socialnämnden och socialförvaltningen med de här frågorna, säger Inger Källgren Sawela (M).

Inger Källgren Sawela (M) förespråkar en dialog med barnens föräldrar, med målet att få familjerna att åka tillbaka till sina hemländer.
– Kommunerna i sig har inget ansvar för de här barnen, säger hon.

Socialdemokrater och moderater vill använda hjälporganisationer som bulvaner

Kommunstyrelsens ordförande, Socialdemokraten Jörgen Edsvik kommenterar att hans åsikt inte skiljer sig i grunden från moderaternas, och han menar att kommunen inte kan gå in och ge enskilda personer på besök i vårt land stöd.
– Utan då handlar det om att hitta former för till exempel stöd via frivilligorganisationer, och naturligtvis en tillsyn via socialtjänsten, vilket vi har idag. Att se till att barnen inte har det hur odrägligt som helst.

Inger Källgren Sawela (M) säger att hon är beredd att skjuta till ”sociala medel” till frivilligorganisationerna.

Red’s kom:
Alltså säger Socialdemokrater och moderater emot sig själva när de anser att tiggarna och deras barn inte är kommunens ansvar.

Det är olyckligt när kommuner använder hjälporganisationer som bulvaner, dvs att kommunen stödjer tiggeri genom att ge pengar till friviliigorganisationer istället frör att markera att kommunen inte kommer att underlätta för tiggare att komma till Sverige för att dra nytta av landets välfärd på skattebetalarnas bekostnad.

Centern och Folkpartiet föreslår ökat stöd till EU-migranter, t ex gratis camping

Nyligen gick några politiker från Centern och Folkpartiet ut och krävde att kommunen förbättrade förhållandena för EU-migranterna. De föreslog t ex en tillfällig camping.

Moderaterna anser inte att EU-migranter kan få särskilda förmåner

– Vi måste ha samma regler för människor som kommer tillfälligt till vår kommun som vi har för våra medborgare i kommunen, så därför anser jag att i grund och botten så ska vi inte göra i ordning några särskilda platser, utan de ska följa de regelsystem som finns, säger Inger Källgren Sawela (M).

Kommunens kostnad för gratis camping till EU-migranter: 6,4 miljoner kr/år

I Göteborg var man först ute med att erbjuda EU-migranter gratis camping. För 2016 innebär det att Göteborgs kommun måste betala 6,4 miljoner kronor för den här ”tillfälliga” bosättningen och ändå har man inte löst problemet.

I Borås inrättade man också en camping för EU-migranter vilket ledde till en dubblering av antalet EU-migranter som kom till kommunen.

Socialdemokraterna vill ge visst stöd till EU-migranter

Socialdemokraternas Jörgen Edsvik tycker inte svaret är lika självklart.
– Jag har sagt att det är en fråga som vi måste se över. De här människorna har rätt att komma hit, och det uppstår problem när de inte har tillräckliga faciliteter. Det kan handla om hygien eller någonstans att göra av sitt avfall, säger han.

Red’s kom:
Det vanligaste politikersvaret: ”Det är en fråga vi måste se över”.

Jörgen Edsvik (S) menar att det ofta är den här typen av problem som kommuninnevånarna reagerar på.
– Vi ska titta över frågan, och vi kommer att presentera ett förslag till lösning.

Red’s kom:
Ännu en gång säger Socialdemokraterna emot sig själva om att tiggarna och deras barn inte är kommunens ansvar.Klicka här för att gå till artikeln i SR, 2015-05-13
Se även bl a;
EU-migranter ska avhysas från privatägd tomt, ägd av HSB, i Gävle

S+MP vill erbjuda gratis härbärge för EU-migranter i Värmdö, i strid med kommunallagen

Utrensning av tiggare i Helsingborgs parker, flyttas till camping

Kommuner avråds från att erbjuda skola för barn till EU-migranter

Moderater: Skola för barn till EU-migranter ska inte erbjudas

Barn i Rumänien och Bulgarien tas ur skola för tiggarresor till Sverige – alarmerande situation

Den galna professorn #3: Tror att skollagen ger EU-migranters barn rätt till skolgång i Sverige

Andreas Pettersson vill censurera diskussion om skolgång för EU-migranters barn

Soraya Post: Självklart ska EU-migranters barn gå i svensk skola – barnkonventionen

Martin Valfridsson om skola för EU-migranters barn och andra frågor om tiggarna

Vem ska försörja EU-migranterna?

471 miljarder kr till Rumänien från EU, mest från svenskar – Varför hjälp i Sverige?

Justitieministern chockad över hur mycket bistånd Rumänien får

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Fler EU-migranter till Göteborg och Västsverige

Stockholms allt hårdare attityd med avhysningar av fattiga EU-medborgare gör att fler söker sig till Göteborg.

Red’s kom:
Det är en märklig slutsats. Varför tror man att tiggare i Stockholm byter plats till Göteborg?

Att det kommer fler EU-migranter till Västsverige beror på att det kommer fler tiggare från andra EU-länder. Antalet EU-migranter har ökat överallt i Sverige. Men givetvis påverkar det antalet tiggare i Göteborg att tiggarna får särskilda förmåner i denna stad.

Frivilligorganisationer som polis och företrädare för kommunen är överens om antalet fattiga EU-migranter ökat sedan förra året.

Red’s kom:
Självfallet, vi vet alla redan – från inte minst SVT’s enkätförfrågan – att antalet tiggare ökat i hela Sverige.

Allt fler fattiga människor, från framför allt Rumänien, söker sig till Göteborg. Många av dem tigger på gatan för att få ihop till sin och sin familjs försörjning.

Ulrika Falk på Räddningsmissionen i Göteborg menar att en anledning kan vara att attityden i Stockholm blivit hårdare med fler avhysningar.

Red’s kom:
Ja, naturligtvis är det en av anledningarna till varför tiggarna ökar i Göteborg att avhysningar börjat ske (om än långt ifrån behovet) i Stockholm, medan Göteborg ökar sitt stöd till EU-migranterna med skattebetalarnas pengar.

– Men människors behov försvinner inte för att man bestämmer sig hårdare tag, säger Ulrika Falk.

Red’s kom:
Människors behov försvinner inte oavsett vilket. Däremot försvinner och/eller minskar problemen i Sverige med hårdare tag och om lagen upprätthålls.

Göteborg har 20 kända bosättningar på kommunal mark

Göteborgs kommuns samordnare Teresa Woodall kan inte säga om Stockholms agerande i frågan påverkat människor att söka sig hit. Men hon ser en successiv ökning av illegala bosättningar sedan förra sommaren.
– Just nu vet vi om 20 olika boplatser på kommunal mark, säger hon. Det är en jättesvår situation. Det innebär att allmänheten inte får samma tillgång till platserna plus att det finns en stor social problematik bland dem som bor här och inte hittar någon annan lösning.

Boplatser för EU-migranter i Göteborg

På en ödetomt på Hisingen bor 40 personer i tält. En av kvinnorna har sex barn hemma i Rumänien. De bor i bilar, i tält, i husvagnar och under broar. Kommunens 35 övernattningsplatser skulle inte alls förslå om alla fattiga EU-medborgare sökte sig dit.

Vid utkanten av en stor parkeringsplats i anslutning till ett bostadsområde står fem bilar och en husvagn som används för övernattning.
Gorik Gica från Rumänien är 62 år, arbetslös, har nyligen blivit änkling och är i Sverige och Göteborg för första gången. Han påstår att han tjänar runt 150 kronor per dag på att tigga. I hans sällskap ingår två bilar och en husvagn. Han bor tillsammans med sex andra personer, utan el eller tillgång till wc.

På en annan parkeringsplats står två minibussar. Här bor en familj bestående av mormor, morfar och tre gifta par. De vill inte ha plats på något härbärge, utan hålla ihop med varandra.
– Vi är rädda för att träffa på någon som håller på med droger, säger de.

• Sedan sommaren 2014 har det funnits bosättningar på olika platser i Göteborg.
• På pendelparkeringen Kallebäck/Delsjön vistades cirka 130 personer förra sommaren. Av dem var nära ett 30-tal barn. Det ledde till att ett stadsövergripande arbete inleddes för att ta fram rutiner för hur kommunen ska hantera bosättningar.
Källa: Göteborgs kommun

Göteborgs kommun hoppas SKL ska hitta någon magisk lösning

Under måndagen tog Göteborgs kommun upp frågan med SKL (Sverige kommuner och landsting) med förhoppning om att bättre samarbete mellan olika kommuner i hela landet.

Handlingsplan för kommunerna i Göteborgsregionen

På onsdag ska politikerna i social resursnämnd ta ställning till ett förslag på handlingsplan för kommunerna i Göteborgsregionen.
– Det kan främja en likabehandling och öka samarbetet mellan kommuner när det gäller fattiga EU-medborgare, säger Teresa Woodall. Det är en styrka att ha ett gemensamt dokument och något att förhålla sig till.

Red’s kom:
Vad Teresa Woodall menar är att om det finns någon som tar fram ett dokument så kan kommunen skylla på någon annan för dem som är missnöjda med kommunens agerande.

Plan för 13 kommuner:
• Handlingsplanen för kommunal insatser som rör fattiga EU-medborgare innefattar 13 kommuner i Göteborgsregionen.
• Den ska ge kunskapsbakgrund samt förslag på agerande och förhållningssätt i några prioriterade frågor. Det handlar bl a om hur kommunerna bör göra när en bosättning inte kan finnas kvar och hur barnens situation ska bedömas.
• Eftersom ingen registrering sker är antalet personer som berörs osäkert.

Red’s kom:
Känns som en märklig handlingsplan. Svaren på dessa frågor (olagliga bosättningar, barn) finns ju redan.

Ett ”gemensamt dokument” följs bara om det överensstämmer dagens strategi

Men det kommer inte att innebära några större förändringar i hur Göteborg arbetar med frågan. Den inslagna vägen med samarbeten med frivilligorganisationer fortsätter som tidigare.

Göteborgs policy för avhysningar ändras inte

Enligt Teresa Woodall kommer det heller inte att innebära någon ändrad policy vad gäller avhysningar av illegala bosättningar.
– Det är ju inte tillåtet att bo var som helst. Men vi ska ha ett stort socialt perspektiv och ingen ska bli avhyst utan att ha fått information först. Man ska inte bli väckt av att man blir avhyst.

Personligt tyckande om organiserat tiggeri

Erik Nord, chef i polisområde Storgöteborg, menar att de fattiga EU-medborgare som är i Göteborg och tigger ofta är organiserade på så vis att man samarbetar med varandra. Men det betyder inte att någon behöver vara är vilseförd eller utnyttjas.
– Jag ser inte riktigt den stora konspirationen i det här, säger Erik Nord. Jag tvivlar inte på att det förekommer kriminalitet inom de här grupperna och att man emellanåt utnyttjar och lurar varandra. Men det är inte så att alla som kommer hit deltar i en stor konspiration.

Red’s kom:
Personligt tyckande från en polis har inte ett uns större värde än personligt tyckande från mig. Det är fakta som gäller och fakta får man inte så mycket av utan att någon anstränger sig för detta.

De allra flesta som är här och tigger behåller sina pengar själva, men får nog betala för sin resa hit, säger Erik Nord.

Red’s kom:
Det kan mycket väl vara så att de flesta tiggare får behålla i alla fall det mesta av sina pengar själva (exkl. räntor på lån för resa till/från Sverige), men det är inget vi vet.

Så bara för att de flesta får behålla de pengar de tiggt ihop så kan man glömma de tiggare som utsätts för människohandel?

Man gör det lätt för sig genom att beskriva fattigdom som organiserad kriminalitet. Då slipper man ta tag i den riktigt svåra frågan: att folk är fattiga, tillägger Erik Nord.

Red’s kom:
Ingen har någonsin beskrivit fattigdom som organiserad kriminalitet. Det är ett löjeväckande påstående, och ger intryck av att det bara är ett försvarstal för polisen att slippa utföra sina arbetsuppgifter.

Det är inte Sveriges ensidiga ansvar att försörja fattiga människor från andra EU-länder.

Från Crossroads, Stadsmissionens informationscenter för EU-medborgare, efterlyser man ett bättre samarbete med de fattigas egna hemländer. Daniela Andreoli är enhetschef på Crossroads och har nyligen själv besökt Rumänien.
– Min bild är att det görs mycket bra grejer på plats, både av frivilligorganisationer och kommuner. En bättre samverkan länder emellan skulle kunna betyda mycket. Nu blir det som om alla ska uppfinna hjulet på nytt.

Red’s kom:
Vad är det för ”samverkan”? Daniela Andreoli talar i gåtor.

– Vi får inte glömma att de flesta som kommer hit inte har några planer på att bosätta sig här långsiktigt. De vill helst bo kvar i sitt hemland, säger Daniela Andreoli.

Red’s kom:
Ännu en sak vi inte vet något om, och det är inte bra att uttala sig på detta sätt om något som man med 100% säkert kan säga att ingen vet något om.
Men sedan gör det ingen skillnad var EU-migranterna vill bo i de problem och kostnader som EU-migranterna orsakar Sverige.Klicka här för att gå till artikeln i GP, 2015-05-19
Se även bl a;
Projekt startas för att informera EU-migranter om deras rättigheter i Sverige – Göteborg experimentstad

Kommunledning i Göteborg och Stockholm önskar fler tiggare

Kommunernas hantering av tiggare i Malmö, Lund, Göteborg

Göteborg: Fler klagar på EU-migranters olagliga bosättningar

EU-migranter tvingas av kriminella landsmän att tigga i Östergötland

Polischef i Göteborg kritiserar Moderaternas tre förslag

Långt mer än en fördubbling av antalet tiggande EU-migranter i Sverige på ett år

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Elin Bååth (Fi) vill att EU-migranter ska få gratis boende på Gotland

Ett 20-tal personer hade samlats för en manifestation för att Gotland ska ta ansvar för EU-migranterna, på initiativ av fullmäktigeledamot Elin Bååth (Fi), i Visby inför måndagens fullmäktigemöte. Det var både gotlänningar och EU-migranter som ville uppmärksamma politikerna på migranternas situation på Gotland.

Gratis boende till alla

Elin Bååth har skrivit en interpellation till socialnämndens ordförande där hon vill veta hur hon ser på socialtjänstlagen och EU-migranternas situation. Elin Bååth anser att regionen som minst måste se till att det finns en plats för  tiggande EU-migranterna i sommar för att kunna ställa upp tält och där det finns toaletter och duschar. Men Elin Bååth vill helst att kommunen erbjuder gratis boende i ett hus där EU-migranterna kan få sova när de är på Gotland.

Red’s kom:
Vad praktiskt det hade varit om jag kunde åka runt i Europa och få gratis boende i alla EU-länder. För gratis boende åt alla är väl vad Elin Bååth förespråkar, även för t ex de 35 000 hemlösa svenskarna, som Elin Bååth aldrig nämnt med ett ord?

Jag upphör aldrig att förvånas över hur okunnig och förvirrad man kan vara som politiker. Feministiskt initiativ kommer med de mest verklighetsfrånvända förslagen, helt befriade från såväl intelligens som sunt förnuft.

– Jag är inte så säker på att ett boende är den rätta vägen att gå, säger riksdagsledamoten Hanna Westerén (S).
Klicka här för att gå till artikeln i Helagotland, 2015-04-27

Fullt stöd i Sverige till alla i EU

Elin Bååth (Fi) anser att de romska EU-migranterna har rätt till fullt stöd enligt socialtjänstlagen och inte bara till akuta insatser. Hon anser att Region Gotland, liksom många andra svenska kommuner, tolkar lagen fel.

Red’s kom:
Kommunerna tolkar lagen rätt. Det finns inga tveksamheter. Men sedan kanske Elin Bååth borde förstå det orimliga i att Sverige skulle fungera som socialhjälpsstat för 125 miljoner fattiga i EU (utöver för världens flyktingar).

Elin Bååth hänvisar till ej existerande rättspraxis

Maria Björkman (S), ordförande i socialnämnden, har svarat på interpellationen och hävdar – precis som regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) –  att regionen följer rättspraxis och till dess en ny rättspraxis tillkommit är det vad som gäller.

– Enligt rättspraxis har de rätt till fullt stöd enligt socialtjänstlagen, säger Elin Bååth.

Red’s kom:
Det finns ingen sådan rättspraxis som Elin Bååth hävdar, men Feministiskt inititativ gör som alltid och hittar på saker som stöd för sin personliga åsikt. Sakliga argument lyser som alltid med sin frånvaro.

95% av EU-migranterna är arbetssökande med verklig möjlighet till anställning?

Elin Bååth kritiserar definitionen av de romska EU-migranterna som utländska medborgare ”på besök”.
– Det är beklämmande att SKL beskriver de här som en grupp som kommer hit för att tigga, vi vet att de är här för att i första hand arbeta. Av de rumäner som är här är 95 procent arbetssökande med verklig möjlighet till anställning. Några gravida kvinnor är inte anställningsbara just nu.

Reds kom:
Märkligt att Elin Bååth anser sig veta att av de EU-migranter som kommit till Gotland för att tigga så är ”95% arbetssökande med verklig möjlighet till anställning”. Detta innebär en långt högre andel än svenska medborgare, svensktalande med avsevärt högre utbildning och med arbetslivserfarenhet, i motsats till majoriteten av EU-migranterna (som i regel inte behärskar något annat än romernas eget språk).

Om det varit sant som Elin Bååth säger, varför har då dessa 95% inget arbete (varken här eller i sitt hemland)?

Diskriminering, utropar Elin Bååth

Jonas Niklasson (C) och Annamaria Bauer (V), som båda arbetar aktivt för att hitta någonstans för migranterna att bo när härbärget i Axelsro stänger om några veckor, gav sina synpunkter med anledning av uppehållsrätten där EU-medborgare som vill ha hjälp av socialtjänsten måste söka hjälp. Enligt rättspraxis har EU-medborgare som lagligen vistas här och som kommit hit för att bosätta sig i princip samma rättigheter som alla svenskar, menade de.

– De har uppehållsrätt! Men om de går till socialen så får de en biljett till fastlandet. Det är diskriminering rakt av! utropar Elin Bååth.

Red’s kom:
Nej, de har enligt regelverken bara upphållsrätt om de kan försörja sig själva. Märkligt att Elin Bååth, och resten av Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet, samt nu även Centerpartiet, har en tendens att glömma bort denna ”detalj”.

Det är inte diskriminering att regelverken följs. Däremot är det diskriminering att EU-migranterna får stöd som inte svenskar får, samt att EU-migranter tillåts göra sådant som inte skulle accepteras om svenskar gjort samma sak (t ex mark- och husockupation och miljöbrott som nedskräpning).

Orden diskriminering, rasism och fascism återkommer hela tiden varje gång Elin Bååth eller någon annan inom Fi argumenterar, oavsett vad det handlar om.

Är det inte diskriminering mot oss andra att bara romerna får gratis biljetter?

Biljett till ”fastlandet”?
Klicka här för att gå till artikeln i Helagotland, 2015-04-27
Se även bl a;
Fascism att städa bort fattigdom, hävdar Elin Bååth, Feministiskt initiativ

Namninsamling om lokalt tiggeriförbud i Visby – Argument mot förbud att tigga tveksamma

Fi kräver obegränsat stöd till EU-migranter

Migrationsforskare Ioana Bunescus icke-lösningar på EU-migranter – Förbjuda fattigdom?

Förbjud tiggeri, skriver fem moderata riksdagsledamöter

Förbud mot tiggeri minskar fattigdom och EU-migranter

Varför inte förbjuda tiggeri?

Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri

Riksdagsledamöter emot förbud mot tiggeri

Endast 36% av svenskarna emot att lagstifta mot tiggeri

Vad är kostnaden för Sveriges 5.000-6.000 EU-migranter idag? 6 miljarder kr/år?

Gratis vård i Sverige för rumäner! Samtliga vårdfakturor till EU-migranter är obetalda – mörkas av media

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Kommunernas hantering av tiggare i Malmö, Lund, Göteborg

Malmö stad vill inte bistå tiggare med tillgång till vatten. Lunds kommun erbjuder en biljett hem. I Göteborg gör man annorlunda. Idag finns både härbärge, ett informationscenter, förskola och möjligheter till vila och klädbyten.

Sociallagstiftning ej anpassad för dagen situation

Sociallagstiftningen som säger att kommunerna bara hjälper i nödsituationer, och då oftast genom att betala hemresan, är inte skriven utifrån den situation som gäller idag, säger Mikael Ivarsson, direktör på Sociala resursförvaltningen Göteborgs stad. De kom till en punkt när de inte kunde blunda längre.
– Vi har ett ansvar för människor som vistas i Göteborg. Det här handlar om att ge humanitär hjälp. Inte minst ville vi förhindra att barn som kommer hit, och inte kan råda över sin situation, far illa, säger han.

Förskola för romska barn för 6 mkr/år

Göteborgs räddningsmission driver en öppen förskola för romska barn upp till sex års ålder. Sex miljoner kronor per år kostar insatserna för Göteborgs stad och dess skattebetakare.

Gratis P-platser och bostad för ”EU-medborgare”/tiggare

Oppositionen till Socialdemokraterna i Göteborg har över lag varit positiv till de hjälpinsatser som beslutats. Men när Sociala resursnämnden i våras avsatte en halv miljon kronor för att ideella organisationer och församlingar skulle upplåta parkeringsplatser där EU-medborgare med barn kan ha sina husvagnar, eller erbjudas ett ledigt rum eller lägenhet, gick de i taket.
– På det här sättet riskerar vi att bygga upp permanenta tiggarläger, det som vi har gjort allt för att motverka, säger Hampus Magnusson (M), oppositionsråd.

1 av 249 ”EU-migranter”/tiggare har fått jobb

249 personer har hittills registrerat sig hos Arbetsförmedlingen. 27 personer har fått vita, tidsbegränsade jobb inom restaurang, städ och byggbranschen. En person har fått tillsvidareanställning. Största hindret för att komma in på arbetsmarknaden är brist på utbildning och språkkunskaper, säger Claes Haglund på Stadsmissionen i Göteborg.

SFI-undervisning kräver svenskt personnummer

För att ta del av SFI-undervisning krävs ett svenskt personnummer som är svårt att få.

Sverige anmält till EU-kommissionen för att feltolka folkbokföringslag

I maj 2013 anmälde Crossroads Sverige till EU-kommissionen eftersom man anser att Sverige feltolkar folkbokföringslagen och försvårar för EU-migranter att få ett svenskt personnummer. Därmed stängs de ute från arbetsmarknaden – den fria rörligheten begränsas.
– Utan personnummer är du ingen. Om du som arbetsgivare ska välja mellan en person med personnummer och en utan så är det ju givet vad du väljer, säger Claes Haglund.

Red’s anm:
För svart arbetskraft kan det kanske vara en fördel att inte ha ett personnummer. Men utan utbildning och utan relevant yrkeskunskaper och utan erfarenhet samt utan kunskaper i varken svenska eller engelska hjälper nog ett personnummer inte särskilt mycket för vit arbetskraft.

Frågan är om Sverige, som inte har arbetstillfällen ens för svenskar (inte ens för jobb där utbildning och erfarenhet inte krävs) kan erbjuda tiggarna jobb?

Rätt till sjukvård för papperslösa

En annan fråga som står högt på dagordningen gäller rätten till sjukvård. Den 1 juli 2013 infördes lagen om vård för papperslösa som ger rätt till vård och tandvård som inte kan vänta.

Ingen rätt till sjukvård för ”EU-migranter”/tiggare

EU-migranter utan sjukförsäkring står däremot utanför och måste själva stå för notan om de blir sjuka. Obetalda räkningar gör att de hamnar hos Kronofogden. Efter det är det omöjligt att skaffa en bostad.

Enklare läkarundersökningar kan hjälporganisationer ibland bistå med, men svårt sjuka personer skickas ofta tillbaka. I Rumänien där sjukvården ofta är korrumperad innebär det att de som saknar pengar kan bli utan vård.

1/3 av Rumänien har flytt landet

En tredjedel av Rumäniens befolkning har dragit från sitt land för att hitta försörjning.

Malmöbornas skattepengar

I Malmö och Lund famlar man efter lösningar på tiggeriet. Lunds kommun väntar på att Malmö ska agera. I Malmö är det inte aktuellt med mer resurser, möjligen en omfördelning av pengar till hjälporganisationerna.
– Vi har ett ansvar för Malmöbornas skattepengar och kan inte disponera dem hur som helst, det måste följa kommunallagen och socialtjänstlagen, säger ansvarigt kommunalråd Carina Nilsson (S).

Markant ökning av ”EU-migranter”/tiggare

För bara ett par år sedan var tiggande EU-migranter ett marginellt problem. Men nu larmar hjälporganisationerna i Malmö och Lund om att antalet fattiga, utslagna och utsatta människor ökar kraftigt.
På Stadsmissionen i Malmö har besökarna fördubblats på bara ett år. Läget är detsamma på diakonicentralen i Lund. Kommunerna har inte ökat sitt stöd till hjälporganisationerna som nu går på knäna.

Härbärge i kommunal regi

Kommunen kommer inte att öppna något härbärge i egen regi, säger Göran Wallén (M), Socialnämndens ordförande i Lund.

Enligt socialtjänstlagen är inte heller kommunerna skyldiga att göra det. En EU-migrant som inte har sin hemvist i kommunen har rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation – vilket oftast innebär en biljett hem. Något som nu ska erbjudas EU-migranter i Lund som slagit läger i parker och på parkeringsplatser.

Samtidigt säger lagen att kommunerna har ansvar för människor som vistas här. Vad det betyder tolkas olika.
– Man gör lite som man tror att man ska. Man borde nationellt bestämma sig, det är också en rättssäkerhetsfråga: ska man bli behandlad olika beroende på var man är? säger Göran Wallén.

Inget samarbete mellan Malmö och Lund

Trots att EU-migranterna rör sig över kommungränserna finns inget samarbete mellan Lund och Malmö. Och ingen verkar vilja vara först med att föreslå lösningar.
– Att via kyrkan se till att det finns grundläggande hjälp så att man kan klara hygienen, det tycker jag är ett ansvar vi har. Men det är svårt för oss att göra mer när Malmö inte gör det, då skulle alla hamna hos oss, säger Mats Helmfrid (M), kommunstyrelseordförande i Lund.

Se I Göteborg får tiggarna hjälp

Regeringen vill inte befatta sig med problemet med EU-migranter

SDS skriver;
På regeringskansliet råder osäkerhet om vem som är ansvarig för frågan. Morgan Johansson (S) är justitie- och migrationsminister men frågan landar slutligen hos Åsa Regnér. Hon säger att hon gärna lyssnar på SKL, men någon nationell handlingsplan är inte aktuell. Men Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, skjuter frågan ifrån sig.
– Det här berör oss alla, men principen är att det faller under det kommunala självstyret. Det är kommunernas ansvar att hitta lösningar och ha en dialog med varandra.

I Malmö och Lund hänvisar politikerna till kommunallagen och socialtjänstlagen och anser att det inte går att göra mer än idag: via hjälporganisationerna erbjuda billiga måltider, klädbyten, och i nödlägen en biljett hem.

Sveriges kommuner villrådiga om EU-migranter

SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) medlemmar önskar vägledning vad gäller sociala och juridiska aspekter kring EU-medborgare utan arbete eller bostad i Sverige. Behovet av stöd till gruppen har ökat, enligt en enkät som SKL gjorde i somras.

Omkring hundra kommuner har kontakt med målgruppen. Tiggeri är den främsta inkomsten för en stor del av gruppen.

Sjutton kommuner anser att det finns barn under 18 år i akut hemlöshet i Sverige.

Not.
Det är viktigt att förstå att få eller inga EU-migranter i Sverige är hemlösa. De har i regel ett hem i sitt hemland, men ofta även ett hem i Sverige, om än spartanskt. Det är viktigt att göra denna åtskillnad jämfört med svenska medborgare som är hemlösa i verkligheten.

Den vanligaste formen av stöd är hjälp till en hemresa följt av akut logi, rådgivning och ekonomiskt bistånd.

Ansvariga politiker i Malmö och Lund har efterfrågat en nationell handlingsplan för hur kommunerna bör agera.Klicka här för att gå till artikeln i SDS, 2014-10-14

Se även bl a:
EU migranter – Bilder du inte får se i media

Bilder från EU-migranternas läger i Malmö, förr och nu

Bilder från tiggarnas kåkstad i Malmö 2015-03-21

Polisen: Romer får besittningsrätt till det område de ockuperar illegalt !!!

Markägare för EU-migranters läger på Industrigatan hotas med vite

EU-migranternas kåkstad utreds om det är svartbygge

Avhysning av tiggare från Pildammsparken i Malmö

Fattigdomsinvandring och medföljande miljöproblem i Malmö

Polisen: Förundersökning nedlagd om brott mot miljöbalken

Protest mot att EU-migranter inte får bostäder, vänsterorganisationen Allt åt alla

Vänsterpartiet Malmös åtgärder för EU-migranter förvärrar bara situationen

Kommunledning i Göteborg och Stockholm önskar fler tiggare

Socialborgarråd vill kringgå lagen för att stödja EU-migranter i Sverige

Fi påstår att Socialtjänstlagen ger tiggarna rätt till socialbidrag, bostad, etc

Har de tiggande EU-migranterna rätt till samma bidrag som alla svenskar?

Olagliga läger för EU-migranter

Kronofogden vräker EU-migranter i Skara

EU-migranter avhyses i Jönköping, Skara och Gnosjö

Avhysning av EU-migranter i Stockholm

Moderaterna föreslår att vakter avhyser EU-migranter

Sissela Nordling Blanco (Fi) jämför avhysning via vakter med förintelsen av judar

Illegala bosättningar oacceptabelt – KD-förslag på lösning till tiggarproblem

Vad anser Sveriges partiledare om tiggeriet?

Debatt om tiggeriet med Gustav Fridolin

Fi kräver obegränsat stöd till EU-migranter

Vad tycker politikerna ska göras åt problemen med tiggande EU-migranter?

Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri

Nationell samordnare för utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige

Samordnare för tiggare besöker Malmö och Lund

Sverige satsar 87 miljoner kr på samhällsinformation till 700 tiggare !!!

Samarbete mellan Rumänien och Sverige mot tiggeri

Hemlösa svenskar glöms bort när romer prioriteras – Friggebodar åt EU-migranter

Gravida tiggare skapar problem i Karlskrona

Media i Rumänien hånar Sverige – Ett paradis för tiggare

Statlig medias extrema vinklingar: ”Nu får EU-migranter jobb”

Är man rasist om man kallar tiggare för tiggare?

Tiggeri bekräftas som organiserat

Polisen: Tiggare ofta del av kriminella ligor

Halta och lytta tiggare, eller?

Våldsam tiggaruppgörelse i Helsingborg

Faktum-försäljare hotas av EU-migranter

Tiggare avhyses, städnota på 50.000 kr

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.