Jag kommenterar här nedan hela kapitel 10 (inget har utelämnats) i Fafo’s rapport, dvs de slutsatser Fafo kommit fram till om EU-migranter i tre huvudstäder, så att du själv kan avgöra vad som är sant i vad statlig media m fl hävdar;
Chapter 10
Conclusion: Myths and realities about Romanian street workers in Scandinavia
The increasing flows of migrants seen in recent years from highly marginalised segments of Romanian society to a life on the streets in Scandinavia have presented the egalitarian Scandinavian welfare states with unprecedented dilemmas in terms of how to relate to the presence of visible and deep poverty.
Policy responses suggested have ranged from the provision of sanitary services and the inclusion of the migrants in the labour market (VG Nyheter 2012), as proposed by actors who have decided that there is a need to alleviate the situation for these migrants, to actively curbing access to basic services (OsloBy Nyheter 2012) and the banning of begging and outdoor sleeping, as suggested by actors who have concluded that reducing the influx of more migrants is the most pressing issue. The debate has been heated, particularly in the social media, and both sides have made insistent claims about the ‘real’ nature of the issue, as well as about the expected consequences of the policy measures suggested.
Even so, apart from two qualitative studies conducted in Oslo, no actual empirical knowledge has been available about the characteristics of the group concerned and the way they have adapted to the policy measures in force.
The aim of this report is not to come up with solutions or answers as to how these dilemmas and challenges should be met, but rather to provide systematic descriptions of the Romanian street workers who come to Scandinavia, and to enable readers to acquire knowledge-based understanding of the drivers and consequences of this mobility, and of the strategies that the street workers apply in order to make a living. The lack of systematic descriptions of this group and their activities has produced public and political debates in which all sides draw on popular myths and anecdotal evidence to argue their cases. In this concluding chapter we will address some of the most commonly propounded notions and myths that we have encountered during our study, and illustrate how well our data correspond with – or do not correspond with – these conceptions and assertions.
1. We are most familiar with the public discourse in Norway. Through fieldwork and the monitoring of Swedish and Danish media debates the past year, however, we have identified many of these ideas in Sweden and Denmark as well.
The most widespread assumptions and beliefs are related to the Roma:
1) the Roma street workers are not really poor, but spend the money earned from migration on ‘palaces’ in Romania;
Red’s kom:
EJ MYT! Det finns ingen normal människa som tror att romer spenderar de pengar de tigger ihop på palats i Rumänien. Skämtar Fafo med oss?
2) the money does not reach those who really need it, but goes to organisers and traffickers;
Red’s kom:
EJ MYT! Det är bekräftade fakta att det förekommer ”tiggarbossar” som tjänar pengar på människohandel med EU-migranter/tiggare.
3) the Roma do not want to work, but prefer to beg;
Red’s kom:
EJ MYT! Det finns säkert en ovanligt hög andel bland romerna som föredrar att tigga framför att arbeta (vilket t o m framgår av Fafo’s rapport!). Men det har sin förklaring i historien och är därför inget anmärkningsvärt i detta perspektiv.
4) begging is a cover for criminality;
Red’s kom:
EJ MYT! Brottslighet är naturligt mer omfattande bland fattiga.
I Kalla Fakta såg vi t ex en rom i Stockholm som stolt berättade att han via tiggarbussarna låtit frakta minst 100 stulna cyklar hem till Rumänien;
19 kommuner med EU-migranter som tvingas att tigga – Kalla Fakta avslöjar
5) Roma people habitually lie and are thus unsuited to participation in surveys as informants;
Red’s kom:
EJ MYT! Naturligtvis ljuger inte romer alltid. Märklig punkt och helt säkert också påhittad av Fafo.
6) if we give the Romanian migrants money, more of them will come.
Red’s kom:
EJ MYT! Detta behöver vi inte ens konstatera utifrån verkligheten. Alla sunt tänkande människor förstår att fattiga söker sig dit där de kan tjäna mest. Helt naturligt.
Det är också den slutsats Fafo kommer fram till (men som inte framgår av media).
On the other hand, the street workers also have local supporters who oppose these claims, and assert that
7) beggars and street workers earn hardly any money while in Scandinavia;
Red’s kom:
Allt är relativt, och i fallen med tiggarbossar vet vi att det är riktigt att tiggarna tjänar extremt lite eller inget.
Not. Här är det nästan enda stället Fafo gör skillnad på ”beggars” och ”street workers” (och ”the Roma” i andra fall), vilket gör rapporten i praktiken obegriplig bara av detta skäl.
8) the Roma in particular are discriminated against, chased and harassed by the police, private security guards and members of the general public;
Red’s kom:
MYT! Det finns inget stöd för påståendet att;
a. Romer är diskriminerade i Sverige – Motsatsen gäller, romer får privilegier som inte svenska medborgare får (signifikativt för detta påstående är att varje gång det hävdas kan/vill ingen förklara på vilket sätt diskriminering skett i Sverige).
b. Romer jagas och trakasseras av polis – Raka motsatsen gäller!
c. Romer jagas och trakasseras av säkerhetsvakter – Lögn!
9) that if crimes are committed by the Roma, it is only out of desperation and in order to secure survival for themselves and their families;
Red’s kom:
EJ MYT! Orsakerna till romernas brottslighet vet vi inget om (eftersom det aldrig ens undersökts… om det ens är praktiskt möjligt), mer än att en naturlig konsekvens av fattigdom är kriminalitet.
10) if they were given equal opportunities, the street workers would all rather work than beg.
Red’s kom:
Spekulationer. På vilket sätt ges romerna inte samma rättigheter i Sverige?
Since this last claim is more or less the opposite of assertion 3), we do not deal with it in a separate section as we do with the other nine.
Who is right? What is true?
Our study provides some support to both camps, but also quite solidly refutes a number of these assertions and beliefs as being pure myths.
Red’s kom:
Naturligtvis finns det inte bara en sanning. Romer – precis som alla andra folkslag – är inte identiska varandra. Meningslöst att konstatera det uppenbara.
Det som är sant motbevisas inte av de fyra forskarna.
Assertion (1): The Roma street workers are not really poor but spend the money gained in Scandinavia on ‘palaces’ in Romania
The overall picture that emerges from our study is one of a population which is extremely poor in terms of conventional socioeconomic resources. They are marginalised from the labour markets at home and in the rest of Europe, they live in poverty and have extremely poor housing conditions in Romania, and when in Scandinavia they mainly sleep outdoors and eat cold tinned or other basic food. It is not necessarily the poorest who migrate, but the bulk of street workers in Scandinavia are definitely not among the wealthier members of the Romanian population. The money they earn from migration is largely spent on daily necessities.
‘Roma palaces’ do exist, among other places in the city of Targu Jiu in the migrant-sending region of Gorj, where some enormous residences have been built.
According to local informants, however, these have been constructed using money earned from selling scrap-metal during the process of dismantling several abandoned factories in the wake of the collapse of the Ceausescu regime. We interviewed several people in these areas and found no indications that the Roma who live in these palaces migrate to Scandinavia. That obviously does not guarantee that no examples exist of migrants who live in such palaces. Our data do, however, enable us to reject the hypothesis that the bulk of the migrants on the streets of the Scandinavian capitals enjoy housing standards of that kind.
We interviewed a large number of migrants in their homes, and our impression from this qualitative fieldwork confirmed the results from the survey: most migrants live in severe poverty, in very low quality housing. On the other hand, the existence of such palaces in these areas probably does contribute to maintaining the myth of rich beggars.
Red’s kom:
Det verkar som de fyra forskarna själva hittat på en myt bara för att kunna avfärda den (dessutom på ett ovetenskapligt sätt).
Assertion (2) The money does not reach those who really need it, but goes to organisers and traffickers
There is no doubt that the migration of poor people from the countryside in Romania to the Scandinavian capitals tends to be organised in the sociological sense of the word.
Red’s kom:
Ja, det är självklart att tiggarna organiserar sig, och det behövs ingen undersökning för att förstå detta.
A majority of the Roma migrants (especially those going to Oslo and Stockholm) travel with family members, and social networks play an important role financially, in terms of security (they take care of each other), and in learning income-earning strategies.
Travel routes are also to some extent ‘organised’; for instance, Roma migrants to Oslo often travel by informal minibus services that also offer access to credit.
There is also no doubt that many of the migrants are in a situation where they are vulnerable to exploitation and abuse by others. They may be robbed or become victims of extortion, and if they are not able to earn enough money to pay back their debts, they are vulnerable to manipulation – for example, being forced to engage in alternative income-earning activities that they did not intend to engage in when they left Romania.
Red’s kom:
Här erkänner de fyra forskarna att människohandel förekommer. Detta var inget TT tog upp i sin sammanfattning (ej heller SVT, SR eller någon annan media).
In some elements of the population of street workers, particularly in Copenhagen, there are people with drug and alcohol abuse problems that may again leave them vulnerable to exploitation.
Red’s kom:
Det är inte bara i Köpenhamn som tiggarna har drog- och alkoholproblem. Om man tittar i de läger som EU-migranterna har och har haft i Malmö ser man enorma mängder med öl- och vinflaskor. Dessutom verkar en ovanligt stor andel vara rökare… hur de nu har råd med detta.
However, although these factors creating vulnerabilities are clearly present in the survey population, there is no indication of the presence of traffickers or organisers outside the close family who manipulate people into travelling, and who take a cut of their incomes.
Red’s kom:
Om forskarna följt avslöjandena i media så hade de kunnat konstatera att det givetvis visst förekommer trafficking samt organisatörer utanför familjen (ibl inom familjen) som manipulerar tiggarna till tiggarresor och som tar allt eller delar av tiggarnas inkomst. Jag har sett detta även i norsk media. Men det verkar de fyra forskarna ha ”missat”.
The vulnerabilities that exist can largely be related to the fact that this group lives on the margins of society while in Scandinavia.
Red’s kom:
Jaha?
The police in Copenhagen and Oslo are not necessarily viewed by street workers as being there to protect them from exploitation. This creates opportunities for extortion and exploitation, particularly in the case of the migrants who do not have family networks to support them while abroad.
Red’s kom:
Naturligtvis finns det möjligheter att utpressa och utnyttja tiggare. Det har konstaterats åtskilliga gånger. Tiggare utnyttjas t o m ibland av familjen.
We were told some stories of exploitation and abuse. These did not seem to be related to begging for the most part, but primarily to work in the informal labour market.
Red’s kom:
Här säger forskarna att det är vanligare att tiggare utnyttjas när de arbetar svart? Det fungerar alltså som när svenskar jobbar svart?
A possible explanation for this is that incomes are higher in the informal labour market than in the market for begging, and therefore the people who are working are more attractive to potential exploiters than those who beg.
There are also a number of people who feel that they have been given false expectations about their prospects in Scandinavia, and who regret coming. It is not clear whether the people who gave them these expectations in any way profited from their travel, but we have no indication of this from the more than 1,200 interviews conducted.
Red’s kom:
Att forskarna inte utrett om de falska förhoppningar som tiggare givits för att komma till Sverige gagnade någon annan visar på hur oseriös denna undersökning är.
Overall, we are confident in concluding that the majority of beggars and street workers travel of their own free will and with at least a rough knowledge of what awaits them, and that most of them are in control of their own activities and their own incomes within the culturally-established expectations defined in family roles.
Red’s kom:
Det här är politisk retorik med som enda syfte att lura och manipulera.
Om 3 001 av 6 000 tiggande EU-migranter gissningsvis är här frivilligt för att tigga – och medvetna om vad de ger sig in på – samt har kontroll över sina egna aktiviteter och inkomster, så är allt ok?
Då spelar det alltså ingen roll att 2 999 tiggare utsätts för människohandel, etc?
For most, income from begging and street work is shared only within the immediate family and household.
Red’s kom:
Samma sak här. Om 51 % får behålla de pengar de tiggt ihop så är allt gott och väl?
The people who organise transport back and forth to Romania obviously make a profit from providing this transport, but the prices appear to be fixed, and we have no indication that the drivers or other agents linked to the transportation companies in any way influence the activities of beggars and street workers.
Red’s kom:
Jag ger inte mycket för denna slutsats, men det är väl helt naturligt att priset för transporten till Sverige är relativt fast (där svenska skattebetalare ofta sedan får stå för kostnaden för deras hemresa).
Traditional Roma families tend to be patriarchal, and it can be assumed that abuse within families does take place, both among the Roma families that come to Scandinavia and among those that do not. Migration can increase vulnerability to exploitation among both men and women.
However, it should be kept in mind that migration can also provide a way for women to create a distance to patriarchal and exploitative family relationships. As begging is an income-earning strategy where women tend to earn more than men, it has the potential to strengthen the position of women in their families, and can also give them independent incomes that enable them to break away from exploitative family relationships.
Red’s kom:
Det är en galen slutsats, bevisligen ej styrkt av något, och uppenbart inkorrekt.
Assertion (3): The Roma do not want to work but prefer to beg
There is little doubt that begging and other types of street work have evolved as economic adaptation strategies as part of a more general ‘oppositional identity’ within the marginalised Roma minority population. In a sense, the perceived identity as being Roma, and cultural practices embedded within Roma communities, can in some cases provide a form of protection against the sense of shame and humiliation that is commonly associated with begging in mainstream society. There is little evidence, however, to suggest that begging is a preferred survival strategy.
Red’s kom:
Det finns ännu mindre bevis för motsatsen, dvs att tiggeriet skulle vara en överlevnadsstrategi som ingen tiggare föredrar.
Most of the migrant street workers perceive themselves as labour migrants; they would prefer to have jobs rather than engaging in their present kinds of income-earning activities.
Red’s kom:
Det saknas vetenskapligt stöd för detta. Det är väl helt givet att en tiggare ser sig själv som ”arbetsmigrant” och det är givet att tiggare själva säger sig hellre vilja ha ett jobb än att tigga.
Enda sättet att ta reda på vad som gäller är att tiggare erbjuds olika jobb (vilket i regel måste vara okvalificerat) och sedan får man se hur många som accepterar vilket jobb och hur länge respektive tiggare stannar i det erbjudna arbetet.
In fact, a majority of the street workers do try to find work (some even succeed), and those who are able to get enough income through casual work, music or street performances typically prefer this to begging.
Red’s kom:
Det finns inget vetenskapligt stöd för att de flesta tiggare försöker finna ett arbete i Sverige. Men en naturlig förklaring till att detta förekommer kan vara att det är en förutsättning för att erhålla bidrag från Sverige.
Att vissa lyckas finna ett jobb är ett irrelevant påstående. Dessa 0,1 % eller så får ett tillfälligt okvalificerat arbete, och inte sällan pga att arbetsgivaren därmed får extrem uppmärksamhet i media. Reklam!
However, given their sometimes complete lack of education and formal work experience, combined with discrimination and high barriers to entering the formal labour market in the Scandinavian countries, few actually have any chance of finding jobs while living in Scandinavia.
Red’s kom:
Detta är emellertid ett korrekt konstaterande. Extremt få tiggare har en realistisk möjlighet att få ens ett kortvarigt okvalificerat arbete i Skandinavien.
Brist på utbildning och arbetslivserfarenhet gör det svårt att finna ett arbete i ett högteknologiskt land som Sverige, med redan hög arbetslöshet som bara kommer att öka.
Påståendet om diskriminering är däremot ostyrkt.
Assertion (4): Begging is a cover for criminal activities
The truth or otherwise of this notion is more difficult to assess through survey data.
Red’s kom:
Självklart är det en omöjlighet att få fram vad som gäller i denna fråga eftersom en klar majoritet av de brott som begås antingen inte utreds alls eller inte leder till att gärningsmännen hittas och kan åtalas.
Our combined data do shed some light on criminal activities, however.
There are clearly subgroups of the population in all three countries that engage in petty crime, such as shoplifting and pick-pocketing, or who sell prescription drugs smuggled from Romania or stolen copper.
Red’s kom:
Ja, snatteri, fickstölder samt försäljning av droger och stulen koppar är säkert de vanligaste brotten bland romer/rumäner/tiggare.
There are several indications that such crime is most widespread and serious in Copenhagen, and least so in Stockholm.
Red’s kom:
Vilka indikationer visar att dessa brott skulle vara vanligast bland tiggare i Köpenham och minst frekvent förekommande i Stockholm?
Forskarna tycks i huvudsak ägna sig åt personligt tyckande istället för att basera sig på fakta.
Our surveys also indicate that criminal activities are more prevalent among those who do not beg than among those who do.
Red’s kom:
Är det troligt att tiggarna berätttar om de brott de begår?
That does not mean that people who beg do not sometimes steal, but it shows that even if the authorities should succeed in eradicating begging, that would not necessarily eradicate crime within the homeless migrant population.
Red’s kom:
EU-migranterna är inte hemlösa.
Naturligtvis försvinner inte brott bara för att tiggeri försvinner. Vem tror det?
Assertion (5): Roma people habitually lie and are thus unsuited to participation in surveys as informants
If this was the case it would not be possible to study the situation of the Roma in the Scandinavian capitals on the basis of interviews with members of the group.
Red’s kom:
Ja, om romer ljuger så är det inte möjligt att studera situationen för romerna baserat på intervjuer med dem. Huvudet på spiken!
As we show in Chapter 1 and the methodology appendix, the structure of our dataset shows that it is of a quality that could not be produced if the respondents were systematically lying.
Red’s kom:
Personligt tyckande. Tiggarna är inte ärligare än t ex politikerna i Sverige. Naturligtvis ljuger tiggarna inte om allt, men om vissa saker och sanningen förvrängs, precis som politiker gör i sin retorik.
Respondents who talk of aspects of their lives where there are problems also tell us of aspects of their lives that work better.
Red’s kom:
Det saknar relevans för frågan att vissa tiggare berättar om vissa saker som fungerar ”bättre” i deras liv.
The patterns in the data correspond with other characteristics such as age, gender and education in ways that we would expect them to do on the basis of sociological theory. These patterns could not be produced if our respondents were not largely telling us the truth.
Red’s kom:
Personligt tyckande. Dessutom handlar det inte om att ”en övervägande del” av svaren är osant (se ovan).
However, on some issues, such as income and criminal activities, we do not believe that the data produced are a proper reflection of the situation in the survey population, and there is probably extensive underreporting in these areas. On these issues we would usually expect underreporting in surveys of other population groups as well.
Red’s kom:
Det är självklart att tiggarnas svar om inkomster och brottslighet inte speglar sanningen.
Assertion (6): If we give the Romanian migrants money, more of them will come
There have been concerns expressed that if Romanian migrant street workers are given money, help and support in Scandinavia, more of them will come, and once having arrived, they will not leave again. There is much to support such a claim.
Red’s kom:
Det är glädjande att forskarna förstått det för alla helt uppenbara, dvs att ju mer stöd tiggarna får i Sverige, desto fler kommer hit och desto midre troligt att de återvänder. Det är inte utan anledning antalet EU-migranter mer än fördubblats i Sverige på ett år.
Denna information undanhöll statlig media oss när de gick ut med sitt referat av Fafo’s undersökning.
The fall of the Ceausescu regime, discrimination against the Roma in the Romanian labour market and crumbling income opportunities both in Romania and southern Europe as a consequence of the economic crisis all seem to have put the Roma communities in Romania in an even more difficult financial situation than was the case before 1989. The economic crisis also affected the income opportunities of non-Roma Romanians, and a significant proportion of the migrants are non-Roma. The perceived affluence of the Scandinavian societies no doubt attracts these migrants.
As long as the income opportunities in Romania remain as difficult as today, it is more than likely that migration from Romania to Scandinavia to engage in street work will continue.
Red’s kom:
Det är riktigt. Antalet EU-migranter som kommer till Sverige kommer att öka om kommunerna fortsätter att lägga så stora resurser på att försörja EU-migranterna.
Romania is among the poorest countries in Europe, and it is widely accepted that the responsibility for improving the situation for the Roma has to be a shared one at the European level.
Red’s kom:
Rumänien (som bara är ett av länderna tiggarna kommer från) är också ett av Europas rikaste länder. Det är rikt på naturtillgångar och rikt på turistmål.
Därav att tiggarna har bäst förutsättningar att stödjas i Rumänien, medan den ”hjälp” kommunerna i sin okunskap ger i Sverige endast är en björntjänst eftersom det försvårar och försenar denna process i rätt riktning.
Om de resurser kommunerna lagt på tiggarna istället lagts på romerna i Rumänien skulle minst tiodubbelt så många fått en avsevärt bättre levnadsstandard.
The situation for the Roma communities has been high on the EU agenda for years, and a number of projects and action plans have been financed and carried out in cooperation with the Romanian authorities.
Nevertheless, so far the difficult situation of the Roma is far from being resolved. The income opportunities in Scandinavia are obviously the decisive factor that sustains these recurring patterns of migration.
Red’s kom:
Naturligtvis har inte situationen för romerna lösts. Man löser inte ett problem som varat i 500 år på ett år eller två. Det kommer att ta decennier, och det måste man vara införstådd med när man gör de insatser man gör för specifikt romerna – men tyvärr inte så mycket för andra grupper som är lika fattiga eller fattigare.
Assertion (7) Beggars and street workers earn hardly any money while in Scandinavia
Going to Scandinavia to earn is hardly a viable strategy for escaping poverty in the long run.
Red’s kom:
Det är korrekt. Det är inte en långsiktig lösning på fattigdomen att tigga i Sverige. Tvärtom så minskar det möjligheterna att successivt minska fattigdomen.
However, for many Romanians their mobility has enabled them to put more food on the table than would otherwise have been possible, and for some, the money has benefitted their children’s schooling.
Red’s kom:
Personligt tyckande. Dessutom är det meningslöst att konstatera att tiggeriet lett till t ex mer mat på bordet för ”några” tiggare. Hur många är några? Fem stycken? Eller 50 stycken under en femårsperiod?
Not all migrants send remittances home, but many do. The money is sorely needed, and is mostly spent on necessities such as food and clothes, health, and school expenses for children.
Red’s kom:
För de tiggare som skickar pengar hem till familjen, vet ingen hur mycket det är eller vad det går till.
Quite a lot of the income is also spent on financing the journey, and to pay other debts.
Red’s kom:
En viktig aspekt. Dvs mycket av det som tiggarna tjänar ihop går till resan till Sverige och till ”lånehajarna” som lånat dem pengar för resan till Sverige.
Those who accumulate enough to invest usually do so by repairing their houses. In the migrant-sending communities in Romania, it is easy to identify households of established and relatively ‘successful’ migrants by the new tin roofs or newly repaired walls of their houses.
Red’s kom:
Personligt tyckande.
Assertion (8): The Roma in particular are discriminated against, chased and harassed by the police, private security guards and members of the general public
Many street workers have experienced being told to move on from public spaces, being refused payment of the deposit on empty bottles, or being shouted at in the street.
Red’s kom:
Ganska naturligt att om tiggarna stör eller bryter mot lagen – vilket kanske är mer regel än undantag – så är det givet att de i åtminstonde vissa av dessa fall ombeds att flytta på sig.
However, the majority of street workers have not had such experiences.
Red’s kom:
Detta är en intressant iakttagelse som statlig media undanhållit medborgarna. En majoritet av tiggarna har alltså aldrig upplevt några problem, trots alla brott mot lokala ordningsstadgar, ockupationer av mark och byggnader, etc.
Roma street workers report being more exposed than others to some kinds of harassment, particularly in Oslo, but even in Oslo the majority of the Roma report never having been denied access to a café.
The Roma are used to pretty rough treatment when trying to carry out street work in Romania, and this probably colours their evaluations of the Scandinavians. In qualitative interviews, the Scandinavians are typically described as ‘kind’.
In our survey, when the fixed section of the interview was over, we invited our respondents to add anything that they wished, anything that we had not asked about and that they felt was important. Almost all of them seized this opportunity to thank the Scandinavian locals and the authorities – in Oslo, on several occasions the Norwegian Queen – for their kindness and understanding. In other words, the experience of being ill-treated does not seem to be the dominant one for the migrants.
Red’s kom:
Där gav statlig media en helt annan bild av situationen än vad som här framgår av rapporten.
Assertion (9): If crimes are committed by the Roma, it is only out of desperation
This assertion is not easily elucidated through the use of survey data – and the interpretation of what is ‘desperate’ is not straightforward.
Red’s kom:
Naturligtvis en omöjlighet att komma fram till sanningen i hur många av de brott romer begår som görs pga ren ”desperation”.
There is little doubt that many of the street workers are in very difficult situations, both financially and otherwise.
However, criminal activities seem to be more common among some of the slightly better-off subgroups of street workers than among the very poorest.
Red’s kom:
Personligt tyckande, om än inte på något sätt orimligt att de allra fattigaste romerna begår något färre brott än tiggare med lite mer pengar i fickan.
On the other hand, income from criminal activities seems to be slightly higher than that from begging; in other words, the financially better-off position of those engaging in crime may be an outcome of their income-generating strategy.
Red’s kom:
Naturligtvis tjänar tiggarna mer på brottslighet än på tiggeri.
Nevertheless, the members of our population that engage in criminal activities cannot be very successful criminals – if they were, they would not be homeless and on the streets.
Red’s kom:
Helt felaktig slutsats!!!
Det kan handla om mindre brott som inte ger större inkomster eller brott som ger saker istället för pengar, eller brott där någon annan gör förtjänsten.
Summary
Key to understanding these groups is the recognition that there is extensive variation within them, and that some of the assertions discussed above may apply to subgroups within the population, but do not describe the population at large. While there is some truth in several of these assertions, our data refute some of the harshest stereotypes about Roma beggars. They are definitely poor, they are not organised by traffickers, the money is sorely needed and spent on necessities, and criminal activities are not closely associated with begging. Some assertions are almost self-evidently true; the generosity of strangers, NGOs and public institutions is critical for maintaining the practice of migration. The claims of the supporters of the Roma are not fully verified either.
Discrimination against the Roma may be less common than expected, criminal activities are not necessarily limited to the most marginalised subgroups, and there is definitely money to be gained from migration.
The determination to endure the hardships of being a street worker is clearly motivated by the income opportunities available in the Scandinavian capitals, in combination with the very scarce and ever-diminishing opportunities for gaining an income at home.
Migration to the Scandinavian countries is an economic strategy. In relation to the general standards of living enjoyed by Scandinavians, it may not seem a very effective economic strategy. Nevertheless, it is sufficiently profitable to make the difference between food and no food, health services or no health services, school or no school, for a number of households.
TIGGERIFÖRBUD O DYL.
A last ‘myth’ we need to address is what we believe to be an overly optimistic view of the possibility of curbing this kind of migration through either a ban on begging or restrictions of other kinds.
Red’s kom:
Myt??? Det här är en extremt vilseledande retorik.
Fafo tror att det finns en överdriven optimistisk syn på möjligheten att minska antalet EU-migranter genom antingen ett tiggeriförbud eller genom ”begränsningar av annan sort” (vad Fafo nu menar med detta).
Det är en extremt personlig åsikt utan något som helst stöd varken i deras egen forskning eller i någon annan forskning.
Alla med förmåga att kunna tänka det minsta logiskt förstår att det Fafo här hävdar är absolut och med 100% säkerhet felaktigt.
Självklart kommer antalet EU-migranter att minska om möjligheterna att tjäna pengar eller ägna sig åt människohandel minskar. Något mer självklart än detta går nog inte att finna, men annars kan man ju se att det är just vad resultatet blivit i de länder där tiggeriförbud i någon form införts.
We have not succeeded in making reliable estimates of the sizes of the populations of street workers in the three capitals. Therefore, we can not draw any conclusion as to whether or not the ban on begging has influenced the total number of Romanian street workers in Copenhagen.
Red’s kom:
Det blir lite lustigt när Fafo i meningen direkt efter att de hävdat att t ex tiggeriförbud inte minskar antalet EU-migranter konstaterar att de inte vet.
Men när det gäller Köpenhamn så kan var och en som vill veta sanningen göra ett besök där och jämföra med t ex Malmö, Göteborg och Stockholm. Då ser man direkt hur tiggeriförbudet i Danmark kraftigt minskat antalet EU-migranter såväl som tillhörande problem.
But we are quite certain that it has influenced on the composition of the migrant population in Copenhagen and their choices of income-generating activities.
The migrants in Copenhagen have had to rely on sources of income that make them less visible, and begging is less frequent there than in the other capitals.
Red’s kom:
Här försöker Fafo desperat hitta en förklaring till varför man ser väldigt få EU-migranter i Köpenhamn. Det blir bara löjligt när de förvrider sanningen på detta sätt.
Even so, in spite of the ban on begging in Copenhagen, there are still many street workers who live from it.
Red’s kom:
”Street workers”? – Enligt en förklaring i rapporten verkar det som att det är två ord för exakt samma sak. Väldigt förvirrande. ”Många tiggare” är väldigt subjektivt. Hur många från var?
As documented in Chapter 2, our results suggest that the tough measures applied to curbing the activities of migrant street workers have had the effect of influencing the selection of migrants that come to Copenhagen: tough measures mean that only those “tough” migrants who are willing to endure risk will brave the journey.
Red’s kom:
Nej, kapitel 2 visar alls icke att tuffa åtgärder för att minska antalet EU-migranter påverkar vilken typ av EU-migranter som kommer till Köpenhamn. Det kanske gäller för en majoritet av det mindre antal EU-migranter som Fafo intervjuat där?
Hur många av dem som intervjuades i Köpenhamn befann sig där bara för några dagar innan de drog vidare till Sverige, Norge eller Finland (eller tillbaka till sitt hemland)? Någon fråga för att utröna denna helt avgörande faktor för många frågor har inte ställts.
Not.
Fafo undviker på ett lurigt sätt att berätta hur många EU-migranter som intervjuades i Köpenhamn, på följande retoriska sätt:
The report is primarily based on three separate surveys which have provided data about a total of 1,269 migrants in the three Scandinavian capitals. The surveys were conducted during the summer and autumn 2014.
When we started our work in Copenhagen we wondered whether it would be possible to reach our target sample size of 450, as we assumed the population to be much smaller than was in fact the case. However, when the network recruitment started, we reached into population groups that we did not know existed, and it would not have been difficult to recruit far more correspondents than the target 450. The same was the case in both the other cities; there were no indications that we were even approaching having interviewed all the members of the population. Recruitment did proceed more slowly in Copenhagen than in the other cities, however, mainly due to the networks being smaller, resulting in a somewhat smaller sample because of the time constraints for fieldwork (see the methodology appendix). We therefore warn against ‘guesstimates’ of population size that are based on visibility or use of services.
Although we cannot say anything about population size, we can still generalise to distributions of characteristics within networks, in line with RDS methodology.
Efter att ha läst ovanstående, hur många tiggande EU-migranter tror du intervjuades i Köpenhamn?
Som man snabbt kan konstatera unvdiker Fafo att uppge för tabellerna hur många som svarat i respektive stad. De anger normalt endast procentsatser, vilket innebär att vissa frågor kan ha besvarats av t ex 400 i Norge, 200 i Stockholm och 50 i Köpenhamn.
It is therefore a plausible hypothesis that the ban on begging in Copenhagen may actually have contributed to increase the level of crime within this population.
Red’s kom:
En mycket märklig slutsats, baserat på ingenting, att tiggeriförbudet i Danmark lett till en högre brottslighet bland romerna.
AVSLUTNINGSVIS
Att döma av upplägget på denna forskning så har fyra personer (Anne Britt Djuve, Jon Horgen Friberg, Guri Tyldum, Huafeng Zhang) fått i uppdrag av beställaren att komma fram till vissa specifika förutbestämda slutsatser oavsett resultaten i övrigt, och sedan har man förutsatt att alla var lättlurade idioter som enkelt skulle kunna manipuleras med en undersökning som ”forskare” stod bakom.
Rapporten riktar in sig uteslutande på rumäner. Ingen jämförelse görs med de 120 miljoner övriga fattiga i Europa. Vi ska genom rapporten ges intrycket av att de enda fattiga som finns är rumäner, och det är bara dessa medborgare man behöver hjälpa. Inte ens romer i Bulgarien eller andra länder.
Det framgår inte från rapporten vem som initierat/beställt den.
Hur har undersökningen finansierats/sponsrats, av vem?
Hur kan det vara att ingen – inte ens politiker eller media – kände till att denna undersökning pågått sedan sommaren 2014? Ett helt år och många heta diskussioner om EU-migranter men inte ett ord om denna undersökning. Har den varit sekretessbelagd av någon anledning?
Det ska också noteras att det framgår av rapporten att intervjuobjekten betalades för att delta i undersökningen. Mycket som Fafo upplevt som besvärande för rapportens trovärdighet är antingen inlindat i retorik eller inte redovisat alls.
Tittar man sedan på vilka frågor som ställts, och hur, så förstår man att resultatet blir missvisande (inte minst frågorna om arbete).
Med ovanstående information kan nu alla som så önskar undvika att låta sig luras av statlig medias, eller annan medias och politikers, olika påståenden om vad Fafo kommit fram till.
Se även bl a;
Forskare (Fafo) slår hål på myter som inte finns om tiggare
Hur kan man låta sig luras av Fafo’s undersökning av EU-migranter i Oslo, Stockholm och Köpenhamn?
Statlig media hakar på Fafos undersökning av EU-migranter – försöker manipulera medborgarna
Fafo:s tabeller om EU-migranter från Rumänien i Stockholm
EU migranter – Bilder du inte får se i media
För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.
