| Sida: << | 64 | 65 | 66 | 67 | 68 | 69 | 70 | 71 | 72 | >> av 276 sidor.
visa / skriv | ||
| Om HSB, Bolina och BoRevision |
stephan | ||||||||
tysnadsplikt Björn Lundén skriver i sina kommentarer: "Styrelseledamöterna har tystnadsplikt och kan bli skadeståndsskyldiga om de sprider uppgifter som kan vålla föreningen ekonomisk skada"
Inte minst eftersom jag tvivlar på att det finns särskilt många föreningar med så dumma medlemmar att de begränsar sina egna demokratiska rättigheter. Betydligt vanligare är nog tyvärr att man uttalar sig om något man inte vet något om. Alternativt så låter man medlemmarna tro att styrelsen har tystnadsplikt som ursäkt för att inte berätta något om styrelsens arbete och för att man inte informerar om vad som händer i föreningen. Det finns säkert väldigt många föreningar som tror att styrelsen har tystnadsplikt. Om dessa rykten spritts enbart av HSB (etc) vet jag inte, men man kan med säkerhet säga att HSB (etc) har stor skuld i denna myt. Inte minst eftersom HSB:s personal själva sprider ryktet. HSB och HSB Gävleborg skriver; "Som styrelseledamot har du en sysslomannaställning och därmed en vårdnadsplikt gentemot föreningen. Du ska vara lojal och främja föreningens intressen. Du måste också iakta tystnadsplikt om angelägenheter och förhållanden som kan skada föreningen." (Känns som mycket "personligt tyckande" i denna formulering. Vad 17 är "sysslomannaställning", varför medför den en vårdnadsplikt mot föreningen, och vad menar HSB att denna "vårdnadsplikt" innebär?) PS. Var (vilken sida) hittade du denna formulering i Lundéns bok, och i vilken upplaga? Jag hittar bara att han skrivit om revisorernas tystnadsplikt (och det är i sig ett ämne som det finns mycket att diskutera om). Björn Lundén verkar annars vara ganska kunnig inom området, så det förvånar mig om han gjort en sådan dundertabbe som att skriva att styrelseledamöterna har tystnadsplikt. Den här myten om tystnadsplikt är ganska underhållande... i klass med att ord med betydelsen "lagom" bara finns i det svenska språket. Det skulle vara intressant att höra vad de som tror att det finns tystnadsplikt anser att tystnadsplikt innebär; - Tystnadsplikt om vad? - Bara under sin tid i styrelsen, eller x antal år efter sin tid som ledamot? - Under hur många år? - Etc. Hur många ledamöter i en föreningsstyrelse har skrivit under ett avtal om tystnadsplikt/sekretess? Är det ens en enda? Och var i lag/stadgar står det att en styrelse har tystnadsplikt? Eftersom det inte finns någon tystnadsplikt så måste man ju fabulera ihop svar på alla andra följdfrågor runt tystnadsplikten. Hur lyckas man med detta? Att myten om tystnadsplikt kunnat leva under så många år beror säkert till viss del på att människor rent generellt inte är särskilt duktiga på att ifrågasätta. Man är helt enkelt inte särskilt kritisk. PS 2. Det är bara att beklaga att det finns styrelser som vilseleder sina medlemmar om tystnadsplikten. Brf Sjötungan skriver så här: "Styrelsemöten är inte öppna för andra medlemmar. Ibland behandlas enskilda medlemmar – som inte har betalat sina avgifter eller kanske stört sina grannar. Det är av hänsyn till dessa personer som styrelsens protokoll inte heller är offentliga. De viktigaste besluten – de som rör alla i området – redovisas i medlemstidningen. Styrelseledamöterna har naturligtvis tystnadsplikt." Brf Lövsmygen och Brf Lärkträdet skriver så här; "Styrelsemöten är inte öppna, vilket betyder att styrelsen själv avgör om någon utöver styrelsen får närvara vid hela eller delar av styrelsemötet. Styrelsens protokoll är inte offentliga. Styrelsen har tystnadsplikt och får inte yppa frågor som rör enskild medlem." Göteborgshus 31 skriver så här: "Givetvis behandlas undertecknade skrivelser konfidentiellt, styrelsen har tystnadsplikt." HSB Brf Fredhäll skriver (avseende elektroniska taggar och tillhörande uppgifter): "Endast föreningens personal och styrelseledamöter har tillgång till uppgifterna. Personalen och styrelsens ledamöter omfattas av tystnadsplikt vid hanterandet av uppgifterna." Så här skriver Brf Vingen 141 (HSB Stockholm) ! Styrelsemöten är inte öppna för andra medlemmar, annat än om så överenskommits i förväg. Ibland behandlas enskilda medlemmar - som t.ex. inte betalat sina avgifter eller stört sina grannar. Det är bl.a. av hänsyn till dessa personer som styrelsens protokoll inte är offentliga. STYRELSELEDAMÖTERNA HAR GIVETVIS TYSTNADSPLIKT. Styrelsen för Brf Dalen har t.o.m. hittat på en tystnadsplikt för valberedningen! "Valberedningen har tystnadsplikt angående uppgifter de får vetskap om i sin egenskap av valberedning." Inte nog med att denna styrelse sprider lögner om tystnadsplikten, styrelsen verkar heller inte ha en susning om hur valberedningsarbete ska bedrivas. | ||||||||
stephan | ||||||||
Vårdplikt. Detta är nog betydligt svårare att tolka vad som avses och hur. En styrelse får inte vara passiv. Detta tror jag inte prövats, men att många föreningars styrelser, som överlåter till förvaltare att göra det mesta ligger nog risigt till enligt lagen. Sen kan man diskutera vad som menas med styrelsens passivitet, ofta är det en eller 2 själar som står för detmesta produktiva i en styrelse, då kan man undra var gränsen går för att styrelsen är passiv? ifråga om ansvarsfrihet kan ju 1,2,3 osv. nekas ansvarsfrihet, men vad gäller vårdplikten. De 2 andra "plikterna styrelsen har är, lydnadsplikt och lojalitetsplikt, det sistnämnda tror jag många ledamöter som inte väljs av stämman felar i.
Dessa plikter för en bostadsrättsförenings styrelse är väl inget som regleras i lag (eller stadgar), eller? I så fall har jag missat detta helt. Jag har har hört om vårdplikt förut i mer generella ordalag, men då har det avsett den plikt den boende har avseende sin bostad. Om inte annat så kan det inte vara fel om styrelsernas arbete regleras med definitioner av vårdplikt och lojalitetsplikt... samt lydnadsplikt till medlemmarna (dvs de som bestämmer). Som du säger så är det nog ofta så att ledamöterna presterar olika mycket i sina tjänster. Ännu en anledning till att det är viktigt med insyn (så att medlemmarna kan välja bort de ledamöter som inte är aktiva). PS. Vem avser du med att de inte är särskilt lojala? Det finns inga ledamöter som inte väljs av stämman. | ||||||||
myggan | ||||||||
Inspelat? När man sitter i ett längre samtal med ansvarig inom HSB Nord Västra Götaland,kommer den ansvarige på att samtalet skulle kunna vara inspelat. Då får man frågan om det är inspelat och man svarar undvikande... (har inte han med att göra) (du har rätt att spela in allt som du själv deltar i) Då han i alla fall fattar att det är inspelat får man en "order" om att "detta får icke användas i något media, då blir det polisanmälan och jag skall göra allt för att stoppa dig! Är det förstått?" Människan bryter mot grundlag,mänskliga rättigheter osv Denna person som ringde honom mådde inte bra efter detta! Vågar nog förmodligen aldrig ringa en som representerar HSB! Vem är hotad? Tänk på att det är din rättighet att spela in alla dumma eller kloka svar du får från olika makthavare!
Att personal på HSB tror att de kan utgå från ett eget regelsystem är skrämmande. De verkar leva i sin egen lilla värld, men HSB får nog snällt acceptera mänskliga rättigheter och lagarna i Sverige som de är. Det är alltså fullt tillåtet enligt lag för vem som helst att spela in egna (där man själv är den ena parten) telefonsamtal i hemlighet, dvs utan att tala om att man spelar in och utan samtycke! Notera att inspelning är tillåten även om den man talar med inte vet om att han/hon blir inspelad. Detta regleras i brottsbalken, 4:e kapitlet, paragraf 9a. Lagstiftningen gäller alla typer av samtal, inte bara telefonsamtal. Ju fler som börjar spela in alla dumheter som sägs (såväl via telefon som på stämmor), och offentliggör detta, desto fortare kanske det kan bli "ordning på torpet". Att den ansvarige på HSB Nordvästra Götaland reagerade som han gjorde antyder att han var medveten om att han sagt något som inte var sanningsenligt. Om jag minns rätt så vägrar HSB:s s.k. "juridiska rådgivning" att svara på mail samt brev (och tidningen "Vår Bostad" tar bara upp det som passar HSB). För sex år sedan - år 2000 - skrev HSB; "Förbundsstämman beslöt att rådgivningen även skulle kunna ske via e-post, men än så länge fungerar det bara via telefon". Hur många år till kan HSB behöva ha på sig för att få igång e-posten? I alla fall så ger jag inte mycket för kompetensen på denna "juridiska" avdelning, så när man inte kan få svart på vitt vad HSB säger är det bara att spela in telefonsamtal och möten. Om HSB:s juridiska rådgivning (telefonjouren har nummer 08-785 36 36 och är öppen vardagar kl 11-13) blev medveten om att de kan vara inspelade så skulle de tvingas att börja lära sig lagar och regler (alternativt lägga ner denna, under nuvarande omständigheter, ganska meningslösa medlemstjänst). Not. HSB skriver så här om denna tjänst: "En juridisk medlemsrådgivning ingår numera i HSB:s medlemskap. Tjänsten hanteras av förbundets jurister och är öppen två timmar dagligen då det går bra att ringa och ställa frågor som rör boendet". Tjänsten hanteras av förbundets jurister, men vem är det som svarar på de ställda frågorna? OBS! HSB skriver också att de inte svarar på enskilda angelägenheter! | ||||||||
Nicklas (medlem) | ||||||||
Tystnadsplikt? Med anledning av diskussionen här om tystnadsplikt så hittadejag nedanstående motion från en brf i Uppsala, med styrelsens svar på motionen. Styrelsen använder här argumentet "tystnadsplikt" för att begränsa insynen i styrelsens arbete. Styrelsens förslag m.a.a. motion från xxx xxx har i motion till föreningens årsmöte 2003 föreslagit att ”något bör göras för att ge möjligheter för flera att få insyn i hur styrelsen arbetar.” Se Bilaga. Styrelsen välkomnar xxx:s motion. Styrelsen anser i likhet med xxx att det är mycket viktigt att medlemmarna tar en aktiv del i hur föreningen sköts. För att skapa förståelse och acceptans för olika beslut, vilka ibland kan upplevas som negativa och oönskade, är det mycket värdefullt om vi i föreningen kan finna former som kan ge styrelsen ett bredare och mer nyanserat beslutsunderlag. Den s.k. föreningsenkäten var ett försök från styrelsens sida att skapa sig detta beslutsunderlag. Förslaget att låta några medlemmar – aspiranter – delta i styrelsens arbete fullt ut, dock ”utan att ha rösträtt eller åläggas ansvar för besluten”, reser dock några frågor. Som bekant är det styrelsen som kollektiv som företräder föreningen. Varje styrelseledamot har ett ansvar gentemot föreningen samt tystnadsplikt rörande allt som styrelsen avhandlar. En ledamot kan bli skadeståndsskyldig redan om han av oaktsamhet skadar föreningen eller bryter mot tystnadsplikten. För skadeståndsskyldighet för andra medlemmar i föreningen, t.ex. för en medlem som deltar vid styrelsemöten, krävs dock grov oaktsamhet. Alla styrelseledamöter har både rätt och skyldighet att vid styrelsemöten argumentera för sin uppfattning för att påverka övriga ledamöter. En styrelseledamot som inte låtit sig övertygas av andras argument kan reservera sig mot beslutet som fattas av majoriteten. Det är också viktigt att alla i styrelsen i denna situation öppet kan argumentera för sin sak och tystnadsplikten är därför mycket viktig. Om inte samtliga som deltar i en sådan diskussion har samma skyldigheter så kan det påverka styrelsearbetet på ett negativt sätt. Styrelsens förslag Styrelsen är naturligtvis mycket angelägen om att finna olika former för att engagera så många medlemmar som möjligt i föreningens alla angelägenheter. Ett sätt skulle kunna vara att vi i större frågor inrättar utskott eller arbetsgrupper där medlemmar kan delta och diskutera. En annan modell skulle kunna vara att styrelsen arrangerar informationsmöten kring aktuella frågor av större vikt. Vidare kan det finnas anledning att arrangera utbildning kring olika frågor som rör vår bostadsrättsförening, t.ex. föreningens ekonomi. Styrelsen föreslår att årsmötet, som svar på xxx:s motion, uppdrar åt styrelsen att under kommande verksamhetsår öka möjligheterna för medlemmarna att få information om viktigare frågor och möjlighet att i beslutsprocessen vara med och påverka beslut. ----------------------------------------------------- ----- Bilaga AVSKRIFTMOTION till Brf HSB nr 9 årsstämma 2003-05-03 Efter att under många år ha grubblat över svårigheterna att värva nya medlemmar till styrelsen vill jag komma med ett förslag som bör – om det inte förkastas – sanktioneras av årsstämman. Till de argument som framförs mot att låta sig väljas in i styrelsen – förutom överhopningen av arbete och andra engagemang som medför tidsbrist – har ofta varit att man saknar erforderlig kompetens, att man inte vet tillräckligt för att klara det o.s.v. Något bör därför göras för att ge möjligheter för flera att få insyn i hur styrelsen arbetar. Ett alternativ är att vi inom föreningen försöker åstadkomma några träffar där mer kunskaper kan inhämtas om vad boende i bostadsrätt innebär, ansvarsfrågor, ekonomi, etc. Ett annat alternativ vore att annat alternativ bland de som i föreningsenkäten uttryckt sitt intresse skulle en eller två ledamöter kunna adjungeras till styrelsen – låt oss kalla dem aspiranter – som kan delta i styrelsemöten, lyssna till diskussioner och lära sig en del om förekommande ärenden, dock utan att ha rösträtt eller åläggas ansvar för besluten. Vederbörande aspiranter skall då ha tystnadsplikt angående enskildas åsikter och vad som framförs under beredning av ärenden. För att stimulera ett sådant intresse bör någon stimulanspeng kunna utgå, dock ej i paritet med styrelsearvoden m.h.t. att deltagandet i mötena ska ses som en form av studier. Om styrelsen i sin beredning av motionen finner skäl tillstyrka, bör förslag till genomförande kunna framföras vid stämman. Alternativt att stämman ger styrelsen i utdrag att utforma regler för sådana aspiranter. Uppsala den 28 februari 2003
"Varje styrelseledamot har ett ansvar gentemot föreningen samt tystnadsplikt rörande allt som styrelsen avhandlar". Undrar om styrelsen själv tror på vad den säger, eller om styrelsen bara fritt spånar ihop ett svar på motionen för att medvetet lura medlemmarna. Men det är ju bra om styrelsen verkligen lever upp till sitt motförslag, och ger medlemmarna möjlighet att medverka i beslutsprocessen. Undrar hur det blev med detta egentligen... Se även; - Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!! - En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem ! - Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar - Valberedning, tystnadsplikt - Har HSB-ledamoten tystnadsplikt? - HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll - HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll - Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB - Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras? - Styrelseprotokoll och deras offentlighet | ||||||||
J.A | ||||||||
Hej, Såg att det fanns lite frågor om dessa begreppen vårdplikt, lydnadsplikt och lojalitetsplikt. De är huvudsakligen allmänna rättsgrundsatser dvs inte alltid reglerat uttryckligen även om vissa paragrafer kan vara ett utslag av dessa principer. Det föreligger inte någon allmän tystnadsplikt för styrelsen det är snarare som beskrivs nedan att information till skada för föreningen inte skall spridas. Det gäller förstås inte om ett brott begåtts. Syssloman är den som påtar sig ett uppdrag för annan och brist på särskild lag gäller den gamla lydelsen i 18 kap Handelsbalken från 1736 i tillämpliga delar. Vad gäller lojalitetsplikt, innebär det att man som uppdragstagare inte skall vara illojal med uppdragsgivarens sak, vidare skall man i allt väl vårda tex. en sak så den inte förlorar i värde. (jfr. förvaring av ett lager glass en varm dag) Lydnadsplikten talar för sig själv, exvis ett stämmobeslut måste följas av styrelsen om det inte går emot lag eller stadgar. Det här kan man skriva mycket och säkert bättre om man har tid .
Så dessa plikter är allmänna rättsgrundsatser och ej specifikt hörande till bostadsrättsföreningar. Vad jag förstår så har någon konkret definition av dessa plikter då ej heller tagits fram. Jag tycker plikterna är bra, och jag tycker föreningarnas stadgar gott kan kompletteras med lite rättsgrundsatser av denna typ (där dessa åtföljs av en definition som alla förstår). Detta skulle inte bara kunna ge bättre riktlinjer för styrelsens arbete, utan även en något förbättrad säkerhet för medlemmarna. Vad gäller tystnadsplikten så tycker jag att man gärna kan börja införa denna i föreningar, men då i reglerad form (så att inte styrelserna fortsätter att göra som idag, där den ej existerande tystnadsplikten utnyttjas av styrelserna för att minska insynen i föreningen och för att skydda sig själva). För trots allt är det så att styrelsen såväl behandlar personuppgifter (säkert ytterst sällan enligt personuppgiftslagen) som får kännedom om personliga förhållanden bland medlemmarna. Självklart ska en styrelseledamot inte sprida information som skadar föreningen. Men, minst lika viktigt måste det vara att styrelsen inte sprider information som skadar enskilda medlemmar. Den första delen (info som skadar föreningen) vet jag inte vad detta skulle vara för information eller om det någonsin har inträffat, men det är säkert ganska sällsynt. Den andra delen (information till skada för medlem) är nog däremot ohyggligt vanligt. Kanske mer regel än undantag. Där måste den utsatta medlemmen ges en möjlighet att hävda sig mot styrelsen/HSB (etc). Sedan måste det finnas stöd i lagen för att styrelsen inte får sprida information (varken under sin tjänstgöringstid eller efter denna) som skadar föreningen alternativt medlemmarna. När det gäller stöd i lagen för att inte sprida info som skadar medlemmarna så tror jag inte det finns något specifikt om detta i någon existerande lag, utan där är det mer generella lagar som träder in utifall att en person (not. ej "medlem") känner sig kränkt. När det gäller information som skadar föreningen... ja, vad skulle detta vara för information, och i vilken lag skulle detta kunna tänkas regleras? PS. Tack för tipset om "syssloman". Eftersom HSB använder sig av "uråldrig" terminologi kan det vara bra att känna till vad HSB avser, dvs vad som står i handelsbalken om detta. För den som tycker det är kul att läsa ett "obegripligt språk" så kommer därför det 18:e kapitlet här (det mesta verkar vara från mitten på 1800-talet till början av 1900-talet); 18 kap. Om sysslomän eller ombudsmän 1§ Varder man av annan ombuden, att å dess vägnar något syssla och uträtta, och säger där ja till; tage fullmakt, och ligge där sedan hans vårdnad å; göre ock redo och besked för det han om händer får. 2§ Vad ombudsman eller fullmakt gör och sluter, det vare så gillt, som huvudman det själv gjort och slutit hade. Går ombudsman vidare, än honom betrott är; rätte själv upp all skada, (och böte tjugu daler), och huvudmannen vare saklös. 3§ Handlar syssloman oredligt, brukar list emot honom, som fullmakt gav, vänder sig hans gods till nytta, lånar hans penningar ut, eller tager penningar upp i hans namn; svare till all skada (,och plikte efter omständigheterna). Vare ock den, som fullmakt gav, saklös i allt, vad syssloman, utom hans ombud eller vilja, av annan lånt, eller med någon slutit haver; utan det vises, att det honom till nytta använt är. 4§ Haver någon fått fullmakt, att för annan göra och låta, och tager den skada därav, som fullmakt gav; skylle sig själv, som sig ej bättre föresåg. Är ombudsman av försummelse, eller svek, vållande till skadan; plikte då han, som sagt är. 5§ Syssloman njute skälig arvodes lön, så ock vedergällning för det, som han å annans ärender rätteligen kostat haver. Är ej avtal därom gjort, eller åsämjer dem ej; ligge det då till rätten. 6§ Haver syssloman borgat sin huvudmans gods och varor ut till den, som för ärlig och riktig man känd var, men finnes sedan så fattig, att han ej gitter det återgälda; vare då syssloman ej skyldig det att fylla, utan han särskild vedergällning njuter för det, han slikt äventyr stånda må. 7§ Nu haver man sig åtagit, att inom viss tid något å annans vägnar syssla och beställa, eller lovat det till slut driva, och varder där ifrån hindrad av Konungens tjänst, eller sjukdom, egna sysslor, eller annan skälig orsak; låte då sin huvudman det så tidigt veta, att han må kunna någon annan i stället taga; sedan vare ombudsman saklös, när han för den tid räkenskap gör, som han sysslan haft haver. 8§ Dör huvudman; göre då syssloman redo och räkning för hans arvingar, och vare sedan vid sysslan skild, där dem ej annorlunda åsämjer. Dör syssloman, och varder något skyldig; svare hans arvingar så långt gods hans räcker. 9§ Var som å sysslomans förättning tala vill; göre det lagligen inom natt och år, sedan han vid sysslan skildes, och redo och räkning gjord är av honom, eller av hans arvingar, där han död är. Haver man laga förfall; njute samma tid därefter. 10§ Är någon frånvarande, och förefaller något, där i han ej kunnat syssloman nämna; då må skyldeman, eller vän hans, för honom tala och svara, sedan han, där så fordras, borgen satt, att den frånvarande skall för gott känna det han gjort haver. Gillar frånvarande det ej; fylle han, som utan fullmakt annans talan sig tagit, eller dess löftesmän, all skada, som därav timat. KF (1855:82 s. 1) ang. löftesmans rätt att uppsäga och betala gäld m.m. Skall förfallotid för gäld efter uppsägning beräknas; have löftesman lika rätt, som gäldenär, att uppsägning göra och gälden å förfallodagen betala. Är ej avtal om förfallotid gjort, äge ock gäldenär eller löftesman rätt att betala när han vill, ändå att borgenär det ej fordrat. KF 1851:55 s. 4 ang. sättet för uppsägning av förbindelser, för vilka flera äro ansvariga. Hava flera förbundit sig att, en för alla och alla för en, betala gäld och skall förfallotid efter uppsägning beräknas; vare uppsägning, som hos endera sker, ej mot de andra gällande. Har löftesman åtagit sig annans gäld, som sin egen, må, där förfallotiden efter uppsägning jämväl beräknas skall, uppsägning som hos endera sker, ej eller mot den andra gälla. Lag samma vare ock där flera, en för alla och alla för en, ingått sådan borgen, nyss sagd är, för gäld, som efter uppsägning betalas bör. Not. Ovanstående lag låter nästan lite poetisk. I väntan på att lagarna ska uppdateras till 2000-talets förutsättningar och det språk vi talar i dag så kan det vara bäst att alla ledamöter lägger undan 20 daler att ha utifall att man skulle råka bli straffad enligt ovanstående lag
Se även; - Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!! - En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem ! - Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar - Valberedning, tystnadsplikt - Har HSB-ledamoten tystnadsplikt? - HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll - HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll - Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB - Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras? - Styrelseprotokoll och deras offentlighet | ||||||||
stephan | ||||||||
tystnadsplikt. Mitt citat av Lunden är hämtat ur "Bostadsrätt 10:onde upplagan" Men att mena att han gjort en "tabbe" håller jag inte med om, vålla föreningen ekonomisk skada, måste vara allvarligt menat, nästintill attman beskriver något brottligt. Vad kan föreningen lida ekonomisk skada av? Styrelseledamöter som inte väljs av stämman är HSB-ledamöterna, som sviker kraftigt mot de 4 förpliktelserna.
Det borde alltså finnas en formulering som den Björn Lundén kommit på även i lagen/stadgarna, och då dessutom i kombination med någon form av tolkning av vad som egentligen menas med formuleringen (ja jag vet, det finns normalt inte tolkningar i lagen... då skulle det ju inte finnas jobb för advokater, etc ).
Vilken sida i Lundéns bok hittade du ovanstående formulering? Aah, du menade HSB-ledamöterna. Måste ha varit trött igår. Ja, det kan jag verkligen hålla med om. HSB-ledamoten har naturligtvis mer lojalitet gentemot sin arbetsgivare HSB än mot föreningen. Se även; - Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!! - En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem ! - Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar - Valberedning, tystnadsplikt - Har HSB-ledamoten tystnadsplikt? - HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll - HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll - Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB - Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras? - Styrelseprotokoll och deras offentlighet | ||||||||
J.A | ||||||||
Som tillägg till mitt föregående inlägg om tystnadsplikt. Kan vara värt att notera att styrelsen har upplysningsplikt i alla frågor vid stämman såvida svaret inte är till skada för föreningen. Detta gäller även revisorerna.
Men hur många känner till hur styrelserna/HSB kommer runt denna regel? Ett sätt är t.ex. att styrelsen säger sig inte vilja informera om den aktuella frågan p.g.a. att det är styrelsens bedömning att svaret på spörsmålet kan skada föreningen. Och tro inte att styrelsen då ens kan förklara vad styrelsen menar. Ett annat sätt är att säga att styrelsen inte har alla uppgifter med sig på stämman. Då finns det reglerat vad som ska ske, men hur stor är sannolikheten att styrelsen bryr sig om att ta fram den utlovade informationen? Så här långt har inga av de frågor styrelsen i min förening lovat återkomma i, besvarats. Ett tredje sätt är helt enkelt att på olika sätt trakassera de som har för styrelsen känsliga frågor, så att de inte får en rättvis chans att ens ställa sina frågor. Det finns säkert fler sätt och ännu fler varianter på ovanstående tre metoder att komma undan lagen om upplysningsplikt. Revisorerna. Ja den ena revisorn är (oftast) HSB BoRevision, och om deras prestation finns mycket att säga (en del har jag tagit upp på min sida om BoRevision). Men ingen ska tro att BoRevision upplyser om något mer än i extrema undantagsfall (varken på stämmor, där de normalt sett inte ens är närvarande, eller till enskilda medlemmar, där BoRevision refererar till att de inte har rätt att informera enskilda medlemmar eller grupper av medlemmar). Den andra revisorn är en medlem (normalt sett) i föreningen. Denna person - som kanske inte alltid har kompetensen för sina uppgifter (i min förening har vi nu t.ex. en "revisor" som enligt min bedömning kan långt mindre om detta område än genomsnittsvensken) - sitter ofta inte bara i knät på HSB samt BoRevision, utan även i knät på sina grannar, styrelsen. HSB har fått agera fritt under så många år nu att det utvecklats väldigt många metoder/trick för att komma undan alla lagar och regler. PS. Läs gärna om vad som diskuterats i forumet tidigare avseende "informationsplikt" genom att klicka här. | ||||||||
stephan | |||||
Styrelsearbete Än en gång måste jag klanka på "min" förenings styrelse. Meddelar också att jag verkligen söker med ljus och lykta för att hitta något positivt att skriva om avseende föreningen. För 2 år sedan då jag satt i styrelsen fick jag utanför styrelserummet veta att avtalet mellan Securitas och föreningen hade sagts upp. Detta hade gjorts i överenskommelse av några styrelseledamöter. För 2 månader sedan fick alla boende information att nytt avtal med störningsjour har tecknats av föreningen, i infot beskrev styrelsen att boende som stör får betala uttryckningen och de som anmäler utan störning får betala för okynnesanmälan. Nu uppdagas att styrelsen inte har tecknat något i infot beskrivet avtal med störningsjour, och än idag sitter alla dekaler från Securitas kvar på alla fastigheter. Polisanmälan? Då styrelsen inte ens skulle besvara ett brev avseende detta heller, nu uppe i 110 brev,under de 11 månader jag varit entledigad från styrelsen, enda svar på 30% av skrivelserna med "Vi har mottagit din skrivelse".
| |||||
Sven (medlem) | ||||||||
stephan: Styrelsen ska självklart svara på alla skrivelser. Men om dom får 110 skrivelser från en och samma person på 11 månader så förstår jag att dom kanske inte har tid med det. Dom har väl trots allt andra saker att ta upp på sina möten än dina skrivelser. För att få bättre respons på dina skrivelser kanske det är bättre att bara skicka ett fåtal som tar upp de saker som du tycker är absolut viktigast.
En styrelse kan inte svara på obegränsat antal skrivelser och det är alltid bättre att - precis som du säger - skriva ett fåtal skrivelser, men då koncentrera sig på det viktigaste. Nu känner jag emellertid till hur detta fungerar. Ett år skickade jag kanske 40-50 skrivelser till styrelsen (där flera av dessa bara var upprepningar/påminnelser, precis som i Stephans fall), men det hade inte spelat någon roll om jag bara hade skickat en skrivelse. Styrelsen hade inte besvarat den ändå. Precis som i Stephans fall så var det ju inte så att styrelsen slutade besvara skrivelser efter x antal av dessa... styrelsen besvarade lika lite den första skrivelsen som den sista. Och jag fick inte ens några bekräftelser på att skrivelserna mottagits. Det låg nämligen i styrelsens strategi att inte besvara skrivelser, och att inte behandla skrivelser. Då kan man antingen välja att inte kontakta styrelsen alls, eller så kan man välja att skicka in allt som man känner för och sedan hoppas att någon av skrivelserna läses och att kanske något av det styrelsen läser tränger in, så att styrelsen är lite försiktigare i vad de gör när de vet att de har ögonen på sig. Att styrelsen inte besvarar skrivelser kan sedan användas mot en ej fungerande styrelse såväl för att andra medlemmar ska förstå att styrelsen måste bort som i ev. kommande klander mot styrelsens agerande. Så det finns en del mycket viktiga fördelar med att medlemmarna skriver till styrelsen i alla ärenden. Avslutningsvis, ju sämre styrelsen sköter sina uppgifter, och ju sämre informationen till medlemmarna är, desto fler frågor uppstår. | ||||||||
stephan | |||||
110 skrivelser: Nu är det så att många många är "favorit i repris" Ett ärende har jag skrivit till styrelsen 10 gånger, frågan är varför har föreningen betalat tusenlappar för ordförandens golv, då kanske Ni förstår att man inte får svar? 10 gånger har jag också skrivit avseende om styrelsen inte ska gå till en stämma avseende en 10 miljonersentreprenad, där de skall ha tillgång till lägenheterna hela tiden under 2 veckor. Så nog är det "viktiga frågor" jag ställer, tiden skulle de tjäna in att ge ett svar direkt istället?
| |||||