Vänsterpartiet: ”Bra överenskommelse”

Begränsning av vinstuttag

Det är bra att vi har en regering som kan styra. Det innebär att vinstöverenskommelsen från i höstas ligger fast och har möjlighet att genomföras, säger Hans Linde, med hänvisning till överenskommelsen med S om att begränsa vinstuttaget för privata företag inom vård, skola och omsorg.

SD:s makt bryts

”Decemberöverenskommelsen” bryter också SD:s makt, menar Hans Linde.
– Kärnan i den är att SD inte kommer att ha makten att fälla budgetar, varken den här eller kommande mandatperioder, säger Hans Linde

Röst mot allt borgerligt

Jonas Sjöstedt kan tänka sig att rösta emot både borgerliga budgetar och borgerliga statsministerkandidater.

Ett system ur balans

Negativ parlamentarism

Sverige har det som kallas negativ parlamentarism. Det innebär att det räcker att en regeringsbildare är accepterad och inte har en riksdagsmajoritet emot sig.

Red’s kom:
Dvs så länge inte 175 eller fler av riksdagens 349 ledamöter röstar mot talmannens förslag vid statsministeromröstningen till regeringsbildare så får talmannens förslag till statsminister bilda regering (minoritetsregering eller majoritetsregering).

Riksdagen består av 349 ledamöter, efter valet 2018 fördelade enligt följande:

”Alliansen” = 143 ledamöter
M = 70 ledamöter
KD = 22 ledamöter
C = 31 ledamöter
L = 20 ledamöter

VÅGMÄSTARE
SD = 62 ledamöter
(Alliansen + SD = 205 ledamöter)

S+V+MP = 144 ledamöter
S = 100 ledamöter
V = 28 ledamöter
MP = 16 ledamöter

GÄLLANDE MANDATFÖRDELNING SEDAN VALDAGEN 2018-09-09
Mandatfördelning i Sveriges riksdagREGERINGSBILDNING
Talmannen har fyra försök på sig att ge ett förslag till statsminister/regering.

Om riksdagens ledamöter med majoritet röstat mot (tryckt på den röda knappen) samtliga fyra förslag så ska extraval utlysas inom tre månader.

INGET FOLKSTYRE I SVERIGE?
2019-01-18 blev Stefan Löfven återvald som statsminister med 115 ja-röster mot 153 nej-röster (M+KD+SD), trots att högersidan röstats fram av folket till en majoritet med 60%.
Av åtta partier var det alltså bara S och MP som gav ett uttryckligt stöd till en S+MP-regering.

Centerpartiet (exkl. en Centerpartist med egen vilja, som röstade nej till Löfven), Liberalerna, och Vänsterpartiet gav S+MP-regeringen sitt stöd genom att lägga ner sina röster (C och L valde att 131 dagar efter valet 2018 slutgiltigt hoppa av Alliansen, se Januariöverenskommelsen).

Resultatet av valet 2018 blev en S+MP-minoritetsregering 2019-01-20 genom att 115 riksdagsledamöter röstade ja, 153 nej och 77 avstod från att ta ställning genom att rösta gult (4 frånvarande).

SD, KD och M kan närhelst de vill fälla S+MP-regeringen om V effektuerar sina hot att fälla S+MP-regeringen om C:s och L:s vilja genomförs.

MED KRAVLÖST FOLK KAN POLITIKER STRUNTA I FOLKVILJAN
I Sverige behöver de politiska partierna inte avslöja innan valet vem de avser bilda regering med, och ej heller informera väljarna om vilken budget de tänker föreslå. Det finns inga krav på ärlighet och uppriktighet från politikerna, om inte väljarna förstår att utkräva detta på olika sätt (bl a genom att inte rösta på ett parti som tidigare brutit sina löften). I praktiken är systemet sådant att väljarna röstar i blindo.

Efter valdagen har de politiska partierna full frihet att bryta sina luddigt formulerade vallöften såväl som konkreta vallöften (t ex att avsätta Stefan Löfven). Politiker räknar med att väljarna är lätta att manipulera och att de har glömt lögner och brutna löften till nästa val, fyra år senare.

Positiv parlamentarism

På längre sikt skulle en utväg kunna vara att Sverige övergår till den tyska modellen med positiv parlamentarism. I den finns en koppling mellan regeringsbildning och budget genom att kanslern måste ha aktivt stöd av en majoritet i förbundsdagen.

Partierna har valt att låta sin politik komma i andra hand

I backspegeln kan man se att vår parlamentariska modell har byggt på större ömsesidig respekt än vad som varit uppenbart.

Partierna har valt att inte utnyttja den destruktiva potential som systemet faktiskt ger oppositionen.

Decemberuppgörelsen

Decemberöverenskommelsens första vecka har precis som uppgörelsens förhistoria präglats av strid: Vems är skulden? Hur kunde landet drivas ända till nyvalets brant?

Sakpolitiska spänningar mellan S, MP och V

De borgerliga partiernas vilja till inbördes samarbete förstärks av insikten att det är svårare på den andra sidan.

De sakpolitiska spänningarna mellan S och MP är betydande.

Än besvärligare blir det när även Vänsterpartiet ska fås med på vagnen.

När de tre till vänster lyckas göra upp kan Alliansen skrämma mittenväljarna just med att Vänsterpartiet deltar.

Red’s kom:
Mittenväljarna”? Vilka är dessa enligt vilken definition?

Halvsanningar=osanningar från bägge sidor

Som tydligt framgick i fredagens tidning levererar båda sidor halvsanningar. DN:s granskning bekräftar att de borgerliga hade med sig förslag om hur regeringsbildning och budget skulle kunna hanteras i framtiden. Men i det skedet var Stefan Löfvens mål att rädda sin budget. Kunde inte de borgerliga tänka sig att lägga ned sina röster? Nej, det kunde de inte.

Källa: Ett system ur balans
Januariöverenskommelsen 2019. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet
Se även bl a;
Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

KNÄCKFRÅGAN SOM ALLIANSEN DUCKAR FÖR

Oklarhet om budget

Decemberuppgörelsen skulle låsa upp dödläget i riksdagen och möjliggöra för minoritetsregeringar att få igenom sina budgetar. Men inför vårbudgeten riskerar det ändå att bli problem, eftersom frågetecken kring hur det ska fungera praktiskt kvarstår. Om Alliansen lägger ett gemensamt budgetförslag kan den inte rösta på det utan att riskera att Sverigedemokraterna återigen fäller regeringens budget. Men lägger allianspartierna enskilda förslag parti för parti kan allianssamarbetet börja luckras upp, enligt statsvetare.

Regeringen får total makt

Borgerliga företrädare har varnat för att regeringen nu kan få igenom vad den vill, oavsett stöd i riksdagen.

I DN-intervjun med statsminister Stefan Löfven efter att överenskommelsen presenterats, sa han att man kommer att regera med stöd av Vänsterpartiet så länge blockpolitiken kvarstår.

S-budget i samarbete med V

I gårdagens DN slog V-ledaren Jonas Sjöstedt fast att V och regeringen är överens om att göra statsbudgeterna gemensamt under resten av mandatperioden. Men det är oklart vad som händer om Vänsterpartiet av någon anledning i framtiden inte stöder regeringens budget.

Erik Ullenhag

Om S och MP går fram med en egen budget är Alliansen den största partikonstellationen och då kan vi rösta på vår egen budgetmotion”, twittrade Erik Ullenhag, Folkpartiets ekonomisk-politiska talesperson, under söndagen.

Här kan man emellertid fråga sig vad skillnaden är om Alliansens budget vinner enbart med stöd av Alliansen eller om deras budget vinner med stöd av SD?

Anna Kinberg Batra

Jo självklart kommer vi lägga både egna budgetförslag och and­ra förslag. Sverige behöver olika, och mer av Alliansens, alternativ”, twittrade Anna Kinberg Batra (M), den 27 december, samma dag som överenskommelsen presenterades.

Om Alliansen lägger eget förslag på budget, och röstar på detta, vad innebar då decemberuppgörelsen?

Tomas Tobé

Tomas Tobé, vice gruppledare för Moderaterna i riksdagen och blivande partisekreterare säger:
De som kritiserar oss säger att vi blir ett stödparti till Socialdemokraterna. Jag kan ha respekt för den åsikten, men jag delar den inte.

Problem med decemberuppgörelsen

Tommy Möller är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och tidigare talskrivare åt Carl Bildt. Han ser flera svårigheter med decemberöverenskommelsen.
– Uppgörelsen betyder antingen att
Oppositionen inte lägger gemensamma budgetmotioner och i stället lägger enskilda som inte kan få majoritet i riksdagen,
eller att
Oppositionen lägger gemensamma motioner för att understryka att man är ett regeringsalternativ, men då kommer man ju inte att kunna rösta på sitt förslag. Då ger man regeringen carte blanche.

– I princip kan allt som har med ekonomi att göra tas med budgetbeslutet. Minska strafftiden för personer som sitter i fängelse för att spara pengar, till exempel. Det kommer att bli mycket debatt om vad som är en budgetfråga och matar man in för mycket så försvagas riksdagens ställning rejält. Det är en utveckling vi kommer att se, säger han.
Han anser att en annan konsekvens blir en ”mycket svag opposition”.

Presskonferensen om decemberöverenskommelsen som innebär att en minoritet ska kunna styra över en majoritet i Sverige.
Frågan är om man tar ansvar för Sverige genom att begränsa demokratin?

Rädslan för att Sverigedemokraterna ska öka ännu mer verkar vara den enda drivkraften för förhandlingar.

MP säger nej till överenskommelse där KD-förslagen ingår

Det migrationspolitiska samarbetet över blockgränsen knakar i fogarna. Kristdemokraternas förslag om ändrade regler för flyktingmottagande väcker ont blod hos Miljöpartiet. MP säger blankt nej till en överenskommelse där KD-förslagen ingår.

Vilken väg vill Maria Ferm gå?

De vill införa en mer restriktiv politik. Det är något som drabbar de som är på flykt från krig och förföljelse och försvårar själva etableringen i samhället. Det är helt fel väg att gå, säger Maria Ferm (MP), migrationspolitisk talesperson.

MP vill inte bara hålla S gisslan i galna beslut, även alliansen ska dansa efter MP:s pipa (trots att MP är ett av de minsta partierna).

Tillfälliga uppehållstillstånd
Miljöpartiet, som skapade den migrationspolitiska överenskommelsen tillsammans med de borgerliga under förra mandatperioden, säger blankt nej till förslaget att permanenta uppehållstillstånd ersätts av tillfälliga.

Säkra länder
Dessutom är Miljöpartiet kritiskt till KD:s krav att asylsökande från ”säkra” länder på till exempel östra Balkan ska snabbehandlas.
Det finns inga ”säkra” länder, anser Maria Ferm.

Inte ens Sverige är ett säkert land?

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet varnar för att KD:s förslag leder till en anpassning till SD:s dagordning.

Migrationsministern (S)

Migrationsminister Morgan Johansson (S) underkänner KD:s resonemang om att sänkta ersättningsnivåer skulle leda till att fler söker arbete.
Han är också oroad över att krav på arbete för permanent uppehållstillstånd innebär en tvångssituation gentemot arbets­givaren.
De här två förslagen de kommer med är inte särskilt genomtänkta och därmed svåra att förhandla om, säger Morgan Johansson.

Samarbete över blockgräns
Men Morgan Johansson avvisar ändå inte ett samarbete om migrationsfrågorna över blockgränsen.
Det finns en överenskommelse och den tycker jag att vi ska hålla oss till. Om något parti inom den överenskommelsen vill ändra politik måste vi diskutera det. Jag är angelägen att hitta blocköverskridande lösningar, säger migrationsministern.

FP, C och M vill inte säga vad de tycker

Såväl folkpartiledaren Jan Björklund som C-ledaren Annie Lööf och den blivande moderat­ledaren Anna Kinberg Batra undviker att uttrycka vad de tycker om KD:s förslag.

Göran Hägglund

KD-ledaren Göran Hägglund anser att det måste stå varje parti fritt att föra fram egna förslag utanför uppgörelsen. Men han blev upprörd när DN på gårdagens presskonferens i riksdagen ställde frågan om förslagen inte var en anpassning till Sverigedemokraternas politik.
Jag är trött på att alla diskussioner börjar och slutar med Sverige­demokraterna, deklarerade han.

KD:s utspel sätter uppgörelse med rödgröna på prov

Parodi politik

Löfvén har meddelat nu på morgonen att han försökt förhandla med SMHI men att de inte mottagit hans utsträckta hand, så nu är det skitväder i Sverige. Det är alltså inte hans fel.

SD meddelar samtidigt att regnet kommer från utlandet och att det är precis sånt som händer om man inte stänger gränserna.

Alliansen har röstat för ett annat väder och kan inte kommentera om någon mer är beredd att rösta på deras väder.

FI har börjat bränna BH:ar och andras inkomster för att hålla sig varma , men hänvisade till att om vi haft fler kvinnliga meteorologer så hade det här aldrig hänt.

V är i Göteborg och anser att det finns inget dåligt väder, bara dåliga städer.

Ingen har kunnat nå MP för en kommentar; hela deras kansli går på solenegeri och har laddat ur under november. Fridolin har tidigare sagt att han ska lösa det på 100 dagar.

Vems uppgift att lotsa igenom budgeten?

2013-12-08
S: Inte vår uppgift att lotsa igenom budgeten
Magdalena Andersson menar att det finns en tidigare enighet om att det ska gå att göra så – om resultatet blir att statsfinanserna stärks. Hon säger att det inte är konstigt att oppositionen reagerar när regeringen inte har riksdagsmajoritet för sin budget.
När vi har haft socialdemokratiska minoritetsregeringar så har vi sett till att vi har majoritet för våra förslag i riksdagen. Vi har förankrat dem via samarbeten med centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet. Det har den här regeringen totalt brutit den praxisen och lägger förslag som det inte finns majoritet för. Det är tyvärr inte oppositionens uppgift att lotsa igenom budgetar, säger Magdalena Andersson (S).
Stort skattebråk mellan S och M

2014-11-06
Alliansen: Det är inte vår uppgift att lotsa igenom budgeten
Vilket ansvar har då ett oppositionsparti? Ja, i första hand förstås att företräda de personer som röstat på partiet och dess program.
Av det följer självklart en möjlighet att ingå överenskommelser och kompromisser om det bedöms innebära att man kommer närmare de ideal som partiets och dess väljare eftersträvar. Men att uppge sin egen politik, lämna sina väljare ryggen och bli ett transportkompani för partier med helt andra program är förstås inte aktuellt.

Göran Perssons dom över Stefan Löfven

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Stefan Löfvens dåliga matematikkunskaper

Stefan Löfven upprepar, efter att hans budget fällts av en enad allians med SD, gång på gång att ”Vi är 73 %, de är bara 13 %”.

Stefan Löfven visar prov på väldigt dåliga matematikkunskaper. Han verkar inte ens behärska lågstadiematematik. Är Stefan Löfven också ett resultat av den skola som OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development / Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) konstaterat försämrats mest i Europa?

• För det första så är det inte 73% av 100 % utan 73% av de 85 % som röstade i Riksdagsvalet.
• Sedan är det inte 73% som tycker som  Löfven.
Det är inte ens 100% av de 31% som röstade på S som tycker som Stefan Löfven.
Det är kanske inte ens 10% av dessa 32%, dvs 3,2%.
• Men det kanske mest konkreta fel Stefan Löfven gör är att han tror att det är 13 % som röstade mot hans budget. Om man räknar som Stefan Löfven så var det 69% som fällde hans budget.
Så vilka är dessa ”vi” som Stefan Löfven refererar till?
• Varför skulle det inte vara ett demokratiskt beslut om budgeten, enligt Löfven?87_procent

Man kan inte som S och V argumentera mot Sverigedemokraterna med att ”87 procent är emot det partiet”. Med samma logik är alltså 94 procent mot Vänsterpartiet och 68% mot Socialdemokraterna.

Sluta med denna typ av barnsliga argument. Det är att gravt underskatta väljarnas intelligens när man resonerar så korkat.

Varför så mycket hat från politikerna?

Måste det verkligen vara så mycket hatiska uttryck, rena lögner och pajkastning mellan partierna istället för saklighet och en vilja till samarbete för att hitta bästa möjliga lösning under givna omständigheter?

Stefan Löfven, som vi inte sett mycket av sedan valet, uttrycker sig verkligen inte bra, som KG Bergström här påvisar!

Inte för att något av de etablerade partierna sköter sig acceptabelt, men Jonas Sjöstedt står ut i denna skara. Hans attityd, aggressivitet och bristande saklighet kan väl inte tilltala någon. Många börjar bli smått irriterade över den lekstuga som inte minst Löfven och Sjöstedt orsakat. Är det små barn som vi ska låta styra Sverige?

Alliansen ville ta över

Alliansens plan med sin budget, där de visste att SD skulle rösta på alliansens budget, tillsammans med sin obeveklighet och vägran att förhandla om budgeten var att Stefan Löfven skulle överlåta till talmannen att söka en ny regering. Då hade alliansen/moderaterna åtagit sig detta uppdrag, och alliansen hade regerat med en borgerlig budget. Löfven valde emellertid, tydligen lite oväntat för vissa, att sitta kvar och proklamera att han avser att utlysa nyval, med den borgerliga budgeten fram till extravalet.

Alliansen fällde S-budgeten

Det är i praktiken alliansen som fällde budgeten från S+MP+V, inte SD. Men det verkar som orimligt många politiker såväl som politiska kommentatorer inte förstått ens detta. Var är det sunda förnuftet?


Löfven ångrar sig och hoppar inte av

Det är lite märkligt med Stefan Löfvens reaktioner när han tidigare så tydligt hävdat att om den borgerliga budgeten vann så skulle Löfven avgå. Vilket förtroende ger detta hos väljarna, när man gör direkt tvärtom till vad man sagt?

Stefan Löfven förklarade tydligt och klart innan budgetomröstningen att han under inga omständigheter skulle sitta kvar om det blev en borgerlig budget. Stefan Löfven bryter sitt löfte omedelbart efter att resultatet blev en borgerlig budget och istället för att avgå vill han utlysa ett nyval, där han – om S skulle nå framgångar i detta val, vilket är föga sannolikt, får sitta med en borgerlig budget som minst under hela 2015, och högst sannolikt hela mandatperioden ut. Hur tänkte han här?

Löfven får kritik av Maria Wetterstrand

Miljöpartiet avvisar Reinfeldts erbjudande

Liberalerna borde inte skratta bort sitt ansvar

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

SD stöds av dem som angriper SD

Tove Lifvendahl skriver i SvD (6/12) bl a:
En viktig sanning är att om man accepterar motståndarens världsbild, kan man bara förlora. Men att se samma problem är inte att acceptera en annans världsbild.
• Både Vänsterpartiet och Moderaterna tillstår exempelvis att den svenska skolan har problem och att resultaten går ner – men analysen om varför och vad som måste ske, skiljer sig åt.
• Både Miljöpartiet och Centerpartiet är tongivande i frågor om klimat och miljö, men har tämligen olika uppfattning om vad som utgör bästa styrmedel.

Om SD:s enda motstånd framöver blir att andra berättar att de är fascister, nazister och rasister, kommer de andra partierna att förlora.

SD:s bästa stöd fås just nu från dem som inte orkar/förmår fundera på själva sakfrågorna, utan nöjer sig med att anklaga alla som lyfter frågor om tillkortakommanden kring migration och integration för att fiska i SD:s grumliga vatten. Så upprätthålls ett förödande tankeförbud som verkar direkt kontraproduktivt; i stället för att politiker känner sig tvungna att fundera på vad de kan göra för att ändra på det som är problematiskt – och därmed reellt kunna utmana SD – blir resultatet att frågorna undviks helt.

De som efter valet har sagt ”vi tog visst debatten med SD i valrörelsen”, uppvisar en oförmåga eller ovilja att återge vad som egentligen hände. Visst uppstod replikskiften. Men när Jimmie Åkesson talade om både reella och sina subjektivt upplevda problem, mötte de politiska motståndarna honom genom att kokettera med att de inte var så hemska som han. Så tekniskt sett kanske man kan hävda att det debatterades – men det var uppenbart för många att det var skilda planhalvor matchen spelades på – och den utföll tyvärr till SD:s fördel.

Andra reella problem har vi återkommande lyft; somliga ligger på bordet i många kommuner och handlar konkret om mängden bostäder, skol- och vårdplatser som behövs för att klara den stora inströmningen av flyktingar som behöver skydd. Varje dag som går utan att detta inte tas om hand på ett fungerande sätt, kommer att vara en där SD utifrån sin nollsummespelsretorik och möjlighet att peka på en illa fungerande praktik, kan värva fler anhängare. SD har just nu närapå tillskansat sig ett monopol på att tala om migration och integration, eftersom andra tiger.

Monopol är mer ofta än sällan skadliga. I det här fallet leder det till att politikutvecklingen på ett område som verkligen är i behov av det, är obefintligt. En enad front mot SD är en dålig idé. Även här, liksom i så många andra frågor, är mångfald och konkurrens att föredra.

Lekstuga för Miljöpartiet och Vänsterpartiet

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har sin egen lilla lekstuga i Riksdagen. I syfte att provocera så inleder V (Karin Rågsjö) och MP (Jan Lindblom) med ”Herr talman” på Nordsamiska och hebreiska samt Romani (Pernilla Stålhammar, MP). Alla stöds av Jonas Sjöstedt (V).

Björn Söder låter sig emellertid inte provoceras, säkert till deras stora besvikelse.

I Sveriges riksdag använder vi bara ett språk och det är svenska, säger talman Urban Ahlin till TT.

Krav på avgång

V och MP kräver Björn Söders avgång. Kanske dags att kräva att Rosanna DinaMarca (MP), Jan Lindblom (MP), Pernilla Stålhammar (MP) och Karin Rågsjö (V) avgår, om de inte kan uppföra sig som normala vuxna människor ens i Riksdagen?

Personlig agenda viktigast

Deras trams bara gynnar SD, och underbygger dessutom rasism. Varför förstår de inte något så uppenbart?
Tydligen är deras personliga agenda och intressen viktigare än Sveriges ve och väl.

V och MP försöker flytta fokus från väljarnas frågor

Med stöd av speciellt det MP-dominerade SVT (Rapport) lyckas MP och V påverka andra att fortsätta på tomgång, och få enskilda medborgare såväl som gamla kändisar att uttala sig om hur hemskt SD är.

MP och V lyckas på detta sätt fortsätta att undvika en diskussion om det som på något sätt är relevant för Sverige.

Det är intressant att se hur samtliga som uttalar sig kritiskt – utan någon som helst hänsyn till varken verkligheten, sanningen eller sunt förnuft – inte har något konkret att rikta sin aggressivitet mot.

Sannolikheten är nog väldigt stor att ju längre det fortsätter desto mer vinner SD på detta.Rossana DinaMarca, Karin Rågsjö, Jan Lindblom, Pernilla Stålhammar

Det politiska spelet och lekstugan fortsätter

Gustav Fridolin (MP) säger;
– Jag har svårt att förstå hur en rasist som anser att samer, judar, kurder, muslimer inte kan vara svenska ska kunna representera svenska folket.
– De tycker att det är orättvist när de blir betecknade som rasister, men varför har man då satt en rasist som talman?

Vad grundar MP sig i att Björn Söder är rasist?

MP (som har en orealistisk syn på invandring kombinerad med diskriminering och frånvaro av hänsyn till ekonomiska konsekvenser) är alltid snabba att spela ut rasist-kortet vid den minsta chans de får. Björn Söders uttalande må vara korkat oavsett vad som egentligen avsågs, men vilket stöd har MP i sina anklagelser att Björn Söder skulle vara rasist?

Björn Söder dementerar

Björn Söder hävdar att det inte stämmer att han sagt det som han påstås ha sagt. Då är väl allt bra? Borde inte alla vara nöjda då? Case closed. Det finns inget mer att diskutera, alla är överens… utom Gustav Fridolin (MP), Jonas Sjöstedt (V), Rossana DinaMarca (V) och ytterligare några V- och MP-politiker som har sin egen personliga agenda.

Varför undviker man sakfrågor?

Vilken betydelse har det för Sverige om Björn Söder tycker att man inte kan vara 100% jude och 100% svensk samtidigt, medan någon annan tycker annorlunda? Det är bara en tramsdiskussion på lägsta nivå utan relevans för något.

Det finns säkert svenskar som härstammar ända tillbaka från vikingatiden, men som inte känner sig svenska till 100 %. Och?
Samer betraktar sig själva inte som svenskar. Och?

Har detta någon som helst betydelse för diskussionen om nivå på invandring, integrering och lösningar på tillhörande problem?

Är det inte bättre och mer meningsfullt att föra en diskussion i sakfrågor istället för att låta en handfull personer i partiledningarna flytta fokus från det som är väsentligt att diskutera för Sveriges framtid till en persons svårtolkade uttalande på ett filosofiskt plan?
Det har fungerat så alla tidigare år, men någonstans måste svenska folket lära sig att ställa krav på partiledningarna (utan undantag).

Gustav Fridolin (MP)

Fridolin säger; ”– Jag har svårt att förstå hur en rasist som anser att samer, judar, kurder, muslimer inte kan vara svenska ska kunna representera svenska folket”.
• För det första så representerar inte en talman svenska folket så som t ex en regering gör.
• För det andra är det svårt att se särskilt många i partiledningarna som representanter för det svenska folket, speciellt de politiker som har sin egen agenda och inte vill lyssna på eller ta hänsyn till medborgarna.
För det tredje säger Björn Söder att han inte anser detta. Vad mer finns att diskutera då?

Jonas Sjöstedt (V)

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt säger till Sverigedemokraten Björn Söder: ”Människor i Sverige betalar ett pris för den rasism som ni underblåser. Kvinnan med slöjan som blir spottad på och kastad sten på. Hon betalar ett priser för att ni underblåser rasism. De samiska barnen som blir retade på skolgården. De betalar ett pris för att ni alltid ställer grupper mot varandra.”.

Var är logiken i detta? Är det inte isället så att det är Vänsterpartiet som underblåser rasism? Det är regerande partier som, med sin genomgående misslyckade integrationspolitik, skapar rasism. Det kan varken ett enskilt och maktlöst parti göra lika lite som Björn Söder på egen hand.

Jonas Sjöstedt kan inte svara på varför Björn Söder är olämplig som talman

När Jonas Sjöstedt upplyses om det ostridbara faktumet att en talman som är politiker har rätt att uttrycka sina åsikter fristående från ämbetet som talman så svarar Jonas Sjöstedt; ”Och jag har rätt att tycka att Björn Söder är olämplig som talman”.
Det är ingen rim och reson i Sjöstedts resonemang. Jonas Sjöstedt tycker alltså att den rätt som en politiker har i en demokrati att uttrycka sig inte ska gälla om politikern också är utsedd av Riksdagen som talman.

Thomas Eneroth (S)

Även Socialdemokraterna är snabba att haka på drevet mot SD. Thomas Eneroth, gruppledare för socialdemokraterna, säger:
– Björn Söder bör överväga att avgå redan nu efter de uttalanden han gjort. Vi ser Björn Söder som olämplig som talman också efter extravalet.

Detta är kännetecknande för hur valdebatter bedrivs i osakliga former på sandlådenivå med diverse sätt att få väljarna att tycka illa om sin motståndare istället för att föra fram sin egen politik och visa var man står i olika frågor (och vem man avser att regera med).

Björn Söder har inte gjort något fel som talman

Alla förstår att även om Björn Söder sagt något olämpligt så har han inte gjort något fel i sin roll som talman. Varför skulle han då inte fortsätta som talman om det inte vore för att det endast är en politisk strategi från vänsterblocket?

Maria Ferm (MP)

Miljöpartiets gruppledare Maria Ferm säger;
– Vi får avvakta valresultatet, det blir märkligt att på förhand sia om vilka som blir så stora att de enligt tidigare praxis skulle få talmän. Hursomhelst vill vi inte under några omständigheter se Björn Söder som talman.
Maria Ferm tycker det är märkligt att frångå praxis, men vill ändå göra detta?

Alliansen står över dumheterna

Alliansen vill inte vara delaktig i den smutskastning som vänsterblocket ägnar sig åt;
Alliansens samtliga partier meddelar att man även fortsatt kommer att följa praxis. – De vice talmännen utses i förhållande till storleken på partierna. Den praxisen vill vi stå upp för, säger Moderaternas vice gruppledare Ewa Thalén Finné till DN.

Hela högerblocket har totalt ignorerat kritiken mot Björn Söder. Inte en endaste högerpolitiker har – sensationellt nog – haft den minsta kritik om Björn Söder. Det är en klar indikation på att högerblocket börjar förstå att det inte längre fungerar att försöka lura väljarna och flytta bort fokus från de relevanta och viktiga frågorna.


Judarna verkar ha en annan åsikt om Björn Söder än vad vänsterpolitiker och media i Sverige har. Här är några synpunkter.

Rossana DinaMarca gör Riksdagen till sin lekstuga

Rossana Dinamarca (V) bar en t-shirt där det stod ”SD = rasister” när riksdagen skulle välja nya talmän. Detta trots att det saknas belägg från forskare att SD är ett rasistiskt parti. Det finns säkert rasister i SD såväl som i alla övriga partier, men för att ett parti ska kunna klassificeras som rasistiskt måste det finnas konstaterad rasism i partiets partiförklaring.

V kräver sluten votering trots ingen annan kandidat

Vänsterpartiet begärde sluten omröstning när Björn Söder, SD:s partisekreterare, föreslagits till andre vice talman av Sverigedemokraterna.
Omröstningen blev långdragen, och till slut ”vann” Söder den tredje voteringen genom att riksdagen bortsåg från praxis och räknade vilket förslag som fått flest röster istället för mer än hälften, eftersom Söder var enda kandidaten till andre vice talmansposten.

Du är inte min talman

Den 15 december 2014 var det dags igen.
Rossana DinaMarca (V) bröt mot praxis i Riksdagen när hon talade om för Björn Söder att han inte var hennes talman.
Gustav Fridolin (MP) stämde snabbt in i efterföljande diskussioner.
Detta med som bakgrund att DinaMarca tolkat vad som skrivits att Björn Söder sagt som rasistiskt.

Även om uttalandena av Björn Söder tagits ur sitt sammanhang så är de inte bra, men denna fråga handlar mer om något på ett filosofiskt plan, och dessutom från endast en person.

Skulle det inte vara bättre att argumentera med ord, och gärna då i sakfrågor?

Var går gränsen innan någon kräver ordning och reda?

Vad händer om SD kastar sig in i sandlådan och bär t-shirts där det står; ”V är extremister” eller ”V är kommunister”?
Någon som tycker det är ok? Någon som tycker att det tillför något till debatten?


Rossana DinaMarca (som försvarar kommunismen, se bl a här)Rossana DinaMarca, Vänsterpartiet


”Vi samer kallar oss inte svenskar”
Hur definierar du dig själv i första hand – är du göteborgare, svensk eller same?
– Same, definitivt. Vi samer kallar oss inte svenskar utan just samer. Sen är det svårt att definiera vad skillnaden innebär, men den finns där.
Samer är inte svenskar, säger samiske folkrättsjuristen Mattias Åhrén
Han menar att SD:s Björn Söder i sak har rätt. Det är ju därför vi har ett Sameting och rätt till utbildning på samiska.
– I internationell rätt har det faktiskt slagit igenom, att olika fall ska behandlas olika.

Redan 2011 gjorde Rossana Dinamarca sig känd genom sina extravaganser när Aftonbladet avslöjade att hon har en av riksdagens dyraste resekostnader pga sina frekventa taxiresor (42 457 kronor, övriga V-partiledarkandidater har åkt taxi för mellan 2 460 och 6 810 kronor) och flygresor mellan Trollhättan och Stockholm:Rossana Dinamarca, Vänsterpartiet

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Medias påverkan – Ett demokratiskt problem

Journalisters partisympatier:
V, S och Mp: 70%
Alliansen: 29%

Journalister inom SVT:s partisympatier:
V, S och Mp: 83%
Alliansen:    17%

Allmänhetens partisympatier:
V, S och Mp: 45%
Alliansen:    49%

Sifo gjorde en undersökning om mediernas rapportering om aktörerna i riksdagsvalet 2014.

Miljöpartiet gynnas starkt av den rödgröna journalistkåren.
Även Feministiskt Initiativ gynnas oproportionellt mycket med tanke på att de inte ens satt i Riksdagen år 2013 – eller i någon kommun – innan valet.

Tror du att du kan lita på media?


SVT, 83 procent vänsterpartister, socialdemokrater och miljöpartister


2012 skrev Affärsvärlden under rubriken ”Så röstar journalisterna”:

Totalt hamnar stödet för MP på 41 procent bland landets journalister.

Sedan JMG:s senaste undersökning 2005 har stödet för Miljöpartiet ökat med hela 19 procent bland de svenska journalisterna, rapporterar SVT.

Journalister: 14% röstar på Allianspartierna

När det gäller Allianspartierna ger 14 procent av journalisterna sitt stöd till Moderaterna medan Centerpariet fick 4 procent, Folkpartiet 7 procent och Kristdemokraterna 2 procent.

Red’s kom:
Märkligt att Alliansen inte verkar för åtgärder mot vänstervridningen i media med tanke på att inget drar ner antalet röster på dem så mycket som detta.

SR: 54% miljöpartister

På Sveriges Radio uppger 54 procent av journalisterna att de sympatiserar med Miljöpartiet.

SVT: 52% miljöpartister

På Sveriges Television är den siffran 52 procent.

Dagspressen: 40% miljöpartister

I dagspressen är stödet för Miljöpartiet 40 procent.

Enligt Kent Asp, professor på JMG, gör de ökade sympatierna för MP att partiet får en gräddfil i medierna.
– Miljöpartiet granskas inte lika tufft som andra partier. De befinner sig på sätt och vis i en fredad zon när det gäller bevakningen av politik, säger han till SVT.

Journalisternas och allmänhetens partisympatier (%)

Journalister

Allmänhet

Skillnad

Vänsterpartiet

15

5

+10

Socialdemokraterna

14

28

-14

Miljöpartiet

41

12

+29

Centerpartiet

4

5

-1

Folkpartiet

7

7

±0

Moderaterna

14

34

-20

Kristdemokraterna

2

3

-1

Sverigedemokraterna

1

3

-2

Feministiskt initiativ

1

+1

Annat

2

1

+1

Antal personer

1338

4326

Se även bl a;
Åsiktsklyftan ökar mellan journalister och allmänhet

Lyssna på väljarna framför medierna


Högutbildade kebabtekniker höjer utbildningsnivån i Sverige


För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.