Hämnden är ljuv
Om man frågar de borgerliga om varför de såg så glada ut när de gick till Rosenbad kommer lite olika svar.
– Vi är väl glada som personer, säger centerledaren Annie Lööf.
– Vår budget går igenom, säger Jan Björklund.
Det finns ett svar till: Hämnden är ljuv.
Budgetbråket 2013
Faktum är att grunden för regeringskrisen lades långt innan Stefan Löfven var påtänkt som socialdemokratisk partiledare.
Redan i december 2010 röstade de rödgröna och Sverigedemokraterna gemensamt för krav på att regeringskansliet skulle bantas med 300 miljoner.
Men det var hösten 2013 som det stora budgetbråket kom.
De rödgröna och Sverigedemokraterna stoppade en av Alliansens sista skattesänkningar. Förslaget om höjd brytpunkt för statlig skatt skrotades.
De borgerliga partierna hävdar, och hävdade, att det beslutet stod i strid med den ordning och praxis som Sverige haft för budgetbesluten ända sedan krisen på 1990-talet.
Alliansen lovade rösta för sin budget 2014
Allianspartierna hade gjort en stor sak av löftet till väljarna om att rösta för sin gemensamma budget. På mötet räknade de upp statsministerns tre möjligheter i regeringskriserna:
• Regera på alliansens budget,
• avgå eller
• utlysa extraval.
Det ställdes också en fråga av både Magdalena Andersson och Gustav Fridolin: Finns det något i sak eller form som kan göras för att undvika den uppkomna situationen? Svaret på den frågan var nej.
Rödgröna ville diskutera den akuta situationen
Klart är att spelreglerna diskuterades på mötet den 2 december. Klart är också att ingen på den rödgröna sidan uppfattade att det förslaget var en öppning till förhandlingar om budgetomröstningen. De ville diskutera den akuta situationen. Alliansen ville prata om vad som kunde göras längre fram.
Stefan Löfvens misstag
Stefan Löfvens strategiska misstag under hela 2014 var att han trodde att han kunde splittra fyrklövern, och locka Folkpartiet och Centerpartiet med ministerposter i en rödgrön regering.
Kanske skulle han i stället ha lyssnat på de nuvarande partiledningarna. Jan Björklund har i flera år sagt samma sak: Nej. Om blockpolitiken luckras upp gynnas Socialdemokraterna.
– Det är klart att Socialdemokraterna skulle älska att sitta på regeringsmakten i evinnerlig tid. Men det tänker vi inte medverka till, säger Jan Björklund till Dagens Nyheter.
Sakpolitiskt samarbete?
Kanske finns det öppningar för sakpolitiskt samarbete över blockgränsen, men då måste både Socialdemokraterna och Alliansen överge drömmen om att söndra och härska.
Regering utan Miljöpartiet
– Stefan Löfven hade kunnat gå till talmannen. Då hade det inletts en ny process. Ska jag bedöma i dag så hade den slutat med att Löfven om han hade velat hade fått bilda en ny regering utan Miljöpartiet. Det hade vi släppt fram, säger Björklund.
Frågan är på vilket sätt en sådan regering hade fått stöd för sin politik.
Miljöpartiet mer vänster
Decemberdramat befäste Miljöpartiets förändrade position i svensk politik: Från mitten till kanten.