arbetsmarknad – Sida 3 – Politik & Partier

Moderaterna ändrar sig om migration

Samtidigt som KD tar nya kliv fram i migrationsfrågan hoppas man inom Moderaterna att vända frågan som kan ha kostat partiet segern. Och banden till MP är i praktiken klippta, enligt flera ledande moderater.”Den överenskommelsen ser jag som överspelad”, säger Hanif Bali (M).

KD vill skrota rätten till ersättning för asylsökande som väljer ett eget boende. ”Vi behöver en jämnare fördelning mellan landets kommuner av såväl nyanlända som asylsökande. Både för invandrarnas skull, och för att underlätta arbetet med att ta emot och slussa in dem i samhället”, motiverade partiledaren Göran Hägglund förslaget med i en artikel på DN Debatt.

Arbetsgruppen för Moderaternas nya integrations- och migrationspolitik leds av partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson.

Migrationsuppgörelsen överspelad

Hanif Bali ser inte att den migrationsuppgörelse som slöts med Miljöpartiet 2011 med flera tilläggsuppgörelser under förra mandatperioden lever idag. Den bygger på hur verkligheten såg ut för tio år sedan, säger han. Tvärtom lägger han stort ansvar på just Miljöpartiet för politikmisslyckandet; ”Miljöpartiet vill till varje pris försvara status quo och det är ingen hållbar situation. Vi får en ökad segregation och de som far illa är asylsökande och andra invandrargrupper”.

Samsyn inom blocket viktigast

Enligt Bali är det viktigaste inte att ha samsyn över blockgränserna om migrationspolitiken.
– Det viktiga är att uppdatera den samsyn som finns inom blocken, och jag ser det inte som negativt att vi har två olika alternativ kring hur den svenska öppenheten ska fungera.
Bali är i stort positiv till Hägglunds förslag på området och att rätten för asylsökande att få ersättning för eget boende skrotas.

I september sa Anna Kinberg Batra (M) till Dagens Nyheter att hon ”utgår från att regeringen hedrar de blocköverskridande överenskommelser som finns, som den om försvaret och den överenskommelse om migrationspolitiken som alliansen och Miljöpartiet har träffat”.

SD:s intåg har gjort att partierna inte diskuterat invandringen

”Sverigedemokraternas inträde i Sveriges riksdag har varit till stor nackdel för både migrations- och integrationspolitiken. Det har gjort att frågan inte diskuterats på det sätt den borde ha gjorts”, säger Edward Riedl (i arbetsgruppen).

Diskussion om antal är känsligt

En diskussion om hur många flyktingar man kan ta emot verkar Moderaternas partiledning dock fortfarande inte vilja ha.

Se även bl a:
Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering
Regeringens utspel om invandring kritiseras hårt
Socialdemokraternas plan för flyktingar
Regeringens hemliga asylgrupp

Åtgärder som krävs för Sveriges invandringspolitik

Centerpartiets integrationspolitik
Centerns liberala invandringspolitik förpliktigar
Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Folkpartiets nya villkor för invandrare
Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

KD:s förslag att minska kostnaden för flyktingmottagandet

Alliansen: Ingen ändring i invandringspolitiken

Integrationsförslag som inte löser problemen

Decemberöverenskommelsen och migrationspolitik

Dagens enda intressanta ledare finns i SvD där gästledaren Thomas Gür kommenterar Decemberöverenskommelsen och avsaknaden av att det migrationspolitiska området kommer omfattas av de blocköverskridande samtalen som aviserats.

Han menar att det kan finnas två förklaringar till varför frågan om migrationspolitiken utelämnats i Decemberöverenskommelsen:

• Att försöka förneka problemen inom detta område genom att inte nämna dessa
• Att Alliansen vill på egen hand utveckla ett alternativ för att stoppa läckaget till Sverigedemokraterna.

Det behöver inte vara antingen eller, snarare är förklaringen både och. Samt att socialdemokraterna sitter fast med Svarte Petter i form av Miljöpartiet som är själva grundorsaken till dagens överenskommelse.

Lägg därtill att socialdemokraterna knappast kan sägas vara redo för denna form av ifrågasättande av tidigare politik eftersom de dels är upptagna med att regera, ett regerande som inte blivit lättare med den parlamentariska situationen, dels att partiledningen domineras av Henrik Arnstads tankegods;

En övertygelse bland Bommersviksskolade politiskt sakkunniga att Sverigedemokraterna kan skrikas ihjäl. Detta säger dessvärre en hel del om SSU:s inflytande och den kunskap som förmedlas inom ramen för Bommersviksakademin.

Alliansen tvingas ta tag i problemen

Att Alliansen är på väg att förändras inom detta område är ställt utom allt tvivel. Kristdemokraterna har lanserat sina första steg genom Göran Hägglunds testballong i Dagens Nyheter och även Jan Björklund har givit ledtrådar om att även Folkpartiet är i fullt arbete.

Folkpartiet dammar av frågan om språkkrav

Källor inom FP uppger att i skrivande stund pågår finslipning av ett nytt program där språkkraven och förändrade spelregler på arbetsmarknaden ingår som komponenter. Finslipningen är främst språklig då de vill undvika Arnstadisternas attacker om rasism och fascism och därmed klara hörseln i behåll.

Viktigare att klassificera SD än att ta tag i problemen

En attack eller debatt med en sann Arnstadist resulterar ofta i en viss lomhördhet då debatterna förs i en kolerisk tonart. Att skrika rasist, nazist eller fascist åt all reglering och alla krav på migranter är grundtaktiken samt fastna i en diskurs där det tycks vara viktigare att klassificera Sverigedemokraterna än att ta tag i grundproblematiken till dess tillväxt.

Skolpolitiken

Samtidigt med detta så sänder regeringen ut en testballong i form om invit på ett annat område i dagens DN Debatt. De tre skol- och utbildningsministrarna ber på sina bara knän om en bred uppgörelse i skolpolitiken efter finsk modell.

Det är nästan ett löjeväckande initiativ. Om regeringens företrädare representerat en finsk skolpolitik, med väsentligt hårdare krav, hade inviten möjligen lyckats men så är inte fallet. Nu är inviten ett försök att mildra effekten av det stora antal nederlag som väntar i Riksdagen.

Alliansen har redan aviserat att, då de vet att de kommer få stöd av Sverigedemokraterna i samtliga voteringar inom skolområdet, kommer föra sin politik som av en händelse har mer finskt i sig än vad Gustav Fridolin, MP, representerar.

Alliansen måste, för sin överlevnads skull, visa sina väljare att de är en opposition med makt och kan inte lägga sig platta för Gustav Fridolins inviter.

Decemberöverenskommelsen var illa nog för Alliansens väljare, de vill inte förvärra dess effekter ytterligare med en kravlös skolpolitik som de inte tror på och som ligger långt ifrån just den finska som råkar vara framgångsrik.

Om Gustav Fridolin aviserat en reträtt hade det kanske gått. Nu bedömer jag det som omöjligt och initiativet kan mycket väl baktända till regeringens nackdel. Finsk skolpolitik är sannolikt den rätta medicinen men det är inte den som Gustav Fridolin representerar.

Decemberöverenskommelsen

Decemberöverenskommelsen kommer i varje fall prägla varje dag och vecka under våren och kommer ge alla oss politiska nördar gott om uppslag för kritik och analys av det politiska systemet.

Systemkollaps i mottagningssystemen

Men över hela cirkusen vilar det moln av oro, som riskerar att bryta ut i full storm under 2015, som migrationspolitiken utgör.

Systemkollapsen i mottagningssystemen väntar runt hörnet och när detta slår igenom kommer inga överenskommelser i världen att kunna rädda oss.

Förnekelse på riksplanet

Det värsta är att de politiska ledarna fortfarande tycks förneka förekomsten av detta faktum vilket gör att de lösningar som kommer stå till buds blir färre och färre om vi ska premiera en humanistisk asyl- och flyktingpolitik.

Och de som tror att vi kan slå en bro över mörka vatten till valet 2018 tror sannolikt på för mycket. Den tiden har vi inte, inte heller förmågan då låsningarna och förnekelsen på riksplanet präglar allt arbete samtidigt som kommun efter kommun nu aviserat att de slutar ta emot kommunplaceringar av beviljade uppehållstillstånd och antalet i kö in till det svenska samhället ökar.

Hägglund och temporära tillstånd inom asylrätten

Riksdagsmajoriteten godtog i 1993 att bosniska flyktingar skulle beviljas temporära uppehållstillstånd. Man var överens på den tiden om att det var fråga om massinvandring när 50 000 bosnier sökte skydd i Sverige.

Uppehållstillstånd på grund av arbete

Ett temporärt uppehållstillstånd av nu föreslagna slag uppmuntrar även flyktingen till att lära sig svenska och att förstå vårt samhälle eftersom det ökar deras möjligheter att stanna på sikt.

Sociala avgifter

Den fria invandringen från Syrien som Stefan Löfven förordar utgör primärt ett hot på arbetsmarknaden för vänsterns outbildade eller lågutbildade väljare. Det är också därför den röda fackföreningsrörelsen av tradition varit invandrarfientligt.

Den som nu förordar att syrier ska ha företräde till enklare arbeten talar till de medborgare som har redan tidigare svårast att komma in på arbetsmarknaden.

Vi måste således understryka att skattelättnaden inte ska få medföra att syrisk arbetskraft ska vara billigare än inhemsk arbetskraft. De sociala avgifterna får inte reduceras och lika arbete ska ge lika bruttolön.

Undervisning – lära sig svenska

Vill flyktingen på sikt få permanent tillstånd måste familjen kunna försörja sig själv.

För att förbättra möjligheterna måste flyktingen anstränga sig att lära sig svenska och att förstå det svenska samhället och hur arbetsmarknaden fungerar.

Hägglund och temporära tillstånd inom asylrätten

MP säger nej till överenskommelse där KD-förslagen ingår

Det migrationspolitiska samarbetet över blockgränsen knakar i fogarna. Kristdemokraternas förslag om ändrade regler för flyktingmottagande väcker ont blod hos Miljöpartiet. MP säger blankt nej till en överenskommelse där KD-förslagen ingår.

Vilken väg vill Maria Ferm gå?

– De vill införa en mer restriktiv politik. Det är något som drabbar de som är på flykt från krig och förföljelse och försvårar själva etableringen i samhället. Det är helt fel väg att gå, säger Maria Ferm (MP), migrationspolitisk talesperson.

MP vill inte bara hålla S gisslan i galna beslut, även alliansen ska dansa efter MP:s pipa (trots att MP är ett av de minsta partierna).

Tillfälliga uppehållstillstånd
Miljöpartiet, som skapade den migrationspolitiska överenskommelsen tillsammans med de borgerliga under förra mandatperioden, säger blankt nej till förslaget att permanenta uppehållstillstånd ersätts av tillfälliga.

Säkra länder
Dessutom är Miljöpartiet kritiskt till KD:s krav att asylsökande från ”säkra” länder på till exempel östra Balkan ska snabbehandlas.
– Det finns inga ”säkra” länder, anser Maria Ferm.

Inte ens Sverige är ett säkert land?

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet varnar för att KD:s förslag leder till en anpassning till SD:s dagordning.

Migrationsministern (S)

Migrationsminister Morgan Johansson (S) underkänner KD:s resonemang om att sänkta ersättningsnivåer skulle leda till att fler söker arbete.
Han är också oroad över att krav på arbete för permanent uppehållstillstånd innebär en tvångssituation gentemot arbetsgivaren.
– De här två förslagen de kommer med är inte särskilt genomtänkta och därmed svåra att förhandla om, säger Morgan Johansson.

Samarbete över blockgräns
Men Morgan Johansson avvisar ändå inte ett samarbete om migrationsfrågorna över blockgränsen.
– Det finns en överenskommelse och den tycker jag att vi ska hålla oss till. Om något parti inom den överenskommelsen vill ändra politik måste vi diskutera det. Jag är angelägen att hitta blocköverskridande lösningar, säger migrationsministern.

FP, C och M vill inte säga vad de tycker

Såväl folkpartiledaren Jan Björklund som C-ledaren Annie Lööf och den blivande moderatledaren Anna Kinberg Batra undviker att uttrycka vad de tycker om KD:s förslag.

Göran Hägglund

KD-ledaren Göran Hägglund anser att det måste stå varje parti fritt att föra fram egna förslag utanför uppgörelsen. Men han blev upprörd när DN på gårdagens presskonferens i riksdagen ställde frågan om förslagen inte var en anpassning till Sverigedemokraternas politik.
– Jag är trött på att alla diskussioner börjar och slutar med Sverigedemokraterna, deklarerade han.

KD:s utspel sätter uppgörelse med rödgröna på prov

Minska kostnaden för flyktingmottagandet föreslås av KD

Lägre bidrag, tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta och snabbare handläggning av flyktingar som sannolikt kan ges ett avslag. Det är Kristdemokraternas (Göran Hägglund, partiordförande) förslag för att minska Sveriges kostnader när det gäller flyktingmottagandet och minska antalet personer som ges permanenta uppehållstillstånd utan att ha skaffat sig en egen försörjning.

Vi måste lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig. Med
• lägre bidrag,
• tillfälliga uppehållstillstånd och
• snabbare avslagsprocess för säkra länder
kan vi minska kostnaderna utan att inskränka asylrätten, skriver Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

Jag har varit arg och sorgsen denna höst. Över att vi blivit ett land där ingen diskuterar hur vi ska lösa samhällsproblem för att alla är upptagna med att klistra etiketter på varandra. Över att vi inte ser vilka som får betala priset för vår underlåtenhet att göra politiken bättre.

För de som betalar priset är dagens nyanlända som fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap.

En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet.

Är Sverige vaccinerat mot en sådan utveckling? Kan inte det som händer i våra grannländer också hända här? Är det självklart att vi aldrig kommer att se riksdagsbeslut om inskränkningar i asylrätten?

Är de onda, de som röstar och mejlar och pratar? Nej, jag tror att många är högst vanliga och anständiga medborgare. De är oroliga. De tycker inte att politiken ger svar på de samhällsproblem som de möter i sin vardag.

Det finns inget vaccin. Men det finns ett val att göra. Vi kan fortsätta med handfallenhet och etiketter. Eller så kan vi lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig.

De bättre svaren behöver handla om kostnaderna för mottagandet. Det är ett självändamål att ha en human migrationspolitik. Men det är inte ett självändamål att politiken ska kosta så mycket som möjligt. De bättre svaren behöver också handla om hur fler nyanlända snabbare ska få arbete.

Följande förslag bedöms både sänka kostnaderna och öka chanserna till jobb:

1. Lägre bidrag (etableringsersättning) och ett nytt etableringsavdrag.
• Etableringsersättning
Om bidragen är för höga och möjliga arbetsinkomster för låga kommer det att bli mindre arbete utfört. Möjligheten att sänka nyanländas etableringsersättning något bör därför prövas.

Not.
Det rör sig om en ungefärlig sänkning från 300 kronor per dag till 275 kr/dag.
Att stärka människors drivkrafter är bra. Men att höfta fram hur det ska gå till är inte lika bra. Hur har Hägglund kommit fram till att 25 kronor är en lämplig sänkning?

• Etableringsavdrag
Vi föreslår också ett nytt etableringsavdrag som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna upp till en halv miljon kronor, motsvarande 100.000 kronor per år, utan att betala inkomstskatt.
Även jobb till lägsta avtalade lönenivå blir mer lönsamma eftersom den nyanlända kompenseras med lägre skatt.

Not.
Det är underligt att förslagen påstås syfta till att sänka kostnaderna för mottagandet, eftersom sänkt etableringsersättning kommer att röra sig om småpengar, till skillnad från fem års skattesubventioner.
Det är ingen kortsiktig kostnadsbesparing.

Utöver en positiv särbehandling av nyanlända är frågan om;
• Etableringsavdrag kan ges i kombination med andra bidrag och i så fall vilka, under vilka förutsättningar?
• Etableringsavdrag kan ges för vad som helst, t ex för att starta upp mini-matbutiker och kiosker som finns i ett enormt överflöd och som oftast går i konkurs ett-två år efter att bidragen upphör.

DISKRIMINERING AV SVENSKAR I SVERIGE !!!

Etableringsavdraget är en klar diskriminering av svenskar och minskar svenskars möjlighet att få ett arbete på en redan svår arbetsmarknad.
Varför, i rättvisans namn, ska de som belastar samhället med högst kostnader få förmåner som inte svenskar har och som ger invandrare företräde till arbete?

Det är INTE bara incitament för att arbeta som behövs. Det är inte vatten värt om det ändå inte finns några arbeten!!!

Politikerna måste svara på frågan hur flyktingar och anhöriginvandrarare ska kunna få arbeten utan att svenskar trängs undan och diskrimineras.

2. Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren.
Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel ges ett uppehållstillstånd som gäller i tre år i stället för att, som i dag, få ett permanent uppehållstillstånd. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de första tre åren har etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige

Not.
Det innebär att invandrare kan köpa sig ett anställningskontrakt för att få permanent uppehållstillstånd.

Förslaget kan också påverka hur många som söker asyl just i vårt land. Att Sverige i dag, till skillnad från andra EU-länder, som huvudregel ger permanenta uppehållstillstånd kan göra att fler söker asyl här i stället för i andra EU-länder. En jämnare fördelning kan minska Sveriges kostnader och underlätta etableringen för de som kommer hit. Sannolikt kommer förslaget att ha begränsad effekt på antalet asylansökningar, men om det kan bidra till en något jämnare ansvarsfördelning inom EU så är det välkommet.

ANHÖRIGINVANDRING

Eftersom en minskad användning av permanenta uppehållstillstånd skulle försvaga rätten till familjeåterförening bör den som beviljats uppehållstillstånd för tre år ges rätt att återförenas i Sverige med sin make/maka och barn under 18 år.

3. Säkra länder.
Ett allvarligt hinder för snabb integration är de långa väntetiderna hos Migrationsverket. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet, men Migrationsverket bör snabbare behandla ansökningarna från länder som kan betecknas som säkra, från vilka nästan alla ansökningar avslås.

Nästa år beräknas 8.000 ansökningar, framför allt ifrån västra Balkan vara uppenbart ogrundade, vilket gör att bara ett par procent beviljas.

Not.
Göran Hägglund hävdar att handläggningstiderna för asylsökande från länder som anses säkra kan halveras. Vad grundar han det på?

Göran Hägglunds förslag kommer knappast ha någon märkbar påverkan på flyktingströmmen. Ändå gick Rädda Barnen snabbt ut och protesterade med anledning av att Hägglunds förslag skulle försvåra för fattiga barn.
Det visar hur politikerna låtit invandringsfrågan infekteras till den grad att det idag är nästintill omöjligt att kunna föra en saklig diskussion om invandringen.

Om Sveriges intresse ska tas tillvara på det minsta sätt är det nog nödvändigt att köra över den markant lilla minoritet som inte ens vill diskutera hur Sverige skulle på minsta sätt närma sig hur det fungerar i alla andra Europeiska länder, inte minst våra nordiska grannländer.

I UNT 2015-03-17 ger två kommunpolitiker från KD (Sigtuna) sin syn på saken.
De instämmer i att asylsökande ska ges tillfälliga uppehållstillstånd i tre år innan det sker en ny prövning, och att asylansökningar från länder som kan betraktas som säkra ska behandlas snabbare. De tror att detta ger snabbare vägar till jobb, vilket är avgörande för integrationen.

De tillägger att Migrationsverket och andra aktörer ska kunna bygga modulbostäder i stället för att som i dag betala överpriser till oseriösa uthyrare. De tror att om fler väljer att bo i Migrationsverkets boende så minskas trångboddheten, och att det snabbt skulle leda till en bättre fördelning av flyktingmottagandet mellan kommunerna.

Red’s kom:
Modulbostäder har föreslagits av andra partier, och det är tråkigt om Sverige ska vara delaktig i att bygga upp kåkstäder, utöver de romska kåkstäder som sprider sig över landet.

Det framgår inte vad de menar med att asylsökande ska ”välja” Migrationsverkets boende, liksom varför det skulle minska trångboddheten samt varför det skulle leda till en bättre fördelning av flyktingar mellan kommunerna.

De förslår dessutom att nyanlända ska betala lägre skatt under ”en övergångsperiod” samtidigt som etableringsersättningen sänks.

Red’s kom:
Det ena ska ta ut det andra, och vad det skulle tillföra kan man fråga sig.

Som vanligt saknas förslag på konkreta lösningar. Så länge det inte finns jobb så kan man hålla på och strukturera om hur mycket man vill, men det kommer ändå inte att leda till några förbättringar på något sätt. Enbart försämringar i takt med en ökande flyktingström, och integrationen kommer bara bli allt sämre.

För till syvende och sist så är det endast riktiga jobb och riktiga bostäder (inte kåkstäder) som kan lösa problemen, där inte svenska medborgare diskrimineras samt slås ut och där välfärden inte försämras ytterligare.

Not. År 2014 sökte över 80 000 människor asyl i Sverige.

REAKTIONER FRÅN ÖVRIGA PARTIER

Som alltid när det presenteras förslag som hanterar invandringen och integrationen, följdes publiceringen av beskyllningar och etiketter. ”En SD-flört” var mångas (läs: vänsterblockets) lika förutsägbara som tröttsamma dom.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna välkomnar Kristdemokraternas förslag att skärpa reglerna för att minska kostnaderna för asyl- och flyktinginvandring.
Men i realiteten tror partiet inte det kommer leda till några kostnadsbesparingar eller minskad flyktingtillströmning.
SD tycker att förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd i tre år är en för kort tid och ogillar förslaget att införa olika skatt för svenskar och invandrare.
– Om man skattebefriar nyanlända kan det göra Sverige än mer attraktivt och nettoeffekten kan bli väldigt liten eller till och med noll.

Miljöpartiet

Vice statsminister Åsa Romson (MP) riktar däremot hård kritik mot Kristdemokraterna.
Miljöpartiet slöt under förra mandatperioden den migrationspolitiska överenskommelsen med de fyra borgerliga partierna, bland andra KD.
– Det är fel signal att skicka att invandrare och flyktingar som kommer till Sverige huvudsakligen är en kostnad.
Hon anser att det kan finnas problem med att förena KD-förslagen om tillfälliga uppehållstillstånd med den migrationspolitiska överenskommelsen som även Socialdemokraterna anslutit sig till.

”Jag tycker det är en mycket problematisk ton i utspelet. Det utmålar flyktingar som kostnader (…) Det drabbar de människor som flyr”, sade Maria Ferm (MP).

Not.
Den som inte ser att en oförändrad integrationspolitik påverkar precis samma grupp människor på ett förödande sätt ser bara halva bilden. Att inte se kostnader som en del av flyktingsproblematiken är att stoppa huvudet i sanden!
Problemet med svensk integrationspolitik är inte främst vad som sägs eller hur, vad Hägglunds kritiker än må hävda. Det är snarare vad som inte sagts och gjorts, integrationsdebatten har länge lidit brist på såväl energi som debattörer. Och det är där – bland konkret politik, inte i etiketträsket – som fokus bör ligga framöver.

Folkpartiet

FP-ledaren Jan Björklund välkomnar att Kristdemokraterna startar en diskussion om flykting- och integrationspolitiken.
– Vi har en egen pågående diskussion om de här frågorna. Däremot vill jag inte ta ställning till de konkreta förslagen från KD. Men jag vill heller inte utesluta något av förslagen, säger Jan Björklund.
– Vi ser samma utmaningar. Under kommande åren går prognoserna för antalet flyktingar som kan komma till Sverige upp väldigt kraftigt.

Centerpartiet

Även Centerpartiet (som själva inte har ett enda konkret förslag) är positivt till KD:s integrationspolitiska förslag.
– Vi välkomnar att Kristdemokraterna ser behovet av att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Däremot är det för tidigt att ta ställning till de konkreta förslagen, säger Johanna Jönsson, Centerpartiets integrationspolitiska talesperson.
– Det akuta problemet just nu är att finna praktiska lösningar på mottagandet av nyanlända i kommunerna. Bristen på bostäder är ett sådant problem. Vi studerar de här frågorna nu och avser återkomma med förslag på området inom en snar framtid.

Språktest?

KD gör nu upp med regeringen Reinfeldts integrationspolitik. Det är ett paradigmskifte, där skillnaderna mellan partierna åter ökar om invandringspolitiken. Räkna med att fler borgerliga partier följer efter.

Nu vill KD också med hjälp av morot (sänkt skatt och möjlighet till permanent uppehållstillstånd) och piska (lägre bidrag) förmå de nyanlända att anstränga sig hårdare för att få jobb.
Synsättet påminner om Alliansens arbetslinje och jobbskatteavdraget, men är kontroversiellt eftersom det skapar en skatteklyfta mellan de som just kommit och de som bott längre i Sverige.

Den erfarne Hägglund minns säkert valrörelsen 2002, när Folkpartiet gick upp 4,1 procentenheter genom ett förslag om språktest.

”Jag tar också avstånd från Miljöpartiets i stora delar mycket naiva migrationspolitik som jag tyvärr tycker har påverkat Alliansens politik alltför mycket de senaste åren”, skrev riksdagsledamot Jan Ericson (M) på sin blogg.

Räkna med att fler borgerliga partier följer efter

Se även bl a:
Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering
Regeringens utspel om invandring kritiseras hårt
Socialdemokraternas plan för flyktingar
Regeringens hemliga asylgrupp

Åtgärder som krävs för Sveriges invandringspolitik

Centerpartiets integrationspolitik
Centerns liberala invandringspolitik förpliktigar
Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Folkpartiets nya villkor för invandrare
Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

Alliansen: Ingen ändring i invandringspolitiken

Moderaterna ändrar sig om migration

Integrationsförslag som inte löser problemen

Av Riksdagspartierna så har Moderaterna och Vänsterpartiet ännu inte med ett ord presenterat sin syn på hur flyktingpolitik, invandringspolitik, och integrationspolitik ska utformas.

Flum flum som alltid från Jag-vill-Annie Lööf

Aldrig löften från Lööf, partiledare för Centerpartiet

Centerpartiet vill driva på för en fördjupad jobblinje. Med sänkta trösklar på arbetsmarknaden, fortsatt utveckling av den privat drivna välfärden och bättre integration av de som söker skydd från förföljelse kan vi möta de stora samhällsutmaningarna, skriver Centerpartiets ledare Annie Lööf.

1 052 ord, 5 339 tecken. Utan en enda konkret åtgärd, inte ett endaste förslag på vad som ska göras i sak. Bara en beskrivning av hur en tänkt utopi skulle kunna se ut rent allmänt. Allt som Annie Lööf säger sägs på ett sådant sätt att det fullständigt saknar värde för allt.

Annie Lööfs utsvävningar leder aldrig till några konkreta svar. Hon tycks leva helt och hållet i retorikens verklighetsfrånvända värld, och reella förslag lyser med sin frånvaro. Det finns helt enkelt inget i det som Annie Lööf säger som kan mätas och jämföras med något.

Här är ett lysande exempel på Annie Lööfs totalt intetsägande retorik

”Därför formulerade Alliansen ett jobbmål: över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till 2020. Det är 350.000 fler än i dag. Det är en stor utmaning, men med kloka reformer är det möjligt att skapa förutsättningar för den nya jobbtillväxten”.

Varje normalbegåvad människa vet att det finns bara ett sätt att redovisa siffrorna. Dvs i procentsats av befolkningen (den i arbetsför ålder) och inte i antal människor, eftersom kontentan av Annie Lööfs resonemang kan innebära att arbetslösheten inte minskas med en promille på 6 år.

Att det skulle finnas 350.000 fler jobb något år efter aktuell mandatperiods slut är irrelevant om befolkningen under samma period ökat med t ex 350.000 personer.

Sedan kanske alla nya jobb inte bara kan vara arbetsuppgifter på Migrationsverket.

Tillägg:
År 2017 ligger Annie Lööfs prioritet på hur jobben ska fördelas, inte hur det ska bli fler jobb.

Är en röst på Centerpartiet också en bortkastad röst?

Vad som istället rent konkret behövs är;

Underlättande av integrationen med som första steg att varje asylsökande från i princip dag 1 får lära sig svenska.
Konkreta och tydliga krav (även om ingen verkar våga ställa krav på flyktingar) på kunskaper i svenska språket.
Konkreta och tydliga krav på kunskaper i hur Sverige fungerar samt demokrati, rättvisa och jämlikhet.
Verkningsfulla kontroller som gör det omöjligt att köpa sig anställningskontrakt.
Skärpt lagstiftning på brott som begås och en avsevärt utökad kompetens i domstolar, liksom resursförstärkning och kraftigt förtydligade regelverk.

Tänk om Centerpartiet, eller något annat parti utöver SD, skulle uttrycka sig på ett konkret sätt enligt ovan.

Se även bl a;
Annie Lööfs vänstervridning av Centern – Fri invandring

Centern vill ge alla från Afghanistan asyl i Sverige oavsett asylskäl

Sanningen om konsekvenserna av invandringen som Löfven, Lööf & Lövin förespråkar

Centerpartiets integrationspolitik

Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Annie Lööf kan inte ge några vallöften

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Annie Lööf kan inte ge några vallöften

Misär, sade Lööf – och lovade tjata på Moderaterna.
Det är sant att vi behöver en stärkt integration, att vi behöver fler jobb, att vi behöver fler bostäder, att regelkrångel hämmar företagande.
Problemet är att Lööf inte kan lova annat än att hon tycker så här – och att hon ska tjata på Alliansen om det.

De politiska förslagen måste vara konkreta och förankrade i de migrationsprognoser vi ser.
C talar om ändrade regler för underlättat bostadsbyggande. Okej!
• Vad kan vi förvänta oss i reda bostäder och inom vilken tid?
• Vad är, mellan tummen och pekfingret, en tänkt effekt av de förslag Lööf kallar ”fördjupad arbetslinje”?
Eller vill C inte tala om nivåer här heller?

Det är bra att Centerpartiet inte blundar för misären som brer ut sig. Men om problemet man beskriver är att människor i detta nu lever trångt bland löss, ovärdigt och eländigt – hur kan man då nöja sig med att erbjuda så luftiga svar?

Hon kämpar vidare för månggifte

C vill ha helt fri invandring

Svensk invandringspolitik är extrem?

Invandringspolitiken påverkar Sverige på ett antal olika sätt. Det handlar om invandringens omfattning, kostnader, sociala, kulturella och politiska effekter på samhället osv. medias roll. Den svenska massinvandringens förespråkare har inte verkligheten och fakta på sin sida. Deras argumentation består mest av fraser om att Sverige ”tjänar på” och ”berikas av” invandring, om att ”gilla olika”, ”alla människors lika värde”, att vara en ”humanitär stormakt”, ”öppenhet”, ”mångfald” osv. Syftet är att framställa dig som är kritisk till massinvandringspolitiken som en sämre, mindre empatisk, rädd och fientlig människa. Sakargument vinner dock i längden. Därför är det bra att vara påläst.

1. Svensk invandringspolitik är extrem.
Sveriges befolkning var länge ovanligt homogen. 1970 var bara 0,4 % – 32.353 personer födda utanför Europa. Men de senaste 2-3 decennierna har invandringen från länder långtifrån Sverige varit mycket stor.

De senaste åren utfärdas mer än 100.000 uppehållstillstånd/år, 2013 var siffran 116.587 st! Bara 4 städer i Sverige har större befolkning!

Denna extreminvandring har gjort att 2012 var
• 735.069 personer födda utanför Europa
• andelen utlandsfödda eller svenskfödda med båda föräldrarna födda utomlands var 20,1%.
Denna befolkningsmässiga förändring är en av de största samhällsförändringarna någonsin i Sveriges historia.

Sverige är det befolkningsmässigt 14:e största landet inom EU men trots det är Sverige år efter år bland de länder som tar emot allra flest asylsökanden.

2. Invandringen gör Sverige fattigare.
Invandrarnas sysselsättningsgrad 20-64 år ligger sedan mitten av 90-talet ca 25 %-enheter lägre än inföddas.

Över 60% tävlar om 2,5% av jobben
Sept 2012 skrev regeringen att över 60 % av de nyanlända flyktingarna och deras anhöriga högst har förgymnasial utbildning. I Sverige är bara 2,5 % av alla jobb åtkomliga för dem med lägre kvalifikationer, jämfört med EU-snittets 17 %.

Nettoförlust på 125 miljarder kr/år
Samtliga beräkningar över NETTO- effekten av invandringens ekonomiska påverkan sedan mitten av 1990-talet har kommit fram till att den inneburit en kostnad. Jan Tullberg, docent på Handelshögskolan, beräknade våren 2014 nettoförlusten för offentlig sektor till 125 miljarder kr/år.

3. Invandringen ökar utanförskapet och har skapat en ny underklass.
1990 fanns det 3 utanförskapsområden i Sverige. 2006 hade de ökat till 156 st. 2012 hade antalet utanförskapsområden växt till 186 st.

4. Invandringen gör Sverige till ett farligare land.
I en rapport från rikskriminalpolisen 2012 står:
”De etniska nätverken inom den organiserade brottsligheten samt territoriella nätverk bedöms utgöra ett allvarligt samhällshot.”,
”I Sverige finns det idag otaliga kriminella nätverk vars huvudsakliga sammanhållande faktor är den gemensamma etniciteten eller släktskapet”, ”Segregering och känslor av utanförskap är viktiga förutsättningar för att de territoriella nätverken ska kunna växa sig starka, rekrytera och bibehålla sitt direkta inflytande över människorna i ett område. De kriminella individerna i de territoriella nätverken blir normsättande för de boende i området och då särskilt för barn och ungdomar.”

Jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar är utrikes födda enligt BRÅ 150 % överrepresenterade i brottsstatistiken och svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar överrepresenterade 100 %.
De utrikes födda har särskilt hög överrepresentation när det gäller allvarliga brott såsom dödligt våld, våldtäkt, misshandel och rån.

5. Invandringen gör Sverige mer muslimskt.
Uppemot en halv miljon människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöer, varav knappt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer.

I takt med den muslimska invandringen ökar ständigt Islams makt och påverkan på svenska samhället. (Dagen, SvD 140101, Utrikespolitiska institutet, koranens budskap Per Gudmundson, AB140903)

6. I journalistkåren finns extremt stöd för partier som stödjer en extrem invandringspolitik.
MP är tillsammans med V och C de som förordar allra extremast invandringspolitik.
41 % av journalisterna stödjer MP och 15 % stödjer V!
Av de som bevakar politik/samhälle stödjer 46 % MP och 19 % V!
På SR och SvT sympatiserar en majoritet med MP!

7. Sverige är inte demokratiskt.
Det var knäpptyst i media om den stora SCB-rapporten från december 2013 ”Integration – en beskrivning av läget i Sverige”, när den borde varit huvudrubrik. Anledningen var uppenbar: Rapporten visade tydligt invandringens negativa påverkan på samhället i en mängd avseenden och att påståendet att invandringen ”berikar” Sverige är en grov lögn.

Sept 2012 sade expressens politiske redaktör i SvT att ”Man är naturligtvis oerhört rädd för att någonting man skriver skall på något sätt kunna gynna Sverigedemokraterna”. Med den inställningen blir det svårt att publicera fakta om invandringens påverkan på samhället.
Allra tydligast blev detta då SD i Sept 2014 av en stor mängd tidningar förvägrades införa annonser innehållandes officiell asylstatistik. Denna statistik har tidningarna själva ett ansvar att publicera. Det har de inte gjort. Men inte nog med det. När ett parti vill betala för att denna statistik ska publiceras så förvägras alltså detta!!

I avsikt att tysta fullt legitima åsikter skam- och skuldbelägger många av dem dessutom all form av kritik mot den extrema invandringspolitiken vilken avfärdas som rasism eller främlingsfientlighet. Därmed har media hindrat fri åsiktsbildning, motarbetat yttrandefriheten och satt demokratin ur spel.

Begreppet ”demokratur” har använts av bla Vilhelm Moberg: ”I en demokratur råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, men den fria debatten stryps.” (W Moberg i DN 1965, BRÅ)

8. Den viktigaste frågan för 7 av 8 riksdagspartier är trots allt detta att fortsätta med den extrema invandringspolitiken.
I alla frågor utom bevarandet av Europas mest extrema invandringspolitik är det öppet för kompromisser och samarbete.

Vid val brukar frågor om jobb vara dominerande. Att det ”skapats fler jobb” under alliansen beror enbart på att befolkningen ökat. Men det är andelen som jobbar och deras inkomst som välstånd bygger på, inte antalet som arbetar, och sysselsättningsgraden är oförändrad.

9. Invandringsförespråkarna är hycklare.
Om alla de som säger sig förespråka mångkultur levde som de lär skulle det inte finnas någon etnisk segregation.

Men det går inga flyttlass med invandringsförespråkare till de invandrartäta områdena. Den politiska och kulturella eliten gör istället allt de kan för att i sina egna liv slippa konsekvenserna av det samhälle som extreminvandringen skapar och som de utåt vill försvara.

Insändare publicerad 2014-08-30 i Avpixlat

Inför en förundrad omvärld

Utifrån sedd är den svenska politiska krisen obegriplig. Berättar man om hur begreppen nyfascister och strukturell rasism används blir man knappt trodd.

En enda fråga – invandringen – har gjort landet omöjligt att regera. Omvärldens reaktion innehåller beklagande, en del skadeglädje, men ännu mer förvåning.

Européerna förstår bättre när man försöker förklara. Några få statistiska uppgifter brukar räcka, som att:
• Sverige tar emot fler syriska flyktingar än något annat land i Europa.
• Sverige tar emot dubbelt så många flyktingar per capita som något annat OECD-land (världens rikemansklubb: Organisation for Economic Co-operation and Development / Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).
• De utrikes födda står för mer än 40 procent av den långvariga svenska arbetslösheten.

De få européer som verkligen känner Sverige pekar på kontrasten mellan invandringspolitikens exemplariska generositet och den mästrande vägran att diskutera den. Utifrån förefaller den mindre som en sakfråga och mer som en svensk trosfråga (på löpande räkning).
Det noteras att den politiska klassen och medierna vägrat diskutera invandringen i form av antal, siffror och kostnader. Märkligt; ingen annan verksamhet eller budgetpost kan hoppas på ett sådant fribrev.
Denna bristande saklighet skulle dessutom ha bidragit till en stark emotionalisering av debatten, ofta hand i hand med grov antiintellektualism och rop på censur och mobbning mot dem som nämnt en siffra eller två.

SD:s väljare ”glöms bort”

Förvåning råder också över att SD som parti ägnas mer uppmärksamhet än dess väljare. Den europeiska erfarenheten är att ett missnöjespartis väljare oftast röstar mot än för något, att det i SD:s fall därför många gånger kanske rör sig om personer som inte har något emot invandring i sig, som bekymrar sig om proportioner snarare än om principer. Folk som vill diskutera just antal och kostnader och blir förbannade när de stämplas som extremister.

Pratats för lite om invandringsproblematiken

Att de sju etablerade partierna gör sitt bästa för att utestänga Sverigedemokraterna från politiskt inflytande är uppenbart. Metoderna varierar, men har en sak gemensamt: inget prat om invandringen.

Framgång för SD pga mörkandet om invandring

SD:s framgångar är inte en följd av att det pratats för mycket om invandringsproblematiken utan för lite. Och det var inte rasism – även om sådan säkert också förekommer – som fick 800 000 svenskar att lägga sin röst på SD i höstens val, utan av en oro för att den egna välfärden kan komma att trängas undan av kostnaden för den generösa invandringspolitiken.

Lägg till denna oro en rejäl dos moralism – folk ska göra rätt för sig och inte ligga andra till last. Det som gett näring åt denna uppfattning är den relativt sett låga förvärvsintensitet som observerats hos utrikes födda.

Bristande redovisning om invandringens kostnader

Den bristfälliga redovisningen av invandringens kostnader skapar ytterligare misstänksamhet mot den förda politiken.

För att forma en för alla godtagbar grund för en seriös diskussion om migrationspolitiken behövs därför en gemensam verklighetsbild grundad på en fullständig redovisning av invandringens ekonomiska konsekvenser.

Hur räkna ut kostnader för invandring?

Att räkna fram invandringens kostnader är dock mycket besvärligt. Här räcker det inte att visa på utgifterna för de nyanlända flyktingarna, ty den offentliga sektorns åtaganden omfattar alla utrikesfödda och alla välfärdstjänster som medborgarna är berättigade till.

80 miljarder kr/år för invandring

Den offentliga sektorns nettokostnader för invandringen kan uppskattas till 80 miljarder kr per år

Vad är kostnaderna, hur kan dessa minskas och vem ska betala?

Det är därför som SD:s politik ska bemötas i ekonomiska termer.
• Väljarna vill veta vad politiken kostar, inte bara vad den ger medborgarna.
• Väljarna är förmodligen också intresserade av att få en redogörelse av hur kostnaderna ska minskas ifall de anses som för höga.
• Och sist men inte minst vem som ska betala notan.

Ann-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi och tidigare riksdagsledamot (M)

Är det rasism att diskutera migration?

För båda de traditionella blocken tycks förlamningen bara kunna släppa genom att i olika former osynliggöra och tysta den fråga som Sverigedemokraterna har kapat från den politiska agendan.

Väljarnas viktigaste fråga

För mycket stora delar av väljarna är migrationsfrågorna den just nu viktigaste frågan. Jämför vad som händer i Tyskland. Det är ett stort politiskt misslyckande om de båda regeringsalternativen går in i en valrörelse till med fortsatt förbundna ögon.

Vad är rasism?

Det är inte rasism att tala om vare sig kvoter, etiska svårigheter till assimilation, fysiska resurser i form av skolor, bostäder och jobb.

Fakta är inte onda eller goda

Professor Karl-Olof Arnstberg & docent Gunnar Sandelin tar i sin bok ”Invandring och Mörkläggning” (år 2013) upp 8 punkter:
Vad vet Du om invandringen och invandringspolitiken?

Sverige har från millenieskiftet fram till oktober 2013 beviljat drygt 1,1 miljoner invandrare uppehållstillstånd.
Under syriska inbördeskriget har Sverige beviljat 16.400 syrier asyl.
Danmark, Norge och Finland har beviljat asyl till drygt 2.000 respektive 802 och 310 syrier.
Anhöriginvandringen handlar till största delen om att ta hit en partner från det forna hemlandet.
En tredjedel av dessa anhöriga blir helt beroende av försörjningsstöd.
Utrikes födda utgör 15 procent av Sveriges befolkning. De uppbär 60 procent av landets försörjningsstöd.
1990 hade Sverige tre utanförskapsområden (mer än hälften av de vuxna saknade arbete). 2006 var de 156 till antalet. Därefter har inga mätningar gjorts.
Av dem som nu beviljats asyl beräknas 70% vara arbetslösa ännu efter två år.
År 2012 beviljade Sverige 111.000 uppehållstillstånd.
64 procent av Sveriges befolkning anser att media inte berättar sanningen om samhällsproblem som är förknippade med invandringen.

Diskussion om samhällsproblem behövs

Istället för att försöka flytta bort fokus från frågor som ovanstående fakta – där förhoppningsvis de flesta i alla fall kan vara överens om att det finns utmaningar med invandringen som måste lösas – kanske det vore idé att föra en diskussion om samhällsproblemen, på samma sätt som man annars gör i andra frågor? Om man stoppar huvudet i sanden och låtsas som att problem inte finns, hur ska man då kunna komma tillrätta med problemen?

Bara forskningen kan bota Moderaterna

Ingen förbättring av integrationen

Man brukar ge rådet till de i personlig kris att först våga erkänna sin situation för sig själv. Moderaterna har efter sin valförlust ännu inte tagit detta första steg mot tillnyktring. Partiet vägrar envist att medge att integrationen av invandrare i Sverige inte har förbättrats sedan Alliansens valseger 2006.

Inflödet av nya arbetslösa

Invandrares utanförskap var den största enskilda faktorn bakom Moderaternas valförlust också indirekt. Inflödet av nya arbetslösa dolde arbetslinjens framgångar i övrigt. Bland invandrarna själva ser vi inte helt oväntat att människor som pressas samman i segregerad fattigdom inte är nöjda med sin status som andra klassens medborgare. Utsatta och frustrerade invandrare känner igen sig mer i vänsterns klasskritik än det liberala budskapet om frihet och låga skatter.

I förorter som Tensta och Rosengård fick Moderaterna färre än en tiondel av rösterna.

21,4 % arbetslösa av utomeuropeiskt födda

Arbetsförmedlingens senaste prognos noterar: ”Av de inrikes födda i åldrarna 16-64 år var 5,5 procent av arbetskraften arbetslösa under tredje kvartalet 2014. Av utrikes födda var motsvarande andel 15,4 procent och bland utomeuropeiskt födda 21,4 procent”.

57 % förvärvsarbetande bland utrikes födda

År 2011 förvärvsarbetade 82 procent av de inrikes födda och 57 procent av de utrikes födda i åldrarna 20-64 år [58 procent 2013].

Migrationsuppgörelsen

Moderaternas nyvalda partiledare Anna Kinberg Batra håller fast vid migrationsuppgörelsen med Miljöpartiet.

Frisering av utanförskapet med retoriska tricks

Ett värre problem är att Moderaterna under Fredrik Reinfeldt och Kent Persson satt i system att ljuga och vilseleda i dessa frågor med stöd av en sympatisk media. Mer kreativ energi gick till att frisera utanförskapet med retoriska tricks och rena fabrikationer än till att utveckla effektiva åtgärder.

Fiffel med statistik provocerar

Moderaternas väljare är smartare än journalister och provocerades av att se sin egen regering ta fifflet med utanförskapsstatistiken till nya höjder.

Arbetsmarknadsstatistik mixtras med

Det viktigaste tricket i regeringen arsenal var att ge sken av att den snabba befolkningsökning som invandringen förde med sig var synonym med reducerat arbetslöshet. Genom att ständigt prata om ”antalet nya jobb” eller om antalet ”invandrare som går till jobbet varje dag” sopades den dystra arbetsmarknadsstatistiken under mattan.

Arbetslöshet mäts dock alltid och överallt i procent. Siffror på hur många som går till jobbet är värdelösa utan siffror på hur många som inte går till jobbet.

Att inte justera för befolkningstillväxt när man diskuterar sysselsättning eller välstånd är helt enkelt fusk.

60 % har endast förgymnasial utbildning

Arbetsförmedlingen skriver: ”Nästan 60 procent av de nyanlända inom etableringsuppdraget har endast förgymnasial utbildning, varav de flesta har kortare grundutbildning än nio år.
Under kommande år väntas antalet inskrivna arbetslösa som har en kort utbildning fortsätta att öka.”

Efterfrågan på lågutbildade minskar

Den svenska ekonomin är allt mer kunskapsintensiv. Bara en tiondel av de med jobb har förgymnasial utbildning, och kraven ökar år efter år. Arbetsgivares bristande efterfrågan på lågutbildade från tredje världen kommer inte att lösas med ett avskaffande av LAS eller fler jobbcoacher. Det löses heller inte av konservativa åtgärder som att ”ställa krav” och be de arbetslösa kavla upp ärmarna. Allt tyder på att arbetslösa invandrare intensivt söker efter arbete. De som inte lyckas kan knappast skuldbeläggas för svenska arbetsgivares höga krav i en högteknologisk arbetsmarknad där många tävlar om allt färre enkla jobb.

Nytänkande behövs

Det är svåra frågor som kräver nytänkande. Väljare förväntar sig djupare analys av ett statsbärande parti än att ordet ”öppenhet” upprepas med ännu större intensitet.
Ett förslag till Anna Kinberg Batra som kan bidra till att reparera förtroendeskadan utan att ändra flyktingpolitiken i sig; Tillsätt en kommission om dessa frågor ledd av riktiga forskare. T ex Assar Lindbeck, Jan Ekberg, Bertil Holmlund, Bo Rothstein, Per Skedinger, Yves Zenou, Olof Åslund och Joakim Ruist.

Undviker att anlita expertis

Alliansens trovärdighet har tagit skada av att man i stället för riktiga forskare alltmer lutar sig mot ideologiska tankesmedjor som Timbro/Migro eller Fores.

Erik Ullenhag tog uttryckligen avstånd från Jan Ekberg, landets mest seniora forskare på området migrationens ekonomiska effekter.

I stället förlitar man sig på expertis från evangeliska ideologer som Fredrik Segerfeldt, Johan Norberg och Andreas Bergström, som sinsemellan inte ens har en ekonomexamen från Fairfax University att dela på.

Retorik provocerar

En hel del av missnöjet med Nya Moderaterna handlar om den provocerande obegåvade retoriken, inte flyktingmottagandet i sig. Floskler, lögner och självcensur har inget i borgerligheten att göra och har i varje fall hitintills inte hjälpt invandrare komma i arbete. De allra flesta Moderatväljare har stora hjärtan och vill gärna hjälpa de som flyr krig. Men Moderater har också oftast en hjärna att tänka med, och betraktar hederlighet som en värderingsfråga.

Bara forskningen kan bota Moderaterna

En tredje väg i flyktingpolitiken

Det finns i huvudsak tre skäl till varför man vill migrera in i ett nytt land.
1. För arbete,
2. för studier eller
3. för fristad.
De två förstnämnda skälen är i princip okomplicerade ur en samhällsekonomisk synvinkel, arbete och studier sker under stort eget ansvar. Samhällsbelastningen är låg, och dessa två saker bidrar till vår gemensamma välfärd och ger oss ytterligare möjlighet att få in kompetens in i landet.
Den sistnämnda orsaken till migration föranleder större politisk styrning, för att få till stånd rimliga samhällskontrakt, där det egna ansvaret är tydligt.

Ingen integrationsminister idag

I ljuset av att den nuvarande socialdemokratiskt ledda regeringen skrotar integrationsminister och devalverar migrationsministern genom att denna post bakas in under justitieministern så finns det ett skriande behov av politiska alternativ. Man häpnar inför denna flagranta nonchalans från regeringen att totalt missa utmaningen i att många utrikesfödda står utanför arbetsmarknaden.

Krav och ansvar är nödvändigt

TOPPSTYRDA PARTIER

Partiledning som inte lyssnar

Partierna har inte presenterat någon plan för att hantera flyktingproblemen, men partierna har heller inte undersökt varken vad deras politiker, medlemmar eller väljare anser. Är det inte lite märkligt att i en sådan stor och viktig fråga inte ens efterhöra medlemmarnas åsikter om vilken väg partiet ska välja?

50% av M-politikerna tycker som SD

Nu har SVT gjort vad Moderaternas partiledning borde ha gjort och undersökt vad M-politikerna anser, med resultatet att fler än hälften vill samma som SD, trots att moderaternas kommande partiledare (och ev blivande statsminister) är av en helt annan åsikt (dvs den i Sverige ”politiskt korrekta”).

– Vi kan inte ta in hur många som helst, som nästa år då vi ska ta in 110.000, säger Timo Granetin, oppositionsråd i Vingåker, till SVT.

Det finns fler problem än att partiledningen i Moderaterna går på en annan linje än vad M-politikerna önskar.

50% av politikerna saknar öppenhet i en diskussion om invandringspolitik

Nästan hälften av M-politikerna anser att det är svårt att öppet diskutera invandringspolitiken.
Det hade varit högst oroväckande redan om 10 % ansåg att de inte ens kan debattera invandringspolitiken.

Tobias Billström fick hård kritik bara för att han sagt att Moderaterna skulle diskutera volymen invandrare som kommer till Sverige vilket visar hur känsligt detta ämne är. Det här är ännu en tydlig signal om de masssiva problemen i invandringsfrågor.

Konsekvenserna av en partiledning som inte vill diskutera invandring

Frågan är hur länge ett parti kan överleva där partiledningen inte ens vill föra en diskussion om invandring och där en mycket stor del av deras politiker inte är av samma åsikt som den som presenteras av partiledningen.

Permanent uppehållstillstånd & anhöriginvandring

Migrationsverket beslutade 2013 att alla syrier med skyddsskäl får permanent uppehållstillstånd, vilket i sin tur leder till att även anhöriga har rätt att bosätta sig i Sverige.
53 procent av M-politikerna vill att det ska bli svårare att få permanent uppehållstillstånd.

Lagen om eget boende

Lika många, 53 %, anser att lagen om eget boende, EBO, ska skrotas och flyktingar ska placeras där det finns jobb och/eller bostäder.
Detta istället för att flyktingar är fria att bestämma själva var de vill bo, vilket sätter ett enormt tryck på en handfull kommuner (som redan innan kan ha haft det svårt att få ekonomin att gå ihop).

Åsikter om invandringen från moderata politiker

Bland de PK-svar som kommit in från politikerna återfinns bl a följande:

Timo Granetin får medhåll av kommunalrådet i Öckerö kommun, Arne Lernhag, som menar att det saknas omkring 150.000 bostäder, exklusive invandringen;
”Det är orealistiskt att tro att vi ska kunna upprätthålla någon som helst kvalitet i invandringen med så höga tal”.

Arne Lernhag kritiserar också partiledningen. Han menar att det inte förs en diskussion om invandringen i partiet;
”Partiledningen har valt att inte vilja diskutera dessa frågor trots att de ständigt tagits upp på olika möten inom partiet. Partiet måste våga diskutera alla frågor som är aktuella och det inkluderar frågor om invandringen”.

Patrik Krupa i Olofström menar att det inte bara är i Moderaterna som ingen diskussion förs;
”Det är tabu att ventilera migrationspolitik inom alla partier utom inom SD”.

Peter Carpelan (M), som är landstingsråd i Stockholms läns landsting, men tills i höstas var kommunstyrelsens ordförande i Ekerö, menar att det är en omöjlig uppgift för Sverige att ta emot ett så stort antal flyktingar;
”Det är helt oacceptablelt om det samtidigt innebär att kostnaderna blir så astronomiska att vi i Sverige måste göra nedskärningar i vår egen välfärd”.

S + MP, ledningen inom Socialdemokraterna lever sitt eget liv.

Det är inte bara inom Alliansen där det verkar finnas ett avgrundsjupt hål mellan partistyrelsen och övriga politiker. Även inom socialdemokraterna går partiledningen, med Stefan Löfven i spetsen, en annan väg än vad S-politikerna i övrigt önskar.
De socialdemokratiska politikerna vill inte ha med Miljöpartiet i regeringen, men MP biter sig fast med stöd av Stefan Löfven.

Ska politiker följa folkets vilja?

Endast 31 % av Sveriges befolkning tyckte år 2013 att det var ett dåligt förslag att minska flyktinginvandringen.

När frågan i stället är om det är ett bra förslag att öka flyktinginvandringen så är det endast 18 procent som tycker det är ett ”bra förslag”. Troligen nästan enbart från småpartierna, i huvudsak V- och MP-väljare, samt C-väljarna – där endast 16% av C-väljarna vill ta emot fler flyktingar, trots att partiledningen vill ha fri invandring.

Ingen öppenhet om kostnader & problem
Om politikerna vågat vara öppna med de kostnader och problem som inte bara flyktinginvandringen utan även den ännu mer omfattande anhöriginvandringen samt lågkvalificerad arbetskraftsinvandring innebär är det inte orimligt att tro att folket blivit ännu mer negativa till den gällande invandringspolitiken.