Etikett: miljöpartiet

Minska kostnaden för flyktingmottagandet föreslås av KD

Lägre bidrag, tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta och snabbare handläggning av flyktingar som sannolikt kan ges ett avslag. Det är Kristdemokraternas (Göran Hägglund, partiordförande) förslag för att minska Sveriges kostnader när det gäller flyktingmottagandet och minska antalet personer som ges permanenta uppehållstillstånd utan att ha skaffat sig en egen försörjning.

Vi måste lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig. Med
• lägre bidrag,
• tillfälliga uppehållstillstånd och
• snabbare avslagsprocess för säkra länder
kan vi minska kostnaderna utan att inskränka asylrätten, skriver Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

Jag har varit arg och sorgsen denna höst. Över att vi blivit ett land där ingen diskuterar hur vi ska lösa samhällsproblem för att alla är upptagna med att klistra etiketter på varandra. Över att vi inte ser vilka som får betala priset för vår underlåtenhet att göra politiken bättre.

För de som betalar priset är dagens nyanlända som fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap.

En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet.

Är Sverige vaccinerat mot en sådan utveckling? Kan inte det som händer i våra grannländer också hända här? Är det självklart att vi aldrig kommer att se riksdagsbeslut om inskränkningar i asylrätten?

Är de onda, de som röstar och mejlar och pratar? Nej, jag tror att många är högst vanliga och anständiga medborgare. De är oroliga. De tycker inte att politiken ger svar på de samhällsproblem som de möter i sin vardag.

Det finns inget vaccin. Men det finns ett val att göra. Vi kan fortsätta med handfallenhet och etiketter. Eller så kan vi lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig.

De bättre svaren behöver handla om kostnaderna för mottagandet. Det är ett självändamål att ha en human migrationspolitik. Men det är inte ett självändamål att politiken ska kosta så mycket som möjligt. De bättre svaren behöver också handla om hur fler nyanlända snabbare ska få arbete.

Följande förslag bedöms både sänka kostnaderna och öka chanserna till jobb:

1. Lägre bidrag (etableringsersättning) och ett nytt etableringsavdrag.
• Etableringsersättning
Om bidragen är för höga och möjliga arbetsinkomster för låga kommer det att bli mindre arbete utfört. Möjligheten att sänka nyanländas etableringsersättning något bör därför prövas.

Not.
Det rör sig om en ungefärlig sänkning från 300 kronor per dag till 275 kr/dag.
Att stärka människors drivkrafter är bra. Men att höfta fram hur det ska gå till är inte lika bra. Hur har Hägglund kommit fram till att 25 kronor är en lämplig sänkning?

• Etableringsavdrag
Vi föreslår också ett nytt etableringsavdrag som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna upp till en halv miljon kronor, motsvarande 100.000 kronor per år, utan att betala inkomstskatt.
Även jobb till lägsta avtalade lönenivå blir mer lönsamma eftersom den nyanlända kompenseras med lägre skatt.

Not.
Det är underligt att förslagen påstås syfta till att sänka kostnaderna för mottagandet, eftersom sänkt etableringsersättning kommer att röra sig om småpengar, till skillnad från fem års skattesubventioner.
Det är ingen kortsiktig kostnadsbesparing.

Utöver en positiv särbehandling av nyanlända är frågan om;
• Etableringsavdrag kan ges i kombination med andra bidrag och i så fall vilka, under vilka förutsättningar?
• Etableringsavdrag kan ges för vad som helst, t ex för att starta upp mini-matbutiker och kiosker som finns i ett enormt överflöd och som oftast går i konkurs ett-två år efter att bidragen upphör.

DISKRIMINERING AV SVENSKAR I SVERIGE !!!

Etableringsavdraget är en klar diskriminering av svenskar och minskar svenskars möjlighet att få ett arbete på en redan svår arbetsmarknad.
Varför, i rättvisans namn, ska de som belastar samhället med högst kostnader få förmåner som inte svenskar har och som ger invandrare företräde till arbete?

Det är INTE bara incitament för att arbeta som behövs. Det är inte vatten värt om det ändå inte finns några arbeten!!!

Politikerna måste svara på frågan hur flyktingar och anhöriginvandrarare ska kunna få arbeten utan att svenskar trängs undan och diskrimineras.

2. Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren.
Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel ges ett uppehållstillstånd som gäller i tre år i stället för att, som i dag, få ett permanent uppehållstillstånd. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de första tre åren har etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige

Not.
Det innebär att invandrare kan köpa sig ett anställningskontrakt för att få permanent uppehållstillstånd.

Förslaget kan också påverka hur många som söker asyl just i vårt land. Att Sverige i dag, till skillnad från andra EU-länder, som huvudregel ger permanenta uppehållstillstånd kan göra att fler söker asyl här i stället för i andra EU-länder. En jämnare fördelning kan minska Sveriges kostnader och underlätta etableringen för de som kommer hit. Sannolikt kommer förslaget att ha begränsad effekt på antalet asylansökningar, men om det kan bidra till en något jämnare ansvarsfördelning inom EU så är det välkommet.

ANHÖRIGINVANDRING

Eftersom en minskad användning av permanenta uppehållstillstånd skulle försvaga rätten till familjeåterförening bör den som beviljats uppehållstillstånd för tre år ges rätt att återförenas i Sverige med sin make/maka och barn under 18 år.

3. Säkra länder.
Ett allvarligt hinder för snabb integration är de långa väntetiderna hos Migrationsverket. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet, men Migrationsverket bör snabbare behandla ansökningarna från länder som kan betecknas som säkra, från vilka nästan alla ansökningar avslås.

Nästa år beräknas 8.000 ansökningar, framför allt ifrån västra Balkan vara uppenbart ogrundade, vilket gör att bara ett par procent beviljas.

Not.
Göran Hägglund hävdar att handläggningstiderna för asylsökande från länder som anses säkra kan halveras. Vad grundar han det på?

Göran Hägglunds förslag kommer knappast ha någon märkbar påverkan på flyktingströmmen. Ändå gick Rädda Barnen snabbt ut och protesterade med anledning av att Hägglunds förslag skulle försvåra för fattiga barn.
Det visar hur politikerna låtit invandringsfrågan infekteras till den grad att det idag är nästintill omöjligt att kunna föra en saklig diskussion om invandringen.

Om Sveriges intresse ska tas tillvara på det minsta sätt är det nog nödvändigt att köra över den markant lilla minoritet som inte ens vill diskutera hur Sverige skulle på minsta sätt närma sig hur det fungerar i alla andra Europeiska länder, inte minst våra nordiska grannländer.

I UNT 2015-03-17 ger två kommunpolitiker från KD (Sigtuna) sin syn på saken.
De instämmer i att asylsökande ska ges tillfälliga uppehållstillstånd i tre år innan det sker en ny prövning, och att asylansökningar från länder som kan betraktas som säkra ska behandlas snabbare. De tror att detta ger snabbare vägar till jobb, vilket är avgörande för integrationen.

De tillägger att Migrationsverket och andra aktörer ska kunna bygga modulbostäder i stället för att som i dag betala överpriser till oseriösa uthyrare. De tror att om fler väljer att bo i Migrationsverkets boende så minskas trångboddheten, och att det snabbt skulle leda till en bättre fördelning av flyktingmottagandet mellan kommunerna.

Red’s kom:
Modulbostäder har föreslagits av andra partier, och det är tråkigt om Sverige ska vara delaktig i att bygga upp kåkstäder, utöver de romska kåkstäder som sprider sig över landet.

Det framgår inte vad de menar med att asylsökande ska ”välja” Migrationsverkets boende, liksom varför det skulle minska trångboddheten samt varför det skulle leda till en bättre fördelning av flyktingar mellan kommunerna.

De förslår dessutom att nyanlända ska betala lägre skatt under ”en övergångsperiod” samtidigt som etableringsersättningen sänks.

Red’s kom:
Det ena ska ta ut det andra, och vad det skulle tillföra kan man fråga sig.

Som vanligt saknas förslag på konkreta lösningar. Så länge det inte finns jobb så kan man hålla på och strukturera om hur mycket man vill, men det kommer ändå inte att leda till några förbättringar på något sätt. Enbart försämringar i takt med en ökande flyktingström, och integrationen kommer bara bli allt sämre.

För till syvende och sist så är det endast riktiga jobb och riktiga bostäder (inte kåkstäder) som kan lösa problemen, där inte svenska medborgare diskrimineras samt slås ut och där välfärden inte försämras ytterligare.

Not. År 2014 sökte över 80 000 människor asyl i Sverige.

REAKTIONER FRÅN ÖVRIGA PARTIER

Som alltid när det presenteras förslag som hanterar invandringen och integrationen, följdes publiceringen av beskyllningar och etiketter. ”En SD-flört” var mångas (läs: vänsterblockets) lika förutsägbara som tröttsamma dom.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna välkomnar Kristdemokraternas förslag att skärpa reglerna för att minska kostnaderna för asyl- och flyktinginvandring.
Men i realiteten tror partiet inte det kommer leda till några kostnadsbesparingar eller minskad flyktingtillströmning.
SD tycker att förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd i tre år är en för kort tid och ogillar förslaget att införa olika skatt för svenskar och invandrare.
– Om man skattebefriar nyanlända kan det göra Sverige än mer attraktivt och nettoeffekten kan bli väldigt liten eller till och med noll.

Miljöpartiet

Vice statsminister Åsa Romson (MP) riktar däremot hård kritik mot Kristdemokraterna.
Miljöpartiet slöt under förra mandatperioden den migrationspolitiska överenskommelsen med de fyra borgerliga partierna, bland andra KD.
– Det är fel signal att skicka att invandrare och flyktingar som kommer till Sverige huvudsakligen är en kostnad.
Hon anser att det kan finnas problem med att förena KD-förslagen om tillfälliga uppehållstillstånd med den migrationspolitiska överenskommelsen som även Socialdemokraterna anslutit sig till.

”Jag tycker det är en mycket problematisk ton i utspelet. Det utmålar flyktingar som kostnader (…) Det drabbar de människor som flyr”, sade Maria Ferm (MP).

Not.
Den som inte ser att en oförändrad integrationspolitik påverkar precis samma grupp människor på ett förödande sätt ser bara halva bilden. Att inte se kostnader som en del av flyktingsproblematiken är att stoppa huvudet i sanden!
Problemet med svensk integrationspolitik är inte främst vad som sägs eller hur, vad Hägglunds kritiker än må hävda. Det är snarare vad som inte sagts och gjorts, integrationsdebatten har länge lidit brist på såväl energi som debattörer. Och det är där – bland konkret politik, inte i etiketträsket – som fokus bör ligga framöver.

Folkpartiet

FP-ledaren Jan Björklund välkomnar att Kristdemokraterna startar en diskussion om flykting- och integrationspolitiken.
– Vi har en egen pågående diskussion om de här frågorna. Däremot vill jag inte ta ställning till de konkreta förslagen från KD. Men jag vill heller inte utesluta något av förslagen, säger Jan Björklund.
– Vi ser samma utmaningar. Under kommande åren går prognoserna för antalet flyktingar som kan komma till Sverige upp väldigt kraftigt.

Centerpartiet

Även Centerpartiet (som själva inte har ett enda konkret förslag) är positivt till KD:s integrationspolitiska förslag.
– Vi välkomnar att Kristdemokraterna ser behovet av att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Däremot är det för tidigt att ta ställning till de konkreta förslagen, säger Johanna Jönsson, Centerpartiets integrationspolitiska talesperson.
– Det akuta problemet just nu är att finna praktiska lösningar på mottagandet av nyanlända i kommunerna. Bristen på bostäder är ett sådant problem. Vi studerar de här frågorna nu och avser återkomma med förslag på området inom en snar framtid.

Språktest?

KD gör nu upp med regeringen Reinfeldts integrationspolitik. Det är ett paradigmskifte, där skillnaderna mellan partierna åter ökar om invandringspolitiken. Räkna med att fler borgerliga partier följer efter.

Nu vill KD också med hjälp av morot (sänkt skatt och möjlighet till permanent uppehållstillstånd) och piska (lägre bidrag) förmå de nyanlända att anstränga sig hårdare för att få jobb.
Synsättet påminner om Alliansens arbetslinje och jobbskatteavdraget, men är kontroversiellt eftersom det skapar en skatteklyfta mellan de som just kommit och de som bott längre i Sverige.

Den erfarne Hägglund minns säkert valrörelsen 2002, när Folkpartiet gick upp 4,1 procentenheter genom ett förslag om språktest.

”Jag tar också avstånd från Miljöpartiets i stora delar mycket naiva migrationspolitik som jag tyvärr tycker har påverkat Alliansens politik alltför mycket de senaste åren”, skrev riksdagsledamot Jan Ericson (M) på sin blogg.

Räkna med att fler borgerliga partier följer efter

Se även bl a:
Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering
Regeringens utspel om invandring kritiseras hårt
Socialdemokraternas plan för flyktingar
Regeringens hemliga asylgrupp

Åtgärder som krävs för Sveriges invandringspolitik

Centerpartiets integrationspolitik
Centerns liberala invandringspolitik förpliktigar
Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Folkpartiets nya villkor för invandrare
Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

Alliansen: Ingen ändring i invandringspolitiken

Moderaterna ändrar sig om migration

Integrationsförslag som inte löser problemen

Av Riksdagspartierna så har Moderaterna och Vänsterpartiet ännu inte med ett ord presenterat sin syn på hur flyktingpolitik, invandringspolitik, och integrationspolitik ska utformas.

S+MP – inte Sverige – erkänner Palestina

Sverige – dvs en minoritetsregering bestående av S+MP – har (som första EU-land i modern tid) erkänt staten Palestina, mot en majoritets vilja i Riksdagen.

Är det demokrati att två partistyrelser bestämmer över folket utan att ens diskutera sakfrågan?

Beslutet att erkänna Palestina tog S+MP mycket snabbt efter valet (2014-10-30). Alltså utan ett fråga vare sig riksdag eller medborgarna om deras åsikt i en så stor och viktig fråga (och helt utan att informera väljarna i förskott). Är det demokrati? Är det praxis? Vad tycker svenska folket? Är Sverige inte längre neutralt?

Borde inte – i en demokrati – en så stor och avgörande fråga först förankras bland svenska folket och alldeles särskilt i Riksdagen och alla politiska partier (oavsett vad som är rätt eller fel)?

”Vi väljer att stå på fredsprocessens sida”, säger regeringen. Varför skulle det vara att stå på fredsprocessens sida att ta parti för en av två dåliga parter?

Bernard-Henri Lévy kritisk till Sveriges erkännande av Palestina

Den franske filosofen Bernard-Henri Lévy är kritisk till den svenska regeringens hållning och erkännandet av Palestina. Inte för att han anser att den skulle spä på någon antisemitism, men erkännandet är i hans ögon inte fredsfrämjande.
– Ert erkännande tjänar inget till annat än att ge era politiker gott samvete. Men det underliggande budskapet är att skulden till att fredsförhandlingarna har kört fast ligger helt i händerna på Israels regering. Det är den regeringen som man nu måste tvinga tillbaka till förhandlingsbordet. Budskapet till palestinierna blir då att ”ändra ingenting. Fortsätt tala med dubbla tungor, med terrorattackerna och med raketerna”. Sveriges erkännande göder bara en icke-fred. Det är båda parterna som måste tvingas till förhandlingsbordet, säger Bernard-Henri Lévy.

Margot Wallström erkänner Palestina.. Taiwan, Kurdistan m.fl?

Fel att erkänna staten Palestina – S gav efter för MP

Vad är Åsa Romsons prioriteringar?

Åsa Romson är bekymrad över den ”politiska situationen” men inte över att endast 2 % av Sveriges befolkning ser MP som lämplig att sitta i regeringsställning med S.

Romson vill inte att medborgarna ska bestämma regering

Åsa Romson säger att Sverige har en regering som väljs av parlamentet och inte av folket. Tja, så kan man också se det, dvs att medborgarna inte har något att säga till om vem som ska regera Sverige (eller ens veta i förväg vad som planerats för koalitioner).

En viktig aspekt här är att vad väljarna inte fick veta innan valet om samarbetet mellan S och MP är nu synligt för alla. Att 98 % av Sverige är missnöjda med MP:s position i regeringen kanske Åsa Romson borde ta på lite större allvar?

Stort ras för S bland LO-medlemmar

98 % av Sverige ogillar S+MP

Endast 2% i Sverige vill ha en regering med S+MP

12 procent av Miljöpartiets väljare och bara 4 procent av S-sympatisörerna tycker att den nuvarande regeringen är bäst för landet.

Stefan Löfven har gjort historiskt många misstag under sin korta tid, och är det något som är säkert om det blir extraval, oavsett vad som sägs och görs i valrörelsen och oavsett vilka inskränkningar politikerna försöker göra i demokratin, så är det att om väljarna tillåts säga sin mening så har Sverige inte en regering bestående av S+MP.

DN skriver:
Väljarna dömer ut ett regeringsalternativ bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Endast en bråkdel, 2 procent, tycker att dagens regeringskonstellation skulle vara bäst för Sverige.
– Min tolkning är att väljarna underkänner statsministerns besked att gå till val tillsammans med Miljö­partiet, vilket skapar frågetecken kring Socialdemokraternas strategi, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

Inte ens de egna väljarna är särskilt positiva till S+MP-samarbetet. 12 procent av Miljöpartiets väljare och bara 4 procent av S-sympatisörerna tycker att den nuvarande regeringen är bäst för landet.

David Ahlin tror att det svaga förtroendet för regeringen kan orsaka problem under valrörelsen.
– Att gå till val på en budget framförhandlad tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet begränsar Socialdemokraternas handlingsutrymme. Partiet kommer att få frågor om uppgörelserna med Vänsterpartiet är huggna i  sten eller om det finns utrymme för kompromisser, säger David Ahlin.

De traditionella blocken gör för tillfället ingen succé bland väljarna. En rödgrön trepartiregering får stöd av 14 procent av de tillfrågade, medan 19 procent tror att en alliansregering är bäst för Sverige.

Var femte väljare vill att nästa regering ska samarbeta med Sverigedemokraterna. En betydande del av detta stöd kommer dock från SD-väljare.
Bland alliansväljarna vill 21 procent att en regering samarbetar med Sverigedemokraterna, jämfört med 4 procent bland de rödgröna.

Så gjordes undersökningen
• Ipsos har på uppdrag av Dagens Nyheter genomfört en undersökning bland den svenska allmänheten 18 år och äldre.
• 1.006 intervjuer genomfördes i en slumpmässigt rekryterad webb­panel 3–4 december.

DN: Om M och S kunde svälja stoltheten

SvD: De svåra frågorna måste dryftas, inte tystas

DN: Löfven är arg och ännu argare kommer han att bli

Se även bl a;
Inget förtroende för Stefan Löfven och S+MP-regeringen bland svenska folket

Novus: Rekordlågt förtroende för Löfven och Sveriges styrande politiker

Löfven vill samarbeta med de partier han baktalar

Så vill Löfven samarbeta i integrationsfrågan

Varför vill Löfven inte samarbeta?

Utsträckta händer ej seriöst menat

Politiker anklagar politiker för att tycka som SD hellre än att diskutera sakfrågorna

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Parodi politik

Löfvén har meddelat nu på morgonen att han försökt förhandla med SMHI men att de inte mottagit hans utsträckta hand, så nu är det skitväder i Sverige. Det är alltså inte hans fel.

SD meddelar samtidigt att regnet kommer från utlandet och att det är precis sånt som händer om man inte stänger gränserna.

Alliansen har röstat för ett annat väder och kan inte kommentera om någon mer är beredd att rösta på deras väder.

FI har börjat bränna BH:ar och andras inkomster för att hålla sig varma , men hänvisade till att om vi haft fler kvinnliga meteorologer så hade det här aldrig hänt.

V är i Göteborg och anser att det finns inget dåligt väder, bara dåliga städer.

Ingen har kunnat nå MP för en kommentar; hela deras kansli går på solenegeri och har laddat ur under november. Fridolin har tidigare sagt att han ska lösa det på 100 dagar.

Nyval utlystes endast för att stoppa för alliansen att ta över

Gustav Fridolin avfärdar Björklunds påstående: ”Han skulle nog behöva rensa öronen. Det skulle ju innebära att vi skulle släppa fram en Alliansregering med Sverigedemokraterna som regeringsunderlag. En sådan regering kommer aldrig, aldrig att släppas fram utan en fajt. Det är därför vi utlyst extraval”.

Märk väl att här erkänner sittande regering att orsaken till att man ändrade sig från att Löfven skulle avgå (och låta talmannen söka regering) och istället vill utlysa nyval var endast för att regeringen inte ville öppna upp för alliansen att ta över rodret. I alla andra sammanhang skyller man enbart på SD med obegripliga anklagelser och förvirrade förklaringar, men här avslöjas sanningen.

Löfvens dubbla budskap

”Löfvens dubbla budskap om samarbetet med Miljöpartiet skulle vara komiska om inte bakgrunden var så allvarlig. Förra veckan skulle S och MP gå till nyval tillsammans på sin förträffliga men ack så nedröstade budget.
Åtta dagar senare hade statsministern svängt 180 grader, S tågar på egen hand.
Efter fredagens partistyrelsemöte försökte han säga olika saker samtidigt, utan att det blev klart om ens Löfven själv visste vad han menade.”

Se även bl a;
Löfven klargör att S ska regera med MP

Överraskande att Stefan Löfven tar avstånd från MP?

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

Löfven klargör att S ska regera med MP

”Men nu försäkrar båda parter att samarbetet ligger fast. Precis som inför valet i höstas har MP och S ambitionen att sitta i samma regering om de får tillräckligt väljarstöd i extravalet den 22 mars.
– Vi har det här samarbetet med Miljöpartiet. Vi sitter i den här regeringen och jag har ingen avsikt att bryta det regeringssamarbetet. Politiken ligger fast, säger Stefan Löfven (S).”

Så då vet vi vad som gäller… för stunden. Dvs den konstellation bestående av S+MP som 98% av Sveriges befolkning är emot kommer inte att brytas av Stefan Löfven.

Se även bl a;
Överraskande att Stefan Löfven tar avstånd från MP?

Margot Wallström vill dumpa MP

Inget förtroende för Stefan Löfven och S+MP-regeringen bland svenska folket

Novus: Rekordlågt förtroende för Löfven och Sveriges styrande politiker

Löfvens dubbla budskap

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Om S skulle vinna nyvalet, vilken regering blir det?

I artikeln står det;
”Flera av ledamöterna markerade före mötet att S ska gå till val som eget parti, men betonade samtidigt att Socialdemokraterna vill ha ett regeringssamarbete med Miljöpartiet även efter extravalet.”.
Om detta är korrekt och dessutom är vad Stefan Löfven och partistyrelsen vill så vet vi i alla fall att S fortsatt önskar en S+MP-regering, men väljarna vet inte om det t.o.m. skulle bli en S+MP+V-regering, utifall att vänsterblocket får regeringsmakten.
Osäkerheten fortsätter så länge partistyrelsen inte vill uttrycka sig i klartext.

Så länge det i politiken handlar mer om att manipulera väljare med diverse obskyra metoder än att beskriva sanningen och komma med konkreta förslag, kan LO:s krav på att dumpa MP mycket väl vara ett förslag som tagits fram i samråd med Stefan Löfven.

Magdalena Andersson vill samverka med C och FP

– Vi har haft ett väldigt konstruktivt samarbete med Miljöpartiet. Men jag skulle gärna se att vi på ett eller annat sätt kunde samverka med fler partier, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Men snälla! När ska Löfven & Andersson förstå att den dörren är inte bara stängd utan igenspikad med tretumsspik. Det är uppenbart att S vill samarbeta med C och FP för att försöka hanka sig kvar på något sätt.
Men det är precis lika uppenbart att C och FP inte kommer att samarbeta med S, oavsett hur mycket S önskar detta. Dessutom är Miljöpartiets största motståndare, i kampen om väljarna, Centerpartiet. Alltså får S fortsätta samarbeta med MP och V, eller regera utan stödpartier.

Vid lunchtid inledde Socialdemokraternas partistyrelse ett möte i riksdagshuset. Flera av ledamöterna markerade före mötet att S ska gå till val som eget parti, men betonade samtidigt att Socialdemokraterna vill ha ett regeringssamarbete med Miljöpartiet även efter extravalet.
Statsminister Stefan Löfven väntas svara på frågor cirka klockan 13.20.

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Stefan Löfven ger oklara besked om partiets valrörelse

Å ena sidan har han inga planer på att bryta samarbetet med MP, å andra sidan ska S gå till val som ett eget parti.

Finns det något skäl till att INTE misstro Stefan Löfven med tanke på hans snabba vändningar av kappan efter vinden, ständiga misstag i alla former, hatiska attacker mot allt och alla som han tycker går emot honom, bristande saklighet, luddiga uttalanden och konstanta dimridåer?

Än slank Löfven hit, och än…

Marita Ulvskog: ”Öppna för alla partier”

Mona Sahlin kräver tydligare besked av statsminister Stefan Löfven

Stefan Löfven gjorde på torsdagen en helomvändning om budgeten.

Beskedet för en vecka sedan var att den budget som S och MP tagit fram ska fungera som en valplattform för de två partierna.
Men nu hävdar statsministern att ”budgeten är överspelad”.
Samtidigt säger han sig inte ha några planer på att bryta samarbetet med MP, även om S ska gå till val som ett eget parti.

MP är inte som förr

Enligt Mona Sahlin är MP ett annat parti i dag är de var när hon själv samarbetade med de tidigare språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand. De var mer pragmatiska.

Not. Det är nog många som håller med om detta.

Överraskande att Stefan Löfven tar avstånd från MP?

Varför är det överraskande att Stefan Löfven tar avstånd från MP och vill dra tillbaka sin budget, med tanke på att detta regeringssamarbete mellan S och MP stöds av endast 2 % av befolkningen?

MP mutats med orimligt många ministrar

Frågan är istället hur Löfven kunde göra detta misstag från början och sedan spä på galenskaperna bl a genom att ge MP orimligt stor makt (i förhållande till väljarnas stöd) med orimligt många ministrar (MP:s första och kanske sista chans att sitta i regeringsposition).

S hemlighåller för väljarna vem S ska samregera med

Stefan Löfven återgår nu till som det var innan valet 2014, där väljarna inte ska få veta hur Socialdemokraterna vill regera (med vem) om – mot all förmodan – S framöver skulle få fler röster än alliansen (där inget parti inom alliansen kommer att samarbeta med S).

”Vi har sagt hela tiden båda två partierna, att vi går till val själva”, säger Stefan Löfven.
Jag upphör aldrig att förvånas över hur politiker kan ljuga väljarna så flagrant rakt upp i ansiktet.

”… men dessutom, och det sa vi även efter förra valet, är vi beredda att söka ett samarbete också över blockgränserna för att vi ska få till en stabil regering”, säger Stefan Löfven vidare i sina till synes desperata försök att manipulera väljarna.

Har Stefan Löfven missat det alla vi andra sett? Dvs att dörren är stängd från alliansens sida, och han kommer inte att få stöd av varken FP eller C.

En stabil regering kommer det inte att bli hur man än gör, och vilka inskränkningar i demokratin man än försöker göra, men det står helt klart att med S skulle det bli alldeles särskilt instabilt.

Överdramatisera inte ???

Gustav Fridolin säger; ”Jag tycker nog att de senaste dagarna i svensk politik har varit tillräckligt dramatiska för att vi inte ska behöva överdramatisera”.
Men vad menar han överdramatiseras? Att Stefan Löfven nu tydliggjort att han förstått att det inte fungerar att samarbeta med MP, men att Löfven inte vill säga i klartext hur han tänkt sig en regering efter nyvalet?

Gustav Fridolin försöker lägga ut en dimridå, men vem låter sig luras så lätt?

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018

Löfven klargör att S ska regera med MP

Margot Wallström vill dumpa MP

Inget förtroende för Stefan Löfven och S+MP-regeringen bland svenska folket

Novus: Rekordlågt förtroende för Löfven och Sveriges styrande politiker

Löfven vill samarbeta med de partier han baktalar

Så vill Löfven samarbeta i integrationsfrågan

Varför vill Löfven inte samarbeta?

Utsträckta händer ej seriöst menat

Politiker anklagar politiker för att tycka som SD hellre än att diskutera sakfrågorna

Löfvens dubbla budskap

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Margot Wallström vill dumpa MP

Varje part talar endast i sina egna personliga intressen istället för att se vad som är bäst för landet.

Margot Wallström vill göra sig av med sin ballast, MP, efter att vi konstaterat att koalitionen mellan S + MP saknar stöd hos 98 % av väljarna.

Men varför skulle Alliansen vara intresserad av att stödja S genom att småpartierna Centern och Folkpartiet gör en kovändning och plötsligt ska agera som stödpartier för Socialdemokraterna?

SvD: Fridolin om att Wallström vill lämna MP: Det var inte det hon sa

SR: Löfven: Vi går till val själva

SVT: S och MP kuppade sig till budgetseger genom att rösta på SD

Margot Wallström, Socialdemokraterna, utrikesminister
Se även bl a;
Löfven klargör att S ska regera med MP

Överraskande att Stefan Löfven tar avstånd från MP?

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

Rösta på S, utan att veta vad man röstar på?

Kan det bli tydligare?

Stefan Löfven medger att han är korkad
Stefan Löfven lovade att avgå om Alliansens budget vann omröstningen. Att sitta kvar skulle vara direkt korkat, säger Stefan Löfven. Statsministern har alltså förklarat sig själv korkad?

Vad vill socialdemokraterna?

Stefan Löfven lär sig inte av sina misstag utan tror att han kan även i ett eventuellt nyval kan dölja vem han avser att söka samarbete med efter valet i det fall S skulle ges möjlighet att bilda regering (där de enda alternativen tycks vara MP och V).

Alliansen går till val som fyra partier och är öppna med detta. Men socialdemokraterna vill inte att väljarna ska veta vad de röstar på.

Schrödingers regeringsalternativ

Den rödgröna budgeten röstades ner, och Stefan Löfven och Gustav Fridolin höll en presskonferens där de deklarerade att nyval skulle utlysas. Budskapet där var att den rödgröna budgeten skulle utgöra gemensam valplattform.

”Nu har vi den här budgeten och det är den vi går till val på. Det är ett starkt alternativ. Vi har tagit fram det tillsammans och vi går gärna till val på det igen”, sa Löfven.
”Vi söker mandat för att genomföra vår budget och göra verklighet av den politiska överenskommelse som våra två partier slutit för att modernisera Sverige”, sa Fridolin.

Vad det där betydde visade sig vara lite oklart. Ett par dagar senare förtydligade Löfven att Socialdemokraterna skulle gå till val som enskilda partier. ”Det är alltid ett parti som går till val. Det är ingen regering som går till val.”

Not.
Stefan Löfven har tydligen missat att alliansens fyra partier går till val tillsammans.

Fridolin sade tvärtom samma kväll: ”Jag tycker att både Stefan Löfven och jag var väldigt tydliga att vi går till val som regering”.

Löfven ångrar sig om budgeten

En vecka efter nederlaget i riksdagen kom Löfven med ett helt nytt besked. ”Budgeten är överspelad”, sade han inför ett förvånat pressuppbåd där reportern försökte invända att ”Det är den ju inte. Ni har sagt att…” innan Löfven fortsatte.

”Budgetpropositionen röstades ner och man kan inte gå till val på precis den budgeten”.

Fridolin höll dock inte med om att Löfven hade givit något nytt besked: ”Vi har sagt samma sak sedan Stefan och jag höll en pressträff där vi förklarade att vi nu nått en situation där Sverige behöver ett extraval”, menade Fridolin samma dag.

I torsdags försökte Löfven förklara sig igen. ”Jag har sagt hela tiden att vi är ett parti som går till val. Man går inte till val som flera partier. Det går inte att rösta på regeringen. Vi går fram som parti.”
Men samtidigt sade han ”Vi sitter i regering tillsammans och det tänker vi göra”.

Förvirrat värre…

Så vi har alltså en regering, som inte är en regering när den går till val, men som ändå tänker gå till val som regering, och tänker sitta som regering efter valet.
Regeringen har en budget, som inte är regeringens budget just nu, men som samtidigt ändå är en valplattform, trots att den är överspelad och det inte går att gå till val på precis den budgeten.

Varför så mycket hat från politikerna?

Måste det verkligen vara så mycket hatiska uttryck, rena lögner och pajkastning mellan partierna istället för saklighet och en vilja till samarbete för att hitta bästa möjliga lösning under givna omständigheter?

Stefan Löfven, som vi inte sett mycket av sedan valet, uttrycker sig verkligen inte bra, som KG Bergström här påvisar!

Inte för att något av de etablerade partierna sköter sig acceptabelt, men Jonas Sjöstedt står ut i denna skara. Hans attityd, aggressivitet och bristande saklighet kan väl inte tilltala någon. Många börjar bli smått irriterade över den lekstuga som inte minst Löfven och Sjöstedt orsakat. Är det små barn som vi ska låta styra Sverige?

Alliansen ville ta över

Alliansens plan med sin budget, där de visste att SD skulle rösta på alliansens budget, tillsammans med sin obeveklighet och vägran att förhandla om budgeten var att Stefan Löfven skulle överlåta till talmannen att söka en ny regering. Då hade alliansen/moderaterna åtagit sig detta uppdrag, och alliansen hade regerat med en borgerlig budget. Löfven valde emellertid, tydligen lite oväntat för vissa, att sitta kvar och proklamera att han avser att utlysa nyval, med den borgerliga budgeten fram till extravalet.

Alliansen fällde S-budgeten

Det är i praktiken alliansen som fällde budgeten från S+MP+V, inte SD. Men det verkar som orimligt många politiker såväl som politiska kommentatorer inte förstått ens detta. Var är det sunda förnuftet?

Löfven ångrar sig och hoppar inte av

Det är lite märkligt med Stefan Löfvens reaktioner när han tidigare så tydligt hävdat att om den borgerliga budgeten vann så skulle Löfven avgå. Vilket förtroende ger detta hos väljarna, när man gör direkt tvärtom till vad man sagt?

Stefan Löfven förklarade tydligt och klart innan budgetomröstningen att han under inga omständigheter skulle sitta kvar om det blev en borgerlig budget. Stefan Löfven bryter sitt löfte omedelbart efter att resultatet blev en borgerlig budget och istället för att avgå vill han utlysa ett nyval, där han – om S skulle nå framgångar i detta val, vilket är föga sannolikt, får sitta med en borgerlig budget som minst under hela 2015, och högst sannolikt hela mandatperioden ut. Hur tänkte han här?

Löfven får kritik av Maria Wetterstrand

Miljöpartiet avvisar Reinfeldts erbjudande

Liberalerna borde inte skratta bort sitt ansvar

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

SD stöds av dem som angriper SD

Tove Lifvendahl skriver i SvD (6/12) bl a:
En viktig sanning är att om man accepterar motståndarens världsbild, kan man bara förlora. Men att se samma problem är inte att acceptera en annans världsbild.
• Både Vänsterpartiet och Moderaterna tillstår exempelvis att den svenska skolan har problem och att resultaten går ner – men analysen om varför och vad som måste ske, skiljer sig åt.
• Både Miljöpartiet och Centerpartiet är tongivande i frågor om klimat och miljö, men har tämligen olika uppfattning om vad som utgör bästa styrmedel.

Om SD:s enda motstånd framöver blir att andra berättar att de är fascister, nazister och rasister, kommer de andra partierna att förlora.

SD:s bästa stöd fås just nu från dem som inte orkar/förmår fundera på själva sakfrågorna, utan nöjer sig med att anklaga alla som lyfter frågor om tillkortakommanden kring migration och integration för att fiska i SD:s grumliga vatten. Så upprätthålls ett förödande tankeförbud som verkar direkt kontraproduktivt; i stället för att politiker känner sig tvungna att fundera på vad de kan göra för att ändra på det som är problematiskt – och därmed reellt kunna utmana SD – blir resultatet att frågorna undviks helt.

De som efter valet har sagt ”vi tog visst debatten med SD i valrörelsen”, uppvisar en oförmåga eller ovilja att återge vad som egentligen hände. Visst uppstod replikskiften. Men när Jimmie Åkesson talade om både reella och sina subjektivt upplevda problem, mötte de politiska motståndarna honom genom att kokettera med att de inte var så hemska som han. Så tekniskt sett kanske man kan hävda att det debatterades – men det var uppenbart för många att det var skilda planhalvor matchen spelades på – och den utföll tyvärr till SD:s fördel.

Andra reella problem har vi återkommande lyft; somliga ligger på bordet i många kommuner och handlar konkret om mängden bostäder, skol- och vårdplatser som behövs för att klara den stora inströmningen av flyktingar som behöver skydd. Varje dag som går utan att detta inte tas om hand på ett fungerande sätt, kommer att vara en där SD utifrån sin nollsummespelsretorik och möjlighet att peka på en illa fungerande praktik, kan värva fler anhängare. SD har just nu närapå tillskansat sig ett monopol på att tala om migration och integration, eftersom andra tiger.

Monopol är mer ofta än sällan skadliga. I det här fallet leder det till att politikutvecklingen på ett område som verkligen är i behov av det, är obefintligt. En enad front mot SD är en dålig idé. Även här, liksom i så många andra frågor, är mångfald och konkurrens att föredra.

Handlar inte om att föra en politik som har majoritetens stöd

Gunnar Hökmark (M) skriver bl a följande i en debattartikel i SvD (2/12):
Budgeten ska vara sammanhållen och inte kunna förändras genom detaljbeslut som påverkar inkomsterna eller utgifternas storlek. Finns en majoritet emot regeringens förslag finns det inte, och ska inte finnas, något som hindrar ett alternativ att vinna.

Det är obegripligt att Stefan Löfven inte tagit detta till sig. Istället har han i lyckoruset efter regeringsbildningen försökt kidnappa makten och driva igenom en vänsterpolitik som saknar stöd i Sveriges riksdag och i valmanskåren.

Attacken på lagen om valfrihet är ett exempel. Attackerna på välfärdsföretagande och valfrihet i välfärden ett annat.

Eftergifterna till MP ifråga om Förbifarten, Bromma och kärnkraften har en majoritet emot sig. Den nya utrikespolitiken med ensidigt erkännande av en palestinsk stat och ett uppbrott från den gemensamma utrikespolitiken i EU vilar på vänsterminoritetens grund. Skattehöjningar på arbete och företagande utmanar en majoritet som vill se nya jobb växa fram.

De utsträckta händerna är inte seriösa. De handlar om att försöka så split och splittring mellan de borgerliga, inte att föra en politik som har majoritetens stöd.

Grön Ungdoms bristande kunskaper i grundläggande matematik

Magda Rasmusson, språkrör, Grön ungdom skriver i SvD (10/12) bl a;
I en representativ demokrati som Sverige behöver partier som inte har 50 procent samarbeta med andra för att få igenom politik. I höstens val röstade 13 procent på Sverigedemokraterna medan övriga röstade på partier som inte vill minska invandringen. Miljöpartiet och några till vill därtill stärka asylrätten så att fler får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.

Logiken i hennes resonemang lämnar mycket övrigt att önska.
Det är inte 87 % av Sverige som vill öka invandringen eller ens behålla den på nuvarande nivå.
Det är också fel att alla partier, utom SD, inte vill minska invandringen. Det är bara tre småpartier som proklamerat denna åsikt (V, C och MP som vill ha fri invandring utan att kunna förklara hur det skulle gå till).

Se dessutom händelseutvecklingen inom Moderaterna där t o m hälften av M-politikerna öppet säger att de vill göra åtstramningar i flyktingpolitiken. Då kan man bara ana hur många det är som i grunden tycker likadant, men som inte vågar uttrycka detta!

Magda Rasmusson visar med sina hatiska formuleringar mot SD att hon saknar relevanta argument, och därför inte kan göra annat än hänge sig åt osakliga och irrelevanta smutskastningar i samma anda som inte minst Stefan Löfven.

En stilla undran till Magda Ramussons synpunkter; Var på denna planet finns det ett land som har en demokrati som inte är representativ?

Är det en demokrati om en partistyrelse bestämmer mot folkets vilja?

Utanför ämnet kan man fråga sig om ett land kan kalla sig demokratiskt där inte folket styr utan där 50 % av partiernas representanter (vars åsikter och vilja dessutom normalt inte framgår) kan styra över 100% av medborgarna. De senaste händelserna i Sverige kan väl inte tydligare visa att det finns anledning till förändringar.

Varje år är ett nytt rekordår för svenskt flyktingmottagande

Handläggarna på Migrationsverket säger att Sverige inte har en rättssäker asylprocess och att inga tydliga riktlinjer eller lagstiftning finns att förhålla sig till. Kunskapen om de lagar som ska följas är dåliga.

En handläggare uttrycker sig så här;
– Vi låtsas att vi utreder. Men det är världens största berättartävling jag jobbar med. Jag är något slags jury. Och vårt sätt att jobba gör att de med verkliga asylskäl, de som är traumatiserade på riktigt, de klarar inte av våra krav på hur en övertygande berättelse ska se ut.

Vad innebär Migrationsverkets vision?

När en tjänsteman på Migrationsverket startar sin dator kommer ett meddelande upp;
”Ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter.
Visionen sammanfattar verkets inriktning. Vi betraktar migrationen som en positiv kraft, något som bidrar till att göra vårt land rikare i ekonomiskt och kulturellt hänseende.”
Är denna vision förenlig med det uppdrag som Migrationsverket har att bedöma asylskäl?
Migrationsverkets vision tycks vara ett politiskt ställningstagande som snarare för tankarna till opinionsbildning än myndighetsutövning.

En tjänsteman på Migrationsverket säger;
”Uppdraget verkar vara att vi ska ta emot så många som möjligt på så kort tid som möjligt”.

Inte ens Migrationsverkets operativa chef Mikael Ribbenvik vet vad visionen innebär för verksamheten och säger att man inte förstår hur man ska omvandla visionen till handling.

5.000-6.000 tjänstemän för att bedöma asylärenden
Dvs 16-20 ärenden per anställd och år!!!

Runt fem tusen tjänstemän arbetar på Migrationsverket och det förbereds för att anställa ytterligare tusen personer. Det kräver dock att en ny budget passerar riksdagen.

Asylsökande från Syrien och Eritrea

Asylsökande från Eritrea och Syrien får sin ansökan beviljad i nära hundra procent av fallen. Därför låter man nya handläggare börja med dessa ärenden. Eftersom det endast är avslag som överklagas till Migrationsdomstolen är risken mindre att Migrationsverket får bakläxa – det är ju bara att bevilja alla ansökningar.

Något som är svårt att ta reda på under tidspress är om en person faktiskt kommer från det land han eller hon uppger sig komma ifrån. Som Syrien till exempel. Eller Eritrea. I det förra fallet saknar 72 procent pass och i det senare 98 procent.

Nyligen skickade Säpo en varning till Migrationsverket om att jihadister som stridit för Islamiska staten i Syrien och Irak kunde misstänkas försöka få asyl i Sverige, med hjälp av förfalskade eller stulna pass.

Förfalskade handlingar påverkar ej trovärdighet

– Det påverkar inte heller ens trovärdighet negativt om man saknar id-handlingar eller ens om man har falska handlingar. I synnerhet falska handlingar kan man tycka borde påverka Migrationsverkets bedömning. Men det gör alltså inte det.

Räcker med att låta trovärdig

Det är svårt att skilja dem med äkta asylskäl från dem utan. Signalen från rättschefen är dessutom att det räcker att låta trovärdig. Man ska inte bekymra sig om vad som är sant och inte. Egentligen är det den asylsökande som har plikt att styrka sin identitet. Men praxis verkar se annorlunda ut.Papperslösa flyktingar, ingen kontroll

Syrier som inte är från Syrien får asyl

– Många som kommer till Sverige i dag är inte från Syrien. De är från Storbritannien, Spanien, Italien, Turkiet, där de har levt i många år. De bryr sig inte ens om att dölja sin Londonaccent när de pratar med oss. Alla vet om det, men det är ingen som vågar göra något åt det.

Det förekommer att det visar sig att syrier som söker asyl i Sverige har dubbelt medborgarskap, och har levt i andra länder än Syrien de senaste åren. Enligt tjänstemännen jag pratat med beviljas ofta asyl till dessa människor trots att de knappast har skyddsbehov. De menar att det ofta rör sig om en önskan om bättre privatekonomi hos migranten. En önskan som är lätt att förstå, men som inte är ett asylskäl. Och de resurser som tas i anspråk kunde ha gått till människor med faktiska skyddsbehov.

Migrationsverkets uppgift

Är det verkligen Migrationsverkets uppgift att underlätta för människor att stanna i Sverige oavsett vilka skäl de har?

Arbetstillstånd genom fejkade anställningar

– Många får arbetstillstånd på en anställning som egentligen inte finns. Och det där utreder vi så gott som aldrig. Vi ställer inte ens frågor kring det, vilket jag kan tycka är konstigt.

Eftergifter för Miljöpartiet

Om Socialdemokraterna hade hållit fast vid sin plan och inte gett efter för Miljöpartiet vad gäller arbetskraftsinvandringen så hade fusket med företag som låtsas erbjuda anställningar minskat.

Bostäder till flyktingar saknas

Sedan tre år tillbaka är lägenheterna slut på grund av det ökade antalet asylsökande. Nu upphandlas sämre och dyrare bostäder, som vandrarhem och dylikt.
–Sedan lyckas vi skaka fram några så att man klarar sig över helgen. Men det här innebär en otrolig belastning på samhället.

Rosa gummiarmband för att motverka ”gnäll”

Under början och mitten av 2000-talet hade mycket kritik riktats mot Migrationsverket för bristande effektivitet. I synnerhet var de långa handläggningstiderna ohållbara. Människor gick i åratal i väntan på asylbeslut, vilket orsakade ett stort lidande. Konsultfirman McKinsey anlitades som föreslog managementmodellen Lean. Den går ut på att identifiera flaskhalsar i produktionsprocessen och att minimera slöseri med tid och resurser. Av kritiker har Lean kallats för management by stress. Lean infördes på Migrationsverket för fyra år sedan, som ett led i trenden att införa marknadslösningar inom offentlig verksamhet.
–Det blev något slags frikyrkostämning. Det var rena pingstmötena. Lean framställdes som lösningen på allt.

Mikael Ribbenvik säger att många var beslutsrädda tidigare och att de fått ner genomsnittstiden på en asylutredning från nio till tre månader.

Ett friskvårdsombud anlitades vilket ledde till att de anställda fick bära rosa gummiarmband. De anställda ansågs gnälla för mycket. De var för kritiska. Varje gång de gnällde skulle de byta handled för armbandet. Målet var att gå 21 dagar utan att ”gnälla”. De anställda som lyckades med det skulle få ett diplom som visar att man ”bidrar till en gnällfri värld”.
En ”skratthörna” infördes. ”Det är inte bara kul att skratta, det höjer också immunförsvaret!”, meddelade friskvårdsombudet. Inget handlade om vad själva omorganisationen hade för effekter.

–Om du pratar med folk som om de vore tolv år så börjar de till slut bete sig som om de vore tolv år. Vi är inte längre tjänstemän, vi är små rädda barn, säger en tjänsteman.
–Lean används som ett instrument för att få folk att sluta tänka.

Ingen tid för utredning av asylärenden

Tjänstemännen menar att den nya modellen för snabbare beslutsgång var en katastrof. Kravet på att producera beslut hamnar i konflikt med kvaliteten på utredningarna där man sällan hinner läsa in sig på ärenden.
–Om man börjar misstänka att något inte stämmer så hinner man ändå inte ställa en massa kontrollfrågor. Dels är tiden för kort och sedan kanske man kommer till slutsatsen att det behövs en ny, bättre utredning. Och det finns det verkligen inte tid till.

Praxis ändras över lunchen

Ibland ändras praxis mycket snabbt;
– En tisdag satt jag och skrev ett beslut på en man. Tidigare under dagen hade jag skrivit ett exakt likadant beslut, med exakt likadant skäl, och då gett bifall till uppehållstillstånd. Det hade räckt med att klippa och klistra, vilket vi ofta gjorde ändå.
– Men min kollega kom och hämtade mig för att käka lunch. När jag kom tillbaka hade jag fått ett mejl om att praxis hade ändrats. Så jag fick skriva avslag på den mannen. Hade jag skrivit klart beslutet innan lunch hade han fått uppehållstillstånd.

Oliver Rosengren (MUF:s förbundsstyrelse) kritiserade ovanstående artikel för att den riskerar att påverka opinion för öppenhet negativt. På frågan: Bör man avstå att lyfta fram fakta om det påverkar opinionen på ”fel sätt” svarade Rosengren ja, med brasklappen ”om man skriver för att påverka”.