Fult att hjälpa flyktingar?

De politiska partierna har, med stöd av särskilt Aftonbladet och vissa okunniga journalister, försökt göra det till något fult att hjälpa flyktingar.
SD vill använda pengarna för flyktingstöd på ett bättre och effektivare sätt än idag där flyktingar lever under högst inhumana omständigheter i Sverige.

Varför skulle politikernas inhumana hantering av flyktingar så här långt per automatik vara bättre än något annat alternativ?

Varför vill politikerna inte diskutera denna fråga?

Försörjningsstöd i Sverige motsvarar försörjning av 280 personer i flyktingläger

Bara som ett litet exempel; En asylsökande som lämnat asylboendet och bor i egen lägenhet på försörjningsstöd får lika mycket pengar som en månadsförsörjning av 280 personer i ett flyktingläger.

Flytta fokus från egna misslyckanden

Kan det vara så att partiernas hätska utfall mot SD kanske mer beror på en avundsjuka mot och ilska över att allt fler röster går till SD, och att partierna vill försöka flytta fokus från sina egna misslyckanden genom att på varje sätt möjligt smutskasta sin konkurrent i syfte att vinna personliga fördelar istället för att göra vad som är bäst för såväl Sverige som de nödställda?

Människors lika värde… i Sverige?

De 7 etablerade partierna kan inte tro på alla människors lika värde när flyktingar behandlas så illa som de gör i Sverige, och borde därmed – med Nobelstiftelsens resonemang – inte bjudas in till den årliga nobelfesten.

SD protesterar mot utvisningsbeslut

Idag så hänger ett utvisningsbeslut över Maria Gevokyian som påverkar hela den familj som hon idag ser som sin egen. Av allt att döma skulle ett verkställande av detta beslut leda till att Maria och hennes bror David hamnar på ett barnhem i de biologiska föräldrarnas hemland Armenien.

Sverigedemokraterna menar att detta är ytterligare ett exempel på att Sveriges migrationspolitik totalt har havererat. Vi delar varje månad ut tusentals permanenta uppehållstillstånd i det närmaste helt utan bakgrundskontroll, medan en knappt treårig flicka som är född och uppvuxen i landet och som aldrig känt till något annat liv än det svenska obönhörligen ska utvisas.

Svensk invandringspolitik är extrem?

Invandringspolitiken påverkar Sverige på ett antal olika sätt. Det handlar om invandringens omfattning, kostnader, sociala, kulturella och politiska effekter på samhället osv. medias roll. Den svenska massinvandringens förespråkare har inte verkligheten och fakta på sin sida. Deras argumentation består mest av fraser om att Sverige ”tjänar på” och ”berikas av” invandring, om att ”gilla olika”, ”alla människors lika värde”, att vara en ”humanitär stormakt”, ”öppenhet”, ”mångfald” osv. Syftet är att framställa dig som är kritisk till massinvandringspolitiken som en sämre, mindre empatisk, rädd och fientlig människa. Sakargument vinner dock i längden. Därför är det bra att vara påläst.

1. Svensk invandringspolitik är extrem.
Sveriges befolkning var länge ovanligt homogen. 1970 var bara 0,4 % – 32.353 personer födda utanför Europa. Men de senaste 2-3 decennierna har invandringen från länder långtifrån Sverige varit mycket stor.

De senaste åren utfärdas mer än 100.000 uppehållstillstånd/år, 2013 var siffran 116.587 st! Bara 4 städer i Sverige har större befolkning!

Denna extreminvandring har gjort att 2012 var
735.069 personer födda utanför Europa
andelen utlandsfödda eller svenskfödda med båda föräldrarna födda utomlands var 20,1%.
Denna befolkningsmässiga förändring är en av de största samhällsförändringarna någonsin i Sveriges historia.

Sverige är det befolkningsmässigt 14:e största landet inom EU men trots det är Sverige år efter år bland de länder som tar emot allra flest asylsökanden.

2. Invandringen gör Sverige fattigare.
Invandrarnas sysselsättningsgrad 20-64 år ligger sedan mitten av 90-talet ca 25 %-enheter lägre än inföddas.

Över 60% tävlar om 2,5% av jobben
Sept 2012 skrev regeringen att över 60 % av de nyanlända flyktingarna och deras anhöriga högst har förgymnasial utbildning. I Sverige är bara 2,5 % av alla jobb åtkomliga för dem med lägre kvalifikationer, jämfört med EU-snittets 17 %.

Nettoförlust på 125 miljarder kr/år
Samtliga beräkningar över NETTO- effekten av invandringens ekonomiska påverkan sedan mitten av 1990-talet har kommit fram till att den inneburit en kostnad. Jan Tullberg, docent på Handelshögskolan, beräknade våren 2014 nettoförlusten för offentlig sektor till 125 miljarder kr/år.

3. Invandringen ökar utanförskapet och har skapat en ny underklass.
1990 fanns det 3 utanförskapsområden i Sverige. 2006 hade de ökat till 156 st. 2012 hade antalet utanförskapsområden växt till 186 st.

4. Invandringen gör Sverige till ett farligare land.
I en rapport från rikskriminalpolisen 2012 står:
De etniska nätverken inom den organiserade brottsligheten samt territoriella nätverk bedöms utgöra ett allvarligt samhällshot.”,
I Sverige finns det idag otaliga kriminella nätverk vars huvudsakliga sammanhållande faktor är den gemensamma etniciteten eller släktskapet”, ”Segregering och känslor av utanförskap är viktiga förutsättningar för att de territoriella nätverken ska kunna växa sig starka, rekrytera och bibehålla sitt direkta inflytande över människorna i ett område. De kriminella individerna i de territoriella nätverken blir normsättande för de boende i området och då särskilt för barn och ungdomar.

Jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar är utrikes födda enligt BRÅ 150 % överrepresenterade i brottsstatistiken och svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar överrepresenterade 100 %.
De utrikes födda har särskilt hög överrepresentation när det gäller allvarliga brott såsom dödligt våld, våldtäkt, misshandel och rån.

5. Invandringen gör Sverige mer muslimskt.
Uppemot en halv miljon människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöer, varav knappt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer.

I takt med den muslimska invandringen ökar ständigt Islams makt och påverkan på svenska samhället. (Dagen, SvD 140101, Utrikespolitiska institutet, koranens budskap Per Gudmundson, AB140903)

6. I journalistkåren finns extremt stöd för partier som stödjer en extrem invandringspolitik.
MP är tillsammans med V och C de som förordar allra extremast invandringspolitik.
41 % av journalisterna stödjer MP och 15 % stödjer V!
Av de som bevakar politik/samhälle stödjer 46 % MP och 19 % V!
På SR och SvT sympatiserar en majoritet med MP!

7. Sverige är inte demokratiskt.
Det var knäpptyst i media om den stora SCB-rapporten från december 2013 ”Integration – en beskrivning av läget i Sverige”, när den borde varit huvudrubrik. Anledningen var uppenbar: Rapporten visade tydligt invandringens negativa påverkan på samhället i en mängd avseenden och att påståendet att invandringen ”berikar” Sverige är en grov lögn.

Sept 2012 sade expressens politiske redaktör i SvT att ”Man är naturligtvis oerhört rädd för att någonting man skriver skall på något sätt kunna gynna Sverigedemokraterna”. Med den inställningen blir det svårt att publicera fakta om invandringens påverkan på samhället.
Allra tydligast blev detta då SD i Sept 2014 av en stor mängd tidningar förvägrades införa annonser innehållandes officiell asylstatistik. Denna statistik har tidningarna själva ett ansvar att publicera. Det har de inte gjort. Men inte nog med det. När ett parti vill betala för att denna statistik ska publiceras så förvägras alltså detta!!

I avsikt att tysta fullt legitima åsikter skam- och skuldbelägger många av dem dessutom all form av kritik mot den extrema invandringspolitiken vilken avfärdas som rasism eller främlingsfientlighet. Därmed har media hindrat fri åsiktsbildning, motarbetat yttrandefriheten och satt demokratin ur spel.

Begreppet ”demokratur” har använts av bla Vilhelm Moberg: ”I en demokratur råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, men den fria debatten stryps.” (W Moberg i DN 1965, BRÅ)

8. Den viktigaste frågan för 7 av 8 riksdagspartier är trots allt detta att fortsätta med den extrema invandringspolitiken.
I alla frågor utom bevarandet av Europas mest extrema invandringspolitik är det öppet för kompromisser och samarbete.

Vid val brukar frågor om jobb vara dominerande. Att det ”skapats fler jobb” under alliansen beror enbart på att befolkningen ökat. Men det är andelen som jobbar och deras inkomst som välstånd bygger på, inte antalet som arbetar, och sysselsättningsgraden är oförändrad.

9. Invandringsförespråkarna är hycklare.
Om alla de som säger sig förespråka mångkultur levde som de lär skulle det inte finnas någon etnisk segregation.

Men det går inga flyttlass med invandringsförespråkare till de invandrartäta områdena. Den politiska och kulturella eliten gör istället allt de kan för att i sina egna liv slippa konsekvenserna av det samhälle som extreminvandringen skapar och som de utåt vill försvara.

 

Insändare publicerad 2014-08-30 i Avpixlat

Inför en förundrad omvärld

Utifrån sedd är den svenska politiska krisen obegriplig. Berättar man om hur begreppen nyfascister och strukturell rasism används blir man knappt trodd.

En enda fråga – invandringen – har gjort landet omöjligt att regera. Omvärldens reaktion innehåller beklagande, en del skadeglädje, men ännu mer förvåning.

Européerna förstår bättre när man försöker förklara. Några få statistiska uppgifter brukar räcka, som att:
Sverige tar emot fler syriska flyktingar än något annat land i Europa.
Sverige tar emot dubbelt så många flyktingar per capita som något annat OECD-land (världens rikemansklubb: Organisation for Economic Co-operation and Development / Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).
De utrikes födda står för mer än 40 procent av den långvariga svenska arbetslösheten.

De få européer som verkligen känner Sverige pekar på kontrasten mellan invandringspolitikens exemplariska generositet och den mästrande vägran att diskutera den. Utifrån förefaller den mindre som en sakfråga och mer som en svensk trosfråga (på löpande räkning).
Det noteras att den politiska klassen och medierna vägrat diskutera invandringen i form av antal, siffror och kostnader. Märkligt; ingen annan verksamhet eller budgetpost kan hoppas på ett sådant fribrev.
Denna bristande saklighet skulle dessutom ha bidragit till en stark emotionalisering av debatten, ofta hand i hand med grov antiintellektualism och rop på censur och mobbning mot dem som nämnt en siffra eller två.

SD:s väljare ”glöms bort”

Förvåning råder också över att SD som parti ägnas mer uppmärksamhet än dess väljare. Den europeiska erfarenheten är att ett missnöjespartis väljare oftast röstar mot än för något, att det i SD:s fall därför många gånger kanske rör sig om personer som inte har något emot invandring i sig, som bekymrar sig om proportioner snarare än om principer. Folk som vill diskutera just antal och kostnader och blir förbannade när de stämplas som extremister.

Lekstuga för Miljöpartiet och Vänsterpartiet

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har sin egen lilla lekstuga i Riksdagen. I syfte att provocera så inleder V (Karin Rågsjö) och MP (Jan Lindblom) med ”Herr talman” på Nordsamiska och hebreiska samt Romani (Pernilla Stålhammar, MP). Alla stöds av Jonas Sjöstedt (V).

Björn Söder låter sig emellertid inte provoceras, säkert till deras stora besvikelse.

I Sveriges riksdag använder vi bara ett språk och det är svenska, säger talman Urban Ahlin till TT.

Krav på avgång

V och MP kräver Björn Söders avgång. Kanske dags att kräva att Rosanna DinaMarca (MP), Jan Lindblom (MP), Pernilla Stålhammar (MP) och Karin Rågsjö (V) avgår, om de inte kan uppföra sig som normala vuxna människor ens i Riksdagen?

Personlig agenda viktigast

Deras trams bara gynnar SD, och underbygger dessutom rasism. Varför förstår de inte något så uppenbart?
Tydligen är deras personliga agenda och intressen viktigare än Sveriges ve och väl.

V och MP försöker flytta fokus från väljarnas frågor

Med stöd av speciellt det MP-dominerade SVT (Rapport) lyckas MP och V påverka andra att fortsätta på tomgång, och få enskilda medborgare såväl som gamla kändisar att uttala sig om hur hemskt SD är.

MP och V lyckas på detta sätt fortsätta att undvika en diskussion om det som på något sätt är relevant för Sverige.

Det är intressant att se hur samtliga som uttalar sig kritiskt – utan någon som helst hänsyn till varken verkligheten, sanningen eller sunt förnuft – inte har något konkret att rikta sin aggressivitet mot.

Sannolikheten är nog väldigt stor att ju längre det fortsätter desto mer vinner SD på detta.Rossana DinaMarca, Karin Rågsjö, Jan Lindblom, Pernilla Stålhammar

Det politiska spelet och lekstugan fortsätter

Gustav Fridolin (MP) säger;
– Jag har svårt att förstå hur en rasist som anser att samer, judar, kurder, muslimer inte kan vara svenska ska kunna representera svenska folket.
– De tycker att det är orättvist när de blir betecknade som rasister, men varför har man då satt en rasist som talman?

Vad grundar MP sig i att Björn Söder är rasist?

MP (som har en orealistisk syn på invandring kombinerad med diskriminering och frånvaro av hänsyn till ekonomiska konsekvenser) är alltid snabba att spela ut rasist-kortet vid den minsta chans de får. Björn Söders uttalande må vara korkat oavsett vad som egentligen avsågs, men vilket stöd har MP i sina anklagelser att Björn Söder skulle vara rasist?

Björn Söder dementerar

Björn Söder hävdar att det inte stämmer att han sagt det som han påstås ha sagt. Då är väl allt bra? Borde inte alla vara nöjda då? Case closed. Det finns inget mer att diskutera, alla är överens… utom Gustav Fridolin (MP), Jonas Sjöstedt (V), Rossana DinaMarca (V) och ytterligare några V- och MP-politiker som har sin egen personliga agenda.

Varför undviker man sakfrågor?

Vilken betydelse har det för Sverige om Björn Söder tycker att man inte kan vara 100% jude och 100% svensk samtidigt, medan någon annan tycker annorlunda? Det är bara en tramsdiskussion på lägsta nivå utan relevans för något.

Det finns säkert svenskar som härstammar ända tillbaka från vikingatiden, men som inte känner sig svenska till 100 %. Och?
Samer betraktar sig själva inte som svenskar. Och?

Har detta någon som helst betydelse för diskussionen om nivå på invandring, integrering och lösningar på tillhörande problem?

Är det inte bättre och mer meningsfullt att föra en diskussion i sakfrågor istället för att låta en handfull personer i partiledningarna flytta fokus från det som är väsentligt att diskutera för Sveriges framtid till en persons svårtolkade uttalande på ett filosofiskt plan?
Det har fungerat så alla tidigare år, men någonstans måste svenska folket lära sig att ställa krav på partiledningarna (utan undantag).

Gustav Fridolin (MP)

Fridolin säger; ”– Jag har svårt att förstå hur en rasist som anser att samer, judar, kurder, muslimer inte kan vara svenska ska kunna representera svenska folket”.
• För det första så representerar inte en talman svenska folket så som t ex en regering gör.
• För det andra är det svårt att se särskilt många i partiledningarna som representanter för det svenska folket, speciellt de politiker som har sin egen agenda och inte vill lyssna på eller ta hänsyn till medborgarna.
För det tredje säger Björn Söder att han inte anser detta. Vad mer finns att diskutera då?

Jonas Sjöstedt (V)

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt säger till Sverigedemokraten Björn Söder: ”Människor i Sverige betalar ett pris för den rasism som ni underblåser. Kvinnan med slöjan som blir spottad på och kastad sten på. Hon betalar ett priser för att ni underblåser rasism. De samiska barnen som blir retade på skolgården. De betalar ett pris för att ni alltid ställer grupper mot varandra.”.

Var är logiken i detta? Är det inte isället så att det är Vänsterpartiet som underblåser rasism? Det är regerande partier som, med sin genomgående misslyckade integrationspolitik, skapar rasism. Det kan varken ett enskilt och maktlöst parti göra lika lite som Björn Söder på egen hand.

Jonas Sjöstedt kan inte svara på varför Björn Söder är olämplig som talman

När Jonas Sjöstedt upplyses om det ostridbara faktumet att en talman som är politiker har rätt att uttrycka sina åsikter fristående från ämbetet som talman så svarar Jonas Sjöstedt; ”Och jag har rätt att tycka att Björn Söder är olämplig som talman”.
Det är ingen rim och reson i Sjöstedts resonemang. Jonas Sjöstedt tycker alltså att den rätt som en politiker har i en demokrati att uttrycka sig inte ska gälla om politikern också är utsedd av Riksdagen som talman.

Thomas Eneroth (S)

Även Socialdemokraterna är snabba att haka på drevet mot SD. Thomas Eneroth, gruppledare för socialdemokraterna, säger:
– Björn Söder bör överväga att avgå redan nu efter de uttalanden han gjort. Vi ser Björn Söder som olämplig som talman också efter extravalet.

Detta är kännetecknande för hur valdebatter bedrivs i osakliga former på sandlådenivå med diverse sätt att få väljarna att tycka illa om sin motståndare istället för att föra fram sin egen politik och visa var man står i olika frågor (och vem man avser att regera med).

Björn Söder har inte gjort något fel som talman

Alla förstår att även om Björn Söder sagt något olämpligt så har han inte gjort något fel i sin roll som talman. Varför skulle han då inte fortsätta som talman om det inte vore för att det endast är en politisk strategi från vänsterblocket?

Maria Ferm (MP)

Miljöpartiets gruppledare Maria Ferm säger;
– Vi får avvakta valresultatet, det blir märkligt att på förhand sia om vilka som blir så stora att de enligt tidigare praxis skulle få talmän. Hursomhelst vill vi inte under några omständigheter se Björn Söder som talman.
Maria Ferm tycker det är märkligt att frångå praxis, men vill ändå göra detta?

Alliansen står över dumheterna

Alliansen vill inte vara delaktig i den smutskastning som vänsterblocket ägnar sig åt;
Alliansens samtliga partier meddelar att man även fortsatt kommer att följa praxis. – De vice talmännen utses i förhållande till storleken på partierna. Den praxisen vill vi stå upp för, säger Moderaternas vice gruppledare Ewa Thalén Finné till DN.

Hela högerblocket har totalt ignorerat kritiken mot Björn Söder. Inte en endaste högerpolitiker har – sensationellt nog – haft den minsta kritik om Björn Söder. Det är en klar indikation på att högerblocket börjar förstå att det inte längre fungerar att försöka lura väljarna och flytta bort fokus från de relevanta och viktiga frågorna.


Judarna verkar ha en annan åsikt om Björn Söder än vad vänsterpolitiker och media i Sverige har. Här är några synpunkter.

Rossana DinaMarca gör Riksdagen till sin lekstuga

Rossana Dinamarca (V) bar en t-shirt där det stod ”SD = rasister” när riksdagen skulle välja nya talmän. Detta trots att det saknas belägg från forskare att SD är ett rasistiskt parti. Det finns säkert rasister i SD såväl som i alla övriga partier, men för att ett parti ska kunna klassificeras som rasistiskt måste det finnas konstaterad rasism i partiets partiförklaring.

V kräver sluten votering trots ingen annan kandidat

Vänsterpartiet begärde sluten omröstning när Björn Söder, SD:s partisekreterare, föreslagits till andre vice talman av Sverigedemokraterna.
Omröstningen blev långdragen, och till slut ”vann” Söder den tredje voteringen genom att riksdagen bortsåg från praxis och räknade vilket förslag som fått flest röster istället för mer än hälften, eftersom Söder var enda kandidaten till andre vice talmansposten.

Du är inte min talman

Den 15 december 2014 var det dags igen.
Rossana DinaMarca (V) bröt mot praxis i Riksdagen när hon talade om för Björn Söder att han inte var hennes talman.
Gustav Fridolin (MP) stämde snabbt in i efterföljande diskussioner.
Detta med som bakgrund att DinaMarca tolkat vad som skrivits att Björn Söder sagt som rasistiskt.

Även om uttalandena av Björn Söder tagits ur sitt sammanhang så är de inte bra, men denna fråga handlar mer om något på ett filosofiskt plan, och dessutom från endast en person.

Skulle det inte vara bättre att argumentera med ord, och gärna då i sakfrågor?

Var går gränsen innan någon kräver ordning och reda?

Vad händer om SD kastar sig in i sandlådan och bär t-shirts där det står; ”V är extremister” eller ”V är kommunister”?
Någon som tycker det är ok? Någon som tycker att det tillför något till debatten?


Rossana DinaMarca (som försvarar kommunismen, se bl a här)Rossana DinaMarca, Vänsterpartiet


”Vi samer kallar oss inte svenskar”
Hur definierar du dig själv i första hand – är du göteborgare, svensk eller same?
– Same, definitivt. Vi samer kallar oss inte svenskar utan just samer. Sen är det svårt att definiera vad skillnaden innebär, men den finns där.
Samer är inte svenskar, säger samiske folkrättsjuristen Mattias Åhrén
Han menar att SD:s Björn Söder i sak har rätt. Det är ju därför vi har ett Sameting och rätt till utbildning på samiska.
– I internationell rätt har det faktiskt slagit igenom, att olika fall ska behandlas olika.

Redan 2011 gjorde Rossana Dinamarca sig känd genom sina extravaganser när Aftonbladet avslöjade att hon har en av riksdagens dyraste resekostnader pga sina frekventa taxiresor (42 457 kronor, övriga V-partiledarkandidater har åkt taxi för mellan 2 460 och 6 810 kronor) och flygresor mellan Trollhättan och Stockholm:Rossana Dinamarca, Vänsterpartiet

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Pratats för lite om invandringsproblematiken

Att de sju etablerade partierna gör sitt bästa för att utestänga Sverigedemokraterna från politiskt inflytande är uppenbart. Metoderna varierar, men har en sak gemensamt: inget prat om invandringen.

Framgång för SD pga mörkandet om invandring

SD:s framgångar är inte en följd av att det pratats för mycket om invandringsproblematiken utan för lite. Och det var inte rasism – även om sådan säkert också förekommer – som fick 800 000 svenskar att lägga sin röst på SD i höstens val, utan av en oro för att den egna välfärden kan komma att trängas undan av kostnaden för den generösa invandringspolitiken.

Lägg till denna oro en rejäl dos moralism – folk ska göra rätt för sig och inte ligga andra till last. Det som gett näring åt denna uppfattning är den relativt sett låga förvärvsintensitet som observerats hos utrikes födda.

Bristande redovisning om invandringens kostnader

Den bristfälliga redovisningen av invandringens kostnader skapar ytterligare misstänksamhet mot den förda politiken.

För att forma en för alla godtagbar grund för en seriös diskussion om migrationspolitiken behövs därför en gemensam verklighetsbild grundad på en fullständig redovisning av invandringens ekonomiska konsekvenser.

Hur räkna ut kostnader för invandring?

Att räkna fram invandringens kostnader är dock mycket besvärligt. Här räcker det inte att visa på utgifterna för de nyanlända flyktingarna, ty den offentliga sektorns åtaganden omfattar alla utrikesfödda och alla välfärdstjänster som medborgarna är berättigade till.

80 miljarder kr/år för invandring

Den offentliga sektorns nettokostnader för invandringen kan uppskattas till 80 miljarder kr per år

Vad är kostnaderna, hur kan dessa minskas och vem ska betala?

Det är därför som SD:s politik ska bemötas i ekonomiska termer.
• Väljarna vill veta vad politiken kostar, inte bara vad den ger medborgarna.
• Väljarna är förmodligen också intresserade av att få en redogörelse av hur kostnaderna ska minskas ifall de anses som för höga.
• Och sist men inte minst vem som ska betala notan.

Ann-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi och tidigare riksdagsledamot (M)

Är det rasism att diskutera migration?

För båda de traditionella blocken tycks förlamningen bara kunna släppa genom att i olika former osynliggöra och tysta den fråga som Sverigedemokraterna har kapat från den politiska agendan.

Väljarnas viktigaste fråga

För mycket stora delar av väljarna är migrationsfrågorna den just nu viktigaste frågan. Jämför vad som händer i Tyskland. Det är ett stort politiskt misslyckande om de båda regeringsalternativen går in i en valrörelse till med fortsatt förbundna ögon.

Vad är rasism?

Det är inte rasism att tala om vare sig kvoter, etiska svårigheter till assimilation, fysiska resurser i form av skolor, bostäder och jobb.

Varför ska SD följa medias vilja istället för folkets?

Varför skulle SD lägga ner sina röster om budget?

Att förvänta sig att SD skulle lägga ned sina röster – för att eventuellt vinna någon poäng hos de etablerade medier som ändå har gjort till sin livsuppgift att alltid framställa partiet i sämsta möjliga dager – är rent obegåvat. Ändå uttryckte mängder av journalister och statsvetare just att de var ”förvånade” över SD:s val.

Alla bryter mot praxis

Samma sak med ältandet om praxis. ”SD bröt mot praxis”, snyftar debattörer och politiker från de andra partierna, som om man kan kräva eller förvänta något annat av SD som gång på gång har drabbats när de andra partierna valt att frångå praxis (kvittningssystemet, talmansvalet, utskottsordförandeposter, för att nämna några exempel) – utan att någon journalist i anklagande ton har frågat de andra varför de inte följer praxis.

Klyfta pga media

Det är så uppenbart att det blir banalt att påpeka att det går en avgrundsklyfta mellan SD och de andra partierna. Men jag tror inte att klyftan egentligen handlar om ”synen på alla människors lika värde”, eller ens invandringspolitiken. Den främsta orsaken till klyftan är att alla de andra partierna accepterat och anpassat sig efter mediekratin och medielogiken, medan SD inte har gjort det.

Detta gör att SD har en potential som inget annat parti i Sverige i dag att faktiskt stå för demokrati, i bemärkelsen att lyssna på väljare och partimedlemmar och anpassa sig efter dessas, snarare än journalistkårens, åsikter.

Politik i samverkan med medborgarna

Politik ska utformas i dialog med väljare i stället för att politiken utformas i en avskärmad elitbubbla där de enda känslorna för folket är förakt. Det är denna goda populism SD har potential att förverkliga, just för att de är pariastämplade av etablerade medier och därför inte har någon anledning att anpassa sig till medielogiken.

Mobbning av dem som inte tycker som media

Man kan jämföra Sverigedemokraternas utveckling med den tidiga socialdemokratin i Sverige, med samma potential att växa och bli en betydande och inflytelserik folkrörelse, och med samma desperata reaktionsmönster från etablerad makt och överhet, samma försök att skrämma till tystnad, frysa ut, håna och mobba och till och med lagstifta emot.

Svenskar och invandrare flyr mångkultur

White flight kallas fenomenet när etniska svenskar, men även framgångsrika invandrare, flyr de bostadsområden, skolor och andra institutioner som blir alltmer präglade av mångkultur.
Hur ska integrationen av invandrare lyckas om svenskar flyr från alla ställen dit invandrarna tar sig?

Är alla rasister?

Traditionellt har man med ”rasist” avsett en person som hävdar att det finns ”raser” och att vissa ”raser” är överlägsna andra på grund av medfödda, genetiska skillnader.

Vad är en rasist?

Med den definitionen finns det väldigt få rasister i Sverige. Men i den svenska politiska och mediala debatten har en rasist kommit att bli något mycket vidare och bredare:
• En rasist kan vara föräldern som blir orolig att det sjuåriga barnet inte ska få tillräcklig lärartid i skolan när den lilla kommunen plötsligt tar emot så många asylsökande att hälften av förstaklassarna kommer från denna grupp.
• En rasist kan vara en tonåring som inte visar tillräcklig inlevelse när hon på en skolteater uppmanas att ta ställning mot polisen och för stenkastande och bilbrännande ungdomsbrottslingar.
• En rasist kan vara eldsjälen i hembygdsföreningen som skriver något om kulturarvet som råkar låta ungefär som en formulering i SD:s partiprogram.
• Rasister är alla som uttrycker oro för att Europas högsta invandringsnivåer kan hota tilliten, kulturen eller välfärden i Sverige.
• Rasister är alla som är bekymrade över hur gängbrottslighet, våldtäkter och annan våldsbrottslighet tycks öka.
• Rasister är dessutom ytterligare ett antal människor, som inte har gjort sig skyldiga till något av ovanstående men som rasiststämplas ändå, eftersom det är bättre att ta en för mycket än en för litet när det handlar om något så fruktansvärt som rasism.

Svensken som var glad och nöjd när det gick två invandrare i det egna barnets klass, men som byter skola när det plötsligt är 20 invandrare i klassen, har han plötsligt blivit rasist eller drar han slutsatsen att utbildningen blir sämre när 20 individer inte behärskar språket och måste få extra stöd från läraren?

Med en mer stringent definition av rasism är det däremot självklart att politiken bör söka balansera invandringsnivåerna så att de inte blir så stora att det hotar tillit, kultur eller välfärd, och det ligger ingen rasism i det.

Är medborgarna i Danmark, Norge och Finland rasister?

Fast grannländerna är ju förstås rasister, eftersom de har ungefär sådana invandringsvolymer som SD vill att Sverige ska ha.

Vad blir konsekvensen av en dramatisk demografisk förändring?

En så dramatisk demografisk förändring som dagens invandring till Sverige innebär är allt annat än långsam och försiktig, och det vi råkar slå sönder på vägen kan visa sig omöjligt att reparera i efterhand.

Integration hör ihop med volym

Marika Formgren skriver vidare;
I sammanhanget vill jag också säga att jag inte tror på de debattörer, till höger och vänster, som försvarar dagens invandringsvolymer och menar att det bara är ’bristande integrationspolitik’ som är problemet. I min värld är integration direkt kopplad till volym.
Den hypotetiska skolklassen med två invandrarelever ger oerhört mycket bättre integrationsmöjligheter än den hypotetiska skolklassen med 20 invandrarelever (särskilt efter att ”white flight” har fått alla elever med svenska som modersmål att byta skola)”.

Ogenomförbar integrationspolitik

Dessutom är de integrationspolitiska förslag som brukar framföras politiskt ogenomförbara. Vänsterns och socialliberalernas integrationspolitik brukar innebära positiv särbehandling av invandrargrupper; kvotering, subventionerade anställningar, särskilda bidrag till kultur med ”mångfaldsperspektiv” och liknande. Det strider mot principen om likhet inför lagen, och framförallt strider det mot svenskens sinne för rättvisa. Här ska ingen glida fram på en räkmacka med en silversked i röven, oavsett om orsaken är att man är adlig eller att man har flytt från Syrien.

Politiker som försöker genomföra detta kommer inte att lyckas, trots att journalisterna lär göra allt de kan för att hjälpa till med propaganda.

Marika Formgren (2014-12-08)

Ingen ändring i invandringspolitiken

Invandringspolitik, var?

Det blir ingen ändring i invandringspolitiken säger alliansen samstämmigt. Men vilken invandringspolitik? Varför frågar journalisterna inte om detta? I svaren från allianspartierna handlar invandringspolitiken bara om att Sverige ska ta emot mesta möjliga flyktingar. Det låter förvisso humant och bra, men hur ska det finansieras, på vilket sätt med vad, på bekostnad av vad?

Ingen diskussion eller information om finansiering & integrering

Varför är partierna så rädda för att gå in på finansieringen och integreringen? Anser de inte att väljarna har rätt att veta detta, oavsett vilken partipolitisk ståndpunkt man har?

Så länge alla partier vägrar att svara på frågor av denna typ och inte vill visa vilka kostnader det innebär, vem vinner på detta om inte SD?

Se även:
Åtgärder som krävs för Sveriges invandringspolitik

Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering

Centerpartiets integrationspolitik

Folkpartiets nya villkor för invandrare

KD:s förslag att minska kostnaden för flyktingmottagandet

Av Riksdagspartierna så har Moderaterna och Vänsterpartiet ännu inte med ett ord presenterat sin syn på hur flyktingpolitik, invandringspolitik, och integrationspolitik ska utformas.

12% av moderaterna tycker annorlunda än SD

Bara 12% av moderaterna tycker annorlunda än SD

57% av moderaterna anser att det är ett dåligt förslag att ta emot fler flyktingar och bara 12% anser att det är ett bra förslag.
Ska man tolka detta som att moderaterna inte företräder sina väljare i sin politik?

Är ytan den enda viktiga parametern?

Fredrik Reinfeldt säger; ”Jag flyger ofta över den svenska landsbygden och det skulle jag vilja råda fler att göra. Där finns oändliga fält och skogar. Där finns mer plats än man kan föreställa sig. De som hävdar att landet är fullt, de bör visa var det är fullt”.
Men är det någon som hävdat att det inte är ekonomin som är problemet utan att det är antalet kvm?

Världsrekordet på flest människor i en Mini-bil (BMW) är 27, så plats finns det nog alltid.

Fredrik Reinfeldt: Jag flyger ofta över den svenska landsbygden och det skulle jag vilja råda fler att göra

Behov av ändrad inställning till SD

Danmarks före detta finansminister Claus Hjort Frederiksen (V), menar att det är nödvändigt att Sveriges politiska etablissemang ändrar kurs i invandringsfrågan och inställningen till SD.
Han har noga följt den svenska debatten under många år och tror inte att det är hållbart i längden att negligera ett parti med tiotals procent av väljarkåren.

Det är lite naivt om man tror att den svenska befolkningen är helt annorlunda än den övriga befolkningen i Europa.

Verkligheten kommer hinna ikapp de svenska politikerna”.

Majoritet kan inte helt negligeras

Det är faktiskt så att vad som nu händer i Sverige kunnat förutsägas ganska detaljerat. Precis som i andra länder där politikerna inte haft någon fungerande flyktingpolitik så kommer det till syvendes och sist leda till att det upptäcks och protesteras mot.
För att en demokrati ska kunna fungera som en sådan måste man nog lyssna även på minoriteter (därmed inte sagt att man behöver göra exakt som minoriteter vill). Men när man inte ens lyssnar på majoriteten (som inom Moderaterna) kanske man inte ska tro att det håller i längden.

Här går gänget till attack mot polisen

Horribelt av Migrationsverket

Boende i Hagsätra: Det ser ut som ett slagfält

M-politiker vill samarbeta med SD

Var tredje M-kommunpolitiker säger öppet ja till SD-samarbete

Det kan vara många fler om de vågat uttrycka sina åsikter och/eller vågat gå emot partiledningen.

Partistyrelsen beslutar att inte samarbeta med SD
2008 fattade den moderata partistyrelsen ett principbeslut om att inte samarbeta med Sverigedemokraterna på någon nivå. Detta beslut stödjs av idag av Moderaternas tillträdande partiledare Anna Kinberg Batra.

Kan ett parti fungera när partiledningen i sina åsikter står väldigt långt från såväl sina väljare som sina politiker?

En fråga där Moderaterna är splittrat är om man ska kunna samarbeta med Sverigedemokraterna i kommuner och landsting. Av de som svarat på SVT:s enkät tycker 36,6 procent att det ska vara möjligt trots ett principbeslut att partiet inte ska samarbeta.

SVT-undersökning: Moderaterna splittrat i flyktingfrågan

S och MP röstade på SD – och vann

David Batra om hustruns nya roll som Moderaternas ledare

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Lyssna på väljarna framför medierna

I Moderaternas färska eftervalsanalys finns två meningar som avslöjar något viktigt om inte bara M, utan svensk politik överlag: Partiet har vid flera tillfällen under regeringstiden försökt lyfta integrationspolitiska förslag, men debattläget, särskilt i media, har gjort det mycket svårt. Diskussionen kom i stället att handla om hur dessa förslag förhöll sig till Sverigedemokraternas politik”.

Journalisters åsikter skiljer sig mot folkets

Hur ska politikerna veta vad väljarna egentligen tycker, när kommunikationen filtreras av en journalistkår vars värderingar i vissa avseenden skarpt skiljer sig från folkflertalets?

Moderaterna anpassar sig efter media

Ett exempel var när tidigare migrationsminister Tobias Billström (M) i början av 2013 ville sänka volymerna för såväl asyl- som anhöriginvandring. Billström möttes av hård medial kritik och anklagades för att anpassa politiken till SD. Till en början stod Billström på sig och förklarade att partimedlemmar och väljare varit ”väldigt tydliga” med att de ville se denna förändring av migrationspolitiken.
Efter några dagars mediestorm sade Fredrik Reinfeldt att M aldrig skulle överväga att minska invandringsvolymerna.

Drevet var över, ordningen återställd. I valet ett och ett halvt år senare förlorade M 340 000 röster medan SD fick 460 000 nya väljare.

Åsa Romson & vita heterosexuella män

Miljöpartiet kan också ha tappat väljare på att anpassa sig till medielogiken. De gröna har förvisso alltid varit feminister, men inte av den aggressiva, manshatande sorten. När Åsa Romson i somras plötsligt talade om ”vita, heterosexuella män” som icke-människor försvann nog ett antal MP-röster.Åsa Romson och Medleålders vita heterosexuella män

Att ”lyssna in” väljarna mer, och medierna mindre, vore en demokratisk välgärning och vitaliserande för politiken.

Är SVT:s journalister miljöpartister?

Åsiktsklyftan ökar mellan journalister och allmänhet

SVT och SR, dags att erkänna era partisympatier