Sekulär stat som motverkar förtryck via religion

Förtryckande religiösa föreskrifter och praktiker måste motarbetas och det är statens skyldighet att skydda enskilda medborgare mot religiöst förtryck. Därför ska inte religiösa grupper få igenom krav som går emot den sekulära staten, skriver Devin Rexvid, doktorand i socialt arbete vid Umeå universitet.

Islamofobi & stöd till Jihadister

Senaste tidens diskussioner om statens satsningar mot den så kallade islamofobin och kurativa insatser till jihadister i stället för att gripa och åtala dem har väckt frågor om den svenska staten är sekulär eller inte.

Krav på samhället om anpassning till islamiska normer

Regeringens positiva särbehandling av islamister (vilket är ett uttryck för en opportunistisk politik) kan ses som en följd av islamisters krav på anpassning av samhällsinstitutioner till islamiska normer. Islamisters enträgna försök att få igenom sina krav gör att många hyser oro över att kollektiva religiösa identiteter ska konkurrera ut individen som basenheten för statens relation till medborgarna.

Det dilemma staten står inför tycks vara att staten inte kan vifta bort islamisters krav på anpassning av samhällsinstitutioner till islamiska normer då många institutioner av historiska skäl har präglats av kristna normer, traditioner och symboler.anti-kristen

Statens positiva särbehandling av islam och muslimer

Statens positiva särbehandling av islam och muslimer gör att även andra religiösa aktörer tar tillfället i akt och reser krav på att samhällsinstitutioner ska anpassa sig till deras religiösa övertygelse.

En del barnmorskors krav på samvetsfrihet och vissa judiska föräldrars krav på könssegregerad skolgång för sina barn är två exempel på detta.

Förlegad kvinnosyn

Karaktäristiskt för de religiösa gruppernas krav är dock att de speglar en förlegad kvinnosyn. Dit hör
krav på att slippa utföra aborter,
– att bära slöja som minderårig flicka och som förskolelärare,
– att muslimska kvinnor ska få bära långärmat inom vården,
– att driva igenom könssegregerad undervisning, och
– möjlighet att vägra skaka hand med kvinnliga myndighetspersoner.

Bekämpa förtryckande religiösa praktiker

Det är sålunda tveksamt om staten med sitt polyamorösa förhållande till religioner (Definition av polyamori: utövandet, önskan om eller förmågan till flera samtidiga kärleksrelationer, med samtycke från alla inblandade) kan vara en garant för att samhällsinstitutioner ska bygga på sekulära principer.

En sekulär stat bör öronmärka medel för att bekämpa förtryckande religiösa praktiker.

Staten behöver satsa resurser på att förebygga och bekämpa den barnmisshandel i form av omskärelse och barnäktenskap, det kvinnoförtryck, de massmord på oliktänkande och den bestraffning av personer med en hbtq-läggning som religioner legitimerar och som religiösa grupper står för.

Skolan ska motverka religiöst förtryck

En sekulär stat har skolundervisning som sitt effektivaste medel för att motverka religiöst förtryck. Den sekulära undervisningen bygger på en sund inställning till förnuft, vetenskap och tanke- och yttrandefrihet snarare än blind lydnad, lojalitet och underkastelse.

Elever ska informeras om och skyddas mot de risker som religionsindustrins budskap och produkter innebär. Religionsundervisning borde sålunda ersättas eller åtminstone kompletteras med undervisning i ateism och religionskritik.

Förebygga religiöst våld och förtryck

Ett seriöst förebyggande arbete mot religiöst våld och förtryck förutsätter att elever upplyses om den brutalitet som religioner föreskriver och som religiösa krafter utövar. Till dessa hör häxbränning, kvinnans ställning som en ofullkomlig varelse, korståg, rensning av religiösa minoriteter av dominerande religioner, fatwa, mord, stympning, skrämsel, bortrövanden, tortyr och barnmisshandel, djurplågeri såsom den tar sig uttryck i religiösa offerceremonier och så vidare.

Ingen tolererans mot intolerans

Preventivt arbete mot religiöst förtryck förverkligas aldrig genom att respektera religiösa dogmer som är tömda på respekt för individuella fri- och rättigheter, genom att låta bli att smäda heliga symboler, genom att vara tolerant mot intoleranta religiösa människor, eller genom att ge religionen ett mänskligt ansikte.

Motarbeta förtryckande religiösa föreskrifter

Förtryckande religiösa föreskrifter och praktiker måste motarbetas och det är statens skyldighet att skydda enskilda medborgare mot religiöst förtryck.

Fokus på lagar som skyddar mot religiöst förtryck

Det är hög tid att flytta fokus från religionsfrihet till frihet från religion och till lagar som skyddar mot religiöst förtryck.

Värna om medborgarnas fri- och rättigheter

Upplysningstraditionens idé att få bort religionens tafsande och förtryckande fingrar från människans liv och i synnerhet från barns samt kvinnors fri- och rättigheter är enormt viktig att ta vara på i en tid där religiösa krafter vill ta tillbaka medborgarnas fri- och rättigheter.

Svenska staten står inför ett vägskäl

• Den ena riktningen är att staten fortsätter det polyamorösa förhållandet med religioner vilket innebär religiösa normers och traditioners ökade intrång i samhällsinstitutioner.
• Den andra är att staten blir sekulär. Den mest hållbara lösningen på de problem som lagstridiga religiösa krav utgör för staten, är att staten underkastar sig en långtgående sekularisering och gör religionen en gång för alla till en privat angelägenhet.

Sekulär undervisning, kompromisslösts försvar av åsikts- och yttrandefrihet, ökad tillsyn av religionsindustrin, och förbud mot utövande av religioner inom samhällsinstitutioner inklusive skolavslutningar samt sekulär kalender är några frågor som sätter statens sekularism på prov.

DEVIN REXVID
doktorand i socialt arbete vid Umeå universitetKlicka här för att gå till artikeln i SvD, 2015-02-11

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *