Kv. Skepparen (kv 33)
Norra Vallgatan, Västergatan, Gråbrödersgatan

 

Kvarteret Skepparen
Norra Vallgatan omnämns första gången år 1475, då den kallades "The strede som løber langs udmed stranden" (Ljungberg 1969, s. 76). Detta antyder att gatan sannolikt hade en mindre betydelse under medeltiden. Under 1500-talets början börjar en profan tegelarkitektur uppföras längs den södra sidan av gatan.

 

Kvarteren Skepparen (kv 33), Fisken (kv 34) och Neptun (kv 35)
Kvarteren Skepparen (kv 33), Fisken (kv 34) och Neptun (kv 35). A.U. Isbergs karta från 1875

 

Namnet Skepparen är av relativt sent datum, först 1864 fastställdes namnet samtidigt med grannkvarteret Fisken (kv 34) och Neptun (kv 35). Namnen på dessa kvarter anknyter till dess placering vid den tidigare strandkanten.

Kvarteret Skepparen (kv 33) är en del av det forna strandområde som har sina topografiska förutsättningar i ett antal högre belägna sandrevlar i öst-västlig riktning.

Topografin inom området är högst varierande. I Västergatan och de centrala delarna av kvarteret har ett kulturlagerdjup på ca 1,0–1,5 m dokumenterats. Området mot Norra Vallgatan har ett kulturlagerdjup på ca 3–4 m.

Det årliga höstfisket i Öresund under 1100- och 1200-talen, med koppling till Skånemarknaden, har efterlämnat lämningar i form av lerbotten samt grupper av stolphål och pinnhål som möjligtvis ska tolkas som spår efter enklare hus- eller hyddkonstruktioner.

Kvarteret ingår i det område som under 1200–1300-talen var en del av Skånemarknaden, ett samlingsnamn på den stora höstmarknad som ägde rum på flera platser i samband med sillfiskesäsongen. I allmänhet syftar Skånemarknaden på den omfattande handel med främst sill som försiggick vid Falsterbo och Skanör under medeltiden (Ersgård 1988; Reisnert 2006, s. 71 ff.).

Under 1300-talet har en enklare bebyggelse konstaterats i kvarteret samtidigt som en terrassering av området utmed Norra Vallgatan påbörjades. Vid olika tillfällen har det konstaterats träkonstruktioner som både har ingått i terrasseringen, och som delar av bebyggelse (i bl. a. kvarteren Neptun/kv 35 och Fisken/kv 34). Tillsammans med kvarteret Fisken (kv 34) utgjorde kvarteret Skepparen (kv 33) under en period Malmös klostertätaste område. I nuvarande kvarteret Skepparens (kv 33) östra del låg dominikanerklostret, medan grannkvarteret hyste franciskanerna. I nuvarande kvarteret Skepparens (kv 33) östra del låg dominikanerklostret, som uppfördes mellan 1296 och 1333, och kvarteret får då även en annan karaktär av bebyggelse.

Kapellbyggnaden låg med långsidan mot Västergatan och var ca 16 x 9 m stor. Förmodligen har kapellet haft två ingångar, den ena mot Västergatan och den andra i norra långsidan vid koret ut mot kyrkogården. Strax öster om och sammanbyggt med kapellet fanns resterna av ett torn med måtten 8,5 x 8,5 m.

Vid slutet av 1200-talet och början av 1300-talet tas kv. Skepparen (kv 33) i anspråk för bebyggelse. Det fanns en stenfylld ränna som sannolikt var en begränsning för en tomt. Tomtrännan kan även ha haft en terrasserande funktion mot stranden och Öresund. Väster om tomtrännan fanns stenläggningar som kan ha utgjort ett "strädde" från "Thet laange Adelgade" (Västergatan) söder om kv. Skepparen (kv 33) till de strandnära aktiviteterna, som vid denna tidpunkt förmodligen har flyttat längre ut på stranden.

Under första hälften av 1300-talet förstärktes terrasseringen med ett pålverk/plank, samtidigt som en byggnad anlades på terrasseringen/tomtrännan. Planket kan möjligtvis utgöra en del av stadens plank, dvs. avgränsningen mot de strandnära aktiviteterna norr om strandreveln. I den nordvästra delen av området uppfördes en enkel byggnad. Det framgår tydligt att området vid mitten av 1300-talet var indelat i två tomter, en i öster och en i väster.

Nästa större förändring av markutnyttjandet sker i början av 1400-talet. Vid den tidpunkten rivs huset i den nordvästra delen av området, och samtidigt upphör den tidigare tomtindelningen. Istället för två tomter med olika karaktär på bebyggelsen skapas nu en sammanhängande stor tomt. Centralt på området, på platsen för den tidigare tomtgränsen, uppfördes ett mindre hus. Möjligtvis har den förändrade tomtindelningen ett samband med uppförandet av den senmedeltida strandmuren, som löpte från stadens västra port till den östra.

Vid mitten av 1400-talet raserades de båda byggnaderna på området. Det större huset ersattes av ett enklare hus som möjligtvis kan ha fungerat som kokhus. I den västra delen av området fanns lämningar efter ytterligare ett, eller möjligtvis, två hus.

Kring sekelskiftet 1500 raserades den enkla gårdsbebyggelsen och en byggnad uppförs ut mot Norra Vallgatan och inne på gården till Klingenbergska gården.

Klingenbergska gården
Den s.k. Klingenbergska gården, nr 480 och 481, var ett betydande byggnadskomplex i kvarteret Skepparen (kv 33). Det är osäkert hur gammal gården är i sin helhet.
Den Klingenbergska gården ligger inom nuvarande fastigheten Skepparen 24 (tidigare nr 8), i de norra delarna av Malmös äldre stadsområde, där nuvarande Västergatan tillsammans med Adelgatan och Östergatan ingick i stadens äldsta och viktigaste gatusträckning ("Thet laange Adelgade").

Kvarteret Skepparen (kv 33), Klingenbergska gården
Kvarteret Skepparen (kv 33), Klingenbergska gården. A.U. Isbergs karta från 1875

 

Det finns uppgifter om att den Klingenbergska gården tillhörde en borgmästare under 1300-talet, och att gården 1401 utgjorde underlag för instiftande av ett altare och underhåll för dess "Vicarijer" (Reisnert 1992, s. 212). Två äldre, befintliga byggnader är sannolikt delar av gården. En säkrare uppfattning av gårdens disponering får vi genom en detaljerad beskrivning från 1713 som i sina huvuddrag kan föras tillbaka till 1520 (Reisnert 1992, s. 210 ff.).

I den norra delen av området framkom ett parti av en källare, vars huvudsakliga utsträckning låg ute i nuvarande Norra Vallgatan. I den södra delen av området anlades en korsvirkesbyggnad med källare, vilken är en del av den Klingenbergska gården. Sannolikt är byggnaden med källare i Norra Vallgatan och källaren i den norra delen av Klingenbergska gården samtida. Längst in på gården fanns en latrin som även denna troligen var byggd under den första hälften av 1500-talet. I den norra delen av området fanns lämningar efter ännu ett hus, kanske från 1700-talet och som möjligtvis är en föregångare till gatuhuset från 1860-talet.

 

Kv Skepparen
Kv. 33 Skepparen.

 

 




Index
Gatunamn i Malmö
Viktiga årtal i Malmös historia
Hus/byggnader i Malmö, de äldsta/finaste
Malmös historia
Index över gator i Malmö
Strandmuren och befästningarna i Malmö
Östergatan i Malmö och dess historia
S:t Petri kyrka i Malmö och dess historia
Djäknegatan i Malmö och dess historia
Södergatan i Malmö och dess historia
Stortorget i Malmö och dess historia
Lilla Torg i Malmö och dess historia
Engelbrektsgatan i Malmö och dess historia
Kvarteret Skepparen i Malmö och dess historia
Västergatan i Malmö och dess historia
Västerport i Malmö och dess historia
Stora Nygatan i Malmö och dess historia