Engelbrektsgatan, Jöns Filsgatan, Landbygatan,
Tegelgårdsgatan, Isak Slaktaregatan,
kv Diana, kv Druvan, kv Tranan, kv Rosen, kv Stjärnan

Söderport och Engelbrektsgatan samt kvarter Blomman (kv 60) på 1700-talet.

Engelbrektsgatans norra och mellersta del, omgivet av kv 55, 54, 59 i väster
och kv 52, 53, 60 i öster. A.U. Isbergs karta från 1875

Engelbrektsgatans norra och mellersta delar (öster om kvarteren Diana/kv 55, Druvan/kv 54 och Tranan/kv 59), har tillsammans med Gråbrödersgatan haft en rad olika benämningar sedan medeltid. Här följer några exempel.
- Thet strede som ligger neder til sworte brödre capell, som ock ligger Her Axelsbadstue udi (1482).
- Thet gamble bastustrede östen tegelgorden (1543, 1589).
- Marine Brendevins strede (1639).
Under delar av 1600-talet benämns sträckan Blommegatan (Ljungberg 1960).

Söderport. A.U. Isbergs karta från 1875.
Engelbrektsgatan 20, mellan Per Weijersgatan och Stora Nygatan samt kvarter Väveriet (kv 70) och kvarter Söderport (kv 69).

Söderport, som låg på Engelbrektsgatan 20 mellan åren 1675 och 1806, revs ned i samband med fästningsverkens raserande.

Engelbrektsgatans norra del, korsningen Västergatan/Gråbrödersgatan. A.U. Isbergs karta från 1875

Engelbrektsgatans norra del, vid nuvarande hörnet av Västergatan/Gråbrödersgatan (mellan kvarter Gråbröder, kv 38, och kvarter Liljan, kv 39), präglades under medeltiden av en mer påkostad stenhusbebyggelse. Här låg till exempel Svart-brödraordens lilla kapell, Knutsgillets påkostade representationsbyggnad och Herr Axel Pedersens gårdskomplex.

Kvarter Tranan (kv 59). A.U. Isbergs karta från 1875.

Mot söder präglades säkerligen omgivningen av den stora tegelgården i Kv. Tranan (kv 59). Den södra delen var ursprungligen ett Byens strede eller en larmgata.

De tre delarna slogs 1864 samman till en gata med samma namn; Engelbrektsgatan (Ljungberg 1960).

Not. En Larmgata beskrivs i ett ingenjörslexikon från 1805 som en gata eller öppen plats innanför vallen. Här skulle reservmanskapet ställas upp på befälhavarens order när larmet om ett hotande anfall gick, eller så skulle platsen användas för att lägga ut byggmaterial och verktyg i fredstid. Larmgatorna var därför väldigt viktiga i en befäst stad som Malmö. En Larmgata kunde även kallas vallgata, utifrån var den låg.

Under nuvarande Engelbrektsgatan har påträffats vattenledningsrör av trä och pålverk, fynd som keramik (svartgods), stengods, sporre och sax. Vidare har det framkommit fynd i form av rödgods, stengods, läderskor, hästsko, sax, djurben, barkflöte, flätad kedja av brons.

Schakt och profilplan över Engelbrektsgatans norra del mellan kvarter Diana (kv 55) och kvarter Rosen (kv 52).

Schakt- och profilplan över Engelbrektsgatans södra del mellan kvarter Druvan (kv 54) och kvarter Stjärnan (kv 53).

Översiktsskarta som visar läget för de flesta schakten i Engelbrektsgatan.

Jöns Filsgatan mellan kvarter Diana (kv 55) och kvarter Druvan (kv 54). A.U. Isbergs karta från 1875

Jöns Filsgatan har fått sitt namn efter svarvaren Jens Fiil som under åren ca 1645–1685 bodde vid denna gata.

Där Jöns Filsgatan möter Engelbrektsgatan har tidigare undersökningar i området har visat att endast välbevarade arkeologiska lämningar finns.

Isak Slaktaregatan mellan kvarter Liljan/Frans Suell (kv 39/40) och kvarter Rosen/Lejonet (kv 52/51). A.U. Isbergs karta från 1875

Isak Slaktaregatans västra del har bl.a. betecknats: Stredet for Alneroppe boder (1559), Thet tyske companiestrede (1580). Isak Slaktaregatan står efter Isak Olsson (1655–1760), ålderman för slaktareämbetet i Malmö.

Landbygatan ligger i den centrala delen av Malmös medeltida stadsområde och bestod tidigare av två gator där den västra delen (namnlös under den danska tiden) låg mellan kv. Rosen (kv 52) och kv. Stjärnan (kv 53). Den östra delen låg mellan kv. Lejonet (kv 51) och nuvarande Lilla torg (kv 50). Sedan 1660-talet kallades den delen Landbyens gränd efter skomakaren Christian Hansen Landby. Under slutet av 1600-talet och framåt hade gatan en rad olika namn. År 1864 fastställdes namnet till Landbygatan (Ljungberg 1960:67).

Tegelgårdsgatan mellan kvarter Druvan (kv 54) och kvarter Tranan (kv 59). A.U. Isbergs karta från 1875

Tegelgårdsgatan benämns under 1600- och 1700-talen då och då för Himmelriksgatan. Har dock från det äldsta kända benämnandet 1562 och in i 1700-talet haft namnet Tegellgords strede.

Stadens tegelgårdar låg under medeltid och in i nyare tid i kv. Tranan (kv 59).

I sydvästra delen av kv. Druvan (kv 54) låg S:t Petri tegelgård.
Gatunivåer har påträffats av samma karaktär som i Engelbrektsgatan, Gråbrödersgatan och Västergatan. Liksom i Engelbrektsgatan var de äldsta knadderstensbelagda gatunivåerna överlagrade av feta gödsellager. År 1980 dokumenterades minst tre gatunivåer varav två var belagda med tegelkross. Den yngsta av dessa tolkades att ha tillkommit under 1500-talet. Tegelkrossen har varit ett förträffligt material, dessutom mycket lätt att tillhandahålla, då bl.a. stadens tegelbruk låg i nuvarande kv. Tranan (kv 59).

I kv. Tranan (kv 59) som är beläget i utkanten av Malmö äldre bebyggelseområde har större områden undersökts (Ostindiefararegatan, den centrala delen av tomten och utmed Tegelgårdsgatan). Det framkom anläggningar såsom tunnor (enkla och dubbla), privet, brunnar och huslämningar. Det påträffades också olika gatunivåer som är föregångare till Ostindiefararegatan, flera högmedeltida byggnader med ugnar, mindre bodar och större hus, timrade brunnar, rännsystem samt rester efter stadens medeltida tegelgård. Vid undersökningarna framkom förutom det medeltida materialet även förhistoriska lämningar (RAÄ-nummer Malmö 38). De utgjordes av kulturlager och rester efter en härd.

Västergatan norr om kvarteren Liljan (kv 39) och Frans Suell (kv 40). A.U. Isbergs karta från 1875

En tegelmur har framkommit i södra trottoaren på Västergatan vid kvarteren Liljan (kv 39) och Frans Suell (kv 40). Muren var belägen ca 0,25 m under markplan, den var 4 m lång och sju skift tegel var synliga. Teglet var av blandad sort, storstenstegel ingick. I gathörnet mot Mäster Johansgatan avslutades muren med en större hörnsten. Mätt från rännstenen i Västergatan låg tegelmuren 2,2 m in i trottoaren. Muren är ej daterad.

NÄRLIGGANDE KVARTER (kv Rosen, kv Stjärnan, kv Diana, kv Druvan)
I kv. Rosen (kv 52) framkom lösfynd som t.ex. kvarnsten, kritstenar, en bit av en tallrik.
Vid undersökningarna i kv. Stjärnan (kv 53) har det framkommit bebyggelselämningar i form av lergolv, tunnor, lerlager, stenläggning, ränna och sandlinser som kan ha utgjort gatubeläggningar. Det har även gjorts borrprov som påvisat en kulturlagertjocklek upp mot två meter.
I kv. Diana (kv 55) har man funnit sex på varandra följande bebyggelsenivåer med nästintill intakta kulturlager, bl.a. med trappfundament, gödsellager, avfallsgrop och gårdsplan. Det har även kunnat konstateras ett område som tolkats ha varit en bakgård.
I kv. Druvan (kv 54) har påträffats lämningar i form av syllstenar, brandlager, golvlager, byggnads- och raseringslager, nedgrävningar och avsatta kulturlager. Det har även framkommit lager av påförd sand som har tolkats som olika gatunivåer.
Två fynd från detta kvarter var mer spektakulära än andra. På Ostindiefararegatan 2 framkom i muren 63 silvermynt som härstammar från tiden 1634 och 1676. De framkom staplade i en hög på ett stenblock i muren.
Den andra skatten kallas "Druvanskatten" och hittades vid en grundgrävning för en ny byggnad. Skatten bestod av några guldmynt, åtskilliga silvermynt, smycken, silverbägare, mortel, beslag, spännen mm.
Resultaten av dessa undersökningar har visat att området utnyttjats under ett långt tidsspann från äldre medeltid fram till nutid.