Lilla Torg (bodarna, saluhallen),
Larochegatan, Hjulhamnsgatan, Skomakaregatan

 

Lilla Torg
Bodlängorna på Lilla torg.
Grundstenar som hittats härrörde troligen från den bod som markerats som nr 10 på kartan.
Kartan är upprättad av Pehr Sommar år 1784. (Se Malmös kartor, s. 75).

Lilla Torg anlades på 1590-talet som en ny plats för handel med livsmedel då Stortorget tog över den allt viktigare kreaturshandeln. Platsen hade tidigare varit bebyggd med bostadshus. På det nya salutorget fanns ursprungligen torgstånd där olika kategorier av näringsidkare höll till. Från början fanns det en bestämd uppdelning med hökarnas bodar i norr, fiskhandlarna i öster, bagare i söder och slaktare i väster. I de torviga lagren från denna tid fanns det i söder en del slaktavfall som bekräftar slaktarnas position. Det keramikmaterial som framkommit bestyrker att det pågått verksamheter under 1500-talet och framåt.

Bodarna var troligtvis mobila från början för att så småningom få en mer stadigvarande karaktär. Spår av detta fanns i form av ett större stenblock och i dess närhet fanns tre mindre stenar, dessa var delvis placerade på stenblocket. Eventuellt kan man tolka blocket som fundament till en slaktarbod. Stenblocket hade en flat överyta.

Kunskapen om markutnyttjandet före torgets anläggande är bristfällig. Lilla Torg fick torgrättigheter 1592 när kreaturshandeln blev viktigare och krävde mer utrymme på Stortorget. På Lilla Torg skapades en plats för handel med livsmedel.

Med tiden blev handeln alltmer permanent och de enkla torgstånden ersattes av byggnader där flertalet var korsvirkeshus i en eller två våningar. Dessa hus låg kvar fram till slutet av 1800-talet då myndigheterna ställde nya hygieniska krav på livsmedelshanteringen. Bebyggelsen på Lilla Torg revs och ersattes med en saluhall som stod färdig 1903. Saluhallen, som upptog hela torgets yta, var i bruk fram till 1960-talet. Saluhallen revs slutligen 1968 då man kunde återskapa den gamla torgmiljön utan bodar (Reisnert 2003: 74). Denna saluhall finns benämnd i skriftligt material och den finns även inritad på kartor från denna tid.

Kring Lilla Torg ligger flera äldre byggnader. Den äldsta (#14), är en del av nuvarande Hedmanska gården, vilken härstammar från 1590-talet. Faxeska gården (tidigare #13) i kvarter Blomman (kv 60), är byggd på 1760-talet.

 

Larochegatan
Larochegatan söder om Lilla Torg och kvarter Stjärnan (kv 53). A.U. Isbergs karta från 1875

Larochegatans äldsta omtalande är från 1539 då den benämns Anders Jensens strede. Larochegatans namn har sitt ursprung i mitten av 1700-talet, då en köpman, perukmakare och traktör, vid namn Leonard de la Roses, ägde en fastighet i kv. Blomman (kv 60) där Faxeska gården nu ligger. Leonard de la Roses gata blev i folkspråket senare förvrängt till Larochegatan (Ljungberg 1960). I Larochegatan undersöktes 1937 en husgrund och en brunn (Kalling 1937). År 1980 påträffades gödsellager och fynd av yngre rödgodskeramik.

 

Hjulhamnsgatan
Hjulhamnsgatan söder om Lilla Torg/Larochegatan
mellan kvarteren Blomman (kv 60) och Gyllenstjärna (kv 61). A.U. Isbergs karta från 1875

I Lilla Torgs sydvästra hörn ligger Hjulhamnsgatan, som tidigare var en betydelsefull förbindelseled från infarten i söder till stadens nordliga delar.

 

Lilla Torg
Schakten i den västra delen av Lilla Torg med A.U. Isbergs karta från 1875 som underlag.

 

Inom området har tidigare påträffats medeltida lämningar i form av kulturlager och bebyggelserester.
I det nordöstra (ej nordvästra?) hörnet av Lilla Torg påträffades år 1939 en stensättning ca 0,8 m under markytan. Dessutom dokumenterades ett par trappstenar på torgets östra sida (Kalling 1939). I detta hörn av torget framkom ett utjämningslager av tegelflis, tegelpannor och kalkbruk. Lagret härrör förmodligen från nedrivningen av de hus som legat här under 1700-1800 talen (Assarsson 2006). I sydvästra hörnet av Lilla torg dokumenterades flera grundstenar. Stenarna var tillhuggna naturstenar som låg 0,85 meter under nuvarande gatunivå. Grundstenarna bedömdes ligga i ursprungligt läge även om fyllningen strax intill bestod av omrörda massor. Under och mellan några av grundstenarna låg ett gödsellager som innehöll djurben och tegelkross, men inga daterande fynd. Grundstenarna hör troligen till ett av de korsvirkeshus som låg kvar på torget fram till slutet av 1800-talet då de revs och ersattes av saluhallen.

Lilla Torg
Lilla Torg

Lilla Torg är beläget i Malmö äldre stadsområde. Inom området finns medeltida lämningar i form av kulturlager och bebyggelserester. I en undersökning som genomfördes i det sydvästra hörnet av torget visade resultaten en utveckling i fyra faser:
1) De äldsta lämningarna inbegrep markberedningsaktiviteter inför iståndsättandet av Lilla Torg och den tidigaste torgverksamheten. Det finns få omnämnanden i det skriftliga materialet om platsen, men förmodligen har marken stått öde ett antal år innan den blev torg (Reisnert 2003: 74). De arkeologiska lämningarna som kunde relateras till dessa aktiviteter från den äldsta fasen bestod av torviga lager och slaktavfall.
2) Resultaten från undersökningen kunde bekräfta omnämnandet i det skriftliga materialet angående var på torget slaktarna hade sina bodar. Nästa fas innebar att man övergår från mobila försäljningsstånd till mer permanenta bodar. Bland annat påträffades ett stenblock som förmodligen fungerat som syllsten till någon av slaktarbodarna på torget.
3) Aktiviteterna som kunde knytas till den tredje fasen innebar att saluhallen uppfördes 1903. Arkeologiskt kunde detta konstateras i form av en nedgrävning just där den västra väggen på Saluhallen funnits. Fas 3 omfattar de kommande århundradena efter fas 2 då det blev för trångt på Lilla Torg och det ställdes nya krav på hanteringen av produkter. Under andra hälften av 1800-talet ansåg man att man av hygieniska skäl skulle sälja livsmedel inomhus. Detta innebar att bodbebyggelsen på torget revs och en ny saluhall uppfördes.
4) Efter det att saluhallen rivits återanlades torgytan.

 

I Lilla Torgs sydvästra hörn ligger Engelbrektsgatan, som under 1600-talet var en betydelsefull förbindelseled från infarten i söder till stadens nordliga delar.

 

Larochegatan
Skomakaregatan öster om Lilla Torg, mellan kvarter Oscar (kv49) och kvarter Gyllenstjärna (kv 61).
A.U. Isbergs karta från 1875

Skomakaregatan, söder om kvarter Oscar (kv 49)
Under 1500-talet (tidigast 1532) omnämns Skomakaregatan som "Anders Jensens strede". Namnet har sedan bytt namn flera gånger, men behållit strede i namnet. Namnet den har idag bör härröra från slutet av 1600-talet då inte mindre än sju skomakare var bosatta ut med gatan (Ljungberg 1960:87).

 

Lilla Torg
De olika torgen i Malmö. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor.

Under medeltiden markerades torgområdena av uppresta stenar, skallestenar.
Det första kända torget i Malmö fanns på nuvarande Östergatan (4) där gränserna gick vid Kansligatan i väster och Kattsundsgatan i öster.

Det fanns även ett torg vid den norra delen av Södergatan (3), dess södra gräns gick vid korsningen Baltzarsgatan/Skomakaregatan (Rosborn 1984:41).

Dessa torg tappade sin betydelse när anläggandet av Stortorget (1) var klart 1542 (Ljungberg 1960:90).


 




Index
Gatunamn i Malmö
Viktiga årtal i Malmös historia
Hus/byggnader i Malmö, de äldsta/finaste
Malmös historia
Index över gator i Malmö
Strandmuren och befästningarna i Malmö
Östergatan i Malmö och dess historia
S:t Petri kyrka i Malmö och dess historia
Djäknegatan i Malmö och dess historia
Södergatan i Malmö och dess historia
Stortorget i Malmö och dess historia
Lilla Torg i Malmö och dess historia
Engelbrektsgatan i Malmö och dess historia
Kvarteret Skepparen i Malmö och dess historia
Västergatan i Malmö och dess historia
Västerport i Malmö och dess historia
Stora Nygatan i Malmö och dess historia