Hus och byggnader i Malmö

 

Diedenska huset
Egentligen borde Diedenska huset kallas för "Niels Roeds gård" efter byggherren på 1620-talet. Niels Roed var ridefogde (en ridefogde var ägarens representant på en gård eller ett gods, beteckningen upphörde under 1700-talet och blev i stället "förvaltare" eller "godsinspektör") hos länsherre Sigvard Grubbe på Malmöhus.

Bottenvåningens fönster är högt placerade. Nedanför dessa fanns förr utskjutande handelsbodar, en på varje sida om trappan. Denna trappa upp till bottenvåningen är numera försedd med rekonstruerade "bislag". Sådana verandaliknande utbyggen var mycket vanliga i Malmö ända fram till 1800-talet. Bislagen hade förr en viktig social funktion. Det var ute på bislagen som skvallret och nyheterna fann villiga öron.

Till Diedenska gården hörde också det stora Diedenska sädesmagasinet som revs under 1970-talet i samband med saneringen av Carolikvarteret.
Plats: Östergatan 6, vid Humlegatan, nära Drottningtorget, intill (öster om) Thottska huset, kvarter Carolus (kv 7)
Byggår: 1620-talet. I slutet av 1500-talet?
Byggherre: Niels Roed

 

Diedenska huset, Malmö

 

Karta - Diedenska huset i kvarter Carolus, kv 7, Malmö     Diedenska huset, Malmö     Diedenska huset, Malmö     Diedenska huset    

 

Diedenska huset, Malmö    

Thottska huset
Malmös äldsta bevarade korsvirkeshus.

 

Huset genomgick på 1970-talet en omfattande restaurering, vilket innebar att merparten av husets stomme byttes ut mot modernt byggnadsmaterial. Trots detta ger byggnaden en god bild av hur ett rikemanshus såg ut utmed 1500-talets huvudgata i Malmö.

Väggmålningar på ovanvåningen har bevarats. Portbjälken och dörrbjälken mot gatan är original och berättar att det var den rike Tage Tott och hustrun Else Ulfstand som uppförde huset året 1558 (enl. vissa uppgifter uppfördes huset år 1536).
Plats: Östergatan 8 (10), väster om Diedenska huset, kvarter Carolus (kv 7)
Byggår: 1558 (1536?)
Byggherre: Tage Tott med hustru Else Ulfstand

 

Thottska huset

 

Karta - Thottska huset i kvarter Carolus, kv 7, Malmö      

Kvarter S:t Gertrud
Kvarteret S:t Gertrud består av 19 olika hus från 1500-talet till nutid, bland dem tre stora borgargårdar: Niels Kuntzes gård är typisk för 1500-talet; Rasmus Kieldsons gård är ett exempel på 1600-talsgård, och gathuset i Bagerska gården vittnar om hur husen uppförda för 1800-talets rika borgare såg ut.

 

S:t Gertrud består i dag av tre stora borgargårdar med en samlad bebyggelse vars historia sträcker sig från sen medeltid till nutid. Insprängd mellan två av gårdarna finns ett påkostat bostadshus från 1800-talet. Denna blandning av olika tidsperioder gör att det är S:t Gertrud som ger den bästa miljöbilden av hur borgarnas hem såg ut i Malmö genom mer än ett halvt årtusende.

De tre nuvarande gårdarna var under medeltiden uppdelade på sammanlagt sex avlånga tomter, vilka sträckte sig från Östergatan ner till Öresunds strand. I den snabbt växande 1200-talsstaden ville så många som möjligt ha sina hus utmed den attraktiva handelsgatan. Detta är orsaken till tomternas långsmala former. Först när staden blev större kunde dessa tomter slås samman till större gårdar. Den smala Kuntzegården utgör än idag ett vackert exempel på en lång och trång gård, även om denna gård från början var uppdelad i två tomter.
Plats: Östergatan 9a (9b=Carolinahallen), kvarter S:t Gertrud (kv 4)
Byggår: 1500-talet - 1800-talet

 

S:t Gertrud, Malmö

 

Karta - S:t Gertrud, kv 4, Malmö       S:t Gertrud 3 - 9, Malmö      

Niels Kuntzes hus/Niels Kuntzes gård
Niels Kuntzes hus ingår i det så kallade "Kulturkvarteret S:t Gertrud" (Malmös största restaureringssatsning genom tiderna) och är en av det nutida Malmös bevarade byggnader från 1500-talet.

Huset uppfördes ca 1530 av den mäktige borgmästaren Jep Nielsen som gav det till sin svärson Niels Kuntze ca 1537. Niels gifte sig detta år med Jeps dotter dotter Anne Ipsdotter. Niels Kuntze kom liksom svärfadern att bli en av stadens inflytelserika borgare. Från att i det danska inbördeskriget år 1535 ha tillhört den armé som belägrade Malmö, avancerade Niels genom ingiftet till rådman och slutligen till borgmästare.

Genom omfattande arkeologiska undersökningar vet man nu mycket om den forna borgmästarens hem.
Huset, en stor borgargård, är byggt som ett radhus med två lägenheter. Dessa avdelades i mitten av huset av en tvärmur från källare till loft. Idag finns muren endast kvar i den vackra kryssvalvskällaren. Muren delade huset i två identiskt lika, men spegelvända, lägenheter. I den västra har Niels och Anne haft sin bostad.

Huset eldhärjades på 1670-talet. Det är inte omöjligt att det var danskarna som under belägringen av Malmö år 1677 orsakade detta. Efter branden har troligtvis husets mellanvägg rivits och på detta sätt skapades den nuvarande rumsindelningen.

Niels källare användes som lagerlokal och hade två nedgångar från gatan. I bottenvåningen fanns förstuga, handelsbod med luckor ut mot gatan, en kammare samt en stor sal.

Ut mot Östergatan hade varje lägenhet i bottenvåningen en stor bodlucka och innanför denna ett rum som tjänat som handelsbod.

Under putsen i ytterfasaden kan man skymta rester efter valvbågar till ursprungliga muröppningar.
Gathusets trappgavlar avslöjar en byggnad av hög ålder. Byggnaden var när den uppfördes mycket likt det Rosenvingeska huset längre västerut på samma gata.

I bottenvåningen finns ett målat tak från slutet av 1600-talet.
I övervåningen idkades privatliv. Här fanns en förstuga, ett "vardagsrum", en sängkammare och en mindre kammare. Det har funnits inte mindre än två, åt gården utskjutande, toaletter i borgmästarens lägenhet.
I den övre våningen ses vackra prov på olika tiders interiörstilar. Det östra gavelrummet ståtar till exempel med ett vackert växtranksmotiv som målats direkt på väggen. I mittrummet finns en praktfull kakelugn och ett s.k. stuckaturtak i gips. Takhöjden är här högre än i övriga rum. Hela rummet ombyggdes nämligen i samband med ett bröllop på 1870-talet. I det västra gavelrummet har man bevarat den randiga 1700-talsmålning i olika färger som påträffades vid restaureringen på 1970-talet.
Niels Kuntzes gård
Gården har fått sitt namn efter borgmästaren Niels Kuntze som bodde här på 1530-talet. Entrén genom porten från Östergatan går i dag igenom hans förstuga. Under 1500-talet skedde all varutransport in till gården från stranden. Först på 1600-talet tog man upp den nuvarande gatuporten.

I två envåningslängor in mot gården fanns brygghus, stall, etc. Dessa hus är sedan länge ersatta av yngre byggnader. Bl. a. av "Karl XII:s hus" väster om porten. 

Karl XII:s hus är en vacker korsvirkesbyggnad i två våningar. Den svenske kungen har inte bott här. Namnet kommer av att huset uppfördes under hans regeringstid dvs någon gång under de två första decennierna av 1700-talet (1709-1719).

Bortom detta hus finns ett antal hus i rad efter varandra. Samtliga har en gulaktig färg. Just denna färg var mycket vanlig i Malmö, i varje fall på 1800-talet.
Plats: Östergatan 7b, kvarter S:t Gertrud (kv 4)
Byggår: Ca 1530
Byggherre: Borgmästare Jep Nielsen

 

Niels Kuntzes hus, Malmö

 

Karta - Niels Kuntzes hus i S:t Gertrud, kv 4, Malmö       Niels Kuntzes hus ut mot Östergatan på 1880-talet, Malmö

Gamla Rådhuset/Medeltida Rådhuset
Enligt skriftliga källor låg stadens medeltida rådhus, omnämnt första gången 1353, i kvarteret Diskontens (kv 44) östra delar, mellan kyrkogården och stadens äldsta torggata, Adelgatan.

Byggnaden upphörde att fungera som rådhus i början av 1530-talet, då den såldes till borgmästaren Jörgen Kock.
I stället uppfördes "thet nye Raadhwsset", omtalat första gången 1517, strax väster om det gamla. Denna byggnad var uppförd i två våningar med välvd källare (Rosborn 1984: 22 f).

Det nuvarande huset, Riksbankshuset, byggdes 1886–88 och har, förutom bank och lånekontor, även fungerat som stadsarkiv (Isberg 1923: 112 f ).

Vid ombyggnadsarbeten av Riksbankshuset 1965 påträffades i de västra delarna kraftiga stenfundament över en större yta av källaren. Stenarna utgjorde grunden till bl.a. en bevarad tegelmurad valvpilaster, vilken tolkades härröra från det år 1517 omnämnda "nya rådhuset".
Även vid ombyggnadsarbeten av Riksbankshuset 2001 dokumenterades större grundstenar, vilka tolkades som möjliga fundament till äldre bebyggelse i kvarteret. Grundstenarna kan ha tillhört såväl det gamla som det nya rådhuset (arkivuppgifter kv. Diskonten 44:04).

 

Plats: Kvarter Diskonten (kv 44) direkt norr om S:t Petri kyrka (f.d. S:t Nicolaikyrkan).

 

MODELL AV GAMLA RÅDHUSET

 

Karta - Medeltida rådhuset i kvarter Diskonten, kv 44, Malmö    

Aspegrenska huset/Aspegrenska gården
Huset är byggt som brygghuslänga till en gård vid Östergatan. Utöver dryckenskapen har det tjänat som tobaksfabrik på 1700-talet av Frans Suell d.ä.

Aspegren sålde huset till Sparbanken Bikupan.

Nya Aspegrenska Huset
Vid rivningen år 1910 av huset på Östergatan - Mäster Nilsgatan tillvaratogs viktiga byggnadsdetaljer och annat material, som sedan förvarades på Malmö museum, tills Sparbanken Bikupan omkring år 1960 beslöt att återuppföra huset vid Lilla Torg femtio år efter att det rivits.

Den "nya" Aspegrenska gården blev mindre än den ursprungliga. Man försökte återskapa det utseende gården haft före 1800-talets förändringar. Enskilda byggnadsdelar som t ex snidade knektar och fyllnadsträ har återanvänts från den gamla gården. Efter denna återskapelse och nödvändiga restaurering (1962-1964) inredes byggnaden som banklokal (Sparbanken Bikupan) och förblev så under många år.
Plats: Mäster Nilsgatan 3 - Östergatan, öster om S:t Petri kyrka, kvarter S:t Petri (kv 45)
Byggår: I början av 1600-talet

 

Aspegrenska gården, Malmö
Rekonstruktionsteckning av Einar Bager efter bouppteckningar 1684 och 1708.
Gaveln ut mot Östergatan är i princip kopia av hur Kompanihusets gavlar ser ut idag.
I artikeln Malmö byggnadshistoria till 1820. Malmö Stads Historia I . Bjurling, O. (red). Malmö.

 

Karta - Aspegrenska huset i kvarter S:t Petri, kv 45    

Tunnel-komplexet
(f.d Corfitz Gården och Hotell Tunneln).
Tunneln är ett stort komplex av äldre byggnader vid Adelgatan i Malmö, med anor från medeltiden.
Gatubyggnaden ut mot Adelgatan, dvs medeltidens torggata, går med sin kryssvalvskällare tillbaka till sent 1200-tal – ca 1300. Kryssvalvskällaren är därmed Malmös äldsta bevarade byggnad.

Mellan 1905 och 1946 inrymdes Malmö stadsbibliotek på andra våningen på andra våningen i Tunneln. Biblioteket fanns först i en sjurummare men utökades 1909 med ytterligare tre rum. Trots detta rymdes inte allt i denna byggnad varför man 1946 flyttade in i det gamla museets lokaler.
Plats: Adelgatan 4 (Mayfair Hotel Tunneln) - Kansligatan. kvarter Svanen (kv 43)
Byggår: Sent 1200-tal -- ca 1300

 

Tunneln, Malmö

 

Karta - Tunneln/Mayfair Hotell i kvarter Svanen, kv 43, Malmö       Tunneln, Malmö       Tunneln, Malmö       Milstenen från 1676 vid Tunneln, Malmö      

 

Tunneln, Malmö       Tunneln, Malmö      
 
Medeltiden – Riddare och köpmanshus
Källarvalven, som idag används som frukostmatsal, uppfördes år 1307. År 1349 (när gården omtalas första gången) skiftades godset, efter den omkring år 1340 avlidne riddaren Jens Uffesen Neb, mellan hans båda svärsöner, riddaren Niels Hack och väpnaren Jens Lauridsen Panther.

När man åter möter gatubyggnaden i bevarade källor är det under 1400-talet. Då hade en egendomsdelning skett så att byggnadens olika källarvalv samt bottenvåning och övervåning uppdelats på olika ägare.
Den malmöitiska delen av det skiftade godset bestod av en huvudgård, en ladugård och tio (minst åtta) uthyresbodar som i huvudsak låg koncentrerat vid det dåvarande torget.

Av hela detta godskomplex återstår idag endast resterna av fem stycken bodar som ingår i nuvarande Tunneln.

Dessa bodar uthyrdes troligen till köpmän som använde bodarna för handel, magasin och bostadsändamål.

Under medeltiden gick byggnaden under benämningen "De höje kledboder". Ordet bod kunde förr beteckna "mindre bostad" och de bostäder som ingick i "de höje kledeboder" var verkligen små. Dessa bodar var alla inrymda i tegelbyggnaden.

Under slutet av medeltiden bodde här stadens silversmeder, de rikaste av dåtidens Malmöborgare.

1500-tal – Borgmästarpalats och värdshus
År 1519 uppförde borgmästaren Jacob Nickelsen det höga, sengotiska trappgavelhuset i tegel (idag restaurang) ovanpå Tunnelkomplexets gamla källare. Detta hade uppförts över 1½ källarvalv av den ursprungliga byggnaden.

Huset är daterat genom årsringsdateringar av dess takstolsvirke.

Strax därefter uppfördes ett annat hörnhus ut mot gatan i den västra delen av gården. Bredden på detta hus uppgår dock endast till ett tegelvalvs längd, se rekonstruktionsteckningen.

Början av 1500-talet kan karaktäriseras som en brytningstid mellan det gamla och det nya, mellan medeltid och renässans, fylld av religiösa och politiska konflikter. Tunneln slets mellan olika intressen. Malmös starke borgmästare Jörgen Kock försökte djärvt utnyttja den politiska situationen för stadens syften och Malmö kommer därmed i konflikt med kungliga och adliga intressen.

I slutet av 1500-talet lyckades Jacob Fechtil återsamla byggnaderna i Tunnelkomplexet under en ägare och han inleder värdshusverksamhet i källaren under de gamla valven.
1600-tal – Förrädare och guvenörer
1600-talet karaktäriseras, för Malmös del, av utdragna konflikter mellan Danmark och Sverige angående de skånska landskapen. År 1658 äger freden i Roskilde rum och Danmark tvingas avträda bl a skånelandskapen (Skåne, Halland, Blekinge) till Sverige. I den svenska delegationen för fredsförhandlingarna deltog den danske adelsmannen greve Corfitz Ulfeld. Det danska riksrådet Corfitz Ulfeldt var gift med den danske kungen Kristian IV:s dotter Leonora Christina. Corfitz hjälpte under fredsförhandlingarna den svenske kungen Carl X Gustaf, och hoppades genom detta att bli generalguvernör över Skåne.
För sina utomordentliga tjänster till den svenska kronan blir han svensk guvernör i Skåne samma år.
Corfitz köpte hela Tunnelgården och lät inreda dess byggnader till sitt residens där han, som en av Nordens rikaste män, levde i furstlig prakt.
Den danska staten såg annorlunda på hans bedrifter i Roskilde och han dömdes i sin frånvaro till döden för högförräderi. År 1659, bara ett år efter freden, blir han arresterad för påstått deltagande i den s.k Malmö-sammansvärjningen. Rättegången fördes i hans Malmögård. Som försvarare agerade hans egen hustru. Han blev fråndömd liv och gods även av den svenske konungen. Han lyckades dock fly från Malmö tillsammans med sin hustru och avled år 1664 som flykting i en båt på floden Rhen.

Malmögården ("Tunneln") beslagtogs av den svenska kronan och fungerade till att börja med som residens åt de skånska generalguvernörerna (fram till år 1733).

Här bodde till exempel under många decennier i slutet av 1600-talet Skånes då mäktigaste man, generalguvernör Rutger von Ascheberg. Denne var född i Kurland. I otaliga av de berömda slag som utspelades på 1640-1650-talen hade han varit med och tjänat under fältherrarna Torstenson, Wrangel och Karl X Gustav. Ascheberg, själv med tyskt påbrå, uppmuntrade de många tyskarna i Malmö. Han drev bl.a. igenom byggandet av en tysk kyrka i staden. 1687 inkallade han en tysk präst, Salomon Rummel.

Eftersom kyrkan ännu ej stod klar hade generalguvernören två gånger i veckan offentlig tysk gudstjänst i sitt hem vid Adelgatan. Troligtvis har dessa skett i gårdens största rum, nuvarande matsalen i Jakob Nickelsens gavelhus.

Utanför Tunneln, i hörnet mellan Kansligatan och Adelgatan lät Carl den XI år 1676 uppsätta en alltjämt befintlig milsten så att alla avståndsangivelser i länet skulle gälla från länsresidenset i Malmö. Fortfarande räknas alla avstånd till och från Malmö från denna plats.
I denna "centrumsten" är inhugget en krona och bokstäverna CRS (Carolus Rex Suecorum). Det märkliga med stenen är att texten anger avståndet "1 Myl" vilket strider mot uppfattningen att denna sten tjänat som utgångspunkt för avståndsmätningen i länet under slutet av 1600-talet. Se bild.
1700-tal – Residens och industri
I början av 1700-talet beboddes Tunneln av flera prominenta personer. De mest kända är Kung Gustav IV Adolf och krigaren Magnus Stenbock. Genom sin seger vid Helsingborg 1710 räddade Magnus Stenbock Skåne åt den svenska kronan.

I Tunnelkomplexet fanns över 30 rum till guvenörens förfogande för den omfattande representativa verksamheten som ämbetet krävde.

Efter att landshövdingen flyttat till Stortorget upphörde Tunneln att fungera som residens. Tunneln kom nu i den från Tyskland bördige Frans Suells ägo. I Malmö är Frans Suell kanske mest känd som initiativtagaren till den befintliga hamnen, där han också står staty.

I slutet av 1700-talet inreddes Jacob Nickelsens höga trappgavelhus till sockerbruk. Rörelsen utvidgades och var under 1700-talets sista år ett framgångsrikt raffinaderi.

1800 och 1900-tal – Nöjespalats och hotell
Under 1850-talet ägdes gården (Tunneln) av handelsmannen P.G Barkman som lät modernisera byggnaderna i grund. Han ersatte det på 1600-talet uppförda gatuhuset med den nuvarande byggnaden med sitt kolonninramade mittparti i klassiserande stil.

År 1866 inreddes de gamla källarna till värdshus och källarerestaurangen "Tunneln" öppnades. Här trakterades ofta folk från teatrar och nöjesetablissiment men restaurangen var också ett populärt näringsställe för stadens borgare. Redan från starten fick man tillstånd att ha öppet till 24 på natten. Normaltiden för andra näringsställen med sprit var kl. 23. Tillståndet erhölls då restauratrisen Bertha Persson åberopade att hon hade ett avtal med skådespelarna på Malmö Teater vid Gustav Adolfs torg att dessa skulle äta hos henne efter föreställningarnas slut. Efter ett stort bråk med de andra krögarna tvingades dock restaurangen att stänga redan 23.

Restaurang Tunneln fick sitt namn efter de långsträckta medeltida källarlokalerna i vilket serveringslokalen var inrymd. Detta namn kom sedan att beteckna hela byggnadskomplexet.

År 1908 byggdes borgmästare Jacob Nickelsens gamla trappgavelhus om till hotell. Rum för resande inreddes i husets andra respektive tredje våning medan Malmö-tidningens gamla redaktionslokaler i bottenvåningen byggdes om till matsal.

Den västra delen av Tunnelns bottenvåning disponerades i början av 1900-talet (1905-1946) av Malmö stadsbibliotek. Gick man till vänster i porten kom man till krogen, gick man till höger kom man till biblioteket.

Under hela 1900-talet följer en obruten kedja av restauratörer, hotelldirektörer och nattklubbsägare som näringsidkare i Tunnelns anrika lokaler.

Idag heter Tunneln Mayfair Hotel.

Källförteckning:
Einar Bager: De höje kledeboder. Malmö fornminnesförenings årsskrift 1950.
Sven Rosborn: Medeltida stenhus i Malmö. Hikuin 13. Viborg 1987.

Ulfeldtska huset/Ulfeldtska gården
1658 köptes Ulfeldtska gården av rikshovmästaren Korfitz Ulfeldt och sedan, indragen till svenska staten, beboddes den av de svenska generalguvernörerna t. o. m. 1719 samt av landshövding K. G. Hårdh 1719-28. Huset var sockerfabrik 1775-1836 och sedan 1860-talet är det hotell ("Tunneln").

Byggnadens källarvåning, den äldsta i staden (från 1319), är 32 m. lång och 6,2 m. bred. Över de östra valven uppfördes 1519 det nuvarande åt gatan gaveltinnade höga stenhuset, som under konungamötet 1524 lär ha bebotts af Fredrik I. Över de övriga källarvalven uppfördes 1582 den nuvarande tvåvåningsbyggnaden med dess höga gatutrappa och prydliga gårdsportal av kritsten. I husets andra våning har stadsbiblioteket haft sina lokaler jämte läsesal.

 

Plats: Adelgatan; hörnet av Adelgatan och Kansligatan (här låg senare Hotell Tunneln)
Byggår: 1600-talet

 

Ulfeldtska huset - BILD

 

Karta - Ulfeldts gård i kvarter Svanen, kv 43 i kvarter Svanen, kv 43, Malmö      

Själbodarna
Plats: Söder om S:t Petri kyrka (ev. utspridda på fler platser).

 

Själbodarna - BILD MODELL

 

Karta - Själbodarna, söder om S:t Petri kyrka, Malmö      

Kantorshuset
Gård 226?
Kantorshuset - BILD MODELL

S:t Petri kyrkogård
I kvarter Druvan (kv 54) ???

Rosenvingska huset/Rosenvingehuset
Rosenvingehuset är en av de allra tidigaste renässansbyggnaderna i Skandinavien och representant för en borgerlig stadsarkitektur som ur flera aspekter är unik i norra Europa.

Byggherren Anna Pedersdatter var änka efter Christian II: s skrivare Mogens Jensen Rosenvinge, därav husets namn.

Byggnaden är uppförd som ett parhus med två identiskt lika men spegelvända lägenheter i två plan.

Ursprungligen hade man tänkt sig ett dubbelt så långt hus och förberett för ytterligare två liknande lägenheter. Detta arbete blev aldrig utfört, troligen beroende på vikande ekonomiska konjunkturer under senare delen av 1530-talet.

Den tidigare placeringen av ovanvåningens fönster kan avläsas i fasaden.

Bägge lägenheterna har var sin ingång från gatan och mot gavlarna finns parställda fönsteröppningar till dagligstugan.
I bottenvåningen ses två stora valvbågar. De båda stora murverksöppningarna i fasaden har tolkats som öppningar för burspråk eller salubodar där dessa handelsbodar haft utbyggnader ut i gatan.

Byggnadsstilen är delvis präglad av den nederländska renässansen men i ett mycket stramt och enkelt utförande.

Fasaden är anmärkningsvärt enkel med få dekorationselement; reformationen, som genomfördes i Malmö 1529, har redan börjat sätta sina spår i arkitekturen. Det enda mer avancerade dekorelementet är den kombinerade text- och bildtavlan ovanför den västra dörren med ett "memento mori"-tema.
Kontrasterna mot de rika interiöra dekorationerna med gråtonsmålerier är slående. I husets bottenvåning finns Malmös bäst bevarade rum från 1500-talet. Vackra väggmålningar visar här på den dåtida prakten i huset. Här finns också Nordens äldsta papperstapet bevarad. Denna är daterad till 1570-talet.

Byggnaden hade trappgavlar med nio tinnar i varje gavel, vilka avlägsnades 1815, då huset genomgick en större ombyggnad och fick sin nuvarande fönsterindelning inpassad i en empirdräkt.

Fasaderna återställdes i sitt 1500-talsskick i mitten av 1900-talet.

Rosenvingehuset är byggnadsminne sedan 1993.
Plats: Västergatan 5 i kvarter Jörgen Kock (kv 32)
Byggår: 1534 (ev. tidigare?)
Byggherre: Anna Pedersdatter
Rosenvingeska huset, Malmö

 

Karta - Rosenvingska huset i kvarter Jörgen Kock, kv 32, Malmö       Fönster i Rosenvingska huset, Malmö       Rosenvingetapet, Malmö      

Dringenberska gården
Dringenbergska huset är ett av Malmö äldsta bevarade hus.
Gården har rester av en kyrka från 1200-talet och fyra medeltida hus.

Henrik Dringenberg var myntmästare i mitten av 1400-talet (innan Jörgen Kock) och husets förste kände ägare. Framför huset står statyn av industrimannen Frans Suell.

 

Dringenbergska gården är en av Malmös äldsta gårdar. Tomten omtalas första gången på 1430-talet. År 1439 kallas hörnhuset vid Västergatan - Frans Suellsgatan för "sancti Pethers kirke steenhwus". Denna byggnad har legat med gaveln upp mot Västergatan och långsidan mot Frans Suellsgatan.

I tegelkällaren är i dag inrymt ett litet gårdsmuseum. Här finns också stenkapitäl från troligtvis den äldsta S:t Petri kyrka, en kyrka som revs före mitten av 1300-talet. Rivningsmaterialet har då återanvänts i det nyuppförda huset vilket ägts av kyrkan.

Direkt norr om denna byggnad finns rester efter ett tegelhus i två våningar med källare. Ett vackert väggparti med omväxlande kritsten och tegel är bevarat inåt gårdsplatsen. Huset är troligtvis från 1400-talet.

Norr om detta hus ligger en källarbyggnad från 1300-talet. Byggnaden, som bildar hörnhus mellan Frans Suellsgatan - Norra Vallgatan, har fortfarande kvar delar av en ursprunglig kryssvälvd källare. Källaren skadades svårt vid ombyggnader år 1846 men är nu återställd i sitt ursprungliga skick.

Ut mot Västergatan, väster om S:t Petris hörnhus, finns en tvåvånings tegelbyggnad, troligen från 1500-talet. Gården omtalas i ett dokument år 1463 som "mynttemaesterens gotz". I ett kungsbrev år 1500 kallas gården "then gamble Mynthemesteres gaardt". Den myntmästare som det här är frågan om är Henrik Dringenberg, verksam på Myntergården i Malmö (nuvarande Malmöhus). Detta framgår inte minst av en beskrivning år 1549: "en gaard som Meinort Harcke uti boer oc wor then gamble mönstemester Henrich Dringenbergs gaard, liigendis norden adelgaden paa hiörnitt uti thet store Fergestrede, som Meinort Harcke holder friit win oc bröd till kirchen oc skall therfore giffue 16 mark". Vid den tiden betalades alltså fortfarande gårdens hyra till S:t Petri kyrka.

Tullförvaltaren Johan Poppelman är den förste svensk som äger huset. Han tar över tomten c:a 1690. Man vet en hel del om huset från den tiden, eftersom en grannkonflikt resulterade i många juridiska handlingar.

Spinnhus och skola
I mitten på 1700-talet är fastigheten spinnhus under några decennier.
Petter Cronsioe, vars hustru gav namn till deras sommarställe Heleneholm, ägde huset vid sin död 1823.

Malmö stad blev ny ägare till huset och bland hyresgästerna fanns Rikets ständer, som skulle använda källaren "till den stora kassakistans förvaring". Så började Sveriges Riksbank sin verksamhet i Malmö. 

Genom inköp av Dringenbergska gården kunde Malmö latinskola flytta till gården. Tidigare låg skolan i den lilla medeltida skolbyggnaden invid S:t Petri kyrka. År 1827 invigde biskop Wilhelm Faxe den nya skolan/läroverket.
Plats: Norra Vallgatan 66 - nr 1 i kvarteret Jörgen Kocks (kv 32) östra del utmed Norra Vallgatan, Frans Suellsgatan, Västergatan
Byggår: 1430-talet
Byggherre: Henrik Dringenberg (f. ? d. ca 1501, juni 1500 - feb 1501)
Myntmästare i Malmö (1455 - 1492)
dvs innan borgmästare (?) Jörgen Kock övertog detta uppdrag

 

Dringenbergska gården

 

Karta - Dringenbergska huset i kvarter Jörgen Kock, kv 32, Malmö      Dringenbergska gården, Malmö      Dringenbergska gården, Malmö, innergården     
 
Henrik Dringenberg var rådman i Köpenhamn och blev senare, vid mitten av 1400-talet, kungens myntmästare i Malmö.

Dringenberg nämns första gången 1451 då han och hans hustru Abele tillerkännes 50 marck årligen av den skatt som Malmö skulle betala till kungen. Detta privilegium, enligt ett ej bevarat kungabrev, hade han tidigare fått av kung Christoffer av Bayern (som dog 1448). Henrik var vid privilegiets utfärdande bosatt i Köpenhamn. Fyra år senare omtalas han som rådman i denna stad.

När myntmästaren i Malmö Hans Myndel avled ca 1455 fick Henrik Dringenberg överta detta ämbete. Hans familj flyttade då från Köpenhamn till Malmö och fick av kungen en gård "norr om och näst intill Sanctorum Simonis et Judae kapell". Kapellet låg strax öster om Myntergården.
Han inköpte senare en gård direkt invid Strandporten, ett av Malmös förnämsta lägen vid denna tid. Delar av gården finns i dag kvar i Dringenbergska gården.

Man gissar att Dringenberg härstammar från en stad med samma namn i Westfalen (där omnämns han som tidigare guldsmed).
Kung Erik av Pommern började bygga ett nytt slott i Malmö 1434 (delar av nuvarande Malmöhus). Planerna var att där förlägga Nordens samlade mynttillverkning. Slottet fick därför namnet "Myntergaarden"”. Fram till 1520-talet verkade här av de danska kungarna tillsatta, mäktiga myntmästare. Henrik Dringenberg var en av dessa. Som myntmästare slog han alla rikets silverpenningar. Mynten kallades för hvide (en hvid, flera hvide, jämförbart med tyska Witten, små som nutida 25-öring och hade valören av 4 penninge).

Under en period slogs alla danska mynt på Malmö slott, innan verksamheten flyttade till Jörgen Kocks gård, några meter söder om Dringenbergska gården.

Det var en mycket lönsam befattning att vara myntmästare och en stor verksamhet.

Henrik Dringenberg var också kungens fogde, dvs kungens representant, i Malmö där han skulle övervaka rättskipningen och tillvarata kronans del i uppbörd och böter.

Som fogde beslutade han, tillsammans med stadens borgmästare och råd, om dödsdomarna för åtta sjörövare som 1457 gripits efter en jakt på Öresund. Sjörövarna halshöggs vid Blosshögen (kulle på Limhamnsfältet) där deras huvud sedan sattes på stegel (påle) utmed stranden till allas åsyn. Efter detta blir Dringenberg frekvent omtalad i annalerna.

Han var också kungens tulluppbördsman i Malmö, ett ämbete som han innehade redan 1458.
Samma år kallade kung Kristian I honom för "vår guldsmed" vilket visar på hans ursprungliga yrke.

Att han också bedrivit bankverksamhet framgår av ett antal bevarade dokument. 1487 lånade han ut 400 marck till kungen. Vid denna tid hade han också lånat ut 100 rhenska gyllen till biskop Johan Jepsen Ravensberg i Roskilde.
Dringenberg avled någon gång mellan juni 1500 och februari 1501, i en ålder av 75 år. Henrik Dringenberg begravdes c:a 1500 i det kapell till S:t Petri kyrka som han själv bekostat.

Henrik Dringenberg lät uppföra ett eget, påkostat kapell i S:t Petri kyrka. Detta invigdes till Helliga tre kungar och låg öster om koromgången. Senare gick det under benämningen Dringenbergska kapellet. Rester efter en förnäm mässhake tillhörig S:t Petri kyrka bär fortfarande namnet "heinrich dringenberg" inbroderat tillsammans med det Dringenbergska vapnet – en sköld med tre kronor. Kapellet revs 1792.

Källa: Dringenbergska gården av Walther Edenheim. utgiven 1964 av Försäkringsaktiebolaget Skåne.

Mer att läsa om Henrik Dringenberg finns i boken "Malmö" av Bertil Widerberg.

Stortorget (med tidigare gravplats och reservoar (vattenförsörjning, fontän).

I samband med reformationen i Danmark kunde den mäktige borgmästaren Jörgen Kock riva ner det stora Helgeandsklostret och på dess mark anlägga det nuvarande Stortorget. Nedrivningen påbörjades 1538.

Stortorget kom att bli ett av 1500-talets absolut största torg i Norden. Malmö var vid denna tid en av de största städerna i Norden och därför började man också bygga upp ett nytt rådhus utmed den östra torgsidan.
När handeln tilltog i mitten på 1500-talet behövdes ett större torg i Malmö. Jørgen Kock som var borgmästare i den då danska staden, beslutade att anlägga Stortorget på sin nuvarande plats. Den katolska kyrkan och klostret Helgeandshuset, som hade upptagit så mycket som 1/3 del av det som idag är torg, revs då reformationen hade fått sitt genombrott.

Gustav Vasa förhandlade med danskarna i Malmö 1524 och blev vid ett tillfälle så arg att han drog kniv mot en köpman från Lübeck. Läs mer om detta oblodiga knivdrama...

Samtidigt med att detta magnifika torg skulle anläggas, beslutades att rådhuset skulle flyttas dit. Rådhuset har behållit sin placering sedan dess, men renoverats och förskönats i etapper; senast av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall på 1860-talet.

Det gamla rådhuset hade legat mellan Adelgatan och Petrikyrkan. Där låg stadens handelscentrum utmed den breda "Algade" (Adelgatan). Nu flyttade stadens maktcentrum och handel ett kvarter när Stortorget anlades.

Utökad handel och saluhallar
Trots sin storlek på 200x200 steg (uppmätt av självaste Carl von Linné), ökade handeln så mycket att [Lilla torg] måste anläggas i anslutning till Stortorget redan på 1590-talet. Handeln var enorm med dåtidens mått och skedde ute på stadens torg, där för dagen ditresta bönder och köpmän bedrev handel. Butiker i dagens mening fanns inte, men stadens hantverkare och handelsmän hade fasta bodar längs med stadens gator.

Gatunamn som Skomakaregatan, Grynbodgatan och Själbodgatan vittnar idag fortfarande om dåtidens verksamhet.
Nya förordningar trädde i kraft i början på 1900-talet och det blev av hälsoskäl förbjudet att sälja kött och fisk öppet på gator och torg. Detta blev ett kraftigt slag mot handeln på torgen och tre saluhallar öppnades. En av dem byggdes på Lilla torg och den sprudlade av kommers tills den revs på 1960-talet.

Vannkunst
Den så viktiga stadsbrunnen fick naturligtvis sin placering på det nyanlagda Stortorget. Vattnet leddes i tjocka trästockar hela vägen ifrån det som idag är Pildammarna och som var stadens vattenreservoar långt in på 1800-talet. Från stadsbrunnen utgick också ledningar till stadens större gårdar, som fick friskt vatten till sina brunnar - en fantastisk lyx på den tiden. En så central funktion som stadsbrunnen var rikt dekorerad - en s.k. "vannkunst". I Malmö var brunnen krönt med en snidad "Morian" (svarthyad afrikan, mor). Onekligen ett exotiskt inslag.

Träledningarna ersattes i slutet på 1800-talet av metallrör från det nya vattentornet i Pildammarna, då det visat sig att trärören varit en av smittokällorna i den stora koleraepidemin. På [gamla kyrkogården] finns en grav som minner om [tre läkare] som c:a 1850 dog i en koleraepidemi i Malmö.

Brunnen togs bort, men ersattes i mitten på 1960-talet av en ny brunn som nu ligger några meter ifrån den gamla vandkunsten. Den ursprungliga placeringen är markerad av några vita marmorstenar på torget. Även den nya brunnen har en liten Morian och är rikt dekorerad. Idag tjänar den bara som vattenkonst och ögonfröjd men är ett populärt turistmål som finns avbildat på många semesterkort.

 

Plats: Stortorget

 

Stortorget, Malmö

 

Karta - Stortorget, Malmö   Stortorget, Malmö  Stortorget, Malmö  Stortorget, Malmö 

 

Stortorget, Malmö      Stortorget, Malmö     

Jörgen Kocks hus/Jörgen Kocks gård
Jörgen Kocks hus är det mest imponerande byggnadskomplexet från Malmös äldre historia.

Jörgen Kocks hus restaurerades och rekonstruerades 1967 under ledning av arkitekt Sture Kelfve där husets ursprungliga historiska yta ansågs ha företräde framför senare tiders tillägg.
Byggnaden blev byggnadsminne 1993.

Fasaderna var ursprungligen färgade i engelskt rött medan stenarbetena målats i gult och svart.

Trevåningshuset i hörnet Frans Suellsgatan - Västergatan är uppfört i en stilblandning mellan nordisk sengotik och tidig nederländsk renässans.

Hörnbyggnaden ståtar med flera utsmyckningsdetaljer, merparten i dag dock kopior. Originalen finns bevarade på Malmö museum. I hörnet ses Jungfru Maria stående på månskäran, bärande Jesusbarnet. Sockeln är daterad 1525. Samma årtal finns över en av vindsluckorna. Över en annan lucka ses Jörgens och hustrun Citzes vapensköldar. Liknande sköldar finns hos de två lejon som står på gavelns sidotinnar.

Den rikt dekorerade praktgaveln har sina närmaste förebilder i Holland. De spiralhuggna fialerna kröns av sköldbärande lejon, masverk och cirkelrosetter är huggna i kritsten liksom himlamadonnan i hörnnischen. Dessa stenarbeten har tillskrivits Michiel van Haerlem som var byggmästare för Christian II: s byggnadshytta i Köpenhamn.

Jörgen Kock blev myntmästare för hela Danmark år 1518. Åren 1522-1524 uppförde han sitt alltjämt till stora delar existerande palats. Så mäktig var Jörgen Kock att han förlade Danmarks mynttillverkning till sin egen gård. Detta kunde han göra då stora delar av kvarteret söder om bostadsbyggnaderna ingick i hans tomt.

Själva myntverket låg inne på gården men är sedan länge rivet.

Av den forna gården återstår i dag tre byggnader.
1) Jörgen Kock och hans hustru Citze bodde i den ståtliga hörnbyggnaden.
2) Till denna hör den mindre salslängan mot Stortorget. Här i Stortorgslängans bottenvåning fanns Jörgens banklokal (den för bankverksamheten så viktiga växlingslokalen) och i ovanvåningen hans privata festsal.
3) Längan utmed Västergatan var ursprungligen uppförd som ett radhus i två våningar, en hyreslänga med tre bostäder. Den östra lägenheten intill hörnhuset ingick i Jörgen Kocks privata bostad.

Ovanvåningen och den övre våningen i längan mot Stortorget nyttjades som bostad för Jörgen Kock och hans hustru, Citze Kortzdatter van Nuland.
Bottenvåningen utgjorde en kanslivåning.

Längs Västergatan finns tre bevarade bodar som utformats som radhus. Dessa var troligen tjänstebostäder för högre tjänstemän vid myntverket.

Ytterligare fyra eller fem liknande bodar har funnits längs nuvarande Stortorget.
Plats: Stortorget, Frans Suellsgatan, Västergatan 2, kvarter Frans Suell (kv 40)
Byggår: 1525 (1522-1524)
Arkitekt: Michiel Heinrick van Haerlem (troligen)
Byggherre: Jörgen Kock (f 1487 d 1555)
                    Borgmästare i Malmö (1523 - ? & 1540 - ?)
                    Myntmästare för Danmark (1518 - 1536?)

 

Jörgen Kocks hus, Malmö

 

Karta - Jörgen Kocks hus i kvarter Frans Suell, kv 40, Malmö     Jörgen Kocks hus, Malmö, norra fasaden     Jörgen Kocks hus, Malmö, norra fasaden     Jörgen Kocks hus 1910, Malmö

 

Jörgen Kocks hus, Malmö, madonna       Madonnan från Jörgen Kocks hus, Malmö      

Nya Rådhuset
Rådhuset, som är Nordens största uppförda rådhus under perioden medeltid - 1600-tal, är en tvåvåningsbyggnad med källare. Källaren är försedd med två parallella tunnvalv. Källaren har fortfarande kvar sin 1500-talsstil medan ovanvåningen under 1800-talet försetts med ett väldigt tunnvalv och praktfulla stuckaturer.

I samband med att Stortorget lades ut på 1530-talet började man uppföra ett nytt rådhus vid torgets nordöstra hörn. Stadens magistrat (som under lång tid även hade lokalt domstolsansvar) hade under medeltiden haft sina lokaler i ett hus vid Östergatan.

Den 28 januari 1544 lånade Malmö stad Jörgen Brendere 300 marck danske för att han skulle kunna påbörja tegelbränningar vid stadens tegelugn. Staden skulle i hyra för tegelugnen erhålla 6000 tegel och 20 läster kalk om året. Den 5 mars 1548 blev hyreskontraktet uppsagt. Avtalet torde ha tillkommit i samband med rådhusets byggande, vilket arbete således pågått våren 1544 - hösten 1547.

År 1546 stod byggnaden, som var uppförd i tegel med burspråk och gotiska trappstegsgavlar, färdig att tas i bruk. Huset hyste bland annat den grandiosa "Knutssalen". Den pampiga Knutssalen på andra våningen för tankarna till spegelsalarna i franska slottet Versailles, och det är platsen för särskilda festligheter och baler. På samma våningsplan finns också den exklusiva Bernadottesalongen, dit normalt endast kungliga, ambassadörer o dyl har tillträde och vars väggar pryds med kungliga porträtt.

De bäst bevarade partierna av rådhusets äldsta delar utgörs av källarvalven som idag rymmer en restaurang.

Rådhuset har sedan 1500-talet varit föremål för ett flertal ombyggnader, men dess omfång mot Stortorget är i stort sett detsamma som under renässansen.

Under 1700- och 1800-talen utvidgades byggnaden mot öster. Fasaden mot Stortorget förändrades samtidigt.
På 1860-talet, då industrialismen tog fart på allvar i Malmö, förändrades rådhuset drastiskt efter planer av Helgo Zettervall. Fasaden omformades (1864-1869) till holländsk renässansstil (och ersatte då en nyklassicistisk fasad från början av 1800-talet). Även om huset aldrig haft en sådan fasad, menade Zettervall att den borde ha sett så ut ursprungligen.

På fasaden finns skulpturutsmyckningar som bland annat avbildar några av Malmös historiskt viktiga män som t ex Jörgen Kock och Mattias Flensburg.

Rådhuset fick även en rikt utsmyckad interiör som till stora delar är bevarad.


I anslutning till rådhuset finns den gamla landstingshus-tillbyggnaden med den så kallade Landstingssalen med unika 1600-talsporträtt föreställande danska regenter.
Plats: Stortorget 2 (Stortorgets nordöstra sida), kvarter S:t Knut (kv 47)
Byggår: 1546; 1863
Arkitekt: Peder Ipsen Murmästare; Helgo Zettervall
Byggherre: Stadens magistrat

 

Nya Rådhuset, Malmö

 

Karta - Rådhuset på Stortorget i kvarter S:t Knut,kv 47, Malmö     Teckning från år 1859 av det nya Rådhuset, Malmö    Rådhuset, Malmö    

 

Rådhuset, Malmö     Rådhuset, Malmö     Rådhuset, Malmö    

 

Rådhuset, Malmö     Rådhuset, Malmö     Rådhuset, Malmö     Rådhuset, Malmö     Rådhuset, Malmö    

 


Residenset i Malmö
Landshövdingens bostad. I byggnaden ingår två hus – "Kungshuset" och "Gyllenpalmska huset" från slutet av 1500-talet.

Sitt nuvarande utseende fick Residenset 1851. Exteriören ritades då om av arkitekten Fredrik W. Scholander.


Residenset vid Stortorget i Malmö är representationsbostad för landshövdingen i Skåne län. Det består av två sammanbyggda hus, båda från slutet av 1500-talet. Det västra är "Kungshuset" och det östra "Gyllenpalmska huset". Under 1600-talet ägdes "Kungshuset" av rådmannen Fadder Loch. Efter Skånes erövring år 1658 inkvarterade sig här med våld först generalguvernör Gustaf Otto Stenbock, sedan fältmarskalk Gustaf Banér. Den sistnämnde körde bokstavligt talat ut Fadder Loch på gatan. Fadder Loch anslöt sig till den danska invasionsarmén år 1676 men stupade i slaget vid Lund samma år.

De båda husen sammanslogs redan 1728–30 till en byggnad i funktion av residens för länets högste tjänsteman, landshövdingen. Dagens fasad är ett resultat av en ombyggnad från 1849 med Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt. I dag är det endast den västra volutgaveln samt ett litet så kallat kerubhuvud på den östra gaveln som minner om 1500–1600-talen.

Landshövdingeresidenset i Malmö ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk.

http://www.sfv.se/

Fakta
Byggår: 1729-30
Arkitekter: Lorentz Christoffer Stobée/Johan Cronman


Stortorget i Malmö på 1500-talet
I och med freden i Roskilde 1658 förlorade danskarna Skåne till Sverige. Karl X Gustav bestämde att Malmö skulle bli säte i det generalguvernement som skulle utgöras av Skåne, Halland och Blekinge. Den förste innehavaren av ämbetet blev fältmarskalk Gustaf Otto Stenbock. År 1679 inrättade han sig i det Lochska huset, senare kallat Kungshuset, vid Stortorget samt i ett angränsande hus. Båda husen var sannolikt byggda i slutet av 1500-talet och låg på den nuvarande residenstomten.

Brist på pengar
År 1729 föreslog dåvarande landshövding Johan Cronman en nybyggnad och bad fortifikationsöversten Lorentz Christoffer Stobée ge förslag till nytt residens. Stobée lämnade ett storstilat förslag men brist på pengar och godkända ritningar gjorde att Cronman tvingades välja en blygsammare lösning. Kungshuset fick till största delen stå kvar medan det bredvid revs och ersattes i stort sett med en spegelbild av Kungshuset, så att de båda bildade en enhet. Arbetena utfördes 1729-30. Den nya byggnaden hade två våningar, ett högt och spetsigt sadeltak och volutprydda gavlar.

Genomgripande renovering
Landshövding Cronman åstadkom ett nytt residens för endast hälften av vad det mer raffinerade Stobéeska förslaget skulle ha kostat. Men tydligen fick kvaliteten sitta emellan. Bland annat bågnade fasaden mot Stortorget och man var rädd att den skulle rasa ihop. En genomgripande renovering blev nödvändig. Den genomfördes under 1777 och innebar bland annat att fönsterindelningen i torgfasaden ändrades och att stora delar av murverket i det gamla Kungshuset ersattes med nytt.

Nuvarande utseende
I mitten av 1800-talet lät Oscar I meddela dåvarande landshövding Posse att han inte var nöjd med residensbyggnadens yttre utan tyckte att något borde göras åt saken. Posse skred genast till verket och genom en ombyggnad av exteriören 1851 fick residenset sitt nuvarande utseende. Arkitekt var Fredrik Wilhelm Scholander. Byggnaden fick tre stora takkupor i holländsk renässansstil och fasaden pryddes med sirliga rokokoinspirerade fönsterornament. Det återstod dock många brister i byggnadens inre och 1877 gjordes flera ombyggnader av residenset. Bland annat byggdes ett nytt trapphus och matsalen flyttades till sitt nuvarande läge och fick en tidstypisk nyrenässansinredning.

Residensets interiörer och inredning har renoverats under åren 1996-2004.

Residenset är statligt byggnadsminne genom beslut 1935 och 1993.

Läs mer; Statens Fastighetsverk
http://www.sfv.se
Plats: Stortorget, kvarter Residenset (kv 42)
Byggår: Slutet av 1500-talet

 

Residenset på Stortorget, Malmö

 

Residenset på Stortorget i kv 42, Malmö       Residenset, Malmö      

Lilla Rostockgården. På (vid) Stortorget. Lilla Rostockgården - BILD

 

Karta - Lilla Rostockergården på Stortorget i kvarter Gripen, kv 41, Malmö      

Rostockgården. På Stortorget. Rostockgården - BILD

Högvakten på Stortorget Högvakten - BILD

Kompanihuset
Huset intill Rådhuset ägdes av det Danska Handelskompaniet.
Medeltida kompanihus i Malmö.
Sammanslutning i kompanier var ett sätt för utländska köpmän att hävda sig mot inhemska borgare. Kompaniet var särpräglat kommersiellt och rättsmässigt. Genom detta kunde man erhålla rättvisa i handelstvister. Det var en penningslös inrättning som bara fodrade kapital för underhållet. Handeln sköttes privat. Olika typer av handelsfolk som skeppare och köpmän sökte sig dit.

Kompanihus uppfördes för att effektivisera sammanslutningarna och för att hysa varor.

Kompanihuset som står där än idag är byggt någon gång mellan 1525-29, samtidigt som Malmöhus. Man tror det är en "minikopia" av Malmöhus som användes som bostad till danska adelsmän som var tvungna att sova över i Malmö.
Inne i den gamla Kompanigatan, granne med rådhuset, ligger Kompanihuset, en av Malmös klenoder. Den kullerstenslagda gården andas historia. Huset byggdes under 1520-talet. Möjligen är det ritat av Marten Bussert, Christian III:s generalbyggmästare. Vem ägaren var är höljt i historiens dimmor. Eftersom huset är en minikopia av det ståtliga Malmöhus, uppfört 1525-29, stod kanske en av kungens betrodde män bakom bygget.

Troligtvis har Kompanihuset från början varit tänkt som en adelsmans "sögningegård", vilket var beteckningen på adelns hus inne i Malmö. Under 15- och 1600-talen var den skånska adeln tvungen att tidvis vistas vid kungen hov i Köpenhamn. Färden över Öresund kunde dock vara besvärlig och man blev tvingad att bida bättre väder i Malmö. Ville man då ha en ståndsmässig bostad var det bäst att själv äga ett hus — en sögningegård.
I närheten av Kompanihuset fanns under 1500-talet ett flertal sådana gårdar; alla placerade inne i kvarteret och på så sätt skyddade då de ofta stod tomma.

Innan Kompanihuset stod färdigt skiftade det ägare. Danska kompaniet tog över huset och gjorde om det till ett gilleshus. Kompanihuset är ett av de bäst bevarade gilleshusen från det gamla Danmark. Ett kompani var en sammanslutning av köpmän. För att kunna hävda sig gentemot stadens råd, gick de samman i ett gille. Till gilleshuset förde man dyrbara varor och här hölls sammankomster och fester.

Bottenvåningens golv är minst sagt ojämnt, ett av Malmös äldsta bevarade tegelgolv. Bakom en bastant dörr göms en i väggen inbyggd toalett. En murad ränna mynnar ner i ett underjordiskt rum. I Kompanihusets latrinkammare ligger fortfarande kvar rester av dricksglas, träsaker och keramik.

De två spisarna i salen är båda prov på arbeten av skickliga stenkonstnärer från 1600-talet. Den ena har ett stenöverstycke med ägaren och ägarinnans initialer. Spisen är uppsatt på 1630-talet. Willum Efvert Dichmand bär själv upp dess ena sidostöd. En tämligen spinkig man med pipskägg och mustasch. På andra sidan ståtar hans hustru Karine Pedersdatter. På den andra gavelväggen står en annan spis från samma tid. På dess utskjutande konsolstenar finns två indianhuvuden vackert uthuggna. Då spisens ägare på 1600-talet hade handelsförbindelser med Nya Danmark — den danska kolonin i Amerika — är det kanske inte så underligt att det finns indianhuvuden på spisen. Skånes äldsta indianframställningar.

Källa:
Sven Rosborn , arkeolog, historiker, författare

 

Plats: Kompanigatan i kvarter Claus Mortensen (kv 48), söder om Rådhuset
Byggår: 1520-talet. 1539?

 

Kompanihuset, Malmö

 

Karta - Kompanihuset i kvarter Claus Mortensen, kv 4, Malmö8       Kompanihuset, Malmö, söderifrån       Kompanihuset i början av 1900-talet, Malmö

Lilla Torg. Lilla Torg - BILD

 

Karta - Lilla Torg, kv 50, Malmö      

Hedmanska gården
Hedmanska gården är en gammal handelsgård som består av fem olika byggnader från olika tidsepoker. De visar på den bebyggelseutveckling som var typisk för Malmös stadsgårdar. Dessa gårdar uppfördes i ett skede då borgarna ägnade sig åt både lantbruk och handel, därför blev de utökade och förändrade i samband med konjunktursvängningar.
Här finns bl.a. korsvirkeshus från slutet av 1500-talet. Själva innegården uppstod på 1720-talet. Magasinsbyggnaden är från slutet av 1800-talet.
Den äldsta byggnaden är korsvirkeshuset ut mot Lilla Torg, från 1597. Fasaden mot torget har det bäst bevarade 1500-talskorsvirket i Malmö.
Några år senare uppfördes den putsade längan som ligger mot Lilla Torg. Den fick sin nuvarande fasadutformning i empirestil 1805.
Magasinen utmed Hjulhamnsgatan är uppförda på 1700-talet. Den stora magasinsbyggnaden på gårdens södra sida byggdes på 1850-talet (där Form Design Center ligger sedan 1974).
Gården blev byggnadsminne 1993.

I det lilla porthuset till Hedmanska gården, vid Lilla Torg, bodde på 1500-talet en borgmästare i Malmö vid namn Niels Hammer. I portens västra sida fanns Haqvin Bagers skalderum. Längre in på gårdens östra sida finner vi Harald Bagers förråd. Därefter ligger Gabriel Hedmans magasin rakt fram. Längre bort i samma länga finner vi Diedrich Sölchers magasin och vidare till höger ligger Pehr Malmros hus och därefter Jens Ennersons loft.

Byggt 1822 av Gustav Barck. Det gula huset som ligger på gårdens västra sida tillhörde Peter Malmros. Fastigheterna ligger i kv. Gyllenstjärna (kv 61) som även sträcker sig runt hörnet och Hjulhamnsgatan där vi bland annat finner Diedrich Sölchers magasin.

Gården omnämns första gången år 1529 i Malmö raadstue protokoll, men förmodligen har den funnits redan under 1400-talet.

På 1500-talet var Hedmanska gården uppdelad i tre mindre gårdar.

Västra Gården
Den västra gården (nuvarande Pehr Malmros hus) ägdes 1539 av herr Steen Bilde och skänktes senare till hospitalet Heiliggeisthus "att holde ther en seng oppe met til en sjug mendiske".
Hospitalet sålde den 20 år senare till Niels Hammer som ägde granngården.

Niels Hammer lät 1597 uppföra Korsvirkeslängan som idag bär hans namn. Detta hus anses vara landets bäst bevarade korsvirkeshus från slutet av 1500-talet.
När svärsonen 1615 ärvde gården betecknas den som "Jens Emmersens nye gaard".

1725 köper Diedrich Sölscher en handelsman från Lybeck samtliga delar av nuvarande Hedmanska gården.

Södergården
Gården kallades för Södergården när Diedrich Sölschers svärson Haqvin Bager ärvde den 1744 och där bedrev en framgångsrik lanthandel. Haqvin Bager var en originell Malmöprofil med sinne för nydaning och förändring. På sin gård hade han ett sädesmagasin av ovanlig konstruktion (nuvarande Diedrich Sölchers magasin). Inne i magasinet påträffades en dubbelkölna (sädestork) under restaureringen 1980. Även hans skalderum kom fram i Niels Hammers hus.

År 1803 ombyggdes de två mindre husen på den västra gården och den klassicistiska fasaden uppfördes mot Lilla Torg. Denna byggnad omnämndes som Pehr Malmros "nyligen uppbyggda i boende hus" den för Malmös gårdar så typiska halvbyggnaden på Niels Hammers hus 1822 av Gustaf Barck.

Gabriel Hedmans gård
Tio år senare kom gården i Gabriel Hedmans ägo och förblev därefter uppkallad efter denne siste handelsman.
När handeln med spannmål blomstrade i Malmö i mitten på 1800-talet lät Gabriel Hedman uppföra det höga spannmålsmagasinet.

1894 byggde hans svärson Harald Bager förrådshuset som begränsar gården i öster. De nya tegelmurade byggnaderna ersatte äldre korsvirkeslängor på samma plats.Småfirmor och butiker hyrde gårdsbyggelsen i mitten på 1900-talet.
Plats: Lilla Torgs södra sida, kvarter Gyllenstjerna (kv 61)

 

Hedmanska gården, Malmö

 

Karta - Hedmanska gården, kvarter Gyllenstjerna, kv 61, Malmö   Hedmanska gården, Malmö   Niels Hammers hus, Hedmanska gården, Malmö   Niels Hammers hus, Hedmanska gården, Malmö   Hedmanska gården, Malmö

 

Hedmanska gården, Malmö Hedmanska gården, Malmö Hedmanska gården, Malmö Hedmanska gården, Malmö
Hedmanska gården, Malmö

Faxeska huset/Faxeska gården/Faxe-gården
Korsvirkeshus omnämnt 1580 förändrad 1846 samt ombyggd 1910. Man var på väg att riva huset som staten hade i malpåse men bröderna Faxe tog strid om detta 1909 inför rivningen. Samma år försökte dessa bröder ge Malmö ett första exempel på hur man restaurerar ett korsvirkeshus. Det ägs ännu idag av släkten, en gång berömd för sin vinhandel symboliserad av den rekonstruerade druvklasen över porten.

 

Under medeltiden var Malmö till sitt omfång en tämligen ringa stad. Staden slutade söderut i princip vid nuvarande Lilla torg. Området där Gustav Adolfs torg i dag är beläget låg under vatten. Sankmarkerna gick som vikar söderifrån in i staden. "Hiulhaffnen" var en sådan vik. Denna förvandlades efter hand till ett stort och öppet kloakdike. Diket har gett Hjulhamnsgatan dess namn.

Faxeska huset ligger delvis över den forna Hiulhaffnen. Byggnaden uppfördes på 1760-talet av handelsmannen Hans Schiuberg. Huset restaurerades år 1910 (av arkitekten August Stoltz) och är därmed det första i en lång rad restaurerade äldre hus i Malmö. Då utgick man felaktigt från att huset byggts året 1580, ett årtal som därför skars in i den nygjorda portbjälken. Ovanför dörren hänger en lampa utformad som en druvklase. Denna minner om vinfirman Ad. Faxe & Söner som ägde gården. Speciellt berömd lär punschen "Faxes gamla", tappad på svarta flaskor, ha varit. Vinfirman hade en tid spirituosaaffär i det gamla huset. Faxeska huset förvärvades 1842 av Adolf Faxe och har ända sedan dess varit i familjens ägo.
Plats: Larochegatan 4a och 4b (vid Hjulhamnsgatan), invid Lilla Torgs södra sida, i kvarter Blomman (kv 60).
Byggår: 1760-talet
Byggherre: Handelsmannen Hans Schiuberg

 

Faxeska huset, Malmö

 

Karta - Faxeska huset, kvarter Blomman, kv 60, Malmö   Faxeska gården på Larochegatan omkring år 1700, Malmö   Faxeska huset, Malmö   Faxeska huset, Malmö  

 

Faxeska huset, Malmö      

Ekströmska huset/Ekströmska gården
Ett korsvirkeshus från 1720-talet som pryder Lilla torg. (Renovering av just Ekströmska gården och återuppbyggnad av Nya Aspegrenska Gården, som Sparbanken Bikupan köpt år 1906 och sedan rivit för en större fastighetsaffär Caroli City. En gård uppförd år 1810 var den som fick ge plats åt det idag nyuppförda Aspegrénska. Tidigare ägare i sammanhanget ska nämnas Hans Schiuberg som förvärvade gården år 1761 i just kv 53 stjärnan nr 624. Huset var från börja på 1700-talet byggt som bostad, men kom att användas som salubod.)

 

Plats: Hörnet Lilla Torg och Larochegatan, gård #264, kvarter Stjernan (kv 53)

 

 

Ekströmska huset, Malmö

 

Karta - Ekströmska huset på Lilla Torg, kvarter Stjernan, kv 53, Malmö       Aspegrenska huset/Ekströmska huset/Bikupan på Lilla Torg, Malmö     Ekströmska huset och Larochegatan år 1720, Malmö     Aspegrenska huset/Ekströmska huset/Bikupan på Lilla Torg, Malmö    

 

Ekströmska huset, Malmö     Ekströmska huset, Malmö

Flensburgska huset/Flensburgska gården
Flensburgska gården har sitt namn efter familjen Flensburg som ägde fastigheten från 1827 till 1964, då Eva Flensburg skänkte hela gården till Malmö Stad (Malmö Museum).

Huvudbyggnaden uppfördes år 1595, troligen av rådmannen Helmicke Ottersen. Huset har en för den tiden karakteristisk byggnadsstil med omväxlande röda tegelytor, omväxlande vita kritstensband. Kanske har stenhuggaren Daniel Thommisen utformat de vackra volutgavlarna. Denna gavelutformning blev populär i Danmark under det sena 1500-talet efter impulser från Holland. Stilen kan närmast karakteriseras som holländsk senrenässans — i Danmark vanligen kallad Christian IV-stil. Den var inte helt ovanlig i Malmö, där åtminstone fyra liknande byggnader från samma tid är kända — alla dock rivna eller ombyggda.

I början av 1600-talet kom huset i borgaren Söffren Christensens ägo När han dog 1651 var han borgmästare i Malmö och därtill stadens rikaste invånare. Hans väldiga epitafium finns bevarat i S:t Petri kyrka. Här ses Söffren med hela sin stora familj.

På 1700-talet förvandlades huset från förnämt borgarhem till kronomagasin. Då fick det också en gulputsad fasad enligt tidens ideal.
År 1827 inköpte handelsmannen Flensburg den då som magasin stående byggnaden.
År 1937 renoverades byggnaden till sitt nuvarande skick.

I Flensburgska gården ingår även den vitputsade längan vid Skomakaregatan. Denna byggdes 1876 och ansluter i sitt formspråk till den äldre byggnaden.
Gården är byggnadsminne.

En gammal legend berättar att huset en gång varit kloster, varför det under 1800-talet kallades för "Klostermagasinet". Detta är dock endast en romantiserad version av verkligheten. Något kloster har aldrig funnits på platsen och huset är dessutom byggt efter reformationens införande i Malmö ca 1529.
Plats: Södergatan 9, Skomakaregatan
Byggår: 1595 (1596?)
Arkitekt: Daniel Thommisen (troligen)
Byggherre: Rådman Helmicke Ottersen (Helmicke Ottesen?)

 

Flensburgska huset, Malmö

 

Karta - Flensburgska huset i korsningen Södergatan-Skomakaregatan, kvarter Oscar, kv 49, Malmö       Flensburgska huset, Malmö      

Lembeska huset
Det Lembeska huset är från mitten av 1500-talet. När det revs 1891 köpte chefen för kulturhistoriska museet i Lund upp delar av byggnadsvirket och använde det på "Kulturen" till ett påhittat borgarhus. Ut mot Södergatan fanns en mängd fantastiska träskulpturer.
Plats: Vid Södergatan (gamla Buttericks), kvarter S:t Jörgen (kv 62)

 

Lembeska huset, Malmö
Foto från Fotevikens museum

 

Karta - Lembeska huset (f.d. Butterickshuset) i korsningen Södergatan-Baltzarsgatan, kvarter S:t Jörgen, kv 62, Malmö       Butterickshuset, Malmö      

Ärkebiskopsgården
Ärkebiskopsgården i Malmö är en medeltida gård där endast det tegelmurade huset ut mot Kalendegatan delvis bevarats. Byggnaden består av källare med trätak samt två våningar. Som framgår av rekonstruktionsskissen låg huset under medeltiden som en hörnbyggnad mot en i dag försvunnen tvärgata till Kalendegatan. Byggnaden är troligtvis från 1400-talet. Den omtalas första gången 1498 och ägdes då av ärkebiskop Birger i Lund. Strid om egendomen hade dock uppstått mellan denne och riddaren Niels Hack på Häckeberga. Niels lät därför detta år bryta sig in i huset och i den rättsprocess som följde finns en detaljerad beskrivning av såväl gård som inventarier i huset.

Vid ombyggnadsarbeten 1953 kunde fragment av äldre väggmålningar friläggas. Vid en restaurering 1973 kunde stora delar av husets medeltida murverk friläggas och undersökas. I dag inryms Teatermuseet scen- och manegekonst i Malmö i den gamla byggnaden.

Källa: Sven Rosborn

För mer info om ärkebiskopens hus se Fotevikens museum.
Plats: Kalendegatan, gård 281 i kvarter Claus Mortensen (kv 48)
Byggår: 1400-talet

 

Ärkebiskopsgården

 

Karta - Ärkebiskopsgården       Ärkebiskopsgården, rekonstruktionsskiss      

Annelska huset
Annellska huset är en korsvirkesbyggnad på Gamla Väster i Malmö.

Husets byggnadstid 1705 framgår av en inskription på portbjälken. Ägarnas initialer finns också ingraverade, J M och J A D, det vill säga kronobagaren Johan Müller och hustrun Ingeborg Andersdotter. Till den ursprungliga envåningslängan utmed Jakob Nilsgatan är kopplat två mindre envåningshus i väster.

Dessa var under 1970-talet rivningshotade då arkitekter inom Malmö stad ville bryta upp kvarteren och skapa en gång- cykelväg i norr-söder genom hela Gamla Väster. Malmö museums representant Sven Rosborn lyckades emellertid tillsammans med den då nybildade förening Gamla Väster sätta stopp för dessa planer.

Trots att Annellska huset i dag är Gamla Västers äldsta stående korsvirkesbyggnad har det levt ett undanskymt liv. Mycket lite är skrivet om huset och gården. Namnet Annell har gården fått efter målaremästare Annell som ägde fastigheten på 1930-40-talen.
Plats: Jakob Nilsgatan, Gamla Väster (gård 512 i kvarter Biet, kv 37?)
Byggår: 1705

 

Annelska huset

 

Karta - Annelska huset       Annelska huset, portbjälke      

Hultmanska huset
Plats: Skomakaregatan. Osäkert var. Troligen i korsningen Södergatan, Skomakaregatan, Baltzarsgatan.

 

Hultmanska huset. MODELL, om huset kan identifieras.

Klingenbergska gården
Det är osäkert hur gammal gården är i sin helhet. Det finns uppgifter om att den Klingenbergska gården tillhörde en borgmästare under 1300-talet, och att gården 1401 utgjorde underlag för instiftande av ett altare och underhåll för dess Vicarijer (Reisnert 1992, s. 212). Två äldre, befintliga byggnader är sannolikt delar av gården. En säkrare uppfattning av gårdens disponering får vi genom en detaljerad beskrivning från 1713 som i sina huvuddrag kan föras tillbaka till 1520.

Byggnadsbeståndet på Klingenbergska gården
Tidigare gård nr 480 (Hus B)
Einar Bagers avskrift av en bouppteckning från 1713 (nr 1637)
I bouppteckningen efter Christer Jönsson beskrivs hela gårdens bebyggelse (även delar av tidigare gård nr 479). Det aktuella gathuset (hus B) utgör den västra delen i beskrivningen (figur 8). Bottenvåningen är indelad i en stuga (4 fack, 8 aln), en liten stugkammare (2 halva fack) samt ett kök med en god skorsten (2 halva fack). Dessutom finns trappa till ovanvåningen i anslutning till köket. Ovanvåningen är indelad i en kammare ovan stugan (3 ½ fack) samt en mindre kammare (1 ½ fack). Under byggnaden finns en källare (5 fack).

Brandförsäkringsbrev från 1880 och 1906 I ett brandförsäkringsbrev från år 1880 (10935/4010) anges byggnaden som reparerad år 1879 samt något förändrad innevarande år. Till källaren under huset kommer man via en trätrappa utifrån Västergatan. Första våningen är inredd till två förstugor med trappor upp till övervåningen, två boningsrum, ett kök med gjuten spis samt en garderob. På andra våningen finns det två förstugor, tre rum samt en garderob. Byggnadens norra vägg är uppförd av bränt murtegel med 1½-stens tjocklek medan den södra väggen (mot Västergatan) är uppförd av korsvirke. Det är inte förrän i försäkringsbrevet från år 1906 (18933/5985) som även den södra väggen anges vara uppförd av bränt tegel. Det förefaller som om fasaden mot Västergatan kläs med tegel någon gång under perioden 1880 till 1906.

Tidigare gård nr 481 (Hus A, C, D och E)
Magistratens besiktningsinstrument år 1692
Enligt besiktningsinstrumentet består gården av ett tvåvåningshus i korsvirke mot Västergatan, som är tillbyggt mot gården, samt en 28 alnar lång tillbyggnad. Detta långsträckta hus användes då som brygghus och verkstad. Då hyresgästen Niels Giertsen var repslagare till yrket, är det troligt att delar av huset användes som repslageri. Det har visat sig att 1692 års besiktning stämmer väl överens med beskrivningen från 1713 (se nedan). Byggnadsantikvarie Jörgen Kling anser det därför vara troligt att det befintliga gatuhuset härrör från 1500–1600-talen, medan den större delen av gårdslängan bör vara från 1600-talet (Kling 1998).

Einar Bagers avskrift av en bouppteckning från år 1713 (23/1 nr 1618)
I bouppteckningen efter Jacob Nielsen (död 1712) framträder bebyggelsen på gården (figur 9). Gården består av 4 byggnader. Gathuset är sex fack (ca 12 aln) långt, och två våningar högt. Huset är uppfört i korsvirke av ek med bränt tegel inmurat i fyllningarna. Under huset finns en källare som man kommer till via en trappa i porten. Bottenvåningen är indelad i en port/förstuga (2 fack, 4 aln) och en stuga (4 fack, 8 aln). Ifrån förstugan kommer man förutom ned i källaren även upp till ovanvåningen via en trappa. Ovanvåningen är indelad i en inkvarteringskammare (2 fack, 4 aln) med en trappa till bottenvåningen samt en kammare (4 fack, 8 aln). På gårdssidan är en luta byggd mot gathuset. Lutan är sex fack lång. Lutan är indelad i förstuga, en stugkammare (2 fack, 4 aln) och ett kök med en liten spiskammare (2 fack, 4 aln). På den östra sidan av gården ligger en tolv fack lång länga (ca 24 aln). Gårdslängan är indelad i en rullekammare med en god skorsten (5 fack, 10 aln) och ett brygghus med en oduglig kölna, men med en god skorsten (7 fack, 14 aln). Norr i gården ligger ett kostall uppfört av brädor samt ett plank mot vallen.

Brandförsäkringsbrev från 1833 och 1868
I ett brandförsäkringsbrev från år 1833 (nr 995/262) beskrivs bebyggelsen på gården utförligt. Gården består då av fem hus. Gathuset mot Västergatan (nr 1) beskrivs som ett tvåvåningshus uppfört i ekekorsvirke med bränt tegel inmurat i fyllningarna. Under huset finns en ovälvd källare. Till källaren har man kommit via en trappa som är placerad bakom dörrar av furubrädor i förstugan. Bottenvåningen är indelad i en förstuga med trappa upp till andra våningen, två stycken boningsrum samt en kammare eller garderob. Den övre våningen är indelad i en förstuga, två boningsrum samt två stycken garderober. Den nordöstra delen av huset ansluter till byggnad nr 2, vilken beskrivs som ett tvåvåningshus uppfört i furukorsvirke med bränt tegel inmurat i fyllningarna. Det är inrett till spiskammare och ”trappgång” i bottenvåningen samt till loft i den övre våningen. Huset anges vara omkring 60 år gammalt och ska ha reparerats genomgripande år 1831. I väst ansluter huset till byggnad nr 3 och i norr till hus nr 4. Till den nordvästra delen av hus 1 ansluter ett envåningshus (nr 3) av ekekorsvirke med bränt tegel inmurat i fyllningarna. Skiljevägarna är uppförda i furukorsvirke med obränt tegel i fyllningarna. Huset är inrett till pigkammare och vedbod. Även detta hus anges vara cirka 60 år gammalt. Hus nummer 4 är ett envåningshus uppfört av furukorsvirke med bränt tegel i fyllningarna. Det är inrett till bränneri samt loge och anges vara omkring ett år gammalt. Det femte huset ligger vid Norra Vallgatan och är ett envåningshus uppfört av ekekorsvirke med bränt tegel inmurat i fyllningarna. Huset är inrett till stall för två hästar och fyra kor, inkörsport samt logegolv. Det är omkring 60 år gammalt och har reparerats år 1831. Nästa brandförsäkringsbrev rörande fastigheten är från år 1868 (nr 7111/2525). Nu anges gården vara bebyggd med tre hus. Hus 1 är enligt brevet nybyggt och har ersatt husen 1, 2 och 3 enligt det tidigare försäkringsbrevet (995/262): De tre husen anges vara rivna. Byggnaden är nu ett tvåvåningshus uppfört av bränd sten och grundmurat till 1½ stens tjocklek. Huset anges vara byggt på en fot av bränd sten samt en grund av gråsten. Skiljeväggarna i huset anges även de vara uppförda i bränd sten. Liksom tidigare har man haft tillgång till källaren via en trätrappa som är placerad bakom dörrar av trä. Hus två ska vara uppfört på en grund av gråsten och med en fot av bränt tegel. Väggarna är av korsvirke med bränd sten i fyllningarna. Detta hus anges vara byggt år 1867

Byggnadsdokumentation för Klingenbergska gården
Plats: Kvarter Skepparen (kv 33), gård 480 och 481
BILDER

 

Karta - Klingenbergska gården i kvarter Skepparen, kv 33

Herr Axel Pedersens gård

Axel Pedersen var en av Erik av Pommerns närmaste män. Under Eriks regeringstid fick Herr Axel flera betydelsefulla uppdrag. Som belöning för sina insatser fick han en gård vid Västergatan i Malmö i gåva av kungen.
Gården kom att kallas Herr Axels gård. Ordet Herr visar att Axel var riddare. Västergatan var på 1400-talet Malmös huvudgata.

Grunden till det stora stenhus som grävdes ut vid Västergatan år 2004 i kvarteret Liljan är sannolikt den gård som Axel Pedersen fick av kung Erik av Pommern år 1433.

Axel Pedersen tillhörde den skånska adelssläkten Thott. Men han använde aldrig släktnamnet Thott, det blev vanligt först på 1500-talet. Axel Pedersen var riksråd och en av kungens närmaste män. Han blev troligtvis dubbad till riddare vid drottning Margaretas kröning i Kalmar år 1397.

Som riksråd var han med i förhandlingarna mellan kungen och biskopen när Köpenhamn blev utsedd till Danmarks huvudstad år 1417.

Herr Axel var skriven på sin fars gård i Härlöv i nordöstra Skåne, men han ägde flera stora fastigheter i Skåne och på Själland.

Som den beresta man han var fick han den 5 augusti 1404 tillstånd av påven i Rom att föra med sig ett resealtare på sina resor.

År 1415 nämna han för första gången som länsman för Varberg, ett uppdrag som han fick behålla hela sitt liv.

År 1419 blev han fogde över Skånemarknaden.

År 1428 omnämns han som amiral för en större flotta som skulle kapa hansestädernas handelsskepp. Det kan ha varit Axel Pedersen som detta år bröt Hansans avspärrning av Köpenhamns hamn och som besegrade hansaflottan i Öresund.

Han blev in i det sista ett trofast stöd till Erik av Pommern, även efter att Kristoffer av Bayerns hade blivit kung i Danmark.

När Axel Pedersen dog år 1446/47 var han minst 70 år gammal. Det finns ingen exakt uppgift om när han föddes. Flera av hans nio söner fick betydelsefulla roller under slutet av 1400-talet. En blev riksråd både i Sverige och Danmark, En blev svensk riksföreståndare, en var svärfar till Sten Sture den äldre och en var svärson till den svenske kungen Karl Knutsson Bonde.
Plats: Korsningen Västergatan-Gråbrödersgatan. Kvarteret Liljan (kv 39)

 

BILD MODELL

 

Karta - Herr Axel Pedersens gård i kvarter Liljan, kv 39

Svartbrödraordens kapell. I korsningen Västergatan, Gråbrödersgatan.
ADRESS
BILDER

Knutsgillets representationsbyggnad. I korsningen Västergatan, Gråbrödersgatan.
ADRESS
BILDER

Bagerska gården. I kvarter S:t Gertrud (kv 4).
ADRESS
Bagerska gården - BILDER

Apoteket Lejonet. På Stortorget 8/Kalendegatan.
Malmös äldsta apotek, grundat 1571 och kallat då Dietrichska Apoteket, som fick på slutet av 1800-talet ett nytt säte här. Byggnaden uppfördes i nyrenässansstil av apoteksinnehavaren John Tesch. Apotekets inredning i ek är i gotisk stil.

 

ADRESS
BILDER

 

 

 

Se även;
Malmös historia, viktiga årtal genom historien



Index
Gatunamn i Malmö
Viktiga årtal i Malmös historia
Hus/byggnader i Malmö, de äldsta/finaste
Malmös historia
Index över gator i Malmö
Strandmuren och befästningarna i Malmö
Östergatan i Malmö och dess historia
S:t Petri kyrka i Malmö och dess historia
Djäknegatan i Malmö och dess historia
Södergatan i Malmö och dess historia
Stortorget i Malmö och dess historia
Lilla Torg i Malmö och dess historia
Engelbrektsgatan i Malmö och dess historia
Kvarteret Skepparen i Malmö och dess historia
Västergatan i Malmö och dess historia
Västerport i Malmö och dess historia
Stora Nygatan i Malmö och dess historia