Malmö

Kusten vid Öresund
Staden Malmö är belägen vid ett nordligt kustavsnitt i den allra sydligaste delen av Lommabukten. Kustområdet är flackt med ett långgrunt strandavsnitt och strax innanför förstranden fanns en öst-västligt liggande strandrevel. Några hundra meter söder om denna, inåt land, vidtog omfattande våtmarksområden som, tillsammans med vattendrag, kringgärdade det äldre stadsområdet. Våtmarksområdena i söder och öster är senare benämnda Rörsjöarna (Thomasson 2008, s. 286 f.). Dessa avdelades av en landtunga i förlängningen av nuvarande Södra Förstadsgatan.

Rörsjöarna 1678
Rörsjöarna. Karta från 1678

Undersökningar i det södra stadsområdet har visat en böljande strandlinje gentemot Rörsjöarna, med flera vikar. Framförallt i de sydöstra delarna fanns en del lägre belägna sanka partier.

I väster avgränsades området av Korrebäcken, vilken rann ut i Öresund på den plats där porttornet till Malmöhus senare uppfördes.

Platsen för den senare staden var således belägen på en topografiskt avgränsad strandholme.

Det fanns tre möjliga landsvägar till den avgränsade strandplatsen. Två av dessa fanns längs med kustlinjen på förlängningarna av strandreveln och litorinavallen, medan den tredje vägen löpte på den flacka nord-sydligt liggande höjdryggen, den här tidigare nämnda landtungan. Vägen förband sannolikt strandplatsen med merparten av de agrara bebyggelseenheterna i omlandet (Thomasson 2008, s. 287).

 

Övre och Nedre Malmö
Vid strandplatsen fanns en by med namnet Malmøi (Tomner 1971, s. 180 ff.). Orten förekommer i det skriftliga källmaterialet från slutet av 1100-talet fram till år 1415.

I ett testamente från år 1269 donerar ärkediakonen Erland Erlandson i Lund pengar till kyrkorna i övre Malmö, beläget i inlandet, och i Nedre Malmö, som då är beteckningen på strandplatsen (Tomner 1971, s. 180 f; Thomasson 2008, s. 287).

Det finns flera andra exempel på den nära relationen mellan de båda orterna. Denna relation kan förklaras med att bruksrätten på stranden var knuten till egendomsrätt i Övre Malmö (Thomasson 2008, s. 288).

 

Marknadsplatsen och lerbottnar
Marknadsaktiviteter i form av s.k. lerbottnar har påträffats på ett flertal platser inom det äldre stadsområdet. Det kan konstateras att lerbottnarna i Malmö är koncentrerade till de två nordligaste kvarteren, från Slottsgatan i väster till Drottningtorget i öster (Billberg 1993:116 ff.).
Utbredningen sammanfaller också med den från öst till väst liggande sandrevelns högre nivåer.
Dylika anläggningar har påträffats på ett flertal stränder längs med Öresundskusterna och de skånska delarna av Östersjön (Ersgård 1988:153 ff.)Lerbottnarna har tolkats som symboliska markeringar av marknadsandelar, förvaringsplatser för fisk, fiskrensplatser och behållare för framställning av tran (Ersgård 2006).

Längs med den öst-västliga strandreveln, tätare i de västra delarna än i de östra, anläggs från slutet av 1100-talet och början av 1200-talet fram till omkring 1300 ett stort antal lerbottnar, dvs. grunda lerklädda gropar som förmodligen fungerat som en del i fiskberedningen på strandområdet i det som senare skulle bli staden Malmö. Dessa nedgrävningar i marken verkar inte ha anlagts på förstranden, och några lerbottnar är inte påträffade norr om den under 1400-talet uppförda Strandmuren (Thomasson 2008, s. 289).

Lerbottnarna är belagda längs stränderna i Skåne, Själland, Blekinge, Öland och Gotland. Dessa nedgrävningar i marken har kopplats samman med handelsaktiviteter och storskaligt fiske i regionen (Ersgård 2006).
Lerbottnarna innebar att hanteringen av fisken blev viktigt för fler aktörer, och därmed hade den blivit en marknadsvara. Som sådan kom fisken att omfattas av nya regler som tidigare varit knutna till andra produkter, och därmed blev strandplatserna av betydelse för andra än enbart lokalbefolkningen (Thomasson 2008, s. 290).

Hela sträckningen längs med stranden och sandreveln, från Korrebäcken i väster till den västra delen av Drottningstorget i öster, utnyttjades som ett marknads- och fiskeområde. Längs sträckan har ett flertal lerbottnar dokumenterats i såväl gatumark som kvartersmark. Eftersom lerbottnar dokumenterats i vad som var gator under högmedeltid och framåt, så talar detta för att området längs sandreveln tidigare har haft en annorlunda struktur initialt, dvs under 1100- och 1200-talen.



Korrebäcken

1582 dämdes Korrebäcken upp och första Pildammen bildades. Vattnet leddes i vattenledningar av urborrade trästockar till en murad brunnStortorget. Senare lades även träledningar i omgivande gator samt ledningar till kvartersbrunnar. Rännemästaren, stadens förste va-tjänsteman, anskaffade och utövade tillsyn över rännorna (vattenledningarna).

I de västra delarna av stadsområdet har det i samband med ett flertal arkeologiska undersökningar framkommit lämningar efter fiskehantering i form av lerbottnar (se bl.a. Kling & Lindgren-Hertz 1990; Larsson & Balic 2006 samt kv. Västerport – Arkivnr 036:01 m.fl.). Där fanns två faser av fiskehanterings- och marknadsaktiviteter, vilka föregick etablerandet av en mer fast tätortsbebyggelse.
Dels fanns ett inledande skede med få och spridda lämningar, och dels ett andra (yngre) skede där aktiviteterna var intensivare, med spår av tomtrännor och stadsplank.

Dateringarna skiljer emellertid. Lämningarna i det första skedet i kv. Fisken (kv 34) daterades till slutet av 1200-talet, medan samma typ av aktivitet har kunnat beläggas redan under slutet av 1100-talet i kv. Liljan (kv 39). Även tomtindelningen har skett vid olika tidpunkter. I kv. Fisken (kv 34) etableras de äldsta tomtgränserna under första hälften av 1300-talet, medan en äldsta tomtindelning sker under första hälften av 1200-talet i kv. Liljan (kv 39).

Kvarteren Fisken och Liljan
Kvarteren Fisken (kv 34) och Liljan (kv 39). A.U. Isbergs karta från 1875



 

Kvarter S:t Gertrud
Kvarter S:t Gertrud (kv 4), omgivet av kv Lorens Bager/3, Fersen/5, Carolus/7. A.U. Isbergs karta från 1875

I kvarteret S:t Gertrud (kv 4) påträffades lämningar efter enklare byggnads- eller hyddkonstruktioner, samt konstruktioner för torkning av fiskenät (Thörn 1985). Lämningarna, som daterades till tiden före 1300, kan sannolikt knytas till de fiskeaktiviteter som ägde rum i samband med Skånemarknaden. I detta kvarter har också enstaka lerbottnar påträffats.

 

Drottningtorget
Drottningtorget, omgivet av kv 1, 3, 8, 9 och 10. A.U. Isbergs karta från 1875

I de västra delarna av Drottningtorget har två nivåer med lerbottnar dokumenterats. Dessa var mot öster avskurna av den medeltida vallgraven (Andersson 1983).

 

Staden växer fram
Någon gång i början av 1200-talet börjar allt större partier av strandplatsen att regleras och bebyggas. Innebörden av detta är att området delas upp i tomter där bebyggelsen allt mer förtätas och blir varaktig. Successivt utformas även ett vägnät, vilket skapar en skillnad mellan offentliga och privata rum.

En av de äldsta gatorna i staden är "Thet laange Adelgade", vilket är den medeltida benämningen på det som idag är Väster-, Adel- och Östergatorna (Reisnert 2006, s. 85; Thomasson 2006, s. 171). Ursprungligen löpte Thet laange Adelgade från slottet Malmöhus till Drottningstorget på marknadsområdets sandrevel. Adelgatan var även stadens huvudsakliga torggata.
Den äldsta kända gatubeläggningen utgjordes av knaddersten som lagts direkt på bottensanden. På en del platser överlagrar knadderstenen också lerbottnar. Det finns antydningar om att Thet laange Adelgade utlagts någon gång under 1200-talet (Thomasson 2008, s. 291).

I samband med ianspråktagandet av platsen anläggs även kyrkliga och världsliga institutioner. I ärkediakonen Erland Erlandsons testamente från år 1269 omnämns en kyrka, som sannolikt är den som finns avbildad på ett sigill från år 1350 (t.ex. Reisnert 1993). Den var helgad åt S:t Petri och S:t Pauli, och bör ha stått på samma plats som den nuvarande S:t Petri kyrkan. Den nuvarande tegelgotiska kyrkan började byggas ca år 1300, och blev så småningom Skandinaviens största medeltida stadskyrka (Andrén 1985, s. 57).

Under 1200-talet fanns det ytterligare två kyrkliga institutioner.
Vid den södra infarten till staden fanns sannolikt ett mindre kapell helgat åt S:t Jörgen, och i den nordvästra delen av staden, i den östra delen av nuvarande kv. Skepparen (kv 33), anlades ett dominikanerkloster någon gång mellan åren 1296 och 1333 (Kling 2006).

Kloster i kvarter Skepparen
Kloster i kvarter Skepparen. A.U. Isbergs karta från 1875

Kapell i kvarter S:t Jörgen
Kapell i kvarter S:t Jörgen (kv 62). A.U. Isbergs karta från 1875

 

Under mitten av 1200-talet finns de första kända skriftliga omnämnandena om Malmö.
Orten Malmö omnämns som köpstad i Håkonssagan som tillkom kort tid efter kung Håkon Håkonssons död år 1262 (Tomner 1971).

År 1275 omnämns borgare i Malmö, och vid slutet av samma sekel omnämns fogdar (Rosborn 1984).

Med början under 1300-talet anläggs stadskyrkan S:t Petri och flera andra kyrkliga institutioner (Rosborn 1984). De flesta av dessa är belägna längs med den laange Adelgade (dvs. Västergatan och Östergatan samt Adelgatan).

Det äldsta bevarade privilegiebrevet, bevarat i Malmö Stadsarkiv, är utfärdat av den svenske kungen Magnus Eriksson år 1353 (Tomner 1971).

År 1368 nämns för första gången en borg i staden, men redan år 1294 omnämns att kung Erik Menved haft en fogde i staden som kan ha residerat på en borg. Ett torn på förstranden, benämnt Flyndreborg, har föreslagits, tillsammans med en anslutande större byggnad i den senare strandmuren, ha utgjort Malmös äldsta borg. Placeringen på förstranden antyder att det kan ha varit kungamakten som anlade borgen, dock oklart när (Thomasson 2008, s. 291).

 

Staden under senmedeltid och senare
Under senmedeltiden (1400-1600) utvecklades Malmö till Danmarks näst största stad efter Köpenhamn.

Intill thet laange Adelgade fanns det äldsta kända rådhuset, torget och stadens huvudsakliga prestigearkitektur i form av stenhus och korsvirkeshus (Thomasson 2004; Rosborn 1984).

År 1419 omnämns för första gången den s.k. Strandmuren. Muren sträckte sig från stadens västra port till den östra (Rosborn 1984, s. 37).

Åren 1538 till 1545 anlades det nya torget, Stortorget, och ett nytt rådhus (som finns kvar än idag) uppfördes samtidigt i dess nordöstra hörn.

Efter det svenska övertagandet av Skåne år 1658 utvecklades Malmö till en garnisonsstad.

 

Streden och gator
Det första omnämnandet av Norra Vallgatan är från år 1475, då den kallades "The strede som løber langs udmed stranden".

Prostgatan förekom under medeltiden endast som gränd, utan särskilt namn. Under 1500-talet omnämns den som Jep Guldsmeds strede (1589), sedan Martin Smidts gatan (1692), och först år 1846 som Prostgränd (Ljungberg 1960:82).

Strede var en beteckning på mindre gatsträckningar eller gränder i de äldre städerna, till skillnad från städernas huvudsakliga kommunikationsstråk, i Malmö den laange Adelgade och Sønnergaatan (Södergatan), som benämndes som gator (Ljungberg 1960).

 

Bebyggelsen
Korsningen mellan Prostgatan/Djäknegatan och Adelgatan är belägen en bit öster om den medeltida torgplatsen. I anslutning till denna fanns även stadens två rådhus. Invid korsningen finns tre grundmurade sten- eller tegelbyggnader kända (Rosborn 1984).

 

Kvarteret Kronan
Kvarteret Kronan (kv 28) på Östergatan, omgivet av Bruksgatan och Prostgatan. A.U. Isbergs karta från 1875

I den sydöstra delen av kvarteret Kronan (kv 28) fanns Tyge Christensens stenhus. Huset låg invid Prostgatan och en numera försvunnen gränd som benämndes Tuli Spandemagers strede.

I de södra delarna, på ömse sidor av Djäknegatans mynning i Adelgatan fanns den Aspegrenska gården. Det gavelvända stenhuset i den Aspegrenska gården (i korsningen Östergatan och Mäster Nilsgatan, innan det revs och delvis återuppbyggdes på Lilla Torg) byggdes sannolikt under början av 1500-talet.

Längs med föregångaren till Norra Vallgatan har det troligen funnits magasinsbyggnader, samt hus eller byggnadskomplex med lägenheter.

 

Källförteckning:
Malmö Kulturmiljö, Rapport 2009:047 (RAÄ20)
Angivna referenser i texten



Index
Gatunamn i Malmö
Viktiga årtal i Malmös historia
Hus/byggnader i Malmö, de äldsta/finaste
Malmös historia
Index över gator i Malmö
Strandmuren och befästningarna i Malmö
Östergatan i Malmö och dess historia
S:t Petri kyrka i Malmö och dess historia
Djäknegatan i Malmö och dess historia
Södergatan i Malmö och dess historia
Stortorget i Malmö och dess historia
Lilla Torg i Malmö och dess historia
Engelbrektsgatan i Malmö och dess historia
Kvarteret Skepparen i Malmö och dess historia
Västergatan i Malmö och dess historia
Västerport i Malmö och dess historia
Stora Nygatan i Malmö och dess historia