Viktiga årtal i Malmös historia fram till 1900-talet


De första bosättarna kom till Malmö redan vid stenåldern med syftet att jaga älg, björn, ren och varg. De höll till i Segebro, som finns vid Segeå nära Lundavägen.

 

900-talet

Den danska vikingakungen Harald Blåtand (kung av Danmark ca 940/950 – ca 986/987) förkunnade på en runsten att Danmark blev kristet under hans styre.
Kyrkor, oftast i trä, byggdes på gamla hedniska offerplatser.

 

1068

Skåneland beskrivs av Adam av Bremen (en tysk magister) som Danmarks rikaste, skönaste och viktigaste landsdel, och som rikets kulturcentrum.

 

1100-talet

Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln.

 

1170

Malmö omnämns för första gången i skrift, i en kyrklig minnesbok. Då kallades Malmö för by, och namnet var Malmöghe (eller Malmöghae, Malmhaugar), som fritt översatt betyder ungefär "sandhögarna" (malm = sand och höie = högar). Skåne var en viktig del av Danmark och Malmö en dansk stad.
Man talade skånska, en östdansk dialekt. Mynten var danska och kungen i Danmark regerade över Skåne. Den danska kungen byggde en stark borg i Malmö och en domkyrka i Lund (där ärkebiskopen i Danmark fick sitt säte).

 

Malmös medeltida (till 1500-talet) stadskärna

Redan under medeltiden var Malmö Danmarks näststörsta stad efter Köpenhamn. Under sillfiske- och höstmarknadstiden var Malmö den av tyska och andra utländska köpmän mest besökta staden efter Skanör och Falsterbo.

I en tysk bok från 1588 avbildas Malmö. På den tiden kallades Malmö för Elbogen och hade cirka 7 000 invånare.
Tyskarnas namn på Malmö var Elbogen.

Staden Malmö har sannolikt kommit till genom att den danske ärkebiskopen Jacob Erlandsen i Lund grundade denna på 1250-talet  som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Staden anlades nämligen ute vid kusten norr om kyrkbyn på mark som ursprungligen tillhört Bulltofta by, vilken helt ägdes av ärkebiskopen. Enligt en källa från 1500-talet låg här innan stadens tillkomst ett litet fiskeläge vid namn "Svalperup", som senare romantiserats till "Sqvalperup". Ärkebiskopen uppförde på stranden en borg med runt försvarstorn och vattengravar, "Flynderborg". Borgen försvarade den långa träbrygga som användes som lastnings- och lossningsplats för de pråmar som förde varorna mellan de ankrade skeppen på redden till staden.

Det finns inga dokument som klargör exakt vilket år Malmö grundlades, men genom utgrävningar i kvarteret von Conow (kv 46), har man kunnat konstatera att den äldsta bebyggelsen i detta centrala område, söder om S:t Petri kyrka, härstammar från 1200-talets mitt. Malmö uppstod alltså som stad under 1250-talet. Hur många som bodde i Malmö vid denna tid vet vi inte men gissningsvis 200-300 personer, troligen från andra närliggande städer med en stor andel tyskar som invandrat.

För att skilja de två Malmöorterna åt kallade man på 1260-talet och in på 1300-talet staden Malmö vid havet för "Nedre Malmö" samt kyrkbyn för "Övre Malmö". Bebyggelsen i "Övre Malmö" hade försvunnit redan under 1300-talet.

Den äldsta stadsbebyggelsen utgick från borgen Flynderborg som uppfördes i området av Norra Vallgatan – Hamngatan.

Adelgatan och delar av Östergatan kom att bli den viktiga torggatan i det äldsta Malmö.

På nuvarande S:t Petri kyrkas plats uppfördes i samband med stadsgrundandet en kyrka vigd till S:t Nicolaus. Denna ersattes i början av 1300-talet av den nuvarande kyrkan.

Genom en kraftig expansion växte staden i slutet av 1200-talet utmed huvudstråket "den lange Adelgade" dvs nuvarande Västergatan, Adelgatan och Östergatan.

Under 1200- och 1300-talen får tysk kultur ett stort inflytande på Malmö, främst kulturellt.
S:t Petrikyrkan (Svenska kyrkan), som påbörjades under början av 1300-talet liknar Mariakyrkan i Lübeck nästan på pricken. Kyrkan är i baltisk tegelgotiksstil. Nuvarande tornspira är från slutet av 1800-talet. I kyrkan finns flera klenoder: altaret i trä från 1611, predikstolen från 1599, en unik boksamling, epitafier och gravstenar.

Under 1300-talet växte staden successivt söderut fram till nuvarande Skomakaregatan – Baltzarsgatan.
Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne.

Under 1400-talet inlemmades ytterligare mark söderut och Söderport kom då att hamna vid nuvarande Södergatans mynning i Gustav Adolfs torg. Staden låg alltså fortfarande långt innanför den nuvarande kanalen.

Öresund gick fram till 1800-talet ända upp till nuvarande Norra Vallgatan.

 

1200-talet

Dringenbergska gården (Norra Vallgatan 66) har rester av en kyrka från 1200-talet och fyra medeltida hus.
Henrik Dringenberg var myntmästare i mitten av 1400-talet och husets förste kände ägare.
Framför huset står statyn av industrimannen Frans Suell.

 

1250-talet

Det äldsta rådhuset uppförs (samtidigt med den äldsta stadskyrkan, S:t Nicolai kyrka). Detta rådhus låg direkt norr om kyrkan, invid Adelgatan som på den tiden utgjorde den lilla stadens torggata.

 

1259

I den norske kungen Håkon Håkonsons saga omnämns Malmö för första gången som stad.

 

1275

År 1275 är trafiken livlig över sundet, och köpenhamnarna slipper tull när de seglar till byn Malmö som nu vuxit till en riktig stad.

Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 1400- och 1500-talshus i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period och är idag nordens äldsta bevarade renässansslott.

 

1301-1600

I början av 1300-talet var Malmö nästan en tysk stad eftersom så många tyska köpmän bodde här. Tyska kyrkan var avsedd för tyska invånare. Kyrkan revs 1880 till förmån för den nuvarande byggnaden, Caroli kyrka.

 

1310-talet

Staden Malmös äldsta kyrka, Nikolaikyrkan, revs och ersattes av "S:t Petri och Pauli kyrka"1, den nuvarande S:t Petri kyrka. Enligt källa från 1500-talet kan årtalet 1319 eventuellt indikera invigningen av det nya högaltaret. Den nya tegelkyrkan stod dock fullt klar först runt 1380.
1) Namn enligt Nordisk Familjebok från 1912 (sid 674).

 

1336

Diken i Malmö omtalas som stadsbegränsningar in mot land men arkeologiska undersökningar har visat att dessa inte haft försvarskaraktär utan snarare markerat en juridisk stadsgräns.

 

1353

De äldsta bevarade stadsprivilegierna är från den 20 december 1353. De bekräftades och utvidgades sedan vid flera tillfällen.

 

1393

Malmö var fram till vitaliebrödernas (ett slags sjörövare) härjning 1393 en obefäst stad.

 

1400-talet

Erik av Pommern regerade i Danmark, Norge och Sverige. Erik ville skydda Malmö mot fiender och bestämde därför att man skulle bygga en hög och kraftig mur mot havssidan. Mot landsidan lät han gräva vallgravar och kasta upp jorden till vallar.

 

1400

Runt år 1400 började strandmuren uppföras, troligtvis som ett resultat av piratkrigen under 1390-talet. Muren hade rikligt med strandportar vilket visar på den betydelse som strandhandeln hade vid denna tid.
Under höstmarknaderna var fiskhandeln med utländska köpmän avsevärd.

 

1406

Påven instiftade den första skolan i Malmö. Det var en liten byggnad intill kyrkan som kallades för Latinskolan eftersom barnen fick lära sig latin där. Bara några få barn fick gå i Latinskolan och det var bara pojkar. Inga flickor.

 

1420

S:t Petri kyrkas västgavel rasar och tornet följde med (se även år 1442).

 

1434

Erik av Pommern inköpte gårdar vid Västerport och anlade här kastellet "Myntergården", början till det senare Malmöhus. Från 1440-talet tillverkades en stor del av Danmarks mynt på denna plats.

 

1437

Malmö fick av kung Erik av Pommern ett heraldiskt vapen. Detta stadsvapen bestod av två krönta röda griphuvud, hämtade ur kungens eget vapen. Gåvan var troligen ett försök att få Malmöborgarna välvilligt inställda till kungens polska släkting som han ville ha till tronföljare i Danmark.

 

1440-talet

Malmö blev kunglig myntpräglingsort för hela riket! Möntergården finns ännu delvis kvar på dagens Malmöhus slott. Den siste av myntmästarna var Jörgen Kock, en herre som skulle komma att bli ett välkänt namn i Malmös historia, som borgmästare.

 

1442

S:t Petri kyrkas nya torn rasade (se även år 1420).

 

1500-talet

Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.

 

Kvarteret S:t Gertrud (Östergatan 9a) består av 19 olika hus från 1500-talet till nutid, bland dem tre stora borgargårdar: Niels Kuntzes gård är typisk för 1500-talet; Rasmus Kieldsons gård är ett exempel på 1600-talsgård, och gathuset i Bagerska gården vittnar om hur husen uppförda för 1800-talets rika borgare såg ut.

 

1512

Fred sluts mellan Danmark och Sverige i Malmö efter många fejder och blodiga krig.

 

1513

Christian II blir ny kung i Danmark, och blir senare känd i Sverige under tillnamnet Tyrann, men i dansk och svеnsk historia omtalas han med tillnamnet den Gode eller Bondekär. Han står på småfolkets sida och försöker förbättra skolundervisningen i Danmark.

Christian II gynnade gärna Malmö, kanske för att hans rådgivare, Hans Mikkelsen, var från Malmö. Christian IIs fiendeskap mot adel och aristokrati leder till hans fall. Han avsätts från den svenska och danska tronen 1521 respektive 1523, och fördrivs från Danmark.

Jörgen Kock (tidigare myntmästare) blev borgmästare i Malmö under en av stadens mest dramatiska årtionden. Jörgen Kock hade målmedvetet arbetat för att reformationen skulle få fotfäste i Malmö. Predikanten Claus Mortensen (dansk luthersk reformator) fick tillåtelse att predika sin lutherska lära för folket i ett övergivet kapell på en äng utanför staden.
1528 öppnades S:t Petris portar för honom. Vid det laget hade han redan fått folket med sig. Ärkebiskopen försökte hindra hans framfart, men det var för sent. De styrande i staden lade beslag på kyrkans rikedomar och använde dessa till stadens behov.

 

1517 - 1519

Den sista delen av strandmuren uppfördes.
Borgmästare Hans Mikkelsen lät på 1510-talet gräva de första vallgravarna in mot land och då kastades också de första försvarsvallarna upp.

 

1520-talet

Jörgen Kocks hus (Stortorget) lät uppföras av Malmös borgmästare och Danmarks myntmästare Jörgen Kock på 1520-talet. Bara tre byggnader återstår idag av detta forna stora tegelpalats.

 

1524

Gustav Vasa och Fredrik I hade ett möte i Malmö (24 augusti - 2 september 1524) för att lösa tvisten mellan Sverige och Danmark. Den 1 september undertecknades den s.k. Malmö recess i stadens dåvarande rådhus.

Reformationen påbörjas i Danmark. Malmö och Skåne har en ledande kulturroll här.
En dansk översättning från latin av Nya Testamentet utges av Malmös borgmästare Hans Mikkelsen och Christian Pedersen.

 

1525

Myntningen som pågått sedan 1440-talet upphörde år 1525 i samband med att det nuvarande slottet började uppföras.

 

1527

Reformationen fick tidigt uppbackning i Malmö av Jörgen Kock, Mikkelsens efterträdare. Den nya läran började predikas 1527 av Claus Mortensen från Malmö, med sådan framgång, att reformationen där var genomförd två år senare. Malmö blev därför utgångspunkten för den reformatoriska rörelsen i Lunds stift.

 

1528

Det första tryckeriet öppnades i Malmö. Från detta tryckeri kom ett antal skrifter som kämpade för reformationen.
Malmö Latinskola utbildade nu nya präster i den nya läran. Malmö blev den första lutherska staden inom det danska väldet.

Den första danska psalmboken "Malmø-Salmebogen" utges av Claus Mortensen Tøndebinder i Malmö.

 

1529

Konstskatter förstördes av "bildstormarna" som inte ville ha kvar katolska minnen i den nya lutherska kyrkan.

 

1534

Det danska inbördeskriget, Grevefejden, bryter ut. Jörgen Kock drog med borgarna till Malmöhus, som intogs. Han knöt förbindelse med borgmästaren i Köpenhamn, Ambrosius Bogbinder, och Wullenwever i Lübeck. Genom att försöka återuppsätta Kristian II på tronen försökte de förhindra att den döde kungens son Kristian III kom till makten. Samtidigt ville man få Köpenhamn och Malmö upphöjda till fria riksstäder och intagna i Hanseförbundet. Greve Kristofer av Oldenburg vanns för planen. Det var troligtvis bl.a. tillgivenheten till Kristian II och fruktan för katolicismens återinförandesamt för adelsväldet som förmådde borgerskapet att följa sin borgmästare i upproret. Men planen misslyckades. Snart stod Köpenhamn och Malmö ensamma mot den nyvalde Kristian III.

 

1534-1536

Under den s.k. Grevefejden 1534-1536 (det danska inbördeskriget) spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison.
Malmöhusgardet är i dag en militärhistorisk förening som på ett tidstroget och unikt sätt försöker åskådliggöra slottets soldatliv på 1500-talet.

 

1536

Den 6 april 1536 ingick Malmös borgerskap (i Jörgen Kocks frånvaro) förlikning med Kristian III i Helsingör. Villkoret var att borgarna fick behålla protestantismen och fortsätta att själv få välja sina präster, samt slippa att komma under adelns inflytande.

Jörgen Kock hade flytt till Köpenhamn och uthärdade här en svår belägring men fick till slut be om nåd.

 

1539

Kompanihuset (på Kompanigatan, intill Rådhuset) uppfördes 1539, och ägdes då av det Danska Handelskompaniet. Det är Nordens bäst bevarade gilleshus från äldre tid. Med Malmös bäst bevarade tegelgolv.

 

1540

Jörgen Kock upphöjdes åter till borgmästare. Han skaffade bl.a. staden dess nuvarande rådhus och Stortorget samt gjorde en stor donation till stadens fattiga.

 

1546

Rådhuset (vid stadens äldsta torg, Stortorget) uppfördes ursprungligen 1546, men är ombyggt åtskilliga gånger. Dagens utförande, med fasaden i holländsk renässansstil, fick det 1864-69.

 

1558

Thottska huset (på Östergatan) byggs och är idag Malmös äldsta bevarade korsvirkeshus. Väggmålningar på ovanvåningen bevarades. Byggnadens stomme byttes ut på 1970-talet.

 

1571

Apoteket Lejonet (Stortorget 8/Kalendegatan) är Malmös äldsta apotek. Det grundades 1571 och kallades då Dietrichska Apoteket, som på slutet av 1800-talet fick ett nytt säte här. Byggnaden uppfördes i nyrenässansstil av apoteksinnehavaren John Tesch. Apotekets inredning i ek är i gotisk stil.

 

1590-talet

Flensburgska huset (Södergatan) byggs. Magasin i Holländsk renässansstil.

 

Slutet av 1500-talet

Mot slutet av 1500-talet gick stadens handel tillbaka mycket. Det berodde på pestens härjning, tung krigsbeskattning och inte minst genom att sillfisket avtog. Ett försök att hjälpa upp det minskande näringslivet genom att 1619 ta ifrån Trelleborg sina stadsrättigheter visade sig inte verksamt.

 

Landshövdinge Residenset (Stortorget) består av två hus, "Kungshuset" och "Gyllenpalmska huset" från slutet av 1500-talet. Sitt nuvarande utseende fick Residenset 1851. Exteriören ritades då om av arkitekten Fredrik W. Scholander. Landshövdingens bostad.

 

Hedmanska gården (Lilla Torgs södra sida) är en gammal handelsgård med byggnader från olika tidsepoker, bl.a. korsvirkeshus från slutet av 1500-talet. Själva innegården uppstod på 1720-talet. Magasinsbyggnaden är från slutet av 1800-talet.

 

1619

Kung Kristian utfärdade ett brev där det bl a stod att Trelleborgs stadsprivilegier upphävdes och dess invånare uppmanades att flytta till Malmö. Detta lyckades dock inte och Malmö hade en svår tid då de 1644 utsattes för svår belägring.

 

1620

Diedenska huset (Östergatan, intill Thottska huset) byggs. Korsvirkeshus. Tillhörande Diedenska sädesmagasinet revs på 1970-talet i samband med saneringen av Carolikvarteret.

 

1644

I krigen mellan Sverige och Danmark på 1600-talet belägrades Malmö två gånger. Malmö belägras den första gången under det så kallade Horns krig, 1643-45.
Fältmarskalk Gustaf Horn, som under sommarhalvåret 1644 belägrat Malmö, planerade det följande året en stormning av staden vars fästningsverk inte var i bästa skick. Men freden i Brömsebro 1645 omintetgjorde stormningsplanerna.

 

1645

Freden i Brömsebro.
Malmö blockerades från 18 juni till 27 september 1644 av svenskarna under Gustav Horn, och även från början av augusti 1645 tills freden slöts samma månad.

 

1658 - FREDEN I ROSKILDE

Skåne och Malmö tillhörde Danmark fram till 1658 då regionen blev svensk.
Den svenske kungen Karl X Gustav befann sig i krig med Polen när Danmark förklarade krig mot Sverige. Karl X svarade genom att snabbt förflytta sina trupper via nuvarande norra Tyskland och Jylland för att anfalla Köpenhamn västerifrån.

Vintern 1657-1658 var mycket kall och vattnet över Lilla och Stora Bält hade frusit till is. Genom att den 30/1 1658 marschera över isen, som sällan frös till, överraskade han den danska armén som aldrig hann omgruppera. De tvingades att kapitulera och Freden i Roskilde undertecknades i februari 1658. Danmark förlorade Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm såväl som Bohuslän och Trondhjem, i Norge, till Sverige.

I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.

Freden i Roskilde innefattade skåningarnas rätt till självadministration och lagstiftning. Denna rätt avskaffades dock av Sverige 1720 och den parlamentära funktionen förflyttades till Stockholm.

 

1662-1671

Sedan Malmö 1658 blivit svenskt försämrades stadens ställning genom att alla handelsförhållanden rubbades, samt genom höga tullar och skatter. Men försvarsverken sattes i stånd. Slottet Malmöhus byggdes om till en fyrhörnig bastionsbefästning 1662 - 1671. Man började bygga om stadsbefästningen, men hade inte hunnit långt, då kriget bröt ut 1675.

 

1675-1679 -- Det skånska kriget

På hösten 1675 hade ett nytt krig brutit ut mellan Sverige och Danmark. Malmö belägras ännu en gång under det skånska kriget. Under Horns krig var Malmö en dansk stad, men under det skånska kriget var Malmö svenskt (efter freden i Roskilde 1658 blev Skåne en svensk provins). År 1675 var man inte oförberedd i Malmö, en omfattande modernisering av fästningsverket hade genomförts.

I juli 1676 blev Malmö helt omringat av den danska armén. Belägringen upphävdes tillfälligt efter det för svenskarna framgångsrika slaget vid Lund i december, men natten mellan den 25 och 26 juni 1677 gick danskarna till storms mot Malmö. Anfallet var emellertid illa förberett, den danska belägringsarmén led så svåra förluster att den måste dra sig tillbaka. Frågan är om inte den misslyckade stormningen av Malmö fick väl så stor betydelse för den fortsatta krigsutvecklingen som det mer omskrivna slaget vid Lund året dessförinnan.

6 juni - 5 juli 1677 belägrades Malmö av en dansk styrka på 14 000 man. Staden försvarades på ett utmärkt sätt av generalfältmarskalken Fabian von Fersen med en garnison av högst 2 000 man, varav endast 1 500 var friska. De stormningar, som danskarna natten till 22 juni och natten till 26 juni företog mot staden, slogs tillbaka och belägringen avbröts. Under de följande åren förstärktes och utvidgades befästningarna.

Sedan freden slutits 1679 inledde de svenska myndigheterna ett omfattande försvenskningsarbete. Danska språket förbjöds. På en rad viktig poster insattes svenska ämbetsmän, svensk lag ersatte dansk. Universitetet i Lund inrättades. I och med att kyrkan, skolan och domstolarna omformats efter svenskt mönster hade de viktigaste åtgärderna vidtagits för att förvandla danska skåningar och malmöbor till svenskar.

 

1684-1697

Efter 1684 följdes en av Erik Dahlbergh uppgjord plan att förstärka och utvidga Malmös befästningar. När arbetena 1697 i huvudsak var avslutade, ansågs Malmö som Sveriges starkaste fästning.

 

1709-1712

Karl XII:s utarmande krig, stadens inspärrning av danskarna december 1709 - februari 1710 samt böldpestens härjningar juni - december 1712 reducerade Malmös befolkning kraftigt. Före pesten uppgick stadens invånare till omkring 2 300 - 2 700. Efter pesten hade mer än hälften dött.

 

1718

Konstnären Alexander Roslin, som bland annat skapade "Damen med slöjan", föds på Hamngatan 4.

 

1720-talet

Ekströmska huset (hörnet Lilla Torg och Larochegatan) byggs. Korsvirkeshus.

 

1728

Malmö har nu endast 1 504 invånare. Bristen på en hamn gjorde att staden endast långsamt kunde repa sig.

 

1730

Malmö har 3 00 invånare.

 

1741

Vid 1741 års riksdag beslöts, att när Landskronas fästningsverk blivit klara, skulle befästningen kring Malmö raseras. Citadellet skulle dock bibehållas. Besluten förnyades flera gånger, men inget hände (förrän 1805).

 

1760-talet

Faxeska gården byggs. Korsvirkeshus som restaurerades 1910 av arkitekten August Stoltz.

 

1775

Frans Suell såg till att Malmö hamn byggdes ut och moderniserades.
Efter tillkomsten av hamnen, inträffade en märkbar förbättring i slutet av 1700-talet av stadens sjöfart, handel och näringar.

 

1787

Kommendanthuset (Drottningtorget) uppförs. Det tidigare ridhuset (uppfört 1818) åt husarregementet, så småningom saluhallen och sedan vagnmuséet.

 

1800-talet

Industriåldern gör sitt inträde i Malmö. Ett flertal personer var då med och skapade det moderna Malmö - en stad som blev intressant både ur historisk, affärsmässig och kulturell synpunkt.

 

1804

Malmös fästningsverk raseras.

Sedan befästningarna runt den medeltida stadskärnan raserats under början av 1800-talet anlades en ny stadsdel, ursprungligen kallad "Nya staden". Stadsplanen utformades av fortifikationsingenjören Nils Mannerkrantz och fick formen av en rutnätsstad med raka gator och rektangulära kvarter som tydligt skiljer den från de medeltida kvarteren som har en mer oregelbunden form. Bland annat lades Stora Nygatan ut och staden fick två nya torg, Gustav Adolfs torg och Drottningtorget. Genom anläggningen av Nya Staden växte Malmö geografiskt och samtidigt började en befolkningsökning. Nya staden ingår numera i den del av Malmö som benämns Gamla Staden.

I och med vallraseringen förlängdes den gamla Grönegatasträckningen från 1200-talet i den östra delen av Gamla staden. Den nya sträckningen fick namnet Nya Grönegatan och i slutet av 1800-talets första decennium hade nya gator som Norregatan, Stora Trädgårdsgatan och Stora Kvarngatan tillkommit. Tidigare hade staden "slutat" där Grönegatan idag börjar vid korsningen Humlegatan-Grönegatan. Ungefär vid samma tid planerades mindre gator och gränder som Lilla Kvarngatan, Lilla Trädgårdsgatan, Österportsgatan, Vallagränd och Norregränd.
Nya Grönegatan bytte namn år 1945 till enbart Grönegatan och med detta kallades hela sträckningen från Kattsundsgatan till Östra Promenaden Grönegatan. Idag är den äldsta delen, som gick mellan Kattsundsgatan och Humlegatan, riven för att ge plats åt Caroli City.

 

1805

Rivningen av befästningen runt Malmö påbörjas.

 

1806

Under ett halvår, från november 1806, var Malmö inofficiellt landets huvudstad.
Kungafamiljen var inkvarterad i hus vid Stortorgets norra sida och utländska diplomater trängdes på Malmös gator.

 

1808-1809

Rådhuset används som fältsjukhus.

 

1812

Rivningen av befästningen runt Malmö fullbordas.

 

1813

Malmö Tidning, stadens första tidning, trycks. Tidningen trycks under ca 40 år innan den ersätts av Malmö Nya Allehanda.

 

1814

Rådhuset tas åter i bruk efter ombyggnad och reparation.

 

1818-1837

En ny ytterhamn anläggs.

 

1819

Husarernas gamla ridhus växer fram på Drottningtorget.
I början på 1900-talet och 60 år framåt användes lokalerna som saluhall, och har på senare tid varit ett vagnsmuseum.

 

1822

Citadellet upphörde som fästning.

 

1827

Kungen godkände att inre borgen (citadellet) fick användas som "större fånghus".

 

1833

Ett par av citadellets bastioner demolerades.

 

1838-1840

Suellshamnen anläggs.

 

1840

Frans Henrik Kockum startar sin mekaniska verkstad på den plats som i våra dagar heter Davidshallstorg.

 

1845

Järnvägen debuterade i Malmö efter förslag från greve von Rosen.

 

1854

Stadens gaslysningsanläggning togs i bruk.

 

1856

Det första tåget går från Malmö Central. Ändstation Lund.

 

1872

Stadens äldsta park, Kungsparken, presenteras för första gången av stadens befolkning.

 

1877

Tullhuset byggs, det som idag är Malmö Börshus.
Hotell Kramer ritas och blir ett pampigt bygge vid Stortorget.

 

1880

Caroli Kyrka står klar.

 

1890

Centralstationen ritades och byggdes.
S:t Petri invigdes, efter ombyggnad, i sin nuvarande form.

Någon gång i slutet av 1890-talet byggdes även Apoteket Lejonet.

 

1891

Butterickshuset ritades och blev älskat av malmöborna. Det revs dock under 1990-talet trots våldsamma protester.

 

1896

Idrottsplatsen byggs.
Statyn av Karl X Gustav, som står på Stortorget än i våra dagar, uppfördes.

 

1898

Kallbadhuset på Ribersborg färdigställs och byggs sedan om till sitt ursprungliga skick 100 år senare,
På Södra Förstadsgatan 78 föddes skalden Hjalmar Gullberg.

 

1899

Cirkusarenan Hippodromen, den byggnad som vi idag känner under namnet Hipp, stod klar.
Mamö Stadsbibliotek invigdes.

 

1901

Stadens elektricitetsverk togs i bruk.

 

1960-talet

Omfattande rivningar av äldre bebyggelse genomfördes i centrala staden, varvid områden som Lugnet revs. I Gamla staden genomfördes storprojekt som Caroli City och kvarteret Erik Menved, vilka av många betraktas som Malmös största misstag.
Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade ofta stora "bombhål" efter sig.
Än i dag har delar av staden inte helt hämtat sig från den periodens rivningsvåg, även om insatser numera görs för att bygga igen "bombhålen", ofta med pastischer på gamla rivna hus, som rivits tidigare.

 

 


Källförteckning
- Fotevikens museum
- Malmö Kommun
- Nordisk familjebok (1904–1926)
- Diverse litteratur

 

 

 

Se även;
Malmös historia, hus, gårdar, byggnader



Index
Gatunamn i Malmö
Viktiga årtal i Malmös historia
Hus/byggnader i Malmö, de äldsta/finaste
Malmös historia
Index över gator i Malmö
Strandmuren och befästningarna i Malmö
Östergatan i Malmö och dess historia
S:t Petri kyrka i Malmö och dess historia
Djäknegatan i Malmö och dess historia
Södergatan i Malmö och dess historia
Stortorget i Malmö och dess historia
Lilla Torg i Malmö och dess historia
Engelbrektsgatan i Malmö och dess historia
Kvarteret Skepparen i Malmö och dess historia
Västergatan i Malmö och dess historia
Västerport i Malmö och dess historia
Stora Nygatan i Malmö och dess historia