|
Stora Nygatan Lilla Nygatan
Södra Promenaden, Kv Altona (kv 27)
Lilla Nygatan är en av de senare tillkomna gatorna i de äldre delarna av Malmö. Den lades ut i och med att fästningsverkens rasering planerades 1805-1807.
 Lilla Nygatan mellan kvarter Stadt Hamburg (kv 65) och kvarter Trekanten (kv 66). A.U. Isbergs karta från 1875.
Södra Promenaden tillkom delvis 1806-1814 och ombildades 1842-43 (Ljungberg 1960:70, 92).
De äldsta delarna av Malmö stad är belägna på en flack och i öst-västlig riktning löpande sandrevel invid Öresund. Lilla Nygatan är belägen i den södra delen av detta område och har fram till 1800-talets början, då de nuvarande kanalerna anlades, varit mer eller mindre vattensjukt och benämnts Rörsjöarna.
Runt staden uppfördes under den senare delen av 1600-talet ett omfattande befästningsverk med bastioner. Dessa revs i början av 1800-talet för att ge plats åt den växande staden (Rosborn 1984). Den södra spetsen på en av dessa bastioner, Bastion Malmö (Gustaf Adolfs Torg), bör ha varit belägen vid Lilla Nygatan.
 Stora Nygatan i den södra delen av den Gamla Staden. A.U. Isbergs karta från 1875.
Namnet Stora Nygatan erhölls 1807 när de gamla fästningsverken raserades och den nuvarande gatan utlades (Ljungberg 1960: 90).
Området är beläget innanför Malmö äldre stadsområde, ca 100 meter söder om den medeltida stadsbegränsningen. Under 1600-talet utvidgades stadsområdet, och stora befästningsanläggningar anlades. Under början av 1800-talet revs dessa, och fick ge plats för kvartersbebyggelse och Stora Nygatan.
Vid undersökningar i området har främst lämningar efter befästningarna dokumenterats. Flera kvarter norr om Stora Nygatan har undersökts; Höken/kv 18, Storken/kv 19, Vallen/kv ? och Concordia/f.d. kv Ellenbogen. Här framkom lämningar efter den medeltida vallgraven, de inre delarna av 1600-talets försvarsverk samt utläggningen av tomtmark under 1800-talet.
 Kvarter Altona (kv 27). A.U. Isbergs karta från 1875.
I kvarteret Altona (kv 27), söder om Stora Nygatan, påträffades den eftermedeltida vallgraven. Pålar, träskoningar och fyllnadslager från dessa befästningar har också hittats i själva gatan.
|
|