Gatunamn i Malmö

 

Gamla staden
Adelgatan

Adelgatan finns i många nuv. och tidigare danska städer. Benämningen motsvarar huvudgata eller storgata längs vilken den äldsta delen av bebyggelsen samlade sig. Ordet "adel" är mycket omtvistat och dess härledning är alltjämt dunkel enligt professor Hellquist.
I Malmö fanns i äldre tid i varje fall två Adelgator:
1) "Then lange Adelgade der löber i öster og vester", som motsvarade nuv. Adelgatan, Östergatan och Västergatan samt slutade vid västra stadsmuren och (äldsta) Västerport
2) Söndre Adelgade, vanligen kallad Söndregade, vilken före Stortorgets anläggning sträckte sig från (äldsta) Söderport till nuv. Kansligatan i norr.
Nuv. Östergatan-Adelgatan-Västergatan:
1699, m fl år
Communis magna platea, dvs
"den stora allmänningsgatan".
1392. 1392
Köbmannegade 1395. 1395
Almenningsgaden
"Almenningsgadhen" 1442, 1468. 1442, 1468
Adelgadhen 1449, 1451, 1468, 1475, 1509, 1510, 1510, 1519, m fl år.
Platea communis
(= Allmänningsgatan)
1498. 1498
Adelsträtet som löper frå Wäster port och till Öster Port 1492 (LÄU V:187).
Aalgaden 1506. 1506
Den store Athelgade 1510, 1579.
Thend lange Aelgade (Adelgade) 1561, 1589, 1593, 1596, 1599.
Algaden
1601. 1601
Ahlegatan 1734.
1734
Östergatan
Östergade (Östregade) 1507, 1522, 1539, 1541, 1543.
Dessutom lokaliseras nedanstående gårdar som belägna vid Östergade angivna år (deras läge skulle idag anges vara vid Adelgatan):
Gård 323: 1566, 1583, 1597
Gård 318: 1571, 1573, 1627
Gård 300: 1581, 1623, 1663, 1691, 1831
Gård 316: 1582
Gård 324: 1582, 1703
Gård 303: 1617, 1626, 1668, 1852
Gård 321: 1632
Gård 319: 1666
Gård 348: 1687, 1721, 1748, 1757
1507, 1522, 1539, 1541, 1543
Then lange östre Aelgade 1583. 1583
Then lange Östregade 1592. 1592
Östre Allgade 1615. 1615
Östra gatan 1744 (Arbins karta, där denna gata går fram till Cantzelligränden) .
1744
Westra Adelgatan 1722. 1722
Westregaden 1581, 1589, 1590, 1595, 1596.
Wästergatan 1724 . 1724
Wästra gatan 1744 (Arbins karta). (E. Bager; Isberg s:r) 1744
Östergatan, Adelgatan, Vestergatan Vid gatuskyltars uppsättande 1845; namnen och sträckningen fastställdes 1864 till:
Östergatan mellan Norregatan, Göran Olsgatan och Bruksgatan,
Adelgatan från Göran Olsgatan och Bruksgatan till Frans Suellsgatan.
Vestergatan (idag Västergatan) från Frans Suellsgatan till Slottsbron.
Västergatan

Agnesgatan

Lades ut 1852-1854. Namnet fastställt 1864.
Gatan uppkallad efter Agneta (Agnes) Margaretha Runnerström, f Sylvan, f. 1813, d. 1872 i Malmö S:t Petri, gift med handlanden och konsuln Henrik R., ägde angränsande tomter.

Altonagatan


1847 styckades tomterna glt nr 851-852 varvid samtidigt en ny gata drogs från Stora Nygatan söderut. Den kallades Altonagatan och kom att skilja två kvarter, sedermera kallade kv Druvan (kv 54) och Altona (kv 27). Gatans namn fastställdes 1864.
Samtidigt med styckningen av tomterna grundades ett nöjesetablissemang där, vilket fick namnet Altona (i analogi med det närbelägna Stadt Hamburg). Kvarter och gata har fått namn efter detta nöjesetablissement, som stängdes 1862.
1864

Bagersgatan


Gatan lades ut 1530; "et straede ther öster egennom Roschillde Capitels gots, som Oluff Holgersen haffver breff uppa". Stadsb. 1530, fol 169. Den var i äldre tider en larmgata utan särskild namnbeteckning.

Tomterna i kv Lorens Bager (kv 3) var under många år i släkten Bagers ägo och tomten på gatans vänstra sida tillhörde då medlemmar av samma släkt. Stdsing. skr. till mag. 1898 17/12. Jfr även Humlegatan.
"Roskilde kapitels gods" - gården nr 23 i kv S:t Gertrud (kv 4).
1898
Lilla Humlegränden
Arbins karta. 1846
Lilla Humlegatan
1864

Baltzarsgatan


Före 1908 sträckte sig gatan i väster och öster från Södergatan till Djäknegatan.

Östra delen av gatan kallades Önder Ollsz strede 1475 (Repert. nr 3614), 1499 Baltzars bodar eller Mester Baldsers boeder i varje fall från 1652 till 1864, då namnet även för denna del blev Baltzarsgatan.

1908. Förlängning av redan befintlig gata genom kv Ellenbogen (kv 17, nuv. kv Concordia) till Timmermansgatan. Namnet på sistnämnda gata skulle samtidigt bytas mot Baltzarsgatan (Sp 69/1908, b 29).

"Baltzars boder" var ursprungligen namnet på en mängd små hus utmed gatans norra sida, vilka år 1557 ägdes av mester Baltzar Jacobsen, ärkedjäkne (prästman av hög rang) i Lund, son tillborgmästaren Jacob Michelsen i Malmö.

Baltzar Bagare bodde 1692-1702 i gården glt nr 381 på norra sidan av gatan (Isberg s:r).
1864
Önder Olsens strede
(Önder Ollsz strede)
Gatan nämns i anslutning till gården glt nr 386-387 (1475, Repert. nr 3614). Troligen avses med denna gata södra delen av nuv. Kalendegatan.

Västra delen har haft följande benämningar;
Sancte Jörgens strede Efter S:t Jörgens kapell, beläget i nv delen av nuv. kv S:t Jörgen (kv 62). 1539, 1577- 1594
Per Jydes strede Per eller Peder Jyde, död 1593, borgmästare, ägde gården glt nr 395 m fl vid denna gata. 1589
Helmickes boder 1596, gatans västra del, norra sidan. 1596
Helmickis strede
(Kirstine Helmickis strede)
Namnet efter Helmicke Ottersen, råd- och handelsman, död 1597, byggherre till "Flensburgska huset", och hans hustru Kirstine Rasmusdotter. Se även Skomakaregatan.
Helmickis
Kristine Helmickisstrede
("Kirstine Helmickis strede") Se Helmickis strede. 1609- 1615
Hans Möllers boder
1596, gatans västra del södra sidan.
Hans Möller, handlande, ägde en fastighet vid Adelgatan samt en ladugård vid nuv. Baltzarsgatan; glt nr 388-391. 1596 års längd över kröningsgärden; rådhusrättens. dombok.
1596
Gudmund Göings gade
("Gudmand Göings gade")
Gudmund Nielsen Göing, skomakare, ägare av fastighet glt nr 381-386. 1562
Baltzar Bagares gata 1692, 1694-1702.
Knud Jacobsens gade
(Knud Jacobsens strede)
("Knud Jacobs gade") 1617, 1657, 1688-1702. Knud Jacobse, död omkr 1613, rådman, ägde gården glt nr 395 m fl vid denna gata. 1617- 1702
Hans Krutmeijers strede
Hans Berntsen Krutmeijer, död 1630 i Malmö S:t Petri, handlande och hospitalföreståndare, ägde gården glt nr 380 vid denna gata. Johan Hansen var son till Hans Berntsen. 1625
Johan Hansens strede
Johan Hansen (Krutmeijer), d. 1666, hospitalsföreståndare, ägare av gården glt nr 380 vid denna gata, 1656. 1656

Bruksgatan

Beteckning efter sockerbruket Kronan som anlades 1842 i kvarteret öster om gatan mellan Östergatan och Norra Vallgatan.
1864
Benthe Anders Pedersens strede
Benthe kan ha varit änka efter rådmannen Anders Pedersen. Hon ägde gården glt nr 298-299 vid denna gata år 1522. 1519
Erik Guldsmeds strede
("Erik Guldsmidz strede")
Erik Guldsmed, död 1592, ägde gårdarna glt nr 215 och 216 vid denna gata. 1589, 1598, 1637, 1639
Hans Waltersens strede Hans Waltersen (Spanier), död 1655, hattstofferare, sedermera byfogde i Malmö, ägde bl.a. gården glt nr 298 vid denna gata. Han var tidvis även stadens kämnär, dvs räkenskapsförare, därav "Hans Kemnous strede". (Se Himelrigsstrede) 1642
En vallgränd 1842 (Friberg). 1842
Bruksgränd 1846 (Arbins karta). (E. Bager; Isberg s:r) 1846

Canickestredet

Canickestret
Finns utritad på Niels Jörgensens plan över Malmö som förbindelseled mellan Östergatan och Grönegatan. Kan möjligen identifieras med Kattesund. Kanik = medlem av ett domkapitel. 1586

Caroli kyrkoplan

Stadsing. kont. karta över Malmö 1936.
1936

Djäknegatan
(Djeknegatan)


Namnet efter djäknarna eller lärjungarna vid stadsskolan, vilka hade sin dagliga gång genom gatan. Den gamla latinskolan låg fram till 1827 vid Själbodgatan, sydost om S:t Petri kyrka. Enligt Sven Rosborn syftar namnet snarare på ärkedjäknen Baltzar Jacobsen som ägde flera gårdar vid gatan.

1865 fastställdes namnet för hela sträckan från Rundelsgatan till Stora Nygatan. (E. Bager; Isberg s:r och j:r)

Före fästningsverkens rasering 1805-1807 sträckte sig gatan i norr från det ställe där Själbodgatan och Rundelsgatan sammanträffade till Baltzars bodar i söder. Efter denna tid utsträcktes gatan till den då nyanlagda Stora Nygatan.
Från 1865

Norra delen har haft följande benämningar;
Thet stræde som gångar aff sunnan frå scholen 1466 (LÄU IV). 1466
Thet stræde som löber sönnan ner frå scholen 1478 (LÄU IV), 1567. 1478, 1567
Thet stræde som löber i östen syndhen fra scholen 1485 (LÄU IV). 1485
Thet stræde som löffver aff nör från scholen och sönder till S:te Pers hestemölle 1502. 1502
Skolestrede 1522-1555.
Hestemöllestredet
Hestemöllestredet kallades också "Degenstredet" 1593.
S:t Petri kyrka hade en "hestemölle" vid södra delen av gatan.
Hästmölla = en kvarn som drivs med hästvandring.
1517, 1532, 1543, 1554, 1594, 1597, 1609
Apostlastredet
Gatan ledde till och från apostlarna Petri och Pauli kyrka (Isberg j:r). Snarare torde man ta i beaktande kombinationen: apostel-lärjunge-degn-djäkne. 1549
Vestermöllestredet Felskrivning för Hestemöllestredet. 1623
Prestestredet Ändrat till Degnestredet 1624 (Companirullan), 1634, 1645. Fastigheterna, glt nr 203-206 i nuv. kv Ellenbogen (kv 17, nuv. kv Concordia) uppges ligga vid Prestestredet 1634 resp 1645. Likaledes nr 181-182 i nuv. kv Rundelen (kv 16) 1593-1600. Se Rundelsgatan. 1624- 1645
Degnestredet
Degn, kyrkosångare (klockare eller kyrkobetjänt), kallades de äldsta lärjungarna i lärdomsskolorna, vilka användes som kyrkosångare. 1560- 1561, 1581, 1582, 1599
Degnegatan 1744 (Arbins karta) 1744
Djeknegatan 1757 (Kocks karta) 1757

Södra delen har haft följande benämningar;
Den gång som går till stadens vall nedanför Degnestredet 1592
Studentgatan Efter 1805-1807, vilket även betecknade gatudelens förlängning mellan kvarteren Altona (kv 27) och Lübeck (kv 64).
Studentgatan planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807. Under de första årtiondena därefter inbegrep man även Djäknegatans förlängning mellan kv Ellenbogen (kv 17, nuv. kv Concordia) och Spinneriet (kv 63) i Studentgatan, vilket rättades 1845.
1845
Nya Djäknegatan Från 1845.

Drottningtorget


Guvernören Johan Christoffer Toll meddelar i skrivelse den 10/2 1807 att Kungl. Maj:t tillåtit "att det nya östra torget må tillägnas namn af Drottnings Torget". (Det erinras i samma skrivelse om att det andra nya torget erhållit konungens eget höga namn). Torget planerades och lades ut 1806-1807.

Engelbrektsgatan


Engelbret Bertilsen, död 1654 i Malmö S:t Petri, ägde gården glt nr 738 på gatans västra sida. Av bouppteckningen synes framgå att hans yrke var bryggare och att han var välbärgad och ägde flera fastigheter.

Norra delen: Öster om kv Druvan (kv 54) och Diana (kv 55).
Mellersta delen: Öster om kv Tranan (kv 59).
Södra delen: Öster om kv Väveriet (kv 70).

Den södra delen var urpsrungligen ett "Byens strede" eller en larmgata, vilken täpptes till 1562.
Vid Söderports förflyttning 1675 till nuv. Gustav Adolfs torgs nordvästra hörn drogs Engelbrektsgatan över den tidigare larmgatan.
Hela gatan blev en viktig infartsväg i staden.

1864 fick samtliga tre delar namnet Engelbrektsgatan. (E. Bager; Isberg s:r och j:r)

Norra och mellersta delarna jämte nuv. Gråbrödersgatan har haft följande benämningar:
1864
Thet strede som ligger neder til sworte brödre capell, som ock ligger Her Axels badstue udi 1482 (LÄU:IV). 1482
Thet strede som löber fra swartebrödres capell oc i sönder tvert offuer for grabrödres closters tegellade 1483 (LÄU:IV). 1483
... synden for vestre badstuge 1522. 1522
Thet gamble bastustrede 1532, 1543, 1559, 1574, 1595. 1532, 1543, 1559, 1574, 1595
Thet gamble bastustrede östen tegelgorden 1543, 1589. 1543, 1589
Bastustredet det gamle,
Thet gamble bastustrede
I Axelgården - beläget i nuv. kv Liljan (kv 39) - fanns under 1400-talet en badstuga. Jfr även Badstuffestredet, dvs Själbodgatan. 1573
Blommegatan Se nedan.

Norra delen har haft följande benämningar;
Michel Brendevins strede
wed tegelgorden
Michel Brendevin ägde under senare delen av 1500-talet en gård vid denna gata. 1589, 1590
Niels Brendevins strede Niels Brendevin, död 1634 i Malmö S:t Petri ägde gård vid denna gata. "Marine Brendevins" kan ha varit hans hustru. 1617, 1620, 1624, 1625, 1627
Marine Brendevins strede
Se Niels Brendevins strede. 1639
Blommegatan, Blomgatan
Var en tid före 1630-talet namn på både norra och mellersta delarna.
Henrik Blomme, död 1625 i Malmö S:t Petri, handlande, ägde fastighet vid denna gata; glt nr 738.
1697
Palms strede
1673. 1673
Palmensgata 1744 (Arbins karta), 1813, 1826.
Olof Palm, f. 1660, död 1711 i Malmö S:t Petri, tullskrivare, ägde gården glt nr 553 på hörnet av denna gata och Hyregatan (i kv Diana, kv 55).
1744, 1813, 1826

Mellersta delen har haft följande benämningar;
Blommegatan Jfr ovan.
Engelbretsgade
(Engelbrets strede)
1652, 1663. 1652, 1663
Engelbret Bertilsens strede
(Engelbret Bertilsens gade)
1656. 1656

Esplanaden

Enligt den för Malmö av K. Maj:t 19 mars 1811 fastställda stadsplanen skulle v. om nuv. kv Magnus Stenbock (kv 68) och s. om den planerade Lilla Nygatan anläggas en park, den s k Esplanaden. Området arrenderades av Thomas Frick som 1822 anlade parken. Den införlivades 1832 med Nya (nu Gamla) begravningsplatsen.

Fabriksgatan

Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. Gatans anläggning längs östra delen av fabrikskvarteret Concordia (kv 17) gav anledning till namnet. Här låg Frans Suells klädfabrik, anlagd 1796.

Fiskaregatan


Norr om gatans mynning låg Fiskertornet eller Ulketornet med Fiskerporten eller Ulckeporten, vilken var en av genomgångsportarna till stranden. Ulk är ett fisknamn.
Att döma av orienteringen av vissa fastigheter i Malmö verkar det som att det funnits ett medeltida Fiskerstræde, beläget betydligt östligare än Fiskaregatan (E. Bager). Gatan låg där hovrättens annex låg tidigare.
1864
Claus Ottes strede
(Kirsten Claus Ottes strede)
Claus och hans hustru Kristine Ottesen ägde (omkr 1550) gården glt nr 494. 1532
Kirsten Claus Ottis strede 1543-1549.
Se även Baltzarsgatan.
1543- 1549
-- hos fiskerporten -- 1577-1594. 1577- 1594
hos Olchetornit (Ulketornet) 1580, 1597, 1598. 1580, 1597, 1598
Ulkestredit (Olchestredet)
Ulkestredet
1652, 1662, 1668.
Ulk är ett fisknamn.
1652, 1662, 1668
Ulchegaden 1660. 1660
Fiskaregränd
Fiskaregränden
1846 (Arbins karta). Se även Hönegatan. 1846

Fisktorg (Fisketorget)

Ett fisktorg anlades 1848 mellan Mälarbron och bastionen Vänersborg. Det fick namnet Fisktorget (1871, Gustavssons karta). Det avlystes som salutorg 1885.
År 1894 uppläts östra delen av bastionen Älvsborg intill Hjälmarbron för handel i minut med fisk. Benämningen av detta torg är "Fisktorg" (1947 års karta).
År 1911 anordnades ett fisktorg på det öppna området mellan Saluhallen vid Drottningtorget och Östra Hamnkanalen (Sp 64/1911, b 44). Det benämndes "Fisktorg" (1917 års karta).

Frans Henriksgatan

Fabriksidkare Frans Henrik Kockum, f. 1802 i Malmö S:t Petri och död 1875, blev år 1846 ägare till tomterna glt nr 819-820 och 837-840. I samband med detta uppdelades dessa områden i kvarter, gator, etc. Frans Henriksgatan kom att dela kv Storken (kv 19) och Kockum (kv 20). Gasverksgatan uppdelade kv Kockum (kv 20) och Gasverket (kv 21) respektive 19a och b Storken (kv 19). Samtidigt anlades Norra och Södra Rörsjögränd i kv Höken (kv 28).
Gatan kallades till en början Frans Henriksgränd (1846 Arbin-Falkmans karta).
1864 Frans Henriksgatan.
1951 Genom stadsplaneändring lades östra delen av gatan igen.
1864

Frans Suellsgatan


Gatan har namn efter Frans Suell (d.y.) f. 1744 d. 1817 i Malmö S:t Petri, handlande, kommersråd mm. Han ägde fastigheten glt nr 518-519 vid denna gata ("Jörgen Kockska huset").

Den norra delen fanns ej som gata i äldre tider. Mellan nuv. kv Jörgen Kock (kv 32) och Merkurius (kv 31) låg ett annat kvarter, bestående av små envåningshus eller bodar, vilka sträckte sig från Adelgatan ut mot Fergeporten. Parallellt med bodarna löpte Fergestretene; jfr anteckning "Boder imellom bode fergestrederne" 1543 (altargodsräkenskaperna)
Följande benämningar på dessa samfärdsleder har antecknats;
1845, 1864
Fergestredet
Efter "Fergeporten", vilken låg norr om stredet. Nuv. Hamngatans norra del benämns Faergestredet 1448, Repertoriet nr 7793. 1518, 1522
Thet lille fergestrede 1522 (avser det östra stredet). 1522
Thet store fergestrede År 1554 vidgades Thet lille fergestredet och blev Thet store fergestredet. 1554

Den södra delen utgjorde före Stortorgets tillkomst nordligaste delen av Helligesthus, eller Helligest-stredet, som i övrigt löpte från Skomakaregatan längs nuv. västra sidan av Stortorget till Adelgatan.
I och med Stortorgets tillkomst under 1530- och 1540-talen försvann mellersta delen av Helligesthusstredet och den nordligaste delen jämte "Thet lille fergestred" fick stor betydelse för trafiken från stranden upp till staden.

Benämningen på nuv. Frans Suellsgatan blev (E. Bager; Isberg s:r);
Fergestredet
1571, 1589 1594. 1571, 1589 1594
Thet strede som löber fra torgit nedt till Strandporten
1608. 1608
Mickel Mogensens strede
Mickell Mogensens strede
1632 (avser södra delen).
Mickel Mogensen ägde under första delen av 1600-talet en fastighet vid södra delen av denna gata (rådhusrättens dombok 1632 30/11).
1632
Stredet vid Strandporten
1697. 1697
Strandgatan 1694, 1728, 1828, 1842 (Friberg). 1694, 1728, 1828, 1842
Mickel Mogensens strede Mickel Mogensen ägde under första delen av 1600-talet en fastighet vid södra delen av denna gata (rr db 1632 30/11).  

Gasverksgatan

Tillkom på 1840-talet då den kallades Gasverksgränd (1846 Arbin-Falkmans karta). Erhöll 1864 namnet Gasverksgatan. Jfr Frans Henriksgatan.

Malmö Gaslysnings A.-B. började sin verksamhet 1854 i nuv. kv Gasverket (kv 21).
1864

Gasverkstorget

År 1875 beslöt stadsf. att Gasverksgatan väster om Gasverket (kv 21) skulle upplåtas som allmänt försäljningsställe. Denna torgplats öppnades för allmän torghandel 1876 och kallades då Gasverkstorget. Ang. områdets planering mm jfr Frans Henriksgatan och Gasverksgatan.

Generalsgatan

I äldre tider fanns här ett Byens strede eller vandlöb, vilket vid fästningsverkens rasering efter 1805 blev en led. 1832-33 öppnades norra delen av gränden och lades ut i sin helhet fram till Stora Nygatan 1852. Namnet Generalsgatan fastställdes 1864.
Namnet efter Generalens hage som i sin tur har sitt namn efter generalen Carl Gustaf Hård, f. 1674, död 1744, generalguvernör över Skåne, senare landshövding i Malmöhus län.

Grynbodgatan


I nuv. kv Väveriet (kv 70) låg från första delen av 1500-talet "de långa stenbodarna" vilka så småningom beboddes av "grynmaalare", som i sina bodar tillhandahöll gryn (Isberg j:r).

1906. Grynbodgatan förlängdes åt väster genom kvarteret Generalens hage (kv 58) till Slottsgatan (Sp nr 180/1906, b 109). Denna förlängning kallades i ett tidigt skede "Agevej till stenbodarne".

Även Grynbodgatans förlängning åt öster, Per Weijersgatan, har under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet kallats "Grynboderne".
1746, 1757, 1790, 1864
Teigelgaardsstredet
I äldre tider låg flera tegelgårdar (tegelbruk) på båda sidor om gatan i nuv. kv Tranan (kv 59) och Väveriet (kv 70). Jfr Tegelgårdsgatan. 1571
Stenboder 1596, 1603, 1693. 1596, 1603, 1693
Grynboderne eller stenboderne 1652. 1652
Grynbodstredet 1666. 1666
Grynboderne 1712, 1716, 1723, 1726, 1732, 1744 (Arbins karta), 1755. 1712- 1755

Gråbrödersgatan


Gatan fick sitt namn efter Gråbrödraklostret, vilket dock bör ha legat i östra delen av nuv. kv Fisken, kv 34 (jfr E. Bager: Tiggarmunkarnas kloster, MFÅ:1934, vari även finns rekonstruerade gatuskisser).

Har i äldre tider haft samma namn som norra delen av nuv. Engelbrektsgatan.

"Västra hamngatan" i Gråbrödersgatans förlängning byttes ut mot "Gråbrödersgatan" (Sp 222/1914).
1864
Jens Madesens strede Nämns i samband med köp av gårdarna glt nr 444-449 år 1628 (Barnaboken); han ägde dessa fastigheter i varje fall under åren 1612-1621. 1628
Gråbröed gatan
1698 (Buhrmanns karta). 1698
Gråbröedsstredet
1699. 1699
Groffbröderstredet
Groffbrödsstredet
Namnet utgör en förvrängning av Gråbröderstredet. 1652, 1672
Gråbrödergatan
1744 (Arbins karta). 1744
Graabröderstredet
Se även Hospitalsstredet.

Grönegatan


1744 (Arbins karta), 1864.
"Nya Grönegatan", som utgör fortsättning av "Grönegatan", utgår; hela sträckningen erhåller namnet "Grönegatan" (Sp 78/1495, b 64).

"Den var grönskande, gräsbevuxen efter litet begagnande" (Langenfet: Namnproblem).
1744, 1864
thet strede ther kalles Gröne gadhe
1474 (LÄU IV). 1474
Grönegade
1532, 1543, 1549, 1569 (E. Bager; Isberg s:r). 1532- 1569
Gröngatan
1698 (Buhrmanns karta). 1698

Gustav Adolfs torg

Konung Gustaf IV Adolf förklarade i brev från Hälsingborg 1805 20/8 att det nyplanerade torget vid Söderport i Malmö fick bära hans namn. Utläggningen av torget ägde rum i olika omgångar med början 1806-1807.

Göran Olsgatan
Göran Olsgatan (borde varit Johan Olsgatan) har sitt namn efter Johan Olufsen (Olsen) död 1702 i Malmö Caroli, handelsman och ägare av gården glt nr 348. (E. Bager; Isberg s:r) 1864
Jacob Guldsmeds strede
Jacob Nielsen Guldsmed, död 1549 i Malmö S:t Petri, rådman, ägde gården glt nr 348, vid denna gata. 1527
Bys strede som löber vesten vid kirken
1532, 1543. 1532, 1543
Hans Assersöns strede Hans Assersön, död 1603 i Malmö S:t Petri, handlande, ägde gården glt nr 222 vid denna gata. 1601
Reichels gata Christoffer Reichel, död 1736 i Malmö Caroli, handelsman, äger gården glt nr 348 vid denna gata. 1732
Johan Ols gränd 1854

Hamngatan


Den södra och norra delen fick namnet Hamngatan 1914 (Sp 222/1914).

Gatan består av två delar, den norra mellan nuv. kv Skvalperup (kv 30) och Merkurius (kv 31) och den södra mellan kv 41 a och b Gripen. Den norra delen är mycket gammal. Den södra delen lades ut 1867-68 och breddades 1913-1914.
1914

Norra delen har haft följande benämningar;
Baadmandsstrede, Botzmans strede, Botzmanz strede
1435 (LÄU III:159). 1435
Færgestredet
1448 (Repertorium nr 7793). 1448
Prammandstredet Prammand = pråmförare. 1484, 1546, 1583
Poffvel Fechtels strede Poffvel Fechtel eller Pofvel Fectil, död 1644 i Malmö S:t Petri förs., handlande, han ägde gården glt nr 316 (i nuv. kv Skvalperup, kv 30).
Gatan kallades så i 1615 års taxa för vagnmän.
1615
Mörka porten Namn från slutet av 1700-talet. Hamngatan var sedan mitten av 1700-talet i norra änden vid Vallgatan överbyggd, därav namnet.
Östra Hamngränd
1846 (Arbins karta). 1846
Östra Hamngatan
1864, vilket även blev namnet på den södra delen från 1868 1864

Helligesthus, eller
Helligest stredet

Se Frans Suellsgatan och Östra Torggatan.
Ang. Helligesthus, dvs Helgeandsklostret, se Helligesthus Kirckestrede.

Helligesthus Kirckestrede
m.fl varianter

Helligesthus, dvs Helgeandsklostret, låg på Stortorgets nordvästra del. Anläggningen togs bort i samband med Stortorgets anläggning på slutet av 1530- och början av 1540-talet.
Se Kyrkogatan.

Himelrigsstrede

En försvunnen gata som gick utmed östra sidan av gården glt nr 213 i kv Kronan från Östergatan norrut mot vallen. Gatan försvann efter en brand 1681. Namnet, även skrivet Himmerigstredet, efter ett högt stenhus, vilket låg längst i norr på stredets västra sida (enl Isberg s:r). Kallas 1603 5/10 - stadens räkenskaper - Hans Kemmenous strede - "Bekostit paa den Strandport i Hans Kemmenous strede" - efter Hans Kemmenou som på 1500-talets slut ägde fastigheten glt nr 212 vid denna gata och Östergatan.
Isberg har gjort H.K. identisk med Hans Waltersen (Spanier), vilken ägde gården glt nr 298 vid nuv. Bruksgatan och Östergatan, och felaktigt gjort Hans Waltersens strede och Hans Kemmenous strede identiska. Jfr. Himmelriksgatan.
Hans Kemmenous strede

Hjorttackegatan
Hjortetackegatan


"Hjortetak" = raspat hjorthorn.
Isberg j:r anser att gatan fått sitt namn eftersom det i hospitalets bodar vid denna gata tillreddes läkemedel, bl a en dekokt på raspat hjorthorn. Det ska emellertid påpekas att växtsläktet corònopus, till vilket hör kråk- eller hamnkrassen, på danska kallades "hjortetakke". Denna växt var i äldre tider allmänt utbredd i Skåne. Det är följaktligen ej otänkbart att den vuxit i stort antal på denna gata, som kanske därför fått detta namn. Jfr. Grönegatan.
1864
Hospitals de nye boder 1593-1594, 1597-1598, 1606. 1593- 1606
Hiortetaggeboderne 1610, 1613-1617, 1652, 1720, 1760. 1610- 1760
Hiortetackestredet 1645. 1645
Hjorteboderne 1660. 1660
Hjortetaggsgatan eller
Slottskyrkjogatan
1744. 1744
Jortekakegatan 1744 (Arbins karta). 1744
Pestraden Söder om gårdarna glt nr 577-580 uppfördes under slutet av 1500-talet för Hospitalets räkning några små hus vilka kom att kallas Hjorttakkeboderne. Dessa, jämte två väster om belägna, begagnades under pesten 1712 som sjukhus, därav namnet Pestraden. 1770, 1772, 1849
Jortetaktegatan 1842 (Malmö nya Allehanda 1842 13/8). 1842

Hjulhamnsgatan


Hjulmand = sv. hjulmakare, vagnmakare. Isberg j:r uppger att i forna tider så hade hjulmakare sin verksamhet vid detta strede, vilket erhållit sitt namn "efter den kärrvik som från söder skar in i sandåsen...". Teorin kan diskuteras. Gatan var betydelsefull som förbindelseled från infarten i söder till stadens nordliga delar. Jfr t ex "Hjultorvet" i Næstved, ett mindre torg, varigenom livlig samfärdsel ägde rum.
1864
samme strede kallis nu Hiulhaffue 1552. 1552
Hiulhaffnen 1563, 1570. 1563, 1570
Hiulhaffnstredit 1579
Hiulhanstredit
Hiulhandssträdet
Julandsgränden 1708. 1708
Julmanssträtet 1719. 1719
Hjulmansgränden 1712. 1712
Hjulhamnsgatan 1864 1864
Per Ribersgatan
Per Ribesgata
Numera Hjulhamnsgatan.
Per Riber, död 1709, ägde och bebodde gården glt nr 727 vid gatan.
1733, 1739, 1782
Rifvaregatan Förvrängning av Per Ribers gata.
Hjulhamnsgatan eller Hjulhamnsgränden kallades Rifvaregatan i dagligt tal långt fram på 1800-talet.
(E Bager; Isberg s:r)
1789, 1792, 1800, 1827, 1832

Hospitalsgatan


1744 (Arbins karta), 1822, 1864.
Gatan har sitt namn efter det i nuv. Kungsparkens s.ö. del en gång belägna Hospitalet, det forna Gråbrödraklostret, vilket vid reformationen blev sjukhus. Det förlades 1675 till lokalerna vid Rundelsgatan. I Hospitalsgatans förlängning västerut fanns tidigare "streden" som ledde ner mot slottet. Jfr Palne söes strede.
Hospitalsstredet, en försvunnen gata "på väster".
1744, 1822, 1864
Hospitalsstrede 1583, 1606, 1633, 1652, 1685. 1583- 1685
Östre Hospitalsstrede 1618, 1624, 1625, 1626. 1618- 1626
Gambla Hospitalsgrennen 1685, 1693, 1705, 1710, 1760. 1685- 1760
Sommarraden 1816-1828 (S:t Petri husfl.), husraden glt nr 671-683. (E Bager; Isberg s:r).

Betecknade södra delen av Hospitalsgatan med gårdarna glt nr 671-683. Bryggaren Olaus Sommar, död 1785 i Malmö S:t Petri, ägde dessa fastigheter, därav namnet.
1816- 1828

Hospitalsstredet

Namn på en försvunnen gata, vilken gick fram söder om "Then store Athelgade" ungefär från nuv. Slottsbron. Den kallades tidigare Graabröderstredet efter Gråbrödraklostret i nuv. Kungsparken, vilket vid reformationen blev Hospitalet. Gatan försvann vid slottets utvidgning och stadsdelens "sanering" 1530-1676. (Isberg s:r). Se Hospitalsgatan.

Humlegatan


Det kan förmodas att gatan fått sitt namn efter Jep Humble. Gårdarna glt nr 20 och 21 lokaliseras som liggandes vid Jep Humbles strede 1580 (Rosencrantzska saml. MSA) och 1590 (rr db).
Ändringen av namnen Stora Humlegatan till endast Humlegatan och Lilla Humlegatan till Bagersgatan skedde efter framställning av fastighetsägare vid Lilla Humlegatan, vilka motiverade sin framställning bl a med att de ej ville bo vid någon Humlegata eftersom Humlegatan (dvs Stora Humlegatan) "i hela staden blivit ökänd för det osedliga liv, som vid densamma föres". (E Bager; Isberg s:r).
1898
Morten Lauritzens strede, Thet lille Morten Lauritzen ägde före 1522 gården glt nr 6 vid denna gata. 1522
Thet söndre strete nest Österport 1480 (LÄU IV:328). 1480
Thet förste strede ther i sönder löber aff Österport 1483 (LÄU IV:381). 1483
Thet lille Morten Lauritzen strede 1522. 1522
Himblestredet 1545. 1545
Homlestredit 1553, 1578, 1580, 1583, 1623. 1553- 1623
Hummelstredet 1565, 1578. 1565, 1578
Jep Humbles strede 1580, 1590. 1580, 1590
Hummlegrännen 1744 (Arbins karta). 1744
Stora Humlegatan 1864. 1864

Husargatan

Gatan som uppdelar det gamla kv Husaren i nuv. kv Husaren (kv 1) och Dragonen lades ut 1903 och namngavs 1904 (Sp 259/1904, b. 95).
Namnet efter kvarteret Husaren (kv 1), vilket erhöll sitt nam efter Kronprinsens husarregemente, som hade sina kaserner på detta område till 1897.

Hyregatan


Med detta namn har tidigare betecknats dels den nuv. Hyregatan mellan kv Gråbröder (kv 38) och Diana (kv 55), dels nuv. Jacob Nilsgatan mellan kv Biet (kv 37) och Mullvaden (kv 56).
Här nedan avses endast namnen på nuvarande Hyregatan.

Gatan har säkerligen erhållit sitt namn efter den Peder Hylte (bouppt. 1697), som ägde gården glt nr 568 vid nuv. Jacob Nilsgatan (1694 års inkv. 1.).
Hyltegatan var namnet på nuv. Jacob Nilsgatan under de första decennierna av 1700-talet, vilket så småningom blev Hyregatan. Från 1770-talet namnet på hela gatusträckan från Isak Slaktaregatan till Slottsgatan. Den östra delen, eller nuv. Hyregatan, fick ensamt detta namn år 1864. Det troliga är att "Peder Hylte" så småningom fallit i glömska och "hyre", dvs herde, legat bättre till.
Isberg j:r uppger att Peder Hylte varit fäherde. vilket är fel. Det kan noteras att en utfattig "Per Hyrde" är upptagen i 1702 års mantalslängd på glt nr 583, dvs han var bosatt på södra sidan av nuv. Jacob Nilsgatan. Att han fått sitt minne bevarat i "Hyregatan" är ej troligt.
1770, 1778, 1789, 1864
De Lybsche boeder strede 1667, 1690. 1667, 1690
Lybske bostredet
Lybskebo stredet
Hade sitt namn av de på stredets södra sida tidigare liggande s.k. Lybske kramboderne = glt nr 552-554, år 1610. 1662, 1697
Jacob Nilsgatan 1698 (Buhrmanns karta). 1698
S:t Clemets gata Nämns så 1842 (Friberg). 1842
Skinderstredet
(Skinnarstredet, Skidensträdet)
1841 (mag. innel. handl.). "i dagligt tal ännu 1842" (Friberg).

Har troligen fått sitt namn efter Skinderlaget som ägde gårdar i nuv. kv Gråbröder. "Skidenstredet" (Friberg) bör vara en förvrängning av Skinderstredet, även om gatan ofta gjort skäl för namnet.
1841, 1842

Hönegatan, Hönegränden

Gatan, som förekommer redan på 1500-talet (utan särskilt namn), gick genom nuv. kv Gråbröder (kv 38) från Västergatan i norr till Hyregatan i söder. Södra delen överläts till Kronobarnhuset. Norra delen överläts med nyttjanderätt till angränsande grannar. Den nordligaste delen lades ut 1870 till gata med port i södra gränsen, som ledde till Arbetsinrättningen. På 1874 års tomtkarta kallas den endast "Gränd". Sedan har den så småningom gått in i Arbetsinrättningens tomt (nr V) och försvunnit som gata.

Johan Höna, rockedrejare (svarvare), ägde gården glt nr 464 (1694).
1737
Fiskaregränden 1694. 1694
Peder Diersens strede
1685. 1685
Peder Diedrich gata
1706 ("Peder Diedrichs gata"). 1706
Hönegränden 1744 (Arbins karta). 1744

Isak Slaktaregatan


1864 (även för östra delen). Gatan består av två delar, en västlig och en östlig, med Mäster Johansgatan som gräns.

Isak Slaktaregatan efter Isak Olsson, f. 1655, död 1716 i Malmö S:t Petri, ålderman för slaktareämbetet i Malmö, ägde gården glt nr 540 vid västra delen av denna gata. Han är stamfader för Malmösläkten Malmborg och adl. ätten af Malmborg. (E Bager; Isberg s:r).
1864

Västra delen har haft följande benämningar;
Stredet for Alneroppe boder
Alneroppe eller Alnarps bodar låg vid norra sidan av nuv. kv Rosen under 1500-talets mitt och tidigare. 1559
Thet tydske companiestrede
Tyska kompanistredet
Tyska kompaniets gård omnämns från 1532 som belägen på tomten gammalt nr 511 i nuv kv Frans Suell. 1580
Oluf Kleinsmids strede Oluf Kleinsmed, död 1609 i Malmö S:t Petri, bör ha ägt gårdarna nr 541-542 vid nämnda gata. 1606
Nils Hammers strede
Niels Waltersen Hammer, död 1664, bryggareålderman, ägde gården glt nr 510 i nuv. kv Lejonet. 1630
Niels Hammers gränd,
Nils Hammars gränd
Niels Waltersen Hammer, död 1664, bryggareålderman, ägde gården glt nr 510 i nuv. kv Lejonet. 1699
Jacob Nilsgatan 1698 (Buhrmanns karta, där Jacob Nilsgatan betecknar hela gatusträckan från Stortorget till Slottsgatan. Uppgiften är ej pålitlig.) 1698
Claus Ratsachs det lille strede
Claus Ratsachs, även kallad Claus Brandt, död 1663, borgare. Gatan nämns i samband med gårdfång för glt nr 539, åren 1692 och 1713. Jfr även Mäster Johansgatan och Claus Brandts gata. 1692, 1713
Isak Slaktares gränd 1715, 1720, 1760, 1829. 1715- 1829
afl auditören Langenhielms gränd Ändrat till Claus Brandts gata 1713 (gäller lokalisering av gården glt nr 539, kallad "Skostellen")
Nils Brandts gata
Nämns i samband med förvärv av fastigheten glt nr 541 år 1720. Nils Brandt och Claus Brandt (Claus = Nicolaus, Nils) är kanske samma person. Se även Claus Brandts gata. 1720, 1736

Östra delen har haft följande benämningar;
Thet tydske companistrede 1500-talet.
Niels Hammers strede 1634, 1696, 1697, 1698, 1699. 1634- 1699
Langenhjelms gränd
Johan Lang, adl. Langenhielm, f. 1655, d. 1716, postinspektor i Malmö, överauditör, ägde gården glt nr 510 i nuv. kv Lejonet (kv 51) samt Barsebäcks gods. Lejonhjelms gränd är en förvrängning av Langenhjelms gränd. 1759
Lejonhjelms gränd
Johan Lang, adl. Langenhielm, f. 1655, d. 1716, postinspektor i Malmö, överauditör, ägde gården glt nr 510 i nuv. kv Lejonet (kv 51) samt Barsebäcks gods. Lejonhjelms gränd är en förvrängning av Langenhjelms gränd. 1812
Isak wäktares gränd
Nämns 1805 och 1811 i samband med försäljning av gården glt nr 511 i kv Frans Suell (kv 40). Förvrängning av Isak Slaktares gränd. 1805, 1811
Bialitts gränden
"Sedan slutet av 1700-talet", Friberg 1842)

Bialitt, dvs "vänta lite", var under åren 1780-1841 en krog belägen i gården glt nr 512 i kv Frans Suell (kv 40).

Jakob Nilsgatan
(Jacob Nilsgatan)


1691, 1698 (Buhrmanns karta, som betecknar hela sträckan från Stortorget till Slottsgatan med detta namn), 1711, 1750, 1864.

Avser gatan mellan kv Biet (kv 37) och Mullvaden (kv 56). Jfr Hyregatan.

Denna gata har under viss tid haft tre namn samtidigt; Anne Peder Falsters strede, Hyltegatan/Hyregatan och Jacob Nilsgatan.

Jacob Nilsson, bryggareålderman, ägde gården glt nr 575 "Anne Peder Falsters gård" år 1665. Han var befryndad med Anne Peder Falsters.
1691, 1698, 1711, 1750, 1864
Det lange strede som löber i öster och vester 1595 (vartill även räknades dåvarande gatan mot väster och slottet). 1595
Peder Falsters strede Vartill även räknades dåvarande gatan mot väster och slottet.
1620, 1645, 1649. Se även Anne Peder Falsters strede.
1620, 1645, 1649
Anne Peder Falsters strede,
Anne Pehr Falsters gatan.
1615, 1652, 1655, 1744 (Arbins karta), 1839, 1845.

Gatan sammanföll med nuv. Jacob Nilsgatan, men fortsatte även västerut mot slottet. Den senare delen försvann på 1660-talet i samband med stadsdelens "sanering" för fortifikatoriska ändamål. Peder Falster, död 1605: Malmö S:t Petri, och hans nämnda hustru Anne, död 1658, ägde gården glt nr 575 vid denna gata. Även "Slottsgatan" nämns "det lille Peder Falsters strede" - bpt. 1616 23/9, nr 490 - och "Ane Peder Falsters strede" 1674 25/5 - i sammanhang med fång av gården glt nr 503. Se även Slottsgatan.
1615, 1652, 1655, 1744, 1839, 1845
Anne Peder Falsters grenn 1693. 1693
Hyltegatan 1722, 1724, 1748. Se Hyregatan. 1722- 1748
Hyregatan 1755, 1782, 1805, 1813, 1854. Se Hyregatan. 1755- 1854
Anne Peder Falstersgatan eller Hyregatan 1744 1744

Jerusalemsgatan


Där gatan går fram fanns ända till år 1861 en större vattenavloppsgrop, vilken på slutet av 1500-talet och början av 1600-talet kallades "byens vandlöb i Cattesund". Gatan lades ut 1861, namnet fastställdes 1864. År 1806 hade för glt nr 81 i nordvästra delen av nuv. kv Jerusalem (kv 13) uppförts ett stort byggnadskomplex, vilket av folkhumorn döpts till Jerusalem (enl. Isberg s:r och j:r).

Jöns Filsgatan


Gatan har sitt namn efter "rockedrejeren" (svarvaren) Jens Fiil, vilken under åren ca 1645-1685 bodde vid denna gata.
Isberg j:r vill ge gatan namn efter "guldsmeden Jens (även Hans) Wild, död 1668", vilket är fel. Hans Wild ägde och bebodde en fastighet vid Stortorget. "Jens Wilds gade" i 1652 års mönsterrulla är säkert en felskrivning för Jens Fils gade. Den första som möter oss under denna gata är "Jens Vell Rochedreijer".
I samband med fång av fastigheten glt nr 544-545 år 1723 betecknas även västra delen av nuv. Landbygatan för "Fyhlegatan". (E. Bager)
1822, 1864
Jens Wilds gade 1652 (mönsterrullan samma år). 1652
Jens Fils strede 1662, 1666, 1696, 1698, 1699. 1662- 1699
Fylegatan 1710, 1723, 1735, 1760, 1850. Se även Landbygatan. 1710- 1850

Kalendegatan


1864 (jfr även Önder Olsens strede).

Sträckningen mellan kv von Conow (kv 46) och S:t Knut-Claus Mortensen eller den norra delen av nuv. Kalendegatan är den ursprungliga och egentliga Kalendegatan. Den södra delen mellan kvarteren Spinneriet (kv 63) och S:t Jörgen (kv 62) kom först 1864 att betecknas "Kalendegatan".

Gatan har sitt namn efter Kalendegillets gård, glt nr 268-273 m fl. vid denna gat i nuv kv von Conow (kv 46). Kalendegillet var ursprungligen ett andligt gille, helgat åt S:t Anna, jungfru Marias moder. (E Bager; Isberg s:r).
1864

Norra delen har haft följande benämningar;
Thet stræde som löber fra Sancte Pethers kirke oc til sancte Jörins capell 1489 (LÄU V:97) 1489
Kalenthe Strædit
Callente stredit (Calentestretet)
1476, 1498 (LÄU V:330, 348)
1520, 1532, 1665, 1671.
1476- 1671
Callentegaden (Calentegaden)
Kallentegaden
1652, 1658, 1660
1662, 1666, 1668.
1652- 1668
Calentegatan 1744 (Arbins karta). 1744

Södra delen av gatan var tidigare ett "byens vandlöb". Det kallades Kragevigen, dvs Kråkviken 1504, 1558, 1583.

Senare benämningar på denna södra gatuled har varit;
Kragevigen
Kragevigen, dvs kråkviken var ett namn som dels tillades Kalendegatans nuv. södra del, dels en där i trakten liggandes gård.
Clausis strede
Clausis strede eller Herr Clausis strede/Herr Clausis gang, var ett namn på Kalendegatans nuv. södra del. Malmöreformatorn Claus Mortensen, f. trol. 1499, död 1575, kyrkoherde i Malmö S:t Petri, ägde gården glt nr 586 i nö hörnet av nuv. kv S:t Jörgen (kv 62). 1587
Her Clausis strede
("Herr Clausis strede") Se även Clausis strede. 1602
Her Clausis gang
("Herr Clausis gang") Se även Clausis strede. 1610
Nya Calendegatan 1846 (Arbin-Falkmans karta; vid raseringen av fästningsverken 1805-1807 hade gatan förlängts till Stora Nygatan). 1846

Kanalgatan

1846 (Arbins karta), 1864.
Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807.
1846, 1864
Canalgatan
1807 1807

Kansligatan


Gatan består av två delar. Den som ligger norr resp. söder om Adelgatan.

Från 1680-talet och till 1931 var guvernmentskansliet (länsstyrelsen) inrymt i kv Residenset (kv 42).
1864

Södra delen har haft följande benämningar;
Karine Harckes strede,
Karin Harckes strede
Anders Harcke ägde år 1527 den nordvästra delen av gården glt nr 353 i kv Svanen. Han var handlande i Malmö och son av handlanden Hans Harcke och dennes hustru Karine. 1519
Anders Harckes strede
Anders Harcke ägde år 1527 den nordvästra delen av gården glt nr 353 i kv Svanen. Han var handlande i Malmö och son av handlanden Hans Harcke och dennes hustru Karine. 1527, 1543- 1559
Anders Ventuns strede
Handlanden Anders Ventun ägde på mitten av 1500-talet gården glt nr 345 i kv Residenset. 1549
Cantzelli gränden
1727, 1744 (Arbins karta, där hela sträckan från norra till södra Cantzelligränden är angiven med namnet), 1751, 1809. 1727- 1809
Kancelligränden 1845 (hela gatan).

Norra delen har haft följande benämning;
Oluff Bagers strede Oluf Jepsen Bager, d 1540 i Malmö, rådman, sedermera borgmästare i Malmö, ägde bl a gården glt nr 304-305 vid denna gata i kv Hans Michelsen (kv 29). 1543- 1594, 1625

Kattsundsgatan


Gatan mellan kv Erik Menved (kv 15) och Jerusalem (kv 13). Tidvis har även fortsättningen av gatan mot norr (nuv S:t Thomasgatan) kallats Kattesund. (E Bager).

Kattesund, beteckning på en smal gata som sannolikt ursprungligen varit delvis vattenfylld (Hellquist).
1864
fordom Oluf Pedersens strede 1583 (i samband med fång av gården glt nr 79. Jfr S:t Thomasgatan.) 1583
Kattesund 1532, 1549. 1532, 1549
Cattesundstredet 1566, 1580. 1566, 1580
Kattesundet 1744 (Arbins karta). 1744

Kindhestestrede

En gata som före Stortorgets anläggning på 1500-talets mitt löpte utmed norra sidan av nuv. kv Oskar (kv 49), nuv. Stortorgets södra sida.
Kyndhestestredet
Kindheste = slå på kinden (Kalkar).
Namnet Kindhestestrede är dubbelt i sin betydelse. I gilleskråna förbjuds gillesbröderna "att giva varandra puster eller kindhest"; puster kan också betyda blåsbälg (H. Mathiesen: Gamle gader). Jfr Pustevig.
1509, 1518, 1532, 1549

Kompanigatan

Namn efter Kompanihuset.
Compani stredet
S:t Petri kyrkas räkenskaper. 1538
Baldtzer Lorchs strede
Baltzer Lorich, f. 1634, d. 1694 i Malmö S:t Petri, rådman 1670-1694, ägde gården glt nr 370-371 - Claus Mortensen II - vid denna gata och Stortorget. 1664
Compagnie gatan
Buhrmanns karta. 1698
Companie Gränn Arbins karta. 1744
Companigatan 1864

Kongens gade

Namn på gata 1660 ("Nels Schreder i Kongens gade" upptagen bland fordringsägare i en bpt nr 884/1660). Nels Schredder kan ha varit bosatt på annan ort, t ex Köpenhamn. Måhända kan gatan gått fram i den stadsdel som försvann på 1660-talet i samband med de västra stadsdelarnas "sanering" för fortifikatoriska ändamål. Här låg "Kongens boder", vilka möjligen kan sättas i samband med gatan. Jfr E. Bager: En försvunnen stadsdel i MFÅ 1938, sid 73 f.

Kungsparken

Planerades 1869, öppnades för allmänheten 1872. 1881 21/7 invigdes där en restaurationsbyggnad och parken av kung Oscar II. På "hans nådiga befallning" erhöll parken namnet Kung Oscars park (Sp 127/1881). Tidigare hade parken kallats Slottsplanteringen.
Slottsplanteringen Namnet på Kungaparken före 1881 21/7. Jfr Kungsparken.
Slottsplatsen Den mellan Borgare- och Garnisonskyrkogårdarna belägna delen av Slottsplatsen (del av nuv. Kungsparken) planterades på vintern 1764-1765 med två alléer pilträd, avsedda till promenadplats. Vid anläggandet av flottstationen på Slottsplatsen 1805-1807 förstördes större delen av planteringen. (Isberg j:r)

Kvarngatan (Qvarngatan)

Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. Efter tillkomsten av Lilla Kvarngatan behöll Kvarngatan sitt namn till slutet av 1870-talet, då det blev Stora Qvarngatan (Kvarngatan). Namnet efter väderkvarnen "Vallamöllan" i kv Möllebacken.
Stora Kvarngatan

Kyrkogatan

Före Stortorgets utläggande på slutet av 1530-talet och början av 1540-talet gick Kyrkogatan eller Helligesthus Kirckestrede från Själbodgatan i öster till nuv. kv Frans Suell (kv 40) i väster.
1864
Then gade der löber fram fore Helghe gesthus 1442. 1442
Thet strede som löber norden fram om Helligesthus 1487. 1487
Thet strede som löber fram norden ved Helligesthus norden framom 1487. 1487
Stora Kirckestrede ("Store kirckestrede") 1619. 1619
Westre Kirkestredet "Westre kirkestrede" till skillnad från Östre kirkestredet eller nuv. Mårtensgatan.
Kirkestredet 1539, 1626, 1632. 1539- 1632
Kyrkiogränden 1724. 1724
Kyrkegränn 1744 (Arbins karta). 1744
Sockerbruksgränden eller Kyrkogränden 1842 (Friberg). Efter de i nuv. kv Svanen (kv 43) belägna båda sockerbruken Svanen och Patrioten. 1842

Landbygatan


Västra delen mellan kv Rosen (kv 52) och Stjärnan (kv 53) hade under danska tiden inget särskilt namn. Östra delen mellan kv Lejonet (kv 51) och Lilla Torgshusen räknades då och fram på 1700-talet till nämnda torg.

Christian Hansen Landby, f. 1637, skomakaremästare i Malmö, död 1702 i Malmö S:t Petri och hans son Hans Christensen Landby, handelsman, f. 1683, d. 1712 i Malmö S:t Petri. De ägde hörnfastigheten glt nr 544 i sydöstra hörnet av nuv. kv Rosen (kv 52) vid Landbygatan. (E Bager; Isberg s:r).
1763, 1771, 1777, 1779, 1782, 1790, 1801, 1864
Peder Simensens gade
(Per Simons gata)
1678, 1694, 1699, 1720, 1728.
Under tidsperioden 1678-1728 nämns västra delen av Landbygatan så i samband med fång av gården glt nr 619-620.
1678-1728
Gilles Glasmästares gata Västra delen av Landbygatan nämns så 1718 i samband med fång av gården glt nr 618. Gilles Glasmästare ägde denna gård, i vaje fall under åren 1663-1679. 1708
Fyhlegatan Dvs Jöns Filsgatan. 1723 (avser fång av fastighet glt nr 544-545). 1723
Landbyns gränn 1744 (Arbins karta). 1744
Christen Landby gränd 1824. 1824

Larmgränd


Stredet sträcker sig i äldre tider från Adelgatan till Helligesthus Kirckestrede (Stortorget). Genom Malmö Sparbanks förvärv av tomten glt nr 341 och dess bebyggande blev gatan en återvändsgränd. (Isberg s:r)

En stfm framställning att larmgatan inte skulle vara för trafik utan skulle förenas med fastighet nr 2 i kv 41 B Gripen avslogs av Kungl. Maj:t (Sp 218/1906).

Av "larm" förkortning "alarm". Denna såväl som andra larmgator tjänade försvarsväsendet i staden.
Efter 1864
Det lillde Raastaackerstrede 1468-1529
Rostockerstredet (Raastaackerstredet), Lilla Efter "Den lilla Rostockergården" som låg på sydöstra hörnet av nuv. kv Gripen (kv 41).
Palne Jensens strede Efter Palne Jensen, död 1554 i Malmö S:t Petri, klädeshandlare och rådman, och hans hustru Anne, död 1574 sammast., vars huvudgård låg vid nämnda gata (i nordvästra delen av nuvarande kv Residenset, kv 42). 1545
Anne Palnisstrede
Anne Palnis strede
Efter Palne Jensen, död 1554 i Malmö S:t Petri, klädeshandlare och rådman, och hans hustru Anne, död 1574 sammast., vars huvudgård låg vid nämnda gata (i nordvästra delen av nuvarande kv Residenset, kv 42). 1580-talet
Larmgränden Från slutet av 1600-talet.  
Larmgatan 1864. 1864

Larochegatan


1744 (Arbins karta), 1773, 1816, 1824, 1850 (avser fång av fastigheten glt nr 695 vid nuv. Skomakaregatan), 1864.

Västra delen av denna gata mellan kv Stjärnan (kv 53) och Blomman (kv 60) är den egentliga Larochegatan. Den östra delen mellan Lilla Torgshusen och kv Gyllenstjerna (kv 61) räknades ännu 1691 till Lilla Torg, år 1694 till Skomakaregatan och från mitten av 1700-talet till Larochegatan.

Leonard de la Rose, d. 1707, perukmakare, handlande, traktör för konung Carl XII:s livdrabanter, ägde fastigheten glt nr 625 och 626 i nuv. kv Blomman (där Faxeska huset nu ligger). Leonard de la Roses gata blev i folkspråket förvrängt till "Larose gata", varefter namnet "Larochegatan" sanktionerades. (E Bager; Isberg s:r)
Anders Jensens Strede
1539, 1544 (i samband med fång av gården glt nr 696 vid östra gatudelen, 1549-1609.
Gatan nämns i samband med fång av gårdarna glt nr 624 år 1539, nr 696, år 1544 och 1549-74, i nuv. kv Stjärnan (kv 53) resp. Gyllenstjerna (kv 61), n.v. hörnet, samt 611 i kv Oscar och 689-690 i kv Gyllenstjerna (kv 61), 1500-talet.
Anders Jensen, död före 1507, och senare hans änka, Cecilia, ägde gården glt nr 689-690 vid södra delen av Skomakaregatan, se Stadsboken 1507, fol. 40.
1539, 1544, 1549- 1609
Det strede som leder till tegilgaarden 1557. 1557
Mads Christensens strede Gatan nämns "sal Mads Christensens strede" ("salig Mads Christensens strede") år 1688. Mads Christensen ägde gården glt nr 625 i nuv. kv Blomman (kv 60), den nuv. Faxeska gården. Han var bryggare och dog 1675 i Malmö S:t Petri förs. 1688
Skomakaregatan 1729, 1741 (avser fång av fastigheten nr 623 vid västra delen av gatan), 1822, 1838 1729- 1838

Lilla Bruksgatan

Namnet efter en liten cigarrfabrik där i närheten i kv Skepparen, kv 33 (Isberg j:r). (E Bager; Isberg s:r)
1864
Simonis & judæ strede Simonis & judæ kapell, tidigare Gråbrödraklostret, bör ha legat i östra delen av kv Fisken (kv 34). Jfr E. Bager: Tiggarmunkarnas kloster i MFÅ: 1934. 1538, 1549
Jens Hyllies strede
Jens Hyllie, som levde under 1600-talets första del, verkar ha ägt gården nr 483 eller 485 vid denna strede. 1615 års förordning, fol. 43; 1617 års inkvartering.
Isberg j:r lokaliserar Jens Hylliestredet till Jacob Nilsgatan, vilket ej är korrekt.
1615
Lilla Barnhusgränden Kronobarnhuset var under åren 1683-1803 beläget i bryggarnas gamla laghus i kv Gråbröder. 1845

Lilla Kvarngatan

Den stora tomten i sydöstra delen av "Nya staden" styckades på 1850-talet i två kvarter, Stettin (kv 23) och Danzig (kv 24), vilka skildes åt genom en åren 1857 och 1861 utlagd gata kallad Lilla Kvarngatan. Namnet har liksom övriga gatunamn i denna stadsdel fastställts av mag. 1864.
1864

Lilla Nygatan


Gatan planerades i samband med fästningsverkens rasering 1805-1807 och erhöll sitt namn 1807. Dess sträckning avsågs vara från nuv. Malmborgsgatans mynning till Gustav Adolfs torg, varefter den fortsatte väster om detta, söder om dåvarande nya begravningsplatsen till Slottsplatsen.
Den östra delen förblev länge endast gångväg, kallad Gröna gången.
Västra delen införlivades 1833-1835 med Nya Begravningsplatsen (nuv. Gamla Begravningsplatsen). Namnet Lilla Nygatan begagnades ofta fram till 1850-talet som namn på västra delen av Stora Nygatan. På 1850-talet rättades misstaget och Stora Nygatans västra del återfick sitt rätta namn. Lilla Nygatans östra del lades ut som gata först 1865. (Friberg; Isberg j:r)
Gröna gången

Lilla Torg

Torget lades ut 1591.
1864
Det Ny Torg
1591, 1597, 1623, 1636-1641, etc
Lilla Torget
Buhrmanns karta. 1698, 1744

Lilla Trädgårdsgatan

Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. Gatan blev emellertid utlagd först under åren 1857-1861.

Långgårdsgatan


1864 (fastställd för norra och mellersta delarna). (E Bager; Isberg s:r)
Har tidvis varit namnet på hela gatusträckan från Västergatan till Generalsgatan. Beträffande den södra delen, se Ostindiefarargatan.
Namnen på norra delen, mellan kv Gråbröder (kv 38) och Västerport-Biet (kv 36-kv 37) och mellersta delen, mellan kv Diana (kv 55) och Mullvaden (kv 56) har varit;
1864
Langegierdz sträte 1512. 1512
Langegierdtz stræde 1519, 1522, 1537, 1563.
Langestrede 1532 (i samband med fång av fastigheten glt nr 585 vid mellersta delen). 1532
Claus Michelsens strede
Norra delen av gatan nämns så i vognm. taxa 1615. 1615
Langerstrede 1617, 1624, 1626. 1617- 1626
Laushusstrede
1652 (avser norra delen).
Förvrängning av Laugshusstrede. Bryggarnas laghus låg i nuv. kv Gråbröder (kv 38).
1652
Langgaarsstrede 1682. 1682
Landgårdsgatan
Förvrängning av Långgårdsgatan. 1696
Långgårdsgatan 1711 (avser mellersta delen). 1711
Långåkersgatan, Långåhrsgatan. 1729 (avser mellersta delen). Förvrängning av Långgårdsgatan. 1729
Långholmsgatan 1738 (avser mellersta delen). Förvrängning av Långgårdsgatan. 1738
Barnhusgränden
1744 (Arbins karta; avser norra delen). 1839 (norra delen).
Benämning på norra delen av nuv. Långgårdsgatan, efter kronobarnhuset, beläget i nuv. kv Gråbröder (kv 38). Jfr Lilla Barnhusgränden.
1744, 1839
Bengt Ibs gata, Bengt Ibsgata
1744 (Arbins karta; avser mellersta delen).
Benämning på mellersta delen av nuv. Långgårdsgatan. Bengt Ibsen, död 1708 i Malmö S:t Petri, borgare, ägde gården glt nr 556 vid denna gata, 1694. Gatunamnet har ibland förvrängts till "Bengt Färsgatan"
1744
Bengt Färsgatan
1842 - Malmö nya Allehanda 13/8 1842, sid 1. Benämning på mellersta delen av nuv. Långgårdsgatan. Namnet utgör en förvrängning av Bengt Ibsgatan. 1842

Långgårdsgränd

Tvärgata till Långgårdsgatan i kv Mullvaden (kv 56) utlagd på 1840-talet. Kallades Larmgatan 1864 och erhöll sitt nuv. namn på 1870-talet (Isberg j:r).

Malmborgsgatan

Genom ett styckningsförslag, godkänt av mag. 1850, förlängdes Kalendegatan söderut och kom att uppdela kvarteret i två, sedermera kallade Stadt Hamburg (kv 65) och Lybeck (kv 64). Gatan fick något senare namnet Malmborgsgatan efter Jacob Malmborg, f. 1801 i Malmö S:t Petri, död 1876, borgmästare i Malmö 1852-1874.

Malmöhusvägen

Malmöhus slott (tautologi) anlades 1434, raserades 1534 och återuppbyggdes 1537-1542. Det kallades Malmöhus.
1935

Mårtensgatan


Gatan har sitt namn efter Mårten Hansson Torslow (Martinus Törslovius), f. 1648, död 1704 i Malmö S:t Petri, stadskomminister i denna församling, ägde gården vid denna gata i nuv. kv Magnus Smek, kv 6). Hans hustru var Anna Henriksdotter Berendt, död 1722. (E Bager; Isberg s:r)
1751, 1752, 1756, 1760
Byekirckestredet
1522 ("Byekircke-stredet"). 1522
Kirkestredit östen kirken 1540. Jfr Kyrkogatan och Mäster Nilsgatan. 1540
Östre Kirkestredet 1570, 1576, 1601, 1680, 1685. Jfr Kyrkogatan och Mäster Nilsgatan. 1570- 1685
Jörgen Kiellesmeds strede Jörgen Kiellesmed (Kittelsmed är en som tillverkar kittlar), död 1640 i Malmö S:t Petri. Gatunamnet förekommer i samband med fång av fastigheterna glt nr 150-157 i nuv. kv Erik Menved (kv 15). 1624
Her Jörgens gade 1647, 1652, 1658, 1688. 1647- 1688
Her Jörgens gade eller den Östre kiörkiogrenn 1690. 1690
Herr Nielses gade, Herr Nielses gata
1677, 1679, 1682, 1683, 1685, 1687, 1693.
Efter Niels Hansen Thollös, stadskomminister i Malmö S:t Petri, död 1681 som kyrkoherde i Svedala. Han ägde gården glt nr 144, vilken han sålde till stadskom. Mårten Hansson Torslow.
1677- 1693
Herr Nilssons gata
Efter Niels Hansen Thollös, stadskomminister i Malmö S:t Petri, död 1681 som kyrkoherde i Svedala. Han ägde gården glt nr 144, vilken han sålde till stadskom. Mårten Hansson Torslow. 1692
Herr Mårtens gata
1688, 1690, 1694, 1695, 1699, 1702, 1711, 1712, 1714, 1715. 1688- 1715
Sal Her Nielses som nu kallas Her Mårtens gata 1703. 1703
Her Martins gata 1703. 1703
Herr Mårtens Enkias gata 1714. 1714
Mårtensgata 1744 (Arbins karta). 1744
Mårtensgränden 1836. 1836

Mäster Johansgatan


Gatan har fått sitt namn efter Johan Meinicke, död 1712 i Malmö S:t Petri, fältskär. Han var gift med Jöns Person Brandst (död 1691 i Malmö S:t Petri) änka och blev därigenom ägare till gården glt nr 536 och 537 vid denna gata. (E Bager; Isberg s:r)

År 1890 lades en ny gata ut i Mäster Johansgatans förlängning i norr genom kv Jörgen Kock (kv 32). Namnet på den nya gatudelen blev också Mäster Johansgatan.
1864
Berndt Skyens strede,
Bernt Skyens strede
1525, 1543, 1559, 1589, 1596.
Bernt Skyen ägde under förra delen av 1500-talet gården glt nr 524-528 i kv Frans Suell (kv 40) vid nämnda gata.
1525- 1596
Arild timmermands strede,
Arendt timmermands strede
Arild eller Arendt timmermand, död 1602 i kv Frans Suell vid denna gata. 1617, 1623
Peder Hansen Byfogits strede 1681 (gatudelen norr om nuv. Isak Slaktaregatan).
Peder Hansen, död 1626 i Malmö S:t Petri, byfogde, ägde gården glt nr 434 i nö hörnet av kv Liljan (kv 39).
1681
Claus Brandts strede
Claus Brandts gata
1654, 1664, 1670, 1677, 1685, 1688, 1697, 1699, 1705, 1713.
Claus Brandt var identisk med Claus Ratsach, död 1663, borgare i Malmö (pantebogen 1670 24/1 och 12/12). Vederbörande ägde gården glt nr 536-537 vid Mäster Johansgatan-Isak Slaktaregatan (sö hörnet av kv Liljan, kv 39).
Denna gata nämns även i samband med förvärv av fastigheten glt nr 539 "Skostollen" år 1713 (aukt. p 20/7). Fastigheten låg vid nuv. Isak Slaktaregatan.
1654- 1713
Jens Skolemesters strede
Gatan nämns så i samband med försäljning av gården glt nr 527-528 vid nämnd gata i kv Frans Suell (kv 40) under senare delen av 1600-talet. 1657
Jens Skolemesters gränd
Gatan nämns så i samband med försäljning av gården glt nr 527-528 vid nämnd gata i kv Frans Suell (kv 40) under senare delen av 1600-talet. 1688- 1702
Jöns Skolemästers sträde eller
Jöns Skolemästers gränd
Gatan nämns så i samband med försäljning av gården glt nr 527-528 vid nämnd gata i kv Frans Suell (kv 40) under senare delen av 1600-talet.
Jöns Brandts strede
Jöns Brandts gata
1687, 1688, 1691, 1697, 1707, 1713.
Jöns Persson Brandt, död 1691 i Malmö S:t Petri, bryggare, ägde gården glt nr 536-537 vid gatan på sydöstra hörnet av kv Liljan (kv 39). Han var svärfader till fältskären Johan Meinicke, "Mäster Johan".
1687- 1713
Lars Knuts gata Gatudelen söder om nuv. Isak Slaktaregatan.
Lars Knutsson, död 1708 i Malmö S:t Petri, handlande, ägde fastighet glt nr 543 vid Lars Knuts gata, kv Rosen (kv 52).
Mäster Johans gata
Mäster Johans gränd
1707, 1708, 1718, 1738, 1744 (Arbins karta). 1707- 1744

Mäster Nilsgatan


Namnet efter Niels Söffrensen (Sörensen), f. 1607, död 1677 i Malmö S:t Petri, där han var kyrkoherde; promov. magister (doktor) vid Köpenhamns universitet, därav "Mäster". Niels Söffrensen ägde gården glt nr 158 vid denna gata (i nuv. kv Erik Menved, kv 15).
"Mårten Nilsgatan" är en förvrängning av "Mäster Nilsgatan".
Gatusträckningarna norr resp. söder om Mårtensgatan har haft olika namn.
1864
Thet strede löber östen for S:t Peders kirke 1549 (avser södra delen). 1549
Thet strede for S:t Peders kirke 1575 (avser södra delen). 1575
Thet smale strede östen bag skolen, som löber aff sönder i nör 1581. 1581
Bispens strede
1596 (avser norra delen).
Biskopen i Lund Tyge Asmundsen, död 1586, ägde gården glt nr 158 vid nämnnda gata i nuv. kv Erik Menved (kv 15).
1596
Jacob Davidsens strede
1615 (avser norra delen).
Jacob Davidsen, död 1617 i Malmö S:t Petri, handlande, ägde gården glt nr 217 vid nämnda gata (norra delen), i nuv. kv S:t Peter (kv 45).
1615
Mattias Bogebinders strede 1630 (avser södra delen).
Mattias - Mathis - Bogebinder, död 1619 i Malmö S:t Petri, ägde gården glt nr 158 vid denna gata, södra delen, i nuv. kv Erik Menved (kv 15).
1630
Östen kirkemuren  
Bak stora kyrkan  
Mäster Nielses gata 1739 1739
Mäster Nilsgata 1744 (Arbins karta), 1842 (Friberg) 1744
Östre Kyrkjogatan 1758, 1783 (avser södra delen) 1758, 1783
Östra Kyrkjogränden 1767 (avser södra delen) 1767
Mårten Nilsgatan 1836 1836
Mäster Nils gränd  

Norra Promenaden

Var belägen mellan Fisktorget (nedanför nuv. Hotell Savoy) och Östra infartsbron. Kallades också Sjöpromenaden. Den drogs senare till Nyköpingsbastionen. Jfr Älvsborgspromenaden.
Sjöpromenaden

Norra Rörsjögränd

Lades ut 1853 i samband med tillkomsten av nuv. kv Höken (kv 18). Jfr Frans Henriksgatan. Namnet fastställt 1864.

Norra Vallgatan


Leden, vilken i gamla tider löpte norr om Strandmuren, hade olika namn för olika sträckor. Sedan muren ersatts av ett modernt befästningssystem försvann så småningom de äldre gatunamnen och ersattes med Vallgatan. Regleringen av denna skedde i samband med befästningsverkens slopande omkring 1810 och fram till ca 1832, då vallarna på östra sträckan började tas bort (Jfr. Isberg s:r: Anteckningar om Malmö stad sid. 40 f).
1768, 1773, 1864
Thet strede som löber langs udmed Stranden 1475 (LÄU IV:249). 1745
Strandstredet 1475 (LÄU IV:247, 251). 1745
Vandhusstredet,
Wandhusstredet
(... wed stranden paa den nörre side optil byens mur). 1589, 1626, 1629, 1652, 1681 (avser gatudelen norr om nuv. kv Hans Michelsen, kv 29 och Skvalperup, kv 30).
Wandhus = avträde; ursprungligen används namnet om ett avträde som var byggt ovan rinnande vatten (Jfr Hvidtfeldt: Handbog).
1589, 1626, 1629, 1652, 1681
Syndre Vandhuus strede,
Syndre Vandhuus stretet
1599, 1611, 1613 (avser gatudelen norr om kv Skvalperup, kv 30).
Wandhus = avträde; ursprungligen används namnet om ett avträde som var byggt ovan rinnande vatten (Jfr Hvidtfeldt: Handbog).
1599, 1611, 1613
Store Vandhusstrede,
Stora Vandhusstrede
1624 (norr om kv Skvalperup, kv 30).
Wandhus = avträde; ursprungligen används namnet om ett avträde som var byggt ovan rinnande vatten (Jfr Hvidtfeldt: Handbog).
1624
Toldboestredet 1589, 1596, 1613, 1619, 1652, 1664 (avser gatudelen norr om nuv. kv Jörgen Kock, kv 32).
Avser gatudelen norr om nuv. kv Jörgen Kock (kv 32), där toldboden m.fl. byggnader var belägna under 1500-talets senare del. Den byggnad som varit Toldbod revs 1677.
1589- 1664
Ved Stranden 1652 1652
Strandvallsgatan 1694 1694
Vattenhussträtet 1709, 1710 (jfr Wandhusstredet ovan). 1709, 1710

Norregatan

Gatan planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. Genom mag. beslut 1864 fick gatan namnet "Norregatan", vilket varit den gängse beteckningen.

Norregränd

Byggnadsnämnden föreslog Caroligränd, vilket förkastades av Stfm, "i det denna betckning lätt föranleder till antagande, att gränden är belägen i omedelbar närhet av Caroli kyrka". (Sp 39/1911, b. 34).
Gränden tillkom vid fästningsverkens raserring och utgör in- och utfartsleder för fastigheter i kv Humle (kv 8).

Nya Grönegatan

Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. "Nya Grönegatan", som utgör fortsättning av "Grönegatan" utgår; hela sträckningen erhåller namnet "Grönegatan" (Sp 78/1945, b 64).

Nyköpingsbastionen

På framställning av konsul A. C. Holm beslöt stadsf. 1883 att bastionen skulle planteras samt upplåtas som lekplats för barn.

Ostindiefarargatan


Med Långgårdsgatan betecknades tidvis hela gatusträckan från Västergatan till Generalsgatan. (E Bager; Isberg s:r)
Lars eller Lauritz Nielsen med tillnamnet Ostindiefarer dog 1672 i Malmö S:t Petri. Han ägde gården glt nr 751-752 vid denna gata (södra delen) i nuv. kv Generalens hage (kv 58).
Namnen på nuv. Ostindifarargatan med sträckning mellan kv Druvan/kv 54-Tranan/kv 59 (norra delen) och Josefina/kv 57-Generalens hage/kv 58 (södra delen) har varit;
1864
[vid] Anders Dalvigs boder
Nämns 1652 i samband med fång av gårdarna glt nr 668-669 i nuv. kv Druvan, nuv. gatas norra del, östra sidan. 1652
Anders Ulfs gade 1652, 1662 (avser södra sidan).
Anders Ulf var år 1652 bosatt vid denna gata (se Mönsterrullan s.å).
1652, 1662
Långgårdssträtet (Langerstredet) 1618, 1686, 1690. 1618- 1690
Stennefarsgatan 1685 (avser södra delen). Förvrängning av Ostindiefarargatan. 1685
Ostindiefarsgatan 1692, 1709, 1711, etc. 1692- 1711
Ostenderdsgatan 1744 (Arbins karta). 1744
Stynefarsgatan 1706. Förvrängning av Ostindiefarargatan. 1706
Stenfararegatan 1765. Förvrängning av Ostindiefarargatan. 1765
Uslingegatan 1800-talets början. Benämning på Ostindiefarargatans norra del efter fattighusets tillkomst 1802-1803 i kv Josefina (kv 57).
Usling = högst oduglig stackare, olycklig människa.

Palne söes strede

Namn på en försvunnen gata, utgörande fortsättning av nuv. Hospitalsgatan, vilken på andra sidan nuv. Slottsgatan fortsattes av "stredet norden hospitalet" (1530-1565), även "Westre Hospitalsstrede", längre mot väster av "stredet, som löber till Pallesøe" (1571) och västligast "Palne søes strede" (1541). Dessa gator försvann vid "saneringen" av denna stadsdel i samband med fortifikatoriska arbeten år 1530-1676. Palne Söes strede försvann 1663 i samband med anläggandet av bastionen Carl Gustaf (Isberg s:r).
Palnesø eller Pallesø en sjö eller ett kärr i nuv. Kungsparken - Palne eller Palle ett mansnamn.
Vestre Hospitals strede

Parisergatan

Benämning på Stortorgets norra sida, "förmodligen derföre att en och annan av den eleganta verlden här gör sina förmiddagspromenader" (Friberg, 1842).

Per Weijersgatan


Skrevs ursprungligen "Per Vejersgatan". Per eller Peder Jensen Weijer, död 1684 i Malmö S:t Petri, handlande, ägde gården glt nr 711 vid denna gata (i nuv. kv Söderport, kv 69). Gatan består av två delar; den västra söder om kv Blomman (kv 60). den östra söder om kv Gyllenstjerna (kv 61). (E Bager; Isberg s:r)
1864
Det strede der löber af öster och i vesten honden Tegilladerne (unden = inunder) 1502
Pottemagerstredet 1532, 1579, 1583, 1628 (avser östra delen) & 1546 (rr. domb fol. 397). Pottemager = krukmakare. 1532- 1628
Hans Bönders strede
1538, 1543 (avser östra delen). Gatan nämndes så i samband med fång av gården glt nr 705-706 år 1538 och 1543. Hans Bönder eller Bynger, död 1544, var rådman i Malmö. Det har inte hittats någon gård tillhörig honom i detta område. 1538, 1543
Skurstensboderna
(Skorstensbodarna)
1562, 1615, 1725, 1738 (avser västra delen). Skorstensbodarna låg vid nuv. Per Wijersgatans västra del på dess södra sida (gårdarna glt nr 714-717). De kallas även Jep Nielsens bodar efter borgmästaren som byggt dem under första delen av 1500-talet. 1562, 1615, 1725, 1738
Skorstensgatan 1710. Skorstensbodarna låg vid nuv. Per Wijersgatans västra del på dess södra sida (gårdarna glt nr 714-717). De kallas även Jep Nielsens bodar efter borgmästaren som byggt dem under första delen av 1500-talet. 1710
Oluf Mogensens strede Oluff Mogensen, död 1649 i Malmö S:t Petri, byfogde, sedermera rådman, ägde gården glt nr 707 vid nämnd gatas södra sida (hörntomten åt Södergatan). 1646, 1661
Grynboderne 1652, 1688, 1725 (avser västra delen; jfr Grynbodgatan.). 1652- 1725
Per Weijers gata 1673, 1682, 1710, 1729. 1673- 1729
Sal. Per Weijers gata 1698. 1698
Per Wejersgatan 1744 (Arbins karta). 1744
Gamla Per Weijers gata 1782. 1782

Petersgränd

Ägaren av tomtområdena nr 849-850 lät år 1847 stycka dessa varvid en liten återvändsgränd uppstod, vilken uppkallades efter honom, handlanden Peter Ståhle, f. 1788, d. 1874 i Malmö S:t Petri.

Prostgatan


Gatan förekommer under långa tider endast som en vallgränd utan särskilt namn.
Kyrkoherdarna vid S:t Petri resp. Caroli församlingar A.P. Gullander och E. Angelin - båda Prostar - hade på 1840-talet sin hemvist vid denna gata, vilken ligger i gränslinjen mellan församlingarna. (E. Bager; Isberg s:r.)
1864
Jep Guldsmeds strede
Jep Guldsmed, död 1618 i Malmö S:t Petri, ägde från 1583 - fasta - gården glt nr 207 i denna gata, nuv. kv Kronan (kv 28). 1589
Martin Smidtsgatan /
Martin Smidts gatan
Martin Smidt, bundtmakare, ägde under åren 1685-1692 gården glt nr 127 vid denna gata, nuv. kv Fersen (kv 5). 1692
Prostgränd Arbins karta. 1846

Pustevig (Pustervik)

Namn på försvunnen gata som gick från södra stadsvallen till östra änden av Palne Söes strede.
Gatan nämns 1652 och 1663 och försvann sistnämnda år i samband med anläggningen av bastionen Carl Gustaf (Isberg s:r).
Pustevig sätts i samband med Smedegadene eller i varje fall smederna (Hugo Mathiesen; Gamle Gader). Blåsbälgen var smedernas verktyg. Slutleden "vig" får kombineras med någon sorts vattensamling (Palnesø!). "Puster" är dubbeltydigt, det kan betyda både blåsbälg och lusing (Kindhest). Jfr Kindhestestræde.

Repslagaregatan


Gatan anlades år 1865 genom kv Västerport (kv 36). Namnet syftar på repslagaren och segelsömmaren Carl Christian Wetterlind, f. 1810, d 1857 i Malmö S:t Petri, vilken skänkte behövlig del av sin tomt för gatans anläggning. (Isberg s:r)

Rundelen

Namn efter kvarteret Rundelen, kv 16(Sp 230/1938, b 209).
1938

Rundelsgatan


1744 (Arbins karta), 1864. (E Bager; Isberg s:r)
Gatan har sitt namn efter en bastion eller tidigare s.k. Rundel, anlagd på 1570-talet, vilken låg vid sydöstra ändan av gatan. Rundelen byggdes om på 1670-talet, då den fick namnet "Göteborg" och bortschaktades 1683, då den ersattes med bastionen Göteborg.
1744, 1864
Tywffuestredet
(Tywffusestredet)
1478 (LÄU IV:289). 1478
Tiwffegabs stredet
(Tiwegabs stredet)
1483 (LÄU IV:401) 1522-1532, 1539, 1543, 1549, 1582, 1598. 1483- 1598
Tyestredet, etc. Isberg j:r tyder namnet som tjugo gaps strede och anser att det är det stora antalet gränder som mynnar ut i gatan, som gett upphov till namnet. En säkrare tolkning är att namnet hänvisaar till ordet "tjuv". Ett brev av år 1478 bär på baksidan (på latin) en samtida anteckning av följande innehåll; "skötebrev på en gård i tjuvarnas gränd i Malmö". (Jfr H. Wåhlin: MFÅ: 1936, sid 25, not 21 A.)
Det medelste strede, som kalles Tye stredet 1492 (LÄU V: 188). 1492
Tywffwegordzstredet 1532. 1532
Tiugegabs stredet 1549, 1553, 1567, 1569.
Isberg j:r tyder namnet som tjugo gaps strede och anser att det är det stora antalet gränder som mynnar ut i gatan, som gett uppgov till namnet. En säkrare tolkning är att namnet hänvisar till ordet "tjuv". Ett brev av år 1478 bär på baksidan (på latin) en samtida anteckning av följande innehåll; "skötebrev på en gård i tjuvarnas gränd i Malmö". (Jfr H. Wåhlin: MFÅ: 1936, sid 25, not 21 A.)
1549, 1553, 1567, 1569
XX gabsstredet 1566. 1566
Det strede kallit fordom Tiuffvegabsstrede och nu Rundell strede 1590. 1590
Rundelstredet 1574, 1577, 1584, 1595. 1574- 1595
Prestestredet Fastighet glt nr 203-206 i kv Ellenbogen (kv 17, nuv. kv Concordia) uppges ligger vid Prestestredet 1634 resp. 1645. Likaledes nr 181-182 i nuv. kv Rundelen 1593-1600.
Se även Djäknegatan.
1593- 1600
Råndelsgatan 1698 (Buhrmanns karta). 1698

Rörsjögatan

Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. Efter Rörsjön eller Östra Rörsjön den s.ö. vattensamling, senare kärrmark, som ingick i stadens försvarssystem mot landsidan. Namnet kvarlever även i stadsdelsnamnet Rörsjön, etc.
1938

S:t Gertrudsgatan


1904 (A. Nilsson: Karta). Den närmast Östergatan liggande delen är den ursprungliga gränden. Den norra delen, benämnd "Gertruds luka", var tidigare del av gårdsplats till den forna S:t Gertruds gård, varav gatan fått namn. (Isberg s:r)
1904
Paasche Crones strede Början av 1600-talet. Paasche Chrone, död 1617 i Malmö S:t Petri, handlande, ägde bl.a. gården glt nr 30 vid denna gata och Östergatan.
S:te Gertruds gränd 1846 (Arbin-Falkmans karta). 1846
Gertrudsgatan 1864. 1864

S:t Petri kyrkoplan

S:t Petri kyrkogård var inghägnad med en mur till år 1853, då den togs ner. På våren 1854 lades kyrkogården ut till en plantering och ombildades till en trafikplats. Namnet påträffat på 1936 års karta över Malmö. Ej officiellt fastställt.

S:t Petrigatan

Gatan bör ha tillkommit i samband med styckning av den forna tingsplatsen 1531. Så länge muren mot S:t Petri kyrkogård fanns (till 1853) var gatan en återvändsgränd. Gatan tycks ej ha fått officiellt namn förrän på 1870-talet (Gustafssons karta 1871).

S:t Thomasgatan


Gatan har fått sitt namn efter Thomas Thomasson Jyde, f. 1669, d. 1730 i Malmö S:t Petri, handelsman, ägde gården glt nr 129 på östra sidan av kv Magnus Smek (kv 6). När mag. 1864 fastställde gatans namn hade vederbörande förmodligen fallit i glömska. Resultatet blev en ganska märklig "kanonisering" av en man vars vandel kanske inte alltid varit helgonlik. (I. Lungberg: Malmösläkten Thomson MFÅ 1949). Jfr Kattsundsgatan. (E Bager; Isberg s:r)
1864
Oluf Persens (Pedersens) strede Oluff Pedersen, död trol. 1516, byfogde, sedermera rådman och borgmästare i Malmö. Hans huvudgård var del av glt nr 78 i nuv. kv Jerusalem (kv 13), där sedan hans änka, Anne, bodde (1549). Se även Kattsundsgatan. 1522, 1543- 1559
Oluff Peders strede Oluff Pedersen, död trol. 1516, byfogde, sedermera rådman och borgmästare i Malmö. Hans huvudgård var del av glt nr 78 i nuv. kv Jerusalem (kv 13), där sedan hans änka, Anne, bodde (1549). Se även Kattsundsgatan. 1563
Kattesund 1532 (i samband med fång av gården glt nr 34 i sydvästra hörnet av kv Carolus, kv 7). 1532
Niels Turesens strede Niels Turensen, död 1668, ägde år 1652 en gård på nordöstra hörnet av nämnd gata, på nuv. Caroli kyrkoplan. 1680, 1681
Hans Kofoeds strede
Hans Kofoed, handlande, ägde gården glt nr 149 vid denna gata i kv Magnus Smek på mitten av 1600-talet. 1683
Tyska kyrkogatan
Tyska kyrkogränden
1770, 1842 (Friberg). Caroli kyrka kallades ibland "tyskkyrkan", S:t Petri "svensk-kyrkan". 1770, 1783
T. Tommas gränn 1744 (Arbins karta). 1744
Tomas Tomassons gränd
1776, 1779. 1776, 1779
Tomas gränd, etc 1815 (lagf. pr. polit. pr). 1815
S:t Thomas gränd 1815 (polit. pr.), 1842 (Friberg) 1815, 1842
S:t Olofs gränd Alternativ beteckning på S:t Thomasgatan under första hälften av 1800-talet. Efter fastigheten glt nr 34 i kv Carolus (kv 7), vilken tillhörde S:t Olofs altargods (Isberg j:r). 1846

Själbodgatan


Där gatan nu gränsar till S:t Petri kyrkoplan stod förut den södra kyrkogårdsmuren och söder upptill denna en del små envåningshus eller s.k. bodar, en del benämnda själabodarna. På hörnet till Mäster Nilsgatan låg Latinskolan. Bodarna revs ner på 1830-talet. På 1850-talet försvann muren och 1871 togs Latinskolan bort, varvid gatan fick sin nuv. bredd. (E Bager; Isberg s:r)

Sjælebod = ett som gåva för själen givet hus, där fattiga människor fick sin fristad.
Käring eller Kjärlingegatan, med hänsyn till de gamla kvinnor som bodde där.
1864
Siele gaatan 1486 (LÄU V:19). 1486
Synden Kirken 1549, 1652. 1549, 1652
Sieleboligerne 1567, 1574. 1567, 1574
Thet strede wid scholen 1580. 1580
Badstuffuestredet
Badstuffestredet
Efter den "Badstue" som låg i gården glt nr 232-234, i nuv. kv von Conow. Gården med de s.k. Badstuboderne omnämns 1532 som tillhörande S:t Petri kyrka. Jfr även Det game Bastustrede, sedermera Engelbrektsgatan. 1634
Själeboegatan
Selleboestredet
1686
1728, 1736, 1753, 1772.
1686- 1772
Själebodgatan 1744 (Arbins karta). 1744
Kjärlingegatan 1691. 1691
Käringgatan (Käringatan) 1698, 1704. 1698, 1704
den s.k. Käringgatan 1718, 1752, 1772. 1718- 1772

Skomakaregatan


1677, 1774 (Arbins karta), 1864. Gränserna mellan denna gata och Larochegatan har varit flytande. Östra delen av Larochegatan räknades 1694 och senare till Skomakaregatan. 1741 angives t.o.m. fång av fastigheten nr 623 vid nuv. västra delen av Larochegatan som liggande vid Skomakaregatan. På Arbins karta 1744 har Skomakaregatan samma sträckning som i våra dagar. (E Bager; Isberg s:r)

I denna gata bodde 1692 sju skomakare (Inkvarteringslängden 1692)
1677, 1774, 1864
Anders Jensens strede 1532, 1543, 1566-1588. 1532- 1588
Helmickis strede Efter Helmicke Ottersen, råd- och handelsman, död 1597, byggherre till Flensburgska huset, och hans hustru Kirstine Rasmusdotter. Se även Baltzarsgatan. 1596
Kirstine Helmickis strede Efter Helmicke Ottersen, råd- och handelsman, död 1597, byggherre till Flensburgska huset, och hans hustru Kirstine Rasmusdotter. Se även Baltzarsgatan.
Det strede som löber på Syndergade och i vester mod det ny torffve 1622. 1622
Anne Jost Holtuigs strede
Anne Jost Holtvigs strede
Jost Holtuig, död 1619 i Malmö S:t Petri, ägde gården glt nr 614 - s.v. hörnfastigheten i nuv. kv Oscar (kv 49). Hans andra hustru var Anne Michelsdotter död 1638 sammast. 1624
Terning Hansens strede
Terning Hansen, död 1684 i Malmö S:t Petri, borgmästare i Malmö, ägde gården glt nr 689 i nuv. kv Gyllensterna, kv 61 (s. sidan av denna gata) samt Terningholms gård. 1653
Skomagergaden 1652, 1668, 1670, 1671. 1652- 1671
Skomakaregränden 1688. 1688

Slottsgatan


Slottsgatan efter "Malmöhus" eller "Slottet".

Vid slottsplatsens tillkomst på 1660-1670-talen försvann denna gata. 1848 uppläts emellertid längs bebyggelsens västra gräns mark för en gata sammanbindande Västergatan och Stora Nygatan. Denna gata fick 1849 namnet Slottsgatan, ibland kallad Nya Slottsplatsgatan (1854). År 1856 förbands Slottsgatan med Norra Vallgatan. 1913 drogs Slottsgatan söderut över Gamla Begravningsplatsen till Regementsgatan. (E Bager; Isberg s:r och j:r; Sp 58/1913 b. 32 - Jfr E. Bager: En försvunnen stadsdel, MFÅ 1938)

Från Adelgatan och söderut mot "Stredet norden Gråbröder (Hospitalet)" gick tidigare en gata kallad;
Gwndill Spenders strede
Gunder Spenders strede
1522, 1532, 1543, 1559, 1597. 1522- 1597
Anders Turisgade Efter Anders Turesen, som levde på mitten av 1600-talet och ägde gård vid denna gata, jfr Barnabogen 1656, fol. 2v., där han utskiftar sina barn. 1652
det smalle strede, som löber fra Westergade och sönder till Anne Peder Falsters gade 1650. 1650
det smalle strede som gaar til Westergade 1667. 1667
Anne Peder falsters strede 1616, 1674. Se Jacob Nilsgatan. 1616, 1674
Nya Slottsplatsgatan 1854

Snapperupsgatan


Snapperup, möjligen av "Snappe", ett förnammn eller tillnamn med betydelse "den rake, fyndige, snarrådige" och "arp" = torp. Det dialektala uttalet av Snapperupsgatan i Malmö på 1800- och 1900-talen var "Snapparpsgadan" eller "Snapperopsgaden". Snapparp kan anses som en skånsk form av Snapperup (Snaperop) som en reminiscens av den danska skrivformen (Ingers: E D. 111/1958 MSA). Det kan tänkas att Snapperup är en förvrängning av Skvalperup, namnet på det "fiskeläge", om vilket Henrik Weiger Smith talar i sin Malmökrönika. Jfr. Sladdertorget.
Snaporppe stredet 1532. 1532
Snapperuppe stredet 1537, 1539, 1543. 1537- 1543
Snapperop stredet 1561, 1587, 1589, 1599, 1688. 1561- 1688
Snapperup, Snaperop 1577, 1594-1623, 1662, 1613. 1577- 1613
Snabberup 1588, 1589, 1620, 1632, 1644, 1680, 1674-1702, 1738. 1588- 1738
Snapperupsgata 1744. 1744
Det strede som ligger till Snapperup 1670. 1670
Snapperups gränden 1692, 1705, 1711, 1719, 1798, 1847, 1852. (E Bager) 1692- 1852

Stadt Hamburgsgatan

Gatan lades ut 1882 mellan kv Stadt Hamburg och Gustav Adolf. Namnet erhöll gatan efter värdshuset Stadt Hamburg och dess trädgård, genom vilken gatan fick sin sträckning.

Stora Nygatan


Gatan lades ut i samband med fästningsverkens rasering 1805-1807 och erhöll sitt namn 1807. Den avsågs bli en pulsåder för trafiken, särskilt för den s k "Nya staden" som då tillkom. Jfr "Lilla Nygatan".

Stora Trädgårdsgatan

"Stora Trägårdsgatan". Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807.
Vid gatans tillkomst anlades åtskilliga trädgårdar i dess närhet.

Stortorget


Anläggandet av Stortorget påbörjades 1539 och bör ha fullbordats 1542. Därvid försvann bl a de gamla gatorna, som omgav de kvarter vilka slopades med torgets tillkomst: i väster Helligesthus- eller Hellgeststredet (mellersta delen), i norr Helligesthus Kirckestredet (västra delen), i öster Söndregade (norra delen) och i söder Kindhestestredet.
Thet ny torg 1542 (28/7 i anslutning till fång av fastighet glt nr 335). 1542
Store Tårget Buhrmanns karta.
Stora Torget Arbins karta.

Studentgatan


Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. Under de första årtiondena därefter inbegrep man även Djäknegatans förlängning mellan kv Ellenbogen (kv 17, nuv. kv Concordia) och Spinneriet (kv 63) i Studentgatan, vilket rättades 1845. Jfr. Djäknegatan. Namnet i analogi med Djäknegatan.

Suellskajen

1880. Söder om Suellshamnen (Hp 21/5 1880, § 15, 7/6 1880 § 1, Mp 300/1880).
Sedan 1906 har detta namn ej förekommit på stadens officiella kartor. Jfr Frans Suellsgatan.
1880

Södergatan

1842 (Friberg), 1864.
Den andra av stadens två huvudgator (jfr Adelgatan). Södergatan gick i äldre tider från södra landporten till västra änden av nuv. Kyrkogatan. Norra delen försvann vid Stortorgets anläggning.
1842, 1864
Sönnergaatan 1462 (Skånebrevsför). 1462
Gaden som går till Söderport 1465. 1465
Söndre strätet 1480 (LÄU IV: 328). 1480
Then syndre Adelgade 1522. 1522
Aelgaden 1596 (Kröningssk. 1.). 1596
Syndregade 1509, 1522, 1532, etc. 1509- 1532
Södra gatan 1744 (Arbins karta). 1744

Södra Promenaden

Enligt den av K. Maj:t 1811 fastställda stadsplanen skulle bl a trädplanteringar anläggas från bastionen Uppsala österut mellan Wallgatan och kanalen, en alléanläggning, en promenad. Promenaden utfördes delvis 1806-1814 och omdanades 1842-1843.
Genom stfm. beslut 1876 och 1877 ordnades såväl gatuförhållandena som planteringarna för Östra resp. Södra Promenaden.
1864 fastställdes Östra Promenaden för sträckan längs östra stadskanalen och Södra Promenaden för sträckan längs södra stadskanalen fram till Gamla Begravningsplatsen vid Torggatan.
1901. Sträckan utmed södra sidan av kv Carl Gustav (kv 67) och Magnus Stenbock (kv 68) av Södra Promenaden erhöll namnet Södra Vallgatan (Sp 243/1900, b 138, Sp 10/1901).
Promenaden
Östra Promenaden

Södra Rörsjögränd

Lades ut 1853 i samband med tillkomsten av nuv. kv Höken (kv 18). Jfr Frans Henriksgatan. Namnet fastställt 1864.

Södra Tullgatan

Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. Med namnet ville man bevara minnet av närheten till "södra tullen" och södra infartsleden till staden.

Södra Vallgatan

Sträckningen utmed södra sidan av kv Carl Gustav/kv 67 och Magnus Stenbock/kv 68 (tidigare del av Södra Promenaden) erhöll namnet Södra Vallgatan (Sp 243/1900, b 138, Sp 10/1901). Jfr Södra Promenaden.

Tegelgårdsgatan


1744 (Arbins Karta) 1826, 1830. (E Bager; Isberg s:r)
Även Grynbodsgatan har kallats Teigelgaardsstredet, eftersom flera tegelgårdar (tegelbruk) legat på båda sidor om denna gata (i nuv kv Tranan/kv 59 och Väveriet/kv 70). I kv Tranan (kv 59) låg stadens tegelgård och i sydvästra delen av nuv. kv Druvan låg S:t Petri tegelgård.
1744, 1826, 1830
Tegellgords strede 1562, 1572, 1652, 1663, 1697, 1698, 1699, 1710, 1713. 1562- 1713
Himmelrike År 1692 omtalas Bengt Persson i Himmelrike i anslutning till fång av gården nr 651. Namet ska även ha betecknat en krog i glt nr 649, nuv. kv Druvan (kv 54). Jfr Himmelrigsstrede. 1692
Himmelriksgatan 1719, 1720, 1722, 1723, 1724, 1729, 1736, 1760, 1830, 1850.
År 1692 omtalas Bengt Persson i Himmelrike i anslutning till fång av gården nr 651. Namet ska även ha betecknat en krog i glt nr 649, nuv. kv Druvan (kv 54). Jfr Himmelrigsstrede.
1719- 1850

Timmermansgatan

Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. Den hade sin sträckning utmed norra sidan av kv Höken (kv 18).
1908. Namnet utgår och gatan benämns Baltzarsgatan liksom den befintliga gatan med detta namn och den nya gatan, som tidigare lagts ut genom kv Ellenbogen, dvs kv 17, nuv. kv Concordia (Sp 69/1908, b 29).
Gatan fick sitt namn efter det många timmermän som bodde vid gatan (Isberg j:r). Den sydvästra breda delen av Timmermansgatan kallades i folkmun från mitten av 1800-talet Sladdertorget.
Sladdertorget Sladdertorget och Snapperupsgatan blev från 1850-talet hemvist för prostituerade. Det förra blev en central för spridandet av onda rykten. Namnet var ej officiellt. (Isberg j:r).

Torggatan

Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807. Gatan utgör en av tillfartslederna till Gustav Adolfs torg, därav namnet. Jfr Torvgatan och Östra Torggatan.

Torvgatan

Ansågs efter Lilla Torgs anläggande 1591 som tillhörande detta torg.
Torfgatan 1846 (Arbin Falkmans karta), 1864, skrives numera Torvgatan.
Det gammeldanska "Torff" numera "torf" ingår i namnet = sv. Torg.

Tuli Spandemagers strede
En försvunnen gata som gick genom tomten 209 i kv Kronan från Östergatan norrut. Stredet fanns ännu 1592. 1532, 1549
Stredet vid Laurits Michelsens 1592. 1592
Laurits Michelsens strede

Upsalakajen

1880. Öster om Promenaden Upsala vid Östra Hamnkanalen (Hp 21/5 1880, § 15, 7/6 1880, § 1, Mp 300/1800).
Sedan 1906 har detta namn ej förekommit på stadens officiella kartor. Hamnförvaltningen använde namnet så sent som 1917 i en ansökan om anslag för fiskehamn vid "Uppsalakajen".
1880

Uppsalapromenaden

Kallas 1865 "stadens mest besökta promenad". 1870 reglerades Uppsalapromenadens plantering.
Jfr Älvsborgspromenaden.

Vallagränd

Ursprungligen en liten smal körväg till den i nuv. kv Möllebacken (kv 12) belägna Vallamöllan. Lades ut på 1840-talet till (återvänds-)gränd. Namnet återfinns 1871 (Gustafssons karta).

Vänersborgspromenaden

1888 togs två trädrader bort i Promenaden och 1906 ytterligare en.
Jfr Älvsborgspromenaden.

Västra Hamngatan

Har i äldre tider räknats som en förlängning av Gråbrödersgatan. Namnet "Västra Hamngatan" byttes 1914 ut mot "Gråbrödersgatan" (Sp 222/1914).
1864
Sortebrödrestrede 1543 (Mag. ank. br. A 41). Ett svartbrödrakapell bör ha legat i s.ö. hörnet av nuv. kv Skepparen (kv 33). Jfr Einar Bager: Tiggarmunkarnas kloster i MFÅ 1934. Gatan kallades Sortebrödrestrede 1543 (Mag. ank. skr. A 41). 1543
Hans Envoldesens strede Gatan nämns så i 1615 års taxa för vognmend. Hans Envoldsen, död 1619 i Malmö S:t Petri, "byskriver". Han ägde gården glt nr 415 i nuv. kv Jörgen Kock (kv 32). 1615
Wästra Hamngränd 1846 (Arbins karta). 1846

Älvsborgspromenaden

Enligt den 1811 fastställda stadsplanen skulle i n. på bastionerna Älvsborg, Vänersborg och Uppsala trädplanteringar anordnas samt från sistnämnda bastion ö. ut mellan Vallgatan och kanalen trädplanteringen fortsättas samt ö. och s. om staden innanför den anlagda kanalen en alléanläggning verkställas, utgörande en promenad. 1841 blev den på Älvsborgsbastionen anlagda planteringen förändrad och inhägnad. (Isberg j:r)

Österportsgatan

1903 fastställde K. Maj:t viss ändring av stadsplanen, varefter Österportsgatan lades ut från Östra Tullgatan genom kv Sågen (kv 10) till dåvarande Nya Grönegatan.
Namnet syftar på de gamla östra stadsportarna, belägna i närheten.

Östra Torggatan

Var tidigare södra delen av Helligesthusstrede, räknades efter tillkomsten av Lilla Torg (1591) dit.
1864
Östra Torggränd 1846. Arbins karta. 1846

Östra Tullgatan

Planerades vid fästningsverkens rasering 1805-1807, namngavs 1807 och lades ut strax därefter.
Namnet avser att bevara minnet av Östra tullen vid Österport.

Källförteckning:
Gatunamnen i Malmö, L. Ljungberg, 1960.



Index
Gatunamn i Malmö
Viktiga årtal i Malmös historia
Hus/byggnader i Malmö, de äldsta/finaste
Malmös historia
Index över gator i Malmö
Strandmuren och befästningarna i Malmö
Östergatan i Malmö och dess historia
S:t Petri kyrka i Malmö och dess historia
Djäknegatan i Malmö och dess historia
Södergatan i Malmö och dess historia
Stortorget i Malmö och dess historia
Lilla Torg i Malmö och dess historia
Engelbrektsgatan i Malmö och dess historia
Kvarteret Skepparen i Malmö och dess historia
Västergatan i Malmö och dess historia
Västerport i Malmö och dess historia
Stora Nygatan i Malmö och dess historia