Södergatan

Södergatan var tidigt en av stadens huvudgator (den andra var Den lange Adelgade). Södergatan och nuvarande Södra Förstadsgatan anses tillsammans vara en äldre landsväg in mot staden.
Det äldsta kända namnet var Sönnergatan som härstammar från 1462 (Ljungberg 1960: 91; Billberg 1993:126). Under medeltiden användes den norra delen av Södergatan som torg (Rosborn 1984: 41).

Tidigare undersökningar i Södergatan har resulterat i att ett flertal äldre gatunivåer och vattenledningsrör av trä påträffats. Man har även påträffat husgrunder.

Korsningen Södergatan och Skomakaregatan, Baltzarsgatan. A.U. Isbergs karta från 1875.

Vid korsningen Södergatan–Skomakaregatan/Baltzarsgatan (mellan kv Oscar/49, kv Claus Mortensen/48, kv Gyllenstärna/kv61, kv S:t Jörgen/62) framkom lämningar efter tre hus, varav det ena kan sammankopplas med det s.k. Hultmanska huset som revs 1899. Lämningarna bestod av grundstenar, raseringslager, tegelgolv. Liksom i ett flertal av de äldsta gatusträckningarna är den äldsta gatunivån belagd med knaddersten.

Södergatan, Skomakaregatan, Baltzarsgatan, Per Weijersgatan, kv 49. A.U. Isbergs karta från 1875.

I Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan påträffades omfattande medeltida kulturlager och gatunivåer samt vattenledningar av trä daterade till 1500–1800-tal. Även medeltida och eftermedeltida bebyggelselämningar i form av stenkonstruktioner har påträffats. Bland fynden märks stora mängder järnslagg, som troligen kan sammankopplas med fynd som gjorts bl.a. i Kv. Oscar (kv 49), där en stor smidesverksamhet konstaterats. Slagg har använts som beläggning i några av Malmös äldsta gatunivåer.