Sida: << | 61 | 62 | 63 | 64 | 65 | 66 | 67 | 68 | 69 | >> av 138 sidor.

visa / skriv
Om HSB, Bolina och BoRevision



Sven (medlem)
Hemsida

Bo-lina raderade kundernas e-post. Länk i bollen!

February 6 2007 (1841) e
    Kommentar av Admin
Ja, det är svårt att tro att det finns någon idag som inte har en backup (i realtid).

Av egen erfarenhet vet jag att BoLinas system är osäkert i detta avseende.
Samtidigt så är BoLinas mailsystem så dåligt att det förvånar mig att det finns någon som använder det överhuvudtaget. Dessutom är det högst olämpligt att förlita sig till amatörer på HSB med något så viktigt som sin e-post.

Bra att PTS nu uppmärksammat detta problem.

Ett allmänt tips (har ej med BoLina att göra) :
Man ska inte ha e-post från sin bredbandsleverantör eftersom det begränsar ens möjlighet att byta leverantör.


G-I

Hjälp!
Vi ska snart hålla på med 2 st. offertförfrågningar för den ekonmiska förvaltningen och för den tekninska förvaltningen.
Tyvärr har jag det svårt att hitta bolag som håller på med detta (utöver HSB coh Riksbyggen).
Känner ni till bolag verksamma i Södra Stockholms trakten?


February 6 2007 (1842) e


JA
Hemsida

Har själv funderat på om denna förvaltare kan vara något: UBC, klicka på bollen.

February 6 2007 (1843) e


stephan

Eget datasystem

Är det några föreningar som har eget fastighetssystem?
Det är annars ett stort problem om man skall byta förvaltare, HSB, RB och Sbc har ju inte samma system, vilket gör att det tar tid och kostar vid byte av förvaltning. I dagens värld kan man ju undra om ett eget system där man lägger in sina handlingar inte skulle vara bra för framtiden?
Risken är annars att man blir kvar i det gamla?
Vad jag vet så presenteras en rad olika möjligheter på Bomässorna och liknande, kolla gärna, om detta inte är nåt för din förening.

February 6 2007 (1844) e
    Kommentar av Admin
Ett problem som nog inte så många tänker på!
Varje organisation har sitt eget system, och naturligtvis är de inte kompatibla med varandra.

Byter man förvaltare så får man ett nytt system, men kan man då få med sig de gamla uppgifterna?

Det är alltså viktigt att styrelsen kontrollerar om förvaltarens system har funktioner för att t.ex. snabbt och enkelt överföra alla uppgifter till standardformat som t.ex. Office/Excel (.xls).



En sajtsom man skulle kunna diskutera en del;
HSB Malmös anslagstavla.
Där står;
HSB Malmö har beslutat att stänga Anslagstavlan i dess nuvarande form. Vi arbetar på att finna en lösning som bättre än idag kan ta tillvara på de olika sakliga diskussioner som vill föras. Diskussioner och inlägg som idag drunknar i påhopp av olika slag och försök till förvanskningar av riktig fakta.

Vi har ingen ambition att tysta den fria debatten, däremot anser vi att vår hemsida på Internet inte är rätt forum för åsikter som vi som organisation varken representerar eller står bakom.

HSB Malmö är en demokratisk organisation som styrs av medlemmarnas intresse för det goda boendet. Vårt övergripande intresse är att skapa största möjliga nytta för medlemmarna i frågor som har betydelse för boendet och förvaltningen av bostadsrättsföreningar. I den nuvarande formen bidrar inte Anslagstavlan till att uppnå det målet.

Malmö den 20 oktober 2005

Greg Dingizian
Verkställande direktör


Not. De "åsikter" som HSB inte gillade bestod av diverse kritik från ett antal olika medlemmar.
I stället för att bemöta det som HSB vill beteckna som "förvanskningar" av riktig fakta så gjorde HSB Malmö det lätt för sig och helt sonika stängde ner forumet (det enda forumet) för alla medlemmar inom HSB Malmö.

Jämför vad HSB säger här ovan med hur HSB behandlar Brf. Misteln.

Åren går, HSB:s vd:ar passerar revy, och fortfarande inget nytt forum!


Anders S. - Medlem

Vem får närvara på årsmötet?

Läste här om att HSB Malmös årsmöte bara är öppet för styrelseledamöter (om inte annat bestäms i samband med att stämman öppnas).

Undrar med anledning av detta om en medlem får ta med sig någon extern person till en föreningsstämma?

February 6 2007 (1845) e
    Kommentar av Admin

Vem får deltaga på föreningsstämma?


En intressant fråga.

I stadgarna står normalt att en medlems rätt på föreningsstämma utövas av;
- medlemmen personligen, eller
- av den som enligt lag är medlemmens ställföreträdare, eller
- genom ombud med skriftlig dagtecknad fullmakt (som gäller 1 år från utfärdandet),
  ett ombud får företräda max en medlem.

I stadgarna står också att endast annan medlem, medlemmens make/registrerad partner, sambo eller närstående som varaktigt sammanbor med medlemmen kan vara ombud på föreningsstämman.

Men om man t.ex. får ta med sig en vän, som varken är medlem eller ens bor i föreningen och som ej fungerar som ombud, tror jag faktiskt inte det finns några regler för, utan att ha kollat upp detta. Denna person får naturligtvis inte rösta, men jag kan i skrivandes stund inte se några hinder för att en medlem tar med sig vem som helst som denna medlem vill ta med sig (exempelvis en advokat), om man t.ex. behöver stöd i någon fråga på stämman.

Styrelser tar ju emellanåt in olika personer till stämmor till stöd för styrelsens åsikter, och naturligtvis kan det inte finnas skillnader i regler här mellan styrelse och medlemmar.

Jag kontrollerade precis stadgarna.
I HSB:s normalstadgar från 2003, under rubriken "Ombud och biträde", § 20, står att en medlem får medföra högst ett biträde (så varje medlem får alltså bara ta med sig en person till stämman) och att samma regler gäller för biträde som för ombud. Dvs även biträdet begränsas tyvärr av HSB till de personer jag nämnt ovan (dvs annan medlem, medlemmens make/registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn).

Med andra ord så kan styrelsen bryta mot denna regel, men medlemmen får inte göra detta!

Alla föreningar måste se till att ändra stadgarna avseende denna bit!

Se http://hotpot.se/hsb-staemma-naervaro.htm



Fd. ledamot i brf

Anders syftar på HSB Malmös fullmäktigemöte. Dit väljs ledamöter från alla brf:ar som ingår i HSB Malmö.
Distriksstämman har en valberedning som väljer vilka som ska företräda resp. förening. Man behöver inte vara styrelseledamot men medlem i förening man ska företräda.

Ju större förening desto fler repr. har man på distriksstämman, brukar vara 1 repr/75 medlemmar i brf.

Har själv varit på 5 st fullmäktigemöten.


February 6 2007 (1846) e


stephan

HSBorganisation

Äpplen o päron?

HSB:s föreningar är uppdelade i distrikt, tillexempel här söder om stockholm i haninge, tyresö osv. Distrikten utser inom sig en styrelse. Distrikten skall behandla områdets frågor som kan vara till gagn för som i Haningedistriktet, 28 olika föreningars intressen.
HSB:s fullmäktigerepresentanter utses av varje förenings stämma, och baseras på alla föreningar har en plats sedan 1 plats för varje påbörjat 100tal medlemmar. Oftast brukar stämman uppdra åt styrelsen att vid det konstituerande mötet utse de som kan delta på fullmäktigemöte. Vilket mycket sällan utnyttjas, jag tror att högst några % av möjliga deltar på HSB:s fullmäktigemöten?

February 7 2007 (1847) e


Patrik medlem

Störningar på årsstämma

Läste i SDS om den förening där Riksbyggen gjorde en kupp.
Där stod
"På årsstämman försökte Connie Larsen ändå begära ordet. Men förgäves:
– Jag blev tillsagd att sitta ner och hålla tyst!"

I min förening så fungerar det likadant.
Om det är någon som inte tycker som styrelsen på årsstämman så är där alltid några personer (alltid samma) som börjar skrika okvädningsord och bete sig allmänt illa.
De verkar arbeta för styrelsen. Som kompensation ger styrelsen dessa medlemmar extra förmåner.
Är detta något som är vanligt förekommande i föreningar?

February 8 2007 (1848) e


stephan

stämmor

Ja, många ställer sig på styrelsens sida för en kopp kaffe och liknande. Tisslet o tasslet spm , "nu skall han upp o prata igen", var det bättre på din tid", du var ju med skälv" kostar ju så lite2 etc etc är det värsta att inte den demokratiska andan skall få råda, är nog det värsta och helst från sådana som aldrig själv begär ordet, men tissla o tassla vill de på varje fråga.
Sånt här löste man redan på början av förra seklet med max antal inlägg i debatten, och tidsbegränsade inlägg etc.
Mötestekniken är svår, men sen kunskap som finns och kunde förklaras då och då av en duktig ordförande, har jag inte sett till på länge.
Ordföranden går ju styrelsens vägar i 99%?
Egentligen skall ha vara neutral, men tal gärna om var den ordföranden som suttit på en stämma funnits?

February 8 2007 (1849) e


myggan

Till Patrik medlem
Störningar på årsstämma
Känner igen det där med att ”styrelsens medlemmar” uppför sig illa!
Om man vill ha ordet så blir det ett väldans mummel,
samt att man får höra att ”trivs du inte så flytta då” med mera med mera.
” Som kompensation ger styrelsen dessa medlemmar extra förmåner.” är inget Jag kan bevisa så det vågar jag inte säga…
Sanningen är att medlemmarna vill gärna hålla på den ”hästen som är favorit”. Det är ju inte alltid den vinner och då blir det ett väldans liv!
Som när vi röstade igenom en granskning fick vi ”otrogna” höra: ”Det blir dyrt det här” ”är ni nöjda nu?” Sen efter det så kommer det löpande i ”myggnytt” ”granskningsmannen har skickat en faktura på 64 tusen” Granskningsmannen är nu uppe i 124tusen” bla bla bla
Att styrelsen har orsakat extrakostnader på flera millioner står det inget om!
Sen efter det får man en massa anonyma samtal på alla tider av dygnet!
Dom gapar och skriker en del och en del ställer relevanta frågor som man svarar på så gott det går.
(Dom säger aldrig vad dom heter)


February 8 2007 (1851) e


myggan

Stigh föreslås bli ny HSB-ordförande

Kenth-Olof bedriver för närvarande egen advokatverksamhet i Göteborg.

Jo det är nog så att dom behöver en advokat i toppen på HSB!


February 8 2007 (1853) e


Anders S. - Medlem

Vem får närvara på årsmötet?

Tack för svaren.
Det känns inte rätt att en medlem inte får ta med sig en extern person till stämman som stöd. :$ Speciellt märkligt eftersom styrelsen tar sig denna frihet. Jag ska skriva en motion (för det är väl enda sättet?) om att stadgarna ändras.

February 8 2007 (1854) e


G-I
Hemsida

Anders, jag kan inte se att en styrelse skulle ha mer rätt än medlemmar att ta med sig folk utifrån till årsstämman. Stephan, Admin, är det inte som jag säger?



February 8 2007 (1855) e
    Kommentar av Admin

Vem får deltaga på föreningsstämma?


INGA "EXTERNA" PERSONER PÅ STÄMMA!
Det är ingen skillnad i lagen för styrelsen jämfört med för medlemmarna avseende att "externa" personer inte får närvara på stämmor.

INGA "externa" personer överhuvudtaget får närvara på stämmor enligt stadgarna i föreningen (se HSB:s normalstadgar).

Då säger kanske någon att styrelsen kan fråga stämman om det är ok att styrelsen tar in en extern person.
1. Det hjälper inte. Det finns inget i stadgar eller lag som säger att man kan komma runt stadgarna på detta sätt.
2. Trots alla externa personer som via styrelsen närvarat på stämmorna i min förening så har aldrig en enda gång frågan kommit upp om stämman accepterar att styrelsen tar in externa personer. Styrelsen har bara tagit sig denna frihet i egenskap av "allsmäktig" styrelse.

Denna stadgeparagraf stoppar därmed bl.a. möjligheten att ta in en extern och neutral mötesordförande.

Det särskilt lustiga i detta (ingen som tänkte på det?) är att inte ens någon från HSB eller Riksbyggen får närvara på föreningens stämma (såtillvida inte denna person också uppfyller villkoren enligt nedan eller ingår i styrelsen) !!!

Allt enligt HSB:s normalstadgar !!!



Med externa personer avses andra än medlem och medlemmens;
- make/registrerad partner,
- sambo,
- föräldrar,
- syskon eller
- barn

I stadgarna står normalt att en medlems rätt på föreningsstämma utövas av;
- medlemmen personligen, eller
- av den som enligt lag är medlemmens ställföreträdare, eller
- genom ombud med skriftlig dagtecknad fullmakt (som gäller 1 år från utfärdandet),
  ett ombud får företräda max en medlem.

Se även;
Fullmakt, beskrivning

I stadgarna står också att endast annan medlem, medlemmens make/registrerad partner, sambo eller närstående som varaktigt sammanbor med medlemmen (detta har omformulerats i HSB:s normalstadgar) kan vara ombud på föreningsstämman.

I HSB:s normalstadgar från 2003, under rubriken "Ombud och biträde", § 20, står att;
en medlem får medföra högst ett biträde (så varje medlem - inbegripet styrelsen får alltså bara ta med sig en person till stämman), och att samma regler gäller för biträde som för ombud.
Dvs även biträdet begränsas tyvärr av HSB till de personer jag nämnt ovan (dvs annan medlem, medlemmens make/registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn).

En medlem som vill ta med sig en extern person (exempelvis advokat/juridiskt ombud) för stöd i någon fråga på stämman får alltså inte göra detta.

Styrelser tar emellanåt in olika personer till stämmor till stöd för styrelsens åsikter, men det gör styrelsen bara för att styrelsen anser att olika regler ska gälla för medlemmarna som för styrelsen. Naturligtvis finns det inga skillnader i reglerna mellan styrelse och medlemmar.

Med andra ord så kan styrelsen bryta mot denna regel, men medlemmen får inte göra detta!

När representanter för bostadsorganisationerna tog fram förarbetena till lagarna, och sedermera föreningarnas normalstadgar, så var avsikten att begränsa medlemmarnas möjligheter att hävda sin rätt. Vad de inte tänkte på var att de med automatik ställde till med problem för sig själva.


Så här svarar Riksbyggen på en frågan om vad som gäller beträffande biträde ("Vem kan jag ta med mig till stämman som biträde och vad har den personen för befogenheter?") ;
Syftet med rätten till biträde är att ge medlemmen möjlighet till sakkunnig hjälp på stämman, dock finns det begränsningar i stadgarna om vem som har rätt att vara biträde. Av Riksbyggens normalstadgar för bostadsrättsföreningar framgår att endast annan medlem eller medlemmens make, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde.
En medlem kan vid föreningsstämma medföra högst ett biträde. Biträdet ska ge medlemmen information och råd hur medlemmen bäst kan tillvarata sina intressen. Det finns inga särskilda krav på biträdet. Föreningslagen som reglerar frågan om biträde anger inte om biträdet har yttranderätt eller inte på stämman. Eftersom biträdets yttranderätt inte uttryckligen är reglerat i lagen indikerar det att biträdet saknar yttranderätt på stämman.


Alla föreningar måste se till att ändra stadgarna avseende denna bit!

För mer info om vad som gäller avseende rösträtt, ombud och biträde på föreningsstämma, eller extrastämma, klicka här



G-I

Patrik, det är inte bara på årsstämman att demokrati och uttrycksfrihet. På styrelsemöte kan det vara så.

Det gäller då att försöka utbilda sina åhörare. Ett bra sätt är att angripa den angripande genom att peka med hela armen och stirrar på honom/henne: "Du, varför tycker du inte att jag ska få uttrycka mig här? Är du någon slags högre makt som bestämmer vem ska få prata och inte prata? mm". När man har verbalt angripit alla, en i taget, kan man sen kräva att få ordet för att äntligen säga det man har att säga.
Att höja rösten är också viktigt.

Det är så jag gör. Kan hända att jag kan uppfattas som en obekväm och jobbig person ibland, men det är bara av sådana som inte respekterar vad demokrati står för, så det gör inte så mycket.


February 8 2007 (1856) e
    Kommentar av Admin

Stadgar/lag måste ändras!


Det är riktigt att det även på styrelsemöten kan gå vilt till, och att demokrati och yttrandefrihet ofta inte ens råder där. Men tyvärr kommer det väldigt sällan till medlemmarnas kännedom.

Ett problem här är att lag/stadgar inte tvingar styrelsen att öppet och omedelbart informera medlemmarna om ifall någon ledamot reserverat sig mot något beslut (det fungerar så att de som inte reserverar sig mot ett beslut är lika delaktiga som alla andra i de beslut som tas).
Det måste till en lag- och stadgeändring om detta!

Ett mycket bra tips du kom med där, G-I. Om man tydligt och direkt ifrågasätter de som beter sig illa så kan man dämpa deras otrevliga attityd och kanske komma igång med en meningsfull diskussion i stället.


stephan

stämmor, stadgar, demokrati.

man kan börja undra hur smarta de 2 VD:na från Riksbyggen och HSB var 1970, när de tog fram sitt förslag till regeringen (som gick i socialdemokratins ledband med att "dela ut mark" för dessa företag att bygg lägenheter på. (sker än idag).
Kan de verkligen ha förutsatt att med deras förslag till bostadsrättslag, skulle styrelsena kunna göra i princip hur som helst på stämmor bara HSB, RB tyckte som styrelserna eller tvärtom.
Men det är väl lika mycket civil olydnad att ta med en "fördagensambo" om man vill ha med någon hjälp, som att skriva den man vill att posten ska gå till som avsändare och strunta i frimärket? Åter till avsändaren?

February 8 2007 (1857) e
    Kommentar av Admin

"För-dagen-sambo"

:^

Ett suveränt tips!
Ingen kan kontrollera vem som är sambo, så medlemmarna kan hävda att vem som helst är sambo "för dagen" (eller för längre period).

Kanske lite svårare för styrelsen att hävda att mötesordföranden från HSB eller annan extern part är sambo med någon i styrelsen.
(:


stephan

Vem gör vad

Hittade följande text på HSB Stockholms hemsida.
Det jag undrar, och inte sett skymten av är just en sådan broschyr. Ska inte en medlemsorganisation kunna hjälpa sina medlemmar ibland.?

"Att tänka på!
I bostadsrättsföreningens stadgar eller broschyren "Vem underhåller vad" framgår det vem som ansvarar för vad i lägenheten (bostadsrättsföreningen eller bostadsrättshavaren). Om du som bostadsrättshavare anmäler lägenhetsfel där du själv ansvarar för underhållet, kommer du att faktureras utfört arbete."


February 8 2007 (1858) e
    Kommentar av Admin
Tyvärr är bostadsorganisationerna inte av åsikten att de ska hjälpa medlemmarna. De är till för att (i bästa fall) hjälpa styrelserna.

HSB:s broschyrer kostar pengar och få styrelser låter dela ut dessa till medlemmarna (och om så sker så är det bara en mindre del av informaionen som kommer medlemmarna till del).

Jag tror inte ens det finns några medlemmar som ens vet om vilka broschyrer som HSB erbjuder.
HSB vill inte redovisa öppet vilken information som finns.

Jag har alla (tror jag) broschyrer, även "Vem underhåller vad?" (olika årgångar).
Det framgår inte särskilt bra vem som underhåller vad i denna broschyr.


stephan

Yttre fonden

Fler styrelser som gör som Vädurens?
Lånar 15 miljoner, för att skriva upp yttre fonden från 13 till 21 miljoner och presenterar ett årsresultat på +3,7 miljoner? samtidigt som placeringar minskar från 12 till 10 miljoner?

February 8 2007 (1859) e


stephan

Årsredovisning.

Tips till alla brf:er. Skriv motioner om snabbare bokslut och framförallt tidigare stämma. Som det är nu för de flesta (som har kalendår samma som bokslutsår, förskjutning för Er andra) så hålls stämman cirka 5 månader efter utgånget redovisningsår (inom 6 månader säger lagen). Detta har bara nackdelar. jag förstår att för 30 år sedan behövdes "lite tid", men idag klarar och presenterar till och med stora koncerner sin årsredovisning i februari månad. Varför inte brf:er?
Tänk till lite och kommentera gärna detta, varför så sent? nackdelar fördelar?
Jag ser inga fördelar för medlemmarna att det tar tid!
däremot en rad nackdelar.

February 8 2007 (1860) e
    Kommentar av Admin

"Snabbare stämma"


Ypperligt förslag !!! :{

Det är helt orimligt att årsstämman hålls så lång tid efter bokslut !!!

En årsstämma max en månad efter redovisningsåret är acceptabelt!



Sven (medlem)

Jag håller med stephan. Det är nästan så att man har glömt bort vad som hände året innan när det blir dags för årsmöte i maj eller så.

Men man måste också komma ihåg att det rimligen tar längre tid för en brf där några stycken personer jobbar på sin fritid jämfört med ett bolag där det finns mer resurser.

Jag tror det är svårt att hinna med att ha årsmötet i februari för många brf. Det går ju inte att skriva klart årsredovisningen innan man har resultatet från det gångna året. Oftast är det väl någon utanför styrelsen som hjälper till med att skriva årsredovisningen, så beroende på deras arbetsbelastning kanske det dröjer minst till slutet av januari eller början av februari innan man har ett första utkast. Sedan ska årsredovisningen gås igenom av hela styrelsen, motioner ska beredas och svar på motionerna ska skrivas. Årsredovisningen ska tryckas och delas ut i tid till stämman. Med tanke på att styrelsen kanske oftast bara träffas en gång i månaden kan detta säkert ofta ta tid.

February 8 2007 (1861) e
    Kommentar av Admin
Å andra sidan så är redovisningen för en brf normalt avsevärt mindre.
Dessutom så är det så att;

  1. Det är inte styrelsen som skriver årsredovisningen, det utförs av förvaltaren.

  2. Redovisningen sker löpande under året, och ska kontrolleras löpande av revisorerna.

  3. All information finns i föreningens datasystem, bara att skriva ut och sammanställa.

  4. Om fel/oegentligheter begåtts i styrelsen blir det svårare att reda ut dessa ju längre tid som passerar, och problemen kan växa för föreningen.

Föreningarnas redovisningsår varierar så att det ska vara jämnt fördelat över året.

Vad gäller motioner så sätter man bara ett "sista-datum" för detta som passar för att hinna med att ha årsstämman en månad efter redovisningsåret. Det varierar säkert hur väl styrelser besvarar motioner, men i min förening (med långt fler motioner - pga mig - än någon annan förening i landet) så är svaren inte mer omfattande än att det tar en person några timmar att sätta ihop svaren.

Tryckningen av årsredovisningen kan ske med några dagars varsel.

Styrelsen får vara lite mer aktiv före årsstämman, men det ska väl inte vara något hinder.
Med lite struktur i styrelsens arbete så kan jag inte se att det skulle vara något problem.


stephan

bostadsrättslagen

Ändring av lagen gäller med denna text från och med 1 januari i år. Lagtexter är inte världens lättaste att tyda?
Men sista meningen är ganska klar som jag ser det. Därav BoRevisionsförsäljning?
"5 § /Träder i kraft I:2007-01-01/ Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen, om föreningen uppfyller mer än ett av följande villkor:
1. medelantalet anställda i föreningen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
2. föreningens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor,
3. föreningens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i första stycket besluta att det i stället för en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen får utses en viss annan godkänd revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år.
Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern, om koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor:
1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
2. koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor,
3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor.
Vid tillämpningen av tredje stycket 2 och 3 skall fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.
I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en auktoriserad eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval skall ske. Lag (2006:868)."



February 8 2007 (1862) e

Nsta sida




    Inlgg i omvnd ordning - Upp
Sida 1
Sida 2
Sida 3
Sida 4
Sida 5
Sida 6
Sida 7
Sida 8
Sida 9
Sida 10
Sida 11
Sida 12
Sida 13
Sida 14
Sida 15
Sida 16
Sida 17
Sida 18
Sida 19
Sida 20
Sida 21
Sida 22
Sida 23
Sida 24
Sida 25
Sida 26
Sida 27
Sida 28
Sida 29
Sida 30