 | Sida: << | 87 | 88 | 89 | 90 | 91 | 92 | 93 | 94 | 95 | >> av 138 sidor.
visa / skriv | |
| Om HSB, Bolina och BoRevision |
 | JA |  |  |  | |
| Den som stämman väljer är ordförande, jag tycker inte det är mer komplicerat än så. Givetvis kan man ha ett ytterligare förslag. Vi har också själva infört en § om att personer från samma bostadsrätt inte får sitta i styrelsen samtidigt.
| | |||
 | |  | |||
| stephan | | | | |
| Till JA Den som stämman väljer sitter ordförande. Ja JA, det stämmer. Men det var väl inte frågan. Frågan handlar väl om vilken som styrelsen föreslår? Hur många gånger tror du det hänt att någon annan än den som är föreslagen (av styrelsen) sitter som ordförande? Jag var mycket nära att få igenom att en (vanlig) medlem skulle sitta som ordförande för 2 år sedan. Men trots att jag visade på att ordföranden då var (som jag såg det) jävig, eftersom samme person biträtt styrelsen vid klander av tidigare stämma "förlorade jag" med 50 röster mot 48. Lagens (ekonomiska FL) krav på styrelseledamöter De måste vara 18 år De får inte vara försatta i konkurs Hälften av ledamöterna ska vara bosatta i EES-området De får inte ha näringsförbud. Dessa 4 kriterier är nog inte disponibla, det vill säga går inte att ändra genom att ändra i stadgarna.
| | |||
| | | |||
| JA | | | | |
| Oj, jag läste väl igenom inlägget lite för snabbt. På våra stämmor brukar vi göra så att vi - styrelsen - dels föreslår att stämman väljer nuvarande ordförande till mötesordförande men samtidigt frågar stämman om det förslag däremot. Om det finns motförslag så är det bara att votera eller avgöra genom acklamation. Men kan ju ha en skrivning i stadgarna om att alltid ska ha en ordförande utifrån.
| | |||
| | | |||
| stephan sundling | | | | |||||
| suppleanter jag hade fel tidigare när jag skrev att suppleanter skall numreras. I en styrelse kan man tillexempel låta suppleanterna rotera. så att de turas om att vara med på styrelsemöten. Suppleanter kan också vara personliga, det vill säga att varje suppleant går in för en speciall ledamot. Lagen säger att antalet suppleanter är valfritt. Observera att föreningen inte behöver ha några supplenater alls. Istället kan man välja större antal ordinarie. I stadgarna går det också att skriva in att styrelsens antal skall vara flexibelt (vilket kanske är det bästa?) I detta fall måste man ha en stående punkt på stämman där man först utser/völjer hur många ledamöter-och supplenater som ska väljas år från år.
Dvs man kan välja hur många eller hur få ledamöter man vill varje år på stämman, så länge lagen uppfylls om minsta antalet ledamöter (utan att ha kollat upp detta så tror jag att det sedan 2003 är tre stycken ledamöter som minst måste väljas på stämman). Det hade kanske varit bra om dagordningen skrivs om så att det läggs in en punkt före val av styrelseledamöter om hur många som ska ingå i styrelsen (och hur många suppleanter det ska vara). Problemet är bara att det då kan ske förändringar när man kommer till nästa punkt (vilka ledamöter som ska väljas). Så i praktiken fungerar tyvärr inte detta. "Personliga" suppleanter låter som en bra idé, men jag tror tyvärr inte heller detta fungerar i praktiken (endast i en "perfekt" värld... och dit har vi rätt långt till). Problemet med rotering av suppleanter är att de då inte får en hel bild eller lär sig tillräckligt mycket. De kan då kanske inte hänga med om de måste rycka in som ledamot. Jag anser att alla supplanter alltid ska vara med på styrelsemötena, och de ska alltid kallas till samtliga styrelsemöten (så sker nog sällan, tyvärr... men det är något medlemmarna i princip aldrig får reda på hur det fungerar i styrelsen). Någon som är nyfiken på hur regionföreningarnas stadgar ser ut, och vad som egentligen gäller för medlemmarna?
| ||||||||
.
|
Turning Torso HSB Malmös högkvarter Byggt av medlemmarnas pengar hotpot.se/forum |
| stephan | | | | ||||
| 6 månader kvar till jul "Hej tomtegubbar slå i glasen." Hej HSB_nissar slå i glasen och låt oss medlemmarna lura Hej HSB_nissar slå i glasen och låt oss medlemmarna lura vi beslutar här, vi beslutar där och låter oss medlemmarna lura"
| | ||||||
| | | ||||||
| Per (f.d ordförande) | | | | ||||
| Angående styrelsen och suppleanter I vår förening har alltid suppleanterna kallats till styrelsemötena. Anledningen är flera. Delas kan de rycka in som ordinarie om så behövs, dels kan de vara med i diskussionen och påverka trots att de inte kan rösta. Dels har de möjlighet att hålla sig informerade och lära sig hur styrelse arbetet fungerar. De kan också lära känna de andra i styrelsen. Suppleanterna kommer att vara bättre förberedda att kunna ställa upp som ordinarie vid kommande val vid årsstämman. Valberedningen är ofta intresserad av att veta närvaron på styrelsemötena. De som sällan eller aldrig är närvarande är tveksamt om de ska vara med.
Mycket bra! HÃ¥ller med dig till 100 %
| | ||||||
| | | ||||||
| Myggan | |  | | |
| HSB representant- Klicka i bollen. Lämna DIN åsikt samt url hit.
| | |||
| | | |||
| Fd. ledamot i brf | | | | ||||
| Nu drar admin hela HSB över en kam igen. Hos oss funkar det precis som Per beskriver, med stöd o rekomendation av HSB Norr.
Jag generaliserar kanske en "micro-aning", men det är svårt att göra annat. Det är ändå garanterat bara du som anser att jag drar hela HSB över en kam när jag skriver "Tänk om det fungerat lika bra i alla andra föreningar!". Men om vi i stället säger så här; I de klart övervägande fallen så funkar det inte som det ska. Om det sedan är i 99,99 % av fallen eller "bara" i 60 % av fallen spelar väl ändå mindre roll ! | | ||||||
| | | ||||||
| stephan | | | | ||||||
| Hyresnämnden kör över HSB "Får hyra ut etta i Turning Torso i andra hand En kvinna som hyrt en etta i Turning Torso i Malmö har fått rätt att hyra ut den i andra hand - trots att hon inte flyttat in än. Fastighetsägaren HSB sa först nej till andrahandsuthyrningen men kördes över av hyresnämnden som gav kvinnan tillstånd att hyra ut lägenheten, uppger Hem & Hyra. Anledningen till att kvinnan ville hyra ut ettan var att hon hastigt behövt flytta till annan ort. Hon behövde hjälpa sin unga dotter som själv fått ett barn och behövde stöd för att kunna fullfölja sin skolgång."
| | ||||||||
| | | ||||||||
| Myggan | | | | |
| Klicka i bollen
| | |||
| | | |||
| Myggan | | | | |
| "Föreningens styrelseordförande Olle Ivö vidhåller emellertid att allt gått rätt till. – Så tolkar vi bostadsrättslagen! Punkt slut!" Klicka i bollen
| | |||
| | | |||
| stephan | | | | |
| Riksbyggen Ett par bakslag i EUdomen är väl det enda som kan få bostadsorganisationerna på bättre tankar. Bara gud vet alla övertramp HSB, Riksbyggen tar sig för.
| | |||
| | | |||
| stephan | | | | |
| Reservationer Brf Väduren unika? Hur kan både revisorer och en enig styrelse reservera sig mot ett bokslut? Reservationen handlar om att byggkostnaderna skrevs upp med 5 miljoner 10 år efter arr föreningen stod färdig. Hur kan sånt gå till?
| | |||
| | | |||
| stephan | | | | |
| Kommentarer överflödiga
| | |||
| | | |||
| Per (f.d. ordförande) | | | | ||||
| Angående "Dansk nekades köp av bostadsrätt" i SDS 2007-05-20 Så här behandlade vi en medlemsansökan när jag var ordförande. Vi begärde alltid en kreditupplysning av köparen. Fanns det någon tveksamhet, exempelvis för låg inkomst, begärde vi alltid in "kompletterande upplysningar". Inget avslag direkt alltså. I de flesta fall återkom köparen med lönebesked eller annan information som gjorde att vi kunde bevilja ansökan. Vid några enstaka fall återkom inte köparen med kompletternade upplysningar. I dessa fall hade de ingen taxerad inkomst eller väldigt låg inkomst som ej ens täckte årsavgiften. Vi misstänkte då att de höll på med svart jobb. I Sydvsvenska Dagbladets artikel (20/5-07) om "Dansk nekades köp av bostadsrätt" med ett icke danskt namn och en ordförande som inte vågar diskutera skälen att avslå, luktar det diskriminering lång väg. Min erfarenhet om invandrare som vi i vår förening har godkänt är att de har haft arbete och fått banklån. Vi hade vid några tillfällen haft tveksamheter när invandrare har sökt medlemskap, avseende inkomst uppgifter, men de har fått banklån. Vi kontaktade banken och fick uppgifter eller så fick vi kompletterande uppgifter från köparen själv vilket gjorde att de kunde godkännas. Vid en medlemsansökan är det viktigt att sköta detta på ett korrekt sätt. Precis som Ulrika Blomquist, Riksbyggen, påpekar så får man INTE ha några fixerade inkomstgränser som kriterie för att bevilja en medlem. Denna information fick vi, i vår styrelse från vår förvaltare, Riksbyggen, i ett tidigt skede. Det är därför märkligt att styrelseordföranden i BRF Helsingborgshus 46, Olle Ivö, inte har förstått detta. De har tydligen inte talat med Riksbyggens jurist om detta.
Nu tror jag att det är många styrelser som i och för sig inte känner till att man inte får ha några fasta inkomstgränser som skäl för avslag av inträde i en brf, men precis som du påpekar i detta fall så handlar det säkert om diskriminering av Olle Ivö och resten av styrelsen i Brf. Helsingborgshus 46. SDS har skrivit på ett listigt sätt så att folk ska förstå detta utan att SDS direkt riktar några anklagelser om detta.
| | ||||||
| | | ||||||
| JA | | | | ||||
| Jag vet inte om vi borde vara mer noga men vi tar aldrig kreditupplysning och har alltid beviljat alla medlemskap. Vi träffar dock den som ansöker och beviljar på sittande möte. I 99% av fallen har de en bank som lånat ut pengarna med lägenheten som pant. Vi känner att vi knappast kan göra en bättre bedömning av sökandens ekonomi än hans bank.
I min förening tas aldrig kreditupplysningar. Bortkastade pengar! Denna kontroll säger ändå absolut ingenting. Precis som du säger; får en medlem banklån så är denna kontroll i stället gjord av proffs på att kontrollera en persons kreditvärdighet.
| | ||||||
| | | ||||||
| Per (f.d. ordförande) | | | | ||||
| Ang kreditupplysning. Ett av de få sätten att "sålla agnarna från vetet" är att ta kreditupplysning. Kreditupplysningen har dock vissa nackdelar. De är inte alltid aktuella. Men det löser man med "kompletterande upplysnigar". Alternativet är som JA skriver att ha ett möte med köparen. Men köparen kan vara hur trevlig som helst men slarvig med sin ekonomi. Ett exempel: För flera år sedan hade jag (i egenskap av ordförande)ett personligt möte med en presumtiv köpare av en bostadsrätt. Det var en familj som verkade trevliga och intresserade. Innan vi skildes åtupplyste jag dem om att vi tar kreditupplysning. De sade att detta var inget problem. Några dagar senare ringde förvaltningskontoristen upp mig och upplyste mig om att de hade ett 10-tal betalningsanmärkningar. Vi, styrelsen, avslog deras ansökan. De återkom inte.
Ja, men hur många betalningsanmärkningar är ok att ha för att inte nekas medlemsskap?
| | ||||||
| | | ||||||
| JA | | | | ||||
| Ja vi kanske bör omvärdera vår metod som du säger Per. Har inbillat oss att eftersom lägenheterna numera kostar ganska mycket i aktuellt hus så är det folk med hyfsad ekonomi som köper. Ska nog ta upp det på nästa styrelsemöte i vart fall!
| | ||||||
| | | ||||||
| Per (f.d. ordförande) | | | | ||||
| Mer om medlemsansökan och hantering av skulder Som styrelse är man ansvarig inför medlemmarna. Det är viktigt att ta detta ansvar på alvar. Medlemmarna skulle säkert reagera om styrelsen godkände vem som helst. Att få in problem personer är inte populärt och suger mycket energi från styrelsen och andra medlemmar. Detta skapar mycket irritation. Som ordförande har jag precis som andra lärt mig av mina och andras misstag. Tvärr har man inget för att vara snäll. Skulder till föreningen. När det gäller medlemmar som släpar efter med månadsavgiften gäller det att vara korrekt och konsekvent. För flera år sedan var jag på ett informations möte arrangerat av Riksbyggen. Bl a var det information från Kronofogdemyndigheten. De berättade de skräck exempel på hur styrelsen av ren snällhet eller dumhet, stryk det som inte passar, kunde acceptera att medlemmar släpade efter med flera månader. Tillslut fick styrelsen agera och då var det försent. Föreningen förlorade en massa pengar på detta vilket kunde få till följd att de övriga medlemmarna fick betala skulderna.
| | ||||||
| | | ||||||
| stephan | | | | ||||
| Godkännande av medlemmar Alla sätt är bra, bara man har rutiner och följer dem i en styrelse. De som har fått lån genom bank bör man nog beakta som seriöst. det vill säga godkänna som medlem. Sedan är det av yttersta vikt att man inte låter avgiftsskulder växa. Att ha en punkt på stående styrelsemötesdagordning som heter restantier är bra. De som "restar" första gången bör få brev. De som restar 2 gånger inom 6 månader tar man i med "hårdhandskarna" det vill säga "säger upp" den boende. Detta tror jg löser de flesta problem med att inte få problem med "icke betalande" medlemmar.
| | ||||||
| | | ||||||
Inlägg i omvänd ordning - Upp