Detta \u00e4r en klassisk moralisk pliktkollision. Stater som bek\u00e4nner sig till m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter kan inte ignorera behoven hos n\u00f6dst\u00e4llda utanf\u00f6r deras gr\u00e4nser. Men de kan heller inte bortse fr\u00e5n att deras sj\u00e4lva existensber\u00e4ttigande handlar om att skydda de egna medborgarnas r\u00e4ttigheter, inte om att l\u00f6sa globala problem<\/strong>.<\/p>\n Vikten av att skydda det egna samh\u00e4llet motiverar ocks\u00e5 att man s\u00e4kerst\u00e4ller identiteten p\u00e5 dem man tar emot som flyktingar. \u00c4ven detta \u00e4r en r\u00e4ttvisefr\u00e5ga. F\u00f6r varje person som inte f\u00f6rtj\u00e4nar skydd tas resurser i anspr\u00e5k som n\u00e5gon annan verkligt skyddsbeh\u00f6vande hade beh\u00f6vt b\u00e4ttre.<\/strong><\/p>\n Medan r\u00e4ddningsplikten endast medf\u00f6r ett tillf\u00e4lligt \u00e5tagande f\u00f6r r\u00e4ddaren, s\u00e5 inneb\u00e4r underst\u00f6dsplikten att de beh\u00f6vande en l\u00e4ngre tid (kanske f\u00f6r alltid) lever av underst\u00f6dsgivarnas arbete. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ruts\u00e4tter underst\u00f6dsplikten n\u00e5gon form av s\u00e4rskild ansvarsrelation mellan givare och mottagare, som kan f\u00f6rklara och r\u00e4ttf\u00e4rdiga att just dessa givare m\u00e5ste hj\u00e4lpa just dessa mottagare.<\/p>\n Vad som \u00e4r rimligt \u00e4r att man ger ett kortfristigt st\u00f6d till nyanl\u00e4nda f\u00f6r att de ska kunna f\u00e5 en start i det nya landet, men att det sedan blir upp till dem sj\u00e4lva att ta ansvar f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning eller s\u00f6ka sig till n\u00e5got annat land med b\u00e4ttre framtidsutsikter.<\/strong><\/p>\n USA, som har en l\u00e4ngre erfarenhet \u00e4n flertalet europeiska v\u00e4lf\u00e4rdsstater av att integrera immigranter, ger t ex tre m\u00e5naders garantist\u00f6d till dem som beviljats asyl i landet. D\u00e4refter f\u00f6rv\u00e4ntas de klara sig sj\u00e4lva genom eget arbete eller s\u00f6ka st\u00f6d hos frivilligorganisationer.<\/p>\n Den holl\u00e4ndske migrationsforskaren Ruud Koopmans har visat att l\u00e4nder som kombinerar gener\u00f6sa v\u00e4lf\u00e4rdsr\u00e4ttigheter med multikulturalistisk politik (allts\u00e5 positiv s\u00e4rbehandling av kulturella minoriteter), som Sverige, Belgien och Nederl\u00e4nderna, lyckas relativt d\u00e5ligt med integration. L\u00e4nder som i st\u00e4llet \u00e4r mer \u00e5terh\u00e5llsamma med underst\u00f6d eller kr\u00e4ver mer av anpassning av de nyanl\u00e4nda, som Storbritannien, Frankrike, Tyskland och \u00d6sterrike, \u00e4r d\u00e4remot mer framg\u00e5ngsrika med att integrera sina invandrare i arbetslivet och i samh\u00e4llet i stort.<\/p>\n Se \u00e4ven bl a; F\u00f6r sidor om media, asylpolitik och integration se inneh\u00e5llsregistret<\/a>.<\/p>\nResurser ska nyttjas r\u00e4tt<\/h3>\n
Underst\u00f6dsplikt vs r\u00e4ddningsplikt<\/h3>\n
Eget ansvar f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6rjning<\/h3>\n
Tre m\u00e5naders garantist\u00f6d<\/h3>\n
Mindre st\u00f6d ger b\u00e4ttre integrering<\/h3>\n
![\"\"](\"http:\/\/hotpot.se\/val\/val-2015-moraliska_plikter.JPG\")
<\/a><\/p>\n
\nMigrationsverkets statistik 2014-2016<\/a><\/p>\n
\n