{"id":37704,"date":"2019-12-05T07:27:05","date_gmt":"2019-12-05T05:27:05","guid":{"rendered":"http:\/\/hotpot.se\/politik\/?p=37704"},"modified":"2019-12-10T14:22:21","modified_gmt":"2019-12-10T12:22:21","slug":"temperatur-vs-koldioxid-vad-ar-sanningen-jordens-klimatcykler","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/temperatur-vs-koldioxid-vad-ar-sanningen-jordens-klimatcykler\/","title":{"rendered":"Temperatur vs koldioxid, vad \u00e4r sanningen? Jordens klimatcykler"},"content":{"rendered":"

Som redovisats h\u00e4r tidigare finns det otvetydiga och otaliga bevis f\u00f6r att koldioxid inte p\u00e5verkar temperaturen p\u00e5 denna planet, aldrig gjort detta och aldrig kommer att g\u00f6ra detta.<\/span><\/p>\n

Hur hanteras detta ostridiga faktum?<\/span>
\n\u2022 Mainstream media<\/strong> hanterar det genom att utnyttja s\u00e5 m\u00e5nga h\u00e4rskartekniker som m\u00f6jligt. Bl a genom att exkludera intervjuer av experter p\u00e5 omr\u00e5det och genom att media utser sig sj\u00e4lva som experter d\u00e4r lika okunniga journalister intervjuar varandra, frist\u00e5ende fr\u00e5n fakta och opposition samt den uppenbara verkligheten.
\nH\u00e4r har Public Service<\/strong> en s\u00e4rskild status eftersom denna organisation nu – precis som i kommunistl\u00e4nder – \u00e4r uteslutande finansierad med skattemedel. Public Service kan idag g\u00f6ra som de vill eftersom det inte finns n\u00e5gon majoritet bland de politiska partierna som st\u00e4ller n\u00e5gra krav p\u00e5 dem.
\nMedia v\u00e4ljer, som m\u00e5nga andra, att koka ner klimatfr\u00e5gan till;
\n– F\u00f6r\u00e4ndras klimatet?
\n– P\u00e5verkar m\u00e4nniskan klimatet?
\noch sedan l\u00e5tsas de som att klimatrealisterna f\u00f6rnekar dessa tv\u00e5 p\u00e5st\u00e5enden, trots att det inte finns n\u00e5gon skiljelinje mellan klimatalarmister och klimatrealister i dessa tv\u00e5 simpla fr\u00e5gor.<\/span>
\n\u2022 FN:s IPCC – med den h\u00e4nsynsl\u00f6se och djupt okunnige v\u00e4nsterextremisten Antonio Guterres i spetsen som redan i sitt \u00f6ppningstal till COP25 presenterade en l\u00e5ng rad av uppenbara l\u00f6gner utan att mainstream media reagerade\u00a0 och oseri\u00f6sa aktivistforskare samt diverse hycklande klimatfascister<\/strong> hanterar det genom att f\u00f6rtiga och undvika fr\u00e5gan, samt genom att i allm\u00e4nna ordalag h\u00e4nvisa rent generellt till en tes som kallas ”v\u00e4xthuseffekten<\/em>” (samtidigt som man helt bortser fr\u00e5n fotosyntesen), trots att v\u00e4xthuseffekten p\u00e5 inget s\u00e4tt mots\u00e4ger faktumet att CO2 om\u00f6jligen kan p\u00e5verka Jordens medeltemperatur<\/strong>.
\n<\/span>\u2022 Politikerna<\/strong> hanterar det genom att de bara l\u00e5ter den s k tredje statsmakten skr\u00e4mma politikerna till tystnad och genom att g\u00e5 i ett och samma led… till v\u00e4nster.
\nInte ens Sverigedemokraterna verkar f\u00f6rst\u00e5 den politiska agendan bakom klimatfr\u00e5gan, d\u00e4r bl a invandringspolitiken g\u00e5r hand i hand med klimatpolitiken och d\u00e4r v\u00e4stl\u00e4nderna f\u00f6rv\u00e4ntas ge avkall p\u00e5 det mesta av den v\u00e4lf\u00e4rd dessa l\u00e4nder byggt upp i sitt anletes svett under framf\u00f6r allt de senaste 170 \u00e5ren. Klimatprofeternas m\u00e5l \u00e4r en v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande kommunism, d\u00e4r alla ska h\u00e5llas i fattigdom (som inte kommer att inbegripa de allra rikaste).
\n\u2022 Folket<\/strong> l\u00e5ter sig sn\u00e4llt manipuleras av de okunniga extremisterna inom media och g\u00e5r inte ut p\u00e5 gator och torg f\u00f6r att demonstrera mot fake news fr\u00e5n de traditionella medierna samt mot fega politiker som inte v\u00e5gar st\u00e5 emot l\u00f6gnerna och klimathysterin (som inte minst drabbar barn och unga) trots att de flesta av dem s\u00e4kert vet att det handlar om en klimatbluff.
\n<\/span><\/p>\n

Rekonstruktioner av avl\u00e4gsen f\u00f6rfluten tid – baserat p\u00e5 data fr\u00e5n isk\u00e4rnor och bekr\u00e4ftad av astrofysiska, geologiska och arkeologiska kunskaper – visar att Jorden har upplevt glaciala och interglaciala perioder. \u00c4ven i nyare tid (figur 1b, c) var den medeltida varma perioden – omkring 850 e.Kr. – varmare \u00e4n idag, medan \u00e5rstiderna under den lilla istiden – runt 1650 e.Kr. – var svalare \u00e4n idag. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ingen \u00f6verraskning att Jorden efter den lilla istiden v\u00e4rms upp igen till n\u00e4sta typ av medeltida uppv\u00e4rmning (figur 1d). Det har varit den naturliga sekvensen av varma – kalla – varma perioder.<\/p>\n

Figur 1a visar temperaturcyklerna under de senaste 450 000 \u00e5ren, figur 1b visar de senaste 12 000 \u00e5ren, figur 1c visar de senaste 1 000 \u00e5ren och figur 1d visar de senaste 150 \u00e5ren. Resultaten \u00e4r mycket konsekventa: temperaturen har aldrig varit konstant. Tv\u00e4rtom, jordens klimatsystem \u00e4r mycket dynamisk med sm\u00e5 och stora cykler.<\/p>\n

\"En
\nBild 1a. Sammanfattning av den kunskap vi har om temperaturen under de senaste 450 000 \u00e5ren. Kontentan \u00e4r att jordens klimat \u00e4r ett dynamiskt system med en naturlig sekvens av kalla och varma perioder p\u00e5 grund av l\u00e5ngvariga systemf\u00f6r\u00e4ndringar (klimat) och kortvariga processf\u00f6r\u00e4ndringar (v\u00e4der).<\/span><\/p>\n

Som syns i grafen ovan har de senaste 12 000 \u00e5ren inte varit s\u00e5 varm som f\u00f6reg\u00e5ende fyra varma perioder (trots 45% mindre CO2 i atmosf\u00e4ren). Det skulle kunna ha varit 2-3 grader varmare idag utan att det varit det minsta onaturligt. Vi \u00e4r dessutom p\u00e5 v\u00e4g in i en kallare period.<\/p>\n

Notera de mycket varma och mycket kalla perioderna i figur 1a; de cykliska l\u00e5ngsiktiga systemf\u00f6r\u00e4ndringarna – klimatf\u00f6r\u00e4ndring – orsakades helt av naturfenomen. Figur 1b visar de mindre klimatvariationerna mellan den senaste glaci\u00e4ra tiden och idag.<\/p>\n

\"En
\nBild 1b. Temperaturen under de senaste 10 000 \u00e5ren (data fr\u00e5n isk\u00e4rnor p\u00e5 Gr\u00f6nland). Sammanfattning av den kunskap vi har om temperaturen under de senaste 12 000 \u00e5ren. H\u00e4r ser vi igen att varma och kalla perioder \u00e4r naturfenomen. Notera den mycket varma perioden f\u00f6r 6500 \u00e5r sedan (varmare \u00e4n idag).<\/span><\/p>\n

\"En
\nBild 1c. Sammanfattning av den kunskap vi har om temperaturavvikelser under de senaste 2000 \u00e5ren (Loehle, 2007). H\u00e4r ser vi igen att varma och kalla perioder \u00e4r naturfenomen. Notera temperaturerna under Medeltiden (”MWP”) runt 850 efter Kristus och lilla istiden (”LIA”) runt 1650 efter Kristus. Temperaturgrafiken \u00e4r fr\u00e5n IPCC.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r intressant att i IPCC-rapporterna efter \u00e5r 2000 j\u00e4mnades den varma perioden under Medeltiden och den lilla istiden ut, och visade temperaturen under de senaste 2000 \u00e5ren i form av en hockeyklubba (Michael Manns kaftigt omstridda graf).<\/p>\n

\"En
\nBild 1d. Sammanfattning av den kunskap vi har om globala temperaturavvikelser under de senaste 150 \u00e5ren (HadCRUT-data). I grafen \u00e4r den kortsiktiga dynamiken av enbart v\u00e4der tydligt synlig. I denna lilla skala (1850-2015) \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar en blandning av sm\u00e5 systemf\u00f6r\u00e4ndringar och relativt stora processf\u00f6r\u00e4ndringar. Dessa naturliga f\u00f6r\u00e4ndringar – med nedkylnings- och uppv\u00e4rmningsperioder – orsakade i media all slags panikhistorier.<\/span><\/p>\n

Notera den stora skillnaden i vertikal skala mellan figurerna 1a och 1d (en faktor 7). P\u00e5 systemskalan i figur 1a skulle en systemf\u00f6r\u00e4ndring i figur 1c knappast vara synlig. Aktuella alarmerande klimatf\u00f6ruts\u00e4gelser, som borde vara f\u00f6ruts\u00e4gelser av en l\u00e5ngsiktig systemf\u00f6r\u00e4ndring, framst\u00e5r s\u00e5ledes i ett mycket tvivelaktigt ljus.<\/p>\n

\n

\"Grafen
\nBild 2a. En n\u00e4rbild av de tv\u00e5 uppv\u00e4rmningsperioderna i figur 1d. P\u00e5 v\u00e4nster sida visas perioden 1895-1946 och p\u00e5 h\u00f6ger sida perioden 1957-2008. Under den f\u00f6rsta perioden (notera temperaturstegringen 1910-1945) \u00e4r koldioxidutsl\u00e4ppsniv\u00e5erna sm\u00e5 i j\u00e4mf\u00f6relse med den andra perioden (notera temperaturstegringen 1975-2005), men uppv\u00e4rmningsgraden (se streckade trendlinjer) \u00e4r mycket lika.
\n\u2022 1910-1945 steg CO2-halten med 10 ppm samtidigt som temperaturen \u00f6kade med 0,5\u00b0 C.
\n\u2022 1975-2005 steg CO2-halten med 50 ppm samtidigt som temperaturen \u00f6kade med 0,6\u00b0 C.<\/span><\/p>\n

Graferna visar att p\u00e5verkan av antropogena (av m\u00e4nniskan) koldioxidutsl\u00e4pp p\u00e5 den globala uppv\u00e4rmningen \u00e4r mycket tveksam. I den v\u00e4nstra grafen (1895-1946) var koldioxidutsl\u00e4ppen sm\u00e5 (cirka 10 ppm) men i den h\u00f6gra grafen (1957-2008) var de mycket st\u00f6rre (cirka 70 ppm), vilket visas i figur 2b. Uppv\u00e4rmningsgraden under de tv\u00e5 perioderna \u00e4r dock likadana.
\n\"Global
\nDet finns till och med en stabil temperaturperiod mellan 1945-1975 (med temperaturminskning p\u00e5 0,15\u00b0 C), samt f\u00f6r \u00e5r 2000-idag.<\/p>\n

Korrelationen mellan temperatur och CO2 verkar vara ganska d\u00e5lig under de senaste 100 \u00e5ren.<\/p>\n

Om vi tittar p\u00e5 de senaste 100 \u00e5ren ser vi att sambandet mellan temperatur och CO2-koncentration i atmosf\u00e4ren \u00e4r ganska d\u00e5ligt. Observera dock att \u00e4ven om korrelationen skulle ha varit stark, s\u00e5 \u00e4r korrelation samt orsak och effekt tv\u00e5 grundl\u00e4ggande olika begrepp. Till exempel finns det en stark korrelation mellan CO2-\u00f6kning och minskning av fattigdom, men mer CO2 orsakar inte i sig sj\u00e4lv mindre fattigdom. Det \u00e4r inte s\u00e5 enkelt.<\/p>\n

\"Efter
\nBild 2b. Efter 1958 \u00f6kade CO2-koncentrationen i atmosf\u00e4ren snabbt (fr\u00e5n cirka 315 ppm till 410 ppm), dvs 1,5 ppm per \u00e5r. Observera att den vertikala axeln b\u00f6rjar med 200 ppm och slutar vid 410 ppm.<\/span><\/p>\n

\"En
\nBild 2c. En bild av utj\u00e4mnade temperatur- och CO2-m\u00e4tningar under de senaste 20 \u00e5ren (1997-2018). Observera att temperatur\u00f6kningen (HadCRUT-data) \u00e4r mycket liten (cirka 0,1\u00b0 C), men \u00f6kningen av den atmosf\u00e4riska CO2-koncentrationen \u00e4r mer \u00e4n 40 ppm (fr\u00e5n 364 ppm till 408 ppm, en \u00f6kning med 12%). Observera ocks\u00e5 att det centrala scenariot f\u00f6r den CO2-drivna modellen (se figur 3) skiljer sig mycket fr\u00e5n m\u00e4tningarna. Slutsats: Det finns ingen klimatn\u00f6dsituation.<\/span><\/p>\n

Misslyckade klimatmodeller<\/h3>\n

PROGNOSER SOM BASERAS P\u00c5 OMOGNA MODELLER<\/strong>
\nAtt titta bak\u00e5t i tiden \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt, men absolut inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att fastst\u00e4lla modellens giltighet. Klimatmodeller \u00e4r bara v\u00e4rdefulla f\u00f6r beslutsfattande om de p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt kan f\u00f6ruts\u00e4ga framtiden. Men hittills har modeller konsekvent \u00f6verdrivit framtida uppv\u00e4rmning.<\/p>\n

\"CO2-drivna
\nBild 3. GMST prognoser, relativt uppm\u00e4tt temperatur 1986-2005. CO2-drivna modellprognoser och extrapolerade m\u00e4tningar visar ett stort gap med \u00f6kande f\u00f6ruts\u00e4gelsestid. Det s\u00e4ger oss att vetenskapen om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r mycket partisk och l\u00e5ngt ifr\u00e5n avgjord. Det s\u00e4ger ocks\u00e5 oss att f\u00f6ruts\u00e4gelser inte \u00e4r l\u00e4mpliga f\u00f6r beslutsfattande. Dessutom, varf\u00f6r \u00e4r nedkylningsscenarier helt exkluderade?<\/span>
\nNotera ocks\u00e5 i figur 3 att extrapolering av empiriska data (verkliga m\u00e4tningar) till 2100 endast skulle ge en temperatur\u00f6kning p\u00e5 1\u00b0 C (vilket ligger l\u00e5ngt inom vad som kan anses fullt normalt). D\u00e4rf\u00f6r finns det ingen klimatn\u00f6dsituation.<\/span><\/p>\n

Bild 3 indikerar att CO2-scenarierna \u00e4r som allra minst en hel grad Celsius f\u00f6r h\u00f6g \u00e5r 2050. Denna partiskhet leder till total uteslutning av en global nedkylning. Dessutom, varf\u00f6r \u00e4r solsystemets p\u00e5verkan inst\u00e4lld p\u00e5 noll? Den stora partiskheten och l\u00e5ga precisionen i temperaturf\u00f6ruts\u00e4gelserna indikerar att vetenskapen \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n avgjord.<\/p>\n

\u00c4ven om IPCC:s mest extrema temperaturh\u00f6jning skulle intr\u00e4ffa – vilket baseras p\u00e5 den uppenbart felaktiga tesen om koldioxidens inverkan och dessutom mots\u00e4gs av alla empiriska data – s\u00e5 ligger det fortfarande inom vad som \u00e4r fullt naturligt.<\/p>\n

Bortsett fr\u00e5n att underskatta solsystemets interaktion med Jordens klimat ger den komplexa p\u00e5verkan av vatten\u00e5nga och moln i den globala uppv\u00e4rmningen en ytterligare os\u00e4kerhet. Att veta hur man b\u00e4ttre inkluderar f\u00f6r\u00e4ndringar i solsystemet och f\u00f6r\u00e4ndringar i koncentrationen av vatten\u00e5nga i modellerna kan drastiskt f\u00f6r\u00e4ndra figur 3.<\/p>\n

Figur 1d visar att om modellerare anv\u00e4nder sig av data i sm\u00e5 f\u00f6nster f\u00e5r de en sekvens av falska larm. I figur 3 j\u00e4mf\u00f6rs IPCC:s scenarier f\u00f6r antropogenisk (m\u00e4nsklig) global uppv\u00e4rmning (”AGW”) med verkliga m\u00e4tningar. Notera det mycket breda utbudet av m\u00f6jliga framtida scenarier. Notera ocks\u00e5 det stora gapet (+2\u00b0 C 2050) mellan scenarierna och extrapolering av de verkliga m\u00e4tningarna.<\/p>\n

Det betyder att det som modelltillverkarna lagt in i modellen \u00e4r mycket partiskt f\u00f6r h\u00f6ga temperaturer.<\/p>\n

Klimatforskningen m\u00e5ste reformeras & avpolitiseras<\/h3>\n

DAGS ATT B\u00d6RJA OM FR\u00c5N B\u00d6RJAN<\/strong>
\nDet \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att \u00f6verdrivning av framtida global uppv\u00e4rmning favoriseras, medan alla alternativa teorier som f\u00f6rutsp\u00e5r l\u00e4gre temperaturer kritiseras h\u00e5rt. Nyligen f\u00f6rutsp\u00e5dde den tyska professorn Hans Joachim Schellnhuber en global temperatur\u00f6kning p\u00e5 6\u00b0 C om CO2-koncentrationen i atmosf\u00e4ren skulle f\u00f6rdubblas. Med sin domedagsprofetia och dysterhet fick han mycket positiv publicitet och stora appl\u00e5der. I mainstream media till\u00e5ts ingen kritisera de domedagsprofetior som produceras p\u00e5 l\u00f6pande band utan vetenskaplig grund.<\/p>\n

Att f\u00f6rst\u00e5 kortsiktigt v\u00e4der (processvariabilitet) och l\u00e5ngsiktig klimatf\u00f6r\u00e4ndring (systemvariabilitet) \u00e4r en v\u00e4sentlig tv\u00e4rvetenskaplig utmaning och kr\u00e4ver att man samlar oberoende forskare fr\u00e5n ett brett spektrum av omr\u00e5den. Titeln ”klimatforskare” uppfanns f\u00f6r \u00b130 \u00e5r sedan, men den existerar inte som ett yrke. Ingen f\u00f6rst\u00e5r den enorma komplexiteten i klimatsystemet. Ingen \u201dklimatforskare<\/em>\u201d kan g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 all omfattande kunskap och hur man p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt skiljer mellan v\u00e4der och klimat. Mycket som har beskyllts f\u00f6r att vara klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r helt enkelt v\u00e4dervariationer.<\/p>\n

Det finns emellertid forskare som kan tillf\u00f6ra sin egen kunskap f\u00f6r att l\u00f6sa klimatpusslet. Genom att arbeta tillsammans – oberoende av politiska p\u00e5tryckningar – kan de ge alla viktiga pusselbitar som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att avsl\u00f6ja den stora bilden.<\/p>\n

Glaciala cykler och omloppsbanor<\/strong>
\nUnder korta perioder \u00e4r de l\u00e5ngsiktiga klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r att vara synliga. De enda observerbara f\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r de kortsiktiga f\u00f6r\u00e4ndringarna i v\u00e4dret. Dessa kortvariga f\u00f6r\u00e4ndringar extrapoleras i ett f\u00f6rs\u00f6k att generera l\u00e5ngsiktiga \u201dklimatf\u00f6r\u00e4ndringsresultat\u201d (figur 1d). Det h\u00e4r \u00e4r ett misstag. F\u00f6r att simulera l\u00e5ngsiktiga klimatf\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e5ste modeller kunna p\u00e5litligt simulera data \u00f6ver geologisk tid (30 \u00e5r \u00e4r bara ett klimatprov). Kombinationen av astronomi och geologi ber\u00e4ttar f\u00f6r oss att de stora f\u00f6r\u00e4ndringarna i figur 1a \u00e4r naturliga och orsakades av den variabla p\u00e5verkan fr\u00e5n solsystemet p\u00e5 planeten Jorden, s\u00e4rskilt Jordens variationer i omloppsbanan runt solen.<\/p>\n

M\u00e4tning informerar och uppdaterar modeller<\/strong>
\nStora framsteg inom vetenskapen b\u00f6rjar med b\u00e4ttre m\u00e4tningar. Mycket forskningspengar har anv\u00e4nts f\u00f6r avancerad m\u00e4tning: teleskop, elektronmikroskop och, nyligen, ”the Large Hadron Collider<\/em>” som bekr\u00e4ftade existensen av ”the Higgs boson<\/em>”, och det nya holl\u00e4ndska LOFAR-antenn\u00e4tverket som uppt\u00e4ckte cirka 300 000 galaxer. Ju mer komplicerat system vi studerar, desto viktigare \u00e4r de m\u00e4tningar som ger input till de teoretiska modellerna och som verifierar deras resultat.<\/p>\n

De senaste decennierna har klimatsamh\u00e4llet prioriterat teoretiska modeller. Det \u00e4r riktigt att investeringar ocks\u00e5 riktats till satellitm\u00e4tningar i atmosf\u00e4ren och till robotm\u00e4tningar i haven. Men fram till nu \u00e4r klimatdiskussionen besatt av modeller.<\/p>\n

Sedan klimatm\u00f6tet 1992 i Rio de Janeiro har man antagit att m\u00e4nniskor \u00e4r ansvariga f\u00f6r en global uppv\u00e4rmning och att j\u00e4mviktsk\u00e4nsligheten f\u00f6r f\u00f6rdubblad koldioxid \u00e4r 1,5-4,5 \u00b0 C. Efter 25 \u00e5r \u00e4r detta spann fortfarande lika stort som det var d\u00e5. Samtidigt \u00e4r behovet av kvalitetsm\u00e4tningar fortfarande underv\u00e4rderade; det \u00e4r ingen \u00f6verraskning att de sm\u00e5 framsteg som gjorts under de senaste 30 \u00e5ren varit en besvikelse (Richard S. Lindzen, 2018, Global warming and the irrelevance of science).<\/p>\n

Verifiering, inte bara bekr\u00e4ftelse<\/strong>
\nDet finns ytterligare sk\u00e4l till bristen p\u00e5 framsteg. Efter klimatm\u00f6tet i Rio 1992 och Kyotos klimatf\u00f6rdrag 1997, har IPCC:s rapporter fokuserat p\u00e5 att samla in information som \u00f6verensst\u00e4mmer med deras f\u00f6rutfattade CO2-teori och att ignorera eller till och med utesluta information som ifr\u00e5gas\u00e4tter den.<\/p>\n

Denna f\u00f6rdom har kraftigt \u00f6kat ensidigheten inom \u00e5rtionden av klimatforskning, med en n\u00e4stan exklusiv preferens f\u00f6r forskningsresultat som st\u00f6der den antropogena globala uppv\u00e4rmningshypotesen (Ref: Hourdin et al, 2017, ”The art and science of climate model tuning” , BAMS).<\/p>\n

\u00c4kta vetenskaplig forskning blir lidande. Syftet med IPCC-programmet borde vara att samla in och analysera all relevant information, s\u00e4rskilt den som strider mot de CO2-driven modellerna. Denna Popper-f\u00f6rfalskning (Popper anv\u00e4nder f\u00f6rfalskning som kriterium f\u00f6r avgr\u00e4nsning f\u00f6r att dra en skarp gr\u00e4ns mellan de vetenskapliga teorierna och de som inte \u00e4r vetenskapliga. Karl Popper h\u00e4vdade att om en teori kan f\u00f6rfalskas s\u00e5 \u00e4r den vetenskaplig)<\/span> \u00e4r en del av modellens verifieringsprocess och f\u00f6rs\u00f6ker identifiera svagheter och gr\u00e4nser i vetenskapliga hypoteser. Det handlar om mycket mer \u00e4n modellanpassning (inst\u00e4llning). Det m\u00e5ste inkludera verifiering av f\u00f6ruts\u00e4gelser. Det \u00e4r f\u00f6rfalskning av hypoteser som \u00e4r drivkraften bakom vetenskapliga framsteg. I en kultur som mots\u00e4tter sig alla bevis mot partilinjen f\u00f6ljer emellertid vetenskaplig stagnation. Kritiker \u00e4r inte v\u00e4lkomna.<\/p>\n

Klimatpolitik bygger p\u00e5 h\u00e4rskarteknik<\/strong>
\nOm officiell klimatvetenskap \u00e4r sund, varf\u00f6r anv\u00e4nder dess l\u00e4rjungar sig av metoder som att begr\u00e4nsa yttrandefriheten, tysta tvivlare, undertrycka eller f\u00f6r\u00e4ndra mots\u00e4gande bevis, skr\u00e4mma allm\u00e4nheten, uppmuntra till gatuuppror och desinformera skolbarn?<\/p>\n

Modeller m\u00e5ste bygga p\u00e5 m\u00e4tv\u00e4rden inte p\u00e5 enbart ostyrkta teorier<\/strong>
\nAtt sikta p\u00e5 bekr\u00e4ftelse och leta efter m\u00f6jliga f\u00f6rfalskningar st\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r diametralt i motsats till varandra. Det \u00e4r ingen \u00f6verraskning att stridigheter snabbt uppstod mellan dessa helt olika forskningskulturer.<\/p>\n

En effektiv l\u00f6sning \u00e4r att l\u00e5ta modellutveckling g\u00e5 hand i hand med utvecklingen av m\u00e4tsystem. I m\u00e5nga vetenskapsgrenar har interaktionen mellan de tv\u00e5 f\u00e5tt en ny impuls av den nuvarande revolutionen inom datavetenskap. Att f\u00f6rena modelleringsv\u00e4rlden och m\u00e4tv\u00e4rlden har utvecklats till en iterativ vetenskaplig inl\u00e4rningsprocess. Detta beh\u00f6vs akut inom klimatvetenskap.<\/p>\n

OANSVARIG KLIMATLINDRINGSPOLITIK<\/strong>
\n\u00c4r det inte ansvarsl\u00f6st att spendera biljoner dollar p\u00e5 en begr\u00e4nsningspolitik som bygger p\u00e5 omogna datormodeller? R\u00e5det \u00e4r ist\u00e4llet: Satsa p\u00e5 anpassning av samh\u00e4llet ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka klimatet. Anpassning fungerar oavsett vad orsakerna \u00e4r.<\/strong><\/p>\n

Klimatlindring har inte r\u00e4ddat ett liv medan anpassning drastiskt minskat de olyckor som f\u00f6ljer av naturkatastrofer. Till exempel orsakade 1999 en cyklon i den h\u00f6gsta kategorin i Indien (Odisha) cirka 10 000 offer, men i maj 2019 orsakade en cyklon i samma kategori i samma omr\u00e5de (med fler m\u00e4nniskor) 41 offer. Varf\u00f6r?<\/p>\n

Svaret \u00e4r enkelt och tydligt: Implementering av en anpassningspolitik!<\/strong><\/p>\n

\"Klimatmildringspolitik
\nBild 5. Global risk f\u00f6r att d\u00f6 av pga klimatkatastrofer (\u00f6versv\u00e4mningar, torka, stormar, skogsbr\u00e4nder, extrema temperaturer) och ej klimatrelaterade katastrofer (jordb\u00e4vningar, tsunamis, vulkanutbrott).
\nKlimatlindringspolitik har aldrig r\u00e4ddat n\u00e5got liv. Statistik visar ist\u00e4llet att anpassningspolitiken \u00e4r mycket framg\u00e5ngsrik. Till exempel har det under de senaste 100 \u00e5ren varit en kraftig minskning av klimatrelaterade d\u00f6dsfall.<\/span><\/p>\n

50% CO2 \u00e5r 2030?<\/strong>
\nN\u00e4r man tittar p\u00e5 dagens panik \u00e4r klimatlindringsm\u00e5let – 50% reduktion av CO2 \u00e5r 2030 (och ”CO2-fritt” \u00e5r 2050) – orealistiskt och ansvarsl\u00f6st. Det handlar om en total ombyggnad av energisystemet med opr\u00f6vad teknik. V\u00e4lst\u00e5ndet \u00e4r baserat p\u00e5 riklig, billig och tillf\u00f6rlitlig energi. Dagens klimatlindringspolitik inneb\u00e4r att vi \u00f6verger v\u00e5rt bepr\u00f6vade, billiga och p\u00e5litliga energisystem inom en mycket kort tid. Det kommer oundvikligen att leda till ekonomisk nedg\u00e5ng och \u00f6kad fattigdom. \u00c4r en panikdriven klimatpolitik moralisk?<\/p>\n

Koldioxid \u00e4r livets gas – Ingen f\u00f6rorening<\/strong>
\nEn annan stark inv\u00e4ndning mot en klimatlindringspolitik \u00e4r det faktum att CO2 \u00e4r v\u00e4xtmat, basen f\u00f6r allt liv p\u00e5 jorden. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r koldioxid inte ett f\u00f6rorenande \u00e4mne, utan CO2 \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r allt liv p\u00e5 jorden; fotosyntesen \u00e4r en stor v\u00e4lsignelse. Mer CO2 \u00e4r gynnsam f\u00f6r naturen och g\u00f6r jorden gr\u00f6nare. Ytterligare koldioxid i luften har fr\u00e4mjat tillv\u00e4xt i den globala v\u00e4xtbiomassan (se figur 5). Koldioxiden \u00e4r ocks\u00e5 bra f\u00f6r jordbruket och \u00f6kar avkastningen av gr\u00f6dor \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Varf\u00f6r d\u00f6ljs alltid den stora f\u00f6rdelen med CO2 f\u00f6r livet p\u00e5 jorden f\u00f6r allm\u00e4nheten?<\/p>\n

\"Med
\nBild 5. Med st\u00f6d av det faktum att mer koldioxid i atmosf\u00e4ren fr\u00e4mjar tillv\u00e4xt av v\u00e4xter blir jorden gr\u00f6nare (kraftig \u00f6kning p\u00e5 n\u00e4stan hela planeten mellan 1982 och 2015). Det \u00e4r exakt vad som observeras.<\/span><\/p>\n

K\u00e4lla: World Climate Declaration<\/a><\/p>\n