{"id":31514,"date":"2018-12-06T20:23:30","date_gmt":"2018-12-06T18:23:30","guid":{"rendered":"http:\/\/hotpot.se\/politik\/?p=31514"},"modified":"2021-10-06T21:32:35","modified_gmt":"2021-10-06T19:32:35","slug":"global-compact-on-refugees-ryska-dockor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/global-compact-on-refugees-ryska-dockor\/","title":{"rendered":"Global Compact on Refugees: Ryska dockor"},"content":{"rendered":"

Problemet med att de FN-avtal som Sverige antar p\u00e5 l\u00f6pande band ocks\u00e5 leder till att Sverige automatiskt godk\u00e4nner andra avtal har tidigare tagits upp h\u00e4r;<\/span>
\n\u2022 Global Compact for Migration: L\u00e4nder f\u00f6rpliktigar sig till att f\u00f6lja andra avtal<\/a>
\n\u2022 Varning f\u00f6r konsekvenserna av FN:s Global Compact on Refugees!<\/a><\/p>\n

Nu har Center for Immigration Studies tittat n\u00e4rmare p\u00e5 vilka avtal, regelverk och konventioner landet f\u00f6rbinder sig till genom att skriva under Global Compact on Refugees<\/strong>, oavsett om landet inte godk\u00e4nt avtalen tidigare. De inbegriper bl a f\u00f6ljande;<\/span>
\n\u2022 New York-deklarationen f\u00f6r flyktingar och migranter<\/strong><\/span>
\n\u2022 Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella r\u00e4ttigheter<\/strong><\/span>
\n\u2022 Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor<\/strong><\/span>
\n\u2022 Konventionen om barnets r\u00e4ttigheter<\/strong><\/span>
\n\u2022 Konventionen om r\u00e4ttigheter f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning<\/strong><\/span>
\n\u2022 Europar\u00e5dets konvention om undvikande av statsl\u00f6shet<\/strong><\/span>
\n\u2022 Konventionen relaterad till status f\u00f6r statsl\u00f6sa personer<\/strong><\/span>
\n\u2022 Agenda 2030 f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling<\/strong><\/span>
\n\u2022 Parisavtalet<\/a><\/strong> (som inte ens \u00e4r klart)<\/span>
\n\u2022 WHO Framework of Priorities and Guiding Principles<\/strong><\/span>
\n\u2022 Internationella rekommendationer om flyktingstatistik (IRRS)<\/strong><\/span>
\n\u2022 Ett antal andra regelverk som kommer att gr\u00e4vas fram allteftersom tiden g\u00e5r<\/span><\/p>\n

OGILTIGA AVTAL<\/strong><\/span>
\nDetta \u00e4r ett smutsigt s\u00e4tt av ett maktfullkomligt FN att skriva de avtal som l\u00e4nderna undertecknar, och g\u00f6r i sig – enligt svensk lag – dessa FN-avtal (t ex Global Compact for migration och Global Compact on Refugees) ogiltiga<\/strong>.<\/span><\/p>\n

VILKA FN-AVTAL HAR SVERIGE UNDERTECKNAT?<\/strong><\/span>
\nVilka l\u00e4nder som undertecknat respektive konvention, f\u00f6rdrag och avtal fr\u00e5n FN \u00e4r en v\u00e4l bevarad hemlighet, men av erfarenhet kan vi konstatera att Sverige undertecknar vad \u00e4n FN vill att Sverige ska underteckna, utan att ifr\u00e5gas\u00e4tta n\u00e5got. Och f\u00f6r in ej bindande FN-avtal i svensk lag.<\/span><\/p>\n

EJ F\u00d6RANKRADE PAKTER<\/strong><\/span>
\nFN p\u00e5st\u00e5r att 180 l\u00e4nder (av FN:s 193 medlemsstater) varit med och f\u00f6rhandlat fram avtalet. Men nej, s\u00e5 \u00e4r det inte alls. Hur m\u00e5nga l\u00e4nder som deltagit och vad deras roll varit kommer vi aldrig att f\u00e5 reda p\u00e5 eftersom FN \u00e4r en antidemokratisk och starkt insynsskyddad organisation, men vad vi vet med s\u00e4kerhet \u00e4r att vad FN s\u00e4ger inte \u00e4r tillf\u00f6rlitligt.<\/span><\/p>\n

180 ICKE-REPRESENTANTER F\u00d6R FOLKET<\/strong><\/span>
\nDet har kanske varit upp till 180 personer som var och en varit med p\u00e5 1 till 6 m\u00f6ten om FN-avtalen, men dessa 180 personer representerar inte v\u00e4rldens befolkning<\/strong>. Och vad har de presterat? Inte mycket, verkar det som.
\n<\/span><\/p>\n

15 PERSONER BESLUTAR F\u00d6R DRYGT 7 MILJARDER M\u00c4NNISKOR
\n<\/strong>Vad n\u00e4stan ingen k\u00e4nner till \u00e4r att endast 15 l\u00e4nder av FN:s 193 medlemsstater undertecknade New York-deklarationen som initierade Global Compact on Refugees och Global Compact for Migration. (k\u00e4lla<\/a>)<\/strong><\/span><\/p>\n

Alla i S+MP-\u00f6verg\u00e5ngsregeringen v\u00e4grar svara p\u00e5 fr\u00e5gor – s\u00e4rskilt migrationsminister och bitr\u00e4dande justitieminister Hel\u00e9ne Fritzon (S) -, men vi kan vara s\u00e4kra p\u00e5 att justitieminister Morgan Johansson (S) var en av dessa 15 hemligst\u00e4mplade personer<\/strong><\/span>.<\/span><\/p>\n

VARF\u00d6R S\u00c5 TYST FR\u00c5N MEDIA?<\/strong><\/span>
\nFN:s pakter har alla m\u00f6rkats.<\/strong> Man kan undra om media i hela v\u00e4rlden sovit sig igenom de senaste tv\u00e5 \u00e5ren, eller om det kanske finns andra eller kompletterande f\u00f6rklaringar till att hela jordens folk h\u00e5llits i m\u00f6rker.<\/span><\/p>\n

En av grundpelarna i dagens situation \u00e4r naturligtvis att besluten inte ens f\u00f6rankrats i den egna regeringen i respektive land, \u00e4n mindre bland respektive lands politiker, och definitivt inte bland folket d\u00e4r en mycket klar majoritet i v\u00e4stl\u00e4nderna inte \u00e4r av samma \u00e5sikt som FN i migrationsfr\u00e5gan<\/strong>.<\/span><\/p>\n

INNEH\u00c5LL<\/strong><\/span>
\nNedan beskrivs, ut\u00f6ver FN-avtalet ”Global Compact on Refugees” samt hur andra avtal och skyldigheter b\u00e4ddats in i flyktingavtalet<\/strong>; <\/span>
\n\u2022 New York-deklarationen<\/span>
\n\u2022 USA:s nej till Global Compact on Refugees<\/span>
\n\u2022 nya \u00e5taganden f\u00f6r internt f\u00f6rdrivna personer (klimatflyktingar och milj\u00f6flyktingar)<\/span>
\n\u2022 hur FN:s avtal eroderar staternas suver\u00e4nitet<\/strong><\/span>
\n\u2022 hur ingen \u00e4r (eller v\u00e5gar vara) av avvikande \u00e5sikt i FN, en antidemokratisk organisation utan folkvalda,<\/span> med m\u00e4nniskor ingen utomst\u00e5ende vet n\u00e5got om<\/span>
\n\u2022 FN:s palestinska flyktingbyr\u00e5, UNRWA<\/span>
\n\u2022 FN:s \u00f6nskan om att straffa de l\u00e4nder som inte godk\u00e4nner det ”icke bindande<\/em>” avtalet Global Compact for Migration.<\/span><\/p>\n

Ryska dockor av \u00e5taganden<\/h3>\n

I Global Compact on Refugees refereras till m\u00e5nga internationella instrument och riktlinjer. Bilden som man kommer att t\u00e4nka h\u00e4r \u00e4r ryska n\u00e4stlade dockor. En mindre docka poppar ut varje g\u00e5ng du tror att du har \u00f6ppnat alla. Jag kommer inte att g\u00e5 igenom varje docka, men att avt\u00e4cka n\u00e5gra f\u00e5 kommer att avsl\u00f6ja hur oinformerade regeringar l\u00e4tt kan l\u00e5ta sig f\u00e5ngas i denna flyktingpakts kvicksand<\/strong>.
\n<\/a><\/p>\n

New York-deklarationen f\u00f6r flyktingar och migranter<\/h3>\n

L\u00e5t oss b\u00f6rja med att \u00f6ppna n\u00e5gra av dessa dockor:<\/p>\n

Global Compact on Refugees \u00e4r den praktiska till\u00e4mpningen av det omfattande ramverket f\u00f6r flykting\u00e5taganden som anges i 2016 \u00e5rs New York-deklaration f\u00f6r flyktingar och migranter<\/a> [resolution A\/RES\/71\/ 2016-09-03]<\/span>, ett dokument som anses vara ”of\u00f6renlig med USA:s invandringspolitik<\/em><\/a>”. Texten i Global Compact on Refugees h\u00e4nvisar till New York-deklarationen som en ”v\u00e4sentlig del av den globala pakten<\/em>”<\/strong>. (s. 5).<\/p>\n

UNDERTECKNANDE AV GCR INNEB\u00c4R UNDERTECKNANDE AV NEW YORK DEKLARATIONEN<\/strong><\/span>
\nS\u00e5 att underteckna Global Compact on Refugees inneb\u00e4r att man ocks\u00e5 omfamnar New York-deklarationen.<\/p>\n

New York-deklarationen kr\u00e4ver bl a;
\n\u2022 snabb mottagning f\u00f6r alla personer som anl\u00e4nder till ett land, oavsett om det \u00e4r flyktingar eller migranter
\n\u2022 bekr\u00e4ftad respekt f\u00f6r asylinstitutionen och r\u00e4tten att s\u00f6ka asyl
\n\u2022 bekr\u00e4ftelse, i enlighet med principen om icke-avvisning [”non-refoulement<\/em><\/a>”]<\/span>, att individer inte ska skickas tillbaka vid gr\u00e4nserna [dvs varje utl\u00e4nning som s\u00e4ger sig s\u00f6ka asyl blir per automatik landets ansvar att f\u00f6rs\u00f6rja]<\/span>
\n\u2022 legal vistelse ges till dem som s\u00f6ker<\/strong> skydd som flyktingar
\n\u2022 regelverk som kriminaliserar gr\u00e4ns\u00f6verskridande r\u00f6relser g\u00e5s igenom
\n\u2022 str\u00e4van efter alternativ till frihetsber\u00f6vande
\n\u2022 tillr\u00e4cklig finansiering f\u00f6r F\u00f6renta nationernas hj\u00e4lporganisation f\u00f6r palestinska flyktingar<\/a> [United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees, UNRWA]<\/span><\/span><\/strong> – dvs samma organisation som USA nyligen beslutat att sluta finansiera [mer om detta l\u00e4ngre ner h\u00e4r]<\/span>.<\/p>\n

NEW YORK DEKLARATIONEN INITIERADE GCM & GCR<\/strong><\/span>
\nEfter ett enh\u00e4llig antagande av New York-deklarationen f\u00f6r flyktingar och migranter fr\u00e5n FN:s medlemsstater (inklusive USA tidigare under Obama-administrationen) i september 2016, inleddes tv\u00e5 separata FN-pakter;
\n\u2022 GCM: Pakten f\u00f6r s\u00e4ker, ordnad och laglig migration
\n\u2022 GCR: Pakten f\u00f6r flyktingar.<\/p>\n

USA DROG SIG UR GCM 2017<\/span><\/strong>
\nTrump-administrationen drog sig ur migrationspakten 2017 (utan att d\u00e5 dra sig ur flyktingpakten). Sk\u00e4let till detta st\u00e5r att l\u00e4sa i F\u00f6renta Nationernas pressrelease<\/a>:
\n”USA:s deltagande i Global Compact-processen b\u00f6rjade 2016, efter Obama-administrationens beslut att ansluta sig till FN:s New York-deklaration om migration. New York-deklarationen inneh\u00e5ller m\u00e5nga best\u00e4mmelser som inte \u00e4r f\u00f6renliga med USA:s invandringspolitik och Trump-administrationens invandringsprinciper.<\/em>”<\/p>\n

Nikki Haley, USA:s d\u00e5varande permanenta representant i F\u00f6renta nationerna, f\u00f6rkastade ocks\u00e5 den globala synen p\u00e5 invandringspolitiken som uppmanades till av New York-deklarationen:<\/p>\n

V\u00e5ra beslut om invandringspolitiken m\u00e5ste alltid g\u00f6ras av amerikaner och endast av amerikaner.<\/span> Vi kommer att best\u00e4mma hur vi b\u00e4st kan kontrollera v\u00e5ra gr\u00e4nser och vem som f\u00e5r komma in i v\u00e5rt land. Det globala tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet i New York-deklarationen \u00e4r helt enkelt inte f\u00f6renligt med USA:s suver\u00e4nitet.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

FLER L\u00c4NDER DRAR SIG UR GCM<\/strong><\/span>
\nSedan USA:s uttr\u00e4de fr\u00e5n migrationspakten 2017 har \u00e5tta andra l\u00e4nder (hittills) f\u00f6ljt efter: Australien, Israel, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Polen och \u00d6sterrike. Schweiz och Italien kommer inte att delta i konferensen d\u00e4r migrationspaketet formellt antas, utan skjuter upp beslutet tills deras parlament debatterat fr\u00e5gan.<\/p>\n

Staternas suver\u00e4nitet reduceras<\/h3>\n

Utdrag fr\u00e5n texten i Global Compact on Refugees och texten om flyktingdelarna i New York-deklarationen klarg\u00f6r utmaningen mot nationell suver\u00e4nitet:<\/p>\n

New York-deklarationen<\/strong><\/a>:
\n\u2022 Vi understryker vikten av ett omfattande tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt f\u00f6r de ber\u00f6rda fr\u00e5gorna och kommer att s\u00e4kerst\u00e4lla en folkcentrerad [”people-centred<\/em><\/strong>”?]<\/span>, k\u00e4nslig, human, v\u00e4rdig, k\u00f6nsrelaterad och snabb mottagning f\u00f6r alla personer som anl\u00e4nder till v\u00e5ra l\u00e4nder<\/strong>, och s\u00e4rskilt de i stora r\u00f6relser, oavsett om de \u00e4r flyktingar eller migranter<\/strong>. [s. 5]
\n\u2022 Vi bekr\u00e4ftar att alla individer som korsat eller planerar att korsa<\/strong> internationella gr\u00e4nser har r\u00e4tt till en snabb process i bed\u00f6mning av deras r\u00e4ttsliga status, intr\u00e4de och vistelse, vi kommer att \u00f6verv\u00e4ga granskning av regelverk som kriminaliserar gr\u00e4ns\u00f6verskridande r\u00f6relser<\/strong>. Vi kommer ocks\u00e5 att driva alternativ till frihetsber\u00f6vande<\/strong> medan dessa bed\u00f6mningar p\u00e5g\u00e5r. [s. 7]
\n\u2022 Vi \u00f6nskar se en minskning av administrativa hinder<\/strong>, i syfte att p\u00e5skynda procedurer f\u00f6r att f\u00e5 status som flykting<\/strong>, s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt. [s. 13]
\n\u2022 Vi avser att ut\u00f6ka antalet och omfattningen av legala v\u00e4gar som \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r flyktingar som tas emot eller vidarebos\u00e4tts<\/strong> till tredje land. [s. 14]
\n\u2022 Vi kommer att \u00f6verv\u00e4ga utvidgningen av befintliga humanit\u00e4ra intr\u00e4desprogram<\/strong>, m\u00f6jliga tillf\u00e4lliga evakueringsprogram, inklusive evakuering av medicinska sk\u00e4l, flexibla arrangemang f\u00f6r att underl\u00e4tta familje\u00e5terf\u00f6rening<\/strong>, privat sponsring f\u00f6r enskilda flyktingar och m\u00f6jligheter till r\u00f6rlighet f\u00f6r arbetskraft f\u00f6r flyktingar, bland annat genom partnerskap inom den privata sektorn och f\u00f6r utbildning, till exempel stipendier och studentvisum<\/strong>. [s. 14]
\n\u2022 Stater har som m\u00e5l att tillhandah\u00e5lla platser f\u00f6r vidarebos\u00e4ttning och andra lagliga v\u00e4gar i en omfattning som m\u00f6jligg\u00f6r att de \u00e5rliga vidarebos\u00e4ttningsbehoven uppfylls som identifierats av FN:s flyktingkommissarie<\/strong> [”the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees<\/em>”]<\/span>. [s. 20]<\/p>\n

Och fr\u00e5n bilaga I i New York-deklarationen, som beskriver det ”omfattande ramverket f\u00f6r flykting\u00e5tg\u00e4rder<\/em>”:
\n\u2022 Tredje land ska: a) \u00d6verv\u00e4ga att g\u00f6ra tillg\u00e4ngligt eller expandera, bland annat genom att uppmuntra den privata sektorns engagemang och agerande som en kompletterande \u00e5tg\u00e4rd, m\u00f6jligheter f\u00f6r vidarebos\u00e4ttning och kompletterande v\u00e4gar f\u00f6r flyktingars intr\u00e4de<\/strong> genom s\u00e5dana medel som medicinsk evakuering och humanit\u00e4ra intr\u00e4desprogram, familje\u00e5terf\u00f6rening och m\u00f6jligheter f\u00f6r kvalificerad migration [”skilled migration”]<\/span>, r\u00f6rlighet f\u00f6r arbetskraft och utbildning. … c) \u00d6verv\u00e4ga att utvidga kriterierna f\u00f6r vidarebos\u00e4ttning och humanit\u00e4ra intr\u00e4desprogram<\/strong> i massf\u00f6rflyttning och utdragna situationer, i kombination med, vid behov, tillf\u00e4lliga humanit\u00e4ra evakueringsprogram och andra former av intr\u00e4de. (s. 20)
\n\u2022 V\u00e4rdl\u00e4nder, med beaktande av deras kapacitet och internationella r\u00e4ttsliga skyldigheter, i samarbete med FN:s flyktingkommissariat [”the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees<\/em>”]<\/span>, FN:s hj\u00e4lporganisation f\u00f6r palestinska flyktingar i N\u00e4ra \u00d6stern [”the United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East<\/em>”]<\/span>, d\u00e4r s\u00e5 \u00e4r l\u00e4mpligt, och andra FN-enheter, finansinstitut och andra relevanta samarbetspartners, ska: a) Ge laglig vistelse f\u00f6r dem som s\u00f6ker<\/strong> och beh\u00f6ver internationellt skydd som flyktingar<\/strong>. [s. 19-20]<\/p>\n

Och fr\u00e5n Global Compact on Refugees<\/a>:
\n\u2022 Bidrag kommer att s\u00f6kas fr\u00e5n stater, med hj\u00e4lp av relevanta intressenter f\u00f6r att etablera, eller \u00f6ka omfattningen, storleken och kvaliteten p\u00e5, vidarebos\u00e4ttningsprogrammen<\/strong>. [s. 21]
\n\u2022 De kan ocks\u00e5, d\u00e4r det \u00e4r l\u00e4mpligt, ta h\u00e4nsyn till p\u00e5tvingad intern f\u00f6rdrivning<\/strong> som kan uppkomma fr\u00e5n en viss situation. [s. 13. Med andra ord, pakten g\u00e4ller \u00e4ven mottagnings- och intr\u00e4desmekanismer f\u00f6r internt f\u00f6rdrivna personer.]<\/p>\n

Internt f\u00f6rdrivna personer<\/strong><\/h3>\n

Flyktingpaktens (GCR) ut\u00f6kning av skydd ut\u00f6ver flyktingar till ”internt f\u00f6rdrivna personer<\/em>” och andra \u00e4r v\u00e4rt att utforska. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l l\u00e4gger en artikel<\/a> fr\u00e5n 2017, av Patrick Wall, till behovet av att l\u00e4gga till en ny l\u00e4nk till de befintliga formerna f\u00f6r internationellt flyktingskydd. Wall, som arbetar med UNHCR i Gen\u00e8ve, hade till uppgift att ”utveckla och genomf\u00f6ra UNHCR:s strategi f\u00f6r ”Global Compact on Refugees’<\/em>”.<\/p>\n

I sin artikel argumenterar han f\u00f6r att det \u00e4r dags f\u00f6r ”de tv\u00e5 f\u00f6rsta l\u00e4nkarna i kedjan av det internationella flyktingskyddssystemet – 1951 \u00e5rs flyktingkonventionen och 1967 \u00e5rs protokollet – ska f\u00f6renas med en tredje. Denna tredje l\u00e4nk … borde ha formen av en mekanism som syftar till att f\u00f6rdela ansvaret f\u00f6r att tillhandah\u00e5lla skydd och h\u00e5llbara l\u00f6sningar f\u00f6r flyktingar mer j\u00e4mlikt mellan staterna.<\/em>”.<\/p>\n

Den tredje l\u00e4nken \u00e4r Global Compact on Refugees, som skulle skydda inte bara de som uppfyller definitionen av flykting enligt definitionen i flyktingkonventionen (och i amerikansk lag), utan \u00e4ven f\u00f6r internt f\u00f6rdrivna personer. Enligt Wall: ”Trots det faktum att UNHCR antar en flexibel tolkning av flyktingkonventionens definition i artikel 1A(2), \u00e4r det allm\u00e4nt erk\u00e4nt att denna definition inte omfattar en m\u00e4ngd m\u00e4nniskor som har tvingats fly fr\u00e5n sina hem och f\u00f6rtj\u00e4nar skydd.<\/em>”<\/p>\n

Wall skriver att ett s\u00e5dant nytt ramverk beh\u00f6vs f\u00f6r att:<\/p>\n

Till\u00e5ta f\u00f6rdelning av ansvaret att skydda vissa av dem som beh\u00f6ver det men som inte uppfyller definitionen av ”flykting<\/em>” i flyktingkonventionen, s\u00e5som internt f\u00f6rdrivna personer, eller de som flyr effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och katastrofer<\/span>. Detta skulle inte inneb\u00e4ra en omf\u00f6rhandling<\/span> av flyktingdefinitionen i 1951 \u00e5rs flyktingkonvention, utan bara utvidga omfattningen av de anstr\u00e4ngningar f\u00f6r ansvarsf\u00f6rdelning som g\u00f6rs inom ramverket.<\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6ljaktligen kr\u00e4vs skydd f\u00f6r internt f\u00f6rdrivna personer i Global Compact on Refugees:<\/p>\n

Medan CRRF [New York-deklarationens omfattande plan f\u00f6r ramverk f\u00f6r flykting\u00e5tg\u00e4rder] specifikt avser stora flyktingsituationer \u00e4r befolkningsr\u00f6relser inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis homogena, och kan vara av sammansatt karakt\u00e4r. Vissa kan vara stora r\u00f6relser som involverar b\u00e5de flyktingar och andra p\u00e5 resande fot. Andra situationer kan innefatta flyktingar och internt f\u00f6rdrivna personer. Och, i vissa situationer, kan externa tv\u00e5ngsf\u00f6rdrivningar bero p\u00e5 pl\u00f6tsliga naturkatastrofer och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring.<\/span> [s. 5]<\/p><\/blockquote>\n

Paktens mottagnings- och intr\u00e4desmekanismer g\u00e4ller ocks\u00e5 f\u00f6r internt f\u00f6rdrivna personer: ”De kunde, vid behov, ocks\u00e5 beakta tv\u00e5ngsf\u00f6rdrivning som kan bero p\u00e5 en viss situation.<\/em>” (s. 13)<\/p>\n

Vidare, fotnot 42 p\u00e5 sid. 21 anger f\u00f6ljande: ”Se \u00e4ven A\/RES\/54\/167 om skydd f\u00f6r och hj\u00e4lp till internt f\u00f6rdrivna personer och efterf\u00f6ljande generalf\u00f6rsamlings [”General Assembly”]<\/span> resolutioner i detta \u00e4mne, inklusive A\/RES\/72\/182<\/em>.” Den sista h\u00e4nvisningen \u00e4r till en resolution fr\u00e5n 2017 i generalf\u00f6rsamlingen om ”Skydd av och hj\u00e4lp till internt f\u00f6rdrivna personer<\/em><\/a>”.<\/p>\n

Slutsats<\/h3>\n

Allt detta inneb\u00e4r att genom att ansluta sig till Global Compact on Refugees, f\u00f6rbinder sig l\u00e4nderna att ge skydd inte bara till flyktingar utan \u00e4ven till internt f\u00f6rdrivna personer, statsl\u00f6sa personer och de som f\u00f6rdrivs externt genom naturkatastrofer som pl\u00f6tsligt uppst\u00e5tt och \u00e4ven milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring. Inget av detta \u00e4r f\u00f6rberett f\u00f6r i amerikansk lag.<\/p>\n

Fler dockor i dockor<\/strong><\/h3>\n

New York-deklarationen \u00e4r inte det enda FN-avtal som \u00e4r inb\u00e4ddat i Global Compact on Refugees. Flyktingpakten beskriver sig sj\u00e4lv som v\u00e4gledd av ”relevanta internationella instrument f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/em>” (listas p\u00e5 sidorna 3-4), varav USA har v\u00e4grat att ratificera de flesta, s\u00e5som;
\n\u2022 Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella r\u00e4ttigheter<\/strong><\/a> [”the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights<\/em>”, 1996]<\/span>,
\n\u2022 Konvention om avskaffande av alla slags diskriminering av kvinnor<\/strong> [”the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women<\/em><\/a>”]<\/span>,
\n\u2022 Konventionen om barnets r\u00e4ttigheter<\/strong><\/a> [”the Convention on the Rights of the Child<\/em>”]<\/span>
\n\u2022 FN:s konvention om r\u00e4ttigheter f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning<\/strong><\/a> [”the Convention on the Rights of Persons with Disabilities<\/em>”]<\/span>.<\/p>\n

Flyktingpakten s\u00e4ger vidare att den ”kompletteras<\/em>” av andra internationella avtal som USA inte heller har ratificerat, s\u00e5som;
\n\u2022 Europar\u00e5dets konvention om undvikande av statsl\u00f6shet<\/strong> [”the Convention on the Reduction of Statelessness<\/em><\/a>”, 1961]<\/span>
\n\u2022 Konventionen relaterad till status f\u00f6r statsl\u00f6sa personer<\/strong> [”the Convention relating to the Status of Stateless Persons<\/em><\/a>”]<\/span>.<\/p>\n

Flyktingpakten s\u00e4ger ocks\u00e5 att den kompletteras av FN: s resolution A\/RES\/71\/127 7<\/a> om ”F\u00f6rst\u00e4rkning av samordningen av FN:s n\u00f6dhj\u00e4lp av humanit\u00e4rt bist\u00e5nd<\/em>”<\/strong> [”Strengthening of the coordination of emergency humanitarian assistance of the United Nations<\/em>”]<\/span>, som antogs av generalf\u00f6rsamlingen \u00e5r 2016 utan inspelad omr\u00f6stning (dvs USA godk\u00e4nde). Den resolutionen s\u00e4ger:
\n”Uttrycker sin djupa oro \u00f6ver det \u00f6kade antalet utmaningar som medlemsstaterna och FN:s humanit\u00e4ra svarssystem st\u00e5r inf\u00f6r och deras f\u00f6rm\u00e5ga till f\u00f6ljd av katastrofernas konsekvenser, inklusive de som h\u00f6r samman med de p\u00e5g\u00e5ende klimatf\u00f6r\u00e4ndringens fortsatta effekter<\/strong>. … V\u00e4lkomnar Parisavtalet och dess tidiga ikrafttr\u00e4dande<\/strong>, uppmuntra alla sina parter att fullt ut genomf\u00f6ra avtalet<\/strong>, och parter i FN:s ramverkskonvention om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som \u00e4nnu inte har gjort det att deponera sina instrument f\u00f6r ratificering, medgivande, godk\u00e4nnande eller anslutning, om s\u00e5 \u00e4r l\u00e4mpligt, s\u00e5 snart som m\u00f6jligt.<\/em>” [s. 3]<\/p>\n

\u00c4nnu en docka: Agenda 2030 f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling<\/h3>\n

En annan docka inn\u00e4stlad inom Global Compact on Refugees \u00e4r FN:s Agenda 2030 f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling<\/a>. Global Compact on Refugees uppmanar det internationella samfundet ”att st\u00f6dja anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att lindra fattigdom, minska katastrofrisker och ge utvecklingsbist\u00e5nd till ursprungsl\u00e4nder i linje med Agenda 2030 f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling och andra relevanta ramverk<\/strong>.<\/em>” (s. 5.)<\/p>\n

Bland de h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5len som ing\u00e5r i denna agenda \u00e4r att ”vidta akuta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att bek\u00e4mpa klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och dess konsekvenser<\/em>”. Som en del av detta kommer ett klimattoppm\u00f6tet att \u00e4ga rum i september 2019 f\u00f6r ”att f\u00e5 klimat\u00e5tg\u00e4rder till toppen av den internationella agendan.<\/em>”<\/p>\n

MIGRATION ING\u00c5R \u00c4VEN I AGENDA 2030<\/strong>
\nEn annan inneboende del av Agenda 2030 \u00e4r migration. Migrationens relevans f\u00f6r de h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5len<\/a> \u00e4r uttryckligen: ”Agenda 2030 f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling erk\u00e4nner f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen migrationens bidrag till en h\u00e5llbar utveckling<\/strong>.<\/em>”<\/p>\n

M\u00e5l 10.7 \u00e4r: ”Underl\u00e4tta en ordnad, s\u00e4ker, legal och ansvarsfull migration och r\u00f6rlighet f\u00f6r m\u00e4nniskor<\/strong>, bland annat genom inf\u00f6randet av planerade och v\u00e4lsk\u00f6tta migrationsregelverk. …\u00a0 Innan 2030, minska transaktionskostnaderna f\u00f6r migranters penga\u00f6verf\u00f6ringar till mindre \u00e4n 3 procent och eliminera penga\u00f6verf\u00f6ringskorridorer med h\u00f6gre kostnader \u00e4n 5 procent.<\/strong><\/em>”<\/p>\n

St\u00f6d till FN:s palestinska flyktingbyr\u00e5<\/strong>
\nUSA beslutade sommaren 2018 att avskaffa finansiering<\/a> till F\u00f6renta nationernas hj\u00e4lporganisation f\u00f6r palestinska flyktingar [the United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East, UNRWA]<\/span>, den s\u00e4rskilda, enda palestinska flyktingbyr\u00e5n, separerad fr\u00e5n UNHCR.<\/p>\n

Anledningen till tvisten \u00e4r att UNRWA som ”flyktingar<\/em>” r\u00e4knar \u00e4ttlingar fr\u00e5n palestinska araber<\/a> ”som f\u00f6rdrivits fr\u00e5n regionen i krigen 1948 och 1967, liksom deras \u00e4ttlingar – \u00e4ven om de har medborgarskap i det arabiska landet till vilket deras f\u00f6rf\u00e4der flydde.<\/em>”. UNRWA:s r\u00e4kning av s\u00e5dana ”flyktingar<\/em>” \u00e4r nu fem miljoner. USA avvisar s\u00e5dan flyktingbest\u00e4mning baserad p\u00e5 \u00e4ttlingar.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDet finns naturligtvis ingen logik i att ha tredje generationens flyktingar, mer \u00e4n att det handlar om pengar. UNRWA \u00e4r om m\u00f6jligt mer korrupt \u00e4n FN, men de h\u00e5ller varandra om ryggen eftersom de drar nytta av varandra.<\/span><\/p>\n

Men New York-deklarationen, inb\u00e4ddad som en del av Global Compact on Refugees, st\u00f6djer specifikt finansiering av UNRWA. Det st\u00e5r d\u00e4r:
\n”Vi konstaterar med oro ett betydande gap mellan flyktingarnas behov och de tillg\u00e4ngliga resurserna … FN-enheter som FN:s flyktingkommissariat [”the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees”]<\/span> och FN: s hj\u00e4lporganisation f\u00f6r palestinska flyktingar [”the United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees, UNRWA”]<\/span> och andra relevanta organisationer kr\u00e4ver tillr\u00e4cklig finansiering f\u00f6r att kunna utf\u00f6ra sina aktiviteter effektivt och p\u00e5 ett f\u00f6ruts\u00e4gbart s\u00e4tt.<\/em>”[s. 15]<\/p>\n

Ut\u00f6ver finansieringsproblemet st\u00f6djer UNHCR<\/a> (som best\u00e4mmer om Global Compact on Refugees) UNRWA:s flyktingdefinition i uttrycklig mots\u00e4ttning till USA:s position.<\/p>\n

\u00c4nnu en docka: Internationella rekommendationer om flyktingstatistik.<\/h3>\n

Datainsamling<\/a> spelar en stor roll i texten i Global Compact on Refugees. Denna insamling av data ska baseras p\u00e5 riktlinjerna i ”Internationella rekommendationer om flyktingstatistik<\/em><\/a>” (IRRS). Dessa riktlinjer, som \u00e4r inn\u00e4stlade i Global Compact on Refugees, tar specifika positioner som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00f6verensst\u00e4mmer med USA:s politik.<\/p>\n

Riktlinjerna beskriver till exempel invandringen av familjemedlemmar till flyktingar och asyls\u00f6kande som en ”r\u00e4ttighet<\/em>”:<\/p>\n

Respekt f\u00f6r r\u00e4tten till familjesammanh\u00e5llning kr\u00e4ver inte bara att stater avst\u00e5r fr\u00e5n handlingar som skulle leda till familjeseparationer, men ocks\u00e5 att de vidtar \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla familjesammanh\u00e5llningen och \u00e5terf\u00f6renar familjemedlemmar som har separerats. … I detta sammanhang \u00e4r familje\u00e5terf\u00f6rening i asyllandet ofta det enda s\u00e4ttet att s\u00e4kerst\u00e4lla respekten f\u00f6r flyktingens r\u00e4tt till familjesammanh\u00e5llning<\/span>, eftersom han eller hon inte kan \u00e5terv\u00e4nda till ursprungslandet eller sin hemvist. [sid. 21-22]<\/p><\/blockquote>\n

Fler ryska dockor l\u00e4r dyka upp<\/h3>\n

Det finns utan tvekan fler dockor som kommer att avsl\u00f6jas i Global Compact on Refugees. Men en f\u00f6reg\u00e5ende granskning \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r att klarg\u00f6ra att USA gjorde r\u00e4tt att r\u00f6sta emot antagandet av Global Compact on Refugees, och inte borde backa.
\n