{"id":29813,"date":"2018-10-06T15:09:36","date_gmt":"2018-10-06T13:09:36","guid":{"rendered":"http:\/\/hotpot.se\/politik\/?p=29813"},"modified":"2018-10-15T03:03:40","modified_gmt":"2018-10-15T01:03:40","slug":"vad-ar-svenska-varderingar-och-vardegrund","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/vad-ar-svenska-varderingar-och-vardegrund\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r svenska v\u00e4rderingar och v\u00e4rdegrund?"},"content":{"rendered":"

Det har sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka pratats v\u00e4ldigt mycket om ”de svenska v\u00e4rderingarna<\/em><\/strong>” och om ”v\u00e4rdegrund<\/em><\/strong>”. Men vad betyder dessa uttryck egentligen?<\/span><\/p>\n

Under rubriken ”De svenska v\u00e4rderingarna finns i v\u00e5r regeringsform<\/em>” skriver Johan Hirschfeldt och Olof Petersson om vad som \u00e4r de ”svenska v\u00e4rderingarna<\/em>” d\u00e4r de menar att v\u00e4rderingarna fastst\u00e4llts i grundlagen. Dessa juridiska experter har emellertid missuppfattat fr\u00e5gan och problemet, vilket klarg\u00f6rs nedan.<\/span><\/p>\n

Det svenska samh\u00e4llets fundamentala v\u00e4rderingar?<\/h3>\n

V\u00e5r fr\u00e4msta grundlag, regeringsformen, \u00e4r det mest auktoritativa uttrycket f\u00f6r det svenska samh\u00e4llets fundamentala v\u00e4rderingar. Paragrafen 1:2<\/strong> inneh\u00e5ller v\u00e4rderingar<\/strong> som ska vara v\u00e4gledande f\u00f6r hur samh\u00e4llet ska styras<\/strong>. Dessa formuleringar har nu b\u00f6rjat \u00e5beropas av r\u00e4ttsliga instanser.<\/p>\n

Red’s kom:
\nParagrafen 1:2 i regeringsformen stadgar riktlinjer f\u00f6r ”det allm\u00e4nna<\/em>”! Inte f\u00f6r enskilda personer, f\u00f6retag eller liknande!<\/strong><\/span><\/p>\n

Vilka v\u00e4rderingar ska nyanl\u00e4nda anpassa sig till?<\/strong><\/span>
\nDessutom \u00e4r dessa riktlinjer f\u00f6r ”det allm\u00e4nna<\/em>” v\u00e4ldigt \u00f6vergripande. Tolkningsutrymmet \u00e4r omfattande. D\u00e4rf\u00f6r blir det i det n\u00e4rmaste om\u00f6jligt att \u00f6verf\u00f6ra vad som st\u00e5r i grundlagen till vilka skyldigheter nyanl\u00e4nda har f\u00f6r att assimilera sig till i det svenska samh\u00e4llet.<\/span><\/p>\n

Det finns en kraftigt v\u00e4xande del av befolkningen (inte minst i 61 av Sveriges v\u00e4rsta utanf\u00f6rskapsomr\u00e5den<\/a>) som inte identifierar sig med den svenska, kulturella gemenskapen. Det \u00e4r ofr\u00e5nkomligt att deras of\u00f6rm\u00e5ga eller ovilja att assimilera sig i Sverige skapar problem. Men f\u00e5 v\u00e5gar tala om detta pga en l\u00f6jev\u00e4ckande r\u00e4dsla f\u00f6r att kallas rasist av extremv\u00e4nstern (t ex den subversiva sajten Expo som av Sveriges media felaktigt betecknas som ”antirasistisk<\/em>”).<\/span><\/p>\n

Regeringsformen \u00e4r inte en lag f\u00f6r hur enskilda personer ska bete sig<\/strong><\/span>
\nDet ska understrykas att de paragrafer (regeringsformen<\/a> 1:1 och 1:2) som refereras till i texten nedan inte \u00e4r lag f\u00f6r enskilda medborgare utan enbart riktlinjer<\/strong> f\u00f6r hur ”det allm\u00e4nna<\/em>” (stat och kommun) ska agera i sin verksamhet!<\/span>
\nR\u00e4ttssamh\u00e4llet kan allts\u00e5 inte \u00e5beropa dessa paragrafer gentemot enskilda medborgare i landet. T ex f\u00f6r att begr\u00e4nsa \u00e5siktsfriheten.<\/span><\/p>\n

Vad som beh\u00f6vs och efterlyses \u00e4r ist\u00e4llet svar p\u00e5 fr\u00e5gor i stil med;<\/span><\/p>\n

Vilka svenska v\u00e4rderingar ska utl\u00e4ndska medborgare f\u00f6lja n\u00e4r de kommer till Sverige?<\/span><\/h3>\n

Ett enkelt, grundl\u00e4ggande och \u00f6vergripande svar p\u00e5 ovanst\u00e5ende fr\u00e5ga \u00e4r:<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga inte vad Sverige kan g\u00f6ra f\u00f6r dig, fr\u00e5ga vad du kan g\u00f6ra f\u00f6r Sverige!<\/span><\/h3>\n

M\u00e5l f\u00f6r samh\u00e4llets skyldigheter vs enskildas skyldigheter<\/strong><\/span>
\nI regeringsformen ges riktlinjer<\/strong> eller ”m\u00e5l<\/em>” (d\u00e4r vissa av till\u00e4ggen starkt kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas) f\u00f6r samh\u00e4llets skyldigheter gentemot folket men s\u00e4ger allts\u00e5 inget om folkets skyldigheter gentemot Sverige, eller om nyanl\u00e4ndas skyldigheter gentemot Sverige och svenska medborgare<\/strong>.<\/span>
\nExempelvis;<\/span>
\n\u2022 I Sverige pratar vi svenska.
\n\u2022 Man beg\u00e5r inte brott.
\n\u2022 Svensk lag g\u00e4ller i Sverige och ska f\u00f6ljas.
\n\u2022 Sharialagar \u00e4r ej till\u00e4mpliga i Sverige.
\n\u2022 Kvinnor ska behandlas med respekt.
\n\u2022 Respekt mot sina medm\u00e4nniskor.<\/span>
\n\u2022 Islam f\u00e5r inte p\u00e5verka det arbete man utf\u00f6r.
\n<\/span>\u2022 B\u00f6neutrop f\u00e5r ej ske i Sverige.
\n\u2022 Med r\u00e4ttigheter f\u00f6ljer skyldigheter.
\n\u2022 Man st\u00f6r inte sina grannar.<\/span>
\n\u2022 Man r\u00f6ker inte s\u00e5 att det st\u00f6r andra.<\/span>
\n\u2022 R\u00f6kf\u00f6rbud g\u00e4ller p\u00e5 m\u00e5nga platser i Sverige, och detta ska f\u00f6ljas.<\/span>
\n\u2022 Man ockuperar inte mark och bygger upp bos\u00e4ttningar d\u00e4r.
\n<\/span>\u2022 Etc, etc.<\/span>
\nOch tusentals andra grundl\u00e4ggande skyldigheter som f\u00f6ljer av ”svenska v\u00e4rderingar<\/em>”.<\/span><\/p>\n

Sverige beh\u00f6ver s\u00e4tta konkreta skyldigheter till landets v\u00e4rderingar, f\u00f6r att bygga upp en lista med punkter att f\u00f6lja f\u00f6r dem som s\u00f6ker uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd i Sverige.<\/span><\/p>\n

Vad \u00e4r ”det goda samh\u00e4llet”?<\/h3>\n

Varje samh\u00e4lle har sina v\u00e4rderingar<\/strong> i meningen normativa uppfattningar som direkt eller indirekt uttrycker synen p\u00e5 det goda samh\u00e4llet.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDet \u00e4r r\u00e4tt att varje samh\u00e4lle har sina v\u00e4rderingar (d\u00e4r MENA-l\u00e4ndernas<\/a> v\u00e4rderingar kraftigt avviker p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt j\u00e4mf\u00f6rt med de svenska v\u00e4rderingarna). Men att anv\u00e4nda ordet ”samh\u00e4lle<\/em>” utan att definiera detta ord g\u00f6r fr\u00e5gan on\u00f6digt komplicerad. Ett samh\u00e4lle kan vara per geografisk avgr\u00e4nsning (landsgr\u00e4ns), per kontinent, per religion, osv.<\/span><\/p>\n

Sedan \u00e4r beteckningen ”det goda samh\u00e4llet<\/em>” upp till varje enskild person att tolka vad det inneb\u00e4r. Det \u00e4r h\u00e4r avsaknaden av statligt specificerade ”svenska v\u00e4rderingar<\/em>” skapar problem.<\/span><\/p>\n

Hur b\u00f6r\/ska ”vi” leva tillsammans?<\/h3>\n

V\u00e4rderingar ger ett svar p\u00e5 fr\u00e5gan om hur vi b\u00f6r<\/strong> leva tillsammans.<\/p>\n

Red’s kom:
\nJag kan ha en \u00e5sikt om hur vi b\u00f6r leva tillsammans, och du kan ha en helt annan. Det inneb\u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att jag har r\u00e4tt och du har fel.
\n<\/span><\/p>\n

Man kan s\u00e4ga att v\u00e4rderingar ger svar p\u00e5 hur vi b\u00f6r – och ska<\/strong> – leva tillsammans. Men de riktlinjer som finns i regeringsformen ger v\u00e4ldigt lite (om ens n\u00e5got) svar p\u00e5 vad som g\u00e4ller h\u00e4r.<\/span><\/p>\n

Sedan finns det v\u00e4rderingar om hur vi ”ska<\/em>” leva tillsammans och andra v\u00e4rderingar som g\u00e4ller f\u00f6r hur vi ”b\u00f6r<\/em>” leva tillsammans.<\/span><\/p>\n

Hur vi ”ska<\/em>” leva tillsammans \u00e4r fastst\u00e4llda i regelverk, men d\u00e5 uppst\u00e5r fr\u00e5gan vilka regelverk som \u00e4r relevanta och som ska g\u00e4lla? Vilken relevans ska t ex luddiga och sv\u00e5rtolkade internationella konventioner ha?
\n<\/span><\/p>\n

Dessutom kan man definiera ordet ”vi<\/em>” olika. Finns det s\u00e4rskilda v\u00e4rderingar d\u00e4r ”vi<\/em>” inneb\u00e4r uppdelat p\u00e5 t ex medborgarskap och ett annat ”vi<\/em>” sett till v\u00e4rldens befolkning? Vilken tolerans ska Sverige ha (om n\u00e5gon) f\u00f6r andra l\u00e4nders\/kulturers v\u00e4rderingar?<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00d6kat behov att definiera vad svenska v\u00e4rderingar inneb\u00e4r<\/h3>\n

I Sverige har dessa v\u00e4rderingar l\u00e4nge varit outtalade och underf\u00f6rst\u00e5dda.<\/p>\n

Under senare tid har behovet \u00f6kat att uttrycka de svenska v\u00e4rderingarna i explicita formuleringar.<\/p>\n

Red’s kom:
\nBehovet m\u00e5 ha \u00f6kat, men intresset f\u00f6r att fastst\u00e4lla svenska v\u00e4rderingar i konkreta termer har inte funnits bland landets styrande politiker. Kanske helt enkelt f\u00f6r att det aldrig kommer att g\u00e5 att enas om vilka dessa skulle vara? Kanske f\u00f6r att man \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att st\u00f6ta sig med n\u00e5gon om dessa v\u00e4rderingar sattes p\u00e5 pr\u00e4nt?
\n<\/span><\/p>\n

Demokrati grundl\u00e4ggande i svenska v\u00e4rderingar<\/h3>\n

Regeringsformens portalparagraf (1:1) pekar ut demokratin som en viktig best\u00e5ndsdel i de svenska v\u00e4rderingarna. All offentlig makt utg\u00e5r fr\u00e5n folket<\/strong>, lyder den inledande meningen.<\/p>\n

1 kap. Statsskickets grunder
\n1 \u00a7 All offentlig makt i Sverige utg\u00e5r fr\u00e5n folket.
\nDen svenska folkstyrelsen bygger p\u00e5 fri \u00e5siktsbildning<\/span> och p\u00e5 allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt<\/span>. Den f\u00f6rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sj\u00e4lvstyrelse.
\nDen offentliga makten ut\u00f6vas under lagarna.<\/p><\/blockquote>\n

Fri \u00e5siktsbildning<\/strong> samt allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt anges som folkstyrelsens grund.<\/p>\n

Red’s kom:
\nRegeringen har brutit mot grundlagen<\/strong>
\nH\u00e4r kan vi d\u00e5 se hur inte minst S+MP-regeringen under 2014-2018 f\u00f6rs\u00f6kt begr\u00e4nsa den ”fria \u00e5siktsbildningen<\/em>”. Detta utan att de straffats r\u00e4ttsligt f\u00f6r detta brott mot grundlagen, vilket det de facto \u00e4r, \u00e4ven om regeringens anstr\u00e4ngningar att stoppa folket fr\u00e5n att uttrycka sina \u00e5sikter via Internet \u00e4nnu inte resulterat i n\u00e5gon lag som h\u00e4mmar \u00e5siktsbildningen.<\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r ska utl\u00e4ndska medborgare ha r\u00f6str\u00e4tt i Sverige?<\/strong>
\nN\u00e4r det g\u00e4ller ”lika r\u00f6str\u00e4t<\/em>t”, varf\u00f6r ska utl\u00e4ndska medborgare ha r\u00f6str\u00e4tt i kommunval? Detta m\u00e4rkliga system \u00e4r att f\u00f6rminska de egna medborgarnas makt \u00f6ver sitt eget land!<\/span><\/p>\n

Utest\u00e4ngning av drygt 1,1 miljoner svenska medborgare<\/strong>
\nVi kan ocks\u00e5 se hur sju riksdagspartier aktivt f\u00f6rs\u00f6ker motverka drygt 1,1 miljoner av Sveriges folk fr\u00e5n att f\u00e5 n\u00e5gon makt \u00f6verhuvudtaget. \u00c4ven detta \u00e4r direkt i strid med grundlagen. Varf\u00f6r f\u00e5r det inga r\u00e4ttsliga konsekvenser f\u00f6r dessa sju partier?<\/span><\/p>\n

Hur styrs svensk demokrati?<\/strong><\/span>
\nSvensk demokrati f\u00f6rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunalt sj\u00e4lvstyre.<\/p>\n

Vad definierar en r\u00e4ttsstat?<\/strong><\/span>
\nAtt Sverige \u00e4r en r\u00e4ttsstat kommer till uttryck i formuleringen att den offentliga makten ut\u00f6vas under lagarna.<\/p>\n

Red’s kom:
\nD\u00e4r de med gott om pengar har avsev\u00e4rt b\u00e4ttre m\u00f6jligheter att vinna i r\u00e4ttsliga tvister. Hur kan det vara en ”r\u00e4ttsstat<\/em>”?<\/span><\/p>\n

\u00c4r Sverige en demokrati?<\/h3>\n

M\u00e4nniskor har f\u00f6rvisso olika viljor, \u00e5sikter och smak. Men enligt lagen st\u00e5r medborgarskapet f\u00f6r ”samh\u00f6righet med Sverige<\/em><\/strong>” och representerar ”medlemskapet i det svenska samh\u00e4llet och \u00e4r en grund f\u00f6r folkstyrelsen<\/em>”.<\/p>\n

Red’s kom:
\nOs\u00f6kt uppst\u00e5r d\u00e5 fr\u00e5gan om Sverige verkligen \u00e4r en demokrati n\u00e4r t ex sju riksdagspartier g\u00f6r allt som st\u00e5r i deras makt f\u00f6r att utest\u00e4nga drygt 1,1 miljoner medborgare fr\u00e5n inflytande \u00f6ver det land de bor i?<\/span><\/p>\n

Samh\u00f6righet med Sverige?<\/strong>
\nSedan kan man fr\u00e5ga sig varf\u00f6r det finns s\u00e5 m\u00e5nga invandrare som inte har eller k\u00e4nner n\u00e5gon samh\u00f6righet med Sverige. Samt inte vill k\u00e4nna samh\u00f6righet med Sverige<\/strong>. \u00c4r inte \u00e4ven detta ett brott av riksdagen mot regeringsformen?<\/span><\/p>\n

Regeringsformen \u00a7 1:2<\/h3>\n

N\u00e4sta paragraf i regeringsformen (1:2) tar upp grundl\u00e4ggande v\u00e4rden i v\u00e5r demokrati<\/strong> och ger en koncis formulering av n\u00e5gra centrala delar av de svenska v\u00e4rderingarna<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n\u00c4r det verkligen ”grundl\u00e4ggande v\u00e4rden<\/em>” som tas upp i \u00a7 1:2? Det \u00e4r i alla fall bevisligen inte ”grundl\u00e4ggande v\u00e4rden<\/em>” f\u00f6r enskilda personer, utan f\u00f6r hur regeringen ska styra landet (d\u00e4rav rubriken ”Regeringsformen”).<\/span><\/p>\n

F\u00f6rfattarna till debattartikeln h\u00e4nvisar till Regeringsformen 1:2, d\u00e4r det st\u00e5r;<\/span><\/p>\n

2 \u00a7 Den offentliga makten ska ut\u00f6vas med respekt f\u00f6r alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och f\u00f6r den enskilda m\u00e4nniskans frihet och v\u00e4rdighet.<\/p>\n

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v\u00e4lf\u00e4rd ska vara grundl\u00e4ggande m\u00e5l f\u00f6r den offentliga verksamheten.
\nS\u00e4rskilt ska det allm\u00e4nna trygga r\u00e4tten till arbete, bostad och utbildning samt verka f\u00f6r social omsorg och trygghet och f\u00f6r goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r h\u00e4lsa.<\/p>\n

Det allm\u00e4nna ska fr\u00e4mja en h\u00e5llbar utveckling som leder till en god milj\u00f6 f\u00f6r nuvarande och kommande generationer.<\/p>\n

Det allm\u00e4nna ska verka f\u00f6r att demokratins id\u00e9er blir v\u00e4gledande inom samh\u00e4llets alla omr\u00e5den samt v\u00e4rna den enskildes privatliv och familjeliv.<\/p>\n

Det allm\u00e4nna ska verka f\u00f6r att alla m\u00e4nniskor ska kunna uppn\u00e5 delaktighet och j\u00e4mlikhet i samh\u00e4llet och f\u00f6r att barns r\u00e4tt tas till vara.
\nDet allm\u00e4nna ska motverka diskriminering av m\u00e4nniskor p\u00e5 grund av k\u00f6n, hudf\u00e4rg, nationellt eller etniskt ursprung, spr\u00e5klig eller religi\u00f6s tillh\u00f6righet, funktionshinder, sexuell l\u00e4ggning, \u00e5lder eller andra omst\u00e4ndigheter som g\u00e4ller den enskilde som person.<\/p>\n

Samiska folkets och etniska, spr\u00e5kliga och religi\u00f6sa minoriteters m\u00f6jligheter att beh\u00e5lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr\u00e4mjas.<\/p>\n

Lag (2010:1408).<\/p><\/blockquote>\n

Svenska v\u00e4rderingar?<\/strong><\/span>
\nAtt denna paragraf i regeringsformen inte kan anv\u00e4ndas som grund f\u00f6r att fastst\u00e4lla vad de svenska v\u00e4rderingarna \u00e4r beror p\u00e5;<\/span><\/p>\n

1. Ingen vet vad ”alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/em><\/strong><\/a>” \u00e4r. Definition saknas, men alla kan s\u00e4kert h\u00e5lla med om att en massm\u00f6rdare, t ex terroristen Rakhmat Akilov inte \u00e4r lika mycket v\u00e4rd som en kirurg.<\/span><\/p>\n

2. Vad \u00e4r ”den enskilda m\u00e4nniskans frihet och v\u00e4rdighet<\/em><\/strong>”? Inget uttryck kan v\u00e4l l\u00e4mna \u00f6ppet f\u00f6r fler tolkningar \u00e4n detta? Samt f\u00f6r vantolkningar, som att denna paragraf t ex ger muslimer r\u00e4tt att ockupera gator och torg f\u00f6r att be fyra g\u00e5nger om dagen.
\n<\/span><\/p>\n

3. Att den offentliga verksamheten ska utg\u00e5 fr\u00e5n ”den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v\u00e4lf\u00e4rd<\/em><\/strong>” kan tolkas precis hur som helst. Det \u00e4r dessutom tekniskt om\u00f6jligt att en ”offentlig verksamhet<\/em>” (skola, v\u00e5rd, omsorg, r\u00e4ttsv\u00e4sende, etc) utg\u00e5r fr\u00e5n enskildas f\u00f6ruts\u00e4ttningar. En offentlig verksamhet kan i praktiken enbart utg\u00e5 fr\u00e5n olika gruppers behov.<\/span><\/p>\n

4. Att ”det allm\u00e4nna<\/em>” (stat och kommun) ska ”trygga r\u00e4tten till arbete, bostad och utbildning<\/em><\/strong>” l\u00e4mnar n\u00e4rmast o\u00e4ndligt m\u00e5nga fr\u00e5gor obesvarade. T ex kan alla konstatera att r\u00e4tten till arbete (med l\u00f6n) inte finns. Och alla har inte – och ska inte ha – r\u00e4tt till valfri utbildning.
\n<\/span><\/p>\n

5. Att ”det allm\u00e4nna<\/em>” (stat och kommun, via v\u00e5rdinr\u00e4ttningar etc) ska ”verka f\u00f6r social omsorg och trygghet och f\u00f6r goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r h\u00e4lsa<\/em><\/strong>” l\u00e4mnar lika fritt f\u00f6r tolkningar som allt annat i denna paragraf. Det fungerar bevisligen heller inte s\u00e5 idag, med v\u00e4rldens l\u00e4ngsta v\u00e5rdk\u00f6er, d\u00e4r m\u00e4nniskor t o m d\u00f6r pga de l\u00e5nga v\u00e4ntetiderna f\u00f6r v\u00e5rd.
\n<\/span><\/p>\n

6. Att ”det allm\u00e4nna<\/em>” (stat och kommun) ska ”fr\u00e4mja en h\u00e5llbar utveckling som leder till en god milj\u00f6 f\u00f6r nuvarande och kommande generationer<\/em><\/strong>” \u00e4r om\u00f6jligt att \u00f6vers\u00e4tta till konkreta handlingar. Inte minst eftersom det finns olika tolkningar om vad en ”god milj\u00f6<\/em>” \u00e4r (d\u00e4r Milj\u00f6partiet t o m bytt ut milj\u00f6 mot ”klimat<\/em>”) samt att metoderna f\u00f6r att uppn\u00e5 denna ”goda<\/em>” milj\u00f6 \u00e4r v\u00e4ldigt olika. Milj\u00f6partiet vill t ex uppn\u00e5 detta genom straffbeskattningar och begr\u00e4nsningar f\u00f6r f\u00f6retagen att verka. Andra vill g\u00f6ra det genom olika former av mor\u00f6tter, alternativt subventioner.<\/span><\/p>\n

7. Att ”det allm\u00e4nna<\/em>” (stat och kommun) ska ”verka f\u00f6r att alla m\u00e4nniskor ska kunna uppn\u00e5 delaktighet och j\u00e4mlikhet i samh\u00e4llet<\/em><\/strong>” faller p\u00e5 en rad olika saker. Inte minst p\u00e5 att ingen vet vad ”delaktighet<\/em>” eller ”j\u00e4mlikhet<\/em>” inneb\u00e4r. Av olika anledningar kan inte alla behandlas ”j\u00e4mlikt<\/em>”.<\/span><\/p>\n

8. Att ”det allm\u00e4nna<\/em>” (stat och kommun) ska verka f\u00f6r att ”barns r\u00e4tt tas till vara<\/em><\/strong>” l\u00e5ter s\u00e4kert bra i ord. Men vad inneb\u00e4r det i praktiken? Vad har barn f\u00f6r s\u00e4rskilda r\u00e4ttigheter? Och ska all v\u00e4rldens barn som kommer till Sverige ha samma r\u00e4ttigheter som barn till svenska medborgare?
\n<\/span><\/p>\n

9. Att ”det allm\u00e4nna<\/em>” (stat och kommun) ska ”motverka diskriminering av m\u00e4nniskor p\u00e5 grund av k\u00f6n, hudf\u00e4rg, nationellt eller etniskt ursprung, spr\u00e5klig eller religi\u00f6s tillh\u00f6righet, funktionshinder, sexuell l\u00e4ggning, \u00e5lder eller andra omst\u00e4ndigheter som g\u00e4ller den enskilde som person<\/em><\/strong>” \u00e4r en horribel formulering och missbrukas till max. Diskrimineras n\u00e5gon som inte f\u00e5r ett jobb pga att denne v\u00e4grar ta kvinnor i hand och\/eller v\u00e4grar anpassa sig kl\u00e4desm\u00e4ssigt till vad som g\u00e4ller p\u00e5 arbetsplatsen? <\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r n\u00e4mns h\u00e4r inget om att politisk diskriminering (politiker som f\u00f6rs\u00f6ker inskr\u00e4nka yttrandefriheten i de grupper som inte delar politikernas \u00e5sikter eller enskilda personer som avsl\u00f6jar politiker) ej f\u00e5r ske?<\/span><\/strong><\/p>\n

Och vad i j\u00f6sses namn inneb\u00e4r ”andra omst\u00e4ndigheter som g\u00e4ller den enskilde som person<\/em><\/strong>”???<\/span><\/p>\n

10. Att ”Samiska folkets och etniska, spr\u00e5kliga och religi\u00f6sa minoriteters m\u00f6jligheter att beh\u00e5lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr\u00e4mjas.<\/em><\/strong>” inneb\u00e4r allts\u00e5 att man i grundlagen fastst\u00e4llt att samer inte \u00e4r svenskar. Det \u00e4r ett eget folkslag enligt regeringsformen. Det finns f\u00f6rdelar och nackdelar med att i grundlagen specificera att samer inte \u00e4r svenskar, men den stora fr\u00e5gan \u00e4r varf\u00f6r man gjort detta?<\/span><\/p>\n

Samh\u00e4llets skyldighet att integrera m\u00e4nniskor saknas!<\/strong>
\nSedan kan man tycka det \u00e4r orov\u00e4ckande att ”det allm\u00e4nna<\/em>” skulle ha n\u00e5gon skyldighet att verka f\u00f6r att ”etniska, spr\u00e5kliga och religi\u00f6sa minoriteter<\/em><\/strong>” ska st\u00e5 utanf\u00f6r samh\u00e4llet. Borde inte lagen ist\u00e4llet stadga det motsatta? Dvs att ”det allm\u00e4nna<\/em>” \u00e4r skyldig att g\u00f6ra allt som st\u00e5r i dess makt att integrera\/assimilera ”etniska, spr\u00e5kliga och religi\u00f6sa minoriteter<\/em>” i det svenska samh\u00e4llet<\/strong>?<\/span><\/p>\n

STRAFF?<\/strong><\/span>
\nVarf\u00f6r n\u00e4mns i denna paragraf inget om straff f\u00f6r de politiker och \u00e4mbetsm\u00e4n som bryter mot grundlagen? S\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4r straffritt att bryta mot grundlagen har grundlagen f\u00f6ga betydelse.<\/span><\/p>\n

Regeringsformens paragraf 1:2 fr\u00e5n 1976 ut\u00f6kades 2002 och 2010<\/h3>\n

Denna paragraf – om vad det allm\u00e4nna och den offentliga makten ska st\u00e5 f\u00f6r – kom till 1976 och har utvidgats vid tv\u00e5 senare tillf\u00e4llen.
\nTill att b\u00f6rja med inneh\u00f6ll paragrafen fyra huvudpunkter:
\n* lika m\u00e4nniskov\u00e4rde och personlig frihet,
\n* social v\u00e4lf\u00e4rd,
\n* demokrati och
\n* skydd f\u00f6r nationella minoriteter.
\n\u00c5r 2002 tillkom
\n* h\u00e5llbar utveckling<\/strong> och
\n* f\u00f6rbud mot diskriminering<\/strong>.
\nGenom beslut 2010
\n* togs barns r\u00e4tt<\/strong> in, och
\n* det samiska folket fick ett uttryckligt grundlagsskydd<\/strong>.<\/p>\n

Regeringsformen 2:a kapitlet<\/h3>\n

Sedan [2010]<\/span> utvecklades den h\u00e4r paragrafen i det andra kapitlet i regeringsformen d\u00e4r flera grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter ges ett materiellt r\u00e4ttsligt inneh\u00e5ll.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDock fortfarande g\u00e4llande enbart f\u00f6r ”det allm\u00e4nna<\/em>” och f\u00f6r regeringens och riksdagens agerande.<\/span><\/p>\n

Regeringsformen<\/span>
\n2 kap. Grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter<\/span>
\n\u2022 Opinionsfriheter<\/span>
\n\u2022 Kroppslig integritet och r\u00f6relsefrihet<\/span>
\n\u2022 R\u00e4ttss\u00e4kerhet<\/span>
\n\u2022 Skydd mot diskriminering<\/span>
\n\u2022 Strids\u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 arbetsmarknaden<\/span>
\n\u2022 Egendomsskydd och allemansr\u00e4tt<\/span>
\n\u2022 Upphovsr\u00e4tt<\/span>
\n\u2022 N\u00e4ringsfrihet<\/span>
\n\u2022 Utbildning och forskning<\/span>
\n\u2022 Europakonventionen<\/span>
\n”19 \u00a7 Lag eller annan f\u00f6reskrift f\u00e5r inte meddelas i strid med Sveriges \u00e5taganden p\u00e5 grund av den europeiska konventionen ang\u00e5ende skydd f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande friheterna. Lag (2010:1408).<\/em>”<\/span>
\n\u2022 F\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r begr\u00e4nsningar av fri- och r\u00e4ttigheter<\/span><\/p>\n

Regeringsformen \u00a7 1:9<\/h3>\n

Den st\u00f6ds ocks\u00e5 av best\u00e4mmelsen i 1:9 om att offentliga f\u00f6rvaltningsuppgifter<\/strong> ska sk\u00f6tas med saklighet och opartiskhet och med beaktande av allas likhet inf\u00f6r lagen.<\/p>\n

Red’s kom:<\/p>\n

9 \u00a7 Domstolar samt f\u00f6rvaltningsmyndigheter och andra som fullg\u00f6r offentliga f\u00f6rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf\u00f6r lagen samt iaktta saklighet<\/span> och opartiskhet. Lag (2010:1408).<\/p><\/blockquote>\n

Red’s kom:
\nVi har sett \u00e5tskilliga exempel p\u00e5 hur r\u00e4ttsv\u00e4sendet bryter mot detta lagstadgade krav p\u00e5 saklighet, n\u00e4r k\u00e4nsloargument v\u00e4gs in i domstolens beslut. T ex f\u00f6rmildrande omst\u00e4ndigheter f\u00f6r att den \u00e5talade kommer fr\u00e5n en annan kultur.<\/span><\/p>\n

Har gemensamma v\u00e4rderingar \u00f6kat \u00f6ver tid?<\/h3>\n

Grundlagsparagrafens historia visar att antalet gemensamma v\u00e4rderingar har \u00f6kat \u00f6ver tid.<\/p>\n

Red’s kom:
\nI verkligheten kan man ist\u00e4llet notera att;<\/span>
\n \u2022 polariseringen \u00f6kat<\/strong>,<\/span>
\n\u2022 alla har sin egen personliga definition av vad svenska v\u00e4rderingar inneb\u00e4r,
\n\u2022 Sveriges gemensamma v\u00e4rderingar ska r\u00e4tta sig efter andra kulturers v\u00e4rderingar.<\/span><\/p>\n

Regeringsformen 1:2 \u00e4r en m\u00e5ls\u00e4ttningsparagraf!<\/h3>\n

I en del f\u00f6rarbeten och grundlagskommentarer kallas den h\u00e4r best\u00e4mmelsen f\u00f6r en m\u00e5ls\u00e4ttningsparagraf.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDvs \u00a7 1:2 i regeringsformen \u00e4r riktlinjer<\/strong> f\u00f6r hur ”det allm\u00e4nna<\/em><\/strong>”, stat och kommun, ska bedriva sin verksamhet. Det handlar s\u00e5ledes inte om n\u00e5gra absoluta krav som m\u00e5ste f\u00f6ljas enligt lag, och \u00a71:2 riktar sig inte till enskilda m\u00e4nniskor.<\/span><\/p>\n

Regeringsformen 1:2 \u00e4r v\u00e4gledande f\u00f6r ”det allm\u00e4nna”!<\/h3>\n

Tanken \u00e4r att paragrafens v\u00e4rderingar ska vara v\u00e4gledande som ett program f\u00f6r hur samh\u00e4llet ska styras<\/strong>.<\/p>\n

Regeringsformen 1:2 ger inga r\u00e4ttigheter f\u00f6r enskilda personer!<\/h3>\n

Det har ocks\u00e5 sagts att dessa m\u00e5ls\u00e4ttningar inte \u00e4r avsedda att bli r\u00e4ttsligt bindande<\/strong>, att de inte<\/strong> ger upphov till n\u00e5gra r\u00e4ttigheter f\u00f6r den enskilde<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nD\u00e4r allts\u00e5 ”det allm\u00e4nna<\/em>” idag utg\u00e5r fr\u00e5n att regeringsformen specificerar r\u00e4ttigheter f\u00f6r enskilda personer!<\/span><\/p>\n

R\u00e4ttsliga instanser har missf\u00f6rst\u00e5tt regeringsformen<\/h3>\n

Men grundlagens formuleringar<\/strong> av de svenska v\u00e4rderingarna har nu b\u00f6rjat \u00e5beropas av r\u00e4ttsliga instanser<\/strong>.<\/p>\n

V\u00e5ra h\u00f6gsta domstolar har h\u00e4nvisat till paragrafens inneh\u00e5ll vid ett par tillf\u00e4llen.<\/p>\n

Justitieombudsmannen och Justitiekanslern har missf\u00f6rst\u00e5tt regeringsformen<\/h3>\n

Det f\u00f6rekommer ocks\u00e5 att JO och JK \u00e5beropar paragrafen i sin tillsynsverksamhet.<\/p>\n

R\u00e4ttstill\u00e4mpning \u00e4r inte bara en teknikalitet utan d\u00e4r tas alltmer s\u00e5dana h\u00e4r v\u00e4rdesatser och principer in i argumentationen.<\/p>\n

Grundlagen fungerar b\u00e4st som st\u00e4llningstagande i det allm\u00e4nna medvetandet<\/h3>\n

En grundlags betydelse \u00e4r heller inte begr\u00e4nsad till att vara en ram f\u00f6r underordnad lagstiftning eller f\u00f6r r\u00e4ttsskipning och myndighetsut\u00f6vning. Grundlagen b\u00f6r f\u00e5 sin fr\u00e4msta kraft genom sin st\u00e4llning i det allm\u00e4nna medvetandet och genom att \u00e5beropas i det offentliga samtalet.<\/p>\n

Koncis beskrivning av svenska v\u00e4rderingar?<\/h3>\n

Den som s\u00f6ker en koncis sammanfattning av vad som utg\u00f6r svenska v\u00e4rderingar kan d\u00e4rf\u00f6r i f\u00f6rsta hand h\u00e4nvisas till regeringsformens m\u00e5ls\u00e4ttningsparagraf. D\u00e4r finner man att det \u00e4r sex slag av grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingar som h\u00e5ller samman det svenska samh\u00e4llet<\/strong>:
\n
\n1 M\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och den enskildes frihetssf\u00e4r kan ses som \u00f6verordnad de \u00f6vriga grundsatserna.
\n2 Social (personlig, ekonomisk och kulturell) v\u00e4lf\u00e4rd.
\n3 God milj\u00f6 och h\u00e5llbarhet.
\n4 Demokrati och skyddet f\u00f6r den enskilde.
\n5 Delaktighet och j\u00e4mlikhet och riktar sig mot olika former av diskriminering.
\n6 Skyddet f\u00f6r det samiska folket och nationella minoriteter.<\/p>\n

Red’s kom:
\nTyv\u00e4rr \u00e4r ovanst\u00e5ende – med undantag f\u00f6r ordet demokrati – inte n\u00e5gra v\u00e4rderingar som s\u00e4ger n\u00e5got om nyanl\u00e4ndas skyldigheter att anpassa sig till Sverige s\u00e5 l\u00e4nge de befinner sig h\u00e4r.<\/span><\/strong><\/p>\n

Hur Sverige ska styras (enligt regeringsformen) \u00e4r skiljt fr\u00e5n hur de som s\u00f6ker uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd i landet \u00e4r skyldiga att bete sig och anpassa sig till Sverige!<\/span><\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e5ngt mer – och m\u00e5nga viktigare saker – \u00e4n ovanst\u00e5ende sex punkter som h\u00e5ller samman det svenska folket.<\/span><\/p>\n

Inte blir det l\u00e4ttare av att Sverige har en skr\u00e4nig v\u00e4nstergrupp som g\u00f6r allt just f\u00f6r att det svenska samh\u00e4llet inte ska h\u00e5lla samman.<\/span><\/p>\n

Precisa principer?<\/h3>\n

Slutsatsen \u00e4r allts\u00e5 att det faktiskt g\u00e5r att formulera ett antal generella men \u00e4nd\u00e5 relativt precisa principer som tillsammans utg\u00f6r en stabil v\u00e4rdegrund<\/strong> f\u00f6r det svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n

Red’s kom:
\nSlutsatsen \u00e4r kanske ist\u00e4llet att det inte finns n\u00e5gon specificerad v\u00e4rdegrund i Sverige?<\/span><\/p>\n

”V\u00e4rdegrund<\/em>”?
\nUttrycket ”v\u00e4rdegrund<\/em>” missbrukas till det yttersta idag och anv\u00e4nds enkom f\u00f6r att ers\u00e4tta fakta med ett k\u00e4nslostyrt resonemang.<\/span><\/strong><\/p>\n

F\u00f6rst\u00e5r andra landsmedborgare svenska v\u00e4rderingar?<\/h3>\n

De svenska v\u00e4rderingarna, som de uttrycks i grundlagen, har under fyra \u00e5rtionden \u00e4ndrats tv\u00e5 g\u00e5nger. De \u00e4r heller inte unika utan \u00e5terfinns i mycket ocks\u00e5 i internationella konventioner och i andra \u00e4nders grundlagar. Detta betyder att v\u00e4rderingarna<\/strong> med sina anknytningar till m\u00e4nniskor\u00e4ttskonventioner b\u00f6r kunna f\u00f6rst\u00e5s och tas emot ocks\u00e5 av dem som kommer hit fr\u00e5n andra l\u00e4nder<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nProblemet h\u00e4r \u00e4r att en mycket stor majoritet av svenskarna (n\u00e4rmast alla) inte vet n\u00e5got om vad internationella konventioner och m\u00e4nniskor\u00e4ttskonventioner inneb\u00e4r. Varf\u00f6r skulle personer som bott i hyddor och lagat mat \u00f6ver en \u00f6ppen eld och vallat f\u00e5r i hela sitt liv veta mer om detta \u00e4n ett folk i ett h\u00f6gteknologiskt utvecklat land?<\/span><\/p>\n

Regeringsformens ”anknytning<\/em>” till m\u00e4nniskor\u00e4ttskonventioner – Europakonventionen, Barnkonventionen, Gen\u00e8vekonventionen, Flyktingkonventionen, etc – kan starkt ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Detta eftersom dessa konventioner st\u00e4ndigt feltolkas och missbrukas i argumentationer.<\/span><\/p>\n

Sverige ska ha endast en lag att utg\u00e5 fr\u00e5n, och det \u00e4r svensk lag. N\u00e4r man tar in paragrafer fr\u00e5n internationella konventioner g\u00f6rs tyv\u00e4rr detta endast genom att kopiera in texten rakt av. De luddiga texterna som svensk lag d\u00e5 ”berikas” med skapar mest bara en total f\u00f6rvirring.<\/span><\/p>\n

Ger regeringsformen svaret p\u00e5 vad svenska v\u00e4rderingar \u00e4r?<\/h3>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r hur ett samh\u00e4lle kan finna fram till och formulera en upps\u00e4ttning gemensamma normer. Denna fr\u00e5ga har ett svar. Svaret ges av den demokratiska r\u00e4ttsstaten. V\u00e5r fr\u00e4msta grundlag, regeringsformen, \u00e4r det mest auktoritativa uttrycket f\u00f6r det svenska samh\u00e4llets fundamentala v\u00e4rderingar.<\/p>\n

Red’s kom:
\nTyv\u00e4rr inkorrekt, enligt vad som f\u00f6rklarats ovan.<\/span>
\n
\nRent allm\u00e4nt uppst\u00e5r dessutom fr\u00e5gan om regeringsformen ska utg\u00e5 fr\u00e5n de egna medborgarna, eller fr\u00e5n all v\u00e4rldens folk. Eftersom regeringsformen utg\u00e5r fr\u00e5n staten blir det om\u00f6jligt att h\u00e4vda att v\u00e4rderingarna i regeringsformen \u00e4ven skulle avse dem som inte \u00e4r statsmedborgare.<\/span><\/p>\n

K\u00e4lla bakom betalv\u00e4gg: DN<\/a>
\n\"Grand
\nSe \u00e4ven bl a;<\/p>\n

V\u00e4rdegrund, vad betyder det? \u2013 Flytta fokus fr\u00e5n sakfr\u00e5gor<\/a><\/p>\n

V\u00e4rdegrund, godhet och den moraliska h\u00f6gplat\u00e5n<\/a><\/p>\n

Kommunalr\u00e5d Susanne Meijer (S) sparkar VD i H\u00f6rby f\u00f6r uttalande mot \u201dv\u00e4rdegrund\u201d<\/a><\/p>\n

\n

Vad inneb\u00e4r svenska v\u00e4rderingar? N\u00e5gra exempel ges h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

\n

Begreppet \u201dalla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde\u201d utreds<\/a><\/p>\n

Populism (sanningen) vs Politiskt korrekthet (etablissemangets l\u00f6gner)<\/a><\/p>\n

\n

F\u00f6r sidor om media, asylpolitik och integration se inneh\u00e5llsregistret<\/a>.
\nLista \u00f6ver alternativa k\u00e4llor<\/a><\/p>\n