{"id":24727,"date":"2017-07-25T03:53:13","date_gmt":"2017-07-25T01:53:13","guid":{"rendered":"http:\/\/hotpot.se\/politik\/?p=24727"},"modified":"2017-12-04T14:07:14","modified_gmt":"2017-12-04T12:07:14","slug":"stiftelsen-tryggare-sverige-sprider-desinformation-om-extremism","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/stiftelsen-tryggare-sverige-sprider-desinformation-om-extremism\/","title":{"rendered":"Stiftelsen Tryggare Sverige sprider desinformation om extremism"},"content":{"rendered":"

Det framkommer nu att det \u00e4r stiftelsen Tryggare Sverige som utf\u00f6rt sj\u00e4lva arbetet med enk\u00e4ten<\/a> om ”v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>” \u00e5t den nationella samordnaren.<\/span><\/p>\n

Utifr\u00e5n de svar den nationella samordnaren ger verkar det inte som om ens den ”Nationella samordnaren f\u00f6r att v\u00e4rna demokratin mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>” – Anna Carlstedt – har haft n\u00e5gon insyn i stiftelsens arbete, kunnat p\u00e5verka utformningen av arbetet eller givits tillg\u00e5ng till n\u00e5got underlag.<\/span><\/p>\n

Hur mycket stiftelsen f\u00e5tt i arvode av staten f\u00f6r detta arbete framg\u00e5r inte. Det skulle dessutom vara intressant att veta vilken budget den nationella samordnaren har<\/strong>, men den typen av ”k\u00e4nsliga” fr\u00e5gor vill tydligen Sveriges v\u00e4nstervridna media inte st\u00e4lla.<\/span>
\nSe:<\/span> S\u00e5 h\u00e4r kan organisationers bidragsmissbruk stoppas<\/a><\/p>\n

H\u00e4r f\u00f6ljer stiftelsen Tryggare Sverige:s Powerpoint-presentation<\/a> av deras arbete (stiftelsens stavfel har r\u00e4ttats upp av oss), som de kallar ”L\u00e4gesbild v\u00e5ren 2017<\/em>” och som \u00e4r daterad 2017-07-13. 100% av resultaten\/slutsatserna \u00e4r felaktiga eller missvisande p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt, vilket m\u00e5ste vara n\u00e5gon form av rekord<\/strong>:<\/span><\/p>\n

Kommunernas arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism – en kartl\u00e4ggning av problembild erfarenheter och arbetss\u00e4tt<\/h2>\n

Magnus Lindgren forskare & f.d. polis [”Generalsekreterare<\/strong><\/em>” (!) i stiftelsen Tryggare Sverige. ”Forskare<\/em>”?]<\/span>
\nPatricia Wallinder Kriminolog & socionom [27 \u00e5r, uppgavs under Almedalsveckan (6\/7 2017) arbeta f\u00f6r stiftelsen Tryggare Sverige. I \u00f6vrigt ok\u00e4nd. ”Kriminolog<\/em>”?]<\/span>\"Patricia<\/p>\n

Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning<\/span>
\n\u2022 Uppdrag<\/span> [1<\/a>]<\/span>
\n\u2022 Bakgrund<\/span> [2<\/a>]<\/span>
\n\u2022 Tidigare forskning<\/strong> [Ingen ”forskning<\/em>”!]<\/span> [3<\/a>]<\/span>
\n\u2022 Tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt<\/span> [4<\/a>]<\/span>
\n\u2022 [Avgr\u00e4nsningar<\/strong>, 5<\/a>]<\/span>
\n\u2022 Definitioner<\/span> [6<\/a>]
\n\u2022 [F\u00f6rekomst av aktuell l\u00e4gesbild\/v\u00e5ldsbejakande extremism, 7<\/a>]
\n\u2022 [F\u00f6rekomst av lokal handlingsplan, 8<\/a>]
\n\u2022 [Struktur f\u00f6r det lokala arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism, 9<\/a>]
\n\u2022 [Informationsdelning, 10<\/a>]
\n\u2022 [\u00c5terv\u00e4ndare 11<\/a>]
\n\u2022 [Utbildning av relevant personal om v\u00e5ldsbejakande extremism, 12<\/a>]
\n\u2022 [St\u00f6d riktat till personer\/familjemedlemmar till personer i riskzonen, 13<\/a>]<\/span>
\n\u2022 Slutsatser<\/span> [14<\/a>]<\/span>
\n \u2022 [Utsatthet, 15<\/a>]<\/span>
\n\u2022 Resultat<\/span> [= NOLL! Uppgifter som ej \u00e4r med i samordnarens rapport listas under denna rubrik] [16<\/a>]<\/span>
\n<\/a><\/p>\n

1.<\/span> Uppdrag<\/h3>\n

\u2022 Kartl\u00e4gga hur samtliga 290 kommuner<\/strong> arbetar med fr\u00e5gor som handlar om v\u00e5ldsbejakande extremism<\/p>\n

Red’s kom: Ist\u00e4llet f\u00f6r en dylik kartl\u00e4ggning blev det en propagandaskrift f\u00f6r v\u00e4nstern. <\/span>Med en ”kartl\u00e4ggning<\/em>” av anonyma kommunanst\u00e4lldas politiska \u00e5sikter. 211 av 290 kommuner besvarade enk\u00e4ten.
\n<\/span><\/p>\n

M\u00e4rkligt nog framg\u00e5r det inte n\u00e5gonstans vem som gett stiftelsen Tryggare Sverige uppdraget att kartl\u00e4gga, men det har visat sig vara den nationella samordnaren Anna Carlstedt och hennes stab av folk (alla med fina titlar) p\u00e5 regeringskansliet som outsourcar sitt arbete (bevisligen utan n\u00e5gon som helst kontrollfunktion) f\u00f6r skattebetalarnas pengar;
\n\u2022 Johan Dixelius<\/strong><\/a>, Huvudsekreterare
\n\u2022 Yassin Ekdahl<\/a>, Kommitt\u00e9sekreterare
\n\u2022 Anna Ekstr\u00f6m<\/a>, Kommitt\u00e9sekreterare
\n\u2022 Amir Rostami<\/a>, Kommitt\u00e9sekreterare
\n\u2022 Per-Erik \u00c5str\u00f6m<\/a>, Kommitt\u00e9sekreterare
\n\u2022 Lars Korsell<\/a>, Kommitt\u00e9sekreterare
\n\u2022 Adel Elsayed Sparr<\/a>, kommitt\u00e9sekreterare
\n\u2022 Bahar Satar Pour Kolahi<\/strong><\/a>, Bitr\u00e4dande kommitt\u00e9sekreterare
\n\u2022 Lina Nymoen<\/strong><\/a>, Bitr\u00e4dande kommitt\u00e9sekreterare
\n<\/span>\u2022 Lovisa Lagerstr\u00f6m Lantz<\/strong><\/a>, Kommunikationsansvarig
\nHur kan s\u00e5 m\u00e5nga (d\u00e4r gruppen p\u00e5 11 personer best\u00e5r av 9 sekreterare och noll experter) \u00e5stadkomma s\u00e5 lite (och veta s\u00e5 lite)? D\u00e4r de dessutom l\u00e4gger ut arbete p\u00e5 en organisation som visat sig vara s\u00e5 okunnig och ol\u00e4mplig f\u00f6r uppdraget.
\n<\/span><\/p>\n

Fokus p\u00e5:
\n– Problembild [d\u00e4r en ”problembild<\/em>” togs fram av stiftelsen Tryggare Sverige som \u00e4r vitt skild fr\u00e5n hur verkligheten ser ut<\/strong> – baserad p\u00e5 i princip uteslutande personligt tyckande – och d\u00e4r denna desinformation oundvikligen f\u00e5r konsekvensen att resurser i framtiden kommer att forts\u00e4tta l\u00e4ggas p\u00e5 n\u00e5got annat \u00e4n d\u00e4r de verkliga behoven finns och p\u00e5 n\u00e5got annat \u00e4n det som g\u00f6r nytta]<\/span>
\n– Arbetss\u00e4tt [vilket inte ens framg\u00e5r av resultat & rapport]<\/span>
\n– Erfarenheter [vilket inte ens framg\u00e5r av resultat & rapport]<\/span><\/p>\n

\u2022 Kartl\u00e4gga f\u00f6rekomsten av v\u00e5ld, hot och trakasserier riktade mot personer som \u00e4r eller har varit involverade i kommunens arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/p>\n

Red’s kom: Vilket ist\u00e4llet utmynnade i vad 10-12 anonyma kontaktpersoners (i ok\u00e4nda kommuner\/stadsdelar) personliga \u00e5sikt var om detta och utan att denna ”kartl\u00e4ggning<\/em>” kommenterades eller ens n\u00e4mndes under rubriken ”Slutsatser<\/em>” (”Resultat<\/em>”).<\/span><\/p>\n

\u2022 L\u00e4gesbilden [dvs stiftelsens f\u00f6rvridna bild av verkligheten]<\/span> tillhandah\u00f6lls genom:
\n– Kvantitativ enk\u00e4t<\/strong> riktat till kommunens lokala samordnare och\/eller kontaktperson mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/p>\n

Red’s kom: Dvs en enk\u00e4t till 312 (288+24) anonyma personer, varav 233 personer svarade, som till klart \u00f6verv\u00e4gande del (om inte n\u00e4stan alla) tycks r\u00f6sta r\u00f6dgr\u00f6nt.<\/span><\/p>\n

– Kvalitativa intervjuer<\/strong> med lokala samordnare och\/eller kontaktpersoner mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/p>\n

Red’s kom: Dvs totalt endast 13<\/strong> (av 312 kommuner och stadsdelsf\u00f6rvaltningar\/stadsdelsn\u00e4mnder, dvs 4% av dessa) helt och h\u00e5llet oredovisade ”kvalitativa<\/em>” intervjuer <\/strong>(precis som 2016) med anonyma kontaktpersoner i oredovisade kommuner. Kvalitet?<\/strong><\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

2.<\/span> Bakgrund<\/h3>\n

\u2022 Den v\u00e5ldsbejakande extremismen i Sverige best\u00e5r i huvudsak av tre riktningar; h\u00f6gerextremism, v\u00e4nsterextremism och islamistisk extremism<\/p>\n

Red’s kom: ”I huvudsak<\/em>”? Enligt vilka experter? Enligt vilka definitioner? \u00c4r inte fotbollshuliganer en betydligt st\u00f6rre grupp \u00e4n s k ”h\u00f6gerextremister<\/em>”, eller kanske t o m samma personer (inte ens detta har unders\u00f6kts)? \u00c4r inte MC-g\u00e4ngen betydligt st\u00f6rre \u00e4n gruppen h\u00f6gerextremister? Och hur \u00e4r det med t ex den jugoslaviska maffian i Sverige, finns det inget behov att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t denna grupp?
\n<\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r finns det inget intresse fr\u00e5n regeringen och riksdagen att komma \u00e5t problemen med alla v\u00e5ldsbejakande grupper i Sverige?<\/span><\/strong><\/p>\n

\u2022 H\u00f6gerextremism \u00e4r den vanligast f\u00f6rekommande riktningen<\/strong>, d\u00e4refter islamistisk extremism och slutligen v\u00e4nsterextremism<\/p>\n

Red’s kom: Fel!!!<\/a><\/strong> Enligt vilka experter? Enligt vilka definitioner? S\u00e4po \u00e4r t ex av helt annan \u00e5sikt \u00e4n organisationen Tryggare Sverige och den nationella samordnaren om antalet h\u00f6gerextremister.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rutom att p\u00e5st\u00e5endet om att ”h\u00f6gerextremism \u00e4r den vanligast f\u00f6rekommande riktningen<\/em>” baseras p\u00e5 ett synnerligen litet urval (51 personer av 312) s\u00e5 utg\u00e5r man fr\u00e5n att 41 av dessa personer uttrycker hur verkligheten ser ut och att deras svar inte \u00e4r f\u00e4rgat av deras politiska \u00e5sikt.
\nDessutom beaktas inte antal \u00f6verhuvudtaget.
\nDessutom utg\u00e5r man helt sonika fr\u00e5n att det som syns mest \u00e4r samma som att det \u00e4r vanligast.
\n<\/span><\/p>\n

\u2022 Enligt S\u00e4po utg\u00f6r den v\u00e5ldsbejakande islamistiska extremismen i dagsl\u00e4get det st\u00f6rsta hotet mot svensk s\u00e4kerhet<\/strong><\/p>\n

Red’s kom:
\nVarf\u00f6r exkluderas ovanst\u00e5ende information fr\u00e5n den nationella samordnarens rapport?<\/span><\/strong><\/p>\n

Enligt S\u00e4po har v\u00e4nsterextremisterna utgjort det st\u00f6rsta hotet mot demokratin, dvs innan islamisternas kraftiga expansion i Sverige sedan 2015, varefter hotbilden fr\u00e5n v\u00e4nsterextremisterna halkat ner till andra plats.<\/span><\/strong><\/p>\n

– Varf\u00f6r vill stiftelsen Tryggare Sverige (liksom den nationella samordnaren) inte n\u00e4mna detta problem med hotbilden fr\u00e5n v\u00e4nsterextremisterna \u00f6verhuvudtaget (inte ens under rubriken ”Slutsatser<\/em>”) trots att det \u00e4r en helt avg\u00f6rande information f\u00f6r varje \u00e5tg\u00e4rd som kan anses beh\u00f6vas med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n den enk\u00e4tunders\u00f6kning som den nationella samordnaren l\u00e5tit g\u00f6ra genom att anlita stiftelsen (och med en oredovisad summa arvodera dem f\u00f6r detta)?<\/strong><\/span><\/p>\n

– Varf\u00f6r vill den nationella samordnaren i sin egen rapport (som baseras p\u00e5 den unders\u00f6kning som \u00f6verl\u00e5tits till Tryggare Sverige att g\u00f6ra, utan kontroll av vad denna organisation uppger)<\/span> inte n\u00e4mna varken vilken grupp som utg\u00f6r det st\u00f6rsta hotet eller vilken grupp som utg\u00f6r det n\u00e4stst\u00f6rsta hotet.<\/span><\/strong><\/p>\n

– Varf\u00f6r vill den nationella samordnaren inte klarl\u00e4gga<\/span> skillnaderna mellan de olika hotbilderna fr\u00e5n de olika grupperna, trots att det \u00e4r en helt avg\u00f6rande information f\u00f6r varje \u00e5tg\u00e4rd som baseras p\u00e5 den unders\u00f6kning som den nationella samordnaren l\u00e5tit g\u00f6ra?
\n<\/span><\/strong><\/p>\n

\u2022 Extremismen f\u00f6rekommer och frodas ofta i grupper, men utanf\u00f6r de v\u00e5ldsbejakande milj\u00f6erna finns ensamagerande individer<\/strong> som med hj\u00e4lp av ideologierna inom milj\u00f6erna<\/strong> kan inspireras och uppmuntras till att beg\u00e5 v\u00e5ldsamma handlingar och terroristattentat<\/strong><\/p>\n

Red’s kom:
\nVem \u00e4r det som beg\u00e5r dessa terroristattentat? Varf\u00f6r vill varken den nationella samordnaren eller stiftelsen Tryggare Sverige ens f\u00f6rs\u00f6ka att klarl\u00e4gga detta?<\/span><\/strong><\/p>\n

N\u00e4r ovanst\u00e5ende uppges om extremismen, varf\u00f6r tycker man att det inte \u00e4r relevant att klarl\u00e4gga varken vilken ideologi inom respektive grupp som utg\u00f6r st\u00f6rst hot eller vilket hot fr\u00e5n dessa ”ensamagerande individer<\/em>” som \u00e4r st\u00f6rst\/n\u00e4stst\u00f6rst, och var det d\u00e4rav \u00e4r viktigast att l\u00e4gga resurserna (samt vilka resurser)?<\/span>
\nEn redovisning utan ett dylikt klarl\u00e4ggande tenderar att bli en helt meningsl\u00f6s redovisning som helt saknar f\u00f6ruts\u00e4ttning att kunna resultera i n\u00e5got konstruktivt.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

3.<\/span> Tidigare forskning \u2013 Nationella samordnaren<\/h3>\n

Red’s kom:
\n”Forskning<\/em>”? Dvs den f\u00f6rsta enk\u00e4tf\u00f6rfr\u00e5gan med 6-7 allm\u00e4nna fr\u00e5gor om personligt tyckande till enskilda ok\u00e4nda kommunanst\u00e4llda 2016 (med Mona Sahlin som nationell samordnare).
\n<\/span>
\nDet \u00e4r en ren l\u00f6gn av stiftelsen Tryggare Sverige<\/span><\/strong> (och Magnus Lindgren, som sj\u00e4lv utger sig f\u00f6r att vara forskare)<\/span> att Mona Sahlins rapport var forskning!!! <\/span><\/strong>Enk\u00e4ten och dess efterf\u00f6ljande intets\u00e4gande rapport baserades inte ens p\u00e5 n\u00e5gon forskning.<\/span>
\n<\/span><\/strong><\/p>\n

\u2022 En fj\u00e4rdedel av kommunerna [72,5 av 290 kommuner?]<\/span> uppger att det existerar n\u00e5gon form av v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen.<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n2016 uppgav 51 kontaktpersoner (allts\u00e5 inte 72,5 kommuner, som stiftelsen vill ge sken av, och inte 52 (25% av 208 kommuner) som den nationella samordnaren indikerar – av 290 kommuner) att de personligen uppfattat det som att de hade aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em> i n\u00e5gon form i kommunen. Dvs inte bara ”h\u00f6gerextremism<\/em>”, v\u00e4nsterextremism<\/em>” och ”islamistisk extremism<\/em>”.
\n51 kontaktpersoner ger s\u00e5ledes 17,6%<\/strong> av Sveriges 290 kommuner.<\/span><\/p>\n

Vilka kommuner det handlar om och varf\u00f6r kontaktpersonerna tror detta<\/strong> vill varken stiftelsen eller den nationella samordnaren specificera eller utreda, trots att denna uppgift \u00e4r av helt avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r vilka resurser som beh\u00f6vs var.
\n<\/span>
\n OK\u00c4ND \u00d6KNING\/MINSKNING AV V\u00c5LDSBEJAKANDE EXTREMISM<\/strong>
\n2017 hade denna siffra, av ok\u00e4nd anledning, \u00f6kat fr\u00e5n 51 till 171 kontaktpersoner (eller 130 om man utg\u00e5r fr\u00e5n enk\u00e4tfr\u00e5ga 18<\/a> som avser antalet enk\u00e4tpersoner som uppger att de sett extremistiska aktiviteter i sin kommun; manifestationer, \u00f6ppna m\u00f6ten mm). <\/span><\/p>\n

Detta beh\u00f6ver sj\u00e4lvfallet inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt inneb\u00e4ra att varken extremism eller antalet v\u00e5ldsbejakande individer eller antalet v\u00e5ldsbejakande grupper\/organisationer \u00f6kat i verkligheten. <\/span><\/p>\n

Det enda som bekr\u00e4ftats (av S\u00e4po) \u00e4r att antalet islamister \u00f6kat – och d\u00e4rmed hotet fr\u00e5n dessa – pga den okontrollerade invandringen.<\/span><\/p>\n

INGEN UTREDNING AV DET SOM \u00c4R RELEVANT<\/strong>
\nOm extremism eller antalet v\u00e5ldsbejakande individer eller antalet v\u00e5ldsbejakande grupper\/organisationer \u00f6kat eller minskat – och i s\u00e5 fall var och med hur mycket – har inte ens unders\u00f6kts av den nationella samordnaren (varken 2016 eller 2017), trots att det i sig \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r vilka framtida \u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6ver vidtas.<\/span><\/p>\n

Knappt 40 procent av kommunerna anger att det inte finns n\u00e5gon v\u00e5ldsbejakande extremism, medan drygt en tredjedel av kommunerna inte vet om det f\u00f6rekommer v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\u2022 Av de kommuner som anger att v\u00e5ldsbejakande extremism finns i deras kommun s\u00e5 \u00e4r h\u00f6gerextremism<\/strong> den mest f\u00f6rekommande, knappt 50 procent.<\/p>\n

Red’s kom: Fel!!!<\/strong> 14% av kontaktpersonerna (41 st) i landets 290 kommuner trodde eller ville ge sken av<\/strong> 2016 att det fanns ”v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” p\u00e5 h\u00f6gerkanten<\/strong> – vilket inte \u00e4r samma som ”h\u00f6gerextremistisk aktivitet<\/em>”! – i n\u00e5gon form i kommunen.<\/span><\/p>\n

Detta personliga tyckande kan dessutom baseras p\u00e5 att kontaktpersonen tror att det finns en enda<\/strong> ”h\u00f6gerextremist<\/em>” i kommunen (eftersom ingen fr\u00e5ga st\u00e4llts p\u00e5 omfattningen).<\/span>
\n F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Islamistisk extremism \u00e4r den n\u00e4st mest f\u00f6re<\/span>kommande (36 procent) och 14 procent av kommunerna anger att det finns v\u00e4nsterextremism i kommunen<\/p>\n

Red’s kom: Fel!!!<\/strong> F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n30 av 51 kontaktpersoner trodde<\/strong> 2016 att det fanns ”islamistisk extremism<\/em>” (dvs 10% av kontaktpersonerna i Sveriges 290 kommuner). Detta helt utan vetskap om polisens\/S\u00e4pos insyn.<\/span><\/p>\n

12 av 51 kontaktpersoner trodde (eller ville uppge)<\/strong> att det fanns \u201dv\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>\u201d p\u00e5 v\u00e4nsterkanten (dvs 4% av kontaktpersonerna i Sveriges 290 kommuner).<\/span><\/p>\n

Den nationella samordnaren v\u00e4ger inte in antal<\/strong> i respektive grupp. Dvs 1 ”h\u00f6gerextremist<\/em>” ses och presenteras t ex som ett lika stort problem som 1 000 ”v\u00e4nsterextremister<\/em>”.
\nDen nationella samordnaren v\u00e4ger inte in aktiviteter<\/strong>. Dvs 1 ”h\u00f6gerextremist<\/em>” som viftar en svensk flagga \u00e4r ett lika stort problem som 100 ”v\u00e4nsterextremister<\/em>” som br\u00e4nner bilar, sl\u00e5r in skyltf\u00f6nster, attackerar oskyldiga (inkl. polisen) och kastar s k bangers.<\/span><\/p>\n

\u2022 En dryg tredjedel av kommunerna har genomf\u00f6rt utbildningsinsatser som syftar till att h\u00f6ja kunskapen om v\u00e5ldsbejakande extremism hos de kommunalt anst\u00e4llda.<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Resterande kommuner har inte genomf\u00f6rt n\u00e5gra utbildningsinsatser<\/p>\n

Red’s kom: Missvisande!<\/strong> F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\u2022 47 procent av kommunerna anger att de inte har en l\u00e4gesbild \u00f6ver v\u00e5ldsbejakande extremism. Lika m\u00e5nga anger att de har en icke nedskriven l\u00e4gesbild. Det \u00e4r totalt sett fler kommuner som har n\u00e5gon form av l\u00e4gesbild \u00e4n som inte har det<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\u2022 Totalt sett<\/strong> uppger 7 procent av kommunerna att de har en handlingsplan f\u00f6r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

4.<\/span> Tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt<\/h3>\n

Red’s kom: Nedanst\u00e5ende beskrivning av tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt g\u00e4ller f\u00f6r<\/span> 2017<\/strong>, inte 2016!
\nStiftelsen Tryggare Sverige m\u00f6rkar att ”tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt<\/em>” \u00e4ndrats fr\u00e5n 2016 till 2017. T ex; enk\u00e4tfr\u00e5gorna har f\u00f6r\u00e4ndrats\/ut\u00f6kats och indelningen av dem som svarar har f\u00f6r\u00e4ndrats och siffror har ersatts med mer eller mindre obegripliga s\u00e5v\u00e4l som felaktiga procentsatser, vilket bl a leder till att resultaten fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r inte kan j\u00e4mf\u00f6ras.<\/span><\/p>\n

\u2022 Urvalet utg\u00f6rs av lokala samordnare och\/eller kontaktpersoner i [en oredovisad del av]<\/span> samtliga:
\n– 290 kommuner i Sverige
\n– 14 stadsdelsf\u00f6rvaltningar [”stadsdelsn\u00e4mnder<\/em>”]<\/span> i Stockholm
\n– 10 stadsdelsn\u00e4mnder [”stadsdelar<\/em>”]<\/span> i G\u00f6teborg<\/p>\n

\u2022 Sammanlagt svarade 233 personer p\u00e5 enk\u00e4ten [utav 288 kommuner + 24 stadsdelsf\u00f6rvaltningar\/stadsdelsn\u00e4mnder = totalt 312 personer d\u00e4r vi inte f\u00e5r reda p\u00e5 hur m\u00e5nga av kommunerna respektive stadsdelarna som svarat]<\/span>
\n– Svarsfrekvens 74 procent<\/p>\n

Red’s kom:
\nDvs 233 personer av 312 svarade. Svarsfrekvensen f\u00f6r antalet kommuner (290 st) uppges inte. F\u00f6r mer info, se<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\u2022 Sammanlagt 13 intervjuer i kommuner och stadsdelar med:
\n– Lokala samordnare
\n– Lokala kontaktpersoner<\/p>\n

Red’s kom:
\nOvanst\u00e5ende info exkluderas av ok\u00e4nd anledning fr\u00e5n den nationella samordnarens rapport 2017.<\/span><\/p>\n

Allts\u00e5 har n\u00e5gon p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt genomf\u00f6rt 13 intervjuer med 13 personer i 13 av 312 kommuner och stadsdelsf\u00f6rvaltningar\/stadsdelsn\u00e4mnder (utan att vi f\u00e5r veta hur dessa intervjuer f\u00f6rdelats p\u00e5 kommuner och stadsdelar). <\/span><\/p>\n

Ska dessa 4% (13 personer) representera Sverige?<\/span><\/p>\n

VARF\u00d6R REDOVISAS EJ RESULTAT AV INTERVJUER?<\/span><\/strong>
\n Intervjuer om vad? Vilka fr\u00e5gor? Vilka svar? Vad blev resultatet och varf\u00f6r n\u00e4mns inget om detta n\u00e5gonstans?<\/span><\/strong><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

5.<\/span> Avgr\u00e4nsningar<\/h3>\n

I denna kartl\u00e4ggning motsvarar respektive stadsdelsf\u00f6rvaltning\/stadsdelsn\u00e4mnd i Stockholm och G\u00f6teborg stad en kommun d\u00e5 de storleksm\u00e4ssigt g\u00e5r att liknas med varandra<\/strong><\/p>\n

Red’s kom:
\nDet blir d\u00e4rigenom betydligt l\u00e4ttare att manipulera resultaten, p\u00e5 de s\u00e4tt stiftelsen gjort. Speciellt eftersom det inte framg\u00e5r hur resultatet blivit f\u00f6r Sveriges tre st\u00f6rsta st\u00e4der j\u00e4mf\u00f6rt med ”landsbygden<\/em>”.
\n<\/span><\/p>\n

Dessutom kan d\u00e4rmed alla g\u00f6ra som Public Service och underl\u00e5ta att n\u00e4mna detta f\u00f6r att d\u00e4rigenom t o m f\u00f6rst\u00e4rka den starkt felaktiga bild som kommunernas kontaktpersoner, s\u00e5v\u00e4l som stiftelsen Tryggare Sverige och den nationella samordnaren, ger<\/strong>.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

6.<\/span> Definitioner<\/h3>\n

V\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong>
\nV\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r ideologier som bejakar och legitimerar v\u00e5ld som medel f\u00f6r att f\u00f6rverkliga extrema ideologiska \u00e5sikter och id\u00e9er d\u00e4r terrorism \u00e4r en metod som anv\u00e4nds av v\u00e5ldsbejakande extremistiska grupperingar och individer<\/p>\n

Red’s kom: Definition enligt vem? K\u00e4lla?
\nVarje ”kontaktperson<\/em>” som svarade p\u00e5 enk\u00e4ten fick g\u00f6ra sin egen personliga tolkning. Varf\u00f6r ingick inte definitionen h\u00e4r i sj\u00e4lva enk\u00e4ten?<\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lls islamistisk terrorism med ”h\u00f6gerextremism<\/em>”?
\nVarf\u00f6r inte \u00f6ppet s\u00e4ga vad vi alla \u00e4nd\u00e5 vet, dvs vilken grupp det \u00e4r som st\u00e5r f\u00f6r terrorismen?
\n<\/span><\/p>\n

Radikalisering<\/strong>
\nRadikalisering \u00e4r en process i vilken en individ eller grupp i \u00f6kande omfattning kan utveckla extrema attityder och i en f\u00f6rl\u00e4ngning f\u00f6respr\u00e5ka illegala metoder och v\u00e5ldsanv\u00e4ndning f\u00f6r att fr\u00e4mja sina id\u00e9er<\/p>\n

Red’s kom: Definition enligt vem? K\u00e4lla?
\nVarf\u00f6r ingick inte definitionen h\u00e4r i sj\u00e4lva enk\u00e4ten?<\/span><\/p>\n

Radikalisering av muslimer inneb\u00e4r exakt; Muslimer som f\u00f6ljer Koran #2, dvs Medina koranen och Jihad Hadith. En radikal muslim f\u00f6ljer hela den islamiska doktrinen (med Sharialagar).<\/span><\/p>\n

V\u00e5ld<\/strong>
\nSlag, sparkar eller annan typ av fysiskt v\u00e5ld mot person eller egendom<\/p>\n

Red’s kom: Definition enligt vem? K\u00e4lla?
\nVarf\u00f6r ingick inte definitionen h\u00e4r i sj\u00e4lva enk\u00e4ten?
\n<\/span><\/p>\n

Hot<\/strong>
\nKonkret uttalat hot, till exempel SMS-meddelande om att person eller egendom ska skadas<\/p>\n

Red’s kom: Definition enligt vem? K\u00e4lla?
\nVarf\u00f6r ingick inte denna definition (som \u00e4r otillr\u00e4cklig) i sj\u00e4lva enk\u00e4ten?
\n<\/span><\/p>\n

Trakasserier<\/strong>
\nAvser obehagliga telefonsamtal, tecken p\u00e5 kartl\u00e4ggning eller att o\u00f6nskade varor best\u00e4lls i den drabbades namn<\/p>\n

Red’s kom: Definition enligt vem? K\u00e4lla?
\nVarf\u00f6r ingick inte definitionen h\u00e4r i sj\u00e4lva enk\u00e4ten?
\n<\/span><\/p>\n

”H\u00c4NDELSER”?<\/strong><\/span>
\nI den fortsatta framst\u00e4llningen anv\u00e4nds begreppet h\u00e4ndelser f\u00f6r att beskriva de fall av v\u00e5ld, hot och trakasserier som rapporteras [av 10-12 personer, enligt personligt tyckande]<\/span><\/p>\n

Red’s kom:
\nD\u00e4rmed blir det enklare att manipulera resultaten, n\u00e4r de olika typerna av hot inte s\u00e4rskiljs.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

7.<\/span> F\u00f6rekomst av aktuell l\u00e4gesbild<\/h3>\n

Fr\u00e5ga 14.\u00a0 Har det under det senaste \u00e5ret tagits fram en l\u00e4gesbild om f\u00f6rekomsten och omfattningen av v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

42% av kommunerna uppger att det under det senaste \u00e5ret tagits fram en l\u00e4gesbild om f\u00f6rekomsten och omfattningen av v\u00e5ldsbejakande extremism i deras kommun<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Utvecklas<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n98 eller 99 kontaktpersoner av 312 kommuner och stadsdelar – dvs 32%<\/strong> – uppgav 2017 att de hade n\u00e5gon form av\u00a0 l\u00e4gesbild (skriftligt eller i n\u00e5gons huvud).<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att ljuga med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r tre svarsalternativ bara uppge en procentsats f\u00f6r ett av alternativen och dessutom utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rekomst av v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5ga 17. Vilka riktningar av v\u00e5ldsbejakande extremism har f\u00f6rekommit under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ) (H\u00f6gerextremistiska individer eller grupper, V\u00e4nsterextremistiska individer eller grupper, Islamistiska extrema individer eller grupper, Har inte f\u00f6rekommit, Vet ej, Annat (beskriv: ___))<\/span><\/p>\n

73% [Tidigare uppgiven siffra var 81%]<\/span> av kommunerna uppger att det f\u00f6rekommit riktningar<\/strong> av v\u00e5ldsbejakande extremism<\/span><\/strong> i deras kommun under det senaste \u00e5ret<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Utvecklas<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n171 kontaktpersoner (eller 130, den nationella samordnarens uppgifter g\u00e5r is\u00e4r) av 312 kommuner och stadsdelar – dvs 55% (eller 42% om 130 kontaktpersoner) – uppgav att det f\u00f6rekom ”v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>”.<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att ljuga med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r flera svarsalternativ uppge procentsats f\u00f6r bara vissa av alternativen och dessutom utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

Det mest f\u00f6rekommande \u00e4r, i tur och ordning, h\u00f6gerextremism (48%), islamistisk extremism (23%) och v\u00e4nsterextremism (10%)<\/p>\n

Red’s kom: Fel!!!<\/strong> F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n111 av 312 kommuner och stadsdelar – dvs 36% av kontaktpersonerna<\/strong> – uppgav att det f\u00f6rekom ”h\u00f6gerextremism<\/em>”.<\/span>
\n 53 av 312 kommuner och stadsdelar – dvs 17% av kontaktpersonerna<\/strong> – uppgav att det f\u00f6rekom ”Islamistisk v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>”.<\/span>
\n 24 av 312 kommuner och stadsdelar – dvs 8% av kontaktpersonerna<\/strong> – uppgav att det f\u00f6rekom ”v\u00e4nsterextremism<\/em>”.<\/span><\/p>\n

REDOVISAS EJ I SAMORDNARENS RAPPORT 2016\/2017<\/strong><\/span>
\nFr\u00e5ga 18. Hur har den v\u00e5ldsbejakande extremismen tagit sig uttryck under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ) (Propaganda (skrifter, symboler, bilder), Slutna m\u00f6ten, \u00d6ppna m\u00f6ten, Rekrytering, Manifestationer, Brott (attacker, v\u00e5ld, hot, trakasserier, skadeg\u00f6relse), Annat (beskriv: ___))<\/span><\/p>\n

Den v\u00e5ldsbejakande extremismen har under det senaste \u00e5ret [2017 eller 2016-2017?]<\/span> tagit sig uttryck i kommunerna fr\u00e4mst genom:
\n\u2022 Propaganda (46%) i form av skrifter, symboler och bilder<\/p>\n

Red’s kom: ”Propaganda<\/em>”?<\/span> Av vilken grupp?<\/span> Enligt vem\/hur m\u00e5nga? 46 procent av vad?<\/strong><\/span><\/p>\n

\u2022 Brott (22%) i form av v\u00e5ld, hot, trakasserier och skadeg\u00f6relse<\/p>\n

Red’s kom: Av vilken grupp?<\/span> Brott mot vem?<\/span> Enligt vem\/hur m\u00e5nga? 22 procent av vad?<\/strong><\/span><\/p>\n

Hur m\u00e5nga av dessa uttryck av ”v\u00e5ldsbejakande extremister<\/em>” har polisanm\u00e4lts och hur m\u00e5nga resulterade i domar (eller polisanm\u00e4lningar) d\u00e4r det bekr\u00e4ftats att det handlade om brott?<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

8.<\/span> F\u00f6rekomst av lokal handlingsplan<\/h3>\n

Fr\u00e5ga 20. Finns det en beslutad\/antagen handlingsplan mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

44% av kommunerna uppger att det finns en beslutad\/antagen handlingsplan mot v\u00e5ldsbejakande extremism i deras kommun<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n103 av 312 kommuner och stadsdelar – dvs 33% av kontaktpersonerna<\/strong> – uppger att de har en ”beslutad antagen handlingsplan<\/em>”, muntlig eller skriftlig.<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att ljuga med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r tre svarsalternativ bara uppge en procentsats f\u00f6r ett av alternativen och dessutom utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

9.<\/span> Struktur f\u00f6r det lokala arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/h3>\n

Fr\u00e5ga 10. \u00c4r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism integrerat med det \u00f6vriga lokala brottsf\u00f6rebyggande och trygghetsskapande arbetet i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

79% av kommunerna uppger att arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r integrerat med det \u00f6vriga lokala brottsf\u00f6rebyggande och trygghetsskapande arbetet i deras kommun<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Utvecklas<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n184 av 312 kommuner och stadsdelar – dvs 59% av kontaktpersonerna<\/strong> – uppger att arbetet \u00e4r ”integrerat med det \u00f6vriga lokala brottsf\u00f6rebyggande och trygghetsskapande arbetet<\/em>”.<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att ljuga med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r tre svarsalternativ bara uppge en procentsats f\u00f6r ett av alternativen och dessutom utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 12. \u00c4r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism integrerat med kommunens krisberedskap med bl.a. risk- och s\u00e5rbarhetsanalyser (RSA) i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

40% av kommunerna uppger att arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r integrerat med kommunens krisberedskap med bl.a. risk- och s\u00e5rbarhetsanalyser (RSA)<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Utvecklas<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n93 av 312 kommuner och stadsdelar – dvs 30% av kontaktpersonerna<\/strong> – uppger att arbetet \u00e4r ”integrerat med kommunens krisberedskap<\/em>”.<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att jag med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r tre svarsalternativ bara uppge en procentsats f\u00f6r ett av alternativen och utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

10.<\/span> Informationsdelning<\/h3>\n

EJ MED I SAMORDNARENS RAPPORT<\/strong><\/span>
\nFr\u00e5ga 24. Finns det upparbetade kontaktv\u00e4gar f\u00f6r informationsdelning mellan kommunen och polisen kopplat till v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

77% av kommunerna uppger att det finns upparbetade kontaktv\u00e4gar f\u00f6r informationsdelning om v\u00e5ldsbejakande extremism mellan kommunen och polisen<\/p>\n

Red’s kom:
\nDet \u00e4r inte 77% av Sveriges 290 kommuner!<\/span>
\nFinns ingen m\u00f6jlighet att kontrollera p\u00e5st\u00e5endet, men kan med stor s\u00e4kerhet f\u00f6ruts\u00e4ttas vara fel av olika anledningar, inte minst pga fr\u00e5gans vaga formulering.<\/span><\/p>\n

Vad \u00e4r det verkliga antalet kontaktpersoner (och kommuner) som uppgett detta? <\/strong>179 av 312 kontaktpersoner?
\n<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

11.<\/span> \u00c5terv\u00e4ndare<\/h3>\n

Fr\u00e5ga 19. Har det f\u00f6rekommit fall av \u00e5terv\u00e4ndare, dvs. individer som befunnit sig i v\u00e5ldsbejakande extremistmilj\u00f6er utomlands och \u00e5terv\u00e4nt, under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)
\n<\/span>
\n8%<\/strong> av kommunerna uppger att det f\u00f6rekommit fall av \u00e5terv\u00e4ndare, dvs. individer som befunnit sig i v\u00e5ldsbejakande extremistmilj\u00f6er utomlands och \u00e5terv\u00e4nt, under det senaste \u00e5ret i deras kommun<\/p>\n

Red’s kom: Den nationella samordnaren ger fel uppgift (7,3%). F\u00f6rklaras<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Den nationella samordnaren uppger i efterskott att det ska vara 18 av 312 kommuner och stadsdelar – dvs 5,8% av kontaktpersonerna<\/strong> – som uppger att de tror<\/strong> att det ”f\u00f6rekommit fall av \u00e5terv\u00e4ndare<\/em>”.<\/span><\/p>\n

Ingen skillnad g\u00f6rs i varken enk\u00e4ten eller redovisningen p\u00e5 om det \u00e4r en eller hundra \u00e5terv\u00e4ndare (trots att antalet torde vara avg\u00f6rande f\u00f6r vilka insatser som beh\u00f6ver g\u00f6ras).<\/span><\/p>\n

Hur f\u00f6rdelas dessa p\u00e5 storst\u00e4der respektive ”landsbygden<\/em>”? Genom att utel\u00e4mna information om i vilka kommuner och stadsdelar det f\u00f6rekommer \u00e5terv\u00e4ndare blir det om\u00f6jligt att fastst\u00e4lla vilka resurser som beh\u00f6ver s\u00e4ttas in var.
\n<\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r st\u00e4lls inte respondenternas svar i relation till vad polisen\/S\u00e4po k\u00e4nner till?<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att ljuga med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r tre svarsalternativ bara uppge en procentsats f\u00f6r ett av alternativen och dessutom utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

12.<\/span> Utbildning av relevant personal om v\u00e5ldsbejakande extremism<\/h3>\n

Fr\u00e5ga 22. Har det under det senaste \u00e5ret genomf\u00f6rts n\u00e5gon form av utbildning om v\u00e5ldsbejakande extremism f\u00f6r ber\u00f6rd personal i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

52% av kommunerna uppger att det under det senaste \u00e5ret genomf\u00f6rts n\u00e5gon form av utbildning<\/strong> om v\u00e5ldsbejakande extremism f\u00f6r ber\u00f6rd personal<\/strong> i deras kommun<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Utvecklas<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n121 av 312\u00a0kommuner och stadsdelar – dvs 39% av kontaktpersonerna<\/strong> – uppger att det ”genomf\u00f6rts n\u00e5gon form av utbildning<\/em>” i ospecificerad form.<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att ljuga med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r tre svarsalternativ bara uppge en procentsats f\u00f6r ett av alternativen och dessutom utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

Utbildningarna beskrivs<\/strong> i f\u00f6rsta hand haft fokus p\u00e5 fenomenet v\u00e5ldsbejakande extremism i sig, k\u00e4nnetecken p\u00e5 v\u00e5ldsbejakande extremism och radikalisering<\/strong> samt f\u00f6rebyggande insatser<\/p>\n

Red’s kom: ”Beskrivs<\/em>” av vem och hur m\u00e5nga av hur m\u00e5nga?<\/strong> ”I f\u00f6rsta hand<\/em>”? <\/span>
\nIrrelevant information eftersom ingen bakgrund till p\u00e5st\u00e5endet uppges. Uppgiften kan ej kontrolleras.
\n<\/span>
\n \u00d6verensst\u00e4mmer dessutom inte helt med samordnarens rapport d\u00e4r det st\u00e5r; ”Inneh\u00e5llet har fr\u00e4mst handlat om kunskap om extremistiska milj\u00f6er och f\u00f6rebyggande arbete<\/em>”. Se<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Utbildningarna beskrivs fr\u00e4mst<\/strong> har<\/strong> riktats till kommunens chefer och f\u00f6rsta linjens personal<\/p>\n

Red’s kom: ”Beskrivs<\/em>” av vem och hur m\u00e5nga av hur m\u00e5nga?<\/strong>
\nIrrelevant information eftersom ingen bakgrund till p\u00e5st\u00e5endet uppges och uppgiften kan ej kontrolleras.<\/span><\/p>\n

Det finns bara en allm\u00e4n enk\u00e4tfr\u00e5ga om detta f\u00f6r den som vill svara; ”23. Beskriv kort vilken form av utbildning som genomf\u00f6rts i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam.<\/em>”.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

13.<\/span> St\u00f6d riktat till personer i riskzonen<\/h3>\n

Fr\u00e5ga 25.\u00a0 Finns det st\u00f6dinsatser f\u00f6r individer som befinner sig i riskzonen att rekryteras till v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

39% av kommunerna uppger att de har utarbetat st\u00f6dinsatser riktade till personer i riskzonen att rekryteras till v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Utvecklas<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\n91 av 312\u00a0kommuner och stadsdelar – dvs 29% av kontaktpersonerna<\/strong> – uppger att de tror att det finns ”st\u00f6dinsatser f\u00f6r individer som befinner sig i riskzonen<\/em>”.<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att ljuga med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r tre svarsalternativ bara uppge en procentsats f\u00f6r ett av alternativen och dessutom utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

St\u00f6d riktat till familjemedlemmar till personer i riskzonen<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5ga 27. Finns det st\u00f6dinsatser f\u00f6r familjemedlemmar till individer som befinner sig i riskzonen att rekryteras till v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

25% av kommunerna uppger att de har utarbetat st\u00f6dinsatser riktade till familjemedlemmar<\/strong> till personer i riskzonen att rekryteras till v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Utvecklas<\/span> h\u00e4r<\/a>.
\nDen nationella samordnaren har nu (efter p\u00e5pekande om detta) noterat att de tidigare uppgivit fel procentsats (50%).<\/span>
\n
\n58 (eller 59) av 312\u00a0kommuner och stadsdelar – dvs 19% av kontaktpersonerna<\/strong> – uppger att det finns ”st\u00f6dinsatser f\u00f6r familjemedlemmar till individer som befinner sig i riskzonen<\/em>”.<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att ljuga med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r tre svarsalternativ bara uppge en procentsats f\u00f6r ett av alternativen och dessutom utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

14.<\/span> Slutsatser<\/h2>\n

H\u00e4r f\u00f6ljer en l\u00e5ng rad av personligt tyckande och felaktigheter, utan f\u00e4ste i fakta och forskning, fr\u00e5n stiftelsen Tryggare Sverige:<\/span><\/p>\n

\u2022 Kommunernas arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism f\u00f6refaller g\u00e5 i r\u00e4tt riktning<\/strong>, b\u00e5de ifr\u00e5ga om genomf\u00f6randet av l\u00e4gesbilder, framtagandet av handlingsplaner och genomf\u00f6randet av utbildningsinsatser f\u00f6r ber\u00f6rd personal<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Som framg\u00e5r av stiftelsen Tryggare Sverige, s\u00e5v\u00e4l som av den nationella samordnaren, kan ingen p\u00e5visa ett endaste litet konkret resultat vad g\u00e4ller reducering av den ”v\u00e5ldsbejakande extremismen<\/em>”. Allt annat \u00e4r sj\u00e4lvfallet ointressant. Det finns inget sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l med ”genomf\u00f6randet av l\u00e4gesbilder, framtagandet av handlingsplaner och genomf\u00f6randet av utbildningsinsatser f\u00f6r ber\u00f6rd personal<\/em>”!<\/strong><\/span><\/p>\n

\u2022 Majoriteten av kommunerna [?]<\/span> saknar dock fortfarande nedskrivna aktuella l\u00e4gesbilder, beslutade\/antagna handlingsplaner och tillsatta samordnare<\/p>\n

Red’s kom: Irrelevant! Om s\u00e5 \u00e4r fallet kanske det beror p\u00e5 den enkla anledningen att inget som helst behov f\u00f6religger f\u00f6r vare sig handlingsplaner eller f\u00f6r att tills\u00e4tta samordnare.<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c4r det s\u00e5 att man \u00f6nskar ta fram en handlingsplan kan vem som helst g\u00f6ra det p\u00e5 n\u00e5gra minuter. Detta genom att kopiera n\u00e5gon annan kommuns handlingsplan. I grunden finns det ju ingen anledning att variera handlingsplanen. Ingen vet ju \u00e4nd\u00e5 vilka \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r meningsfulla, och har m\u00f6jlighet att leda till positivt resultat, i en handlingsplan. N\u00e5got s\u00e5dant har inte ens utretts.<\/span><\/p>\n

VARF\u00d6R SAKNAS NATIONELL HANDLINGSPLAN?
\nMed tanke p\u00e5 att en handlingsplan inte \u00e4r unik f\u00f6r en kommun \u00e4r en viktig fr\u00e5ga varf\u00f6r det inte finns en nationell handlingsplan???<\/strong><\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r finns det inte ens n\u00e5gra tankar n\u00e5gonstans om en nationell handlingsplan?<\/span><\/p>\n

Den nationella samordnaren, s\u00e5v\u00e4l som stiftelsen Tryggare Sverige, anser allts\u00e5 att kommunerna ska l\u00e4gga resurser p\u00e5 n\u00e5got vare sig det finns problem eller ej, ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4gga resurser p\u00e5 definierade och allvarliga problem.<\/span><\/p>\n

\u2022 S\u00e5ledes f\u00f6refaller arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism vara en oprioriterad fr\u00e5ga<\/strong> vilken h\u00e4nger samman med lokala samordnare och kontaktpersoners beskrivningar om att det finns ett bed\u00f6mt ickebehov<\/strong> i deras kommun<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> En uppenbart felaktig slutsats som bl a f\u00f6ruts\u00e4tter att det f\u00f6rekommer ”v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>” i samtliga kommuner och stadsdelar.<\/span><\/p>\n

”Finns ett bed\u00f6mt ickebehov<\/em>”? Om det inte finns ett behov s\u00e5 finns det inte ett behov!
\n<\/span>
\n Inget blir b\u00e4ttre av att utg\u00e5 fr\u00e5n vad personer s\u00e4ger i egenintresse, t ex f\u00f6r att s\u00e4kra sina jobb som ”kontaktpersoner<\/em>” och lokala ”samordnare<\/em>”.<\/span><\/p>\n

\u2022 V\u00e5ldsbejakande extremistiska individer eller grupper f\u00f6rekommer i st\u00f6rre delen av landets kommuner<\/p>\n

Red’s kom: Fel!!!<\/strong> 171 (eller kanske 130, uppgifterna g\u00e5r is\u00e4r) enskilda personer (enligt den nationella samordnaren) av 312\u00a0 tror<\/strong> att det kan f\u00f6rekomma ”v\u00e5ldsbejakande grupperingar eller individer<\/em>” i n\u00e5gon form<\/strong> i kommunen – utan koppling till n\u00e5gon forskning eller fakta. Se<\/span> h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\u2022 Informationsdelning mellan kommun och polis f\u00f6refaller och beskrivs<\/strong> av lokala samordnare och kontaktpersoner vara bra, tillika beskrivs samverkan mellan kommun och polis vara en framg\u00e5ngsfaktor i arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Personligt tyckande utan relevans.
\nHur m\u00e5nga av hur m\u00e5nga har ”beskrivit<\/em>” ovanst\u00e5ende p\u00e5 vilket s\u00e4tt?<\/span><\/p>\n

Intressant att stiftelsen ”Tryggare Sverige” drar ovanst\u00e5ende slutsatser utan att det ens fr\u00e5gats om detta i enk\u00e4ten.<\/span><\/p>\n

P\u00e5st\u00e5endet ”tillika\u00a0beskrivs samverkan mellan kommun och polis vara en framg\u00e5ngsfaktor i arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>” saknar helt st\u00f6d i forskning.<\/strong> Vilken ”samverkan<\/em>”?
\nVad baserar stiftelsen denna slutsats p\u00e5? Hur m\u00e5nga av hur m\u00e5nga h\u00e4vdar detta och p\u00e5 vilket s\u00e4tt?
\n<\/span><\/p>\n

P\u00e5 vilket s\u00e4tt f\u00f6refaller informationsdelningen vara bra, enligt vem?<\/span>
\nEnligt stiftelsen ”Tryggare Sverige” (se p. 10 ovan, fr\u00e5ga 24) har 77% av gissningsvis 233 kontaktpersoner i ett oredovisat antal kommuner uppgett att ”det finns upparbetade kontaktv\u00e4gar f\u00f6r informationsdelning om v\u00e5ldsbejakande extremism mellan kommunen och polisen<\/em>”. Det \u00e4r inte samma som att dessa kontaktpersoner uppgett att ”informationsdelningen<\/em>” \u00e4r bra.<\/strong>
\nIngen fr\u00e5ga om detta har ing\u00e5tt i enk\u00e4ten.<\/span><\/p>\n

\u2022 Utvecklingen g\u00e5r i r\u00e4tt riktning ifr\u00e5ga om utbildning, dock beh\u00f6ver fler kommuner utbilda relevant personal<\/strong> om v\u00e5ldsbejakande extremism och flera\u00a0samordnare samt kontaktpersoner efterfr\u00e5gar ett bredare kunskapsmaterial<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Det \u00e4r en uppenbart felaktig slutsats av stiftelsen Tryggare Sverige som inte ens kan baseras p\u00e5 svaren p\u00e5 enk\u00e4ten. Inte ens om enk\u00e4tsvaren hade st\u00e4mt med verkligheten kan slutsatsen dras att fler kommuner beh\u00f6ver ”utbilda relevant personal<\/em>”!<\/span><\/p>\n

”Flera<\/em>” samordnare\/kontaktpersoner efterfr\u00e5gar ”bredare kunskapsmaterial<\/em>”? Hur m\u00e5nga \u00e4r ”flera<\/em>” och vilka kommuner representerar de? Vad inneb\u00e4r ”bredare kunskapsmaterial<\/em>”? Om vad? Och varf\u00f6r?<\/span><\/p>\n

\u2022 Riktade st\u00f6dinsatser f\u00f6r individer i riskzonen och framf\u00f6r allt anh\u00f6riga<\/strong> \u00e4r begr\u00e4nsade och skulle beh\u00f6va utvecklas<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Det \u00e4r enkom personligt tyckande av stiftelsen Tryggare Sverige, baserat p\u00e5 ingenting mer \u00e4n deras personliga \u00f6vertygelse. St\u00f6d i forskning f\u00f6r detta p\u00e5st\u00e5ende saknas helt! <\/span><\/p>\n

Inte ens den starkt subjektiva enk\u00e4ten och stiftelsens tolkningar av svaren p\u00e5visar att ”riktade st\u00f6dinsatser<\/em>” beh\u00f6ver ”utvecklas<\/em>”! Men om s\u00e5 varit fallet; Hur? P\u00e5 vilket s\u00e4tt? Varf\u00f6r?<\/span><\/p>\n

Vilka \u00e4r dessa ”individer i riskzonen<\/em>” som stiftelsen tycker ska f\u00e5 ”riktade st\u00f6dinsatser<\/em>”, vad inneb\u00e4r det och varf\u00f6r?<\/span><\/p>\n

Vad \u00e4r det f\u00f6r st\u00f6dinsatser till anh\u00f6riga till ”individer i riskzonen<\/em>” som stiftelsen tycker ska f\u00e5 ”riktade st\u00f6dinsatser<\/em>”, och varf\u00f6r?<\/span><\/p>\n

\u2022 F\u00e5 kommunanst\u00e4llda som arbetar med v\u00e5ldsbejakande extremism har erfarenheter av<\/strong> v\u00e5ld, hot och trakasserier, dock beskriver flera lokala samordnare och kontaktpersoner att definitionen av brott p\u00e5verkar om man anm\u00e4ler vissa h\u00e4ndelser<\/strong> [dvs v\u00e5ld, hot och trakasserier]<\/span> eller ej<\/p>\n

Red’s kom: Fel!<\/strong> Det finns ingen enk\u00e4t som g\u00e5tt ut till och besvarats av alla kommunanst\u00e4llda som arbetar med ”v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>”. <\/span><\/p>\n

Och vad inneb\u00e4r ”erfarenheter av<\/em>”?<\/span><\/p>\n

D\u00e4rmed – om inte f\u00f6r allt annat av relevans – blir det om\u00f6jligt att dra en slutsats om att ”f\u00e5<\/em>” har erfarenheter av ”v\u00e5ld, hot och trakasserier<\/em>” (mot kommunanst\u00e4llda?).<\/span>
\n Men om s\u00e5 skulle vara fallet s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4l bra, dvs om det inneb\u00e4r att ”v\u00e5ld, hot och trakasserier<\/em>” inte f\u00f6rekommer?<\/span><\/p>\n

Formuleringen ”dock beskriver flera<\/strong> lokala samordnare och kontaktpersoner att definitionen av brott p\u00e5verkar om man anm\u00e4ler vissa h\u00e4ndelser eller ej<\/em>” saknar helt relevans, kan tolkas hur man vill och baseras enbart p\u00e5 personligt tyckande (som allt annat i enk\u00e4ten och stiftelsens resultat).<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

15.<\/span> Utsatthet<\/span><\/h3>\n

Resultat<\/strong> [2017]<\/span><\/p>\n

Utsatthet f\u00f6r v\u00e5ld, hot och trakasserier<\/strong>
\nFr\u00e5ga 31. Har den lokale samordnaren\/kontaktpersonen utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av v\u00e5ld, hot eller trakasserier under det senaste \u00e5ret med anledning av sitt arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)
\nFr\u00e5ga 32. Beskriv kort h\u00e4ndelsen. ___<\/span><\/p>\n

2% av kommunerna [1% enligt den nationella samordnaren<\/a>]<\/span> uppger att den lokala samordnaren\/kontaktpersonen utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av v\u00e5ld, <\/strong>[eller]<\/span> hot och <\/strong>[eller]<\/span> trakasserier<\/strong> under det senaste \u00e5ret i deras kommun<\/p>\n

Red’s kom: Den nationella samordnaren s\u00e4ger nu (efter p\u00e5pekande) att det \u00e4r totalt 2 kontaktpersoner eller lokala samordnare i tv\u00e5 av sammanlagt 288 kommuner + 24 stadsdelsf\u00f6rvaltningar\/stadsdelsn\u00e4mnder som uppger att de ”under det senaste \u00e5ret<\/em>” (2017 eller 2016-2017?) upplevt att de utsatts f\u00f6r hot eller<\/strong> trakasserier i n\u00e5gon form, t ex ett uppr\u00f6rt mejl.
\nHar stiftelsen lagt till ordet ”v\u00e5ld<\/em>” bara f\u00f6r att kunna vinkla resultatet s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt?<\/span>
\n Varf\u00f6r uppges inte vilka dessa tv\u00e5 kommuner \u00e4r? Av PK-sk\u00e4l?
\n<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 33. Har det f\u00f6rekommit att n\u00e5gon annan personalkategori utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av v\u00e5ld, hot eller trakasserier under det senaste \u00e5ret med anledning av deras arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span>
\nFr\u00e5ga 34. Beskriv kort h\u00e4ndelsen ___<\/span><\/p>\n

4% av kommunerna uppger att n\u00e5gon annan personalkategori utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av v\u00e5ld, hot eller trakasserier<\/strong> under det senaste \u00e5ret i deras kommun<\/p>\n

Red’s kom: Den nationella samordnaren uppger nu (efter p\u00e5pekande) att det handlar om 10 utav 312 kommuner och stadsdelar d\u00e4r kontaktpersonen tror<\/strong> att ”n\u00e5gon annan personalkategori<\/em>” (inom kommunen?) under ”det senaste \u00e5ret<\/em>” (2017 eller 2016-2017?) som upplevt att de utsatts f\u00f6r ”n\u00e5gon form av v\u00e5ld, hot eller<\/strong> trakasserier<\/em>”, t ex ett uppr\u00f6rt mejl.
\n<\/span>Har stiftelsen med ordet ”v\u00e5ld<\/em>” bara f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka vinkla resultatet s\u00e5 mycket de kan?<\/span>
\nVarf\u00f6r uppges inte vilka dessa kommuner \u00e4r? Av PK-sk\u00e4l?<\/span><\/p>\n

H\u00e4ndelser i form av v\u00e5ld, hot och trakasserier mot lokala samordnare och andra personalkategorier beskrivs fr\u00e4mst<\/strong> inneh\u00e5lla hot och skadeg\u00f6relse<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Ett oredovisat urval av 10 kontaktpersoner i 1-10 kommuner har uppgett detta. Vilken relevans har ett s\u00e5 litet urval?
\n”Hot och skadeg\u00f6relse<\/em>” p\u00e5 vilket s\u00e4tt?
\n”Fr\u00e4mst<\/em>”? Har v\u00e5ld f\u00f6rekommit ens en enda g\u00e5ng? Hur ”beskrivs<\/em>” detta av hur m\u00e5nga?<\/strong>
\n<\/span><\/p>\n

Not.<\/span>
\nDen nationella samordnaren skriver;<\/span> ”I fr\u00e5geunderlaget st\u00e4lldes fr\u00e5gan<\/strong> om personen som svarade p\u00e5 enk\u00e4ten sj\u00e4lv hade blivit utsatt eller k\u00e4nde till n\u00e5gon i organisationen som hade blivit utsatt med anledning av arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism.<\/em>”. Hur de fyra fr\u00e5gorna<\/strong> formulerats f\u00e5r vi emellertid bara veta om vi f\u00e5tt tillg\u00e5ng till enk\u00e4ten (se fr\u00e5ga 31-34 ovan).<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

16.<\/span> UPPGIFTER SOM EJ \u00c4R MED I SAMORDNARENS RAPPORT<\/span><\/h3>\n

F\u00f6rekomst av lokal samordnare och kontaktperson<\/strong>
\nFr\u00e5ga 3. Finns det en kontaktperson eller lokal samordnare f\u00f6r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, kontaktperson, Ja, lokal samordnare (och kontaktperson), Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

47% av kommunerna uppger att de har en lokal samordnare (och kontaktperson)<\/strong> f\u00f6r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/p>\n

Red’s kom:
\n47% av vad (det \u00e4r inte av Sveriges 290 kommuner!)?
\n47% av 233 kommuner och stadsdelar ger 110 kommuner och stadsdelar som har en ”kontaktperson eller lokal samordnare<\/em>”, dvs 35% av totalt 312 kommuner och stadsdelar. Hur dessa f\u00f6rdelats p\u00e5 kommuner och stadsdelar f\u00e5r vi som vanligt inte veta.<\/span><\/p>\n

Hur m\u00e5nga kommuner som har en person som b\u00e5de samordnare och kontaktperson och hur m\u00e5nga kommuner som har en separat kontaktperson och en separat samordnare f\u00e5r vi inte veta.<\/span><\/p>\n

Ett klassiskt s\u00e4tt att ljuga med statistik \u00e4r att g\u00f6ra som h\u00e4r och f\u00f6r fyra svarsalternativ bara uppge procentsatsen f\u00f6r tv\u00e5 av alternativen och dessutom utel\u00e4mna antalet icke-svar.<\/span><\/p>\n

47% av kommunerna uppger att de har en kontaktperson<\/strong> f\u00f6r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/p>\n

Red’s kom: Allts\u00e5 uppger gissningsvis 110 kontaktpersoner (47% av 233 kontaktpersoner, inte av kommuner) i ett urval av 288 kommuner + 24 stadsdelsf\u00f6rvaltningar\/stadsdelsn\u00e4mnder, att de har en kontaktperson (men inte en lokal samordnare?).<\/span><\/p>\n

Vilka som besvarat enk\u00e4ten i de kommuner som saknar kontaktperson och lokal samordnare framg\u00e5r inte.<\/span><\/strong><\/p>\n

PROCENTSATSER I SYFTE ATT M\u00d6RKA<\/strong><\/span>
\nFullst\u00e4ndigt vansinnig statistik! \u00c4r det samma 47 % i b\u00e4gge fallen? N\u00e4r man presenterar statistik p\u00e5 detta extremt kryptiska s\u00e4tt – d\u00e4r dessutom reella tal ersatts med procentsatser utan att ens ange av vad – tydligg\u00f6rs att syftet varit att manipulera och bedra l\u00e4sarna och svenska folket.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rekomst av lokal samordnare och kontaktperson<\/strong>
\nFr\u00e5ga 9. Hur m\u00e5nga procent skulle du uppskatta att tj\u00e4nsten som lokal samordnare mot v\u00e5ldsbejakande extremism omfattar i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (0-25 procent, 26-50 procent, 51-75 procent, 76-100 procent)<\/span><\/p>\n

\u2022 40% av kommunerna uppskattar att tj\u00e4nsten som lokal samordnare (och kontaktperson)<\/strong> mot v\u00e5ldsbejakande extremism omfattar 0-25 procent<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Ska vi tolka det som att detta uppges av 40% av de 47% (=110 kontaktpersoner) som uppger att de har en lokal samordnare? Dvs 44 kontaktpersoner i 22-44 kommuner<\/strong>. Vilka kommuner?
\n<\/span><\/p>\n

0-25 procent av<\/span><\/strong> vad?\u00a0<\/span> Och motsvarande fr\u00e5ga f\u00f6r nedanst\u00e5ende 3 uppgifter.<\/span><\/p>\n

V\u00e4rdel\u00f6st vetande n\u00e4r uppgiften presenteras s\u00e5 h\u00e4r ospecifikt. Hur m\u00e5nga uppskattar t ex att rollen som samordnare omfattar noll eller 1 procent?<\/span><\/p>\n

\u2022 3% av kommunerna uppskattar att tj\u00e4nsten som lokal samordnare<\/strong> (och kontaktperson) mot v\u00e5ldsbejakande extremism omfattar 75-100 procent<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Ska vi tolka det som att detta uppges av 3% av de 47% (=110 kontaktpersoner) som uppger att de har en lokal samordnare? Dvs 3 kontaktpersoner i 0-3 kommuner<\/strong>.<\/span>
\nVarf\u00f6r uppges inte vilka dessa kommuner \u00e4r? Av PK-sk\u00e4l?<\/span><\/p>\n

Vad uppger resterande 63 <\/strong>(110-44-3) kontaktpersoner?<\/strong><\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 4. Hur m\u00e5nga procent skulle du uppskatta att rollen som kontaktperson f\u00f6r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism omfattar i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (0-25 procent, 26-50 procent, 51-75 procent, 76-100 procent)<\/span><\/p>\n

\u2022 46% av kommunerna uppskattar att rollen som kontaktperson<\/strong> f\u00f6r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism omfattar 0-25 procent<\/strong><\/p>\n

Red’s kom:\u00a0Ska vi tolka det som att detta uppges av 46% av de 47% (=110 kontaktpersoner) som uppger att de har en kontaktperson men ingen lokal samordnare?\u00a0 Dvs 51 kontaktpersoner i 29-51 kommuner<\/strong>. Vilka kommuner?
\n<\/span><\/p>\n

V\u00e4rdel\u00f6st vetande n\u00e4r uppgiften presenteras s\u00e5 h\u00e4r ospecifikt. Hur m\u00e5nga uppskattar t ex att rollen som kontaktperson omfattar noll procent?<\/span><\/p>\n

\u2022 2% av kommunerna uppskattar att rollen som kontaktperson<\/strong> f\u00f6r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism omfattar 75-100 procent<\/strong><\/p>\n

Red’s kom: Ska vi tolka det som att detta uppges av 2% av de 47% (=110 kontaktpersoner) som uppger att de har en kontaktperson men ingen lokal samordnare.\u00a0 Dvs 2 kontaktpersoner i 0-2 kommuner<\/strong> (utav 288 kommuner + 24 stadsdelsf\u00f6rvaltningar\/stadsdelsn\u00e4mnder).<\/span>
\nVarf\u00f6r uppges inte vilka dessa kommuner \u00e4r? Av PK-sk\u00e4l?<\/span><\/p>\n

Vad uppger resterande 57 <\/strong>(110-51-2) kontaktpersoner?<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c4r det ingen av kommunerna (dvs kontaktpersonerna) som uppskattar att rollen som lokal samordnare eller som kontaktperson upptar 26-74% av x timmars arbetstid?<\/span><\/strong><\/p>\n

RESULTATET AV 14 ENK\u00c4TFR\u00c5GOR REDOVISAS INTE<\/strong><\/span><\/p>\n

Ej redovisade svar av varken Tryggare Sverige eller den nationella samordnaren:<\/p>\n

Fr\u00e5ga 5. Hur l\u00e4nge har det funnits en lokal samordnare mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (1-3 m\u00e5nader, 4-6 m\u00e5nader, 7-9 m\u00e5nader, 10-12 m\u00e5nader, 13 m\u00e5nader eller l\u00e4ngre)<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 6. Vilken yrkesbakgrund har den lokala samordnaren mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? <\/span>(Socionom, Jurist, Kriminolog, L\u00e4rare, Nationalekonom, Polis, Annat (beskriv): ___)<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 7. Vilken f\u00f6rvaltning (motsvarande) tillh\u00f6r den lokala samordnaren mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?(Kommunledningskontoret, Arbetsmarknads- och socialf\u00f6rvaltningen, Barn- och ungdomsf\u00f6rvaltningen, Kultur- och fritidsf\u00f6rvaltningen, V\u00e5rd- och omsorgsf\u00f6rvaltningen, Milj\u00f6f\u00f6rvaltningen, stadsbyggnadsf\u00f6rvaltningen, Trygghet\/S\u00e4kerhet, Teknik- och fastighetsf\u00f6rvaltningen, Annat (beskriv): ___)<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 8. Beskriv kort vilka arbetsuppgifter den lokala samordnaren mot v\u00e5ldsbejakande extremism har<\/strong> i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam. ___<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 11. Beskriv kort p\u00e5 vilket s\u00e4tt arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r integrerat med det \u00f6vriga lokala brottsf\u00f6rebyggande och trygghetsskapande arbetet i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam. ___<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 13. Beskriv kort p\u00e5 vilket s\u00e4tt arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r integrerat med kommunens krisberedskap med bl.a. risk- och s\u00e5rbarhetsanalyser (RSA) i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam. ___<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 15. Vilka akt\u00f6rer har varit involverade i framtagandet av l\u00e4gesbilden i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ) (Skolan, Socialtj\u00e4nsten, Polisen, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden, Arbetsf\u00f6rmedlingen, Kommunala bostadsbolag, Trossamfund, F\u00f6reningar\/organisationer, Civila r\u00e5d, Externa konsulter, Den Nationella samordnaren, Andra kommuner, Annat (beskriv): ___)<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 16. Beskriv kort vilken data och vilka informationsk\u00e4llor som har anv\u00e4nts i framtagandet av l\u00e4gesbilden<\/strong> i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam. ___<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 21. Vilka akt\u00f6rer har varit involverade i framtagandet av handlingsplanen mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ) (Skolan, Socialtj\u00e4nsten, Polisen, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden, Arbetsf\u00f6rmedlingen, Kommunala bostadsbolag, Trossamfund, F\u00f6reningar\/organisationer, Civila r\u00e5d, Externa konsulter, Den Nationella samordnaren, Andra kommuner, Annat (beskriv): ___)<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 23. Beskriv kort vilken form av utbildning som genomf\u00f6rts<\/strong> i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam. ___<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 26. Vilka former av st\u00f6dinsatser finns f\u00f6r individer som befinner sig i riskzonen<\/strong> att rekryteras till v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ) (st\u00f6dcentrum, Sociala insatsgrupper (SIG), st\u00f6dtelefon, st\u00f6dgrupp\/Samtalsgrupp, Mentorst\u00f6d, R\u00e5dgivande samtal, F\u00f6reningsaktiviteter, studiemotiverande aktiviteter, Arbetsmotiverande aktiviteter, Utbildning, Annat (beskriv): ___)<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 28. Vilka former av st\u00f6dinsatser finns f\u00f6r familjemedlemmar till individer som befinner sig i riskzonen<\/strong> att rekryteras till v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ) (st\u00f6dcentrum, st\u00f6dtelefon, st\u00f6dgrupp\/Samtalsgrupp, R\u00e5dgivande samtal, Utbildning, Annat (beskriv): ___)<\/span><\/p>\n

29. Har det f\u00f6rekommit individ\u00e4renden d\u00e4r en person velat l\u00e4mna (hoppa av) en v\u00e5ldsbejakande extremistisk milj\u00f6 under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

30. Hur m\u00e5nga individ\u00e4renden d\u00e4r en person velat l\u00e4mna (hoppa av) en v\u00e5ldsbejakande extremistisk milj\u00f6 har f\u00f6rekommit under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (1-3 \u00e4renden o 4-6 \u00e4renden, 7-9 \u00e4renden, 10-12 \u00e4renden, 13 \u00e4renden eller fler, Vet ej)<\/span><\/p>\n

SAMMANFATTNING:<\/strong>
\n1. F\u00f6rst \u00f6verl\u00e5ter den nationella samordnaren till en privat organisation (tv\u00e5 personer med subjektiva \u00e5sikter som bevisligen saknar kompetens f\u00f6r uppgiften) att inte bara g\u00f6ra en enk\u00e4tf\u00f6rfr\u00e5gan utan \u00e4ven att ge sina personliga \u00e5sikter och sammanfatta allt i en starkt vinklad rapport.<\/span><\/p>\n

2. D\u00e4refter skapar den nationella samordnaren en egen rapport (baserad p\u00e5 den privata organisationens vinklade rapport) d\u00e4r den privata organisationens rapport vinklas ytterligare.<\/span><\/p>\n

3. D\u00e4refter vinklar Sveriges v\u00e4nstervridna media (en tredje g\u00e5ng) den nationella samordnarens rapport.<\/span><\/p>\n

K\u00e4lla: Stiftelsen Tryggare Sverige och den nationella samordnaren<\/a> – PPT-presentation i PDF-format<\/span><\/p>\n

Stiftelsen Tryggare Sverige<\/h2>\n

\"MagnusS\u00e5 h\u00e4r sa herr generalsekreteraren (Magnus Lindgren) p\u00e5<\/span> Tryggare Sverige<\/a> \u00e5r 2014:<\/span><\/p>\n

– Problemet idag \u00e4r att det \u00e4r mycket troende och inte alltid s\u00e5 mycket vetande<\/strong> i praktiken n\u00e4r vi tittar p\u00e5 fr\u00e5gor om brott och otrygghet<\/span>
\n Det finns ett antal f\u00f6rest\u00e4llningar<\/strong>, det finns ett antal myter<\/strong> som hela tiden \u00e5terkommer och som faktiskt f\u00f6rhindrar och f\u00f6rsv\u00e5rar att minska brottsligheten.<\/span><\/p>\n

– En uppfattning \u00e4r att den b\u00e4sta brottsf\u00f6rebyggande insatsen \u00e4r att de som beg\u00e5r brott ska sitta inne, allts\u00e5 en s\u00e5dan h\u00e4r n\u00e4stan polisretorik<\/strong>. Det f\u00e5r inget st\u00f6d i den empiriska forskningen att det skulle vara p\u00e5 det s\u00e4ttet att inkapacitera g\u00e4rningspersoner skulle leda till minskad brottslighet [Det \u00e4r ingen myt! Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lv att Magnus Lindgren har fel och dessutom handlar f\u00e4ngelsestraff inte enbart om att minska brottsligheten, men det verkar Magnus Lindgren inte f\u00f6rst\u00e5]<\/span><\/strong>.<\/span><\/p>\n

– En annan vanlig myt och f\u00f6rest\u00e4llning som finns \u00e4r att om man g\u00f6r en brottsf\u00f6rebyggande insats i ett bostadsomr\u00e5de eller p\u00e5 en plats s\u00e5 blir effekten bara att brottsligheten flyttar. Den f\u00f6rest\u00e4llningen, myten, blir d\u00e5 n\u00e4stan ett argument f\u00f6r att inte g\u00f6ra n\u00e5gon brottsf\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rd. F\u00f6r det \u00e4r liksom ingen id\u00e9, f\u00f6r brottsligheten flyttar bara.
\n[Nej, det \u00e4r ingen myt. Brottslighet flyttar naturligtvis till d\u00e4r brottslingarna kan bedriva sin verksamhet b\u00e4st,\u00a0 enklast och med minsta m\u00f6jliga st\u00f6rningar, om m\u00f6jlighet till detta finns, men detta faktum \u00e4r inte och har aldrig varit ett sk\u00e4l f\u00f6r att inte g\u00f6ra brottsf\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder.]<\/span>
\n<\/span><\/p>\n

– Den tredje myten, f\u00f6rest\u00e4llningen, som finns och som m\u00e5nga har, n\u00e4mligen att brottsligheten \u00e4r konstant och sv\u00e5r att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t.
\n[Det \u00e4r ingen myt. Det \u00e4r bara politikerretorik f\u00f6r att slippa ta ansvar.]<\/span>
\n<\/span><\/p>\n

– Jag\/vi menar att brottsligheten g\u00e5r snabbt att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t, det \u00e4r enkelt att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t och det \u00e4r ocks\u00e5 ganska billigt att minska brottsligheten och \u00f6ka tryggheten<\/strong>.
\n[Magnus Lindgrens p\u00e5st\u00e5ende \u00e4r i h\u00f6gsta grad oriktigt!]<\/span>
\n<\/span><\/p>\n

– Men f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00e5ste vi t\u00e4nka nytt och g\u00f6ra nytt. Och det \u00e4r v\u00e4l d\u00e4r utmaningen \u00e4r.<\/span><\/p>\n

Vad f\u00e5r myterna f\u00f6r konsekvenser f\u00f6r den enskilda individen?<\/p>\n

– Myterna [som s\u00e4rskilt Magnus Lindgren sprider]<\/span> bidrar till att det som kan g\u00f6ras inte g\u00f6rs, f\u00f6r att minska brottsligheten och \u00f6ka tryggheten. Vi ser ocks\u00e5 det hos v\u00e5ra politiker att det \u00e4r en ideologisk influerad kriminalpolitik som f\u00f6rs. D\u00e4r h\u00f6gern under de senaste 8 \u00e5ren, l\u00e4tt b\u00f6jer sig ner och tar verktyget i den ideologiska verktygsl\u00e5dan som ligger h\u00f6gst upp. Och d\u00e5 handlar det om h\u00e5rdare tag och l\u00e4ngre straff.
\n[Dvs den enda l\u00f6sningen som fungerar, i rak motsats till v\u00e4nsterns ideologiska verktygsl\u00e5da som provats under decennier och bevisats inte fungera.]<\/span>
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

– Inom v\u00e4nstern finns tendenser att man b\u00f6rjar prata om sociala insatser f\u00f6r att minska brottsligheten. Och det finns stora po\u00e4ng med sociala insatser, men det \u00e4r inte den fr\u00e4msta insatsen f\u00f6r att minska brottsligheten h\u00e4r och nu.<\/span><\/p>\n

Hur menar ni<\/strong> att vi ska komma ifr\u00e5n att bygga kriminalpolitiken p\u00e5 myter om otrygghet?<\/p>\n

– Det handlar om att \u00f6ka kunskapen<\/strong> om vad som faktiskt kan g\u00f6ras. Vad som \u00e4r evidensbaserat<\/strong>, vad som faktiskt forskningen<\/strong> och bepr\u00f6vad erfarenhet<\/strong> visat. Vad fungerar, vad fungerar inte. S\u00e5 att den kriminalpolitik som bedrivs faktiskt bygger p\u00e5 kunskap och s\u00e5 \u00e4r inte fallet idag<\/strong>.<\/span><\/p>\n

Red’s kom:
\nDet \u00e4r en l\u00e5ng harang av politikersvammel, sj\u00e4lvklarheter och luddigheter fr\u00e5n herr generalsekreteraren. Jag avh\u00e5ller mig f\u00f6r att ytterligare kommentera hans osakliga utl\u00e4gg (var och en f\u00e5r sj\u00e4lv fundera p\u00e5 vilket parti han r\u00f6star p\u00e5), men vill peka p\u00e5 vad generalsekreteraren s\u00e4ger om kunskap, forskning, evidensbaserat, etc i relation – och i motsats till – till den enk\u00e4t han tagit fram f\u00f6r Sveriges kommuner och de svar som han redovisat, som ovan p\u00e5visas vara genomg\u00e5ende felaktig!<\/span><\/p>\n

Not!<\/span>
\nDenna prek\u00e4ra historia med den nationella samordnaren och stiftelsen Tryggare Sverige, med allt mygel och m\u00f6rkande, \u00e4r t o m v\u00e4rre \u00e4n vad som framg\u00e5r h\u00e4r. Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer senare.<\/span><\/p>\n

\n

Stiftelsen Tryggare Sverige
\nCrafoords v\u00e4g 14
\nBox 45407
\n104 31 Stockholm
\nTelefon: 08-29 20 00
\nwww.tryggaresverige.org
\nTwitter: @TryggareSverige<\/p>\n

Styrelse<\/strong><\/span>
\n Stiftelsens angel\u00e4genheter f\u00f6rvaltas av en styrelse som best\u00e5r av juristen och f.d. polischefen Karl-\u00c5ke Pettersson (ordf\u00f6rande), f.d ordf\u00f6rande i fackf\u00f6rbundet ST Annette Carnhede\u00a0(ledamot), forskaren och f.d. polisen Magnus Lindgren (stiftare<\/strong> och ledamot) samt f.d. landsh\u00f6vdingen m.m. Anders Bj\u00f6rck (suppleant).<\/span><\/p>\n

Kontaktperson 1:<\/span>
\n Magnus Lindgren, Generalsekreterare, Tryggare Sverige, 0705-1029 84, magnus.lindgren@tryggaresverige.org<\/span><\/p>\n

Kontaktperson 2:<\/span>
\n Jonas Lindberg, S\u00e4kerhetssamordnare, Tryggare Sverige, 0707-734840, info@tryggaresverige.org<\/span><\/p>\n

Se \u00e4ven bl a;
\nSVT sprider Fake News om extremister i Sverige \u2013 Finns inga v\u00e4nsterextremister?<\/a><\/p>\n

Den stora bluffen av samordnaren mot v\u00e5ldsbejakande extremism avsl\u00f6jas h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

Fr\u00e5gor fr\u00e5n den nationella samordnaren 2017, som besvarats av 233 ”kommuner och stadsdelar”<\/a><\/p>\n

\n

F\u00f6r sidor om media, asylpolitik och integration se inneh\u00e5llsregistret<\/a>.
\nLista \u00f6ver alternativa k\u00e4llor<\/a><\/p>\n