{"id":24647,"date":"2017-07-22T12:41:55","date_gmt":"2017-07-22T10:41:55","guid":{"rendered":"http:\/\/hotpot.se\/politik\/?p=24647"},"modified":"2019-09-22T15:05:31","modified_gmt":"2019-09-22T13:05:31","slug":"den-stora-bluffen-av-samordnaren-mot-valdsbejakande-extremism-avslojas-har","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/den-stora-bluffen-av-samordnaren-mot-valdsbejakande-extremism-avslojas-har\/","title":{"rendered":"Den stora bluffen av samordnaren mot v\u00e5ldsbejakande extremism avsl\u00f6jas h\u00e4r!"},"content":{"rendered":"

Samordnaren mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r sedan 2016-12-20 Anna Carlstedt (ordf\u00f6rande i Svenska R\u00f6da Korset 2015-2016). <\/span><\/p>\n

Carlstedt eftertr\u00e4dde Mona Sahlin som presterade en 12 sidor l\u00e5ng (6 sidor om alla upprepningar tagits bort) och oanv\u00e4ndbar rapport till en kostnad av 10 miljoner kr.<\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r S+MP-regeringen (Alice Bah Kuhnke) uts\u00e5g Anna Carlstedt \u00e4r ok\u00e4nt. Hon har inga kunskaper inom omr\u00e5det och saknar helt meriter f\u00f6r uppdraget. Om regeringen varit intresserad av att tills\u00e4tta en expert som samordnare skulle ist\u00e4llet t ex Magnus Ranstorp varit r\u00e4tt val. Men f\u00f6r S+MP-regeringen verkar det r\u00e4cka med att man r\u00f6star r\u00f6dgr\u00f6nt f\u00f6r att tills\u00e4ttas som expert.<\/span><\/p>\n

JIHADISTER STRIDER PGA NAZISTER?<\/strong>
\n<\/span>N\u00e4r Anna Carlstedt uts\u00e5gs till ny samordnare i december 2016 sa hon till SR att det \u00e4r pga vit makt-r\u00f6relsen som jihadister \u00e5ker fr\u00e5n Sverige till Syrien och Irak f\u00f6r att strida.<\/span><\/strong><\/p>\n

PROPAGANDAMATERIAL<\/strong>
\nNu har samordnare Anna Carlstedt tagit fram \u00e4nnu en rapport, av precis lika litet v\u00e4rde som Mona Sahlins rapport. <\/span><\/p>\n

Om kostnaden f\u00f6r denna tv\u00e5sidiga rapport \u00f6verstiger de 10 miljoner kronor som Mona Sahlins rapport kostade \u00e4r oredovisat.
\n<\/span><\/p>\n

M\u00c5L OCH RESULTAT SAKNAS
\nInga m\u00e5l st\u00e4lls upp och inga konkreta resultat redovisas i samordnarens rapporter. De fr\u00e5gor som st\u00e4llts av samordnaren till kommunerna<\/a> \u00e4r inte resultatinriktade. Anna Carlstedt har inte ens en enda slutsats i sin lilla tv\u00e5sidiga rapport.<\/strong>
\n<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r nu bara ett par m\u00e5nader kvar tills projektet ska slutredovisas (2018-01-12). Hela projektet med Mona Sahlin (som efter diverse skandaler hoppade av sitt uppdrag 2016-05-04) och Hillevi Engstr\u00f6m (M) som nationella samordnare var genomg\u00e5ende resultatl\u00f6st, och med Anna Carlstedt som nationell samordnare har inget \u00f6verhuvudtaget uppn\u00e5tts. <\/span><\/p>\n

However beautiful the strategy, you should occasionally look at the results.
\n– Sir Winson Churchill<\/p><\/blockquote>\n

INGA SLUTSATSER<\/strong><\/span>
\nDen nationella samordnaren 2017 har inte ens dragit n\u00e5gra slutsatser av den enk\u00e4t som skickats ut till kommunerna. Att dra slutsatser av svaren p\u00e5 enk\u00e4ten har ist\u00e4llet delegerats till en eller tv\u00e5 personer i den privata stiftelsen ”Tryggare Sverige”. Utan att n\u00e5gon kompetens f\u00f6r detta finns i denna stiftelse (se ”Slutsatser<\/a>”).<\/span><\/p>\n

INGEN L\u00c4GESBILD F\u00d6R PROBLEMOMR\u00c5DEN<\/strong><\/span>
\n\u2022 Eftersom den nationella samordnaren inte s\u00e4rskiljer de verkliga problemomr\u00e5dena, dvs fr\u00e4mst Malm\u00f6, G\u00f6teborg, Stockholm och Bor\u00e5s, fr\u00e5n resten av Sverige blir det av samordnaren redovisade resultatet kraftigt missvisande. <\/span>
\n\u2022 Eftersom den nationella samordnaren inte delat upp redovisningen p\u00e5 de f\u00e5 geografiska omr\u00e5den (st\u00e4der) d\u00e4r kanske 90% eller mer av problemen med v\u00e5ldsbejakande extremism f\u00f6rekommer och \u00f6vriga geografiska omr\u00e5den (kommuner) blir det allts\u00e5 om\u00f6jligt att f\u00e5 en relevant och r\u00e4ttvisande l\u00e4gesbild av situationen.<\/span><\/p>\n

Efter tre \u00e5r med en nationell samordnare mot v\u00e5ldsbejakande extremism s\u00e5 finns det inte ett sp\u00e5r av redovisning om var i Sverige problem med detta f\u00f6rekommer eller var problemen kan bed\u00f6mas vara som st\u00f6rst (enl. givna kriterier). Detta har inte redovisats, varken med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n personligt tyckande av kommunrepresentanter eller med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n hur det ser ut i verkligheten.<\/span><\/p>\n

Endast genom en separat redovisning, var f\u00f6r sig, av ovan n\u00e4mnda st\u00e4der och en annan separat redovisning f\u00f6r \u00f6vriga delar av Sverige, f\u00f6retr\u00e4desvis indelat p\u00e5 3-4 landsdelar, \u00e4r det m\u00f6jligt att f\u00e5 en bild av hur l\u00e4get ser ut i Sverige.<\/span><\/p>\n

PROBLEM SMETATS UT J\u00c4MNT F\u00d6RDELAT \u00d6VER 290 KOMMUNER<\/strong>
\nInte ens den nationella samordnaren har haft en l\u00e4gesbild att utg\u00e5 fr\u00e5n d\u00e4r det framg\u00e5r i vilka kommuner\/stadsdelar problemen f\u00f6rekommer. Ist\u00e4llet har samordnaren utg\u00e5tt fr\u00e5n en generell bild av hela Sverige, som dessutom baserats enbart p\u00e5 personligt tyckande av enskilda personer.<\/span><\/p>\n

AVSAKNAD AV FAKTA
\nSamordnarens rapport \u00e4r kliniskt ren fr\u00e5n fakta om problemen. Som vanligt handlar det f\u00f6r v\u00e4nstern enbart om k\u00e4nslor och personligt tyckande.<\/span><\/strong><\/p>\n

MISSVISANDE\/FELAKTIGA PROCENTSATSER<\/strong>
\nI m\u00e5nga av de utr\u00e4kningar\/procentsatser som kan kontrolleras s\u00e5 verkar dessa vara fel (f\u00f6rutom att praktiskt taget samtliga procentsatser inte ger en r\u00e4ttvisande bild ens av kontaktpersonernas tyckande). Det ger intryck av att samordnarens matematiska kunskaper ligger i niv\u00e5 med en tredjeklassare (total okunskap i matematik \u00e4r signifikativt f\u00f6r<\/span> v\u00e4nsterextremister<\/a>).<\/span><\/p>\n

ORIKTIGA UPPGIFTER OCH SLUTSATSER<\/strong>
\nMycket \u00e4r fel i samordnarens rapport (vilket enkelt kan konstateras). Fr\u00e5gorna till kommunerna har samordnare\u00a0Anna Carlstedt inte bifogat rapporten <\/strong>(vilket markant f\u00f6rsv\u00e5rar att uppt\u00e4cka felaktigheterna), men finns h\u00e4r<\/a>.<\/span><\/p>\n

I rapporten j\u00e4mf\u00f6rs hela tiden \u00e4pplen med p\u00e4ron.<\/span><\/p>\n

FR\u00c5GOR F\u00d6RHALAS GENOM SAMORDNARE<\/strong>
\nSamordnare tills\u00e4tts i regel av regeringen enbart i syftet att f\u00f6rhala fr\u00e5gor och att f\u00e5 det till att se ut som att n\u00e5got g\u00f6rs \u00e5t problemen. Endast i de fall en utredning tills\u00e4tts med en grupp av f\u00f6r uppdraget kompetenta personer – med relevant tidsavgr\u00e4nsning f\u00f6r resultat – \u00e4r det seri\u00f6st menat.<\/span><\/p>\n

LUDDIGA OCH IRRELEVANTA ENK\u00c4TFR\u00c5GOR<\/strong>
\nMed samordnaren mot v\u00e5ldsbejakande extremism blir det dessutom s\u00e4rskilt tydligt att syftet fr\u00e5n start (med framtagande av de luddigt formulerade fr\u00e5gorna f\u00f6r kommunerna) varit att sprida propaganda d\u00e4r h\u00f6gern ska skuldbel\u00e4ggas och smutskastas, utan att beh\u00f6va involvera fakta. Och de m\u00e5nga och omfattande problemen med v\u00e4nsterextremisterna ska f\u00f6rminskas<\/strong>.<\/span><\/p>\n

INGET HAR UPPN\u00c5TTS!!!<\/strong>
\nEfter att samordnaren verkat i snart tre \u00e5r (uppdraget ska slutredovisas senast den 12 januari 2018) kan \u00e4nnu ingen peka p\u00e5 att n\u00e5got uppn\u00e5tts \u00f6verhuvudtaget, dvs att man lyckats st\u00e4vja n\u00e5gon form av extremism. <\/span><\/p>\n

MEDIA IFR\u00c5GAS\u00c4TTER INGET<\/strong>
\nEftersom Sveriges v\u00e4nstervridna media noga undviker konkreta fr\u00e5gor om detta s\u00e5 forts\u00e4tter denna l\u00f6jev\u00e4ckande process d\u00e4r fr\u00e5gor bara dras i l\u00e5ngb\u00e4nk och ingen ansvarig (s\u00e4rskilt inte S+MP-regeringen) bryr sig om att inga resultat n\u00e5gonsin uppn\u00e5s… eller ens kommer att uppn\u00e5s.<\/span><\/p>\n

RAPPORT ANV\u00c4NDS F\u00d6R ATT SPRIDA DESINFORMATION
\nNu anv\u00e4nds Anna Carlstedts starkt v\u00e4nstervridna och genomg\u00e5ende felaktiga rapport flitigt av v\u00e4nstermedia i Sverige f\u00f6r att sprida desinformation och ta fokus fr\u00e5n de verkliga problemen.<\/span><\/strong><\/p>\n

FEL INFORMATION GER FELSATSADE RESURSER<\/strong>
\nDe verkliga problemen \u00e4r de facto v\u00e4nsterextremism och islamism, men v\u00e4nstern f\u00f6rs\u00f6ker alltid l\u00e4gga en sl\u00f6ja \u00f6ver dessa problem i syfte att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 alla att tro att det ist\u00e4llet \u00e4r h\u00f6gerextremismen som skapar alla problem i Sverige. Resurserna kommer d\u00e4rmed aldrig att landa r\u00e4tt.<\/span><\/p>\n

HANDLINGSPLAN F\u00d6RE L\u00c4GESBILD<\/strong>
\nNu sitter kommunerna och tar fram handlingsplaner – p\u00e5 direktiv av samordnaren – utan att ens ha en l\u00e4gesbild, eller med en felaktig l\u00e4gesbild som grund. Vad \u00e4r det kommunerna tar fram handlingsplaner f\u00f6r n\u00e4r kommunerna inte ens vet vad det \u00e4r som beh\u00f6ver handlingsplaner?<\/span><\/p>\n

RAPPORT 2016 OCH 2017 – ENK\u00c4T OM PERSONLIGT TYCKANDE<\/strong>
\nH\u00e4r nedan redovisas rapporterna fr\u00e5n b\u00e5de 2016 (samordnare Mona Sahlin) och 2017 (samordnare Anna Carlstedt) s\u00e5 att det enklare g\u00e5r att se bristerna och f\u00f6rs\u00f6ken att manipulera enk\u00e4tsvaren p\u00e5 samordnarens infantila enk\u00e4t till kommunerna, s\u00e5 att det passar v\u00e4nstern s\u00e5 bra som m\u00f6jligt:<\/span><\/p>\n

\n

<\/a>
\nEnk\u00e4t till Sveriges kommuner avseende arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong><\/p>\n

I mars 2016 skickades en enk\u00e4t till de 290 personer som \u00e4r kommunernas kontaktpersoner mot v\u00e5ldsbejakande extremism [trots att s\u00e4kert en majoritet av kommunerna inte ens hade en s\u00e5dan kontaktperson]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDet finns stark anledning att tro att en klar majoritet av dessa ”kontaktpersoner<\/em>” – precis som den nationella samordnaren sj\u00e4lv – r\u00f6star r\u00f6dgr\u00f6nt och d\u00e4rf\u00f6r besvarat fr\u00e5gor i enlighet med sin politiska syn, frist\u00e5ende fr\u00e5n fakta!<\/span><\/p>\n

PROBLEM MED V\u00c4NSTEREXTREMISTER F\u00d6RMINSKAS<\/strong>
\nAv naturliga sk\u00e4l har Regeringskansliet (de 10 personer som lyder under den nationella samordnaren) ett s\u00e4rintresse av att reducera problemen med v\u00e4nsterextremisterna i mesta m\u00f6jliga m\u00e5n. Denna grundl\u00e4ggande tanke g\u00e5r som en r\u00f6d tr\u00e5d genom den nationella samordnarens rapport.<\/span><\/p>\n

<\/a><\/p>\n

82 kommuner (28%) besvarade inte enk\u00e4ten 2016<\/h3>\n

208 kontaktpersoner svarade p\u00e5 enk\u00e4ten [2016]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDet kan j\u00e4mf\u00f6ras med 2017 d\u00e5 233 av 312 ”kommuner och stadsdelar” besvarade enk\u00e4ten. Dvs 79 ”kommuner och stadsdelar” – 25%<\/strong> – avstod helt fr\u00e5n att svara<\/strong>. <\/span><\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r om man kan dra n\u00e5gra relevanta slutsatser f\u00f6r hela Sverige, och vidta relevanta \u00e5tg\u00e4rder i respektive kommun\/stadsdel, utifr\u00e5n en enk\u00e4t d\u00e4r 1\/4 (eller mer) inte svarar \u00f6verhuvudtaget?<\/span><\/p>\n

Vi f\u00e5r inte ens veta vilka kommuner\/stadsdelar som svarat 2016 och 2017.<\/span><\/p>\n

VARF\u00d6R INGA NATIONELLA \u00c5TG\u00c4RDER?<\/strong>
\nNationella \u00e5tg\u00e4rder hade givetvis varit avsev\u00e4rt mer effektivt (i s\u00e5v\u00e4l kostnader som tid), men i vanlig ordning skjuter regeringen ifr\u00e5n sig sitt ansvar<\/strong> p\u00e5 enskilda kommuner.<\/span><\/p>\n

<\/a><\/p>\n

18% av 290 kommuner uppgav 2016 att ”v\u00e5ldsbejakande extremism” f\u00f6rekommer i ”n\u00e5gon form” – 54% vet inte om det f\u00f6rekommer<\/h3>\n

\u2022 En fj\u00e4rdedel<\/strong> av kommunerna anger [2016]<\/span> att [de tror<\/strong> att]<\/span> det existerar n\u00e5gon form av<\/strong> v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDet var 17,6%<\/strong> (51 st oredovisade) av Sveriges 290 kommuner som 2016 svarade att de trodde<\/strong> att det fanns ”v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” i n\u00e5gon form, enligt den nationella samordnaren 2016. Dvs inkl. opolitiska organisationer som t ex fotbollshuliganism, MC-kriminalitet och maffia, t ex fr\u00e5n Balkan, samt bes\u00f6kande fr\u00e5n andra l\u00e4nder eller kommuner<\/strong>.<\/span>
\nDen nationella samordnaren 2016 skriver:<\/span> ”51 kommuner angav att det existerar v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen. En kommun avstod att svara.<\/em>”<\/p>\n

VILKA 51 KOMMUNER?<\/strong>
\nVilka kommuner (ut\u00f6ver de sj\u00e4lvklara; Malm\u00f6, G\u00f6teborg, Stockholm och Bor\u00e5s)?<\/span>
\n Varf\u00f6r vill samordnaren inte redovisa de 51 kommunerna, med s\u00e4rredovisning av ovan n\u00e4mnda st\u00e4der, trots att dessa uppgifter \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r hur resultatet ska tolkas liksom vilka \u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6ver vidtagas?<\/span><\/p>\n

VARF\u00d6R INGA DEFINITIONER?<\/strong>
\nDet \u00e4r uppenbart att definitionerna om vad som \u00e4r ”v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>” skiljer sig kraftigt \u00e5t fr\u00e5n person till person, men \u00e4nd\u00e5 definieras inga termer i fr\u00e5gest\u00e4llningen.<\/span><\/p>\n

Nacka kommun definierar v\u00e5ldsbejakande extremism s\u00e5 h\u00e4r (tillsammans med nedanst\u00e5ende bild):<\/span>
\nVad \u00e4r v\u00e5ldsbejakande extremism?<\/span><\/strong>
\n \u2022 Att anv\u00e4nda v\u00e5ld (hot och trakasserier) f\u00f6r att uppn\u00e5 ett politiskt eller religi\u00f6st syfte.<\/strong><\/span>\"V\u00e5ldsbejakande<\/p>\n

Dessutom kan de ”kontaktpersoner” som besvarar samordnarens enk\u00e4tfr\u00e5gor utg\u00e5 enbart fr\u00e5n vad de l\u00e4st\/h\u00f6rt – eller tror sig ha l\u00e4st\/h\u00f6rt – i media, eller h\u00f6rt ryktesv\u00e4gen, utan att det beh\u00f6ver st\u00e4mma.<\/span><\/p>\n

<\/a>75% AV DE SVARANDE KOMMUNERNA 2016 SAKNAR VETSKAP OM N\u00c5GRA V\u00c5LDSBEJAKANDE PERSONER<\/strong><\/span>
\nKnappt 40 procent<\/strong> av kommunerna anger [2016]<\/span> att det inte finns n\u00e5gon v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n156 (79+77) kontaktpersoner, dvs 54% av landets 290 kommuner<\/strong> – alternativt drygt 75%\u00a0av 207 svarande kontaktpersoner\/kommuner<\/strong> – svarade 2016 att de inte vet eller inte tror att det finns n\u00e5gra ”v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em><\/strong>”, enligt fr\u00e5gest\u00e4llningen.<\/span>
\nDen nationella samordnaren 2016 skriver:<\/span> ”79 kommuner angav att det inte f\u00f6rekommer n\u00e5gra v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen.<\/em>”<\/p>\n

Drygt en tredjedel<\/strong> av kommunerna [2016]<\/span> vet inte om det f\u00f6rekommer v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDet var 77 av de 207 svarande kontaktpersonerna som 2016 saknade vetskap om n\u00e5gra ”v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>”. Dvs 77 av 290 kommuner.<\/span>
\nDen nationella samordnaren 2016 skriver:<\/span> ”77 kommuner angav att de inte vet om det finns v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen.<\/em>”.
\n<\/a><\/p>\n

41 av 51 kontaktpersoner trodde 2016 att ”h\u00f6gerextremism” finns i kommunen<\/h3>\n

\u2022 Av de kommuner [51 kommuners kontaktpersoner]<\/span> som anger att [de tror att]<\/span> v\u00e5ldsbejakande extremism finns i deras kommun s\u00e5 \u00e4r h\u00f6gerextremism den mest f\u00f6rekommande<\/strong>, knappt 50 procent<\/strong> [h\u00f6gerextremistisk aktivitet = 41 kontaktpersoner (14%), v\u00e4nsterextremistisk aktivitet = 12 kontaktpersoner (4%), islamistisk extremism = 30 kontaktpersoner (10%), enligt vad den nationella samordnaren 2016 skriver]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n14%<\/strong> av kontaktpersonerna i Sveriges kommuner (dvs 41 oredovisade kommuners kontaktpersoner av totalt 290 kommuner) uppgav 2016 att de tror<\/strong> att det finns ”v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” i n\u00e5gon form (enligt personlig och valfri tolkning) p\u00e5 h\u00f6gerkanten<\/strong> i kommunen.
\n<\/span><\/p>\n

SKA \u00c5TG\u00c4RDER BASERAS P\u00c5 PERSONLIGT TYCKANDE OCH F\u00d6RVR\u00c4NGD INFORMATION?<\/strong>
\nDetta \u00e4r dock personligt tyckande<\/strong>, helt utan st\u00f6d i forskningen. Dessutom \u00e4r det frist\u00e5ende fr\u00e5n antal personer s\u00e5v\u00e4l som antal incidenter, och niv\u00e5 av problem samt behov av \u00e5tg\u00e4rder<\/strong>.<\/span><\/p>\n

Den av nationella samordnaren h\u00e4r ovan uppgivna procentsatsen \u00e4r starkt avvikande<\/strong> fr\u00e5n hur vi andra uppfattar verkligheten baserat p\u00e5 nyhetsrapportering, fakta och sakliga rapporter.<\/span><\/p>\n

ANTAL & PROBLEMNIV\u00c5 OVIKTIGT?
\nMed den nationella samordnarens m\u00e4rkliga s\u00e4tt att st\u00e4lla fr\u00e5gor, r\u00e4kna och resonera kan 100 stenkastande v\u00e4nsterextremister med ”bangers<\/em>” och gasbomber\/molotovcocktails i en kommun motsvara lika mycket problem och kr\u00e4va lika mycket \u00e5tg\u00e4rder\/resurser som en h\u00f6gerextremist i kommunen.<\/span><\/strong><\/p>\n

Genom att helt bortse fr\u00e5n bl a antal s\u00e5v\u00e4l som den grad av problem som respektive form av extremism skapar (eller riskerar att skapa) kommer enk\u00e4tresultaten oundvikligen att resultera i helt felaktiga satsningar och \u00e5tg\u00e4rder<\/strong> f\u00f6r att s\u00e4kra medborgarna, landet och demokratin.<\/span><\/p>\n

Ingenstans i den nationella samordnarens rapport (eller n\u00e5gon annanstans) presenteras DOKUMENTERADE och bekr\u00e4ftade erfarenheter (t ex polisrapporter) av v\u00e5ldsbejakande extremism i n\u00e5gon form.<\/span><\/strong><\/p>\n

<\/a>14 procent\u00a0av kommunerna [12 kontaktpersoner av Sveriges 290 kommuner, enligt den nationella samordnaren 2016]<\/span> anger att det finns v\u00e4nsterextremism<\/strong> i kommunen.<\/p>\n

Red’s kom:
\nM\u00e4rklig formulering av den nationella samordnaren 2016 (s\u00e5v\u00e4l som av stiftelsen ”Tryggare Sverige<\/em>” och den nationella samordnaren 2017)! 14%? Finns det en enda kommun i Sverige som \u00e4r befriad fr\u00e5n v\u00e4nsterextremism?<\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4ndrar samordnaren formuleringen f\u00f6r just denna grupp fr\u00e5n antal (”mest f\u00f6rekommande<\/em>” och ”n\u00e4st mest f\u00f6rekommande<\/em>”) till ”finns<\/em>”?<\/span><\/p>\n

V\u00c4NSTEREXTREMISTER VANLIGAST OCH FLEST, UTOM I ”KONTAKTPERSONERNAS” \u00d6GON<\/strong>
\nDet \u00e4r allts\u00e5 endast 4%<\/strong> av kontaktpersonerna i Sveriges 290 kommuner som 2016 uppgav att de tror<\/strong> att det finns ”v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” p\u00e5 v\u00e4nsterkanten i kommunen. Alla f\u00f6rst\u00e5r s\u00e4kert att v\u00e4nsterextremister finns i l\u00e5ngt, l\u00e5ngt fler kommuner, f\u00f6rutom att de till antalet \u00e4r avsev\u00e4rt fler \u00e4n h\u00f6gerextremisterna.<\/span><\/p>\n

POLITISK AGENDA STYR ENK\u00c4TFR\u00c5GOR, ENK\u00c4TSVAR & RESULTAT
\nMed ovanst\u00e5ende information framg\u00e5r v\u00e4ldigt tydligt vilken politisk \u00e5sikt den nationella samordnaren <\/strong>(som ansvarar f\u00f6r formuleringen av fr\u00e5gorna) s\u00e5v\u00e4l som respondenterna har.<\/strong><\/span><\/p>\n

Islamistisk extremism<\/strong> \u00e4r den n\u00e4st mest f\u00f6rekommande (36 procent). [30 kontaktpersoner]<\/span><\/p>\n

Red’s kom:
\n10%<\/strong> av kontaktpersonerna i Sveriges 290 kommuner uppgav allts\u00e5 2016 att de tror<\/strong> att det finns ”v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” i form av islamister i kommunen. Dvs islamister skulle d\u00e5 finnas i endast 30 kommuner (d\u00e4r den nationella samordnaren inte vill redovisa vilka dessa kommuner \u00e4r, \u00e4ven om vi vet att deras starkaste f\u00e4sten \u00e4r Malm\u00f6, G\u00f6teborg, Stockholm och Bor\u00e5s).<\/span><\/p>\n

HUR M\u00c5NGA ISLAMISTER FINNS I SVERIGE?<\/strong><\/span>
\nAntal islamister \u00e4r ok\u00e4nt, men S\u00e4po ger en icke exakt uppgift p\u00e5 n\u00e5gra tusen k\u00e4nda<\/strong> islamister i Sverige (att j\u00e4mf\u00f6ra med de ca 50 h\u00f6gerextremisterna i NMR).<\/span>
\n<\/a><\/p>\n

72 kontaktpersoner i landets 290 kommuner uppger att n\u00e5gon kommunanst\u00e4lld ”utbildats”<\/h3>\n

Meningsl\u00f6sa, irrelevanta och oriktiga slutsatser av den nationella samordnaren baserat p\u00e5 felaktigt & ofullst\u00e4ndigt material:
\n<\/span>
\n\u2022 En dryg tredjedel<\/strong> av kommunerna [72 av landets 290 kommuner, enligt den nationella samordnaren 2016, dvs 25%<\/strong> av Sveriges kommuner (inte ”en dryg tredjedel<\/em>” som stiftelsen ”Tryggare Sverige” uppger)]<\/span> har [enligt ”Tryggare Sverige” och den nationella samordnaren 2016]<\/span> genomf\u00f6rt [n\u00e5gon form av]<\/span> utbildningsinsatser [f\u00f6r minst en person vid n\u00e5got tillf\u00e4lle i historien]<\/span> som syftar till att h\u00f6ja kunskapen om v\u00e5ldsbejakande extremism hos de kommunalt anst\u00e4llda.<\/p>\n

Red’s kom:
\nV\u00e4rdel\u00f6st vetande. En ”utbildningsinsats<\/em>” kan vara en tre minuters allm\u00e4n genomg\u00e5ng f\u00f6r en av de h\u00f6gre cheferna.<\/span><\/p>\n

Sedan kan man fr\u00e5ga sig vad det \u00e4r f\u00f6r utbildning som beh\u00f6vs, som alla vi andra – i alla fall de av oss som \u00e4r uppdaterade och l\u00e4ser alternativa k\u00e4llor – inte redan k\u00e4nner till?<\/span><\/p>\n

INGEN UTBILDNING I 218 KOMMUNER?<\/span><\/strong>
\nResterande [218 (dvs 290-72) eller 136 (dvs 208-72)]<\/span> kommuner har inte genomf\u00f6rt n\u00e5gra utbildningsinsatser [2016 eller n\u00e5gon g\u00e5ng tidigare]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nOm detta saknas k\u00e4nnedom, men 132 kontaktpersoner (63%) av totalt 208 uppgav 2016 att de trodde att deras kommun inte genomf\u00f6rt n\u00e5gon utbildningsinsats \u00f6verhuvudtaget, enligt den nationella samordnaren 2016 (”132 kommuner angav att de inte har haft n\u00e5gra utbildningsinsatser.<\/em>”). <\/span><\/p>\n

Ska denna diskrepans tolkas som att 4 kontaktpersoner (136-132) inte svarat p\u00e5 fr\u00e5gan?<\/span>
\n<\/a><\/p>\n

12 av 290 kontaktpersoner 2016 uppgav att kommunen har en ”l\u00e4gesbild”<\/h3>\n

Meningsl\u00f6sa, irrelevanta och oriktiga slutsatser av den nationella samordnaren baserat p\u00e5 felaktigt & ofullst\u00e4ndigt material:
\n<\/span>
\n\u2022 47 procent<\/strong> av kommunerna [97 kontaktpersoner, enligt den nationella samordnaren 2016, dvs 33%<\/strong> av landets 290 kommuner]<\/span> anger att de inte har en l\u00e4gesbild \u00f6ver v\u00e5ldsbejakande extremism.<\/p>\n

Lika m\u00e5nga [97 kontaktpersoner]<\/span> anger att de har en icke nedskriven l\u00e4gesbild.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDe har allts\u00e5 en ”bild<\/em>” av l\u00e4get i n\u00e5gons huvud?
\nI praktiken inneb\u00e4r detta att 194 kommuner av 208 uppger 2016 att de inte har n\u00e5gon l\u00e4gesbild.<\/strong>
\n<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r totalt sett fler kommuner som har n\u00e5gon form av l\u00e4gesbild \u00e4n som inte har det [under f\u00f6ruts\u00e4ttning att man r\u00e4knar in l\u00e4gesbilder i n\u00e5gons huvud, enligt personligt tyckande]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n12<\/strong> (4+8) av Sveriges 290 kommuner<\/strong> (dvs 4%) anser att de har en nedskriven l\u00e4gesbild<\/strong>, enligt den nationella samordnaren 2016 (tv\u00e5 kommuners kontaktpersoner som svarade p\u00e5 enk\u00e4ten svarade inte p\u00e5 denna fr\u00e5ga om l\u00e4gesbild). Dvs 206 – 194 kontaktpersoner.<\/span><\/p>\n

RELEVANT L\u00c4GESBILD?
\nMen finns det n\u00e5gon kommun som har en relevant och korrekt l\u00e4gesbild?<\/strong> Speciellt med tanke p\u00e5 att 109 (97+12) av kontaktpersonerna uppgett att kommunen har n\u00e5gon form av l\u00e4gesbild utan ens tillg\u00e5ng till det absolut mest grundl\u00e4ggande f\u00f6r en dylik l\u00e4gesbild; S\u00c4POS uppgifter<\/strong>.<\/span>
\n<\/a><\/p>\n

15 kommuner har handlingsplan 2016<\/h3>\n

Meningsl\u00f6sa, irrelevanta och oriktiga slutsatser av den nationella samordnaren baserat p\u00e5 felaktigt & ofullst\u00e4ndigt material:
\n<\/span>
\n\u2022 Totalt sett har 61 procent<\/strong> av kommunerna en handlingsplan [15 kommuner hade en f\u00e4rdig handlingsplan 2016, enligt den nationella samordnaren 2016, dvs 5%<\/strong> av landets 290 kommuner]<\/span> \u2013 eller \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att skaffa en handlingsplan, alternativt har tagit fram riktlinjer f\u00f6r arbetet och inkluderat dem i andra handlingsplaner [112\u00a0(30+13+59+10, enligt n\u00e4rmare beskrivning nedan) av 290 kommuner – dvs 39%<\/strong> – ans\u00e5g 2016 att deras kommun skulle komma att skapa en handlingsplan i n\u00e5gon form alternativt inkluderat riktlinjer i n\u00e5gon form f\u00f6r detta i andra handlingsplaner.
\nAllts\u00e5 totalt 44%<\/strong> (5%+39%) av 290 kontaktpersoner.]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nOvanst\u00e5ende formulering av den nationella samordnaren 2017 \u00e4r ett konkret exempel p\u00e5 hur man manipulerar med statistik f\u00f6r att komma s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt till det resultat man vill ska g\u00e4lla.<\/span><\/p>\n

Det ska understrykas att media den senaste tiden konstaterat att kommunernas handlingsplaner mot ”v\u00e5ldsbejakande extremism” \u00e4r kraftigt underm\u00e5liga. Inte ens en s\u00e5 h\u00e4r grundl\u00e4ggande sak har den nationella samordnaren lyckats med efter tre \u00e5r.<\/span><\/p>\n

15 KOMMUNER HAR F\u00c4RDIG HANDLINGSPLAN<\/strong><\/span>
\nSju procent av kommunerna [15 kommuner, dvs 5% av landets 290 kommuner, enligt kontaktpersonerna och den nationella samordnaren 2016]<\/span> har en f\u00e4rdig handlingsplan.<\/p>\n

H\u00e4r f\u00f6ljer totalt intets\u00e4gande statistik av samordnaren:<\/span><\/p>\n

\u2022 14 procent<\/strong> [30 kommuner, dvs 10%<\/strong> av landets 290 kommuner]<\/span> har kommit ganska l\u00e5ngt<\/strong> i arbetet med att ta fram handlingsplan och
\n\u2022 sju procent<\/strong> [13 kommuner, dvs 4%<\/strong> av landets 290 kommuner]<\/span> har kommit halvv\u00e4gs.
\n\u2022 28 procent<\/strong> [59 kommuner, dvs 20%<\/strong> av landets 290 kommuner, enligt samordnaren]<\/span> har precis p\u00e5b\u00f6rjat ett arbete med att ta fram en handlingsplan.
\n\u2022 Fem procent<\/strong> [10 kommuner, dvs 3%<\/strong> av landets 290 kommuner]<\/span> har tagit fram riktlinjer f\u00f6r arbetet och inkluderat dessa i andra handlingsplaner.<\/p>\n

* En dryg tredjedel<\/strong> [81 kommuner (70 kommuner som inte p\u00e5b\u00f6rjat arbetet med att ta fram en handlingsplan + 10 kommuner som inte kommer att g\u00f6ra en handlingsplan + 1 kommun som inte svarat p\u00e5 fr\u00e5gan), dvs 39% av de ”kontaktpersoner” som besvarat n\u00e5gon del av enk\u00e4ten]<\/span> har inte p\u00e5b\u00f6rjat ett arbete.<\/strong><\/p>\n

Red’s kom:
\nDRYGT H\u00c4LFTEN AV LANDETS KOMMUNER KOMMER INTE ATT G\u00d6RA EN HANDLINGSPLAN<\/strong><\/span>
\nEnligt samordnarens redovisning 2016 s\u00e5 \u00e4r det 127 (15+30+13+59+10) av 290 kommuners kontaktpersoner som uppger att kommunen har eller kommer att g\u00f6ra n\u00e5gon form av handlingsplan (dvs 44% av landets kommuner).
\n<\/span><\/p>\n

\n

<\/a>
\nUtformning och struktur<\/strong>
\nEnk\u00e4tens fr\u00e5gor \u00e4r konstruerade utifr\u00e5n de fr\u00e5gor som Samordnarens kansli ber kommunerna att ge svar p\u00e5 inf\u00f6r kommunbes\u00f6ken. Dessa fr\u00e5gor inneh\u00e5ller de komponenter som bed\u00f6mts vara centrala i arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n\u2022 Inte en enda fr\u00e5ga fr\u00e5n samordnaren \u00e4r resultatinriktad!
\n\u2022 Inte ett enda m\u00e5l har st\u00e4llts upp i samordnarens rapport!
\nD\u00e4rmed \u00e4r hela unders\u00f6kningen, bara av dessa anledningar, helt utan v\u00e4rde.<\/span><\/strong><\/p>\n

Att sedan fakta inte beaktats g\u00f6r inte det hela b\u00e4ttre.
\n<\/span><\/strong>
\n<\/a><\/p>\n

Anonyma svar!!!<\/h3>\n

Av de 208 kontaktpersoner som svarade p\u00e5 enk\u00e4ten [2016]<\/span> s\u00e5 angav 180 vilken kommun de representerar [F\u00f6r 2017 har antalet som inte ens velat uppge vilken kommun de representerar inte redovisats]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDetta faktum hemligh\u00e5lls av Sveriges v\u00e4nstervridna media n\u00e4r de refererar till samordnarens rapport. Varf\u00f6r v\u00e5gar inte den som svarat uppge sitt namn?
\nDet inneb\u00e4r att 28 personer (minst) i kommunerna kan ha f\u00f6rs\u00f6kt manipulera resultatet (ut\u00f6ver vad som redan sker med personligt tyckande) vilket kan ge s\u00e4rskilt missvisande resultat med s\u00e5pass l\u00e5g svarsfrekvens.
\nHur kan anonyma svar fr\u00e5n kommunerna accepteras och r\u00e4knas in i statistiken (i praktiken inneb\u00e4r detta att en person rent teoretiskt kan ha svarat f\u00f6r 29 kommuner)?<\/strong><\/span><\/p>\n

Att det inte framg\u00e5r vem det egentligen \u00e4r som besvarat fr\u00e5gorna inneb\u00e4r dessutom att respondenten kan vara n\u00e5gon helt annan \u00e4n kommunens kontaktperson i fr\u00e5gorna samt helt okunnig inom omr\u00e5det och att kommunen kanske inte ens k\u00e4nner till att fr\u00e5gorna besvarats.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

SAMORDNARENS ENK\u00c4T MED RESULTAT<\/h2>\n

Fr\u00e5ga 1: Jag \u00e4r kontaktperson f\u00f6r kommun<\/strong>: __________<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 2: Finns det aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen?<\/strong><\/span><\/p>\n

Resultat 2016:<\/strong>
\n\u2022 79 kommuner angav att det inte f\u00f6rekommer n\u00e5gra v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen.
\n\u2022 77 kommuner angav att de inte vet om det finns v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen.
\n\u2022 51 kommuner angav att det existerar v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen.
\n\u2022 En kommun avstod att svara.<\/p>\n

Red’s kom: Dvs som allra minst 54%<\/strong> (79 +77 kontaktpersoner) av landets 290 kommuner saknar vetskap<\/strong> om ”v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>”.<\/span><\/p>\n

17,6% av landets kommuner (dvs 51 kontaktpersoner) uppgav att de trodde<\/strong> att dessa f\u00f6rekom.<\/p>\n

F\u00f6r 83 (290-207) kommuner (29% av landets kommuner) vet vi inte vad de trodde 2016.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

2017<\/h3>\n

Max 45% tror att det f\u00f6rekommer ”v\u00e5ldsbejakande extremism”<\/h3>\n

<\/a>F\u00f6rekomsten av v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunerna<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5ga 17. Vilka riktningar av v\u00e5ldsbejakande extremism har f\u00f6rekommit under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
\n\u2022 H\u00f6gerextremistiska individer eller grupper
\n\u2022 V\u00e4nsterextremistiska individer eller grupper
\n\u2022 Islamistiska extrema individer eller grupper
\n\u2022 Annat<\/strong> (beskriv: ___)
\n\u2022 Vet ej<\/strong>
\n\u2022 Har inte f\u00f6rekommit<\/strong><\/span>
\nFr\u00e5ga 18. Hur har den v\u00e5ldsbejakande extremismen tagit sig uttryck under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
\n\u2022 Propaganda (skrifter, symboler, bilder)
\n\u2022 Slutna m\u00f6ten
\n\u2022 \u00d6ppna m\u00f6ten
\n\u2022 Rekrytering
\n\u2022 Manifestationer
\n\u2022 Brott (attacker, v\u00e5ld, hot, trakasserier, skadeg\u00f6relse)
\n\u2022 Annat
\n<\/span><\/p>\n

\u2022 73 %<\/strong> [Den nationella samordnaren har nu noterat att deras tidigare uppgift p\u00e5 81% var fel. Detta enligt nedan, d\u00e4r det f\u00f6rklaras varf\u00f6r det i verkligheten \u00e4r max 45%<\/strong> av Sveriges kontaktpersoner]<\/span> av de svarande<\/strong> uppger att de [tror att de]<\/span> har lokala<\/strong> v\u00e5ldsbejakande grupperingar eller individer i kommunen.<\/p>\n

R\u00c4TTELSE AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN<\/strong><\/span><\/p>\n

Totalt uppger 171 unika [unika?]<\/span> kommuner att de [dvs dessa 171 kontaktpersoner tror<\/strong> att kommunen\/stadsdelen]<\/span> har v\u00e5ldsbejakande extremism generellt [?]<\/span> i sin kommun. Detta innefattar grupperingar, individer, \u00e5terv\u00e4ndare och v\u00e5ldsbejakande extremistiska aktiviteter [vilket inte framg\u00e5r av enk\u00e4ten, s\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r hur den nationella samordnaren kommit fram till detta]<\/span>.
\nDet ger 73%<\/span> [dvs 171 av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”]<\/span> vilket \u00e4r den korrekta siffran ist\u00e4llet f\u00f6r 81%.<\/span><\/span><\/p><\/blockquote>\n

\u2022 Ytterligare 8 % (11 kommuner) uppger att de [tror att de]<\/span> har tillresande individer<\/strong> som allts\u00e5 inte \u00e4r boende i kommunen.<\/p>\n

Red’s kom: Fel!!!<\/strong><\/span>
\nSom framg\u00e5r nedan av den nationella samordnarens svar har man h\u00e4r ovan helt unikt \u00e4ndrat vad procenttalet baseras p\u00e5. Ist\u00e4llet f\u00f6r att baseras p\u00e5 233 kommuner och stadsdelar (utav 312) s\u00e5 baseras de 11 kommunerna p\u00e5 de 130 kontaktpersoner som svarat att de tror<\/strong> att det f\u00f6rekommer ”extremistiska aktiviteter<\/em>” i kommunen.<\/span><\/p>\n

De 8 procenten (11 kommuner) \u00e4r allts\u00e5 del av de 73 procenten av kontaktpersoner som uppgett att de tror<\/strong> att det f\u00f6rekommer ”extremistiska aktiviteter<\/em>”.<\/span><\/p>\n

Det kan i sin tur inneb\u00e4ra att det i verkligheten \u00e4r 65% (73% – 8%) av kontaktpersonerna (totalt 130 av 290 kommuner, dvs 45%<\/strong> av Sveriges 290 kommuner) som tror<\/strong> att det bor folk i kommunen som \u00e4gnar sig \u00e5t ”extremistiska aktiviteter<\/em>”.<\/span><\/p>\n

Eftersom det inte framg\u00e5r av de tv\u00e5 enk\u00e4tfr\u00e5gorna;<\/span>
\nFr\u00e5ga 17. Vilka riktningar av v\u00e5ldsbejakande extremism har f\u00f6rekommit under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?<\/span>
\nFr\u00e5ga 18. Hur har den v\u00e5ldsbejakande extremismen tagit sig uttryck under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?<\/span>
\nom de ”extremistiska aktiviteterna<\/em>” avser boende i kommunen kan m\u00e5nga ha svarat fel (tolkat fr\u00e5gan olika), varf\u00f6r det i verkligheten kan vara t o m avsev\u00e4rt f\u00e4rre \u00e4n 65% (enl. ovan) av kontaktpersonerna som tror<\/strong> att kommunen har inv\u00e5nare som \u00e4gnar sig \u00e5t ”extremistiska aktiviteter<\/em>”.<\/span><\/p>\n

R\u00c4TTELSE (?) AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN<\/strong><\/span><\/p>\n

130 kommuner har rapporterat att de har v\u00e5ldsbejakande extremistiska aktiviteter i sin kommun. Av dessa 130 kommuner \u00e4r det 11 som uppger att de har aktivitet i kommunen utan att de har identifierat n\u00e5gra v\u00e5ldsbejakande extremistiska grupper. Dessa kommuner har s\u00e5ledes individer och grupperingar som kommer utifr\u00e5n till kommunen f\u00f6r att beg\u00e5 de extremistiska aktiviteterna (8%) [11 av 130 ”kommuner och stadsdelar<\/em>”]<\/span>.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Red’s kom:
\nMOTSTRIDIGA UPPGIFTER<\/strong><\/span>
\nDet \u00e4r ok\u00e4nt varf\u00f6r den nationella samordnaren, i sin r\u00e4ttelse, f\u00f6rst skriver att det \u00e4r 171<\/strong> kontaktpersoner av 233 i 312 ”kommuner och landsting<\/em>” som uppger att det f\u00f6rekommer v\u00e5ldsbejakande extremism och i n\u00e4sta mening \u00e4ndrar detta till 130<\/strong>.<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5gest\u00e4llningen 2016 var; ”Finns det aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen?<\/em><\/span>”<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5gan har 2017 blivit tv\u00e5 d\u00e4r fr\u00e5ga 17 formulerats som:
\nFr\u00e5ga 17. Vilka riktningar av v\u00e5ldsbejakande extremism har f\u00f6rekommit under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ) (H\u00f6gerextremistiska individer eller grupper, V\u00e4nsterextremistiska individer eller grupper, Islamistiska extrema individer eller grupper, Har inte f\u00f6rekommit, Vet ej, Annat (beskriv: ___))<\/span>
\nStiftelsens vilseledande resultat:<\/span>
\n73%<\/strong> av kommunerna [oavsett om de tagit fram en l\u00e4gesbild eller ej]<\/span> uppger [dvs kontaktpersonerna tror]<\/span> att det f\u00f6rekommit riktningar<\/strong> [i oredovisad form]<\/span> av v\u00e5ldsbejakande extremism<\/span><\/strong> i deras kommun under det senaste \u00e5ret [2017 eller 2016-2017?]<\/span>.<\/span><\/span><\/p>\n

Red’s kom:
\nDen nationella samordnaren har nu, efter p\u00e5pekande, uppm\u00e4rksammat att den tidigare uppgivna procentsiffran p\u00e5 81% var fel. Den nationella samordnaren s\u00e4ger nu att det handlar om 171 (eller 130?) av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar<\/em>”, men den nationella samordnarens nya uppgift p\u00e5 73% kan ocks\u00e5 vara fel.<\/span><\/p>\n

MAX 59% AV SVERIGES 290 KOMMUNER TROR ATT DET F\u00d6REKOMMER ”EXTREMISM”?<\/strong>
\nSka resultatet av Fr\u00e5ga 17<\/a> tolkas som;
\nDet \u00e4r 171 kontaktpersoner av 233 kontaktpersoner i 288 kommuner + 24 stadsdelsn\u00e4mnder\/stadsdelar – dvs MAX 59%<\/strong>\u00a0(men kan vara s\u00e5 l\u00e5gt som 51%, dvs 149\/290, alternativt 45% – eller t o m \u00e4nnu l\u00e4gre – enligt utredning ovan) AV SVERIGES 290 KOMMUNER<\/strong> – d\u00e4r kontaktpersonerna uppgett att de tror<\/strong> (eftersom uppgiften inte baseras p\u00e5 n\u00e5gra fakta!) att det finns ”v\u00e5ldsbejakande grupperingar eller individer<\/em>” i kommunen i n\u00e5gon form?<\/span><\/p>\n

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]<\/span>:
\n2016 uppgav 25 % av de svarande [25% av 208 = 52 kontaktpersoner, men ska vara 51 enligt den nationella samordnaren 2016]<\/span> att de uppfattat det som<\/strong> att de hade\u00a0aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em> i kommunen.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDen nationella samordnarens kommentar f\u00f6rvirrar n\u00e4r man som h\u00e4r uppger procentsatser baserade p\u00e5 olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar (t ex olika grundtal).
\nAv de 208 svarande<\/strong> var det 24,5%. Men det var 17,6%<\/strong> av Sveriges 290 kommuner – dvs 51 kontaktpersoner – som uppgav 2016 att de ans\u00e5g att det fanns ”aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen<\/em>”.
\n<\/span><\/p>\n

HAR V\u00c5LDSBEJAKANDE EXTREMISM \u00d6KAT FR\u00c5N 25% (17,6%) 2016 TILL 73% (45%) 2017?<\/strong><\/span>
\nDen markanta \u00f6kningen beror sannolikt inte enbart p\u00e5 att antalet v\u00e5ldsbejakande grupperingar och\/eller individer har \u00f6kat utan ocks\u00e5 p\u00e5 en f\u00f6rh\u00f6jd kunskapsniv\u00e5 och en \u00f6kad medvetenhet om fr\u00e5gorna i kommunerna.<\/p>\n

Red’s kom:
\nEller inte alls p\u00e5 varken \u00f6kad kunskap\/medvetenhet, utan i st\u00e4llet – f\u00f6rutom en reell, kraftig och f\u00f6r alla m\u00e4rkbar \u00f6kning av antalet islamister – pga att fr\u00e5gor formulerats olika (med t ex l\u00e4ngre tidsperspektiv 2017) och en f\u00f6r\u00e4ndrad indelning av respondenter fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r, samt p\u00e5 att fler p\u00e5 v\u00e4nsterkanten besvarat enk\u00e4ten 2017 (d\u00e4rav den kraftiga \u00f6kningen fr\u00e5n 14% till 36% f\u00f6r ”v\u00e5ldsbejakande h\u00f6gerextremism<\/em>” trots att det inte finns ett tecken n\u00e5gonstans som tyder p\u00e5 den minsta \u00f6kning av denna form som snarare knappt ens existerar, f\u00f6rutom de 50 NMR-medlemmarna).<\/span><\/p>\n

Vem som helst kan spekulera utan n\u00e5gon grund. Men hur relevant \u00e4r detta personliga tyckande n\u00e4r konkret underlag och fakta saknas som indikerar vad som f\u00f6r\u00e4ndrats och det inte heller finns n\u00e5gon utredning om hur mycket f\u00f6r\u00e4ndringarna spelar in?<\/span><\/p>\n

2016:<\/strong><\/span><\/p>\n

<\/a>
\nFr\u00e5ga 2:<\/span>
\nFinns det aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen?<\/span><\/p>\n

51 kommuners kontaktpersoner angav 2016 att de ans\u00e5g att det f\u00f6rekommer ”aktiva<\/strong> v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” i kommunen.<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 2b)<\/span>
\nOm ja, vilka individer eller grupper\/organisationer?<\/span><\/p>\n

Av de 51 kontaktpersoner som 2016 angav att de ans\u00e5g att det finns<\/strong> 1 eller flera aktiva ”v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” som bor eller inte bor i kommunen;<\/span>
\n \u2022 41 kontaktpersoner (14% av 290 kommuner) angav att de ans\u00e5g att det finns ”h\u00f6gerextremistisk aktivitet<\/em>”\u00a0i n\u00e5gon form i kommunen.<\/span>
\n \u2022 12 kontaktpersoner (4% av 290 kommuner) angav att de ans\u00e5g att det finns ”v\u00e4nsterextremistisk aktivitet i kommunen<\/em>” i n\u00e5gon form.<\/span>
\n \u2022 30 kontaktpersoner (10% av 290 kommuner) angav att de de ans\u00e5g att det finns ”islamistisk extremism<\/em>” i kommunen.<\/span>
\n \u2022 2 kontaktpersoner (0,6% av 290 kommuner) svarade ”Annan<\/em>” (En kontaktperson svarade Mc-kriminalitet och en annan huliganism.)<\/span><\/p>\n

<\/a>
\n2017:<\/strong><\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 17. Vilka riktningar av v\u00e5ldsbejakande extremism har f\u00f6rekommit under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)<\/span>
\n \u2022 H\u00f6gerextremistiska individer eller grupper<\/span>
\n \u2022 V\u00e4nsterextremistiska individer eller grupper<\/span>
\n \u2022 Islamistiska extrema individer eller grupper<\/span>
\n \u2022 Annat (beskriv: ___)<\/span>
\n \u2022 Vet ej<\/span>
\n \u2022 Har inte f\u00f6rekommit<\/span><\/p>\n

Av de 171 (? En \u00f6kning fr\u00e5n 51) kontaktpersoner som 2017 angav att de ans\u00e5g att det under det senaste \u00e5ret<\/strong> f\u00f6rekommit ”v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>” i n\u00e5gon form (och ”Annat<\/em>”?), av 1 eller flera personer som bor eller inte bor i kommunen\/stadsdelen;<\/span>
\n \u2022 111 kontaktpersoner (36% av 312 kommuner och stadsdelar, en \u00f6kning fr\u00e5n 14%) angav att de ans\u00e5g att det f\u00f6rekommit ”H\u00f6gerextremistiska individer eller grupper<\/em>” i kommunen ”under det senaste \u00e5ret<\/em>”.<\/span>
\n \u2022 24 kontaktpersoner (8% av 312 kommuner och stadsdelar, en \u00f6kning fr\u00e5n 4%) angav att de ans\u00e5g att det f\u00f6rekommit ”V\u00e4nsterextremistiska individer eller grupper<\/em>” i kommunen ”under det senaste \u00e5ret<\/em>”.<\/span>
\n \u2022 53 kontaktpersoner (17% av 312 kommuner och stadsdelar, en \u00f6kning fr\u00e5n 10%) angav att de ans\u00e5g att det f\u00f6rekommit ”Islamistiska extrema individer eller grupper<\/em>” i kommunen ”under det senaste \u00e5ret<\/em>”.<\/span>
\n \u2022 38 kontaktpersoner (12% av 312 kommuner och stadsdelar, en \u00f6kning fr\u00e5n 0,6%) angav att de ans\u00e5g att det f\u00f6rekommit ”Annat<\/em>” (oredovisat vad detta skulle vara) i kommunen ”under det senaste \u00e5ret<\/em>”.<\/span><\/p>\n

\n

Fr\u00e5ga 2b: Om ja, vilka individer eller grupper\/organisationer?<\/span><\/p>\n

Resultat 2016:<\/strong>
\nAv de [51<\/strong> kontaktpersoner]<\/span> som angav att [de tror att]<\/span> det existerar v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong> [Nej, ska vara ”aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>”!]<\/span> i kommunen;
\n\u2022 41 uppgav att [de tror att]<\/span> det finns<\/strong> h\u00f6gerextremistisk aktivitet i kommunen.
\n\u2022 12 angav att de har uppm\u00e4rksammat<\/strong> [?]<\/span> v\u00e4nsterextremistisk aktivitet i kommunen.
\n\u2022 30 angav att de har uppm\u00e4rksammat<\/strong> islamistisk extremism i kommunen.
\n\u2022 En kommun svarade ocks\u00e5 Mc-kriminalitet och en annan huliganism. Dessa har r\u00e4knats inom \u201dannan\u201d (2 procent). [Varf\u00f6r uppges procenttal helt pl\u00f6tsligt? 2% inneb\u00e4r 4 kontaktpersoner av 208; vad har \u00f6vriga tv\u00e5 kontaktpersoner uppgivit?]<\/span><\/p>\n

Red’s kom:
\nDen ospecifika redovisningen f\u00f6r 2016 \u00f6ppnar allts\u00e5 f\u00f6r minst tv\u00e5 ospecifika scenarier som kan tolkas olika;<\/span>
\n1. ”det finns h\u00f6gerextremistisk aktivitet<\/em>” (171 respondenter av 312), och<\/span>
\n2. ”har uppm\u00e4rksammat v\u00e4nsterextremistisk aktivitet\/islamistisk extremism<\/em>” (130 respondenter av 312).<\/span><\/p>\n

VEM HAR ”UPPM\u00c4RKSAMMAT” VAD?<\/strong>
\nDessutom ingick inte i fr\u00e5gan att kontaktpersonen sj\u00e4lv skulle ha ”uppm\u00e4rksammat<\/em>” n\u00e5got, utan det \u00e4r en efterkonstruktion av den nationella samordnaren.<\/span><\/p>\n

STATISTIK BASERAD P\u00c5 VAD KONTAKTPERSONER I 17,6% AV KOMMUNERNA TROR OCH\/ELLER VILL P\u00c5SKINA<\/strong>
\nVilka kommuner har svarat vad, hur har svaren f\u00f6rdelats p\u00e5 de 51 kontaktpersonerna och varf\u00f6r vill den nationella samordnaren inte redovisa denna synnerligen viktiga information som \u00e4r i h\u00f6gsta grad relevant f\u00f6r att kunna tolka svaren\/resultatet?<\/span><\/p>\n

<\/a><\/p>\n

Avg\u00f6rande info f\u00f6r tolkning av resultatet: Enk\u00e4tfr\u00e5gor tolkningsfria<\/h3>\n

H\u00e4r \u00e4r det viktigt att po\u00e4ngtera att svaren inte ska tolkas som att det i 30 kommuner finns v\u00e5ldsbejakande islamistiska extremister eller att det i 41 kommuner finns individer fr\u00e5n den h\u00f6gerextrema r\u00f6relsen. D\u00e5 det inte fanns n\u00e5gra bundna svarsalternativ<\/strong> var kommunerna fria att tolka fr\u00e5gan<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n\u00c4ven med ”bundna svarsalternativ<\/em>” kvarst\u00e5r problemet med politiskt p\u00e5verkade svar och tolkningsfrihet (s\u00e4rskilt eftersom termer inte definierats och eftersom svar inte utg\u00e5r fr\u00e5n bekr\u00e4ftade fakta utan enbart fr\u00e5n personligt tyckande)!<\/span><\/p>\n

\u00c4PPLEN J\u00c4MF\u00d6RS MED P\u00c4RON<\/span>
\nDet inneb\u00e4r att svaren indikerar<\/strong> om kommunerna [dvs enskilda kontaktpersoner]<\/span> har sett [eller h\u00f6rt om eller l\u00e4st om eller bara inbillat sig]<\/span> n\u00e5gon typ av v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen \u2013 ett klisterm\u00e4rke fr\u00e5n Nordfront eller klotter om Daesh <\/strong>[dvs IS]<\/span> har r\u00e4knats p\u00e5 samma s\u00e4tt som om det finns faktiska anh\u00e4ngare till n\u00e5gon av de tre r\u00f6relserna<\/strong> i kommunerna.<\/p>\n

Red’s kom:
\nN\u00e4r v\u00e4nsterextremister<\/strong> i \u00d6sterrike sprayar hakkors \u00f6ver valaffischer f\u00f6r partier de ogillar s\u00e5 klassificeras detta tilltag som h\u00f6gerextremism<\/strong>. Motsvarande g\u00e4ller s\u00e4kert i de svar som givits till samordnaren.<\/span><\/p>\n

Svaren ska d\u00e4rmed inte uppfattas som en absolut sanning [eller som n\u00e5gon sanning \u00f6verhuvudtaget]<\/span>, men det ger [absolut inte<\/strong>]<\/span> en indikation till l\u00e4gesbild i landet b\u00e5de avseende utbredning av v\u00e5ldsbejakande extremism samt inb\u00f6rdes f\u00f6rh\u00e5llande mellan de tre typerna.<\/p>\n

Red’s kom:
\nSvaren kanske ist\u00e4llet bara ger en l\u00e4gesbild \u00f6ver de kommunala respondenternas politiska \u00e5sikt?<\/span><\/p>\n

Enligt vad som redogjorts f\u00f6r h\u00e4r finns i alla fall ingen tillf\u00f6rlitlighet i svaren vad g\u00e4ller;<\/span>
\n \u2022 utbredning av v\u00e5ldsbejakande extremism<\/span>
\n \u2022 inb\u00f6rdes f\u00f6rh\u00e5llande mellan de tre typerna.<\/span><\/p>\n

Kommunerna var inte heller l\u00e5sta av en uttalad avgr\u00e4nsning i tid.<\/p>\n

Red’s kom:
\nF\u00f6r t ex en kommunpolitiker i Sundsvall \u00e4r naturligtvis en medlem i NMR som synligt viftar en flagga p\u00e5 stan mer aktiv \u00e4n en IS-terrorist som p\u00e5 sitt statsfinansierade boende planerar ett folkmord eller halshugger hundra ”otrogna” i Syrien. Terrorister har en tendens att inte synas eller m\u00e4rkas s\u00e4rskilt mycket innan de sprider d\u00f6da m\u00e4nniskor runt sig.<\/span><\/p>\n

Vem \u00e4r mest samh\u00e4llsfarlig; en flaggviftande NMR-medlem, en fotbollshuligan, en vapenf\u00f6rsedd maffiamedlem\/maffiaboss, en skjutglad Hells Angels-medlem, en bangers- och stenkastande v\u00e4nsterextremist eller en IS-terrorist?<\/span><\/p>\n

Det enda enk\u00e4tsvaren kan ge en bild av \u00e4r m\u00f6jligen vilka politiska \u00e5sikter de anonyma personer som svarat har. Eller, i \u201db\u00e4sta\u201d fall, vad enskilda anonyma personer i kommunerna personligen anser baserat p\u00e5 vad de l\u00e4st \u2013 eller tror sig ha l\u00e4st \u2013 i Sveriges starkt v\u00e4nsterstyrda media<\/a>.<\/span>
\n<\/a><\/p>\n

Absurd statistik (2016)<\/h3>\n

Sm\u00e5 kommuner (0-10 000 inv\u00e5nare):<\/strong>
\n5<\/strong> av 50<\/strong> kommuner\u00a0[10% av kontaktpersonerna]<\/span> uppger att [de tror att]<\/span> det existerar n\u00e5gon form av v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen.
\nSamtliga fem<\/strong> kommuner anger att de\u00a0[tror att de]<\/span> har h\u00f6gerextremism och tv\u00e5<\/strong> utav dem \u00e4ven har sett<\/strong> islamistisk extremism.<\/p>\n

Mindre kommuner (10 000-20 000):<\/strong>
\n10<\/strong> av 58<\/strong> kommuner\u00a0[17% av kontaktpersonerna]<\/span> uppger att\u00a0[de tror att]<\/span> det finns v\u00e5ldsbejakande extremism.
\n45 procent<\/strong> [dvs 4 kontaktpersoner]<\/span> utg\u00f6rs av h\u00f6gerextremism och 55 procent<\/strong> [dvs 6 kontaktpersoner]<\/span> av islamistisk extremism.<\/p>\n

Red’s kom:
\nUnder 2016 uppgav kontaktpersonerna i 15 (5+10) av 108 (50+58) on\u00e4mnda kommuner, med upp till 20 000 inv\u00e5nare, s\u00e5ledes f\u00f6ljande;<\/span>
\n \u2022 9<\/strong> (5+4) kontaktpersoner tror<\/strong> att det finns aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer fr\u00e5n h\u00f6gern.<\/strong><\/span>
\n \u2022 0 (!!!)<\/strong> kontaktpersoner tror<\/strong> att det finns aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer fr\u00e5n v\u00e4nstern.<\/strong><\/span>
\n \u2022 8<\/strong> (2+6) kontaktpersoner tror<\/strong> att det finns islamistiska<\/strong> aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer.<\/span><\/p>\n

Mellankommuner (20 000-50 000):<\/strong>
\n15<\/strong> av 41<\/strong> kommuner\u00a0[37% av kontaktpersonerna]<\/span> uppger att\u00a0[de tror att]<\/span> det f\u00f6rekommer v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen.
\n68 procent<\/strong> utg\u00f6rs av h\u00f6gerextremism, 11 procent<\/strong> av v\u00e4nsterextremism och 21 procent<\/strong> av islamistisk extremism.<\/p>\n

Red’s kom:
\nUnder 2016 uppgav kontaktpersonerna i 15 av 41 kommuner med 20 000-50 000 inv\u00e5nare s\u00e5ledes f\u00f6ljande;<\/span>
\n \u2022 10<\/strong> kontaktpersoner tror<\/strong> att det finns aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer fr\u00e5n h\u00f6gern.<\/strong><\/span>
\n \u2022 2<\/strong> kontaktpersoner tror<\/strong> att det finns aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer fr\u00e5n v\u00e4nstern.<\/strong><\/span>
\n \u2022 3<\/strong> kontaktpersoner tror<\/strong> att det finns islamistiska<\/strong> aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer.<\/span><\/p>\n

Mellanstora (50 000-100 000):<\/strong>
\n12 av 19 kommuner\u00a0[63% av kontaktpersonerna]<\/span> anger [att de tror<\/strong> att det finns]<\/span> n\u00e5gon form av v\u00e5ldsbejakande extremism.
\n50% utg\u00f6rs av h\u00f6gerextremism, 9 procent [Ska vara 8,3%?]<\/span> av v\u00e4nsterextremism och 41 procent\u00a0[Ska vara 41,7%?]<\/span> islamistisk extremism.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDvs 6 kontaktpersoner tror det finns ”h\u00f6gerextremism<\/em>”. \u00c4r det sedan 5 kontaktpersoner (41,7%) som tror det finns ”islamistisk extremism<\/em>” och en person (8,3%) som tror det f\u00f6rekommer ”v\u00e4nsterextremism<\/em>”?<\/strong><\/span><\/p>\n

Stora kommuner (100 000-\u221e):<\/strong>
\n12 av 12 kommuner anger n\u00e5gon form av v\u00e5ldsbejakande extremism.
\n26 procent [Det \u00e4r en uppenbart matematisk om\u00f6jlighet, precis som i m\u00e5nga andra fall av samordnaren uppgivna procentsatser]<\/span><\/strong> utg\u00f6rs av h\u00f6gerextremism [3 kontaktpersoner?<\/strong>]<\/span>, 37 procent av v\u00e4nsterextremism\u00a0[4 kontaktpersoner?<\/strong>]<\/span> och lika stor andel 37 procent [4 kontaktpersoner?<\/strong>]<\/span>, av islamistisk extremism.<\/p>\n

Red’s kom:
\nUnder 2016 uppgav kontaktpersonerna i 24 (dvs 12+12) av 31 (dvs 19+12) kommuner med \u00f6ver 50 000 inv\u00e5nare s\u00e5ledes f\u00f6ljande;<\/span>
\n \u2022 9?<\/strong> (6+3?<\/strong>) kontaktpersoner tror<\/strong> att det finns aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer fr\u00e5n h\u00f6gern.<\/strong><\/span>
\n \u2022 5?<\/strong> (1+4?<\/strong>) kontaktpersoner tror<\/strong> att det finns aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer fr\u00e5n v\u00e4nstern.<\/strong><\/span>
\n \u2022 9?<\/strong> (5+4?<\/strong>) kontaktpersoner tror<\/strong> att det finns islamistiska<\/strong> aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer.<\/span><\/p>\n

Not.<\/span>
\nDet \u00e4r en diskrepans mellan vad som uppges h\u00e4r, dvs att 54 kontaktpersoner<\/strong> (5+10+15+12+12) uppgav 2016 att det f\u00f6rekommer ”v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>” i kommunen, j\u00e4mf\u00f6rt med vad den nationella samordnaren uppgett tidigare i rapporten, dvs att 51 kontaktpersoner<\/strong> uppgivit att det finns ”aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” i kommunen.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r lite m\u00e4rkligt hur de ca 50 personerna i NMR (som bara finns i n\u00e5gra f\u00e5 kommuner) kan f\u00e5 s\u00e5 stort genomslag p\u00e5 vad kommunernas kontaktpersoner svarar och i det resultat som den nationella samordnaren presenterar.<\/span><\/p>\n

<\/a><\/p>\n

Felaktiga slutsatser av den nationella samordnaren<\/h3>\n

Det \u00f6vergripande m\u00f6nstret \u00e4r att graden av v\u00e5ldsbejakande extremism stiger i takt med inv\u00e5narantal<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDetta m\u00f6nster st\u00e4mmer enbart med enk\u00e4tsvaren f\u00f6r v\u00e4nsterextremism, men om man ist\u00e4llet utg\u00e5tt fr\u00e5n verkligheten \u00e4r detta en sj\u00e4lvklarhet (i alla fall f\u00f6r v\u00e4nsterextremism och islamism):<\/span><\/p>\n\n\n\n\n\n\n
Inv\u00e5nare<\/td>\nH\u00f6ger<\/td>\nV\u00e4nster<\/td>\nIslam<\/td>\n<\/tr>\n
0 – 20k:<\/td>\n9<\/td>\n0<\/td>\n8<\/td>\n<\/tr>\n
20k – 50k:<\/td>\n10<\/td>\n2<\/td>\n3<\/td>\n<\/tr>\n
50k – \u221e<\/strong>:<\/td>\n9 (?)<\/td>\n5 (?)<\/td>\n9 (?)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

VAR SKA RESURSERNA L\u00c4GGAS?<\/strong>
\nF\u00f6r att se m\u00f6nster i hur omfattande islamism \u00e4r i kommunerna \u00e4r inv\u00e5narantalet irrelevant. Det \u00e4r ist\u00e4llet antalet muslimer som \u00e4r en avg\u00f6rande faktor att utg\u00e5 fr\u00e5n (men det har samordnaren inte varit intresserad av att utreda och d\u00e4rmed blir resultatet ofr\u00e5nkomligen klart missvisande). D\u00e5 talar vi prim\u00e4rt om fyra st\u00e4der\/kommuner; Malm\u00f6, G\u00f6teborg, Stockholm och Bor\u00e5s. Det beh\u00f6vs inga enk\u00e4ter f\u00f6r att konstatera att det \u00e4r i dessa fyra omr\u00e5den som 100% av resurserna ska l\u00e4ggas om man vill uppn\u00e5 n\u00e5gon form av resultat!!!<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00d6vriga felaktiga slutsatser av samordnaren:<\/span><\/strong>
\n\u2022 I stort \u00e4r h\u00f6gerextremism<\/strong> mer f\u00f6rekommande i kommuner med mindre antal inv\u00e5nare, medan det omv\u00e4nda g\u00e4ller f\u00f6r v\u00e4nsterextremism och islamistisk extremism.<\/p>\n

I stort f\u00f6refaller det som att h\u00f6gerextremismen<\/strong> (i relation till de andra tv\u00e5 typerna) minskar i takt med stigande inv\u00e5narantal.<\/p>\n

Red’s kom:
\nVad en enskild kontaktperson i en kommun tror eller vill ge sken av \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis samma som vad som g\u00e4ller i verkligheten. Dessutom \u00e4r det inte ens vad som p\u00e5visats fr\u00e5n enk\u00e4tsvaren.<\/span><\/p>\n

I stort f\u00f6refaller det som att v\u00e4nsterextremismen<\/strong> (i relation till de andra tv\u00e5 typerna) \u00f6kar i takt med stigande inv\u00e5narantal.<\/p>\n

I stort verkar den v\u00e5ldsbejakande islamismen<\/strong> \u00f6ka i takt med stigande inv\u00e5narantal [Nej, d\u00e4remot i takt med antalet muslimer]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n1. F\u00f6r det f\u00f6rsta handlar enk\u00e4tfr\u00e5gan inte om h\u00f6gerextremism, v\u00e4nsterextremism och v\u00e5ldsbejakande islamism utan (enligt fr\u00e5gest\u00e4llningen) om ”aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” fr\u00e5n h\u00f6ger och v\u00e4nster samt islamism.<\/span><\/p>\n

2. F\u00f6r det andra utg\u00f6r materialet inget underlag f\u00f6r att kunna notera en reell \u00f6kning eller minskning av det ena eller andra. Det handlar enbart om vad enskilda kontaktpersoner tror baserat p\u00e5 helt ok\u00e4nda faktorer och\/eller om vad enskilda kontaktpersoner vill ge eken av baserat p\u00e5 sin politiska \u00e5sikt. D\u00e4rav att det \u00e4r s\u00e5 extremt f\u00e5 i de v\u00e4nsterstyrda kommunerna – med de flesta v\u00e4nsterextremisterna – som vill erk\u00e4nna v\u00e4nsterextremismen.<\/span><\/p>\n

3. F\u00f6r det tredje s\u00e5 finns det inte n\u00e5gon korrelation mellan de svar som givits och av samordnaren angivna slutsatser.<\/span><\/p>\n

4. Dessutom \u00e4r underlaget s\u00e5 litet att \u00e4ven om meningsfulla svar givits s\u00e5 hade svaren varit av ringa v\u00e4rde.<\/span><\/p>\n

5. Avslutningsvis s\u00e5 har samordnaren uppgivit procentsatser (utan decimaler), som n\u00e4stan genomg\u00e5ende framg\u00e5r som felaktiga, ist\u00e4llet f\u00f6r reellt antal.<\/span><\/p>\n

UPPREPNING AV INFANTIL SLUTSATS<\/strong><\/span>
\nSom helhet stiger graden av v\u00e5ldsbejakande extremism i takt med inv\u00e5narantal.<\/p>\n

Red’s kom: Och vatten \u00e4r v\u00e5tt.<\/span>
\n<\/a><\/p>\n

2017<\/h3>\n

Vanligast f\u00f6rekommande milj\u00f6er [???]<\/span><\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5ga 17. Vilka riktningar av v\u00e5ldsbejakande extremism har f\u00f6rekommit under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
\n\u2022 H\u00f6gerextremistiska individer eller grupper
\n\u2022 V\u00e4nsterextremistiska individer eller grupper
\n\u2022 Islamistiska extrema individer eller grupper
\n\u2022 Annat<\/strong> (beskriv: ___)
\n\u2022 Vet ej<\/strong>
\n\u2022 Har inte f\u00f6rekommit<\/strong><\/span><\/p>\n

Kommunerna<\/strong> [dvs ett ok\u00e4nt och oredovisat<\/strong> antal av 233 ”kontaktpersoner” 2017]<\/span> uppger att [de tror, tycker eller vill ge sken av<\/strong> att]<\/span> f\u00f6ljande typer av extremism har varit mest framtr\u00e4dande [Vad menar den nationella samordnaren med ”mest framtr\u00e4dande<\/em>”? Det finns ingen enk\u00e4tfr\u00e5ga om detta!]<\/span> under det senaste \u00e5ret<\/strong> [De senaste 12 m\u00e5naderna eller sedan den 10:e januari?]<\/span>:
\n\u2022 H\u00f6gerextremism 48 % [Nordiska Motst\u00e5ndsr\u00f6relsen? ”Vit makt”?]<\/span>
\n\u2022 Islamistisk v\u00e5ldsbejakande extremism: 23 %
\n\u2022 V\u00e4nsterextremism: 10 %<\/p>\n

F\u00d6RTYDLIGANDE AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN 2017
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

F\u00f6rekomsten av v\u00e5ldsbejakande extremism:<\/span>
\n 111 kommuner [dvs 47,6% av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”]<\/span> uppger att de har vit makt-milj\u00f6er i sin kommun [Var finns enk\u00e4tfr\u00e5gan om detta? Inget n\u00e4mns i enk\u00e4ten om ”vit maktmilj\u00f6”]<\/span>, 24 kommuner\u00a0[dvs 10,3% av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”]<\/span> att de har v\u00e4nsterextrema milj\u00f6er och 53 kommuner\u00a0[dvs 22,7% av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”]<\/span> att de har islamistiska milj\u00f6er.
\nUt\u00f6ver detta uppger 38 kommuner\u00a0[dvs 16,3% av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”]<\/span> att de identifierat ospecificerad v\u00e5ldsbejakande extremistiska grupperingar i kommunen.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Red’s kom:
\nSammanfattningsvis: Utav 288 kommuner och 24 stadsdelar; 111 ”vit makt<\/em>” + 24 ”v\u00e4nsterextrema<\/em>” + 53 ”islamistiska<\/em>” + 38 ”ospecificerad v\u00e5ldsbejakande extremistiska grupperingar<\/em>”. Uppgifterna baseras p\u00e5 personligt tyckande av den anonyma ”kontaktpersonen” i gissningsvis totalt 171 (eller 130?) av 312 kommuner och stadsdelar, enligt den nationella samordnarens senaste uppgifter (om \u00e4n obegripliga).<\/span><\/p>\n

Det ska noteras att det inte \u00e4r kommunerna som uppger ovanst\u00e5ende utan ok\u00e4nda s k ”kontaktpersoner<\/em>” (varav vissa anonyma t o m f\u00f6r den nationella samordnaren) i ett ok\u00e4nt antal av gissningsvis 211 (233 – 22 stadsdelsn\u00e4mnder\/stadsdelar) kommuner (av landets 290 kommuner).
\nKontaktpersonerna har uppgett sin personliga st\u00e5ndpunkt i allm\u00e4nna fr\u00e5gor, d\u00e4r de svarandes politiska \u00e5sikter s\u00e4kert varit avg\u00f6rande f\u00f6r svaren i v\u00e4ldigt m\u00e5nga fall.<\/span><\/p>\n

Svaren speglar inte hur verkligheten ser ut.<\/span><\/p>\n

Utan att veta hur m\u00e5nga kontaktpersoner i kommunerna respektive de 24 stadsdelarna som svarat p\u00e5 fr\u00e5gan blir det bara av denna anledning sv\u00e5rt att ta det av samordnaren uppgivna resultatet seri\u00f6st.
\n<\/span><\/p>\n

OBS! Den nationella samordnarens uppgifter ovan baseras p\u00e5 Fr\u00e5ga 17<\/a> d\u00e4r den nationella samordnaren 2017 nu p\u00e5st\u00e5r (efter att samordnaren uppm\u00e4rksammats av enskild medborgare p\u00e5 att den tidigare uppgivna siffran p\u00e5 81% var felaktig) att; ”73% av kommunerna<\/span> [dvs 171 av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”] uppger att det f\u00f6rekommit riktningar av v\u00e5ldsbejakande extremism i deras kommun under det senaste \u00e5ret.<\/span><\/em>”.
\n<\/span><\/p>\n

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]<\/span>: 2016 uppgav kommunerna: h\u00f6gerextremism 48 %, islamistisk extremism 36 % och v\u00e4nsterextremism 14 % [och tydligen 0% ”ospecificerad v\u00e5ldsbejakande extremistiska grupperingar<\/em>”, vilket 38 kontaktpersoner (av 312) p\u00e5st\u00e5s ha uppgett f\u00f6r 2017]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nNej! F\u00f6r 2016 (med andra f\u00f6ruts\u00e4ttningar\/grundtal, vilket g\u00f6r en j\u00e4mf\u00f6relse mellan 2016 och 2017 meningsl\u00f6s) g\u00e4ller ist\u00e4llet f\u00f6ljande;<\/span>
\n\u2022 41 kontaktpersoner i 14 %<\/strong> (inte 48 % som samordnaren uppger) av landets 290 kommuner trodde (eller ville ge sken av) 2016 att det fanns aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer fr\u00e5n h\u00f6gern<\/strong>.
\nDenna uppgift kan av ett flertal sk\u00e4l ej j\u00e4mf\u00f6ras med 111 kontaktpersoner f\u00f6r 2017.<\/span>
\n\u2022 12 kontaktpersoner i 4 %<\/strong> (inte 14 % som samordnaren uppger) av landets 290 kommuner trodde 2016 att det fanns aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer fr\u00e5n v\u00e4nstern<\/strong>.
\nDenna uppgift kan av ett flertal sk\u00e4l ej j\u00e4mf\u00f6ras med 24 kontaktpersoner f\u00f6r 2017.<\/span>
\n\u2022 30 kontaktpersoner i 10 %<\/strong> (inte 36 % som samordnaren uppger) av landets 290 kommuner trodde att det fanns islamistiska<\/strong> aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer.
\nDenna uppgift kan av ett flertal sk\u00e4l ej j\u00e4mf\u00f6ras med 53 kontaktpersoner f\u00f6r 2017.
\n<\/span><\/p>\n

Ovanst\u00e5ende uppgifter f\u00f6r 2016 baseras p\u00e5 endast<\/strong> 51 kontaktpersoner (17,6% av Sveriges 290 kommuner) som 2016 h\u00e4vdade att de personligen<\/strong> uppfattat det som att de hade ”aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer<\/em>” i n\u00e5gon form i kommunen.<\/span><\/p>\n

FAKE NEWS<\/strong>
\nVerkligheten \u00e4r en himmelsvid skillnad mot den bild samordnaren f\u00f6rs\u00f6ker m\u00e5la upp och som Sveriges v\u00e4nstervridna media snabbt anammar utan att ifr\u00e5gas\u00e4tta eller kontrollera n\u00e5got.<\/strong><\/span><\/p>\n

Vi kan se hur den nationella samordnarens rapport leder till felaktiga rubriker och felaktiga p\u00e5st\u00e5enden i media. H\u00e4r \u00e4r ett exempel fr\u00e5n<\/span> Aftonbladet<\/a> (2017):<\/span>
\nH\u00f6gerextrema grupper st\u00f6rsta problemet<\/strong><\/span>
\n Totalt st\u00e5r dessa grupper och individer f\u00f6r drygt h\u00e4lften<\/strong>\u00a0 av den extremism som kommunerna identifierat [Kommunerna har allts\u00e5 inte ”identifierat<\/em>” n\u00e5gonting! Aftonbladet n\u00f6jer sig inte med den nationella samordnarens f\u00f6rvridna p\u00e5st\u00e5enden utan m\u00e5ste f\u00f6rvrida dem t o m \u00e4nnu mer. Och inte ens om man r\u00e4knar s\u00e5 vinklat som Aftonbladet g\u00f6r blir det ”drygt h\u00e4lften<\/em>”, vilket framg\u00e5r av den nationella samordnarens f\u00f6rtydligande i gr\u00f6n text ovan. Ovanp\u00e5 detta g\u00f6r Aftonbladet ingen \u00e5tskillnad mellan kommuner och stadsdelar utan sv\u00e4ljer samordnarens felaktiga och missvisande terminologi med hull och h\u00e5r]<\/span>, medan islamistisk v\u00e5ldsbejakande extremism ligger p\u00e5 23 procent och v\u00e4nsterextremism 10 procent.<\/span>
\n \u2013 En f\u00f6rklaring \u00e4r att den h\u00f6gerextrema milj\u00f6n \u00e4r mycket mer synlig och aktiv. De ber\u00e4ttar sj\u00e4lva vilka medlemmar och aktiviteter de har p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n vad den islamistiska extremismen g\u00f6r<\/strong>, s\u00e4ger Carlstedt till TT.<\/span><\/p>\n

OM\u00d6JLIGT ATT J\u00c4MF\u00d6RA 2017 MED 2016<\/strong><\/span><\/p>\n

Resultaten \u00e4r dock inte helt<\/strong> j\u00e4mf\u00f6rbara.<\/p>\n

Red’s kom:
\nInga<\/strong> resultat \u00e4r relevanta (eftersom resultaten baseras p\u00e5 personligt tyckande och politiska \u00e5sikter ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 fakta och forskning) och \u00e4n mindre \u00e4r resultaten f\u00f6r 2016 och 2017 j\u00e4mf\u00f6rbara, inte minst eftersom fr\u00e5gest\u00e4llningar och s\u00e4tt att r\u00e4kna samt presentera resultaten f\u00f6r\u00e4ndrats, liksom hur kontaktpersonerna f\u00f6rdelats, mellan 2016 och 2017.<\/span><\/p>\n

Dessutom; eftersom det \u00e4r andra ”kommuner” som svarat 2017 j\u00e4mf\u00f6rt med 2016 blir en j\u00e4mf\u00f6relse om\u00f6jlig<\/strong>.<\/span><\/p>\n

Dessutom;
\n<\/span>2016 st\u00e4lldes fr\u00e5gan om vilken typ av extremism som fanns i kommunen utan att samtidigt fr\u00e5ga hur l\u00e5ngt tillbaka i tiden det handlade om.<\/p>\n

Red’s kom:
\nFr\u00e5gan 2016 var (utan f\u00f6rtydligandet som tillkom 2017 om att flera svarsalternativ kan ges och utan svarsalternativen ”Vet ej<\/em>” samt ”Har inte f\u00f6rekommit<\/em>”): ”Finns det aktiva v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper\/organisationer i kommunen? Om ja, vilka individer eller grupper\/organisationer?<\/span><\/em>”.<\/span><\/p>\n

F\u00f6r 2017 har fr\u00e5gan (Fr\u00e5ga 17) formulerats som; ”Vilka riktningar av v\u00e5ldsbejakande extremism har f\u00f6rekommit under det senaste \u00e5ret<\/strong> i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)<\/em><\/span>”.
\nDe sex svarsalternativen 2017 var: ”<\/span>H\u00f6gerextremistiska individer eller grupper, V\u00e4nsterextremistiska individer eller grupper, Islamistiska extrema individer eller grupper, Har inte f\u00f6rekommit, Vet ej, Annat (beskriv)<\/em><\/span>”.
\n”Det senaste \u00e5ret<\/em>” kan tolkas som 2017 (januari, innan enk\u00e4ten skulle skickas in) eller som de senaste 12 m\u00e5naderna (d\u00e4r nog f\u00e5 eller ingen kan h\u00e5lla koll p\u00e5 vad de tror sig uppm\u00e4rksammat som ligger inom just detta intervall).
\n<\/span><\/p>\n

Det inneb\u00e4r att 2016 \u00e5rs siffror kan ha varit tilltagna i \u00f6verkant<\/strong> eftersom kommuner som n\u00e5gon g\u00e5ng tidigare \u2013 men inte just nu – haft en eller flera av de tre typerna av extremism kan ha svarat ja p\u00e5 fr\u00e5gan om f\u00f6rekomst.<\/p>\n

Red’s kom:
\nEller s\u00e5 var siffrorna tilltagna i UNDERKANT<\/strong> pga att 2016 kunde fr\u00e5gan uppfattas som att g\u00e4lla f\u00f6r ”just nu”, och inte under den l\u00e4ngre tidsperioden av ”det senaste \u00e5ret<\/em>” (som i sig \u00e4r tolkningsbart). Eller kanske b\u00e5de i underkant och \u00f6verkant?
\n<\/span><\/p>\n

INFANTIL SLUTSATS<\/strong><\/span>
\nI likhet med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rs l\u00e4gesbild s\u00e5 \u00e4r f\u00f6rekomsten av v\u00e5ldsbejakande extremism h\u00f6gre i st\u00f6rre st\u00e4der \u00e4n i mindre.<\/p>\n

Red’s kom:
\n\u00c4r det intressant med slutsatser – sj\u00e4lvklarheter – som vi alla vet? Dessutom utan att beh\u00f6va n\u00e5gra enk\u00e4tsvar f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 detta. <\/span><\/p>\n

Dessutom kan det noteras att inget resultat redovisas av samordnaren som styrker denna sj\u00e4lvklarhet. Samordnaren ger ist\u00e4llet en l\u00e4gesbild med siffror som mots\u00e4ger vad vi alla vet<\/strong>.
\n<\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r presenterar den nationella samordnaren 2017 inte siffror f\u00f6r 2017 som skulle p\u00e5visa att ”f\u00f6rekomsten av v\u00e5ldsbejakande extremism” <\/em>\u00e4r ”h\u00f6gre i st\u00f6rre st\u00e4der<\/em>”? Dvs p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som den nationella samordnaren 2017 presenterat dylik statistik – som dock inte st\u00f6dde p\u00e5st\u00e5endet<\/strong> – f\u00f6r<\/span> 2016<\/a>?<\/span><\/p>\n

Not.
\nDen nationella samordnaren 2017 presenterar resultat f\u00f6r 2016 indelat p\u00e5<\/span> 5 kommunstorlekar<\/a>;
\nSm\u00e5 kommuner (0-10 000 inv\u00e5nare), Mindre kommuner (10 000-20 000), Mellankommuner (20 000-50 000), Mellanstora (50 000-100 000), Stora kommuner (100 000-\u221e)<\/span>.
\n2017 har denna indelning reducerats till 3 kommunstorlekar enligt enk\u00e4tens f\u00f6rsta fr\u00e5ga:<\/span>
\nFr\u00e5ga 1. Hur m\u00e5nga inv\u00e5nare bor i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?<\/span>
\n\u2022 0 – 20 000 inv\u00e5nare<\/span>
\n\u2022 20 000 – 50 000 inv\u00e5nare<\/span>
\n\u2022 50 000 inv\u00e5nare eller fler<\/span>
\nMen f\u00f6r 2017 (d\u00e4r samordnaren \u00f6verl\u00e5tit till respektive ”kontaktperson” att fastst\u00e4lla hur m\u00e5nga inv\u00e5nare som bor i kommunen ist\u00e4llet f\u00f6r att utg\u00e5 fr\u00e5n SCB:s statistik) presenteras allts\u00e5 inget resultat indelat p\u00e5 ”kommunstorlek”.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

Max 12 kommuner har en l\u00e4gesbild om v\u00e5ldsbejakande extremism<\/h3>\n

Fr\u00e5ga 4: Finns det i kommunen en l\u00e4gesbild om v\u00e5ldsbejakande extremism?<\/strong><\/span><\/p>\n

Resultat 2016:<\/strong>
\n\u2022 8 kommuner angav att de har b\u00e5de en nedskriven- och en icke nedskriven l\u00e4gesbild.
\n\u2022 4 kommuner angav att de har en nedskriven.
\n\u2022 97 kommuner angav att kommunen har en icke nedskriven l\u00e4gesbild.
\n\u2022 97 kommuner angav att det i kommunen inte finns en l\u00e4gesbild \u00f6ver v\u00e5ldsbejakande extremism.
\n\u2022 2 kommuner valde att inte svara p\u00e5 fr\u00e5gan.<\/p>\n

Svaren visar allts\u00e5 att det i en majoritet av kommunerna finns n\u00e5gon form av l\u00e4gesbild om v\u00e5ldsbejakande extremism.<\/p>\n

Red’s kom:
\n\u00c4nnu en kraftig manipulering av statistik och sanningen. Att max 12 av 290 kommuner \u00e5r 2016 hade en nedskriven l\u00e4gesbild (som dessutom i samtliga 12 fall kan vara felaktig) kan knappast betraktas som en majoritet.
\nEn icke nedskriven l\u00e4gesbild \u00e4r en icke-l\u00e4gesbild.<\/span>
\n<\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

2017<\/h3>\n

Framtagandet av l\u00e4gesbilder<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5ga 14. Har det under det senaste \u00e5ret tagits fram en l\u00e4gesbild om f\u00f6rekomsten och omfattningen av v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?
\n\u2022 Ja
\n\u2022 Nej
\n\u2022 Vet ej<\/span><\/p>\n

42 %\u00a0av Sveriges kommuner [dvs 99 kontaktpersoner av 233 i ett oredovisat antal (77-99) kommuner]<\/span> uppger att de under det senaste \u00e5ret<\/strong> [2017 eller 2016-2017?]<\/span> tagit fram en lokal l\u00e4gesbild.<\/p>\n

R\u00c4TTELSE AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4gesbilder, handlingsplaner och st\u00f6d till avhoppare och anh\u00f6riga:<\/span>
\n Av de 233 kommunerna rapporterar 99 kommuner (42%<\/strong>) [dvs 99 av kontaktpersonerna i 233 ”kommuner och stadsdelar<\/em>” av totalt 312]<\/span> att de har tagit fram en lokal l\u00e4gesbild medan 103 (44%)\u00a0[dvs 103 av 233 ”kommuner och stadsdelar<\/em>” av totalt 312]<\/span> uppger att de har en handlingsplan mot den v\u00e5ldsbejakande extremismen.
\n<\/span>
\n Av kommunerna rapporterar 90 [dvs 90 av 233 ”kommuner och stadsdelar<\/em>” av totalt 312]<\/span> att det finns st\u00f6dinsatser f\u00f6r individer i riskzonen (39%) medan 59\u00a0[dvs 59 av 233 ”kommuner och stadsdelar<\/em>” av totalt 312]<\/span> rapporterar att de har st\u00f6d till anh\u00f6riga (25%).<\/span>
\n H\u00e4r har en f\u00f6rv\u00e4xling av tv\u00e5 siffror skett (de som uppger att de har och de som uppger att de inte har) varf\u00f6r det st\u00e5r 50% i materialet. Korrekt uppgift \u00e4r 25% [!!!]<\/span>.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Red’s kom:
\nF\u00f6r endast 32%<\/strong> av de under 2017 tillfr\u00e5gade 312 kommunerna och stadsdelarna \u00e4r det – utifr\u00e5n vad kontaktpersonerna anser – k\u00e4nt att en l\u00e4gesbild i n\u00e5gon form tagits fram. D\u00e4r ”lokal l\u00e4gesbild<\/em>” kan inneb\u00e4ra ungef\u00e4r vad som helst i praktiken och inte ens beh\u00f6ver vara nedtecknad<\/strong>!<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5gan till kommunerna om l\u00e4gesbild – d\u00e4r det allts\u00e5 inte ens klarg\u00f6rs att l\u00e4gesbilden ska vara skriftlig<\/strong> – har formulerats enligt f\u00f6ljande 2017:<\/span>
\nFr\u00e5ga 14. Har det under det senaste \u00e5ret tagits fram en l\u00e4gesbild om f\u00f6rekomsten och omfattningen av v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span>
\nAtt j\u00e4mf\u00f6ra med fr\u00e5gans formulering 2016:<\/span>
\nFr\u00e5ga 4: Finns det i kommunen en l\u00e4gesbild om v\u00e5ldsbejakande extremism?<\/span> [Hur svarsalternativen till fr\u00e5ga 4 formulerats 2016 specificeras inte men var gissningsvis Nej<\/em> och Ja, en nedskriven<\/em> och Ja, en icke-nedskriven<\/em> och Ja, b\u00e5de en nedskriven och icke-nedskriven<\/em>]<\/span>
\n<\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r den nationella samordnaren 2017, i enk\u00e4tfr\u00e5gan, inte velat s\u00e4rskilja en nedskriven l\u00e4gesbild fr\u00e5n en icke-nedskriven vet vi inte.<\/span><\/strong><\/p>\n

HANDLINGSPLAN UTAN L\u00c4GESBILD<\/strong>
\n99 kontaktpersoner uppger 2017 att de har en l\u00e4gesbild medan 103 kontaktpersoner uppger att de har en handlingsplan. Dvs som allra minst<\/strong> 4 kommuner\/stadsdelar har en handlingsplan utan n\u00e5gon som helst form av l\u00e4gesbild (varken muntlig eller skriftlig).<\/span><\/p>\n

Den nationella samordnaren redovisar inte hur m\u00e5nga kontaktpersoner som svarat att de har en handlingsplan utan skriftlig l\u00e4gesbild. Det kan vara en stor andel, kanske t o m de flesta.<\/span><\/p>\n

L\u00c4GESBILD UTAN ATT K\u00c4NNA TILL L\u00c4GET<\/strong><\/span>
\nHur kan kommuner\/stadsdelar ta fram en l\u00e4gesbild utan att de ens har grundl\u00e4ggande uppgifter om l\u00e4get?<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r en fr\u00e5ga som ter sig s\u00e4rskilt intressant med tanke p\u00e5 att det framg\u00e5r av \u00f6vriga svar fr\u00e5n kontaktpersonerna att kommunerna\/stadsdelarna inte k\u00e4nner till hur l\u00e4gesbilden ser ut – t ex genom att n\u00e4stan 100% av kommunernas\/stadsdelarnas kontaktpersoner 2017 inte har n\u00e5gon vetskap om ”\u00e5terv\u00e4ndande<\/em>”, men \u00e4ven genom att kommunerna\/stadsdelarna inte k\u00e4nner till S\u00c4PO:s uppgifter om vilka s\u00e4kerhetsrisker som finns i vilka kommuner\/stadsdelar<\/strong>.<\/span><\/p>\n

OBS! En s k ”l\u00e4gesbild<\/em>” kan best\u00e5 av n\u00e5gra f\u00e5 meningar med allm\u00e4nna \u00e5sikter eller t o m en enda kort mening, t ex ”Kommunen har inte noterat n\u00e5gra v\u00e5ldsbejakande individer eller grupper.<\/em>” (vilket man ocks\u00e5 kan se \u00e4r hur det ser ut i verkligheten om man studerar kommunernas ”l\u00e4gesbilder<\/em>”).<\/span><\/p>\n

Nedanst\u00e5ende luddiga p\u00e5st\u00e5ende av den nationella samordnaren baseras p\u00e5 f\u00f6ljande enk\u00e4tfr\u00e5ga 2017:<\/span>
\nFr\u00e5ga 15. Vilka akt\u00f6rer har varit involverade i framtagandet av l\u00e4gesbilden i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? <\/span>(Observera att du kan markera flera svarsalternativ)<\/span>
\n \u2022 Skolan<\/strong><\/span>
\n \u2022 Socialtj\u00e4nsten<\/strong><\/span>
\n \u2022 Polisen<\/strong><\/span>
\n \u2022 H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden<\/span>
\n \u2022 Arbetsf\u00f6rmedlingen<\/span>
\n \u2022 Kommunala bostadsbolag<\/span>
\n \u2022 Trossamfund<\/span>
\n \u2022 F\u00f6reningar\/organisationer<\/span><\/p>\n

Framtagandet av l\u00e4gesbilden har i de flesta fall<\/strong> genomf\u00f6rts tillsammans med polis, skola och socialtj\u00e4nst.<\/p>\n

Red’s kom:
\n”Flesta fall<\/em>”? Hur m\u00e5nga \u00e4r dessa per alternativ?<\/span><\/p>\n

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]<\/span>: 2016 avgavs ingen begr\u00e4nsning bak\u00e5t i tid n\u00e4r fr\u00e5gan st\u00e4lldes. Det inneb\u00e4r att siffrorna inte \u00e4r riktigt j\u00e4mf\u00f6rbara<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nInga resultat \u00e4r relevanta eftersom resultaten baseras p\u00e5 personligt tyckande av en person ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 fakta. \u00c4n mindre \u00e4r siffrorna j\u00e4mf\u00f6rbara, inte minst eftersom fr\u00e5gest\u00e4llningar och s\u00e4tt att r\u00e4kna och presentera resultaten f\u00f6r\u00e4ndrats, liksom hur kontaktpersonerna f\u00f6rdelats, mellan 2016 och 2017.<\/span><\/p>\n

Dessutom; eftersom det \u00e4r andra ”kommuner” som svarat 2017 j\u00e4mf\u00f6rt med 2016 blir en j\u00e4mf\u00f6relse \u00e4n mer om\u00f6jlig<\/strong>.<\/span><\/p>\n

2016 uppgav 2 % av de kommuner som svarade att de tagit fram en skriftlig l\u00e4gesbild.<\/p>\n

Red’s kom:
\nNej, av de 206 kommuner som svarade p\u00e5 fr\u00e5gan 2016 var det 12 kontaktpersoner (8+4) som uppgav att kommunen hade tagit fram en skriftlig l\u00e4gesbild (”8 kommuner angav att de har b\u00e5de en nedskriven- och en icke nedskriven l\u00e4gesbild. 4 kommuner angav att de har en nedskriven.<\/span><\/em>”). Dvs 6 %<\/strong> av 206 kontaktpersoner (inte 2 %, som samordnaren uppger).
\nAv Sveriges 290 kommuner var det allts\u00e5 4% som tagit fram en skriftlig l\u00e4gesbild 2016.
\n<\/span><\/p>\n

47 % uppgav [2016]<\/span> att de hade en icke-nedskriven l\u00e4gesbild.<\/p>\n

Red’s kom:
\nAv de 206 kontaktpersoner som svarade p\u00e5 denna fr\u00e5ga 2016 s\u00e5 var det 97 kontaktpersoner (+ 8 s\u00e4rskilt f\u00f6rvirrade kontaktpersoner som ”angav att de har b\u00e5de en nedskriven och en icke-nedskriven l\u00e4gesbild<\/em>”, som vi kanske kan bortse fr\u00e5n h\u00e4r) som uppgav att kommunen hade en ”icke nedskriven l\u00e4gesbild<\/em>”. Dvs 47% av de som svarade, motsvarande 33% av Sveriges 290 kommuner, uppgav att de hade n\u00e5gon form av l\u00e4gesbild i n\u00e5gons huvud.
\n<\/span><\/p>\n

Flera kommuner<\/strong> arbetar \u00e4ven idag med muntliga l\u00e4gesbilder som diskuteras bland annat p\u00e5 veckovisa samverkansm\u00f6ten. Dessa \u00e4r vanligen av mer operativ karakt\u00e4r.<\/p>\n

Red’s kom:
\nPersonligt tyckande helt utan v\u00e4rde i en rapport. Var h\u00e4rstammar denna uppgift fr\u00e5n? Hur m\u00e5nga \u00e4r ”flera<\/em>”?<\/span><\/p>\n

\n

<\/a>
\nFr\u00e5ga 5: Hur l\u00e5ngt har kommunen kommit med utformande av handlingsplan f\u00f6r att v\u00e4rna demokratin mot v\u00e5ldsbejakande extremism?<\/strong><\/span><\/p>\n

Red’s kom:
\nN\u00e5gon fr\u00e5ga om detta har inte st\u00e4llts 2017, av ok\u00e4nd anledning (se Fr\u00e5ga 20 nedan).<\/span><\/p>\n

”F\u00f6r att v\u00e4rna demokratin<\/em>”? Men inte f\u00f6r att skydda svenska medborgare mot terrorattentat och v\u00e5ld, samt v\u00e4nsterns st\u00e4ndiga och allvarliga hot mot s\u00e4rskilt SD-politiker?<\/span><\/p>\n

Resultat 2016:<\/strong>
\n127 kommuner (61 procent [61% av antalet kommuner (207 st) som svarat p\u00e5 enk\u00e4tfr\u00e5gan, men 127 kommuner \u00e4r 44%<\/strong> av Sveriges 290 kommuner]<\/span>) har \u2013 eller \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g – att skaffa en handlingsplan, alternativt har tagit fram riktlinjer f\u00f6r arbetet och inkluderat dem i andra handlingsplaner.<\/p>\n

15 kommuner har en f\u00e4rdig handlingsplan.
\n10 kommuner har tagit fram riktlinjer f\u00f6r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism och inkluderat dem i andra handlingsplaner.
\n13 kommuner har kommit halvv\u00e4gs.
\n30 kommuner har kommit ganska l\u00e5ngt i arbetet.
\n59 kommuner har precis p\u00e5b\u00f6rjat ett arbete.
\n_____<\/span>
\n 127<\/span><\/p>\n

70 kommuner har inte p\u00e5b\u00f6rjat arbetet med att ta fram en handlingsplan.
\n10 kommuner kommer inte att g\u00f6ra en handlingsplan.
\n1 kommun avstod att svara p\u00e5 fr\u00e5gan.<\/p>\n

Red’s kom:
\nEnk\u00e4ter \u00e4r meningsl\u00f6sa n\u00e4r den som skapar dessa helt saknar f\u00f6rm\u00e5ga att utforma enk\u00e4ter.<\/span>
\n<\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

2017<\/h3>\n

Framtagandet av handlingsplaner mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong><\/p>\n

Formulering av fr\u00e5gan 2017:<\/span>
\nFr\u00e5ga 20. Finns det en beslutad\/antagen handlingsplan mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?<\/span>
\n \u2022 Ja<\/span>
\n \u2022 Nej<\/span>
\n \u2022 Vet ej<\/span><\/p>\n

44 % av kommunerna [uppges av 103 kontaktpersoner i 233 ”kommuner och stadsdelar<\/em>” utav totalt 312]<\/span> har en beslutad\/antagen handlingsplan mot v\u00e5ldsbejakande extremism.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDvs 103 kontaktpersoner av 233 i ett oredovisat antal (81-103) kommuner (dvs 28%-35% av landets 290 kommuner) uppger att det 2017 finns n\u00e5gon form – muntlig eller skriftlig<\/strong> – av handlingsplan, av oredovisad omfattning.<\/span><\/p>\n

Vilka kommuner har en handlingsplan 2017 och varf\u00f6r vill samordnaren inte ber\u00e4tta vilka dessa kommuner \u00e4r och \u00e4n mindre l\u00e4nka till deras handlingsplaner?<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 10. \u00c4r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism integrerat med det \u00f6vriga lokala brottsf\u00f6rebyggande <\/span>och trygghetsskapande arbetet i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?<\/span>
\n \u2022 Ja<\/span>
\n \u2022 Nej<\/span>
\n \u2022 Vet ej<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 12. \u00c4r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism integrerat med kommunens krisberedskap med bl.a. risk- och s\u00e5rbarhetsanalyser (RSA) i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?<\/span>
\n \u2022 Ja<\/span>
\n \u2022 Nej<\/span>
\n \u2022 Vet ej<\/span><\/p>\n

<\/a>\u2022 I 79 % av kommunerna [dvs enligt 184 av 233 kontaktpersoner i 162-184 kommuner, dvs 56%-63% av landets 290 kommuner]<\/span> \u00e4r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism integrerat med<\/strong> det \u00f6vriga brottsf\u00f6rebyggande och trygghetsskapande arbetet.
\n<\/a>\u2022 I 40% av kommunerna\u00a0[dvs enligt 93 av 233 kontaktpersoner i 71-93 kommuner, dvs 24%-32% av landets 290 kommuner]<\/span> \u00e4r arbetet integrerat med<\/strong> kommunens krisberedskap.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDvs 103 ”kommuner” uppges 2017 ha en handlingsplan, men 184 ”kommuner” – dvs 81 ”kommuner” utan handlingsplan<\/strong> – uppger att arbetet \u00e4r ”integrerat med det \u00f6vriga lokala brottsf\u00f6rebyggande och trygghetsskapande arbetet<\/em>”. Hur g\u00e5r detta ihop?<\/strong><\/span><\/p>\n

Hur m\u00e5nga kommuner och stadsdelar med respektive utan beslutad\/antagen handlingsplan<\/strong> uppger att ”arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r integrerat med det \u00f6vriga lokala brottsf\u00f6rebyggande och trygghetsskapande arbetet<\/em>”?<\/span><\/p>\n

Hur m\u00e5nga kommuner och stadsdelar med respektive utan beslutad\/antagen handlingsplan<\/strong> uppger att ”arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r integrerat med kommunens krisberedskap<\/em>”?<\/span><\/p>\n

F\u00d6RTYDLIGANDE AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN<\/strong><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r 184 kommuner som rapporterar att arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r integrerat med \u00f6vrigt brottsf\u00f6rebyggande arbete (79%) medan 93 kommuner rapporterar att arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r del i det \u00f6vergripande RSA-arbetet (40%).<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Red’s kom:
\n”Integrerat med<\/em>”? Ett klassiskt s\u00e4tt att undvika ett klarg\u00f6rande av vad som verkligen g\u00e4ller. Det fanns tv\u00e5 fr\u00e5gor i enk\u00e4ten som kunnat klarg\u00f6ra vad kontaktpersonerna menar;
\nFr\u00e5ga 11. Beskriv kort p\u00e5 vilket s\u00e4tt arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r integrerat med<\/strong> det \u00f6vriga lokala brottsf\u00f6rebyggande och trygghetsskapande arbetet i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam.
\nFr\u00e5ga 13. Beskriv kort p\u00e5 vilket s\u00e4tt arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism \u00e4r integrerat med<\/strong> kommunens krisberedskap med bl.a. risk- och s\u00e5rbarhetsanalyser (RSA) i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam.
\nMen resultatet av fr\u00e5ga 11 och fr\u00e5ga 13 redovisas inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt av den nationella samordnaren eller av stiftelsen Tryggare Sverige.<\/span>
\n<\/span><\/span><\/p>\n

De mycket f\u00f6rvirrande siffrorna indikerar s\u00e5v\u00e4l enfald\/okunskap som genomg\u00e5ende f\u00f6rs\u00f6k till medveten f\u00f6rfalskning av fakta fr\u00e5n samordnaren.<\/span><\/p>\n

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]<\/span>:
\n2016 hade 7 % [5%]<\/span> av kommunerna en nedskriven handlingsplan.<\/p>\n

Red’s kom:
\n\u00c4pplen j\u00e4mf\u00f6rs med p\u00e4ron.<\/strong> Samordnaren f\u00f6rvillar l\u00e4sarna med luddiga och meningsl\u00f6sa fr\u00e5gest\u00e4llningar i enk\u00e4ten samt genom att byta ut reella siffror mot procentsatser.<\/span><\/p>\n

\u00c5r 2016 h\u00e4vdade samordnaren att 15 kontaktpersoner, dvs 5 % av Sveriges 290 kommuner, uppgav att de hade en ”f\u00e4rdig handlingsplan<\/strong> f\u00f6r att v\u00e4rna demokratin mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong><\/em>”.<\/span><\/p>\n

Not. <\/span>
\n7% av de 207 kommuner som svarade p\u00e5 denna fr\u00e5ga 2016 ger 14 kommuner (men ska vara 15).<\/span><\/p>\n

F\u00f6r 2017 uppger samordnaren (och stiftelsen ”Tryggare Sverige”) att ”44 % av kommunerna har en beslutad\/antagen handlingsplan mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/strong><\/em>”, vilket inte \u00e4r riktigt samma sak som fr\u00e5gan 2016 (2016: ”Hur l\u00e5ngt har kommunen kommit med utformande av handlingsplan f\u00f6r att v\u00e4rna demokratin mot v\u00e5ldsbejakande extremism?<\/em>”. 2017: ”Finns det en beslutad\/antagen handlingsplan mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?<\/em>”). <\/span><\/p>\n

Ytterligare 14 %<\/strong> uppgav [2016]<\/span> att de hade kommit ganska l\u00e5ngt i arbetet med att ta fram en.<\/p>\n

Red’s kom:
\nF\u00f6r 2016 uppgav d\u00e5varande samordnare att 30 av 207 kommuner kommit ganska l\u00e5ngt i arbetet. Dvs 10 %<\/strong> av landets 290 kommuner.<\/span><\/p>\n

Ytterligare 5 %<\/strong> hade [2016]<\/span> tagit fram riktlinjer och integrerat handlingsplanen i andra strukturer<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nF\u00f6r 2016 uppgav d\u00e5varande samordnare att 10 av 207 kommuner ”tagit fram riktlinjer f\u00f6r arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism och inkluderat dem i andra handlingsplaner<\/strong><\/em>”. Dvs 3,4 %<\/strong> av landets 290 kommuner.<\/span><\/p>\n

<\/a>
\nExempel p\u00e5 handlingsplaner 2017:<\/span><\/strong>
\n\u2022 Malm\u00f6 stad<\/a> (Sveriges mest omfattande, av naturliga sk\u00e4l)<\/span>
\n\u2022 G\u00f6teborgs stad<\/a>
\n\u2022 \u00d6rebro kommun<\/a>
\n\u2022 Avesta kommun<\/a>
\n\u2022 Bromma\/Stockholms stad<\/a>
\n\u2022 Eda kommun<\/a>
\n\u2022 Fagersta kommun<\/a>
\n\u2022 Falkenbergs kommun<\/a>
\n\u2022 Flen kommun<\/a>
\n\u2022 Grums kommun<\/a>
\n\u2022 Helsingborgs stad<\/a>
\n\u2022 H\u00e4ssleholms kommun<\/a>
\n\u2022 J\u00e4rf\u00e4lla kommun<\/a>
\n\u2022 Karlskrona kommun<\/a>
\n\u2022 Katrineholms kommun<\/a>
\n\u2022 Kristinehamns kommun<\/a>
\n\u2022 Kumla kommun<\/a>
\n\u2022 Kungsbacka kommun<\/a>
\n\u2022 Kungs\u00f6rs kommun<\/a> (schema f\u00f6r handlingsplan)<\/span>
\n\u2022 Laholms kommun<\/a> – Laholm<\/a>
\n\u2022 Lekebergs kommun<\/a>
\n\u2022 Link\u00f6pings kommun<\/a>
\n\u2022 Ljungby kommun<\/a>
\n\u2022 Ljusnarsberg\/Norra \u00d6rebro l\u00e4n<\/a>
\n\u2022 M\u00f6lndals stad<\/a> – M\u00f6lndals stad<\/a> (sammantr\u00e4desprotokoll)<\/span>
\n\u2022 Nacka kommun<\/a>
\n\u2022 Nordmalings kommun<\/a>
\n\u2022 Nyk\u00f6pings kommun<\/a>
\n\u2022 Osby kommun<\/a>
\n\u2022 Ronneby kommun<\/a>
\n\u2022 Sollentuna kommun<\/a>
\n\u2022 Str\u00e4ngn\u00e4s kommun<\/a>
\n\u2022 Str\u00f6mstads kommun<\/a>
\n\u2022 Str\u00f6msund kommun<\/a>
\n\u2022 Sunne kommun<\/a>
\n\u2022 Surahammars kommun<\/a>
\n\u2022 Sval\u00f6vs kommun<\/a>
\n\u2022 S\u00e4ters kommun<\/a>
\n\u2022 Tidaholms kommun<\/a>
\n\u2022 Tyres\u00f6 kommun<\/a>
\n\u2022 Upplands V\u00e4sby kommun<\/a>
\n\u2022 Uppsala kommun<\/a>
\n\u2022 Vallentuna kommun<\/a>
\n\u2022 Vellinge kommun<\/a>
\n\u2022 V\u00e4sterviks kommun<\/a> – V\u00e4sterviks kommun<\/a>
\n\u2022 \u00c4lvsj\u00f6\/Stockholms stad<\/a>
\n\u2022 \u00d6stersunds kommun<\/a>
\n\u2022 \u00d6ster\u00e5kers kommun<\/a>
\n\u2022 \u00d6verkalix kommun<\/a><\/p>\n

Brottsf\u00f6rebyggande Centrum i V\u00e4rmland<\/a><\/p>\n

\n

<\/a>
\nFr\u00e5ga 3: <\/span>Har kommunen haft utbildningsinsatser syftade till att \u00f6ka kunskapen om v\u00e5ldsbejakande extremism hos de kommunalt anst\u00e4llda?<\/span> <\/strong><\/p>\n

Resultat 2016, enligt d\u00e5varande nationella samordnare:<\/strong><\/span>
\n\u2022 132 kommuner angav att de inte har haft n\u00e5gra utbildningsinsatser.
\n\u2022 72 kommuner angav att de har genomf\u00f6rt utbildningsinsatser om v\u00e5ldsbejakande extremism f\u00f6r de kommunalt anst\u00e4llda.
\n\u2022 4 kommuner avstod att svara.<\/p>\n

De som har haft utbildning ombads ange ett procentuellt v\u00e4rde om hur m\u00e5nga av de kommunalt anst\u00e4llda som tagit del av informationen. Av de 24 kommuner som svarade p\u00e5 fr\u00e5gan s\u00e5 varierade v\u00e4rdena mellan 0,007- 100 procent och samtliga v\u00e4rden (utom 100 procent) visade 20 procent eller l\u00e4gre.
\nSvaren gav tv\u00e5 typv\u00e4rden: 1 och 2 procent samt medianen 2,65 procent.
\nBland de kommuner som har haft utbildning \u00e4r det allts\u00e5 mest f\u00f6rekommande att ungef\u00e4r 2 procent av de kommunalt anst\u00e4llda har tagit del av informationen. H\u00e4r b\u00f6r det po\u00e4ngteras att kontaktpersonerna inte har ombetts att specificera vilken typ av utbildning som de anst\u00e4llda har tagit del av<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nOvanst\u00e5ende enk\u00e4tfr\u00e5ga 2016 (med oredovisad f\u00f6ljdfr\u00e5ga om typ av utbildning) \u00f6ppnar f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga valfria tolkningar att hela fr\u00e5gest\u00e4llningen per automatik blir irrelevant.<\/span><\/p>\n

Men sammanfattningsvis kan s\u00e4gas att av de 72 kontaktpersoner som 2016 uppgav att utbildning genomf\u00f6rts f\u00f6r de kommunalt anst\u00e4llda s\u00e5 svarade endast 24 kontaktpersoner p\u00e5 fr\u00e5gan om hur m\u00e5nga som utbildats (med svar fr\u00e5n 7 promille och upp\u00e5t). Det finns d\u00e4rmed anledning att misst\u00e4nka att det i sj\u00e4lva verket maximalt var ett 20-tal kommuner som – i b\u00e4sta fall – genomf\u00f6rt n\u00e5gon form av ”utbildning<\/em>” v\u00e4rd namnet.<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

2017<\/h3>\n

Utbildning<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5gan har 2017 formulerats som:<\/span>
\nFr\u00e5ga 22. Har det under det senaste \u00e5ret<\/strong> genomf\u00f6rts n\u00e5gon form av utbildning om v\u00e5ldsbejakande extremism f\u00f6r ber\u00f6rd personal<\/strong> i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam?<\/span>
\n \u2022 Ja<\/span>
\n \u2022 Nej<\/span>
\n \u2022 Vet ej<\/span><\/p>\n

52 % av de kommuner som svarat p\u00e5 enk\u00e4ten<\/strong> uppger att de har genomf\u00f6rt utbildningsinsatser under det senaste \u00e5ret [2017 eller 2016-2017?]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nF\u00f6rtydligande, efter p\u00e5pekande, av den nationella samordnaren 2017:<\/span><\/p>\n

Utbildning<\/span>
\n 121 kommuner uppger att de har genomf\u00f6rt utbildningsinsatser under det senaste \u00e5ret.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 121 kontaktpersoner i 233 kommuner och stadsdelar i ett oredovisat antal (99-121) kommuner, dvs 34%-42% av Sveriges 290 kommuner, som anser att n\u00e5gon form av utbildningsinsats genomf\u00f6rts ”under det senaste \u00e5ret<\/em>” (d\u00e4r denna period \u00e4r tolkningsfri).<\/span><\/p>\n

Enk\u00e4tfr\u00e5gan om typ av utbildning som kontaktpersonerna svarat p\u00e5 2017 lyder:
\n”Fr\u00e5ga 23. Beskriv kort vilken form av utbildning som genomf\u00f6rts i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam.<\/em><\/span>”<\/span><\/p>\n

<\/a>Utbildningarna har fr\u00e4mst<\/strong> riktats till kommunens chefer och det som ofta kallas f\u00f6r \u201df\u00f6rsta linjens personal\u201d. Inneh\u00e5llet har fr\u00e4mst<\/strong> handlat om kunskap om extremistiska milj\u00f6er och f\u00f6rebyggande arbete.<\/p>\n

Red’s kom:
\nHur m\u00e5nga kontaktpersoner som svarat p\u00e5 fr\u00e5gan uppges inte (det kan allts\u00e5 vara en enda person) och d\u00e4rmed \u00e4r detta personliga tyckande, och uppenbart vilseledande information, helt utan v\u00e4rde!<\/strong><\/span><\/p>\n

Vad har utbildningarna resulterat i rent konkret?<\/strong> N\u00e5got svar p\u00e5 den viktigaste – och enda relevanta – fr\u00e5gan i detta sammanhang f\u00e5r vi inte.
\n<\/span><\/p>\n

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]<\/span>:
\nEnk\u00e4ten skickades ut [2017-01-10]<\/span> innan Samordnaren hade p\u00e5b\u00f6rjat kunskapsseminarierna, vilka via l\u00e4nsstyrelserna ger utbildning till landets samtliga kommuner. Kunskapsseminarierna fokuserar p\u00e5 hur fr\u00e5gan om v\u00e5ldsbejakande extremism kan hanteras<\/strong> p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5<\/strong> [Hur kan v\u00e5ldsbejakande extremism ”hanteras<\/em>” (ist\u00e4llet f\u00f6r att motverkas)? Och varf\u00f6r sker inget p\u00e5 nationell niv\u00e5? Varf\u00f6r finns inte dessa seminarier p\u00e5 n\u00e4tet f\u00f6r alla att studera?]<\/span>. Ytterligare en utbildning som inte hade p\u00e5b\u00f6rjats n\u00e4r fr\u00e5gorna st\u00e4lldes \u00e4r den uppdragsutbildning som Samordnaren genomf\u00f6r tillsammans med Lunds universitet och som riktar sig till praktiker [?]<\/span> som arbetar med fr\u00e5gorna p\u00e5 lokal niv\u00e5 och inom myndigheter [Varf\u00f6r, och till vilken nytta?]<\/span>.<\/p>\n

2016 uppgav 35 %<\/strong> av de svarande kommunerna att de hade genomf\u00f6rt utbildningsinsatser [n\u00e5gon g\u00e5ng i historien, f\u00f6r en eller flera personer]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n25%<\/strong> av landets 290 kommuner (dvs 72 kontaktpersoner) uppgav 2016 att kommunen genomf\u00f6rt n\u00e5gon form av utbildningsinsats (d\u00e4r \u00e4ven en 3 minuters genomg\u00e5ng f\u00f6r en eller ett par personer r\u00e4knas in).<\/span><\/p>\n

\n

<\/a>
\nSlutsatser 2016 av d\u00e5varande nationella samordnare:<\/span><\/strong>
\nDenna rapport syftar till att ge en l\u00e4gesbild \u00f6ver hur kommunernas arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism fortl\u00f6per.<\/p>\n

Red’s kom:
\nEftersom inga m\u00e5l satts upp och inga konkreta resultat redovisas och inga l\u00e4gesbilder av aktuell situation finns och n\u00e4stan allt bara handlar om personligt tyckande av enskild person s\u00e5 ger samordnarens rapport ingen som helst bild av situationen. <\/span><\/strong><\/p>\n

Rapporten ger inte heller den minsta ledtr\u00e5d till vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras rent konkret, hur eller var.<\/span><\/strong><\/p>\n

Det verkar<\/strong> finnas ett samband mellan graden av v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen och hur mycket kommunerna arbetar emot det.<\/p>\n

Red’s kom:
\nVerkligen? Det framg\u00e5r emellertid inte av de svar p\u00e5 enk\u00e4ten som redovisats eller samordnarens rapport. Speciellt med tanke p\u00e5 att graden av v\u00e5ldsbejakande extremism i respektive kommun \u00e4r ok\u00e4nt och det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r uteslutet att kunna dra den slutsats som den nationella samordnaren g\u00f6r. <\/strong><\/span><\/p>\n

Det existerar till dags dato ingen utredning om graden av v\u00e5ldsbejakande extremism. <\/strong>Regeringen tycker tydligen det \u00e4r viktigare att tills\u00e4tta utredningar och ta fram rapporter som saknar f\u00f6ruts\u00e4ttningar att kunna leda till n\u00e5got konstruktivt.<\/span><\/p>\n

Kommuner som anger att det finns liten grad av v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen har mindre arbete, och vice versa.<\/p>\n

Red’s kom:
\nRena spekulationer, men det skulle vara ganska m\u00e4rkligt om kommuner med liten grad av v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen har st\u00f6rre arbete, och vice versa?<\/span><\/p>\n

Enk\u00e4ten ger dock inte svar p\u00e5 fr\u00e5gan om de kommuner som anger att det inte finns n\u00e5gon v\u00e5ldsbejakande extremism i kommunen g\u00f6r s\u00e5 p\u00e5 grund av att de inte har n\u00e5got arbete och d\u00e4rmed inte har uppt\u00e4ckt fenomenet, eller tv\u00e4rtom: att det inte finns n\u00e5gon v\u00e5ldsbejakande extremism och d\u00e4rmed beh\u00f6vs inget arbete.<\/p>\n

Red’s kom:
\nSvammel. Enk\u00e4ten ger inte svar p\u00e5 en enda relevant fr\u00e5ga.<\/span><\/p>\n

VAD BEH\u00d6VS?<\/span><\/strong>
\nMot bakgrund av detta s\u00e5 f\u00f6refaller kommuner med f\u00e4rre antal inv\u00e5nare beh\u00f6va st\u00f6d f\u00f6r att initiera ett arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism.<\/p>\n

Red’s kom:
\nNej! Det finns inte det minsta st\u00f6d n\u00e5gonstans f\u00f6r denna personliga \u00e5sikt.<\/span><\/p>\n

Mot bakgrund av hur den verklighet ser ut som vi alla kan se beh\u00f6ver ist\u00e4llet regeringen omedelbart vidta kraftfulla nationella<\/strong> \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att snabbt stoppa v\u00e4nsterextremismen och den islamistiska extremismen.<\/span><\/p>\n

Dessa kommuner b\u00f6r kunna ta hj\u00e4lp av varandra genom exempelvis samverkan p\u00e5 regional niv\u00e5. Vid behov b\u00f6r den regionala niv\u00e5n kunna fungera som initiativtagare och ett st\u00f6d till mindre kommuner [som saknar behov]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nNej, ist\u00e4llet m\u00e5ste regeringen b\u00f6rja ta ansvar f\u00f6r landet.<\/span><\/p>\n

P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt<\/strong> skapas f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att kommuner, oavsett storlek [allts\u00e5 oavsett behov]<\/span>, bedriver ett aktivt arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/p>\n

Red’s kom:
\n”P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt<\/em>” forts\u00e4tter allt som vanligt, och inga konkreta resultat uppn\u00e5s.<\/span><\/p>\n

VAD VISAR ENK\u00c4TEN?<\/span><\/strong>
\nSammanfattningsvis visar enk\u00e4ten att, j\u00e4mf\u00f6rt med n\u00e4r Samordnaren [Mona Sahlin]<\/span> tilltr\u00e4dde, s\u00e5 har Sverige tagit stora kliv fram\u00e5t i arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism, men att mycket arbete \u00e5terst\u00e5r att g\u00f6ra.<\/p>\n

Red’s kom:
\nVarken enk\u00e4ten eller dess svar visar p\u00e5 ett enda resultat! Inte ett enda steg fram\u00e5t. Inte en enda konkret f\u00f6rb\u00e4ttring kan p\u00e5visas. Tv\u00e4rtom, situationen har enbart blivit v\u00e4rre och v\u00e4rre! Inte ett enda m\u00e5l har uppst\u00e4llts eller uppn\u00e5tts.<\/strong>
\nDet enda som visats \u00e4r en oduglig samordnare och att inget l\u00f6ses av att dra dessa fr\u00e5gor i l\u00e5ngb\u00e4nk ist\u00e4llet f\u00f6r att g\u00f6ra n\u00e5got konstruktivt \u00e5t de reella och synnerligen allvarliga problemen med v\u00e4nsterextremism och islamister.<\/span><\/p>\n

\u00d6ver h\u00e4lften<\/strong> av kommunerna\u00a0har en l\u00e4gesbild \u00f6ver v\u00e5ldsbejakande extremism<\/p>\n

Red’s kom:
\nDen nationella samordnaren 2016 uppgav att 109 kommuner hade en nedskriven l\u00e4gesbild eller en bild i n\u00e5gons huvud av l\u00e4get, dvs 38%<\/strong> av Sveriges 290 kommuner, men bara 12 av 206 svarande kommuner hade en nedskriven l\u00e4gesbild.<\/strong><\/span><\/p>\n

2017 (d\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4ndrats s\u00e5 att ingen h\u00e4nsyn togs till om l\u00e4gesbilden var skriftlig) uppgav 99 kontaktpersoner av 233 – dvs 32%<\/strong> av 312 kommuner och stadsdelar – att de tagit fram en lokal l\u00e4gesbild, muntlig eller skriftlig.<\/span><\/p>\n

och 127 kommuner har, eller \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att ta fram en handlingsplan.<\/p>\n

Red’s kom:
\n44%<\/strong> av Sveriges kommuner (127<\/strong> av 290) uppgav 2016 att de har eller \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att ta fram en handlingsplan i n\u00e5gon form.<\/span><\/p>\n

2017 uppgav 33%<\/strong> (103<\/strong> kontaktpersoner) av 312 kommuner och stadsdelar att de har en handlingsplan i n\u00e5gon form mot den odefinierade v\u00e5ldsbejakande extremismen.<\/span><\/p>\n

Samtidigt vet inte m\u00e5nga kommuner om det finns n\u00e5gon v\u00e5ldsbejakande extremism i sitt omr\u00e5de.<\/p>\n

Red’s kom:
\nSamordnarens ordning p\u00e5 vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras k\u00e4nns n\u00e5got felv\u00e4nd:<\/span>
\n1. Ta fram en handlingsplan<\/span>
\n2. Ta fram en l\u00e4gesbild<\/span>
\n3. Utbildningsinsatser till ”kommunalt anst\u00e4llda<\/em>”<\/span>
\n4. Ev. utreda vilka behov som finns<\/span><\/p>\n

En kunskapsh\u00f6jning verkar n\u00f6dv\u00e4ndig<\/strong> d\u00e5 endast en dryg tredjedel<\/strong>\u00a0av kommunerna har haft utbildningsinsatser till de kommunalt anst\u00e4llda [72 kontaktpersoner p\u00e5stod 2016 att de genomf\u00f6rt utbildning i n\u00e5gon form, dvs en fj\u00e4rdedel<\/strong> av Sveriges 290 kommuner. F\u00f6r 2017 uppges att 121 av 312 kommuner och stadsdelar genomf\u00f6rt utbildning ”under det senaste \u00e5ret<\/em>”, dvs 38%]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n”En kunskapsh\u00f6jning verkar n\u00f6dv\u00e4ndig<\/em>”? Varf\u00f6r? En ”kunskapsh\u00f6jning<\/em>” kan endast vara n\u00f6dv\u00e4ndig baserat p\u00e5 behovet av detta. Inte, som den nationella samordnaren p\u00e5st\u00e5r, enbart pga att ett antal kommuner (utan behov) inte genomf\u00f6rt n\u00e5gon utbildning.<\/span><\/p>\n

Vad l\u00f6ser ”utbildningsinsatser<\/em>”? Utbildning i vad? Har ett endaste problem med v\u00e4nsterextremismen eller islamismen l\u00f6sts s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt med n\u00e5gon ”utbildningsinsats<\/em>”? I s\u00e5 fall vilket?<\/span><\/p>\n

UPPREPNING AV INFANTIL SLUTSATS<\/strong><\/span>
\nArbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism skiljer sig ocks\u00e5 mycket \u00e5t i landet, d\u00e4r kommuner med f\u00e4rre inv\u00e5nare uppvisar ett mindre arbete \u00e4n dem med fler antal inv\u00e5nare.<\/p>\n

Red’s kom:
\nAv den sj\u00e4lvklara anledningen att behov f\u00f6r detta saknas och att det finns viktigare saker att prioritera. Varf\u00f6r tycker den nationella samordnaren att kommuner ska \u00e4gna sig \u00e5t arbete mot n\u00e5got som inte definierats och som inte ens finns?<\/span><\/p>\n

HUR HAR ENK\u00c4TEN GETT EN ”L\u00c4GESBILD” OCH P\u00c5 VILKET S\u00c4TT \u00c4R ENK\u00c4TEN RELEVANT F\u00d6R FRAMTIDA ARBETE?<\/span><\/strong>
\nEnk\u00e4ten har gett en l\u00e4gesbild \u00f6ver hur arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism fortl\u00f6per i landet och b\u00f6r beaktas n\u00e4r det framtida arbetet formuleras.<\/p>\n

Red’s kom:
\nHur l\u00e4nge ska vi skattebetalare beh\u00f6va spendera miljontals kr p\u00e5 varje dylik meningsl\u00f6s rapport?\"Nationell<\/span><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

Samordnarens tv\u00e5sidiga rapport 2017<\/h2>\n


\n\u00c5r 2017 har samordnarens rapport decimerats fr\u00e5n den redan innan v\u00e4ldigt anspr\u00e5ksl\u00f6sa rapporten (Mona Sahlins 12 sidor) till ynka tv\u00e5 sidor, \u00e4ven denna kliniskt ren fr\u00e5n m\u00e5l och uppn\u00e5dda konkreta resultat<\/strong>:<\/span><\/p>\n

Nationella samordnaren f\u00f6r att v\u00e4rna demokratin mot v\u00e5ldsbejakande extremism [Anna Carlstedt, 2017]<\/span> har regeringens uppdrag att ta fram och presentera en bild \u00f6ver kommunernas arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism.<\/p>\n

2017 g\u00f6rs det i form av denna<\/strong> l\u00e4gesbild.<\/p>\n

Red’s kom:
\nTv\u00e5 ynka sidor av den nationella samordnaren. Full av felaktigheter och obegriplig redovisning<\/strong>, precis som Mona Sahlins rapport.<\/span><\/p>\n

L\u00e4gesbilden har sammanst\u00e4llts genom en enk\u00e4tunders\u00f6kning bland Sveriges alla kommuner [d\u00e4r gissningsvis 211 av 290 kommuner\/st\u00e4der besvarade enk\u00e4ten]<\/span>, 14 stadsdelsn\u00e4mnder i Stockholm och 10 stadsdelar i G\u00f6teborg [d\u00e4r den nationella samordnaren inte vill avsl\u00f6ja hur m\u00e5nga av dessa 14+10 stadsdelar som besvarade enk\u00e4ten]<\/span>.<\/p>\n

I sammanst\u00e4llningen omn\u00e4mns dessa som \u201dkommuner\u201d.<\/strong><\/p>\n

Red’s kom:
\nDenna omskrivning av stadsdel till kommun resulterar i en total f\u00f6rvirring (tydligen \u00e4ven f\u00f6r den nationella samordnaren sj\u00e4lv) av vad som egentligen g\u00e4ller.<\/span><\/p>\n

<\/a><\/p>\n

211 av 290 kommuner svarade 2017<\/h3>\n

Enk\u00e4ten skickades den 10 januari med sista svarsdatum den 6 februari 2017 [Enligt vad som st\u00e5r i enk\u00e4ten var deadline ist\u00e4llet 2017-02-01]<\/span>.<\/p>\n

74 % av de tillfr\u00e5gade [totalt 312 kommuner\/st\u00e4der och stadsdelar]<\/span> svarade, dvs. 233 personer.<\/p>\n

Red’s kom:
\n2016 = Upp till 208 ok\u00e4nda\/anonyma ”kontaktpersoner<\/em>”, med oredovisad politisk \u00e5sikt i 208 av 290 kommuner, svarade.
\n<\/span>
\n 2017 = Upp till 233 ok\u00e4nda\/anonyma ”kontaktpersoner<\/em>” med oredovisad politisk \u00e5sikt i gissningsvis 211 kommuner (233 – 22 stadsdelsn\u00e4mnder\/stadsdelar) av totalt 290 kommuner, svarade.
\n<\/span><\/p>\n

Hur m\u00e5nga svar som var anonyma vill den nationella samordnaren 2017 inte redovisa, och inte heller hur m\u00e5nga svar som uteblev f\u00f6r olika fr\u00e5gor.<\/span><\/p>\n

<\/a><\/p>\n

Nya – irrelevanta – fr\u00e5gor f\u00f6r 2017<\/h3>\n

<\/a>Utsatthet<\/strong>
\nI fr\u00e5geunderlaget st\u00e4lldes fr\u00e5gan om personen som svarade p\u00e5 enk\u00e4ten sj\u00e4lv hade blivit utsatt eller k\u00e4nde till n\u00e5gon i organisationen som hade blivit utsatt med anledning av arbetet mot v\u00e5ldsbejakande extremism.<\/p>\n

Red’s kom: Fr\u00e5gorna till kommunerna 2017;
\nFr\u00e5ga 31. Har den lokale samordnaren\/kontaktpersonen utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av v\u00e5ld, hot eller trakasserier<\/strong> under det senaste \u00e5ret med anledning av sitt arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/span><\/p>\n

Fr\u00e5ga 33. Har det f\u00f6rekommit att n\u00e5gon annan personalkategori utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av v\u00e5ld, hot eller trakasserier<\/strong> under det senaste \u00e5ret med anledning av deras arbete mot v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

1 % [av 233 kontaktpersoner i 312 kommuner och stadsdelar]<\/span> uppger att den lokala samordnaren\/kontaktpersonen<\/strong> har utsatts f\u00f6r n\u00e5gon typ av hot, trakasseri eller v\u00e5ld<\/span> under det senaste \u00e5ret<\/strong> [2017 eller 2016-2017?]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom: Efter f\u00f6rfr\u00e5gan f\u00f6rtydligar den nationella samordnaren 2017:<\/span><\/p>\n

Utsatthet<\/span>
\n 2 kommuner uppger att den lokala samordnaren\/kontaktpersonen utsatts f\u00f6r n\u00e5gon typ av hot [eller ”trakasserier”]<\/span>.
\n10 kommuner uppger att n\u00e5gon annan personalkategori utsatts.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Det m\u00e5ste vara betydligt under snittet, sett \u00f6ver hela befolkningen<\/strong>, som utsatts f\u00f6r n\u00e5gon typ av hot och definitivt l\u00e5ngt, l\u00e5ngt under antalet politiker som uts\u00e4tts f\u00f6r hot.<\/span><\/p>\n

4 %\u00a0[dvs 10 av 233 kontaktpersoner i 312 kommuner och stadsdelar]<\/span> uppger att [de tror att]<\/span> n\u00e5gon annan personalkategori har utsatts [p\u00e5 odefinierat s\u00e4tt]<\/span>.<\/p>\n

Reds kom: 4% av 233 kommuner\/stadsdelar blir 9,32 personer, men det verkliga antalet uppges nu vara 10 personer som anser detta.<\/span><\/p>\n

Vilka andra personalkategorier arbetar mot ”v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em>”?<\/span><\/p>\n

Tillf\u00f6rlitligheten i vad dessa kommuners kontaktpersoner uppgett \u00e4r ok\u00e4nt. Uppenbarligen har de 10-12 kontaktpersonernas uppgifter inte kontrollerats p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00f6verhuvudtaget.<\/span><\/p>\n

Detta \u00e4r en enk\u00e4tfr\u00e5ga av den nationella samordnaren som inte kan vara av v\u00e4rde f\u00f6r n\u00e5got, s\u00e5 som den har formulerats och utan vare sig f\u00f6ljdfr\u00e5gor eller kontroll.<\/span><\/p>\n

\u2022 Hur m\u00e5nga fr\u00e5n vilken personalkategori?
\n<\/span>\u2022 Hur m\u00e5nga inom respektive kategori av ”hot<\/em>”, ”trakasserier<\/em>” och ”v\u00e5ld<\/em>”?
\n\u2022 \u00c4r ett uppr\u00f6rt mejl att klassificera som t ex trakasserier?<\/span><\/p>\n

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]<\/span>: Det finns ingen siffra fr\u00e5n tidigare \u00e5r att j\u00e4mf\u00f6ra med.<\/p>\n

Flera [Hur m\u00e5nga?]<\/span> kommuner vittnar [Hur?]<\/span> dock om m\u00f6rkertal n\u00e4r det g\u00e4ller otill\u00e5ten p\u00e5verkan, d\u00e4rf\u00f6r finns det anledning att problematisera siffrorna<\/strong> i l\u00e4gesbilden<\/p>\n

Red’s kom:
\n”M\u00f6rkertal<\/em>” finns alltid – precis som f\u00f6r alla andra resultat i samordnarens rapport – och \u00e4r f\u00f6rvisso en anledning f\u00f6r att ”problematisera siffrorna i l\u00e4gesbilden<\/em>”, men hur?<\/span><\/p>\n

Hur m\u00e5nga polisanm\u00e4lningar har gjorts (och varf\u00f6r st\u00e4lls ingen fr\u00e5ga om detta)? Det kan vara s\u00e5 att ovan uppgivna 1% och 4% i sj\u00e4lva verket \u00e4r noll.<\/strong><\/span><\/p>\n

<\/a>\u00c5terv\u00e4ndare<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5gan till kommunerna 2017 har formulerats enligt f\u00f6ljande:
\nFr\u00e5ga 19. Har det f\u00f6rekommit fall av \u00e5terv\u00e4ndare, dvs. individer som befunnit sig i v\u00e5ldsbejakande extremistmilj\u00f6er utomlands och \u00e5terv\u00e4nt, under det senaste \u00e5ret i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/span><\/p>\n

7,3 %<\/strong> [enl. den nationella samordnaren 2017, medan organisationen ”Tryggare Sverige” uppger att siffran \u00e4r 8%]<\/span> av kommunerna\u00a0[Hur m\u00e5nga av hur m\u00e5nga ”kommuner<\/em>”?]<\/span> uppger att det har f\u00f6rekommit fall av \u00e5terv\u00e4ndare i deras kommun [Den nationella samordnaren skriver i efterskott att det ska vara 18 kommuner eller stadsdelar (dvs 7,7<\/strong>% av 233 kommuner och stadsdelar och 5,8% av tillfr\u00e5gade 312 kommuner och stadsdelar) d\u00e4r ok\u00e4nda kontaktpersoner 2017 uppger att det \u00e4r deras uppfattning att deras kommuner haft ”fall av \u00e5terv\u00e4ndare<\/em>”… ”under det senaste \u00e5ret<\/em>”]<\/span>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nVilka \u00e4r dessa 18 kommuner och stadsdelar (utom de sj\u00e4lvklara; Malm\u00f6, G\u00f6teborg och Stockholm) och varf\u00f6r vill samordnaren inte redovisa vilka dessa \u00e4r?<\/span><\/p>\n

S\u00e4pochefen Anders Thornberg tycker att det fokuseras f\u00f6r mycket p\u00e5 \u00e5terv\u00e4ndare och s\u00e4ger att det viktigaste \u00e4r att f\u00e5 stopp p\u00e5 tillv\u00e4xten. N\u00e5got s\u00e5dant initiativ har dock inte tagits av varken den nationella samordnaren eller av regeringen.<\/span><\/p>\n

43,5 %<\/strong>\u00a0[I de flesta fall uppges inte decimaler i rapporten]<\/span> uppger att det inte har f\u00f6rekommit n\u00e5gra fall av \u00e5terv\u00e4ndare [dvs gissningsvis 101<\/strong> kontaktpersoner (43,3<\/strong>% av 233 kommuner och stadsdelar) har – precis som nedanst\u00e5ende grupp p\u00e5 48,7% – ingen vetskap om det f\u00f6rekommit fall av \u00e5terv\u00e4ndare]<\/span>.
\n48,7 %<\/strong> [gissningsvis 113<\/strong> kontaktpersoner, dvs 48,5<\/strong>%]<\/span> uppger att de inte vet.<\/p>\n

Red’s kom:
\nVad tror resterande 0,5% (100 – (7,3+92,2))? <\/span>
\nEller:<\/strong> Vad tror resterande 2 kontaktpersoner<\/strong> (233 – (17+101+113))?<\/span><\/p>\n

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]<\/span>:
\nDet finns ingen motsvarande siffra att j\u00e4mf\u00f6ra med fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r.
\nV\u00e4rt att notera \u00e4r den h\u00f6ga andel [i realiteten minst 92,2%<\/span><\/strong> (dvs 43,5%+48,7%)<\/span>]<\/span> kommuner som uppger att de inte vet om det har f\u00f6rekommit n\u00e5gra fall av \u00e5terv\u00e4ndare i deras kommun.<\/strong><\/p>\n

Red’s kom:
\nJa, gissningsvis 214 (dvs 101+113) eller 215 (92,2%) kontaktpersoner av 233 kommuner och stadsdelar 2017 har ingen vetskap om ”\u00e5terv\u00e4ndare<\/em>”.
\nKommunerna g\u00f6r allts\u00e5 handlingsplaner, men utan att veta f\u00f6r vad <\/strong>(den nationella samordnaren 2017 skriver: ”44% av kommunerna <\/em>[dvs 103 kommuner och stadsdelar]<\/span> har en beslutad\/antagen handlingsplan mot v\u00e5ldsbejakande extremism<\/em><\/span>”).<\/strong> Rena cirkusen.<\/span><\/p>\n

<\/a>St\u00f6d till individer och familjer i riskzonen<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5gan till kommunerna 2017 om st\u00f6dinsatser har formulerats enligt f\u00f6ljande:<\/span>
\nFr\u00e5ga 25. Finns det st\u00f6dinsatser f\u00f6r individer som befinner sig i riskzonen att rekryteras till v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

39 % av kommunerna uppger att de har utarbetat st\u00f6dinsatser<\/strong> till individer i riskzonen<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\n91 kontaktpersoner (enl. den nationella samordnaren) tror, tycker eller vill ge sken av<\/strong> att kommunen ”utarbetat st\u00f6dinsatser till individer i riskzonen<\/em>”.
\n\u2022 Vilka ”st\u00f6dinsatser<\/em>”?<\/strong>
\n<\/span><\/p>\n

<\/a>Fr\u00e5gan till kommunerna 2017 om st\u00f6dinsatser f\u00f6r familjemedlemmar har formulerats enligt f\u00f6ljande:<\/span>
\nFr\u00e5ga 27. Finns det st\u00f6dinsatser f\u00f6r familjemedlemmar till individer som befinner sig i riskzonen att rekryteras till v\u00e5ldsbejakande extremism i den kommun d\u00e4r du \u00e4r verksam? (Ja, Nej, Vet ej)<\/span><\/p>\n

25 %<\/strong> av kommunerna [Dvs av 233 av totalt 312 kommuner och stadsdelar. Den nationella samordnaren har efter p\u00e5pekande uppt\u00e4ckt att tidigare uppgift p\u00e5 50% var felaktig]<\/span> uppger att de erbjuder st\u00f6d<\/strong> till familjer\/anh\u00f6riga<\/strong> till individer i riskzonen<\/strong>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nDvs 58 eller 59 (enligt samordnaren) kontaktpersoner (1\/4 av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar<\/em>”) anser att deras kommun ”erbjuder st\u00f6d till familjer\/anh\u00f6riga till individer i riskzonen<\/em>”.<\/span>
\n\u2022 Vilket st\u00f6d erbjuds och sedan n\u00e4r?
\n\u2022 Vilka st\u00f6d har antagits<\/strong> av hur m\u00e5nga ”familjer\/anh\u00f6riga<\/em>”… och varf\u00f6r?<\/span><\/p>\n

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]<\/span>:
\nDet finns inte en motsvarande siffra fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r.<\/p>\n

St\u00f6dinsatserna som kommunerna vittnar om i \u00e5rets unders\u00f6kning bottnar fr\u00e4mst<\/strong> i redan existerande strukturer.<\/p>\n

Red’s kom:
\nHur vet samordnaren detta om det inte ens ing\u00e5tt i fr\u00e5gest\u00e4llningen?<\/span>
\n Hur stor del \u00e4r ut\u00f6ver ”existerande strukturer<\/em>”?<\/span><\/p>\n

OBS! I en uppf\u00f6ljning till detta inl\u00e4gg kommer fortsatt information om samordnarens rapport.<\/span><\/strong><\/p>\n

\n

<\/a><\/p>\n

Den nationella samordnarens uppdrag<\/h3>\n

Den nationella samordnaren mot v\u00e5ldsbejakande extremism skriver:<\/span><\/p>\n

V\u00e5rt uppdrag<\/h1>\n

I juni 2014 tillsattes en Nationell Samordnare\u00a0med uppdraget att samordna arbetet med att v\u00e4rna demokratin mot v\u00e5ldsbejakande extremism p\u00e5 nationell och lokal niv\u00e5. Till detta uppdrag fick samordnaren sitt ursprungliga direktiv (2014: 103<\/a>) som sammanfattas i fyra punkter:<\/p>\n