Sverige ska betala mer till EU. Det vill EU-kommissionen som f\u00f6resl\u00e5r att Sveriges och andra EU-l\u00e4nders rabatter tas bort n\u00e4r Storbritannien l\u00e4mnar EU.<\/p>\n
2017 \u00e4r den svenska EU-avgiften 29,3 miljarder kronor, men Sverige f\u00e5r ocks\u00e5 EU-st\u00f6d i olika former.
\n2016 fick Sverige 11 miljarder i EU-st\u00f6d. Nettoavgiften var allts\u00e5 19,4 miljarder kronor.<\/p>\n
Till\u00e4gg: 2020 vill EU h\u00f6ja Sveriges avgift med 15 miljarder kr, pga Brexit. Centerpartiet och Liberalerna \u00e4r<\/strong> som enda partier (f\u00f6rutom Feministiskt Initiativ) positiva till denna drastiska avgifts\u00f6kning<\/strong> men kan inte motivera sin \u00e5sikt i sak. SD vill att EU-avgiften ska s\u00e4nkas ist\u00e4llet.<\/span><\/p>\n Rabatterna \u00e4r en f\u00f6ljd av att Storbritanniens premi\u00e4rminister Margaret Thatcher under m\u00e5nga \u00e5r kr\u00e4vde att f\u00e5 \u201dtillbaka sina pengar\u201d, som hon uttryckte saken, och 1984 fick hon till slut igenom minskad brittisk EU-avgift.<\/p>\n Knappt tjugo \u00e5r senare lyckades ocks\u00e5 Tyskland, Sverige, Nederl\u00e4nderna och \u00d6sterrike f\u00e5 \u201drabatt p\u00e5 rabatten\u201d. F\u00f6r Sveriges del inneb\u00e4r det om ett par miljarder kronor l\u00e4gre avgift<\/strong> varje \u00e5r.<\/p>\n Red’s kom: De s k ”rabatterna<\/em>” \u00e4r alls inte n\u00e5gon form av rabatt. Det \u00e4r bara en eufemism f\u00f6r att de l\u00e4nder som betalar mest inte beh\u00f6ver bidra fullt lika mycket till EU och dess administration som EU vill att dessa l\u00e4nder ska g\u00f6ra.<\/span><\/p>\n EU-portalen skriver:<\/span> Storbritanniens d\u00e5varande premi\u00e4rminister Margaret Thatcher f\u00f6rhandlade till sig rabatten eftersom hon ans\u00e5g att Storbritannien, som d\u00e5 var EG:s tredje fattigaste land, fick tillbaka f\u00f6r lite i f\u00f6rh\u00e5llande till landets h\u00f6ga avgift.<\/em><\/p>\n Vid den tiden anv\u00e4ndes merparten av EG:s budget till jordbruksst\u00f6d. Eftersom Storbritannien hade en j\u00e4mf\u00f6relsevis liten jordbrukssektor kunde landet inte tillgodog\u00f6ra sig jordbruksst\u00f6det i samma utstr\u00e4ckning som de andra medlemsl\u00e4nderna.<\/em>”.<\/p>\n \u2013 Vi m\u00e5ste se till att slutet p\u00e5 Storbritanniens rabatt inneb\u00e4r att ocks\u00e5 de andra rabatterna f\u00f6rsvinner, anser EU-kommission\u00e4r G\u00fcnther Oettinger.<\/p>\n Red’s kom: Men kommissionens f\u00f6rslag \u00e4r bara ett f\u00f6rsta utkast som l\u00e4r f\u00e5 mothugg fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e5ll.<\/p>\n Red’s kom: Moderaternas EU-parlamentariker Gunnar H\u00f6kmark \u00e4r en av dem som s\u00e4ger best\u00e4mt nej. Red’s kom: Problemet \u00e4r att det EU-motst\u00e5nd som finns det finns bland folket – och d\u00e5 prim\u00e4rt fr\u00e5n de mer insatta. Bland politikerna finns inte alls samma motst\u00e5nd mot medlemskapet i EU och n\u00e4r folkviljan st\u00e5r mot politikerviljan \u00e4r det alltid politikerviljan som vinner.<\/span><\/p>\n Det finns ingen som kan specificera f\u00f6rdelarna med medlemskapet mer \u00e4n i allm\u00e4nna faktabefriade ordalag. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt finns det ingen som kan s\u00e4ga nackdelarna med att Sverige skulle uttr\u00e4da ur EU.<\/span><\/p>\n \u00c4r det n\u00e5gon som noterat att det inte existerar n\u00e5gon debatt om EU-medlemskapet? Det finns heller inte n\u00e5gra partiledardebatter d\u00e4r medlemskapet i EU diskuteras.<\/span><\/p>\n Varje g\u00e5ng Stefan L\u00f6fven med best\u00e4mdhet s\u00e4ger att Sverige ska stanna kvar i EU, \u00e4r det n\u00e5gon som h\u00f6rt en endaste journalist som fr\u00e5gat varf\u00f6r?<\/span><\/p>\n Om EU vill plocka pengar fr\u00e5n Sverige \u00e4nnu mer \u00e4n idag s\u00e5 kan debatten ta fart. Med en debatt om EU-medlemskapet, d\u00e4r medborgarnas kunskap \u00f6kas, l\u00e4r missn\u00f6jet med EU \u00f6ka ytterligare.<\/span><\/p>\n \u2013 EU m\u00e5ste prioritera och avveckla gamla kostnadsstrukturer, anser H\u00f6kmark.<\/p>\n Red’s kom: Storbritannien \u00e4r i dag EU:s tredje st\u00f6rsta bidragsgivare, efter Tyskland och Frankrike.<\/p>\n Red’s kom: Storbritannien betalar motsvarande drygt 177 miljarder kronor [mellan motsvarande 100 och 120 miljarder kronor enl. Europaportalen]<\/span> i EU-avgift, vilket \u00e4r ungef\u00e4r 13 procent av EU:s budget. Storbritannien f\u00e5r tillbaka drygt 72 miljarder i olika former av EU-st\u00f6d.<\/p>\n Red’s kom: Som framg\u00e5r ovan varierar uppgifterna verkar ingen veta hur mycket EU f\u00f6rlorar p\u00e5 Storbritanniens uttr\u00e4de ur EU, men gissningsvis handlar det i snitt om drygt 50 miljarder kr\/\u00e5r.<\/span><\/p>\n Det verkar inte finnas n\u00e5gra tankar om att de ca 16 EU-l\u00e4nder som tj\u00e4nar p\u00e5 medlemskapet i EU ska f\u00e5 mindre i bidrag. Diskussionen handlar ist\u00e4llet prim\u00e4rt om att tvinga de l\u00e4nders medborgare som redan betalar mest (fr\u00e4mst Nederl\u00e4nderna, Sverige, Belgien, Tyskland och Danmark) att betala \u00e4nnu mer.<\/span><\/p>\n EU:s budget uppg\u00e5r till cirka 1 300 miljarder svenska kronor [varierar fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r]<\/span>, vilket motsvarar ungef\u00e4r 1 procent av EU-l\u00e4ndernas BNI.<\/p>\n Red’s kom: De 10 av 28 EU-l\u00e4nder som st\u00e5r f\u00f6r dessa pengar \u00e4r: Nederl\u00e4nderna, Sverige, Belgien, Tyskland, Danmark, Finland, \u00d6sterrike, Frankrike, Storbritannien och Italien (ibland \u00e4ven Finland och Luxemburg).<\/span><\/p>\n EU-portalen skriver:<\/span> Red’s kom: Ett annat problem som tillkommer \u00e4r EU:s krav p\u00e5 Sverige att \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n kronor till Euro (trots att vi nyligen bytt ut sedlar och mynt).<\/span><\/strong><\/p>\n Strax innan valet i Sverige 2018 kommer f\u00f6rslaget till EU:s budget, som ska b\u00f6rja g\u00e4lla fr\u00e5n \u00e5r 2021.<\/span><\/p>\n K\u00e4lla:<\/span> DN<\/a> och<\/span> Europaportalen<\/a><\/p>\n Not.<\/span> I tabellen nedan \u00e5terges vad Sverige har betalat i avgift till EU och vad landet har f\u00e5tt tillbaka i form av st\u00f6d och bidrag, det s\u00e5 kallade \u00e5terfl\u00f6det. Nettofl\u00f6det \u00e4r skillnaden mellan vad Sverige betalar och f\u00e5r tillbaka. Summorna \u00e4r angivna i miljarder kronor i det aktuella \u00e5rets penningv\u00e4rde.<\/p>\n * Att Sverige betalade en betydligt l\u00e4gre avgift 2009 beror p\u00e5 att reglerna f\u00f6r l\u00e4ndernas avgifter \u00e4ndrades detta \u00e5r. De nya reglerna innebar att Sveriges avgift blev l\u00e4gre \u00e4n vad den varit med de tidigare reglerna. Beslutet g\u00e4llde fr\u00e5n 2007 och Sverige kompenserades f\u00f6r detta med en rabatt p\u00e5 2009 \u00e5rs avgift.<\/span> EU-avgiften varierar fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r, men \u00e5r 2015 gick Sverige fr\u00e5n andra till tredje plats sett till\u00a0 kostnaden per inv\u00e5nare f\u00f6r EU-avgiften: I EU-f\u00f6rdraget st\u00e5r att ”unionen s\u00e4rskilt ska str\u00e4va efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsniv\u00e5er och eftersl\u00e4pningen i de minst gynnade regionerna.<\/em>” Detta syns tydligt i hur EU-avgiften f\u00f6rdelas. Dvs fram till dess att Sverige blivit lika fattigt som Slovakien, Tjeckien, Ungern, Grekland, Lettland, Bulgarien, Slovenien och Rum\u00e4nien (i framtiden \u00e4ven Turkiet) s\u00e5 kommer Sverige att g\u00e5 med f\u00f6rlust p\u00e5 medlemskapet i EU.<\/p>\n K\u00e4lla:<\/span> EU-portalen<\/a><\/p>\n Se \u00e4ven bl a; Sverige betalar mest i v\u00e4rlden f\u00f6r EU-migranter, precis som EU-avgift och bist\u00e5nd<\/a><\/p>\n F\u00f6r sidor om media, asylpolitik och integration se inneh\u00e5llsregistret<\/a>.
\n\u00c5r 2018 betalade Sverige ca. 40 miljarder kr till EU. Vi fick tillbaka 13 miljarder kr. Dvs ett netto p\u00e5 27 miljarder kr. En stor del av dessa 27 miljarder g\u00e5r till rena administrationskostnader (f\u00f6rutom alla \u00f6vriga och omfattande kostnader som EU medf\u00f6r f\u00f6r Sverige).
\n<\/span><\/p>\nRabatt?<\/h3>\n
\nSom framg\u00e5r av tabellen l\u00e4ngre ner p\u00e5 denna sida verkar det vara raka motsatsen som g\u00e4ller. Avgiften gick ist\u00e4llet upp kraftigt!<\/span><\/strong><\/p>\n
\n”Sedan 1984 har Storbritannien en rabatt p\u00e5 sin EU-avgift som, n\u00e5got f\u00f6renklat, inneb\u00e4r att landet f\u00e5r tillbaka cirka tv\u00e5 tredjedelar av nettounderskottet av betalningarna till och fr\u00e5n EU:s budget. Rabatten finansieras av \u00f6vriga medlemsl\u00e4nder och ben\u00e4mns d\u00e4rf\u00f6r ibland Storbritannienavgift.<\/em><\/p>\nSverige f\u00f6rlorar Storbritanniens st\u00f6d<\/h3>\n
\nVilket visar att Storbritanniens uttr\u00e4de ur EU leder till att Sverige f\u00e5r \u00e4nnu mindre att s\u00e4ga till om. Sverige blir bara en lydstat i EU, i alla fall om Sverige inte f\u00e5r en regering som verkar i medborgarnas intresse.<\/span><\/p>\nVilka politiker i Sverige kommer att kunna och vilja st\u00e5 emot EU:s krav?<\/h3>\n
\nS+MP-regeringen l\u00e4r bara buga och tacka om vi, ut\u00f6ver att vi utan m\u00e4rkbara protester fr\u00e5n S+MP-regeringen drar det tyngsta lasset f\u00f6r migranterna, avkr\u00e4vs att betala \u00e4nnu mer. Till skada f\u00f6r landet och dess befolkning.<\/span><\/p>\nPolitikerviljan vinner alltid \u00f6ver folkviljan<\/h3>\n
\n\u2013 Att avskaffa rabatterna f\u00f6r nettobetalarna \u00e4r en farlig v\u00e4g att g\u00e5. Dels riskerar det att f\u00f6da ett EU-motst\u00e5nd, dels inneb\u00e4r det att EU-budgeten inte pr\u00e4glas av de prioriteringar som varje offentlig budget m\u00e5ste underkastas.<\/p>\n
\nSverige har f\u00f6rvisso inget riktigt EU-kritiskt parti, men st\u00f6rsta sannolikheten f\u00f6r att Sverige s\u00e4tter ner foten mot EU \u00e4r nog om SD f\u00e5r styra i denna fr\u00e5ga.<\/span><\/p>\nEU m\u00e5ste bli mer kostnadseffektivt<\/h3>\n
\nMen naturligtvis \u00e4r den av f\u00e5 personer styrda EU-organisationen inte intresserad av att effektivisera sin verksamhet. D\u00e4rav inte s\u00e5 konstigt att detta alternativ inte finns med bland de fem alternativ EU-kommissionen har att v\u00e4lja mellan.<\/span><\/p>\nSveriges skattebetalare betalar mest. Storbritannien landar p\u00e5 3:e plats av de l\u00e4nder som bidrar till EU<\/h3>\n
\nMen r\u00e4knat per capita s\u00e5 hamnar Storbritannien p\u00e5 9:e plats.<\/span><\/p>\n
\nMen Sveriges och Nederl\u00e4ndernas skattebetalare \u00e4r allts\u00e5 de som bidrar mest till EU.<\/span><\/p>\nEU:s budget: 1 300 miljarder kr\/\u00e5r<\/h3>\n
\nVarav 923 miljarder kr kommer direkt fr\u00e5n EU-l\u00e4nderna via EU-avgiften.<\/span><\/p>\n
\nEn annan diskussion som ska f\u00f6ras \u00e4r huruvida medlemsl\u00e4nder som bryter mot grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter eller inte exempelvis tar emot flyktingar i framtiden ska kunna bli av med EU-st\u00f6d. Det \u00e4r n\u00e5got som Sverige driver f\u00f6r att kunna s\u00e4tta press p\u00e5 l\u00e4nder som Ungern och Polen.<\/strong><\/p>\n
\nDvs press p\u00e5 tv\u00e5 av de 26 EU-l\u00e4nder som f\u00f6rs\u00f6ker v\u00e4rna om det egna landet och d\u00e4rf\u00f6r inte tar emot de migranter som EU kr\u00e4ver att de ska g\u00f6ra.<\/span><\/p>\n
\nSveriges EU-avgift 1999-2016<\/strong><\/p>\n\n\n
\n \n \u00c5r<\/h3>\n<\/td>\n
\n Avgift till EU<\/h3>\n<\/td>\n
\n Tillbaka fr\u00e5n EU<\/h3>\n<\/td>\n
\n Netto-
\nfl\u00f6de<\/h3>\n<\/td>\n<\/tr>\n\n 2017<\/td>\n 29,3<\/td>\n ?<\/td>\n -?<\/span><\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n 2016<\/td>\n 30,4<\/td>\n 11 (se nedan)<\/span><\/td>\n -19,4<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2015<\/td>\n 44,2<\/td>\n 9,7<\/td>\n -34,5<\/span><\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n 2014<\/td>\n 41,5<\/td>\n 11,9<\/td>\n -29,6<\/span><\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n 2013<\/td>\n 37,4<\/td>\n 10,3<\/td>\n -27,1<\/span><\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n 2012<\/td>\n 31,4<\/td>\n 9,8<\/td>\n -21,6<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2011<\/td>\n 30,6<\/td>\n 12,3<\/td>\n -18,3<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2010<\/td>\n 30,4<\/td>\n 12,9<\/td>\n -17,5<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2009<\/span><\/td>\n 19,2*<\/span><\/td>\n 11,9<\/span><\/td>\n -7,3<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2008<\/td>\n 31,5<\/td>\n 11,0<\/td>\n -20,5<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2007<\/td>\n 26,6<\/td>\n 13,0<\/td>\n -13,6<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2006<\/td>\n 25,9<\/td>\n 12,4<\/td>\n -13,5<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2005<\/td>\n 25,6<\/td>\n 12,6<\/td>\n -13,0<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2004<\/td>\n 25,6<\/td>\n 11,6<\/td>\n -14,0<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2003<\/td>\n 18,3<\/td>\n 12,0<\/td>\n -6,3<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2002<\/td>\n 20,6<\/td>\n 9,3<\/td>\n -11,3<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2001<\/td>\n 23,3<\/td>\n 8,5<\/td>\n -14,8<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 2000<\/td>\n 22,3<\/td>\n 9,0<\/td>\n -13,3<\/span><\/td>\n<\/tr>\n \n 1999<\/td>\n 20,9<\/td>\n 9,3<\/td>\n -11,6<\/span><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n
\nOBS! Drygt 75% av de 11 miljarder kr Sverige fick tillbaka 2016 (\u00e5terfl\u00f6det) gick till jordbruket.<\/p>\n
\nNettofl\u00f6de per person 2015<\/strong>
\nNederl\u00e4nderna -336 \u20ac
\nBelgien -271 \u20ac
\nSverige -265 \u20ac
\nStorbritannien -217 \u20ac
\nTyskland -213 \u20ac
\nDanmark -185 \u20ac
\nLuxemburg -175 \u20ac
\n\u00d6sterrike -112 \u20ac
\nFinland -101 \u20ac
\nFrankrike -97 \u20ac
\nItalien -63 \u20ac
\nCypern -41 \u20ac
\nIrland 26 \u20ac
\nKroatien 47 \u20ac
\nMalta 54 \u20ac
\nSpanien 76 \u20ac
\nPortugal 88 \u20ac
\nLitauen 163 \u20ac
\nEstland 170 \u20ac
\nPolen 239 \u20ac
\nRum\u00e4nien 255 \u20ac
\nSlovenien 256 \u20ac
\nBulgarien 310 \u20ac
\nLettland 371 \u20ac
\nGrekland 446 \u20ac
\nUngern 461 \u20ac
\nTjeckien 524 \u20ac
\nSlovakien 558 \u20ac<\/p>\n
\nSvenskar betalar mest i Europa till EU<\/a><\/p>\n
\n
\nLista \u00f6ver alternativa k\u00e4llor<\/a><\/p>\n