{"id":21873,"date":"2017-02-01T18:38:56","date_gmt":"2017-02-01T16:38:56","guid":{"rendered":"http:\/\/hotpot.se\/politik\/?p=21873"},"modified":"2019-11-07T17:57:36","modified_gmt":"2019-11-07T15:57:36","slug":"vardegrund-vad-betyder-det-flytta-fokus-fran-sakfragor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/vardegrund-vad-betyder-det-flytta-fokus-fran-sakfragor\/","title":{"rendered":"V\u00e4rdegrund, vad betyder det? – Flytta fokus fr\u00e5n sakfr\u00e5gor"},"content":{"rendered":"

Med den inledande meningen ”Blott Sverige svenska krusb\u00e4r har \u2013 och bara i Sverige finns ’v\u00e4rdegrunden<\/em>’” tar Ann Heberlein upp det alltmer frekventa missbruket av ordet ”v\u00e4rdegrund<\/em>”:<\/span><\/p>\n

Begreppet v\u00e4rdegrund anv\u00e4nds i princip inte n\u00e5gon annanstans i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Red’s kom:
\nEftersom detta ord alltid anv\u00e4nds f\u00f6r att ta fokus fr\u00e5n sakfr\u00e5gor samt f\u00f6r att undvika sakliga diskussioner<\/strong> \u00e4r det av yttersta vikt att varje sunt t\u00e4nkande m\u00e4nniska mots\u00e4tter sig anv\u00e4ndningen av detta ord varje g\u00e5ng det f\u00f6rekommer!<\/span><\/p>\n

V\u00c4RDEGRUND = ALLA M\u00c4NNISKORS LIKA V\u00c4RDE?<\/strong>
\nFloskeln ”alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/em>” anv\u00e4nds ofta som en synonym eller f\u00f6r att definiera ordet ”v\u00e4rdegrund<\/em>”. Problemet \u00e4r bara att precis som f\u00f6r ordet ”v\u00e4rdegrund<\/em>” s\u00e5 vet ingen vad ”alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/em>” betyder. I sin okunskap definierar man ordet v\u00e4rdegrund med n\u00e5got som \u00e4r lika luddigt och obegripligt, och hoppas vi ska n\u00f6ja oss med detta.<\/span><\/p>\n

I m\u00e5ngas \u00f6gon \u00e4r exempelvis ”alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/em>” liktydigt med alla v\u00e4rldsmedborgares absoluta r\u00e4ttighet att tillgodog\u00f6ra sig den svenska v\u00e4lf\u00e4rden utan minsta krav p\u00e5 motprestation.<\/span><\/p>\n

IFR\u00c5GAS\u00c4TT!<\/strong>
\nVarje g\u00e5ng n\u00e5gon anv\u00e4nder sig av ordet ”v\u00e4rdegrund<\/em>” m\u00e5ste detta omedelbart bem\u00f6tas med; ”Hur menar du d\u00e5? Vilken v\u00e4rdegrund?<\/em><\/strong>”.<\/span>
\n N\u00e4r sedan svaret blir n\u00e5got i stil med ”alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/em>” \u00e4r det bara att forts\u00e4tta med fr\u00e5gan; ”Hur menar du d\u00e5? Vad betyder det?<\/em><\/strong>”.<\/span><\/p>\n

En annan bra fr\u00e5ga \u00e4r; ”Exakt vilken skillnad \u00e4r det mellan din v\u00e4rdegrund och din motparts?<\/em><\/strong>”. D\u00e4r kan man ofta spinna vidare med f\u00f6ljdfr\u00e5gor i o\u00e4ndlighet.<\/span><\/p>\n

Om de som anv\u00e4nder sig av ordet ”v\u00e4rdegrund<\/em>” tvingas f\u00f6rklara sig s\u00e5 kommer begreppet snabbt d\u00f6 ut och de n\u00f6dgas ist\u00e4llet anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att vara mer sakliga.<\/span><\/p>\n

Enda undantaget \u00e4r Norge, som anger termerna \u201dvaerdigrunnlaget<\/em>\u201d och \u201dvaerdiplattformen<\/em>\u201d i l\u00e4roplanen f\u00f6r den norska grundskolan.<\/p>\n

I \u00f6vrigt \u00e4r v\u00e4rdegrund ett exklusivt svenskt begrepp, utan kopplingar till en internationell diskussion och diskurs.<\/p>\n

Definition av ordet v\u00e4rdegrund enligt Nationalencyklopedin<\/h3>\n

Nationalencyklopedin definierar \u201dv\u00e4rdegrund\u201d som \u201dde grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingar som formar en individs normer och handlingar<\/strong>\u201d.<\/p>\n

Red’s kom:
\nEn annan definition man kan hitta p\u00e5 n\u00e4tet \u00e4r;<\/span><\/p>\n

De v\u00e4rderingar (etiska normer, livs\u00e5sk\u00e5dningar och dylikt) som skall ligga till grund f\u00f6r verksamheten inom en organisation, ett f\u00f6retag etcetera (ursprungligen inom skolan<\/span>).<\/p><\/blockquote>\n

”Ursprungligen inom skolan<\/em>”?<\/span> Skolverket<\/a> definierar ordet v\u00e4rdegrund enligt f\u00f6ljande kryptiska punktlista;<\/span>
\nV\u00e4rdegrunden omfattar
\n\u2022 m\u00e4nniskolivets okr\u00e4nkbarhet
\n\u2022 individens frihet och integritet
\n\u2022 alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/strong> [!!! ???]<\/span>
\n\u2022 j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen
\n\u2022 solidaritet mellan m\u00e4nniskor<\/p>\n

Dvs en helt obegriplig tolkning. Varje definition kr\u00e4ver en definition i sig!
\nNotera att Skolverket inte definierar<\/strong> n\u00e5gon av ovanst\u00e5ende fem punkter, vilket g\u00f6r att ordet v\u00e4rdegrund \u00e4r fullt ut fritt f\u00f6r var och en att ha sin egen personliga tolkning av.<\/span>
\n\"V\u00e4rdegrund\"<\/p>\n

V\u00e4rdegrund ers\u00e4tter demokrati<\/span><\/h3>\n

Vissa grupper i samh\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker att med ordet ”v\u00e4rdegrund<\/em>” omdefiniera vad demokrati inneb\u00e4r.<\/span><\/p>\n

Ordet demokrati betyder ”folkstyre<\/em>”. Men n\u00e5gon begriplig vidare definition av vad demokrati inneb\u00e4r, som alla kan inst\u00e4mma i, existerar inte. Det kan vara farligt att inte ha en otvetydig definition (som uttryckligen inte kan utvidgas med eller ers\u00e4ttas av luddiga ord som ”v\u00e4rdegrund<\/em>”) s\u00e5 grundl\u00e4ggande begrepp som demokrati
\n<\/span><\/p>\n

DEMOKRATI = M\u00c4NNISKORS LIKA V\u00c4RDE OCH R\u00c4TTIGHETER?<\/strong>
\nP\u00e5 sajten<\/span> informationsverige.se<\/a>, l\u00e4nsstyrelsernas gemensamma portal f\u00f6r samh\u00e4llsinformation till nyanl\u00e4nda, kan vi l\u00e4sa;<\/span>
\n”D\u00e4remot finns det saker som m\u00e5nga<\/strong> \u00e4r \u00f6verens om h\u00f6r ihop med demokrati, till exempel m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och r\u00e4ttigheter<\/strong>, fri \u00e5siktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet, att alla \u00e4r lika inf\u00f6r lagen och att det h\u00e5lls fria val.<\/em><\/span>”<\/p>\n

\u00c4r ”m\u00e5nga<\/em>” verkligen \u00f6verens om att demokrati inneb\u00e4r ”m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och r\u00e4ttigheter<\/em>”?<\/span>
\n M\u00e4nniskor \u00e4r naturligtvis inte<\/strong> lika mycket v\u00e4rda (mer \u00e4n som nyf\u00f6dda) eftersom en m\u00e4nniskas v\u00e4rde m\u00e4ts efter dennes handlingar, och alla har inte och kommer aldrig<\/strong> att ha ”lika r\u00e4ttigheter<\/em>” – av fullt naturliga sk\u00e4l… oavsett hur \u00f6nskv\u00e4rt det \u00e4r.<\/span><\/p>\n

VAD \u00c4R DEMOKRATI I SVERIGE?<\/strong>
\nDemokrati \u00e4r ist\u00e4llet det som utg\u00e5r fr\u00e5n tre av Sveriges fyra grundlagar;<\/span>
\n \u2022 Regeringsformen<\/strong> (RF), om hur Sverige ska styras. Regeringsformen inneh\u00e5ller lagar om de grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheterna<\/strong>.<\/span>
\n T ex st\u00e5r det i regeringsformen om allas r\u00e4tt (inkl terrorister\/IS-sympatis\u00f6rer) till f\u00f6reningsfrihet och religionsfrihet<\/a>.<\/span>
\n\u2022 Tryckfrihetsf\u00f6rordningen<\/strong> (TF), om vad man f\u00e5r skriva i tidningar och b\u00f6cker.<\/span>
\n Informationssverige h\u00e4vdar: ”<\/span>I Sverige f\u00e5r man skriva vad man vill s\u00e5 l\u00e4nge det inte \u00e4r en brottslig text.<\/em><\/span>”. Men s\u00e5 fungerar det tyv\u00e4rr inte i praktiken (vad \u00e4r en ”brottslig text<\/em>”?).<\/span>
\n\u2022 Yttrandefrihetsgrundlagen<\/strong> (YGL), om vad man f\u00e5r s\u00e4ga i radio, tv, film och p\u00e5 internet.
\n<\/span>
\n OM N\u00c5GON K\u00c4NNER SIG KR\u00c4NKT S\u00c5 \u00c4R DU EN BROTTSLING<\/strong>
\nYTTRANDEFRIHET: Informationssverige h\u00e4vdar: ”<\/span>I Sverige f\u00e5r man s\u00e4ga vad man vill med vissa undantag. Exempelvis f\u00e5r man inte s\u00e4ga saker som \u00e4r kr\u00e4nkande<\/strong> f\u00f6r andra. Det kan handla om vad man s\u00e4ger om en individ eller en grupp.<\/em><\/span>”. Bl a eftersom allt kan uppfattas som kr\u00e4nkande p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt \u00e4r det allts\u00e5 inte korrekt att vi i Sverige f\u00e5r s\u00e4ga vad vi vill.<\/span><\/p>\n

En liten sn\u00f6flinga:<\/span>
\n

\nhttps:\/\/hotpot.se\/politik\/snowflake.mp4<\/a><\/video><\/div>
\n
\nVISSA GRUPPER \u00c4R TILL\u00c5TNA ATT KR\u00c4NKAS<\/strong>
\nDe som inte tycker som extremv\u00e4nstern (och idag \u00e4ven orov\u00e4ckande m\u00e5nga p\u00e5 h\u00f6gerkanten, inkl. partiledare och ledarskribenter) om invandringspolitiken kallas obehindrat f\u00f6r fascister, nazister och fr\u00e4mlingsfientliga. Dessa djupt allvarliga kr\u00e4nkningar, tillika uppenbara l\u00f6gner, s\u00e4gs och skrivs obehindrat utan att n\u00e5gon n\u00e5gonsin straffas p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6r detta. \u00c4r detta verkligen en v\u00e4rdegrund v\u00e4rd att bevara?<\/span>
\nSe bl a:<\/span> L\u00e4ttkr\u00e4nkta f\u00e5r inte kritiseras, v\u00e4nsterextremister fria uttrycka sitt hat<\/a>
\n\"Kollektiv
\nUNDANTAG FR\u00c5N ALLA M\u00c4NNISKORS LIKA V\u00c4RDE<\/strong>
\nEnligt m\u00e5nga ska ”alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/em>” inte g\u00e4lla alla<\/strong>. Dvs de personer som valfritt definieras som ”<\/span>rasist\/fr\u00e4mlingsfientlig<\/em><\/a>”, eller t o m ”h\u00f6gerextrem<\/em>” ska inte omfattas av begreppet ”alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/em>”. \u00c5 andra sidan verkar begreppet ”alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/em>” bl a innefatta att alla i hela v\u00e4rlden har en given r\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6rjas av Sverige. Logisk v\u00e4rdegrund?
\n<\/span><\/p>\n

”ALLA M\u00c4NNISKORS LIKA V\u00c4RDE” ERS\u00c4TTER ”ALL MAKT UTG\u00c5R FR\u00c5N FOLKET”<\/strong>
\nRegeringsformen fastst\u00e4ller att all makt utg\u00e5r fr\u00e5n folket<\/strong>. Dvs det absolut mest fundamentala i en demokrati. Men med st\u00f6d av begrepp som ”v\u00e4rdegrund<\/em>” finns det nu samh\u00e4llsgrupper som vill att det luddiga k\u00e4nslobegreppet ”alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/em>” ska ers\u00e4tta den absoluta grundstenen f\u00f6r vad en demokrati inneb\u00e4r.<\/span><\/p>\n

Se bl a:<\/span> Begreppet \u201dalla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde\u201d utreds<\/a><\/p>\n

”V\u00e4rdegrund” best\u00e5r av valfria v\u00e4rderingar<\/h3>\n

Sj\u00e4lva begreppet \u00e4r allts\u00e5 tomt p\u00e5 inneh\u00e5ll. En v\u00e4rdegrund kan allts\u00e5 best\u00e5 av vilka v\u00e4rderingar som helst. Att h\u00e4nvisa till \u201dv\u00e4rdegrunden<\/em>\u201d \u00e4r allts\u00e5 lika informativt som att svara \u201dmat<\/em>\u201d p\u00e5 fr\u00e5gan \u201dvad blir det till middag?<\/em>\u201d.<\/strong><\/p>\n

Red’s kom:
\nPolitiker som anv\u00e4nder sig av begrepp som \u00e4r tomt p\u00e5 inneh\u00e5ll visar att den politik de f\u00f6r \u00e4r tom p\u00e5 inneh\u00e5ll!<\/span><\/p>\n

Vad menas med v\u00e4rdegrund?<\/h3>\n

Vad menar m\u00e4nniskor egentligen n\u00e4r de h\u00e4nvisar till denna mytiska storhet? Vad inneb\u00e4r den h\u00e4r v\u00e4rdegrunden som ska styra och v\u00e4gleda oss, v\u00e5ra attityder och v\u00e5ra handlingar?<\/p>\n

Red’s kom:
\nStockholms Stadsmission, med pr\u00e4sten<\/span> Marika Markovits<\/a>, \u00e4r trogen sin v\u00e4rdegrund. N\u00e4r Stadsmissionen erbj\u00f6ds 85.000 kr till mat f\u00f6r fattiga pension\u00e4rer, tackade de nej. Orsaken? Pengarna kom fr\u00e5n SD. Pengarna skulle ha r\u00e4ckt till 3.400 m\u00e5l mat f\u00f6r hungriga magar. S\u00e5ngerskan Malena Ernman hyllade Stadsmissionen p\u00e5 Twitter d\u00e4r hon ber\u00f6mde Stadsmissionen f\u00f6r ”civilkurage och ryggrad<\/em>”. Har Stadsmissionen verkligen r\u00e4tt v\u00e4rdegrund?
\n<\/span><\/p>\n

Stadsmissionens Marika Markovits har en l\u00f6n p\u00e5 drygt en miljon per \u00e5r, allts\u00e5 en m\u00e5nadsl\u00f6n p\u00e5 just 85.000 kr. Har Marika Markovits verkligen r\u00e4tt v\u00e4rdegrund?
\n<\/span><\/p>\n

Bidragsgivare som stiftelsen Al-Azhar (driver en muslimsk skola som gjort sig k\u00e4nd f\u00f6r att dela upp eleverna efter k\u00f6n) och H&M (blundar f\u00f6r om\u00e4nskliga arbetsvillkor i t ex Kambodja) ser Stadsmissionen inte som n\u00e5got problem att ta emot pengar fr\u00e5n.<\/p>\n

Enhetlig definition av ordet v\u00e4rdegrund saknas<\/h3>\n

En liten sondering av begreppets anv\u00e4ndning ger vid handen att det inte existerar en v\u00e4rdegrund i den svenska kontexten, utan hundratals. Det vimlar av v\u00e4rdegrunder d\u00e4r ute<\/strong> \u2013 varenda svensk myndighet, skola, v\u00e5rdinr\u00e4ttning, f\u00f6rskola, \u00e4ldreboende och kommun har sin alldeles egna v\u00e4rdegrund. Dessa v\u00e4rdegrunder kan se t\u00e4mligen olika ut.<\/p>\n

Red’s kom:
\nAlla har sin personliga v\u00e4rdegrund och eftersom t o m grupper som jihadister har sin personliga v\u00e4rdegrund visar bl a detta hur meningsl\u00f6st det \u00e4r att anv\u00e4nda sig av ordet i diskussioner… i annat syfte \u00e4n att kunna motivera sig sakligt.
\n<\/span><\/p>\n

Arbetsf\u00f6rmedlingens definition av ordet v\u00e4rdegrund<\/h3>\n

Arbetsf\u00f6rmedlingen betonar till exempel att de \u201dtror p\u00e5 m\u00e4nniskans inneboende f\u00f6rm\u00e5ga<\/em>\u201d och \u201d\u00e4r tydliga med v\u00e5rt uppdrag och v\u00e5ra f\u00f6rv\u00e4ntningar f\u00f6r att skapa r\u00e4tt f\u00f6rv\u00e4ntningar<\/em>\u201d.<\/p>\n

Red’s kom: Flum<\/span>.<\/p>\n

Energimyndighetens definition av ordet v\u00e4rdegrund<\/h3>\n

Energimyndigheten l\u00e5ter meddela att \u201dtrov\u00e4rdighet<\/em>, mod och helhetssyn \u00e4r de gemensamma ledord som v\u00e4gleder oss i v\u00e5rt dagliga arbete, hur vi agerar och f\u00f6rh\u00e5ller oss till alla vi tr\u00e4ffar i v\u00e5r vardag\u201d.<\/p>\n

Red’s kom: Flum.<\/span><\/p>\n

Malm\u00f6 stads definition av ordet v\u00e4rdegrund<\/h3>\n

Malm\u00f6 stad har skrivit in engagemang, mod och kreativitet i sin v\u00e4rdegrund.<\/p>\n

Red’s kom: Flum.<\/span><\/p>\n

V\u00e4xj\u00f6 kommuns definition av ordet v\u00e4rdegrund<\/h3>\n

I V\u00e4xj\u00f6 kommuns v\u00e4rdegrund kan man l\u00e4sa att de \u201dkan jobbet<\/em>\u201d, vilket ju onekligen l\u00e5ter betryggande.<\/p>\n

Red’s kom: Ingen missade v\u00e4l ironin h\u00e4r?<\/span> \ud83d\ude42<\/p>\n

Skolverkets definition av ordet v\u00e4rdegrund<\/h3>\n

Skolverkets v\u00e4rdegrund omfattar \u201dm\u00e4nniskolivets okr\u00e4nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde, j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen och solidaritet mellan m\u00e4nniskor<\/em>\u201d.<\/p>\n

Red’s kom: Flum.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r ingen slump att skolverkets v\u00e4rdegrund ter sig mer genomt\u00e4nkt<\/strong> [?]<\/span> \u00e4n de flesta andra. Det var n\u00e4mligen h\u00e4r, i skolans v\u00e4rld, som begreppet f\u00f6ddes, n\u00e4rmare best\u00e4mt i Lpo 94<\/a>.<\/p>\n

Red’s kom:
\nSkolverkets v\u00e4rdegrund \u00e4r mer utvecklad, men s\u00e4rskilt genomt\u00e4nkt \u00e4r den inte<\/strong>;<\/span><\/p>\n